Omsorgsnämnden

Transkript

1 Plats och tid Hobysalen, stadshuset, Ronneby kl Beslutande S Bo Johansson, ordförande V Anna Johansson S Carin Nilsson, deltog KD Göran Andersson S Karl-Erik Danielsson, deltog MP Birgitta Persson M Ingrid Burfelt S Lage Svensson, tjänstg.ers. FP Susanne Östergaard S Irené Bolin, tjänstg.ers. 1. V Hans Kyhlbäck KD Anna-Maria Tingmalm, ers. C Lena Strandberg, tjänstg.ers. RP Ola Svensson, ers. Övriga deltagare Leif Möller Marie Gustafsson Göran Carlsson Elis Holgersson (delvis) Ingegerd Johansson (delvis) Verksamhetschef Utredningssamordnare Ekonomisekreterare Utvecklingssamordnare Enhetschef Utses att justera Justeringens plats/tid Ingrid Burfelt Omsorgskontoret Underskrifter Sekreterare: Paragrafer: Göran Carlsson Ordförande: Justerande: Bo Johansson Ingrid Burfelt ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Omsorgskontoret Göran Carlsson

2 1 Riktlinjer för ombyggnad på Vidablick. Förelåg tidigare redovisning ( 165) i november månad 1999 angående ombyggnad av Vidablick till moderna servicebostäder, där de boende har egna lägenheter med tillgång till gemensamma lokaler. Elis Holgersson redogör åter för den utredning som är gjord. De 192 platser som finns på hela Vidablick idag planeras bli ersatta med 135 lägenheter. Förslaget innehåller bl.a. ombyggnad av tvåvåningshuset(sjukhemmet) till 46 lägenheter med gemensamma lokaler, ombyggnad av sjuvåningshuset (servicehuset) till 83 lägenheter, ombyggnad av delar av verksamhetshuset (centralbyggnaden) till restaurang, lokal för rörelseträning, 6 lägenheter med gemensamma lokaler (i f d landstingslokalerna), glastak över innegård. Byggnationen kan tidigast komma igång i januari 2001 och måste ske etappvis med början på sjukhemsdelen. Elis Holgersson tar upp frågor som kan vara angelägna att diskutera, om särskilt behov av korttids-, demens-, gruppboende etc ska inrymmas i boendet eller om det ska vara serviceboende enligt förslaget rätt igenom. Dessutom uppdrages åt Omsorgsnämnden att utreda driftskostnaderna för den nya anläggningen. En redovisning över byggnationen ska lämnas till kommunstyrelsen den 14 mars. En längre diskussion hölls omkring demensboende, korttidsboende, gruppboende, utrustning och personalbemanning. Därvid framkom bl.a. att vissa behov tillgodoses vid byggnationen av etapp 1 Ågården, att visst boende behöver vara separat med tanke på särskilda behov och speciell utrustning, att boendet på Vidablick bör kunna utformas så att möjlighet finns att sektionera för särskild inriktning vid behov. att vid utredning av driftskostnaderna för ombyggnaden av Vidablick räkna på den inriktning som angivits ovan och i övrigt enligt förslaget.

3 2 Forskningsprojekt angående uppföljning och analys av äldresystemen. Projektet presenterades vid föregående sammanträde i december månad ( 175). Mikael Rennemark redogjorde då för förslag till uppläggning av områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldresystemen. Obruten vårdkedja och Socia-ÄO är aktuella äldresystem i Ronneby kommun. Detta forskningsprojekt garanteras ett EU-bidrag med 6 miljoner kronor under förutsättning att deltagande kommuner tillskjuter samma summa, antingen i form av pengar eller tjänster. Leif Möller hävdade vid föregående sammanträde att det inte finns någon möjlighet att lägga på enhetscheferna inom omsorgsverksamheten mer arbete. Ordföranden yrkar till Omsorgsnämnden att besluta tacka nej till deltagande i projektet på grund av nuvarande arbetssituation. att meddela Mikael Rennemark att kommunen inte har möjlighet att deltaga i detta forskningsprojekt. Exp. Mikael Rennemark

4 3 Korttidsboende på Vidablick. Föreligger förslag om utökning av korttidsplatser på Vidablick servicehus. Ingegerd Johansson redogör närmare för behovet av en utökning, vilket har diskuterats tidigare. Korttidsvårdsplatser ger ökad flexibilitet när det gäller vistelse efter lasarettsvård eller avlastning och svikt. De korta vårdtiderna på sjukhus gör att många äldre inte orkar med att gå hem direkt efter sjukhusvistelsen. Ett organiserat korttidsboende stärker pensionärernas trygghet och ökar kvalitén i omsorgen. Kommunens betalningsansvar har ökat på grund av att det saknats korttidsplatser. Förslaget handlar om att använda servicehusets avdelning 7 B helt till korttidsboende med en successiv övergång efter hand som rum blir lediga. I utredningen finns också förslag på avgift vid korttidsboende. Diskussion fördes vad gäller avgift för korttidsboende. att inrätta korttidsboende på Vidablick servicehus att ta upp avgiftshanteringen på nytt vid annat tillfälle.

5 4 Avtal med arbetskooperativet Träffpunkten. Ett nytt förslag till avtal för 3 år har tagits fram mellan Omsorgsnämnden i kommunen och arbetskooperativet Träffpunkten. Ordföranden redogör för bakgrunden till avtalet, då han har deltagit vid uppläggningen. Vid överläggningar med arbetsförmedlingen har personal garanterats lönebidrag under 3 år. Träffpunkten åtager sig att i av kommunen förhyrda lokaler för terapi och samvaro inom dagcenter Vidablick och i samarbete med kommunens personal bedriva verksamhet som befrämjar social gemenskap, sysselsättning och habilitering för äldre och handikappade i Ronneby kommun. Träffpunkten äger rätt att för sin verksamhet, utan särskild kostnad utnyttja anvisade lokaler inom dagcenter samt däri befintlig utrustning. Kommunen svarar även för driftskostnader för el, vatten och renhållning. Kommunen åtager sig normalt underhåll av lokalerna och utrustning, dock har Träffpunkten skyldighet att ersätta skada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse. Städningen av lokalerna ombesörjes av kommunens personal i samråd med städledaren, Birgitta Söderström Kommunen betalar driftsbidrag till Träffpunkten enligt följande; Bidrag till personalkostnader kr/år Bidrag till driftskostnader(porto,tel., etc) kr/år Materialkostnader (engångs) kr De årliga bidragen ska följa KPI-index. Inriktningen av Träffpunktens verksamhet framgår av en bilaga. Avtalet gäller för tiden Uppsägning av avtalet kan ske av båda parter senast 6 månader före avtalstidens utgång. Har så ej skett förlängs avtalet med ett år i taget. Parterna är överens om att årsvis göra en avstämning av verksamhetens utveckling. att uppdra till ordförande och verksamhetschef att underteckna föreliggande förslag till avtal mellan Ronneby Kommun (Omsorgsnämnden) och arbetskooperativet Träffpunkten.

6 5 Kösituationen på kommunens servicehus. Ingegerd Johansson redogör för hur siffrorna tas fram och redovisas på lista vid varje månadsskifte. Kölistan läggs in i ÄO-systemet. Det är inte hur länge man har stått i kö utan behovet av plats som avgör. Personer med demens ökar. Nu finns även yngre personer med demens. Till dagens sammanträde har Ingegerd Johansson tagit fram en ny lista att användas till att belysa kösituationen, med kolumner för kö, boenderesurs, behov av boende, ledig-datum samt anteckning till de särskilda boendena. Framkommer att många avvägningar görs för att komma fram till vem som har störst behov av plats. Med anledning av att det akuta behovet av plats inte direkt framgår av kölistan får Ingegerd Johansson i uppdrag att lägga till en kolumn för detta. att notera redogörelsen till protokollet.

7 6 Hemtjänsttaxan, redaktionella justeringar. Marie Gustafsson redogör för justeringar i tillämpningsföreskrifter till avgiftstaxa för hemtjänst i Ronneby kommun. 3. Boendekostnad Boendekostnad såsom hyra, uppvärmning, sophämtning, va-avgift, sotningsavgift, fastighetsskatt, bostadsräntor mm beräknas enligt gällande regler för bostadstillägg för pensionärer (BTP). Tillägg: Där BTP-schablonen inte täcker faktiska uppvärmningskostnader ( kronor per kvadratmeter, värme inkl varmvatten) godkänns faktiska uppvärmningskostnader enligt uppvisade verifikationer. 4. Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet knyts till gällande basbelopp som för år 2000 är kronor. 7. Avgift b/ Vid övergången till den nya taxan införes en spärr som innebär begränsningar i avgiftsuttaget i förhållande till 1998 års taxa. Den maximala avgiftshöjningen för 2000 blir 75%. Avgiftstak Kommunens självkostnad avgör taket för avgiften dvs. självkostnadsprincipen gäller. Denna beräknas enligt kommunens schablonkostnad för LASSersättning f.n. 178 kronor per timme. att godkänna föreslagna justeringar i tillämpningsföreskrifter till avgiftstaxa för hemtjänst i Ronneby kommun.

8 7 Medlemsavgift till Svenska Kyrkan vid beräkning för vård och omsorg. Föreligger redogörelse från Marie Gustafsson om förändringar med anledning av att Svenska Kyrkan ej längre tillhör staten. Den 21 januari 2000 lämnar Svenska Kyrkan den offentliga sektorn, och dess rätt att ta ut församlingsskatt upphör. Personer som väljer att vara medlemmar betalar en frivillig kyrkoavgift (vari ingår begravningsavgift) som tas ut av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Begravningsavgiften är obligatorisk och skall läggas in i kommunens avgiftsberäkning. Avseende den frivilliga medlemsavgiften går det inte att i kommunala avgiftssammanhang särbehandla medlemmar i den Svenska Kyrkan i förhållande till medlemmar i andra trossamfund. Förslag Enligt kommunallagens likställighetsprincip måste kommunen beakta alla trossamfunds medlemsavgifter. Med anledning härav är omsorgskontorets förslag att ej ta hänsyn till medlemsavgiften vid beräkningen av avgifter i hemtjänsttaxan. enligt föreliggande förslag och att tillställa Kommunfullmäktige förslaget för godkännande. Exp. Kommunfullmäktige

9 8 Resultatuppföljning. Leif Möller redogör för resultatuppföljningsrapporten för januari december, dvs. det preliminära bokslutet för år Generellt sett ser det mycket bra ut inför den slutliga rapporten. Enligt uppgifter från Hans Nyman beräknas det slutliga resultatet bli ett mindre underskott (under 1 mkr). Ordföranden uppger att det är ett bra resultat och vill gärna ge en eloge till personalen för ett mycket bra arbete under det gångna året. att notera redovisningen till protokollet.

10 9 Rapport från millenniumskiftet. Leif Möller berättar att han har fått en rapport från Länsstyrelsen om vad som tilldrog sig under millenniumskiftet. Millenniumskiftet förflöt utan några som helst störningar i verksamheten. att notera att planeringen inför milleniumskiftet har varit god, då inga störningar har förekommit i verksamheten.

11 10 Inriktningsmål, effektmål och produktionsmål. Ordförande Bo Johansson (S) redovisade Socialdemokraternas och Vänsterns gemensamma inriktnings- och verksamhetsmål för mandatperioden. Ledamoten Birgitta Persson (MP) redovisade Miljöpartiets förslag till inriktnings- och verksamhetsmål. En intressant diskussion följde. Därefter beslutade Omsorgsnämnden att antaga följande inriktnings- och verksamhetsmål. Inriktnings- och verksamhetsmål för Omsorgsnämnden Inledning. Att åldras och vara i behov av omvårdnadsinsatser, att vara funktionshindrad med behov av stöd och service, att få rätt insats och trygghet är en mänsklig rättighet och en samhällelig skyldighet. Omvårdnads- och servicebehovet tillgodoses genom den offentligt finansierade och drivna äldre- och handikappomsorgen. Att garantera omvårdnadsoch servicebehovet vilar på solidaritetens grund vilket också stärker sammanhållningen generationer emellan. Kommunala omvårdnadsinsatser präglas av hög kvalitet och flexibilitet med brukaren i centrum. En god äldre- och handikappolitik kännetecknas också av trygghet och delaktighet. Omsorgsnämndens arbete präglas av ett utvecklingsarbete i samverkan med allmänheten, verksamhetens personal, fackliga organisationer, anhörigorganisationer samt frivilligorganisationer. I detta utvecklingsarbete är en hög kunskapsnivå av betydelse, vilket innebär återkommande kontakter med de särskilda boendena men också en prioritering av utbildningsbehovet för de nyvalda ledamöterna i Omsorgsnämnden. Omsorgsnämnden identifierar behovet av ett mer genomgripande kulturliv som omfattar de särskilda boendeformerna och hemtjänsten i kommunen. Traditioner förmedlade mellan människor över tidsåldrar skapar vår historia. En industriort som Ronneby genomgår en stark omvandling, framför allt förändras arbetet men också olika kulturyttringar som mera hör till fritiden och den lekfulla livssfären. Vår historia finns inte given, den

12 måste liksom de demokratiska traditionerna ständigt återskapas och upprätthållas. De äldre har oavsett olika grader av funktionshinder erfarenhet från arbete och organisationsliv, deras yrkeskunnande och livserfarenhet är en oskattbar resurs för oss alla. En bra kulturpolitik inom omsorgen förstår detta och tar fasta på att uppmuntra de äldres berättelser och beskrivningar. Olika aktiviteter som knyter samman olika människor, grupper och enskilda eldsjälar kan utvecklas i mer eller mindre organiserade former. Folkhälsan är i stor utsträckning en konsekvens av arbetslivet. Ett högt pris i form av ohälsa och funktionshinder betalas av den enskilde av allt för hårda och stressiga arbetsvillkor. En medveten friskvård kan innebära behov av attitydförändring bland oss alla. Gamla vanor och ovanor bör omvärderas på ett mer grundläggande sätt. Detta kan omfatta många av våra livsaktiviteter, både i arbetet och på fritiden. Omsorgsnämnden ser konkreta stimulanser för ökad rörlighet och variation som viktiga aspekter i en god arbetsmiljö. Omsorgsnämnden söker på olika vägar verka för ett bättre folkhälsoarbete. Äldreomsorgen. Grundläggande för äldreomsorgen är att inom ramen för socialtjänstlagen erbjuda möjligheten att leva och bo självständigt och att meningsfull och aktiv tillvaro ges tillsammans med andra. För att kunna bo kvar i invand miljö och bostad ska omvårdnadsinsatser och service ges som också omfattar kvällar, nätter och helger. Ingen skall flyttas mot sin vilja, vilket innebär att kvarboendeprincipen gäller för alla boenden, enskilt som särskilt. Inriktningen är att människor som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning måste byta bostad skall erbjudas ett självständigt boende med omsorg anpassat efter vars och ens behov. Viktigt är att inte behöva lämna sin hembygd för att få sitt omsorgsbehov tillgodosett. Omsorgsnämnden skall verka för att människor med omsorgsbehov kan välja den bostadsort de önskar. Därför ser omsorgsnämnden det som en naturlig utveckling att kunna erbjuda demensboende och korttidsboende i de olika kommundelarna. Alla vårdformer arbetar med en rehabiliterande inriktning för att bibehålla och stärka den enskildes egna resurser. Hälso- och sjukvårdsinsatser som ges i kommunens regi kännetecknas av en hög kunskapsnivå som garanterar god vård och medicinsk säkerhet. Detta inkluderar kunskaper i palliativ vård liksom att vård i livets slutskede prioriteras resursmässigt. Omsorgsnämndens policy är att ingen skall be-

13 höva dö ensam, liksom att personer i ett parförhållande ska kunna leva tillsammans även i livets slutskede. Under mandatperioden prioriteras följande utvecklingsarbete i enlighet med regeringens proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Ur tidigare beslut och pågående diskussioner är följande aktuellt, vilket i sin helhet ansluter till den nationella handlingsplanen. Kvalitetssäkring av omsorgerna för äldre och funktionshindrade samt kvalitetssäkring av hälso- och sjukvårdsinsatser i enlighet med socialstyrelsens Allmänna Råd SOS FS 1998:8, SOS FS 1996:24. Start av projekten under år Färdigställande av etapp 1 på Ågårdenområdet under år 2000, ombyggnation av Vidablick under mandatperioden (efter det att ny kostnadsberäkning framtagits) samt ställningstagande till etapp 2 inom Ågårdenområdet. Fortsatt arbete i samverkan med personalorganisationer om utveckling av arbetstidsformer och arbetsorganisation. I detta arbete ingår att forma en kommunal strategi för att kunna rekrytera personal för att klara de kommande pensionsavgångarna. Utbildning och handledningsbehov ska prioriteras under mandatperioden eftersom medicinska insatser kommer att öka i de särskilda boendeformerna. Viktiga inslag i kompetensutvecklingen är också kortkurser och föreläsningar. Under år 2000 förstärks resurserna för rehabilitering inom äldreomsorgen. Riktlinjer för bedömning av omvårdnadsinsatser ska fastställas under mandatperioden, utrymme måste dock alltid finnas för individuella behov. Vid en utbyggnad av dagcentraler ska detta arbete göras tillsammans med anhörigorganisationer där också ett tillvaratagande av frivilliginsatser är oerhört angeläget. Ett dokument, tillgängligt i broschyrform men också tillgängligt på Ronneby kommuns hemsida som beskriver hur äldreomsorgen drivs i Ronneby kommun, men också beskriver vilka insatser som är tillgängliga och till vem jag vänder mig när behov uppstår. Kulturutbudet skall öka i de särskilda boendeformerna och i hemtjänsten. Minst fyra kulturinslag skall genomföras per år och särskild boendeform. Projekt startas upp i samverkan med anhörig och frivilligorganisationer inom främst två områden, anhörigstöd och uppsökande verksamhet i hemtjänsten.

14 En Kommunal Beredskapsplan (KUB) för särskilda händelser inom omsorgsverksamheten tas fram under år Handikappomsorgen. Omsorgsnämndens mål och inriktning är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för funktionshindrade. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Under mandatperioden planeras för en fortsatt utbyggnad av gruppbostad för psykiskt funktionshindrade. Planeringsarbetet sker i samverkan med den funktionshindrade, anhöriga och god man. Den funktionshindrade skall ha goda levnadsvillkor. Daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade skall permanentas och utvecklas. Allt arbete med funktionshindrade skall ha en rehabiliterande och habiliterande inriktning. Korttidsboende för yngre funktionshindrade med autism skapas i centrala Ronneby. Den kunskap som forskningen inom området autism och funktionshinder lett fram till ska personalen inom handikappomsorgen få utbildning och handledning i. Med denna kunskap med sig ökar förutsättningarna för en utökad kvalitet i omvårdnaden. Tillsammans med handikapporganisationerna ska ett fortsatt arbete bedrivas för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Handikapporganisationernas kunskap är i detta arbete en stor tillgång som måste tas tillvara. Reviderat Kommunalt Handikappolitiskt program antages av Kommunfullmäktige under år Kunskapsöverföring skall ske till samtliga kommunala verksamheter om innehållet i det handikappolitiska programmet. Under mandatperioden inventeras och åtgärdas kommunala byggnader ur tillgänglighetssynpunkt. Under mandatperioden antages ett kommunalt tillgänglighetsprogram. Under mandatperioden skall en enkätundersökning av hur de boende upplever kvaliteten inom gruppboenden genomföras för att därefter utvärderas.

15 11 Internbudget. Föreligger översiktlig driftbudget år 2000 jämförd med budget år 1999 för respektive verksamhet och en detaljerad årsbudget för varje resultatenhet, likaså vad gäller investeringsbudget. Ordföranden förklarar att det är samma material som Omsorgsnämnden tidigare ställt sig bakom. Hans Nyman har skrivit om materialet enligt de förutsättningar som fanns. Leif Möller redogör närmare för de medel som via balanskontot begärs överföras från budgetåret 1999 till Ordföranden föreslår ytterligare en förändring i årets budget. Överföring av 20 tkr från aktivitet 1420 Trygghetslarm (sid. 2) till aktivitet 1065 Föreningsbidrag (sid. 4). att antaga föreliggande förslag till internbudget och investeringsbudget för 2000 med den förändring som ordföranden framfört ovan jämte överföring av medel via balanskontot från budgetåret 1999.

16 12 Avtal om service av hjälpmedel. Leif Möller redogör för de anbud som inkommit vad gäller service av hjälpmedel. Föreslås att kommunen upprättar avtal med Samhall Dacke, Karlskrona. att teckna avtal med Samhall Dacke, Karlskrona om service av hjälpmedel. Exp. Samhall Dacke, Karlskrona

17 13 Inkomna skrivelser, cirkulär mm. Föreligger följande skrivelser, cirkulär mm; a) Från Kommunförbundet, administrativt bidrag för regional samordning av Anhörig 300-bidraget. b) Samverkansavtal avseende rådgivning enligt LSS samt habilitering enligt HSL för personer vilka omfattas av LSS-lagens personkrets. c) Skrivelse till Blekingetrafiken angående de nya handikappanpassade bussarna som ska trafikera kommunerna i Blekinge. d) Enkät från komunledningskontoret för att utveckla övergripande måloch strategiarbete. e) Från Regeringskansliet kartläggning av muntlig upplysningsverksamhet riktad till äldre personer. f) Från Svenska Kommunförbundet följande cirkulär; 1999:148 Förslag till utjämning för LSS-kostnader, 1999:149 Timbelopp för LASS år 2000 samt RSV:s förslag till ändringar i LASS, 2000:2 Övergångsbestämmelser för färdtjänst och riksfärdtjänst med avseende på tillstånd enligt äldre lagstiftning. g) Tack från Eivor Jönsson, pensionsavgång. att avseende punkt c) överlämna en kopia av skrivelsen till kommunens representanter i Blekingetrafiken för kännedom. att i övrigt notera redovisningen till protokollet. Exp. (punkt c) Tommy Svensson (S) och Gilbert Nilsson (C), kommunens representanter i Blekingetrafiken.

18 14 Delegationsbeslut. Biståndsbeslut Biståndsbeslut inom äldreomsorgen LSS-lagen Insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade inom handikappomsorgen tiden Inköp Inköp gjorda av Margareta Petersson på Vidablick sjukhem december att godkänna redovisningen av föreliggande delegationsbeslut.

19 15 Övriga ärenden. Ingrid Burfelt undrar om en vaccination för äldre liknande den som varit på Olsgården planeras för andra i kommunen. Leif Möller meddelar att många har beretts möjlighet att vaccinera sig genom att information gått ut via media. Tiden härför har gått ut avseende denna säsong. Marie Gustafsson informerar om att enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det också i de särskilda boendena informeras om möjligheten att vaccinera sig. Lena Strandberg tar upp en förfrågan angående eventuellt behov av ett staket med anledning av våtmark utanför demensboendet vid Gläntan, Persborg. Detta ska undersökas. Ordföranden berättar att han har varit ute tillsammans med en hemtjänstgrupp i Hallabro. Han blev glatt överraskad. Träffade pigga åldringar som bor bra. Vill ge en eloge till personalen för sitt arbete med äldre och handikappade.