Cleantech Svenska riskkapitalisters syn på branschen

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Kandidatuppsats Företagsekonomi Maj 2007 Cleantech Svenska riskkapitalisters syn på branschen Handledare: Bengt Öström Författare: Alexander Jansson Niklas Wågström

2 Sammandrag Uppsatsen behandlar Cleantech och hur attraktivt det, som investeringsområde, är för riskkapitalister. Intresset för ämnet har uppstått under den senaste tidens rådande debatt kring den globala uppvärmningen och de effekter som den medför. För att råda bot på problemet med de ständigt ökande koldioxidutsläppen har fler uppmärksammat Cleantech och dess avgörande betydelse för att minska utsläppen. En allmänt vedertagen definition av begreppet Cleantech är EU:s all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ. Betydelsen är bred och genomsyrar en mängd branscher, allt från traditionellt jordbruk till avancerad energiteknik. För att undersöka de svenska riskkapitalbolagens inställning och syn på den svenska Cleantech-branschen har vi använt oss av en enkätundersökning riktad till 24 aktiva investerare med intresse i branschen. Enkäten utformade vi med utgångspunkt från den modell vi använt oss av och med fokus på tre huvudområden; marknaden, ledarskap och risker. Vi har även använt oss av ett antal utredningar, gjorda kring den svenska Cleantechbranschen och den låga investeringsgraden, kombinerat med affärspress. Med utgångspunkt från det insamlade materialet har vi kunnat konstatera att synen på Cleantech förändrats positivt under den senaste tiden. Vidare har vi kunnat konstatera att det verkar som onödigt mycket fokus legat på de branschspecifika riskerna framom problemen med ledarskap och den långa vägen till marknad och intäkter. 2

3 Innehållsförteckning Tabellförteckning Diagramförteckning Figurförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEM SYFTE AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER METOD TEORETISK REFERENSRAM OCH MODELL ATTRAKTIV MARKNAD NÄTVERK UTVECKLINGSFAS LEDARSKAP RISKER TEKNISKRISK MARKNADSRISK POLITISK RISK REGULATORISK RISK DEMONSTRATIONSRISK EXIT MODELL FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED MODELLEN METOD VETENSKAPLIGT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT UNDERSÖKNINGSMETOD URVAL ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ENKÄTEN DESIGN OCH MÄTTEKNIK SEKUNDÄRDATA METODKRITIK KÄLLKRITIK EMPIRI PRIMÄRDATA RISKKAPITALBOLAGEN ATTRAKTIV MARKNAD NÄTVERK UTVECKLINGSFAS 30 3

4 4.3 LEDARSKAP RISKER BRANSCHSPECIFIKA RISKER Politiska beslut ÖVRIGA RISKER Teknisk risk SEKUNDÄRDATA ATTRAKTIV MARKNAD Faktorer Marknadens storlek Efterfrågan Tillväxt och tillgänglighet LEDARSKAP ANALYS MARKNADEN NÄTVERK UTVECKLINGSFAS LEDARSKAP RISKER BRANSCHSPECIFIKA RISKER KOPPLADE TILL TEORIN ÖVRIGA RISKER TEKNISK RISK EXITRISK AVSLUTANDE ANALYS KRITIK MOT UNDERSÖKNING OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER KRITIK MOT UNDERSÖKNING FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER BORTFALLSANALYS SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER SAMMANFATTNING SLUTSATSER 43 Källförteckning Bilaga 1 Ursprunglig modell Bilaga 2 Brev till riskkapitalbolagen Bilaga 3 Enkäten 4

5 Diagramförteckning Diagram 1 Cleantech-bolagens främsta hinder för expansion 9 Tabellförteckning Tabell 1 Riskområden för investeraren 17 Figurförteckning Figur 1 Branscherna i USA där riskkapitalisterna investerade mest`05 8 Figur 2 Finansieringen inom de olika faserna 8 Figur 3 Investeringsprocessen 20 Figur 4 Bolagens investeringar idag 28 Figur 5 Bolagens framtida investeringar 28 Figur 6 Bolagens syn på branschen 1 29 Figur 7 Bolagens syn på branschen 2 29 Figur 8 Bolagens syn på branschen 3 29 Figur 9 Bolagens syn på nätverk 30 Figur 10 Bolagens syn på marknadsgenombrott 30 Figur 11 Bolagens syn på affärsmässigt tänkande 1 31 Figur 12 Bolagens syn på affärsmässigt tänkande 2 31 Figur 13 Bolagens syn på risker 1 32 Figur 14 Bolagens syn på risker 2 32 Figur 15 Bolagens syn på risker 3 32 Figur 16 Bolagens syn på teknisk förståelse 33 5

6 1. Inledning Vi syftar här till att inviga läsaren i ämnet och ge en överskådlig bild av problemet som ligger bakom framväxten av begreppet Cleantech. 1.1 Bakgrund Världen har under det senaste århundradet upplevt en fantastisk tillväxt på alla områden tack vare industrialiseringen som spridit sig som ringar på vattnet och nu även börjat nå fram till de minst utvecklade områdena i världen. Denna fantastiska utveckling som accelererat kraftigt sedan 70-talet har som allt annat haft en baksida; globaluppvärmning, ett begrepp som idag finns på allas läppar. Denna process är mycket allvarlig och forskare har beskrivit problematiken i termer av att vi har år på oss att ändra våra levnadsvanor, efter det har vi passerat den punkt då det är för sent att börja agera 1. Den globala uppvärmningen som förorsakas av människan genom utsläpp av s.k. växthusgaser uppstår främst p.g.a. stora utsläpp av koldioxid som bygger på den hinna som bildas i atmosfären och hindrar solstrålningen från att lämna jorden. Denna process startades och accelereras av vår ökande användning av fossila bränslen t.ex. kol och olja. Vi har nu kommit till en punkt då de flesta sakkunniga å ena sidan har insett att denna negativa utveckling måste hejdas och å andra sidan sett det ohållbara i att bygga hela det ekonomiska systemet på icke förnyelsebara resurser som dessutom håller på att ta slut. Dessa insikter har fått kraftigt genomslag i den allmänna debatten under det senaste året främst p.g.a. två mycket omfattande rapporter; Stern rapporten och FN:s klimatrapport. Där den första pekar på de ofantligt stora ekonomiska kostnader som vi står inför som en följd av den globala uppvärmningen och dess följd effekter och den andra belyser människans stora inverkan och hur den samma kommer att påverkas mer fysiskt 2 3. Utifrån dessa mycket dystopiska scenarier har ett stort intresse bland såväl allmänheten och politiker som näringslivet vuxit fram och krävt att vi på bred front överger de fossila bränslena till förmån för de förnyelsebara miljövänliga alternativen 4. Härav kommer det nya begreppet Cleantech som är ett samlingsnamn på de olika tekniker som skall ta oss ur 1 Planeten del 4 Tid att välja fm 4 Veckans Affärer, Nr 48,

7 beroendet av fossila bränslen och in i en ny era med förnyelsebara och energibesparande drivmedel och tekniker, många talar om ett paradigmskifte och den andra industriella revolutionen 5. Sammanfattningsvis kan man peka på tre långsiktiga globala trender som alla tydligt talar för en ökad långsiktig efterfrågan på Cleantech; (1)urbanisering, (2)obalanser i ekosystemet och (3)begränsad tillgång på naturresurser 6. Begreppet Cleantech kommer, som så mycket annat inom investeringsområdet, från USA där det etablerades för ungefär fem år sedan. I Sverige har man tidigare använt miljöteknik men har nu helt övergått till att använda Cleantech då det är mer inne och väcker mer intresse fast de två begreppen har identisk betydelse. Mats Wilhelmsson, noteringsansvarig på NGM, har sin syn klar på varför man valt att använda Cleantech istället för miljöteknik Namnvalet handlade mer om att slippa bli sammankopplade med näbbkängor och ryggsäckar. Cleantech låter mer utveckling och forskning än trädkramare Problem Cleantech-branschen befinner sig i ett mycket gynnsamt läge p.g.a. den kraftigt stigande efterfrågan på miljöteknik orsakad av de tre trenderna som vi identifierade ovan. Under de senaste åren har den tredje trenden, begränsad tillgång på naturresurser, gjort sig påmind genom kraftigt stigande energipriser viket ytterligare spätt på efterfrågan då lönsamheten blivit bättre relativt traditionella tekniker 8. Trots detta så har inte det svenska riskkapitalet hittat till branschen i någon större utsträckning t.ex. så uppgick riskkapitalisternas investeringar i Cleantech under 2006 till 28 stycken av ett totalt belopp på 268mkr vilket inte motsvarar mycket mer än en halv procent av de totala investeringar som gjordes av riskkapitalister i Sverige 9. Detta bör ställas i relation till den 5 Veckans Affärer, Nr 48, Potential för investeringar i Svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien, DAKS, Augusti Stock Magazine nr 2, Venture capital financing of Cleantech innovation, Dag Agnvall 9 SVCA, kvartalsrapporter, Q4 7

8 totala europeiska marknaden där riskkapital investeringar i Cleantech motsvarade 12-13% av totala investeringar, motsvarande siffra i USA var ca 10% under Figur Branscherna i USA där riskkapitalisterna investerade mest 2005, mdr kr Det stora intresset i Europa och USA kontra det låga intresset i Sverige för Cleantechmarknaden har lett till att många utländska aktörer har börjat verka på den svenska marknaden då det finns många intressant objekt att investera i inom branschen och, kanske viktigast av allt, så är dessa objekt attraktivt prissatta då konkurrensen om dem är låg 12. Det svenska riskkapitalet går således miste om många intressanta och troligen lönsamma objekt. Problemet, som hindrar svenskt riskkapital från att investera, kan ligga i den tidiga fas som många av dessa företag ligger i, se Figur 1.2. Figur Finansieringen inom de olika faserna 10 Veckans Affärer, Nr48, Investera i Cleantech Marknadsläget för riskkapital inom energiområdet, Energimyndigheten, ER 2006:38 13 Investera i Cleantech Marknadsläget för riskkapital inom energiområdet, Energimyndigheten, ER 2006:38 8

9 Bristen på riskkapital är ett reellt problem för Cleantech-bolagen då 34 % av 388 företag anger att det är det främsta hindret för expansion, se Diagram1.1, vidare angav ca 100 företag att de ville ha riskkapital 14. Man kan alltså konstatera att marknaden finns där för bolagen i fråga, de är villiga att ta emot riskkapital och på de europeiska och amerikanska marknaderna sveper en grön våg in över riskkapitalmarknaden, trots detta fortsätter det svenska riskkapitalet att stå utanför investeringar i Cleantech-företagen. Varför? Vilka problem ser de? Motsvarar inte den svenska Cleantech-marknaden riskkapitalisternas preferenser på investeringar? Är riskerna för stora/vinsterna för små? Diagram Cleantech-bolagens främsta hinder för expansion 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur intressant Cleantech-marknaden, med avseende på investeringar inom energiområdet, är för svenska riskkapitalbolag. Cleantech ligger inom samtliga respondenters investeringsområde och begreppet är således bekant för dem. 1.4 Avgränsningar Vi kommer att avgränsa oss till den svenska riskkapital- och Cleantech-marknaden då det är denna som uppvisat intressanta avvikelser från övriga Europa och även från den Amerikanska marknaden. Vi kommer även att avgränsa oss vad gäller riskkapitalbolagen, till dem som 14 Potential för investeringar i Svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien, DAKS, Augusti Exportrådet, Svensk miljöteknik 9

10 finns listade av Svenska Riskkapital Föreningen (SVCA) eller som föreslagits av Jonas Gretzer, analytiker på SVCA. Avgränsningen mot miljövänlig energiteknik görs för att det utgör den överlägset största delen av Cleantech-marknaden, drygt 50 %. 16 Nedan åsyftas med riskkapitalbolag de bolag inom vars investeringspreferenser Cleantech/energi ligger 1.5 Definitioner Cleantech Den svenska översättningen är miljöteknik och den allmänt vedertagna definitionen är EU:s som lyder all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ 17. Vi har dock valt att använda den definitionen som Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) använder sig av för att på bästa sätt minska risken för feltolkningar mellan oss som författare och respondenterna i fråga. SVCA använder sig av European Private Equity & Venture Capital Association (EVCA) definition Cleantech innefattar många olika typer av produkter, tjänster och processer som alla har gemensamt att de syftar till att möjliggöra högre effektivitet till en lägre kostnad, markant reducera eller helt eliminera påverkan på miljön samt genom detta förbättra livskvaliteten. Cleantech kan finnas i många olika branscher; exempelvis jordbruk, energi, miljöteknik, tillverkning och transporter. 18 Miljövänlig energiteknik Denna underkategori till Cleantech kan vidare delas in i fyra underkategorier; biobränslen, vindkraft, solceller och bränsleceller. Biobränslen - är bränslen som är producerade av levande organismer som, till skillnad från de fossila bränslena, inte varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år. Till skillnad från när man förbränner fossila bränslen ger biobränslen i princip inget tillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer inte koldioxidhalten i atmosfären att öka SVCA, kvartalsrapporter, Q4 17 Dealflower, Potential för investeringar i Svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien, Augusti SVCA, kvartalsrapporter, Q

11 Bränsleceller - I ett bränslecellsystem produceras elektricitet genom att väte på ett kontrollerat sätt sönderdelas och reagerar med syre. När väte och syre reagerar med varandra utvecklas stora mängder energi. Med lång livslängd och i princip obefintlig miljöpåverkan har tekniken potential att ersätta förbränningsmotorer, villapannor, batterier och t o m kärnkraft som energikälla för allt från samhällen, industrier och bostäder till fordon och bärbar elektronik. 20 Riskkapital 21 Är ett samlingsnamn för alla investeringar som görs i ett företags egna kapital, noterade som onoterade. Vad som främst skiljer riskkapital från övrigt kapital är att det ofta har ett avkastningskrav på 20 %/år mot i vanliga fall 10 %/år. Även de tidiga faser som investeringen görs i och det höga engagemanget är unikt för riskkapitalet. Begreppet innefattar tre mer specifika områden; private equity, venture capital och buyout capital. Private equity 22 utgörs av investeringar i onoterade bolag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Begreppet likställs ofta felaktigt med samlingsnamnet riskkapital. Private equity delas i sin tur in i venture capital och buyout capital. Venture capital 23 Innefattar små eller medelstora företag som befinner sig i sådd-, uppstart-, eller expansionsfaserna. Bolagen har oftast svaga eller negativa kassaflöden. Buyout capital 24 Investeringar i mogna företag med starka kassaflöden. Ofta uppmärksammat då utköpen sker från börsen och drabbar småspararna. Man bör även känna till de begrepp som riskkapitalister använder sig av i fråga om investeringar i de olika faserna, dessa är, enligt EVCA, i stigande ordning sett ur företagets utvecklingsstadier: Ibid 23 Ibid 24 Ibid 11

12 Sådd Finansiering till företag för forskning, och för att möjliggöra utvärdering och vidareutveckling av ett initialt koncept innan verksamheten har nått start-up fasen. I denna fas har ett företag startats och den första egentliga interaktionen med den potentiella marknaden påbörjas. 25 Start-up 1) Finansiering till företag för produktutveckling och initial marknadsföring. Företaget har varit igång en kortare tid, men har ännu inte sålt sina produkter kommersiellt. 2) Finansiering till företag som är färdiga med produktutveckling och som behöver ytterligare kapital för att initiera kommersiell tillverkning och försäljning. Företaget har ännu inte genererat någon vinst. 26 Expansion Finansiering för tillväxt och expansion av ett på marknaden verksamt företag, som dock inte nödvändigtvis behöver generera vinst eller positivt kassaflöde. Det tillförda kapitalet kan användas för att finansiera ökad produktionskapacitet, marknads- eller produktutveckling och/eller för att tillföra extra rörelsekapital. 27 Buyout Finansiering i syfte att göra det möjligt för nuvarande ledning och investerare att köpa upp existerande produktlinje eller verksamhet Ibid. 27 Ibid. 28 Ibid. 12

13 1.6 Metod Eftersom branschen Cleantech och investeringar i den samma är en relativt ny företeelse har vi till stor del begränsats till affärspressen t.ex. e24.se och nyteknik.se vad gäller sökning efter sekundärdata. Den största delen av våra källor är också mycket färska, de flesta skrivna inom en två års period, vilket begränsat oss vad gäller mängden material som kan samlas in men inverkat positivt på samtidskravet. Bristen på vetenskaplig litteratur som binder samman Cleantech och riskkapital är även något som författarna till The emergence of green venture capital uppmärksammar som ett reellt hinder för deras forskning inom området. 29 Vi har främst använt oss av sökorden Cleantech miljöteknik och riskkapital. Vi har trots viss brist på litteratur lyckats få tag i två utredningar inom området, varav en finansierad av Nutek, vilket vi finner mycket positivt då det har gett oss god förståelse för den svenska marknadssituationen. Det har även underlättat att det inom området för Riskkapital finns mycket vetenskapligt förankrad litteratur vilket varit till stor nytta för oss vid utarbetandet av modell. Primärdata har tagits in genom en enkät riktad mot, för undersökningen, aktuella riskkapitalbolag. Forskningsmetodik och Uppsatshandboken har varit vår metodlitteratur då vi tidigare använt oss av dem och funnit dem aktuella och heltäckande. 29 The emergence of green venture capital, J.Randjelovic, A.O Rourke, R. Orsato, Insead R&D 13

14 2. Teoretisk referensram och Modell Vi avser här att skapa ett ramverk för den teori vi kommer att utgå från i analysen med vilken följer implicita och explicita avgränsningar vad gäller det teoretiska upplägget. Då området Cleantech, som nämnts tidigare, är en relativt ny företeelse kommer vi uteslutande att utgå från teorier som spänner över hela bredden, alltså oberoende av bransch, vad gäller riskkapitalets investeringsmönster. Detta gör vi dels för att det inte finns tillgång till teorier och modeller som riktar in sig specifikt mot Cleantech som bransch dels för att skapa en bättre förståelse mellan Cleantech som bransch och övriga branscher då samma teoretiska ramverk har använts i tidigare studier av riskkapitalinvesteringar. Modellen vi utgår från har vi till viss del anpassat så att den är mer branschspecifik och passar vår tillämpning på Cleantech-marknaden bättre, vilket sammantaget skall ge en bättre förståelse för analysen och dess kopplingar till dels modellen som sådan dels teorin bakom den samma. Den ursprungliga modellen finns bifogad med kommentarer till gjorda ändringar. 2.1 Attraktiv marknad Hur attraktiv marknad bolaget som riskkapitalisten skall göra sin investering i befinner sig på är av stor betydelse för beslut om investering eller ej. 32 Vad kännetecknar då en attraktiv marknad? Vi har identifierat fyra faktorer som inverkar på marknadens attraktivitet; marknadens storlek, efterfrågan på produkter inom marknadssegmentet, tillväxten på marknaden och tillgängligheten till investeringar inom marknadssegmentet. Marknadens storlek, efterfrågan och tillväxten innefattar både regionala och globala förhållanden mycket beroende av det specifika bolagets inriktning och riskkapitalistens övriga preferenser t.ex. krav på expansion utomlands. Tillgängligheten till investeringar hänför sig i de allra flesta fall till de nationella förhållandena då riskkapitalister är mer benägna att investera i samma land som de själva är verksamma i men det bör observeras att större aktörer ofta gör investeringar utomlands för att få en bättre riskspridning, diversifiering Financing clean energy market creation Clean energy ventures, venture capitalists and other investors, Helsinki university of technology, Tarja Teppo 31 The emergence of green venture capital, J.Randjelovic, A.O Rourke, R. Orsato, Insead R&D 32 A Model of Venture Capitalist Investment Activity: Tyzoon T. Tyebjee; Albert V. Bruno 33 Financing clean energy market creation Clean energy ventures, venture capitalists and other investors, Helsinki university of technology, Tarja Teppo 14

15 2.1.2 Nätverk Riskkapitalister har vissa drag av flockbeteende då de helst går in i branscher där andra redan gjort investeringar, gärna lyckade, för att till viss grad kunna undvika den risk som ligger i osäkerheten kring en outforskad bransch. Att branschen inte är helt ny, sett ur ett investeringsperspektiv, medför även att investeraren kan göra investeringen med en eller flera partners s.k. syndikering vilket ökar möjligheten för diversifiering och drar således ned risken 34. Desto fler aktörer som är verksamma i branschen desto större intresse tilldrar den sig vilket i slutändan ökar möjligheten för en lyckad exit Utvecklingsfas Det finns tydliga trender som visar att ju längre fram i utvecklingskedjan (sådd ->start-up >expansion) bolaget kommit desto mer attraktivt är det för riskkapitalet 36. Riskkapitalisterna undviker således både de riktigt tidiga faserna, då både teknologin och marknadspotentialen är osäker, och de sena faserna, då tillväxttalen sjunker och konsolidering i branschen sker Ledarskap En del av de risker som påverkar ett bolag, och således investeringar i det, hänför sig till de interna riskerna, alltså risker som uppstår inom bolaget. Denna typ av risker kan delas in i; Ledarskapsrisk, marknadsföringsförmåga och finansiell förmåga 38. Riskkapitalister är ofta rädda för att bolagen drivs av för entreprenöriellt lagda personer som enbart hävdar sig genom att hänvisa mot det stora målet t.ex. att minska utsläppen och skapa en bättre miljö. Det är dock, krasst uttryckt, helt ointressant för en riskkapitalist då denne enbart är intresserad av de affärsmässiga möjligheter som bjuds och den framtida avkastningen som dessa kan ge upphov till 39. I och med att riskkapitalister för det mesta kräver en styrelseplats eller något liknande när de går in i ett bolag kan de till viss del råda bot på problemet Investera i Cleantech Marknadsläget för riskkapital inom energiområdet, Energimyndigheten, ER 2006:38 35 Ibid. 36 SVCA, kvartalsrapporter, Q4 37 Financing clean energy market creation Clean energy ventures, venture capitalists and other investors, Helsinki university of technology, Tarja Teppo 38 A Model of Venture Capitalist Investment Activity: Tyzoon T. Tyebjee; Albert V. Bruno 39 Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik, Dealflower 40 Venture capital financing of Cleantech innovation, Dag Agnvall 15

16 2.3 Risker Oberoende av investeringsobjekt så måste riskkapitalister ta hänsyn till olika typer av risker förknippade med investeringen. Ovan nämnde vi marknaden som företaget verkar på och dess ledning vilka också kan ses som risker om än mer indirekta. Risker av mer direkt art är; management-, teknisk-, marknads-, politisk-, regulatorisk- och demonstrationsrisk av vilka de tre sist nämnda är specifika för Cleantechbolag 41. Managementrisken redogjordes det för ovan varför vi inte närmare tar upp den nedan Tekniskrisk 42 Denna risk ligger i att tekniken som sådan inte håller måttet, att de tänkta tillämpningarna inte är användbara eller att företagets tillämpning av tekniken inte fungerar som önskat. Teknikrisken kan även innefatta situationer där tekniken som sådan fungerar men är för dyr varvid marknaden inte kommer att efterfråga den Marknadsrisk 43 Tekniken som företaget utarbetat kan även vara för bra för marknaden. Detta kan bero på t.ex. pris och konkurrerande tekniker. Bolaget är ofta lite före sin tid om detta uppstår. Detta leder till att intäkter skjuts på framtiden eller i värsta fall helt uteblir Politisk risk 44 Den politiska risken består i att spelreglerna på marknaden kan förändras drastiskt, både positivt och negativt, av politiska beslut. Man kan tänka sig att subventioner införs på konkurrerande produkter eller avskaffas på bolagets produkter, skatteväxling som inverkar negativt på investeringstakten inom aktuellt område eller förändringar av utsläppsnivåer och utsläppsavgifter som motverkar eller hämmar investeringar i Cleantech Regulatorisk risk 45 Till skillnad från den politiska risken, som påverkar efterfrågan, så påverkar den regulatoriska risken tillgången på Cleantech produkter. Detta kan medföra att möjligheter att bygga 41 Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik, Dealflower 42 Ibid. 43 Ibid. 44 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien 45 Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik, Dealflower 16

17 lönsamma anläggningar inom Cleantech går förlorade t.ex. genom att man begränsar möjligheten att bygga ut vattenkraften eller inför mer komplicerade miljöprövningar för vindkraften Demonstrationsrisk 46 För att kunna påvisa det geniala i sin produkt krävs det för majoriteten av Cleantech produkter att man på något sätt kan demonstrera det för potentiella köpare t.ex. genom uppförande av en pilotanläggning. Detta medför initialt höga kostnader för bolaget. Tabell Riskområden för investeraren 2.4 Exit Alla investeringar som görs av Riskkapitalbolag görs med förbehållet att en exit, försäljning/notering av innehav i bolaget, skall kunna göras inom två till åtta år efter investeringen 48. Exit görs vanligen antingen via en marknadsnotering s.k. IPO (Initial Public Offering) eller genom en s.k. Trade sale. IPO innebär att bolaget riskkapitalisten investerat i noteras antingen på en börs eller någon annan typ av marknadsplats medan en Trade sale innebär att hela företaget säljs till en tredje part, oftast en större aktör inom branschen 49. Inom Cleantech-branschen anses risken med att inte kunna göra sig av med innehavet, alltså göra exit, vara extra stor. Dels så anses ofta ROI (Return On Investment) vara lägre på 46 Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik, Dealflower 47 Investera i Cleantech Marknadsläget för riskkapital inom energiområdet, Energimyndigheten, ER 2006:38 48 Financing clean energy market creation clean energy ventures, venture capitalists and other investors 49 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien, DAKS 17

18 pappret än i verkligheten då det finns miljömässiga vinster för samhället som man inte kan ta betalt för dels för att det, inom Cleantech, anses svårare att göra en trade sale, vilka ofta betingar en högre avkastning, då nätverken för detta saknas 50. En del branschfolk oroar sig även över att det finns för få och för outvecklade nätverk (se ovan) inom Cleantech-branschen vilket gör det extra svårt att hitta någon köpare när man vill göra exit 51. Att göra exit är ingen okomplicerad process utan det kräver mycket tid och engagemang från alla inblandade parter. En nedkortad schablonbild av hur det i kronologisk ordning går till kan se ut enligt följande 52 : Förberedelser - Säljaren bildar sig en uppfattning om vad som krävs för en exit genom att kontakta sina rådgivare för att gå igenom analyser och dokumentation. Analys - En kommersiell, legal, finansiell och i vissa fall en miljöanalys görs av säljobjektet. Indikativa bud - intresserade köpare får lämna bud på bolaget, säljaren väljer ut de mest attraktiva alternativen. Slutbud - Köparna får lämna sina slutbud på bolaget, säljaren väljer ett av buden. Försäljningsavtal - Köparen och säljaren skriver på ett försäljningsavtal. Affären offentliggörs. Köparen lämnar in en ansökan till konkurrensmyndigheten. Så kan det alltså se ut när en exit görs, faktorerna bakom en exit kan dock vara många enligt Christer Nilsson, director på 3i Sverige, I ett typfall sker exit efter tre till sju år, men flera faktorer påverkar, exempelvis marknadsläge, konjunktur och bolagets förutsättningar Modell Vi har valt att använda oss av en modell som vi funnit i J-stors databas, vilken är en oberoende och icke vinstdriven databas för akademiska arbeten, i en artikel vid namn A Model of Venture Capitalist Investment Activity skriven av Tyzoon T. Tyebjee; Albert V. Bruno Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien, DAKS 51 Venture capital financing of Cleantech innovation, Dag Agnvall

19 Tyzoon T. Tyebjee är professor i marknadsföring vid Leavey School of Business vid Santa Clara University i Kalifornien och har publicerat över 25 artiklar i ledande vetenskapliga tidskrifter bl.a. Harvard Business Review och Management Science 55. Albert V. Bruno är professor i marknadsföring vid Santa Clara University i Kalifornien och har ett gott internationellt rykte som konsult och seminarium ledare t.ex. från uppdrag vid Apple Computer och IBM 56. Modellen är ursprungligen gjord för att schematisera investeringsprocessen i ett enskilt bolag. Vi har av den anledningen valt att göra om den för att bättre passa vårt syfte. Modellen visar på hur en riskkapitalist resonerar under investeringsprocessen, indelat i fyra olika faser; Fas 1 Utvärdering Fas 2 Uppskattning av risk/avkastning Fas 3 Beslut om investering Fas 4 - Exit

20 Exit Fas 4 Exit Beslut om finansiering Fas 3 Beslut om investering Förväntad avkastning Uppskattad risk Fas 2 Uppskattning av risk/avkastning Attraktiv marknad - Storlek på marknaden - Efterfrågan - Tillväxt - Tillgänglighet - Nätverk - Utvecklingsfas Risk med ledarförmågan - Ledarskapsrisk; - Marknadsföringsförmåga - Finansiellförmåga Miljö/Politisk risk - Tekniskrisk - Marknadsrisk - Politiskrisk - Regulatoriskrisk - Demonstrationsrisk Fas 1 Utvärdering Figur Investeringsprocessen, egen bearbetning 57 A Model of Venture Capitalist Investment Activity: Tyzoon T. Tyebjee; Albert V. Bruno 20

21 2.5.1 Fördelar och nackdelar med Modellen Fördelen med modellen vi valt att använda oss av är att den är väldigt enkel i sin uppbyggnad. Man får en klar och tydlig bild av beslutsprocessen, som man enkelt kan följa steg för steg. Modellen ger en överskådlig och förenklad bild över vilka faktorer beslutsfattande investerare måste ha i åtanke när beslut om investering i Cleantech-branschen fattas. Det stora problemet med modellen är just det att den är väldigt förenklad, den tar inte upp alla aspekter en investerare måste ta hänsyn till vid beslut om investering i branschen eller inte. Detta problem är någonting vi är väl medvetna om och det är mest pga. detta som vi valt att ändra i modellen från dess ursprungliga utseende, samt ta bort variabler som vi inte tycker passar in i modellen för att ersätta med andra för att passa Cleantech-branschen bättre. 21

22 3. Metod 3.1 Vetenskapligt tillvägagångssätt När man utför en undersökning kan man välja två vetenskapliga tillvägagångssätt; induktiv eller deduktiv metod. Med den induktiva metoden sker arbetet utifrån verkligheten, data från valt undersökningsobjekt samlas och bearbetas utifrån modeller, teorier och begrepp. Teorin formas utifrån allmänna och generella slutsatser baserade från empirin. Med den deduktiva metoden prövas en redan befintlig teori på insamlad data för att testa en tes man som undersökare har. 58 Vår teori bygger på insamlad data från svenska riskkapitalister inom energisektorn, utifrån den drar vi en slutsats om hur attraktiv den svenska Cleantech-branschen är för dem. 3.2 Undersökningsmetod När man försöker att samla in data man behöver för sin undersökning kan man återigen välja mellan två olika tillvägagångssätt; Kvalitativ- eller kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden kräver att undersökaren använder sig av intervjuer eller observationer för att få svar på sina frågor, medan den kvantitativa undersökningen bygger på frågor som är mer formaliserade och strukturerade ofta i form av en enkätundersökning av något slag. 59 De olika metoderna har båda sina fördelar och nackdelar vilka vi inte kommer att ta upp mer ingående, vi vill dock motivera varför vi valt att använda oss av en av de två tillvägagångssätten nämligen kvantitativ metod. Vi valde att samla in data genom den kvantitativa metoden då vi känner att vi kan få svar från alla riskkapitalister som har ett intresse i den svenska Cleantech-branschen inom energisektorn. Genom valt tillvägagångssätt kan vi täcka in alla riskkapitalbolag som har Cleantech som möjligt investeringsområde, detta för att skapa en bred syn och övergripande förståelse av diskrepansen som föreligger mellan de svenska riskkapitalbolagens investeringar i Cleantech kontra övriga EU och USA. Detta skulle inte vara möjligt om vi valde den kvalitativa undersökningsmetoden, då det för oss skulle vara en praktisk omöjlighet att samla in data vi behöver genom intervjuer eller 58 Holme, I.M. & Solvang, B.K., Forskningsmetodik, Ibid. 22

23 observationer av/med samtliga aktuella bolag, inte minst med tanke på den geografiska spridningen av riskkapitalbolagen. När vi såg möjligheten att via en enkätundersökning få svar från alla riskkapitalister med intresse inom den svenska Cleantech-branschen tyckte vi att det var ett bra alternativ, vi ville helt enkelt inte begränsa oss till ett antal intervjuer med en medföljande risk att missa något riskkapitalbolags syn på branschen, vilket är mycket troligt då vi hade behövt begränsa oss till två kanske tre intervjuer. Vi har alltså valt att hämta våra primärdata från enkätundersökningen och våra sekundärdata från olika tidningsartiklar, vetenskapliga artiklar samt tidigare examensarbeten. 3.3 Urval Svenska riskkapitalmarknaden består av ca 290 aktiva bolag, dessa har i stor utsträckning olika intressen beroende på vilken marknad de agerar på. 60 Vår avsikt är att göra en enkätundersökning riktade till riskkapitalbolag med intresse i den svenska Cleantechbranschens energisektor. Riskkapitalbolagen vi skickade vår enkätundersökning till hittade vi på Svenska Riskkapitalföreningens hemsida ( där vi filtrerade bolagen via hemsidans egna verktyg efter vilken bransch de hade intresse i. Vi anser det varken möjligt eller relevant att vända oss till alla 290 bolag eller att göra ett stratifierat urval, vilket inneburit att vi skulle ha gjort ett proportionerligt urval från populationen där både den som har ett intresse samt den som inte har ett intresse för Cleantech hade ingått i urvalsgruppen. Dels av den anledningen att vi i kontakten med Jonas Gretzer avrådes från att kontakta bolag inom vars preferenser Cleantech inte ligger dels då vi i kontakten med bolag som inte hade intresse i branschen fick uppfattningen om att dessa varken var intresserade eller hade tillräcklig kunskap för att kunna/vilja delta i enkätundersökningen. Vi fann 24 stycken riskkapitalbolag med intresse i svenska Cleantech-branschens energisektor. Vi sökte vidare på dessa 24 riskkapitalbolags hemsidor för att hitta lämpliga personer att svara på enkäten. Personerna vi vänt oss till är alla högt uppsatta inom riskkapitalbolagen, vilka innefattar allt från investerings- och områdesansvariga ända upp till VD. 60 Riskkapitalbranschens utveckling, medlemsmatrikel , SVCA. 23

24 3.4 Enkätundersökningen Man kan aldrig på förhand veta hur det kommer att gå med en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen är extremt beroende av respondenternas välvilja att besvara enkäten. Enkäten måste vara utformad på ett sätt som får respondenterna att vilja svara på frågorna. Formuläret bör således vara välskrivet, ha en bra struktur och vara lättförståligt för att ge bästa möjliga svarsfrekvens. 61 Om vi uppnått detta mål vet vi inte i dagsläget då vi inte fått någon feedback från respondenterna ännu. Vi har dock låtit Jonas Gretzer- analytiker på Svenska riskkapitalföreningen läsa igenom, kontrollera, komma med förslag på ändringar och förbättringar i enkäten samt testat svara på enkäten. I och med det tycker vi oss ha fått en god föraning om hur respondenterna kommer att ta till sig enkäten. Enkäten har skickats via e-post genom ett speciellt enkätundersökningsprogram (Mamutsurvey) som vi även använt för att konstruera enkäten. Respondenten kan fylla i och skicka enkäten tillbaka till oss direkt via Internet. Vår enkät och det personliga brevet till riskkapitalbolagen finns bifogade i bilaga 2 & Enkäten Enkäten har gjorts i ett enkätundersökningsprogram vid namn Mamutsurveys som vi hittat på Internet. 62 Programmet fungerar som en databas från vilken man konstruerar, skickar samt analyserar den insamlade datan ifrån. Själva enkäten består av 15 frågor med övervägande fasta svarsalternativ. Formuläret skickas via e-post till respondenten som själv vid tillfälle fyller i enkäten. Vi valde att använda oss av Mamutsurvey i kombination med E-post dels eftersom vi på ett snabbt och enkelt sätt kunde nå respondenterna men också för att vi på detta sätt tjänar mycket tid, vilket är nog så viktigt för oss. Tillsammans med enkäten bifogade vi ett personligt brev där vi beskrev oss själva och vår undersökning. Vi försökte att på ett enkelt sätt förklara olika begrepp som inte var helt självklara för respondenterna att förstå men som de skulle komma att stöta på i enkäten. Vi la även stor tyngd vid att förklara hur viktigt det var att just de (det enskilda riskkapitalbolaget) svarade på enkäten. Enkäten består som sagt av 15 frågor uppdelade i tre kategorier: Möjligheter, ledarskapsrisk samt miljö/politiskrisk. Den första kategorin frågor, möjligheter, behandlar alla vilken 61 May Tim, Samhällsvetenskaplig forskning,

25 potential respondenten ser i svenska Cleantech-branschen. Den andra och tredje kategorin, ledarskapsrisk samt miljö/politiskrisk, behandlar frågor som rör vilka risker respondenten ser i svenska Cleantech-branschen. På ställen i enkäten där vi tyckte att det passade, har respondenterna fått plats för egna åsikter och kommentarer. Alla femton frågor är konstruerade utifrån vår tidigare beskrivna modell som vi valt att använda oss utav. 3.5 Design och mätteknik Reliabilitet och Validitet är krav som kan ställas på både undersökningens design och mätteknik. När det gäller undersökningsdesign tittar man på slutsatserna och ställer sig frågan om de är sanna och upprepbara. När det gäller mätteknikerna granskar man datainsamlingen och frågar om de är exakta och upprepbara. 63 Man kan även se två krafter som verkar mot varandra. Har man en hög reliabilitet har man oftast en låg validitet och vice versa. 64 Man når ofta en högre validitet om man i enkätundersökningar ger plats för öppna och utsvävande svar, hur detta å sin sida påverkar reliabiliteten säger sig självt, nämligen negativt. 65 Vi har gjort så gott vi kunnat med vår undersökning med dessa två begrepp i åtanke, genom att i insamlingen av primärdata ha en blandning mellan flervalsalternativ- och öppna frågor. Vi har försökt standardisera frågorna i enkäten och göra dem så enkla och lättbegripliga som möjligt. Vi tror och hoppas att frågorna vi utformat i enkäten mäter det vi avser att mäta, då samtliga frågor bygger på modellen (se kapitel 2) som vi valt att använda oss utav. Vi tycker även att hjälpen vi fått från Jonas Gretzer på Svenska riskkapitalföreningen bidragit positivt vid utarbetandet av enkäten. 3.6 Sekundärdata Våra sekundärdata har vi valt att hämta från affärspressen, vetenskapliga artiklar samt tidigare examensarbeten. Vi har under arbetets gång funnit att begreppen Cleantech och miljöteknik är väldigt heta i affärspressen, där olika artiklar om ämnet dyker upp så gott som dagligen. Examensarbeten och vetenskapliga artiklar har det dock varit svårare att hitta. Vi har endast hittat ett examensarbete som skrivit om Cleantech samt ett fåtal vetenskapliga artiklar. 63 May Tim, Samhällsvetenskaplig forskning, Sohlberg Peter & Britt-Marie, Kunskapens former, Holme, I.M. & Solvang, B.K., Forskningsmetodik,

26 Begreppet Cleantech är för tillfället på mångas läppar inte minst med tanke på den rådande debatten om den globala uppvärmningen. Det har dock inte alltid varit så, Cleantech är ett relativt nytt begrepp, därav avsaknaden av litteratur och examensarbeten.vi tror dock att inom en väldigt snar framtid kommer en mängd litteratur och examensarbeten att dyka upp som behandlar ämnet. När vi sökt efter våra sekundärdata har vi i stor utsträckning använt oss av Internet med dess sökmotorer och tillgängliga databaser. Sökorden vi främst använt oss utav är; Cleantech, miljöteknik, riskkapital, venture capital samt en kombination av dessa skrivna tillsammans. Affärsdata är den databas vi har haft störst nytta av när det gäller artiklar i dagspressen, Google:s sökmotor har gett oss de bästa svaren när det gäller vetenskapliga artiklar och Uppsatser.se är den hemsida som varit till störst hjälp på vår jakt efter redan skrivna examensarbeten inom ämnet. 3.7 Metodkritik Den kvantitativa forskningen utsätts ofta för en svidande kritik, då kritikerna menar att mätprocessen ger en falsk känsla av precision och riktighet. Det kan finnas en risk att den information vi samlat in genom vår enkätundersökning inte är tillräckligt relevant för den frågeställning vi har valt. Skulle man upptäcka detta problem efter det att enkäterna gått ut till respondenterna är det ändå för sent att göra något åt saken. 66 Vi har konstruerat frågorna i enkäten efter eget tycke och smak utifrån den modell vi valt att använda oss utav. Det kan tänkas att någon av frågorna i undersökningen är ledande utan att vi själva reagerat eller lyckats upptäcka detta. Det kan således inte garanteras att de olika respondenterna i vår enkätundersökning har uppfattat frågorna exakt likadant, vilket skulle vara en stor fördel för att man skall kunna dra några konkreta slutsatser från enkätundersökningen. En annan stor risk vid insamlingen av våra primärdata är att respondenten i fråga inte har tillräcklig kunskap eller tillräckligt med tid för att besvara enkäten på ett tillfredställande sätt, enkäten kan således vara ifylld på ett slarvig och ogenomtänkt sätt. Det kan även tänkas att det finns en mängd frågor som skulle kunna komplettera de frågor vi valt att ha med i enkäten, för att få ett bättre mätbart resultat, vi valde 66 Holme, I.M. & Solvang, B.K., Forskningsmetodik,

27 dock ett färre antal frågor i vår enkät med en förhoppning om att svarsfrekvensen skulle kunna komma att öka. 3.8 Källkritik För att man ska kunna dra några som helst slutsatser från den information som vi samlat in, är det av väldigt stor betydelse att informationen kommer från källor som är trovärdiga och relevanta för vårt syfte med uppsatsen. Vi har aktivt jobbat för att den information vi samlar både skall vara trovärdiga och relevant. Primärdata kommer från riskkapitalbolagen själva och sekundärdata kommer från väl ansedd affärspress och vetenskapliga artiklar. Data vi samlat från tidigare examensarbeten har vi via deras källhänvisningar lyckats spåra till källan för informationen, som vi ansett vara tillförlitlig, i annat fall har vi inte använt oss av dessa data. Man bör också ha i åtanke vilka egen intressen som kan tänkas döljas bakom både primäroch sekundärdata, vi har dock inte haft någon anledning att misstänka svaren vi fått som vinklade eller på annat sätt mindre trovärdig, detta gäller både primär- och sekundärdata. Den beroendekritik som kan riktas mot enkätundersökningen tror vi skall vara extremt låg, eftersom endast en enkät gått ut till varje enskilt riskkapitalbolag utan deras vetskap om andra respondenter, och då frågorna på enkäten är utformade på ett sådant sätt att respondenterna inte har någon direkt egen vinnig av att svara. Samtidskravet är också något man bör ha i åtanke vid denna typ av undersökning. Begreppet Cleantech är som vi tidigare skrev relativt nytt och vi har därför inte kunnat använda oss av källor som är mer än ett par år gamla då vi helt enkelt inte funnit någon sådan information. Vi hoppas i och med detta att vår data uppfyller det samtidskrav som ställs på vår undersökning för att den skall vara trovärdig. 27

28 4. Empiri I detta avsnitt kommer vi att presentera både primär och sekundärdata. Data som vi fått fram av enkätundersökningen samt data från skrivbordsundersökningen kommer att ligga till grund för den analys som vi i nästa kapitel kommer att presentera. Resultaten kommer vi att presentera med direkt återkoppling till modellen i form av identisk indelning av rubriker och underrubriker. Vi gör denna indelning dels för att underlätta för dig som läsare då återkopplingen till modellen är direkt och lättförståelig dels för att vi utformat enkäten utgående från modellen varvid vi lättare kan svara på det vi de facto söker svar på. 4.1 Primärdata Här presenteras den data enkätundersökningen givit oss. 4.1 Riskkapitalbolagen De bolag som svarade på enkäten (respondenterna) var 22 till antalet och med 11,6mdr i förvaltat kapital vilket kan ställas i relation till den totala marknaden för svenskt riskkapital som uppgår till 320mdr fördelat över 290 aktiva bolag. Av de 11,6mdr som de 22 bolagen har i tillgångar utgör 5,6mdr investerat kapital vilket lämnar 6mdr i kassan för framtida investeringar. För tillfället har 19 av bolagen (86,36 %) en eller flera investeringar inom området Cleantech och 6 utav 7 har för avsikt att göra en första/ytterligare investering inom området det närmsta året. De tre bolag som för tillfället inte har något intresse inom Cleantech anger att orsaken är brist på intressanta investeringsobjekt (ett) eller att Cleantech inte ligger inom deras investeringsområde (ett), ett bolag uppgav inte någon orsak. Investerar Ni för tillfället i Cleantech-branschen? (n=22) Har Ni för avsikt att inom närmsta året göra det? (n=7) Figur 4.1 Figur

29 4.2 Attraktiv marknad På den direkta frågan om riskkapitalbolagen ser Cleantech som en het bransch svarade 20 stycken (90,91 %) att de anser den vara het och på följdfrågan om hur attraktiv de anser den vara på en fem gradig skala där fem anger mycket attraktiv placerade sig 20 stycken mellan fyran (59,09 %) och femman (31,82 %). En av respondenterna menade också att den för tillfället är så attraktiv och i fokus att det finns risk för överhettning. Ett varningens finger höjs också för att många av affärsidéerna är allt för komplicerade och bygger på förändringar i omvärldsfaktorer vilket ligger utanför bolagets makt och påverkan, stora investeringar som förutom riskkapital även kräver stort affärsmässigt/industriellt kunnande för att ro i land och att EU bidrag eller lån krävs i det initiala skedet för att investeringen skall vara möjlig att göra/risken värd att ta. 18 av respondenterna ansåg att branschen hade en hög eller mycket hög tillväxtpotential och ingen av de tillfrågade klassade den som mogen med dålig tillväxt som följd. Utgående från det resonemanget anser Hur attraktiv anser Ni Vilken tillväxtpotential Ni Cleantech höra till en av de Cleantech-branschen vara ser Ni inom Cleantech- "heta" branscherna? (n=22) i dagsläget? (n=22) branschen i Sverige? (n=22) Figur 4.3 Figur 4.4 Figur Nätverk En majoritet av riskkapitalbolagen (63,64 %) anser att det saknas eller finns för få nätverk inom vilka de kan dela kunskaper och erfarenheter från investeringar i Cleantech med varandra. Även nätverk i form av Cleantech bolag som tillsammans marknadsför sig och visar upp sig på t.ex. seminariedagar efterlyses då det i dagsläget finns en uppfattning om att det är riskkapitalbolagen som är tvungna att söka upp Cleantech bolagen om de vill göra en 29

30 investering i branschen. Situationen man efterlyser är den omvända där Cleantech bolagen är mer synliga och bättre på att berätta vart de är på väg och vilka mål de har med verksamheten. Anser Ni det inom Cleantech-branschen råda brist på denna typ av nätverk? (n=22) Figur Utvecklingsfas 10 (45,45 %) av respondenterna anser att svenska Cleantech-bolag ligger för lång från ett marknadsgenombrott för att vara intressanta ur investeringssynpunkt. Vidare uttrycker de en oro kring detta i termer av att de ställer sig frågande till hur länge det kan dröja innan marknaden i form av producenter och konsumenter i kombination kräver gröna alternativ, hur länge det kan dröja till man ser intäkter i bolagen, hur långt från marknaden produkterna i själva verket är och att många bolag de facto befinner sig i en väldigt tidig fas. Ligger svenska Cleantech-bolag generellt sett för långt ifrån genombrott för att vara intressant ur investeringssynpunkt? (n=22) Figur

31 Branschen är ny och har i och med det inget track record. Investerare frågar sig om det går att göra lönsamma affärer, är utvecklingen hållbar o.s.v. Som alltid med en ny bransch är det svårt att veta hur den kommer att utveckla sig, samma sak som i början med IT och Biotech utvecklar en av respondenterna det. Det finns en oro bland riskkapitalisterna för att nya tekniker skall komma in och konkurrera ut det befintliga som de valt att satsa på. risk att framtida teknologier är mer heta än befintliga, vilket leder till att allt för forskningsinriktade bolag finansieras för tidigt är ytterligare en fundering kring utvecklingsfasen som förs fram. 4.3 Ledarskap 14 (63,64%) av de svarande anser inte att det råder brist på affärsmässigt tänkande samtidigt som 13 stycken (59,09%) är övertygade om att ett mer affärsmässigt tänkande bland Cleantech-bolagen skulle öka riskkapitalisternas investeringar inom branschen. Anser Ni att det råder brist på affärsmässigt tänkande i företagsledningen inom bolagen i svenska Cleantech-branschen? (n=22) Skulle ett mer affärsmässigt tänkande bidra till ökade investeringar inom Svenska Cleantech-branschen? (n=22) Figur 4.8 Figur Risker Under rubriken Risker i teori delen av uppsatsen skrev vi att riskkapitalisterna oberoende av investeringsobjekt måste ta hänsyn till olika typer av risker förknippade med investeringen i fråga. De vanligaste riskerna som vi lyckades identifiera var följande: Management-, teknisk-, marknads-, politisk-, regulatorisk- och demonstrationsrisk av vilka som vi tidigare nämnde, de tre sistnämnda är specifika för Cleantechbolag Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik 31

32 4.4.1 Branschspecifika risker Att någon av dessa risker varit av avgörande betydelse för beslut om investering är enkelt att se, 13 av respondenterna (59,09 %) svarar ja på frågan om någon av de branschspecifika riskerna har haft avgörande betydelse vid beslut om investering. På frågan till respondenterna som svarat ja på vilken av de tre riskerna som har haft störst betydelse blir svaren olika men det vanligaste svaret på frågan är alla tre Politiska beslut Den kortsiktiga fyra års politiken är något som starkt avskräcker riskkapitalisterna från att göra investeringar i Cleantech. En av respondenterna i vår enkätundersökning är klart bekymrad och uttrycker sig enligt följande Om vi kunde få långsiktiga ( år) och över blockgränserna förankrade planer mål och regler för samhällets miljökonvertering skulle det förenkla livet betydligt Övriga risker På frågan om det finns någon annan branschspecifik risk med att investera i Cleantechbranschen svarar 12 stycken (57,14 %) respondenter ja och 9 stycken (42,86 %) nej. Av de risker som respondenterna nämner märks främst; Lång tid till intäkter, affärsrisken d.v.s. var finns kundbasen och har vi ett konkurrenskraftigt erbjudande samt finns tillräckligt stor marknad i Sverige och Konsumentrisk Förlorat intresse för allt miljövänligt. 9 stycken (42,86 %) anser att någon av dessa övriga risker skulle vara av avgörande betydelse vid beslut om investering medan 12 stycken (57,14 %) anser att de knappast skulle vara det. Har någon av dessa risker varit av Anser Ni det finnas någon annan Är den av avgörande avgörande betydelse vid beslut om branschspecifik risk med att investera betydelse vid beslut om investering inom Cleantech-branschen? i Cleantech, utöver de tre ovan nämnda investering? (n=21) (n=22) riskerna? (n=21) Figur 4.10 Figur 4.11 Figur

33 Teknisk risk På frågan om den tekniska förståelsen är tillräcklig för att investera inom Cleantechbranschen svarar majoriteten, 16 stycken (72,73 %), ja medan 6st (27,27 %) svarar nej. Anser Ni er ha tillräcklig teknisk förståelse för att göra investeringar inom Cleantech-branschen? (n=22) Figur sekundärdata Här presenteras den data skrivbordsundersökningen givit oss Attraktiv marknad Faktorer Marknadens storlek Den svenska Cleantech-marknaden hade år 2005 en omsättning på 240mdr, vilket utgör 5,5 % av samtliga branschers totala omsättning, och sysselsatte personer 68. Den energirelaterade delen utgör drygt hälften av det. Den globala marknaden beräknas fyrdubblas under det kommande decenniet och räknas därmed som en av de snabbaste växande teknologisektorerna i världen. Även i ett längre perspektiv så ser det fortsättningsvis ljust ut för branschen då både koldioxidutsläppen och efterfrågan på energi väntas öka med 60% till Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien 69 Financing clean energy market creation Clean energy ventures, venture capitalists and other investors, Helsinki university of technology, Tarja Teppo 33

34 Efterfrågan Trenden är att efterfrågan är stark och uppåtgående globalt 70. Främst är det de politiska överenskommelserna i form av Kyotoprotokollet och uppgörelser inom EU som driver på efterfrågan. Länderna inom EU skall t.ex. få 20% av sin energiförbrukning från förnyelsebara alternativ år 2020 och Kyotoprotokollet stipulerar att koldioxidutsläppen år 2010 skall vara i paritet med nivåerna år Tillväxt och tillgänglighet Tillväxten är hög inom Cleantech-branschen, om än i vissa fall från låga nivåer, och förväntas så bli av ovan nämnda orsaker. T.ex. så uppgår tillväxten inom sol och vindkraft till 35 % per år vilket gör dem till två väldigt expansiva områden men inte alls unika inom området 71. På den svenska marknaden så har tillgången på investeringar under senare år varit god då totalt 3755 företag är verksamma inom Cleantech av vilka ungefär hälften är inriktade mot energiområdet Ledarskap Som vi tidigare konstaterat så är många av dem som är verksamma inom Cleantech ingenjörer och i allt för liten utsträckning entreprenörer. Detta är ett stort problem och vissa har till och med dragit det till sin spets och ansett att det affärsmässiga tänkandet är viktigare än själva idén/produkten. Claes de Neergaard, vd för Industrifonden säger Det är ett svårt område att göra bra investeringar i, dels för att det finns fler ingenjörer än entreprenörer Men vi ser nya möjligheter nu, det kommer in fler entreprenöriella förmågor på området som är både seriösa och långsiktiga Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien 71 Financing clean energy market creation Clean energy ventures, venture capitalists and other investors, Helsinki university of technology, Tarja Teppo

35 5. Analys I det här kapitlet kommer vi att analysera och diskutera kring de resultat vi fått fram av undersökningen. Syftet är att försöka finna trender och mönster som går igen och som kan ge möjliga förklaringar och orsaker till varför det ter sig som det gör. Vi söker inte några absoluta sanningar eller svar utan för enbart en diskussion som syftar till att reflektera över intressanta samband och/eller avvikelser. 5.1 Marknaden Av de fyra faktorer; marknadens storlek, efterfrågan på produkter inom marknadssegmentet, tillväxten på marknaden och tillgängligheten till investeringar inom marknadssegmentet som vi identifierade som avgörande för om en marknad klassas som attraktiv av en riskkapitalist anser vi oss ha goda grunder för att påstå att samtliga talar för Cleantech-marknaden. Dels så bekräftas det av de sekundärdata som lades fram i empirin dels så har vi genom vår enkätundersökning fått det styrkt då majoriteten av respondenterna är mycket positivt inställda till Cleantech-marknaden. För att en marknad skall vara attraktiv krävs också att den ständigt växer för att ge utrymme åt nya aktörer och för att befintliga aktörer skall kunna profitera än mer på den. Tillväxttakten på Cleantech-marknaden verkar till fullo uppfylla riskkapitalisternas krav, se Figur 4.5. Utgående från den enkätundersökning som vi genomfört så torde det inte råda någon tvekan om att de svenska riskkapitalbolagen är mycket intresserade av att göra investeringar i Cleantech, se Figur Det stora intresset för investeringar inom området är föga överraskande sett till hur branschen och intresset för den samma har utvecklats och utvecklas, det är dock överraskande ur ett annat perspektiv; nämligen hur utredningar, statligt som privat finansierade, och affärspress framställt situationen. Av de vi tagit del av (se referenser) så har en övervägande majoritet uttryckt stor oro kring det svala eller obefintliga intresset för Cleantech som de svenska riskkapitalisterna uppvisat, eller snarare visat brist på. Vi ger oss inte in på att försöka förklara den diskrepansen men kan konstatera att det under det senaste året hänt mycket inom branschen och attityderna till den, vi delar fullt Mats Wilhelmssons, noteringsansvarig på Nordic Growth Market, uppfattning att Det verkar som de svenska riskkapitalbolagen vaknade först när kvällstidningarna började köra miljö på löpet

36 Hypotesen får också stöd av Fredrik Billing, vd för Dealflower, som säger att Miljöteknik var en bransch som många investerare var misstänksamma mot. Det ansågs inte finnas några duktiga entreprenörer och inga verkliga behov. Men något väldigt positivt har hänt under det senaste året, det märker vi när vi träffar investerare Nätverk Bristen på nätverk kan inverka hämmande både vid själva investeringen och när det är dags att göra exit då det saknas samarbetspartners och potentiella köpare av bolaget i fråga. Att en stor del av de tillfrågade ser problem inom det här området bör det fästas stor vikt vid då problemet går igen genom hela investeringskedjan, se Figur 4.6 Då vi tidigare kunnat konstatera att Exit är av stor betydelse för riskkapitalisten under hela investeringsprocessen anser vi det är rimligt att anta att avsaknaden av nätverk är en betydande orsak till den låga investeringsgraden Utvecklingsfas Den långa investeringshorisonten har vi använt analogt med begreppet utvecklingsfas i enkäten, av vilken det framgår att det råder delade meningar om huruvida bolagen befinner sig för långt från marknadsgenombrott eller ej, se Figur 4.7. Enligt teorin så är bolag i tidig fas mindre attraktiva som investeringsobjekt för riskkapital varför bolag verksamma inom Cleantech-branschen riskerar att hämmas vid införskaffande av kapital. Resultaten anser vi gå stick i stäv med riskkapitalisternas uppfattning om att bolagen generellt har för långt kvar till intäkter varför resultatet bör tillskrivas extra tyngd. Detta då 12 av respondenterna inte anser bolagen vara för långt ifrån ett marknadsgenombrott för att vara intressant ur investeringssynpunkt. Riskkapitalbolagen anser att Cleantechbolagen de investerar i generellt sett befinner sig för långt ifrån intäkter för att vara riktigt intressanta, samtidigt som de i enkäten inte ger sken av någon oro kring den långa tiden för bolagen till marknadsgenombrott, vilket vi finner mycket intressant och uppseendeväckande. 5.2 Ledarskap För att riskkapitalbolagen skall uppnå sitt syfte med investeringen d.v.s. att få en så hög avkastning som möjligt på investerat kapital under en begränsad tidsperiod, krävs det utöver

37 en bra produkt även att bolaget drivs av personer som har en bra avkastning på kapitalet som explicit mål vilket inte alltid är fallet inom Cleantech-branschen 75. Problemet verkar komplext då 14 av 22 respondenter inte anser att det råder någon brist på affärsmässigt tänk inom företagsledningen å andra sidan tycker en klar majoritet att ett mer affärsmässigt tänk skulle bidra till ökade investeringar i branschen, se Figur 4.8, 4.9. Bristen på ledarskapsförmåga kan ta sig uttryck på många olika sätt inte bara genom bristen på finansiellt tänk utan också bl.a. genom avsaknaden av marknadsföringsförmåga. Konsekvenserna av en bristande marknadsföringsförmåga blir att Cleantechbolagen, ur investerarens synvinkel, uppfattas som ljusskygga något som bekräftas i enkätens öppna svars del; Nätverken finns där men de marknadsför sig inte till investerare, vi har fått leta upp dem själva Företagen finns där men de måste bli mer synliga och bättre på att berätta vart de är på väg. Som vi ser det är således inte den möjliga bristen på ledarskapsförmåga något akut problem i sig utan enbart en bonus i det fall där Cleantechbolagen uppfyller riskkapitalistens krav på affärsmässigt tänk. Vi tror inte att ledarskapsförmågan eller den möjliga bristen på densamma är något som kan förklara de få investeringarna i branschen. 5.3 Risker Branschspecifika risker kopplade till teorin Som vi tidigare beskrivit anses det finnas tre branschspecifika risker när det gäller investeringar i Cleantech-branschen. I empirin framkom det att 13 stycken (59,09 %) av de tillfrågade riskkapitalbolagen anser att någon av dessa tre risker varit av avgörande betydelse för huruvida en investering inom Cleantech-branschen varit aktuell. Vilken av riskerna som i störst grad påverkat investeringsbeslutet är svårt att säga då svaren är sprida över samtliga tre. Att det vanligaste svaret var alla tre känns föga förvånande då olika investeringar medför olika risker beroende på faktorer som rör både investeringen och riskkapitalbolaget i fråga. Påståendet får ytterligare tyngd genom svaret från en av respondenterna: Samtliga fast i varierande grad och inte vid samma investering. Att just dessa tre risker skulle vara 75 Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik 37

38 branschspecifika för Cleantech är dock något som många av respondenterna inte är beredd att hålla med om, inte minst med tanke på att 9 stycken (40,91 %) inte anser att någon av riskerna vara av avgörande betydelse vid ett investeringsbeslut. Även detta styrks genom en kommentar från en av respondenterna på frågan; Vilken av de tre riskerna som haft största betydelsen? Regulatoriska och demonstratoriska, dessa faktorer är dock ej helt branschspecifika, utan förekommer även t.ex. inom medicinteknik. Vad dessa svar ger oss för information är inte helt givet, helt klart är att just dessa tre risker i stor utsträckning känns igen av de tillfrågade riskkapitalbolagen och är vanligt förekommande vid beslut om investeringar inom Cleantech-branschen. Hur avgörande var och en av riskerna är vid beslut om investering är svårare att svara på utifrån de svar vi erhållit från vår enkätundersökning. Det kan tänkas att de tre riskerna genom en slags samverkan har en avgörande betydelse men inte enbart någon av riskerna allena. Att dessa tre risker är av stor betydelse vid investeringsbeslut inom Cleantech anser vi stå utom rimligt tvivel, men att dessa risker skulle vara branschspecifika för just Cleantech-branschen är dock desto osäkrare, detta är dock inte heller vårt syfte med undersökningen att ta reda på, men helt klart är att dessa tre risker gäller för betydligt fler branscher än just Cleantech. Att respondenterna inte identifierat de branschspecifika riskerna eller åtminstone inte gjort någon större notis av dem går helt emot teorin som lyfter fram de branschspecifika riskerna och dess betydelse för riskkapitalbolagen. Detta faktum, som det verkar, är överraskande och bör belysas av ytterligare studier, det är också något vi i efterhand insett att vi borde ha lagt större vikt vid för att skapa en bättre förståelse för riskkapitalbolagens syn på de branschspecifika riskerna Övriga risker Vi ställde som tidigare nämnt även frågan om det funnit någon annan (förutom de i teorin identifierade) branschspecifik risk som varit av avgörande betydelse för beslut om investering, på denna fråga svarade 12 stycken (57,14 %) att så var fallet medan 9 stycken (42,86 %) inte ansåg det finnas någon annan risk. Huvudspåren handlade om den långa tiden till intäkter och den osäkra kundbasen. Utgående från de resultat som visade på att en majoritet av riskkapitalbolagen generellt sett inte tycker att Cleantechbolagen ligger för lång ifrån ett marknadsgenombrott så torde inte heller den långa tiden till intäkter vara ett reellt 38

39 problem. Vi utgår från att lång tid till intäkter ökar risken och osäkerheten vid investeringen vilket vi inte får ihop med de svar enkätundersökningen gett oss. Detta sammantaget får oss att inte en vacklande ståndpunkt till huruvida det påverkar investeringsviljan eller ej, varför det inte känns meningsfullt att dra några slutsatser kring problemet. Om dessa risker är så pass stora att de påverkar investeringsbeslutet är en annan fråga och här tycks det återigen råda delade meningar mellan de olika respondenterna. Av de andra riskerna (utöver de tre tidigare nämnda) som respondenterna ansåg som branschspecifika ansåg 12 stycken (57,14 %) av respondenterna att riskerna inte påverkade vid investeringsbeslut. Detta faktum verkar dela respondenterna, då vissa av dem tar med riskerna i beräkningen vid beslut medan resterande trots kännedom tycks ignorera dem vid beslut om investering Teknisk risk När man sedan analyserar svaren från respondenterna på frågan om den tekniska risken ser man klart och tydligt att majoriteten av riskkapitalbolagen anser sig ha tillräcklig teknisk kompetens att besluta om investering i Cleantech. Den tekniska förståelsen ser således inte ut att vara ett problem för majoriteten när riskkapitalbolagen beslutar om investeringar inom Cleantech-branschen, se Figur Detta faktum talar emot våra sekundärdata som framhäver den bristande tekniska kunskapen som ett av huvudargumenten till varför inte fler investeringar inom branschen görs. Diskrepansen tror vi kan ha uppkommit av den enkla anledningen att de sekundärdata vi tagit del av, i sammanhanget, är relativt gammal och att det under det senaste året skapats en bredare förståelse för branschen och dess tekniska utmaningar Exitrisk I teorin beskrev vi begreppet Exit. Kan detta begrepp vara en av orsakerna till det låga antalet investeringar i Sverige inom Cleantech? Många respondenter oroar sig över att det tar för lång tid för dem att få några intäkter från deras investeringar inom Cleantech-branschen. Problemet med den långa tiden till intäkter sammankopplat med tiden till marknadsgenombrott har ovan varit föremål för djupgående analyser. Vi finner det utgående från de analyserna det inte troligt att dessa två faktorer inverkar negativt på de framtida möjligheterna till en Exit. 39

40 En färsk studie gjord i USA som visar att exitrisken inte är större inom Cleantech-branschen relativt övriga branscher, tvärtom visar studien att det görs 50 % fler exits inom Cleantechbranschen jämfört med industrigenomsnittet. 76 Man kan således anta att det är en felaktig uppfattning bland riskkapitalisterna att exitrisken är extra hög inom Cleantech-branschen vilket då i onödan leder till underinvesteringar från deras sida. En anledning som kan framföras till varför den uppfattningen råder kan vara att många bolag ligger i så pass tidig fas och av den anledningen oroar sig riskkapitalisten för att en avyttring av innehavet inte skall var möjlig inom den uppsatta tidsperioden på i vanliga fall 5-7 år. 5.4 Avslutande analys Varför sker inte investeringar inom svenska Cleantech-branschen i större utsträckning av svenska riskkapitalbolag speciellt då dessa anser Cleantech-branschen som väldigt het? Denna fråga är givetvis inte helt enkel att besvara och förmodligen är det inte någon allena rådande faktor som påverkar detta utan en rad faktorer. Att det är riskerna förknippade med investeringar i Cleantech som i stor utsträckning skrämmer bort de svenska investerarna tycks inte vara sant. Varför visar då statistiken att svenska investerare hamnat på efterkälken? Många av respondenterna anser själva begreppet Cleantech som luddigt och ospecificerat, detta har vi även märkt då det varit en av de vanligaste frågorna från respondenterna då vi kontaktat dem och frågat om deras medverkan i vår undersökning, även detta faktum bekräftas av en av respondenterna som menar att Det råder en mycket stor osäkerhet om vad Cleantech-branschen egentligen är. Lika många definitioner som dem man frågar. Dessutom enligt många, inte allas en bransch, utan ett tänkande som kan genomsyra alla branscher. Kan det helt enkelt vara så att begreppet Cleantech jämfört med svenskans miljöteknik har rört till det för de svenska riskkapitalbolagen? Begreppet Cleantech har fått stå i fokus i debatten kring den globala uppvärmningen för en bransch som länge funnits och verkat på den svenska marknaden. Det kan alltså vara så att man genom införandet av ett nytt begrepp skapat en tro om att det även handlar om en ny bransch, vilket det de facto inte gör. Sammanfattningsvis pekar våra analyser av empirin mot tre huvudområden värda att observera. 1) Osäkerhet kring vilka bolag som de facto är verksamma inom branschen. 2) Ledarförmågan i den bemärkelsen att bolagen är osynliga för riskkapitalisterna. 3) Den 76 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien 40

41 felaktiga synen på de svenska riskkapitalisterna som ointresserade av investeringar i Cleantech-branschen. 5.5 Kritik mot undersökning och förslag på vidare studier Kritik mot undersökning I enkätundersökningen valde vi att lämna bort frågor om Exit och risker förknippade med det. Vi kan i efterhand konstatera att detta inte var optimalt då vi genom sekundärdata insett vilken stor betydelse Exit har vid både fattande av investeringsbeslut och under hela investeringens livslängd. Vi är dock av den uppfattningen att detta inte har någon avgörande betydelse för de resultat undersökningen har gett oss, samt de slutsatser vi kunnat dra av den samma då vi funnit mycket sekundärdata som behandlar Exit. Samtliga riskkapitalbolag vi vänt oss till i undersökningen har som vi tidigare beskrivit någon form av intresse inom Cleantech. Det säger sig självt att detta faktum är något som kommer att avspeglas i resultaten som enkätundersökningen gett oss. Vi vet dock inte hur vi skulle ha kunnat kringgå detta problem då vi, som det konstaterats i urvalet, inte finner det vare sig möjligt eller troligt att övriga riskkapitalbolag skulle vara intresserade eller tillräckligt kunniga för att ha något att bidra med till undersökningens resultat Förslag på vidare studier Det har under arbetets gång vuxit fram ett antal frågeställningar/funderingar som vi tycker skulle vara intressanta att undersöka: Det skulle vara intressant att bilda sig en djupare förståelse för branschen genom att göra en kvalitativ undersökning där intervjuer riktas mot antingen riskkapital- eller Cleantechbolag. I syfte att se om även den typen av undersökning skulle ge liknande resultat som den nu kvantitativt genomförda. Göra en marknadsundersökning av Cleantech-branschen för att skapa en klarare bild av antalet aktörer och dess verksamhetsområden på den svenska marknaden. Det finns de facto en uppsjö aktörer men det verkar trots det råda en osäkerhet bland investerare kring var de finns, samt vilka de är. 41

42 Matchningsprocessen mellan entreprenörer inom Cleantech och riskkapitalet. Kan man här finna förklaringar till den låga investeringsgraden inom Cleantech som riskkapitalbolagen uppvisar samt det stora behovet av riskkapital bland bolagen i branschen? Ledarskapsförmågan, är det verkligen så att ledarskapet inom Cleantech-branschen avsevärt skiljer sig från övriga för riskkapitalbolagen intressanta branscher? Undersöka huruvida de branschspecifika riskerna överensstämmer med riskkapitalisternas och Cleantechbolgens uppfattning. Är riskerna i branschen ett större problem än i andra för riskkapitalbolag intressanta branscher. 5.6 Bortfallsanalys En nackdel med enkätundersökningar är att de ofta sker bortfall i form av respondenter som inte alls svarar på enkäten (externt bortfall) eller i form av respondenter som inte svarar på alla frågor i enkäten utan bara vissa (internt bortfall). 77 Vi har dock valt att utforma enkäten på så sätt att samtliga frågor måste besvaras för att det ska gå att komma vidare i undersökningen, på detta sätt utesluter vi det interna bortfallet. Vi har i vår undersökning inte kunnat urskilja något mönster mellan vilka företag det är som valt att svara på enkäten och vilka som låtit bli, trots upprepande påminnelser. Vi anser därför att de företag som valt att svara på enkäten är representativa för vårt ursprungliga urval av företag. Vi valde som tidigare nämnt att skicka enkätundersökningen till riskkapitalbolag i Sverige med intresse av Cleantech-branschen, vi fann 24 bolag med dessa kriterier. Av de 24 bolag som vi skickat enkäten till har vi fått 22 svar, vi har alltså ett externt bortfall av två respondenter. Detta ger oss en svarsfrekvens på 91,67 %, vilket vi anser vara en bra siffra då SVCA i sina enkätundersökningar brukar komma upp i ca 80 % 78. De två respondenterna som inte valt att svara på enkäten trots upprepade påminnelser har angett tidsbrist samt inget intresse i branschen som ursäkter. Vi respekterar detta men ställer oss samtidigt lite frågande då enkätens 15 frågor tar mellan 4 och 5 minuter att svara på. Vi satte den 17 april som startdatum och 16 maj som slutdatum för enkäten, varken före eller efter dessa datum har respondenterna kunnat svara på enkäten, då detta enkelt kunde regleras i enkätprogrammet vi använde oss av. 77 May Tim, Samhällsvetenskaplig forskning, SVCA, Q4 42

43 6. Sammanfattning och Slutsatser 6.1 Sammanfattning Svenska riskkapitalister investerar mindre än amerikanska och övriga europeiska riskkapitalbolag inom Cleantech visar statistik inom området. Vi har med utgångspunkt från det gjort en undersökning med syfte att kartlägga de svenska riskkapitalisternas intresse för Cleantech-marknaden, till vår hjälp har vi använt oss av en enkätundersökning för att samla primärdata. Enkäten vi använt oss utav bygger på en modell vi konstruerat utifrån en äldre etablerad modell inom riskkapitalområdet som beskriver investeringsprocessen. Utifrån modellen konstruerade vi sedan den enkät som vi riktade mot 24 svenska riskkapitalbolag med intresse inom Cleantech-branschen. Resultatet av enkäten visar på ett trendbrott gällande intresse för branschen och investeringar i den samma. Tidigare studier har identifierat tre branschspecifika risker vad gäller investeringar inom Cleantech. Dessa risker har absolut betydelse vid ett investeringsbeslut, men skall utgående från de svar som vi erhållit inte tillskrivas en allt för stor betydelse vid utvärderingen av de faktorer som spelar in då beslut om investering tas. Dessutom bör det uppmärksammas att inte alla respondenter ser just dessa risker som branschspecifika för Cleantech. Vi skulle hellre se att större uppmärksamhet riktas mot ledarskapet och den tidiga fas som de facto majoriteten av Cleantech-bolagen befinner sig i. Vi tycker oss se en större oro bland riskkapitalbolagen för vad ledarskapet och den tidiga fasen kan medföra kontra de andra risker som en investering i området kan medföra. En bidragande orsak till att större vikt fästs vid ledarskap och utvecklingsfasen tror vi kan bero på den stora inverkan på, den för riskkapitalbolagen, så viktiga avyttringen (Exit) av portföljbolagen. 6.2 Slutsatser Syftet med uppsatsen var att undersöka vilket intresse de svenska riskkapitalbolagen har för investeringar i Cleantech. Utifrån det material vi samlat och analyserat tycker vi oss kunna dra följande slutsatser. Trendbrott. Som vi tidigare konstaterat visar de flesta utredningar inom ämnet att svenska riskkapitalister investerar väldigt lite i Cleantech-branschen både i absoluta och relativa termer. Detta till trots visar vår undersökning att intresset bland 43

44 riskkapitalbolagen nu är mycket stort och investeringar görs nu i allt större utsträckning. Vi har goda förhoppningar om att detta kommer att avspeglas i 2007 års siffror över gjorda investeringar i Cleantech. Utländska aktörer. Då investeringarna från svenska riskkapitalister inom den svenska Cleantech-branschen under en lång tid uteblivit har utländska aktörer kommit in och visat på potentialen inom branschen, vilket öppnat ögonen på de svenska aktörerna. Säljarens marknad. Riskkapitalbolagen (köparna) letar aktivt efter intressanta objekt, problemet är att Cleantech-bolagen (säljarna) är svåra att finna då de inte marknadsför sig i någon större utsträckning. Begreppet Cleantech. Begreppet väcker stort intresse bland riskkapitalbolagen samtidigt som det vållar en viss förvirring kring vad det egentligen står för. Detta till trots används nu begreppet uteslutande då synonymen Miljöteknik starkt förknippas med 80-talets miljörörelse som inte satte de ekonomiska incitamenten i första rummet. Risker. Vi tycker oss kunna se att det inte är riskerna förknippade med investeringar inom Cleantech som skrämmer riskkapitalbolagen från branschen. En större oro visar riskkapitalisterna för en bristande ledarskapsförmåga samt lång tid till intäkter. Energipriser. Dagens historiskt höga energi och oljepriser gör en investering i alternativ energi försvarbar och i många fall också klart lönsam men om priserna faller tillbaka riskerar dessa investeringar åter att bli olönsamma och i behov av stora statliga stöd och subventioner varvid intresset återigen riskerar att svalna. 44

45 Källförteckning Litteratur Holme, I.M & Solvang, B.K. (1997), Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund May, T. (2001), Samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund Sohlberg, P & Sohlberg, B-M. (2002), Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod, Liber, Stockholm Strömqvist, S. (2006), Uppsatshandboken, Hallgren & Fallgren, Uppsala Artiklar och tidskrifter Agnvall, D. (2004), Venture Capital Financing of Cleantech Innovation, Lund. Anchér, C., Rosén, T., Sundström, F., Wijkström, N (2007), Cleantech- En utredning av historiska finansieringsmönster samt framtida kapitalbehov, Lund DealFlower, (2003), Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik, Stockholm. NUTEK, (2006), Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag - med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien, NUTEK Förlag, Stockholm. Randjelovic, J., O Rourke, A., Orsato, R. (2002), The Emergence of Green Venture Capital, INSEAD, Fontainebleau. Steen, J., Frankel P. (2003), The Flow of Venture Capital Into Clean Technology Ventures, St. Mary s College, Moraga. Teppo, T. (2006), Financing Clean Energy Market Creation Clean Energy Ventures, Venture Capitalists and Other Investors, Helsinki University of Technology, Esbo. Tyzoon, T.T, Albert, V.B. (1984), A Model of Venture Capitalist Investment Activity, Management Science. Officiellt tryck ER 2006:38. Riskkapitalförsörjning inom energiområdet, Statens Energimyndighet. 45

46 Elektroniska källor 3i, (2007), Private Equity Magazine Almroth, Lilian (2007), 300 miljoner till miljöteknik FN, IPCC (2006), Working Group II Contribution to the Intergovernmental Panel on Climate Change Froste, Calle (2005), Energivinnarna Den gröna vågen Fröberg, Jonas (2007), Kapitalet ratar miljöbolagen Johansson, Niklas (2007), Grönt ljus för ny energi Karlberg, Lars Anders (2007), Var femte ny krona går till miljöteknik Lundin, Tomas (2007), Ren energi gör norden hett Morphic Technologies (2007), Bränsleceller Nyberg, Mikael (2006), Cleantech-Fonder på gång i Sverige Schori, Martin (2007), Oljestat satsar på grön energi 7_Realtid054.dbp.asp Svenska Riskkapitalföreningen (2007), Kvartalsrapporter Muntliga källor Gretzer, Jonas, Svenska Riskkapitalföreningen. 46

47 Bilaga 1. Ursprunglig modell För att bättre anpassa modellen efter vårt syfte så har vi valt att ta bort, för oss, irrelevanta variabler men samtidigt lägga till, för oss, relevanta variabler. Produktdifferentieringen har vi valt bort helt då vi finner det mycket svårt att anpassa den kategorin för en hel bransch eller ett specifikt område (energi). Vi har istället fokuserat mera mot de risker som är förknippade med investeringar i Cleantech då vi fått uppfattningen att det är här vi kan finna en del av anledningarna till den relativt låga investeringsgraden inom området. Vi har inte heller velat ta med variabler på makronivå då det skulle krävas allt för djupgående och komplicerade analyser för att få fram ett meningsfullt resultat av dem. Exit har vi lagt till då vi tycker att det är en brist i modellen att en så viktig variabel inte beaktas överhuvudtaget. Investeringsprocessen A Model of Venture Capitalist Investment Activity: Tyzoon T. Tyebjee; Albert V. Bruno 47

48 Bilaga 2. Brev till riskkapitalbolagen Enkätundersökning om hur Riskkapitalet förhåller sig till investeringar i Cleantech. Under det senaste året har klimatdebatten formligen exploderat och alla blickar har riktats mot denna, för alla, oerhört viktiga fråga. Ur den allmänna debatten har sidospår vuxit fram varav Cleantech kanske vuxit sig starkas sett ur ett ekonomiskt/finansiellt perspektiv. Främst har det i affärspressen handlat om vilka bolag man skall investera i för att bli en vinnare på klimatförändringen men även djupare analyser av finansieringen av dessa bolag, eller kanske avsaknaden av den, har man kunnat ta del av. Vi som författare av denna C-uppsats i Företagsekonomi har fastnat för, det av många inom branschen i Sverige, upplevda problemet med brist på finansiering av verksamheten. Problemet finner vi extra intressant då vi tycker oss se en mycket intressant marknad i Cleantech som i övriga Europa, och även i USA, lockat till sig betydligt mer riskkapital än vad som är fallet i Sverige. Vi har utgående från dessa fakta valt att göra en enkätundersökning riktade mot, enligt Riskkapitalföreningens klassificering, aktiva riskkapitalbolag där Ni och Ert deltagande kommer att vara helt avgörande för vår studie och dess trovärdighet. Svaren som inkommer från dessa enkäter kommer inte på något vis att röja Er identitet eller position på marknaden utan kommer uteslutande att användas för olika statistiska undersökningar och beräkningar. Den tid Ni lägger ned på att besvara vår enkät är av avgörande betydelse för oss. Era svar kan inte ersättas av någon annans, och vår undersökning är som sagt helt beroende av att vi får in så många svar som möjligt. Slutligen hoppas vi att Ni så fort som möjligt kan returnera enkäten då vår deadline för uppsatsen löper ut den 23 Maj 2007 och vi före det är tvungna att sammanställa allt inkommet material. Om det uppkommer några frågor tveka inte att höra av Er till oss: Niklas Wågström Mobil: 070xxxxxxx E-post: [email protected] 48

49 Alexander Jansson Mobil: 076xxxxxxx E-post: Tack för Er medverkan! 49

50 Bilaga 3. Enkäten Enkätundersökning om Cleantech-branschen Inledning 1. Investerar Ni för tillfället i Cleantech-branschen? Ja Nej Om ja gå till fråga fyra, om nej gå till fråga två 2. Har Ni för avsikt att inom närmsta året göra det? Ja Nej Om ja gå till fråga fyra, om nej gå till fråga tre 3. Varför vill Ni inte investera inom Cleantech-branschen? Branschen ligger inte inom vårt investeringsområde Det råder brist på intressanta investeringsobjekt Investeringshorisonten är för lång Annan orsak: 4. Hur attraktiv anser Ni Cleantech-branschen vara i dagsläget? null Inte alls attraktiv Mycket attraktiv 5. Vilken tillväxtpotential ser Ni inom Cleantech-branschen i Sverige? null Väldigt låg Väldigt hög 50

51 Vid investeringar i Cleantech-branschen finns det enligt gjorda studier tre branschspecifika risker regulatorisk, politisk och demonstratorisk. Dessa hänför sig till; Den regulatoriska risken för att lagändringar ändrar förutsättningar för investeringarna i Cleantech, den politiska till samma som tidigare men där politiska beslut kan ändra förutsättningarna samt den demonstratoriska risken som innefattar upprättandet av pilotanläggningar och risken hänförd till dessa. 6. Har någon av dessa risker varit av avgörande betydelse vid beslut om investering inom Cleantechbranschen? Nej Om ja, vilken/vilka av de tre riskerna? 7. Anser Ni det finnas någon annan branschspecifik risk med att investera i Cleantech, utöver de tre ovan nämnda riskerna? Nej Om ja, vilken risk: 8. Är den av avgörande betydelse vid beslut om investering? Ja Nej 9. Anser Ni att det råder brist på affärsmässigt tänkande i företagsledningen inom bolagen i svenska Cleantech-branschen? Ja Nej 10. Skulle ett mer affärsmässigt tänkande bidra till ökade investeringar inom Svenska Cleantechbranschen? Nej, verkligen inte Ja, verkligen Statistik visar att det görs fler investeringar inom Cleantech-branschen i utlandet. 11. Ligger svenska Cleantech bolag generellt sett för långt ifrån genombrott för att vara intressant ur investeringssynpunkt? 51

52 investeringssynpunkt? Ja Nej Grunden för de flesta investeringar som görs av riskkapitalister byggs i olika typer av nätverk där information och erfarenheter utbyts. 12. Anser Ni det inom Cleantech-branschen råda brist på denna typ av nätverk? Ja Nej Man talar ofta om någon form av "flockbeteende" för riskkapitalister vid investeringar inom olika branscher och av den anledningen uppkommer s.k. "heta" branscher 13. Utgående från det resonemanget anser Ni Cleantech höra till en av de "heta" branscherna? Ja Nej 14. Anser Ni er ha tillräcklig teknisk förståelse för att göra investeringar inom Cleantech-branschen? Ja Nej 15. Andra för investeringsbeslut inom Cleantech-branschen intressanta faktorer: Finish 52