ROMANTIKEN. Innehållsförteckning ROMANTIKEN 1

Transkript

1 ROMANTIKEN Innehållsförteckning ROMANTIKEN...1 VAD FINNS I KAPITLET?...2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET...3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER...5 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ ROMANTIKEN...6 EXTRAMATERIAL...9 LÄSTIPS...10 FILMTIPS...10 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL ROMANTIKEN...12 KOPIERINGSUNDERLAG: JÄMFÖRELSE MELLAN ROMANTIKEN OCH UPPLYSNINGEN...13 ROMANTIKEN 1

2 Vad finns i kapitlet? Det inledande avsnittet i kapitlet Romantiken heter Väckt av känsla. Här uppmärksammas de författare som i slutet av talet börjar bryta mot upplysningens förnuftstro. En av dessa är Jean- Jacques Rousseau. Han utmanar läsarna med en brevroman om förbjuden kärlek och en självutlämnande självbiografi, Bekännelser. Rousseau behandlas dock företrädesvis i kapitlet om upplysningen, och desto mer utrymme får istället Johann Wolfgang von Goethe. I sin roman Den unge Werthers lidanden förenas också olycklig kärlek med individorientering, ämnen som knappast har tappat sin aktualitet, vilket blir tydligt genom det kontrasterande utdraget ur Inger Edelfeldts Breven till nattens drottning. Till de romantiska favoritämnena hörde även medeltidens historia och det övernaturliga. Avsnittet Naturens och historiens hemligheter kretsar kring Goethes dikt Älvkungen, som är skriven som en medeltida ballad. I avsnittet Förromantiken i England presenteras de viktigaste diktarna från den så kallade sjöskolan i England: Samuel Richard Coleridge och William Wordsworth. Det följande avsnittet Romantisk trojka tre romantiska skönhetsdyrkare skildrar generationen efter sjöskolan under den engelska romantikens glansperiod med Percy Bysshe Shelley, George Gordon Byron och John Keats. Den svenske romantiker som framför allt lever vidare in i vår tid är Johan Erik Stagnelius, som presenteras i avsnittet Svensk romantik. Trots romantikens skönhetsdyrkan och sökande efter eviga värden växer även intresset och fascinationen för det mörka, dunkla och vidriga. I avsnittet Skräckromantik får eleverna bekanta sig med författare som Mary Shelley, Edgar Allan Poe och Bram Stoker. Den populära vampyren har också sin början under romantiken, vilket utreds särkilt i avsnittet Den odödliga vampyren. Innehåll i kapitlet Romantiken Textutdrag från romantiken Moderna textutdrag Bildstudium Upplev litteraturen 2 Väckt av känsla Naturens och historiens hemligheter Förromantiken i England Johann Wolfgang von Goethe, ur Den unge Werthers lidanden (s. 179) Johann Wolfgang von Goethe, Älvkungen (s. 186) Inger Edelfeldt, ur Breven till nattens drottning (s. 182) Caspar David Friedrich, Månen går upp över havet (s. 176) Moritz von Schwindt, Älvkungen (s. 185) John Constable, Höskrindan (s. 188) Johann Wolfgang von Goethe, Över alla höjder (s. 159) William Wordsworth, Påskliljorna (s. 160) Dorothy Wordsworth, ur Dagboksanteckningar (s. 163) Romantisk trojka tre unga skönhetsdyrkare Percy Bysshe Shelley, ur Den befriade Prometeus (s. 189) John Keats, Ode till en grekisk urna (s. 192) Eugène Delacroix, Massakern på Chios (s. 191) Julia Christina Nyberg, Den stackars Anna eller Moll- toner från Norrland (s. 167) Erik Johan Stagnelius, Näcken (s. 171) 2

3 Svensk romantik Skräckromantik Edgar Allan Poe skräckmästaren Erik Johan Stagnelius, Till förruttnelsen (s. 197) Mary Shelley, ur Frankenstein (s. 199) Ann Radcliffe, ur Udolphos mysterier (s. 174) Edgar Allan Poe, Den svarta katten (s. 178) H.C. Andersen, Den lille pige med svovlstikkerne (s. 189) Den odödliga vampyren Bram Stoker, Dracula (s. 204) John Ajvide Lindqvist, ur Låt den rätte komma in (s. 209) Några sätt att inleda kapitlet a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med romantiken kan vara att låta eleverna få överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring romantiken genom stödord på tavlan. 2. Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s ). Uppmana grupperna att även bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa rubriker. 3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som de tycker att läroboken ger av epoken. 4. Visa ev. kopieringsunderlaget Stödord till romantiken vid gruppernas redovisningar som ett sätt att summera uppgiften. Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: förromantiken, Jean- Jacques Rousseau, Johann Wolfgang von Goethe, känsla och fantasi, romantiken, storm och längtan, franska revolutionen, Napoleon, Götiska förbundet, Mary Shelley, John Keats, Percy Bysshe Shelley, Georg Gordon Byron, Erik Johan Stagnelius, Grekland självständigt, skräckromantik, Edgar Allan Poe Kopieringsunderlag: Stödord till romantiken b) Jämför romantiken med upplysningen Ett sätt att inleda arbetet med romantiken kan vara att fråga vilka associationer ordet romantik ger. Ofta associerar eleverna i första hand till förälskelse och kärlek (snarare än till en litteratur- och konstnärlig epok ). Det är samtidigt riktigt att den privata sfär som omger romantik, kärlek och erotik i hög grad växer fram i litteraturen under romantiken. Därför går det bra att bygga ut epokbegreppet utifrån denna enkla nutida ROMANTIKEN 3

4 uppfattning. Men romantiken inom litteraturen utvecklades samtidigt mycket som upplysningens motsats: Känsla ersätter förnuft Naturen börjar upplevas som besjälad och inte bara som död materia Vad jaget upplever blir viktigare än vad alla kan uppleva Det originella istället för det allmängiltiga Fantasi och historia intresserar lika mycket eller mer än vetenskap och det empiriskt bevisade Den egna kulturen blir lika intressant som andra kulturer Verkligheten som människan upplever den döljer en högre och sannare dimension Intresse för religionen snarare än religionskritik Planera en eller ett par inledande lektioner, där eleverna får bekanta sig med romantiken genom jämförelser med texter från upplysningen, så här: 1. Läs lärobokens utdrag ur Johann Wolfgang von Goethes Den unge Werthers lidanden (s ) och jämför textens innehåll med utdraget ur Daniel Defoes Robinson Crusoe (s ). Vad är det centrala i de två olika utdragen? Hjälps tillsammans åt att hitta några tydliga romantiska drag hos Goethe. Finns det något av detta hos Defoe? 2. Följ upp genom att kort presentera de engelska romantikerna som huvudsakligen är lyriker (s ). Titta framför allt på John Keats dikt Ode till en grekisk urna, där eleverna möter skildringen av en högre och sannare verklighet som framställs som sannare än den vi kan uppleva med våra sinnen. 3. Det kan också vara intressant att titta på dikten Till förruttnelsen av Erik Johan Stagnelius (s. 197) och jämför den med Anna Maria Lenngrens Några ord till min k. dotter om jag hade någon (s. 173). Börja med att bestämma ämnet för de två olika dikterna. Försök att fastställa vilken livskänsla de två diktarna förmedlar. Vilka romantiska drag är utmärkande för Stagnelius dikt och på vilket sätt skiljer den sig markant från Lenngrens? Kopieringsunderlag: Jämförelse mellan romantik och upplysning c) Introducera romantiken genom fem rubriker Låt eleverna börja bekanta sig med epoken genom några av kapitlets underrubriker och de associationer, tankar och känslor som dessa väcker. Planera en inledningslektion så här: 1. Skriv upp följande rubriker: Väckt av känsla; Naturens och historiens hemligheter; Skönhetsdyrkare; Skräckromantik; Den odödliga vampyren. Säg att det är rubriker i ett kapitel som handlar om epoken romantiken. 2. Låt eleverna i grupper diskutera vad de får för associationer av rubrikerna. Vilka stämningar tror de präglade epokens litteratur och konst? Vad skrev författarna om och vilka motiv intresserade konstnärerna? Vad kan de sedan tidigare om romantiken? Känner de till några författare som tillhör epoken? 4

5 3. Om klassen har arbetat med upplysningen tidigare kan det vara intressant att gå tillbaka och jämföra med rubrikerna i det kapitlet (Ny tid, nya idéer; Förnuftstro, vetenskap och frihet med mannen som norm; Farliga tankar; Uppdrag granskning i 300 år; Upptäckten av barnet). Hur verkar romantiken skilja sig från upplysningen? 4. Läs tillsammans faktarutan på sidan 177 och diskutera om innehållet i de fem rubrikerna också finns med i faktarutans text. Tillkommer något nytt? För upp också det på tavlan tillsammans med de fem rubrikerna, så har ni en bra sammanfattning och utgångspunkt för vidare arbete med romantiken. Tips! En dikt som kan passa bra i inledningen av arbetet är Goethes Över alla höjder (Upplev litteraturen 2, s. 159). Arbeta med kapitlets bilder Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel Antiken. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden med utgångspunkt i analysmallens frågor. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 176 Motiv: Målningen visar tre personer som sitter på några klippor och ser ut över ett stilla hav med två skepp på ingående under en månuppgång. Personer: En man och två kvinnor sitter alla bortvända från betraktaren av målningen och ser ut över havet med skeppen och mångatan. Miljö: En klippstrand vid havet på kvällen eller den tidiga natten, där mörkret gör att miljön knappt är urskiljbar. Komposition: Bildens gestalter sitter i en grupp om tre på en avrundad klippa något högre än de andra runt omkringliggande och bildar ett centrum. I gruppens blickfält finns den uppåtstigande månen och två skepp ett närmre land med försegel och toppsegel hissat, ett annat längre ut till havs för fulla segel. Människorna på stranden, skeppen till havs och månen bildar ett tretal eller en triangel i bilden. Tolkning: Havet är stilla och rymden på den ljusa natthimlen utstrålar harmoni. Kanske blåser en svag vind mot land. Människorna befinner sig i vila och andas in den friska havsluften. Endast en långsam förändring kan förutses. Månen stiger, skeppen närmar sig land medan vattnet rör sig mot stranden. Så småningom kommer de två kvinnorna och mannen de har i sällskap att vända tillbaka till sitt eller sina hem och sina bäddar för nattens vila. Allt ingår i det eviga kretslopp som havet, månen och tiden placerat dem i. Målningen utstrålar lugn och andlighet. Tid: Det är en natt med stigande måne troligtvis under sommarhalvåret. Budskap: Havets och rymdens storhet vittnar om andlighet och eftertanke. ROMANTIKEN 5

6 Några perspektiv på romantiken Romantiken var en lång period som ofta beskrivs med en inledande förromantisk period följd av den egentliga romantiken. Den franska revolutionen och Napoleonkrigen utgör en rimlig gräns för denna indelning. Men både Rousseau och Goethe skriver in sig i litteraturhistorien före den franska revolutionens utbrott och de efterföljande krigen. I Svenska impulser 2 behandlas Rousseau huvudsakligen inom epoken upplysningen medan Goethe placerats inom romantiken. Detta demonstrerar hur romantiken som epok är lika flytande som alla andra epoker. Upplysningsförfattarna slutar inte skriva enligt sin epoks måttstock för att de första romantiska verken ges ut och romantiken får snart sällskap av allt mer realistiska skildringar av samhället (se t. ex. Jane Austen, s. 221). Men till romantiken hör några genuint romantiska drag som inte återfinns i andra epoker. Beskrivningen av naturen som besjälad, upplevelsen av en annan verklighet parallell med den vi kan förnimma med våra sinnen och ett nyväckt historieintresse. När nyttoaspekterna uttömts som litterär inspiration blir naturen, historien och religionen intressant igen. Ofta uttrycks detta genom att naturen anses vara besjälad. Upplysningen hade gjort upp med den statsbärande religionen men för individen är de existentiella frågorna fortfarande lika viktiga. En av romantikens favorittankar var att det finns en sannare verklighet än vad människan med sina sinnen kan erfara. Kravet på politisk frihet som triumferat i det nordamerikanska frihetskriget och franska revolutionen följdes av kravet på individuell frihet. Här är några infallsvinklar och perspektiv på romantikens litteratur, som kan fungera som utgångspunkter för arbetet med kapitlet: Den besjälade naturen En mer praktisk syn på naturen får under romantiken konkurrens av tanken på naturen som levande och besjälad en plats för upplevelser, eftertanke och andlighet, men också hemvist för det övernaturliga och oförklarliga. Låt klassen undersöka hur detta spår utvecklas i litteraturen och konsten under romantiken. 1. Läs särskilt utdraget från den 18 augusti ur Goethes Den unge Werthers lidanden (s ) Beskriv hur naturupplevelsen förhöjer Werthers upplevelse av den förälskelse som han känner. Beskriv med egna ord och belys med citat. Gör efterföljande uppgiften Diskutera. 2. Läs Goethes dikt Älvkungen (s. 186) och lokalisera de strofer som tydligt visar att naturen är besjälad och befolkad med övernaturliga väsen. Vilken betydelse har gammal folktro för diktens tidsfärg och effekt på läsaren? 3. I kapitlet med texter från romantiken i Upplev litteraturen 2 finns ett uppslag med målningen Vandraren över dimhavet av Caspar David Friedrich (s. 158) samt dikten Över alla höjder av Johann Wolfgang von Goethe (s. 159). På vilket sätt kan man beskriva naturen som besjälad i både målning och dikt? Jämför gärna med målningen på sidan 176 i läroboken. 6

7 4. I Upplev litteraturen 2 (s ) finns Stagneliusdikten Näcken och målningen med samma namn av Ernst Josephson. Hur samverkar dikt och målning för att uttrycka den romantiska favorittanken att naturen var fylld av levande väsen? 5. I skräcklitteraturen fungerar ofta miljöskildringen som ett stämningsskapande inslag. Läs utdraget ur Ann Radcliffes Udolphos mysterier i Upplev litteraturen 2 (s ) och studera särskilt skildringen av bergslandskapet. En annan verklighet En av de idéer som romantikerna vurmar för är att det skulle finnas en högre verklighet, dold för människan vars liv binds av materien. Dessa tankar hade tidvis sedan medeltiden även kombinerats med kristendomen, så att de passade den kristna teologins dogmer om en fullkomlig gud och ett människosläkte som ofta lockades att bryta mot Guds plan genom att följa tillvarons onda krafter. Uppdelningen mellan ett eftersträvansvärt gott och ett hotande ont var (och är) helt enkelt ett oemotståndligt pedagogiskt upplägg. Låt klassen arbeta i mindre grupper under en lektion och undersöka hur det sanna varat eller en högre verklighet beskrivs i John Keats dikt Ode till en grekisk urna (s ) och Johan Erik Stagnelius dikt Till förruttnelsen (s. 197). Följande frågor kan användas till båda dikterna: 1. Vad är det som beskrivs i de båda dikterna? Vilken situation skildras? 2. Vilken syn på livet tycker ni att dikterna ger uttryck för? 3. Vilket tillstånd menar diktaren är det mest eftersträvansvärda? 4. Vilka strofer anser ni bäst fångar dikternas budskap? 5. Vilka likheter kan ni se mellan de båda diktarnas liv? Anser ni att man kan dra någon slutsats av det i förhållande till deras dikter? Romantikerna och nyplatonismen Romantikernas förkärlek för en sannare verklighet än den vi kan uppleva med våra sinnen är en rest grekisk filosofi som påverkat romantikernas tänkande. Med utgångspunkt i Platons tankar om idévärlden utvecklade Plotinos ( ) ett eget system där allt utgår från Det ena. Man kan kanske tänka sig Det ena som det enda fast verkliga i hela tillvaron och därifrån strålar allt ut i det Plotinos kallar Sinnet, som vill återgå till sitt ursprung i Det ena. Ur sinnet uppkommer själen hos människan men den hotas hela tiden av att åtskiljas från sitt ursprung, eftersom den binds av materien och dess behov. Å ena sidan längtar människans själ tillbaka till sitt ursprung, å andra sidan dras den hela tiden ner i materien genom att den är bunden till människans kropp. Romantiken texter speglar historien och dess idéer Den romantiska eran i sig var historiskt sett helt omstörtande med upprättandet av nya länder och störtandet av kungar. Både den amerikanska och den franska revolutionen kan sägas äga rum inom epoken romantiken. När det gällde historien riktade författarna gärna sina blickar tillbaka mot tidigare sekel eller engagerade sig för frihet och ROMANTIKEN 7

8 oberoende där det fanns hopp om att nytt land skulle kunna vinna självständighet. Utforska denna tanke i epokens litteratur. 1. Percy Bysshe Shelly var den engelske romantiker som genom liv och dikt förverkligade ett upprorsideal. Studera bakgrunden till detta påstående (s ). 2. Lord Byron tillbringade mycket av sin tid i Medelhavsområdet. Han dog i Grekland under en expedition för att stödja den grekiska befrielsekampen mot Det osmanska riket, influerad av den allmänna opinionen till stöd för grekernas sak i Europa. Om man studerar Eugène Delacroix målning Massakern på Chios får man en god bild av hur de stora länderna i Västeuropa såg på osmanerna (s ). Analysera målningen och sätt analysen i relation till lord Byrons engagemang för grekernas frihet. 3. Den egentliga historieromanen fick ett genombrott genom den skotske författaren Walter Scott ( ) och hans roman Waverley. Låt några elever ta reda på vad Waverley handlar om och ta reda på lite mer om Scotts författarskap och liv. Skräckromantik Under romantiken vaknar intresset och fascinationen för det gåtfulla och annorlunda, och för de mörka, dunkla krafterna i människornas inre. Författare som Horace Walpole och Ann Radcliffe är tidiga pionjärer som var med och utvecklade och gjorde skräckgenren känd för en bredare publik. Populära genrer i dag, som skräck, science fiction och deckare, har alla sina rötter i skräckromantiken, och därför kan det vara intressant att ägna ett par lektioner åt och talets skräcklitteratur. I Svenska impulser 2 får skräckromantiken en ganska rejäl genomlysning med utdrag av Mary Shelley, Edgar Allan Poe, Bram Stoker och som en samtida röst John Ajvide Lindqvist. I avsnittet om vampyrer nämns även författare som Anne Rice och Stephenie Meyer. I Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2 finns följade utdrag att välja bland: Ann Radcliffe, ur Udolphos mysterier (1794), Upplev litteraturen 2 Mary Shelley, ur Frankenstein (1818), Svenska impulser 2 Edgar Allan Poe, Den svarta katten (1843), Upplev litteraturen 2 Bram Stoker, ur Dracula (1897), Svenska impulser 2 John Ajvide Lindqvist, ur Låt den rätte komma in (2005), Svenska impulser 2 Tips! I Upplev litteraturen 1 heter ett av bokens teman Spänning och skräck. Här finns ytterligare ett utdrag ur Frankenstein samt texter av författare som Johan Theorin, Inger Alfvén och Cecilia Davidsson. Här är ett förslag på hur arbetet med skräckromantiken kan läggas upp: 1. Ta avstamp i resonemanget som inleder avsnittet Skräckromantik (s. 198) om hur det egentligen kan komma sig att människor finner nöje i att låta sig skrämmas av fasansfulla berättelser och filmer. Kort sagt: vad är det som gör skräck- och spänningsgenrerna så otroligt populära? Läser och ser eleverna mycket på skräck, sf eller deckare? Vad gillar de och varför? 8

9 2. Bilduppslaget med kända skräckfigurer ur litteraturens och filmens värld passar också bra inledningsvis. Låt eleverna testa sig själva vilka känner de igen? Facit finns på sidan Det kan vara intressant att följa skräckromantikens utveckling, och då är utdraget ur Udolphos mysterier av Ann Radcliffe i Upplev litteraturen 2 en utmärkt text att starta med. Här finns alla ingredienser till den tidiga gotiska romanen representerade. Läs gärna utdraget högt och arbeta med uppgifterna. 4. En av genrens verkliga klassiker är naturligtvist Frankenstein. Här kan Mary Shelleys livsöde och historien bakom romanens tillkomst vara spännande att gå igenom innan läsningen. Utdraget i Svenska impulser 2 skildrar ögonblicket när varelsen vaknar till liv och Victor Frankensteins reaktion när han ser sin skapelse. Lärare som vill dröja sig kvar i berättelsen kan med fördel gå vidare med utdraget ur Upplev litteraturen 1 (s ) som kommer senare i romanen och beskriver Victors första möte med varelsen efter den där natten i laboratoriet. Tips! I Känn på litteraturen 3 en guide genom tio klassiker finns en vägledning till romanen Frankenstein. 5. Den i särklass mest populära av alla skräckfigurer är vampyren. Avsnittet Den odödliga vampyren beskriver hur skildringen av vampyren markant har förändrats sedan John Polidoris novell The Vampyre i början av talet fram vår tids vackra, sexiga och vegetariska! blodsugare. 6. Den svarta katten av Edgar Allan Poe ger ytterligare perspektiv åt samtalen kring skräckgenren och dess utveckling. Novellen är ett bra exempel på hur Poe borrar sig ner i den mänskliga själen för att komma åt de psykologiska drivkrafter som kan få människor att begå vidriga handlingar. 7. Avsluta arbetet med Gå på djupet- uppgiften Vampyren på film (s. 211), eller varför inte någon av temauppgifterna i Upplev litteraturen 1 (s. 317), förslagsvis Bara lite skräck? där eleverna ska skriva debattartiklar. Förbered i så fall klassen genom att låta dem läsa och arbeta med avsnittet Insändare och debattartikel i Svenska impulser 2 (s ). Extramaterial Fördjupad analys av romantiska drag i Goethes dikt Älvkungen På sidan 186 får eleverna läsa Älvkungen av Goethe med några marginalkommentarer som pekar ut tydliga romantiska drag i dikten. Här är en fördjupad analys av diktens som kan hjälpa eleverna att än mer greppa det romantiska programmet. Romantiska drag Älvkungen Aktörer Diktaren fångar känslan genom sin inledande retoriska fråga. Naturkrafterna är dramatisk bakgrund till dikten Vem rider så sent i stormens dån? Det är en far med sin späde son. Och gossen har det så gott på hans arm, hans grepp är fast, hans famn är varm. Fadern rider med sin son i famnen ROMANTIKEN 9

10 Naturen är plats för det övernaturliga Det övernaturliga tar en mytisk gestalt ur historia och folktro Far och son tolkar verkligheten olika. Vad är fantasi och vad är verklighet? Det övernaturliga talar till pojken en andra gång Far och son har olika subjektiv upplevelse av verkligheten Det övernaturliga talar till pojken en tredje gång Min son, varför vänder du bort din syn? Älvkungen, far, där vid skogens bryn, älvkungen med krona och släp du väl ser? Ett töcken, min son, och intet mer!»du väna barn, kom, följ mig åt! Av mig får du lära mång' lek och låt. Av brokiga blommor står stranden full, min mor skall klä dig i skrudar av gull.«min far, min far, du hör väl ändå, vad älvakungen lovar mig få? Var lugn, var lugn, min älskade pilt! I vissna löv går suset milt.»kom, fagra gosse, kom, följ mig blott! Mina döttrar vårda dig ömt och gott. Mina döttrar, de svinga i ring var natt och vagga och söva dig in, min skatt.«min far, min far, du ser då väl nog älvkungens döttrar i dyster skog? Min son, min son, nu ser jag det gott: de gamla pilar skymta så grått. Din fägring mig lockar. Jag har dig så kär, Jag tar dig med våld, om ej villig du är.«- Nu grep han mig, far, det kan du väl se, - älvkungen har gjort mig illa, o ve?- Sin häst han rysande sporrar i hast och håller det kvidande barnet fas Sin gård omsider når han med nöd. Då låg i hans armar gossen död. Sonen är rädd för älvkungen Fadern viftar bort sonens rädsla Älvkungen lockar pojken med löften Pojken vädjar till sin far att ta hotet på allvar Älvkungen lockar pojken med nya löften Pojken vädjar till sin far att ta hotet på allvar en andra gång Älvkungen hotar pojken om han inte följer med godvilligt. Pojken talar om för sin far att allt är för sent. Lästips Sigrid Combüchen, Byron James Fenimore Cooper, Den siste mohikanen Stephenie Meyers, Om jag kunde drömma Walter Scott, Ivanhoe Patti Smith, Just Kids Robert Louis Stevenson, Skattkammarön David Thoreau, Walden Filmtips Bright Star, Jane Campion 2009 Rob Roy, Michael Caton- Jones 1995 Braveheart, Mel Gibson 1995 Twilight, Catherine Hardwicke

11 Greven av Monte Christo, Kevin Reynolds 2002 Elvira Madigan, Bo Widerberg 1967 Fredagen den 13 (12 filmer med olika regissörer ) ROMANTIKEN 11

12 Kopieringsunderlag: Stödord till romantiken förromantiken Jean-Jacques Rousseau, Johann Wolfgang von Goethe Romantiken känsla och fantasi storm och längtan franska revolutionen Napoleon Götiska förbundet Mary Shelley John Keats Percy Bysshe Shelley Georg Gordon Byron Erik Johan Stagnelius Grekland självständigt skräckromantik Edgar Allan Poe 12

13 Kopieringsunderlag: Jämförelse mellan romantiken och upplysningen Romantiken utvecklades mycket som upplysningens motsats Upplysning Förnuft Naturen är död materia Det objektiva Det allmängiltiga Vetenskap och det empiriskt bevisade Andra kulturer Religionskritik Romantik Känsla Naturen är besjälad Det subjektiva Det originella Fantasi och historia Den egna kulturen* Religionsintresse * Under upplysningstiden fanns ett stort intresse för till exempel Kina och naturfolk som mer ursprungliga och lyckliga. Detta intresse går han i hand med Europas kolonisation av andra världsdelar. ROMANTIKEN 13