Internationellt arbete hos lokala och regionala FoU-miljöer inom välfärdsområdet i Sverige.
|
|
- Jan-Olof Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid 1 Seminarium om internationalisering vid FoU Välfärds konferens den augusti 2011 i Sundsvall Johanna Forssell och Mats Ericsson, FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete i Linköpings kommun samt Jonny Paulsson, Sveriges Kommuner och Landsting Internationellt arbete hos lokala och regionala FoU-miljöer inom välfärdsområdet i Sverige. Många FoU-miljöer betonar den internationella dimensionen och de möjligheter denna kan innebära för FoU-arbetet. Motiv och argument för (ökad) internationalisering kan dock vara mycket olika. Vidare kan internationalisering betyda olika saker och ske på olika sätt. Det finns också en stor variation när det gäller FoUmiljöernas engagemang på den internationella arenan. Graden av engagemang kan i sin tur ha olika orsaker då den exempelvis kan spegla både ambitionsnivå och reella möjligheter. Föreliggande rapport bygger i huvudsak på svaren från en enkät som sänts till FoUmiljöer i Sverige inom välfärdsområdet hösten Rapporten har två bilagor, bilaga 1. är en presentation i tabellform av svaren på enkäten. Bilaga 2. är en översikt över organisationer som erbjuder stöd till bland annat FoU-miljöer i deras internationella arbete inom EU. I slutet av rapporten återges också reflexioner från en workshop där representanter för flera FoU-miljöer inom FoU Välfärd diskuterade enkätsvaren och frågor i anslutning till området. Enkäten skickades till de 33 FoU-miljöer som var medlemmar i FoU-välfärd när kartläggningen startade. Syftet med studien är att beskriva FoU-miljöernas internationella arbete, med utgångspunkt i ovan nämnda perspektiv. 29 av de 33 FoU-miljöer som fick enkäten har svarat, vilket betyder att svarsfrekvensen är 88 %. Svaren speglar situationen idag och i förekommande fall ett par år bakåt i tiden. FoU-miljöernas internationella omvärldsbevakning och kontakter Enkäten innehöll en rad olika exempel på internationellt arbete som en FoU-miljö kan ägna sig åt. 27 av de 29 FoU-miljöer som svarat har noterat att man ägnat sig åt något av detta. 1 Konferenser 1 Se Bilaga 1, fråga 1.
2 Sid 2 En stor andel (74 %) 2 har deltagit på en eller flera internationella konferenser där man också presenterat något projekt, rapport eller liknande. 2 Procentsatserna som följer speglar andelen av dem som svarat på aktuell fråga, i det här fallet 27 FoU-miljöer.
3 Sid 3 Nätverk Drygt hälften av alla FoU-miljöer i undersökningen är med i ett eller flera internationella nätverk, och fem miljöer har dessutom själva varit med och format sådana nätverk. Begreppet nätverk inrymmer olika företeelser, vissa mer formaliserade än andra. Vi bad dem som svarat på enkäten att namnge de internationella nätverk man är med i, och en rimlig gissning är att det i första hand är mer formaliserade nätverk som listats kanske av den enkla anledningen att dessa i högre grad har namn som går att räkna upp. Elva FoU-miljöer har namngett nätverk som de deltar i, dessa är: Nätverk utifrån konferens Evidence Informed Practice (England 2008) European Evaluation Society Nordic Research Network for housing for older people Projektet Evolve TACT 3 Social Exclusion of older people EIP international network Eurochild - ENSA - European Network Social Authorities EGPRN GRIN Nordisk riskgroup Barentsgrupp (avser barn) International Association of Psychosocial Rehabilitation Service ICADI ENHR Nordiskt nätverk för forskning kring äldres boende Nätverk inom ramen för GRO-projektet Nordic Network for Disability Research FORSA Norden European Evaluation Society American Evaluation Association IASSID (SIRG - parenting) NNDR Nätverk knutna till samverkan med Dundee (Skottland) respektive Nordlandsforskning (Norge). Nätverk knutna till EU projekt inom Leonardo, Transfer of Innovations Övriga kontakter De allra flesta miljöer har dessutom annan kontakt, regelbunden (55 % av dem som svarat) eller sporadisk (33 %), med forskare, andra aktörer eller organisationer utanför Sverige. Till detta kommer att hälften av FoU-miljöerna har mer eller mindre formell samverkan med andra FoU-miljöer eller liknande organisationer utanför Sverige (fem FoU-miljöer har samverkansavtal med sådan organisation). Projekt Ytterligare ett sätt att samverka med aktörer i andra länder, är att delta i projekt tillsammans. När det gäller EU-projekt deltar 37 % av FoU-miljöerna som partner, 22 % leder (eller har tidigare lett) sådana projekt. Det finns också de som deltar i ett eller flera internationella projekt som INTE är EU-projekt (22 %). Knappt hälften (48
4 Sid 4 %) av FoU-miljöerna som svarat har också något eller flera egna FoU-projekt som rymmer någon form av internationell dimension. Att söka information och kunskap Projekt, konferenser och nätverk är mer eller mindre synliga uttryck för internationellt arbete. Men det pågår också fortlöpande arbete med internationell dimension - som inte är lika lätt att lyfta fram. Hit hör sökande efter information och kunskap som producerats av aktörer i andra länder, 89 % av FoU-miljöerna ägnar sig någorlunda regelbundet åt detta på ett eller annat sätt.. 70 % besöker regelbundet internationella hemsidor, 59 % prenumererar på internationella tidskrifter och 48 % prenumererar på internationella nyhetsbrev. Aktuella eller tidigare samarbetspartners utgör, precis som dem man samverkar med i olika nätverk, också källor till information. Att arrangera föreläsningar och seminarieserier med inbjudna föreläsare, inte minst från våra nordiska grannländer, är även det exempel på sätt att söka information och kunskap som nämnts i kommentarerna till enkäten. En FoU-miljö skriver vidare att man gör sin omvärldsbevakning med hjälp av ett företag - varje dag levererar företaget länkar till artiklar (även internationella) utifrån sökområden som man specificerat på förhand. Bevakning av EU s program en del av det internationella arbetet Arbete i ett internationellt projekt med flera parter inom EU, kan vara resultatet av mångårig samverkan lika väl som det kan vara ett första steg tillsammans med parter man nyligen knutit an till. Möjligheterna att samverka i internationella projekt med flera parter och externa medel, bygger givetvis också på att det finns utlysningar som passar parternas intressen. Ett sätt att hålla sig uppdaterad, när det gäller vilka möjligheter det finns att delta i och/eller utforma internationella projekt, är att bevaka olika EU-program. I enkäten angav 45 % av FoU-miljöerna att man gjorde detta. 3 Övriga 55 % uppgav att man inte hade sådan bevakning. Det program som flest bevakar är strukturfondsprogram via Europeiska socialfonden (ESF). EU-program som åtminstone vissa av FoU-miljöerna håller sig uppdaterade om är: Sjunde ramprogrammet, Programmet för livslångt lärande, Ung och aktiv i Europa (Youth in action), Europa för medborgarna (Europe for Citizens), övriga Strukturfonder, utöver ESF, (Mål 2 och 3, regionala program eller Interreg-program), Progress, Folkhälsoprogrammet samt Daphne. En FoU-miljö pekar på att man också fokuserar kommande forskningsprogram (FP8). Att söka stöd från andra i eller inför internationellt arbete Det finns en rad organisationer och myndigheter som erbjuder stöd för internationellt arbete, inte minst när det gäller olika EU-program. Vissa organisationer kan man vända sig till direkt för frågor, råd osv. andra organisationer ger ut sammanställningar och information. I bilaga 2. finns en kort översikt över dessa stödorganisationer och det stöd de erbjuder. 3 Se Bilaga 1, fråga 2.
5 Sid 5 Tolv av de tjugonio FoU-miljöerna som svarat på enkäten har vänt sig till en sådan organisation eller myndighet. 4 Elva av dessa tolv var nöjda med det stöd de fick, den tolfte hade önskat mer konkret handledning. De tolv som sökt stöd från annan organisation eller myndighet hade vänt sig till; Ansvariga myndigheter för respektive EU-program (7 FoU-miljöer) Universitet och högskolors EU-samordnare etc (3 FoU-miljöer) Kommunens EU-samordnare (3 FoU-miljöer) Regionernas EU-kontor/Brysselkontor (10 FoU-miljöer) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (4 FoU-miljöer) Annan organisation 5 (2 FoU-miljöer) I enkäten fanns också Riksdagens EU-upplysning med som valbart alternativ, men ingen av respondenterna angav att man vänt sig till dem. Mycket och litet men räcker det? Internationellt arbete kan tillmätas olika stor betydelse. Av de 29 som svarat på enkäten, är det en FoU-miljö som noterat att utveckling av det internationella arbetet inte alls är en viktig fråga för dem. Övriga svar fördelade sig relativt jämt mellan mindre viktigt, ganska viktigt och mycket viktigt. Sammantaget kan man säga att över hälften (65 %) anser att frågan om att utveckla det internationella arbetet är ganska, eller mycket, viktig. 6 Svarsfrekvensen för denna enkät är hög, men det kan ändå noteras att en FoU-miljö som valt att inte svara på enkäten, spontant kommenterade sitt ställningstagande med att denna fråga inte var aktuell för dem. Visst internationellt arbete kan vara omfattande trots att ambitionen inte är hög, och tvärtom kan annat internationellt arbete vara begränsat i praktiken, trots att ambitionen är hög. Generellt sett är det relativt fler av de FoU-miljöer som anser att utveckling av internationellt arbete är viktigt, som också har svarat att man ägnar sig åt många olika typer av internationellt arbete och att man exempelvis bevakar olika EU-program. Men även bland de FoU-miljöer som inte anser att det är särskilt viktigt att utveckla det internationella arbetet så ägnar man sig ändå åt sådant. Det är till och med så att det är vanligare hos de mindre intresserade FoU-miljöerna, att man prenumererar på internationella nyhetsbrev och bevakar internationella tidskrifter. Bevakning av EU-program är däremot tydligt mer vanligt bland de FoU-miljöer som skattar utveckling av det internationella arbetet som viktigt och dessa miljöer har också oftare vänt sig till någon annan organisation för att få stöd i sitt internationella arbete. En del av förklaringen till att ambitioner och utfall inte alltid följs åt kan vara att de reella förutsättningarna skiljer sig mellan olika FoU-miljöer - och mellan olika delar av det internationella arbetet. För att få en övergripande indikation på detta har vi frågat om hur FoU-miljöerna bedömer de egna faktiska förutsättningarna. 7 Den egna kompetensen ansågs av de flesta vara en positiv faktor, som gynnade (ökad) internat- 4 Se Bilaga 1, fråga 3. 5 Dessa andra organisationer namngavs av respondenterna till Europeiska socialfonden samt ett Landsting. 6 Se Bilaga 1, fråga 7. 7 Se Bilaga 1, fråga 5 och 6.
6 Sid 6 ionalisering (85 %). Men det fanns också en mindre andel som såg den egna kompetensen som något som försvårade (ökad) internationalisering (22 %). Det finns några FoU-miljöer som ser den egna kompetensen som något som både gynnar och försvårar. De egna resurserna i vid mening var något som i huvudsak ansågs försvåra ökad internationalisering (91 %) men även här fanns det de som ansåg att egna resurser också var en faktor som gynnade internationalisering (44 %). En tänkbar förklaring till överlappningen här kan vara att det är olika typer av resurser som avses vissa gynnar, andra försvårar. Faktorer som respondenterna själva lyfte fram som exempel på sådant som försvårar ökad internationalisering är bristande språkkunskaper och krångel när det gäller att komma åt databaser som enheten inte själv prenumererar på. Allmänt nämns också brister när det gäller samarbete med universitet och högskola, där man förväntar sig att internationella kontakter är mer självklara. När en FoU-miljö drivs i projektform kan det också saknas den långsiktighet som skulle kunna gynna uppbyggnad av nätverk och kontakter även utanför det egna landet. Vissa av EU s program och satsningar är riktade till särskilda regioner, geografiskt läge kan därmed också vara både en styrka och en svaghet när det gäller möjligheter att söka sådant stöd. Samtidigt kan det geografiska läget innebära en rad andra problem och möjligheter för det internationella engagemanget. Inte minst kan det handla om infrastruktur och kostnader för att förflytta sig. Geografiskt läge uppfattades som en gynnande faktor av nio FoU-miljöer och som en försvårande faktor av två FoU-miljöer. Olika motiv för utveckling (eller inte utveckling) av internationellt arbete I enkäten frågade vi om olika motiv för att utveckla det internationella arbetet. 8 Lärande, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte inom välfärdsområdet pekades ut av de flesta som ett mycket, eller ganska, stort motiv (93 % av de som svarat på denna fråga). Andra motiv som indikerar mycket, eller ganska, stor betydelse är möjligheten att få fler kontakter och större nätverk (86 %) samt nya finansieringsmöjligheter (75 %). Andra motiv som fler än hälften såg som ganska, eller mycket, stora var möjligheten till spridning samt lärande, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte när det gäller projektorganisering. Det enda motiv, av dem som fanns att välja på som fasta svarsalternativ, som de flesta ansåg vara litet eller obefintligt, var legitimiteten för den egna organisationen. Det är i sammanhanget värt att nämna att några FoU-miljöer kommenterat frågan om legitimitet och internationellt arbete ur det omvända perspektivet. Då handlar det om att man bedömer att legitimitet saknas för en (ökad) satsning på internationellt arbete hos huvudmännen. Legitimitet för den egna organisationen skulle istället snarast vila på att man inte ägnar för mycket resurser åt internationellt arbete. Huvudmännen kan till exempel tydligt ha markerat att man önskar konkret och direkt nytta för respektive kommun i varje enskild fråga, något som inte självklart kan kombineras med en satsning på exempelvis internationella kontakter och nätverk. 8 Se Bilaga 1, fråga 8-14
7 Sid 7 När uppdraget för en FoU-enhet är tydligt definierat med utgångspunkt från lokala eller regionala behov måste man kunna visa direkt hur internationella kontakter understödjer detta uppdrag. I detta sammanhang lyfter ett par FoU-miljöer, i sina kommentarer till enkäten, fram hur viktigt det är att kunna visa hur det internationella arbetet kan integreras i andra frågor, så att det inte hamnar vid sidan av och riskerar att betraktas som en lyxverksamhet. En annan kommentar rör vikten av att söka erfarenhetsutbyte med regioner som liknar den egna men som ligger i annat land. Sådana jämförelser skulle kunna vara en brygga mellan det lokala och internationella perspektivet. En av de kommentarer som pekar på svårigheten att få förståelse för vikten av internationellt arbete hos sina huvudmän, pekar på att statliga medel skulle kunna vara en del av en lösning. Alla FoU-miljöer som svarat att utveckling av det internationella arbetet inte är en särskilt viktig fråga för dem, har också noterat att resurser är något som försvårar (ökad) internationalisering för just deras FoU-miljö. Frågor och vidare reflexion Det var vår förhoppning att svaren på enkäten skulle ge inspiration till vidare reflexion och samtal FoU-miljöerna emellan. När materialet presenterades vid en workshop arrangerad av SKL i februari 2011, utgick man från olika frågeställningar: Vilka mål och uppdrag inom FoU-miljöerna kan stärkas av (ökad) internationalisering? Inom vilka kunskapsfält är det intressant för FoU-miljöerna att engagera sig i internationellt arbete? På vilka sätt skulle FoU-miljöerna kunna samverka för att stärka det internationella engagemanget? Vilket stöd skulle FoU-miljöerna behöva i detta arbete? Vi avslutar denna rapport med en del av det som lyftes fram från grupperna under denna workshop. När är (ökad) internationalisering en del av svaret? På regional nivå i Sverige finns strategier formulerade för kunskapsförsörjning inom forskning och utveckling. En del i detta är internationell samverkan. Internationell profilering brukar också lyftas fram när det gäller ambitioner att öka konkurrenskraften i en region och för att mer generellt stärka finansieringen av exempelvis FoUmiljöer och FoU-projekt. 9 Under workshopen lyftes vikten av att verka för att det internationella perspektivet blir tydligt i FoU-miljöernas strategiplaner. Parallellt med argument om ökad konkurrenskraft och nya finansieringsmöjligheter innebär ett internationellt perspektiv och erfarenhetsutbyte också möjligheter att skapa den distans som krävs för att man ska kunna realitetsanpassa bilden av den egna verksamheten. Det kan vara en särskild fördel för de FoU-miljöer som arbetar 9 En översikt när det gäller dessa strategier finner man i IKA rapport nummer fyra (SKL och Dalarnas forskningsråd, 2010). I denna kan man läsa att ett av de sätt som Landsting och regioner kan använda för att stödja, stimulera och skapa förutsättningar för FoU, är att samverka. Sådan samverkan kan ske på flera plan inte minst lokalt, men även regionalt, nationellt och i vissa fall även internationellt (sid 13 SKL och Dalarnas forskningsråd, 2010).
8 Sid 8 med tonvikt på verksamhetsnära projekt och satsningar. Samtidigt lyftes det under nämnda workshop fram att det finns en inneboende motsättning mellan önskan om att vara praktiknära och önskan om att utveckla det internationella arbetet. Men detta ska också ses mot bakgrund av att internationellt utbyte kan ske på olika nivåer. Att söka EU-pengar kan vid framgång stärka en FoU-miljö och/eller ett prioriterat sakområde, men det kräver pengar, kunskap och tålamod för att ro dem i hamn. Att medverka som ledare av ett internationellt projekt, eller som partner, bör göras utifrån en analys av vad som kan vinnas just i den aktuella satsningen. I ett forskningsoch utvecklingsprojekt är det frågeställningen som avgör varifrån relevant kunskaps bäst kan hämtas, vilka samarbetspartners som skall sökas osv. Geografiska gränser bör spela mindre roll, även om det i praktiken finns mentala trösklar för samverkan med aktörer som pratar ett annat språk etc. Att spegla sig i andra kan vara lika viktigt som kunskap om nya metoder och arbetssätt. Vid den workshop där enkäten diskuterades lyftes det fram att det var relativt poänglöst att peka ut olika sakområden som särskilt lämpade för ett internationellt perspektiv. Dock menade flera att det är viktigt att erfarenhetsutbyte sker mellan parter som kan relatera till varandras verksamhet och erfarenhet - åtminstone på något sätt. Man såg poänger med internationellt erfarenhetsutbyte både när det gäller former för lärande/utveckling (exempelvis evidensbaserad praktik) och för olika sakområden (exempelvis funktionshinder). Ett annat sätt att välja fokus på en satsning är att utgå från några av de områden där det görs stora nationella satsningar. FoU-miljöer kan ha olika roller i det internationella arbetet. Det kan handla om att vara slutanvändare i projekt, t.ex. vill ofta universitet och högskolor ha med praktiker och även FoU-miljöer. Här gäller det dock att vara varsam med frågan om vem som äger projektet, och att detta står i paritet med hur projektet är upplagt. Det finns exempel på att FoU-miljöer upplevt sig bli en slags gisslan som garant för kopplingen till verksamhetens praktik, men med begränsat inflytande över projektet i övrigt. FoU-miljöerna kan också ha roller inom utvärderingar, kompetensutveckling och utbildning och vidare agera och verka mer eller mindre på egen hand jämfört med att man agerar och verkar för sina olika huvudmän. Det är även viktigt att konstatera att internationellt arbete inte bara är EU. Och att EU projekt inte alltid är internationella i sin praktik. Det finns projekt med bara svenska aktörer som finansieras med EU-medel. Hur kan det internationella engagemanget utvecklas och stärkas? Från FoU-miljöerna lyfter man både fram exempel på sådant man kan utveckla själva på lokal/regional nivå och exempel på sådant som kan utvecklas med FoU Välfärd som plattform. Man önskar också stöd ifrån nationella aktörer som SKL; Speed dating på FoU-välfärd konferens där intresserade av vissa områden kan träffas. Även motsvarande elektronisk dating på FoU-välfärds hemsida. På hemsidan skulle man även uppskatta att finna aktuella utlysningstexter från t ex VINNOVA, ESF, mm
9 Sid 9 Tematiska nätverk av FoU-miljöer som samverkar och kanske även ger uppdrag till tredje part, det kan vara en god idé att gemensamt finansiera någon som håller samman den typen av nätverk och kanske även har ansvar för en process där man tar fram ansökningar. FoU Välfärds FoU-miljöer kan ha något att vinna på att se till att i högre grad än idag täcka in forskningsområden för miljö och samhällsbyggnad. De olika FoU-miljöerna kan ha mycket att vinna på att även identifiera personer på regionförbund/kommuner/universitet som är duktiga på EUansökningar mm och starta en dialog med dem. Utnyttja regionernas egna EU-kontor bättre. Informationsaktiviteter och föreläsningar/seminarier som arrangeras av SKL är mycket uppskattade. Både när det gäller former för projekt och samverkan, och när det gäller olika sakområden. Även här kan ett internationellt perspektiv bli en naturlig del i utvecklingsarbetet. Man poängterade att behovet av kompletterande stöd kan vara mycket olika från FoU-miljö till FoU-miljö, samt från projekt till projekt; Ibland är kunskap om ekonomin den svaga länken i internationella projekt (inte minst om det är en större EU-ansökan), ibland är det kunskap om ett visst sakområde. Ibland är den verksamhetsnära praktiken den svaga länken (fler aktörer innebär då fler möjliga kontakter). 10 Viktigt att SKL även lyfter in ett internationellt perspektiv i andra ansökningar och satsningar. Samt att man verkar för att det internationella perspektivet har en given plats i andra organisationers och myndigheters utlysningar. Konkreta förslag på aktiviteter under närmaste tidsperiod: Ta vara på den möjlighet som det är att FoU Välfärds konferens augusti kommer att ha tema internationalisering! FoU-miljöerna presenterar sig på Open Days i Bryssel i oktober 2012! Ett nätverksmöte (halvdag) organiseras! 10 SKL har också låtit göra en uppföljande studie av kommuner, landsting och regioners erfarenheter av EU:s sjätte ramprogram. I den rapport där denna uppföljning presenteras lyfter man bland annat fram vikten av att deltagandet bör ingå i en strategisk satsning på lokal eller regional nivå. Erfarenheterna visar också att deltagande i nätverk är positivt och underlättar både utformandet av projekten och möjligheterna att finna partners. Även här var det många som pekade på behovet av stöd från organisationer som SKL. (SKL 2008)
10 10 Sid Referenser: FoU i landsting, regioner och regionförbund. Delrapport fyra från IKA-projektet. Dalarnas forskningsråd, Sveriges kommuner och landsting 2010 Strategiska allianser för lärande och utveckling kommuners och landstings/regioners erfarenheter av att delta i EU:s sjätte ramprogram för forskning, utveckling och demonstration (RP6) Sveriges kommuner och landsting 2008
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 Antagen av North Swedens ägarråd 19 december 2007 Innehåll Introduktion...3 1. Bakgrund...3 1.1 Historik...3 1.2 Mål...3 1.3 Organisation... 3 2.
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merKvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt
Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt Bakgrund Nordiskt nätverk för formell vuxenutbildning Samverkande organisationer är Finland Axxell Danmark VUC & FLD Island IÐAN fræðslusetur
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.
Läs merTillväxt genom internationellt arbete
Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merNationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet
Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet En del av Vård- och omsorgscollege Nationella Kompetensrådet NKR bildades 2010 och på initiativ
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merEU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merDokumentation Jobbregionen seminarium tre
Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Falun 14 januari 2015 Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom in gällande viktiga frågor för kommande träff, samt av de reflektioner deltagarna
Läs merNyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11
Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016
Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merPOLICY FÖR INTERNATIONELLT ARBETE
POLICY FÖR INTERNATIONELLT ARBETE Allmänt Osby kommuns policy för internationellt arbete ska utgöra grund och gemensam plattform för kommunens arbete med EU och andra internationella frågor. Till policyn
Läs merJÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN
JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN 2013-05-22, Tillväxtverket Vad har länsstyrelserna för uppdrag? Vad gör länsstyrelserna? En utvecklingssatsning Länsstyrelsens uppdrag Jämställdhetspolitiska mål Jämställdhetsintegrering
Läs merUNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
Läs merSociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30
Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Rosie Rothstein, VGR Marie-Ann
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND
Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och
Läs merVINNVINN konceptdokument
Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
Läs merKontaktsjuksköterska i cancersjukvården
ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merHANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Läs merForskning och utveckling inom landstinget
Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,
Läs mer2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs mer3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning
Promemoria 2007-06-14 Näringsdepartementet Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@enterprise.ministry.se UKommenterad dagordning inför möte i konkurrenskraftsrådet
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs mer3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt)
Kommenterad dagordning 2006-09-15 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationell samordning Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@industry.ministry.se
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merLångsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers
Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &
Läs merÅterrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete
1(3) 2013-11-25 LiÖ 2012-3713 Landstingsstyrelsen Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete Arbetssätt
Läs merÅtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper
Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för
Läs merVerksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Läs merVad har EU med vård och omsorg att göra?
Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet
Läs merGESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merInternationell policy. Internationell policy
Internationell policy Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Internationella samarbeten 3 Europeiska Unionen 3 Syfte 4 Organisation och ansvar 4 Internationell samordnare 4 Falköpings Internationella
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merVerksamhetsberättelse BarnSam 2013
2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,
Läs merFramtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?
Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar
Läs merNuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering
Läs merMeddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merPraktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen
Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,
Läs merRemissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL
Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merSYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och
Läs mer2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess
2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merGrundtvig inför 2013. Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03
Grundtvig inför 2013 Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03 Dagens program 09.30 Morgonkaffe/thé 10.00 - Genomgång av utlysningen 2013 - Hur Grundtvig kan bidra till ökad kvalitet och internationalisering
Läs merOffertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): Maj 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merDokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26
Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentationen utgår från ESF samordnarnas anteckningar och är redigerade för att få liknande form. Syftet med dokumentationen är att andra snabbt ska
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merRAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Läs merUtifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013.
Handlingsplan 2013 Utifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013. Verksamhetsinriktning 2013 fastställt av
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merNominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Coaching för landsbygdsföretag Journalnummer: 2007-6632 Kontaktperson,
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merVälfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete
Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges
Läs merVerksamhetsberättelse 2015
Verksamhetsberättelse 2015 Inledning De arbetsintegrerande sociala företagen har som övergripande mål att skapa arbetstillfällen för de som står utanför, eller som inte fått tillträde till, arbetsmarknaden
Läs merExtern utvärdering av projektet HP5
Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport I 2010-08-01 2010-10 31 1. Bakgrund...1 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer
Läs merRegionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
Läs merYttrande 1 (5) Datum 2016-01-14
1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om
Läs merSKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs merSista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007
kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs merUppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat
Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, mars 2012 Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Innehåll Sammanfattning...
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039
Minnesanteckningar 1 (5) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039 Plats Scandic Winn, kl. 09.00 15.00 Närvarande Malin Berglund (M), ordförande
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs mer