Halmstads kommun, Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen (99) Plats och tid: Kommunstyrelsens sessionssal, kl 14:00-16:40 ande: Övriga deltagande: Utses att justera: Justeringens plats och tid: Carl Fredrik Graf (M), ordförande Anders Rosén (S) Rose-Marie Edlund (S) Bertil Andersson (S) Suzanne Åkerlund (FP) Ann-Charlotte Mankell (M) ( , ) Michael Svensson (S) Tove Bergman (MP) Kristina Johansson (S) Johan Rydén (M) Tore Egerdahl (SD) Jenny Axelsson (C) Fatma Hergül (S) Anna-Lena Cumtell (KD) Kjell Helgesson (C) Jonas Bergman (M) ( , ) Tony Stané (S), Sofia Levin (S), Per Carlsson (FP), Micael Nilsson (S), Arnold Gustavsson (SPI), Tania Bengtsson (V), Ola Sörensson ( 352), Joakim Lindh ( 352), Ola Wall ( 353), Nakisa Khorramshahi ( ), Kristina Blomqvist KUF ( 357), Pia Wiberg TE ( 357), Sandra Petersson ( 358), Björn Kalla ( 360), Kai Sällström ( 363), Monica Karlsson HEM AB ( 363), Mats Wallmark ( 372), kommunchef Fredrik Geijer samt kommunsekreterare Mikael Petersson Anders Rosén Rådhuset Sekreterare: Paragrafer: Mikael Petersson Ordföranden: Carl Fredrik Graf Justerande:. Anders Rosén ANSLAG / BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: : Halmstads kommun, Kommunstyrelsen Datum för anslags upprättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Stadskontoret Underskrift:... Jill Halila Ekvall

2 Kommunstyrelsen (99) KS 350 Val av justerare Kommunstyrelsen beslutar att jämte ordföranden (M) utse Anders Rosén (S) att justera protokollet.

3 Kommunstyrelsen (99) KS 351 Godkännande av dagordning 1. "Val av ledamot samt ersättare i Leader Kustbygd Halland", tillförs dagordningen. 2. "Val av ledamot i Leader Landsbygd Halland", tillförs dagordningen. 3. "Information från Hallandstrafiken AB", utgår. 4. Föreliggande förslag till dagordning godkänns efter revidering. Föreligger förslag till dagordning. "Val av ledamot samt ersättare i Leader Kustbygd Halland", föreslås tillföras dagordningen. "Val av ledamot i Leader Landsbygd Halland", föreslås tillföras dagordningen. "Information från Hallandstrafiken AB", föreslås utgå.

4 Kommunstyrelsen (99) KS 352 Information från upphandlingsenheten angående fordon, livsmedel och socialt företagande Kommunstyrelsen tar emot informationen. Kommunstyrelsen informeras om hur upphandlingsenheten arbetar för att säkerställa att kommunfullmäktiges mål kan uppfyllas avseende fordon och livsmedel samt möjliggöra för socialt företagande att komma i fråga.

5 Kommunstyrelsen (99) KS 353 KS 2014/0026 Ekonomirapport januari-oktober 2014 Kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport januari oktober 2014 till handlingarna, efter revidering. I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det skall ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. Föreligger av stadskontoret upprättad ekonomirapport januari oktober Uppgifter om investeringsanslag för HEM AB har reviderats i rapporten. s beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 196. Stadskontoret, ekonomi och styrning, har berett ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport januari oktober 2014 till handlingarna. sgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag.

6 Kommunstyrelsen (99) KS 354 KS 2014/0117 Ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret 2014 Kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret januari oktober 2014 till handlingarna. I kommunens riktlinjer för ekonomistyrning antagna av kommunfullmäktige framgår att det ska ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. Föreligger för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret upprättad ekonomirapport januari oktober s beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 197. Stadskontoret, ekonomi och styrning, har berett ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret januari oktober 2014 till handlingarna. sgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag.

7 Kommunstyrelsen (99) KS 355 KS 2014/0312 Ökade livschanser för unga - ansökningar inför Kommunstyrelsen beslutar att teknik- och fritidsnämnden beviljas kronor för projektet Framtidens ledare under Kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas kronor för projektet Dramalogen under Kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas kronor för projektet Made by Halmstad under Kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden beviljas kronor för projektet Fritid för funktionsnedsatta under Kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Skolan mitt i byn under Kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Interkulturellt föräldrastöd under Kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Halmstadprojektet -psykisk hälsa under Kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Stärka föräldrarollen - Andersberg under Kommunfullmäktige har i Planeringsdirektiv med budget avsatt utvecklingsmedel för att kommunen på bred front ska kunna arbeta med att öka ungas livschanser och minska arbetslösheten. Ambitionen är att uppmuntra till nytänk i samverkan med andra och gärna tillsammans med parter från näringsliv och föreningsliv. Inför 2015 finns 8 miljoner kronor avsatta till Ökade livschanser för unga.

8 Kommunstyrelsen (99) s beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 191. Handläggningen av ärendet har genomförts på stadskontoret, utvecklingsavdelningen. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att teknik- och fritidsnämnden beviljas kronor för projektet Framtidens ledare under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas kronor för projektet Dramalogen under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas kronor för projektet Made by Halmstad under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden beviljas kronor för projektet Fritid för funktionsnedsatta under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Skolan mitt i byn under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Interkulturellt föräldrastöd under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Halmstadprojektet -psykisk hälsa under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barn- och ungdomsnämnden beviljas kronor för projektet Stärka föräldrarollen - Andersberg under sgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag.

9 Kommunstyrelsen (99) KS 356 KS 2014/0002 Planeringsdirektiv med budget l. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen till 20,43 procent. 2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa Majoritetens förslag på planeringsdirektiv med budget med alla dess ingående delar. 3. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut KF 190, , om att en halv procent av byggnadskostnader vid ny- och tillbyggnad anslås för konstnärlig utsmyckning. 4. Kommunstyrelsen beslutar att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande. Ordföranden Carl Fredrik Graf (M) presenterar Majoritetens förslag till Planeringsdirektiv med budget Majoriteteten, bestående av moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och SPI Välfärden, har tagit fram ett gemensamt förslag på planeringsdirektiv med budget Förslaget på planeringsdirektiv bygger på oförändrad skattesats, 20,43 kronor per hundralapp. De budgeterade resultatnivåerna i förslaget uppgår till 13 Mkr år 2015, 6 Mkr år 2016 och -18 Mkr år För budgetåret 2015 beräknas kommunens finansiella målsättningar om att över tid realvärdeskydda det egna kapitalet och att inte överstiga kommunens begränsningar för investeringsvolymerna att uppnås. Den finansiella målsättningen för kommunens långsiktiga betalningsberedskap väntas dock inte uppnås. Nettoinvesteringarna uppgår under planeringsperioden till sammanlagt Mkr. Den höga investeringsnivån och de relativt låga resultatnivåerna innebär att kommunen beräknas behöva låna upp nya medel. Vid utgången av planeringsperioden förväntas kommunens låneskuld uppgå till Mkr.

10 Kommunstyrelsen (99) s beredning Kommunstyrelsens verksamhetsberedning , 12. Stadskontoret har berett ärendet. Samtliga förvaltningar och bolag har bidragit med underlag till beredningsarbetet. Representanter för moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och SPI Välfärden har tagit fram ett gemensamt förslag på planeringsdirektiv med budget MBL 11, MBL 19, Information om planeringsförutsättningar, Förslag till beslut l. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen till 20,43 procent. 2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa Majoritetens förslag på planeringsdirektiv med budget med alla dess ingående delar. 3. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut KF 190, , om att en halv procent av byggnadskostnader vid ny- och tillbyggnad anslås för konstnärlig utsmyckning. 4. Kommunstyrelsen beslutar att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande. Yrkanden l. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen till 20,43 procent. 2. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa Majoritetens förslag på planeringsdirektiv med budget med alla dess ingående delar. Anders Rosén (S) yrkar avslag på ordförandens (M) förslag och bifall till oppositionens förslag till planeringsdirektiv.

11 Kommunstyrelsen (99) 3. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut KF 190, , om att en halv procent av byggnadskostnader vid ny- och tillbyggnad anslås för konstnärlig utsmyckning. Anders Rosén (S) yrkar avslag på förslaget. 4. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande. sgång 1 Kommunstyrelsen ställer sig bakom föreliggande förslag till skattesats. 2 Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive Anders Roséns (S) förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag. 3 Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive Anders Roséns (S) förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag. 4 Kommunstyrelsen ställer sig bakom föreliggande förslag att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande. Votering begärs avseende förslag på planeringsdirektiv med budget med alla dess ingående delar. Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för ordförandens (M) förslag och Nej-röst för Anders Roséns (S) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 9 ledamöter röstar ja och att 6 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Kjell Helgesson (C), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tove Bergman (MP), Johan Rydén (M), Tore Egerdahl (SD), Jenny Axelsson (C), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M).

12 Kommunstyrelsen (99) Följande ledamöter röstar nej; Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), Fatma Hergül (S). Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Majoritetens förslag.

13 Kommunstyrelsen (99) KS 357 KS 2014/0474 Uppföljning av jämställdhet inom målområdet Uppleva och göra 2014 Kommunstyrelsen tar emot informationen. Kommunfullmäktige biföll i juni 2010 motionen Kultur och fritid en resurs för alla. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt stadskontoret att i samverkan med teknik och fritidsnämnden, kulturnämnden samt Högskolan i Halmstad genomföra inventering och analys, utifrån ett jämställdhetsperspektiv av alla verksamheter som Halmstads kommun driver eller stödjer inom kulturoch fritidsområdet. Kartläggning genomfördes 2011 och redovidades för kommunfullmäktige Kartläggningen resulterade i två rapporter. En rapport som kartlade verksamheter inom kulturförvaltningen och en rapport som kartlade verksamheter inom teknik- och fritidsförvaltningen. Den första rapporten som berörde kulturförvaltningen visade att det föreligger vissa ojämställda förhållanden vad det gäller nyttjandet av fritidsgårdarna och Nolltrefems verksamheter. En större andel pojkar besöker och nyttjar verksamheterna. Den andra rapporten som behandlade teknik- och fritidsförvaltningens verksamhet hade två huvudsakliga resultat. För det första var inte fördelningen av föreningsbidrag jämställd då pojkar totalt sett fick 4,6 miljoner kr i föreningsbidrag, medan samma siffra för flickorna var 3,4 miljoner kr. För det andra var fördelningen av halltider ojämställd i Arenahallen. I rapporterna redovisades förslag på åtgärder för att skapa jämställa verksamheter inom kultur- och fritidsområdet. En av slutsatserna i rapporterna var att medvetenheten kring dessa frågor behöver öka. Med anledningen av resultatet i rapporterna beslutade kommunfullmäktige i planeringsdirektiv med budget för att ha ett konkretiserat mål under målområdet Uppleva och Göra. Målet som fastställdes var att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar inom kultur- och fritidsverksamheterna. Det konkretiserade målet ska följas upp genom att mäta 1) insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar, 2) utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga, 3) antal barn/unga som deltar i

14 Kommunstyrelsen (99) kulturaktiviteter respektive idrotts- och fritidsaktiviteter, 4) föreningsbidrag samt 5) halltider. Det konkretiserade målet riktar sig till de förvaltningar och bolag som är verksamma inom målområdet Uppleva och Göra och som arbetar med kulturfritidsområdet. I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2013 och 2014 angavs att det konkretiserade målet, vid sidan om den ordinarie delårsrapporteringen och årsbokslut, också ska följas upp genom enskild rapportering till kommunstyrelsen. I rapporteringen 2013 följde kommunstyrelsen upp verksamheternas aktiviteter och insatser samt vilka erfarenheter de har fått. Effekterna av verksamheternas arbete med målet följdes upp genom ordinarie rapportering. I 2014 extra rapportering följs verksamheternas insatser, aktiviteter, mätetal och effekter upp. Uppföljningen lyfter även upp erfarenheter och reflektioner som arbetet med det konkretiserade målet har medfört. Under 2014 har verksamheterna arbetat med målet och olika insatser har genomförts. I maj 2014 bilades det samtidigt inom ramen för målområde Uppleva & Göra arbetsgrupp med deltagare från kulturförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt teknik- och fritidsförvaltningen. Uppdraget har varit att gemensamt titta på de mätetal som hör till mål tre inom Uppleva och Göra och som fastställts av kommunfullmäktige i planeringsdirektivet för Arbetsgruppens uppdrag har varit att undersöka i vilken grad vi redan idag kan redovisa efterfrågade mätetal, vad som krävs för att vi ska kunna redovisa mätetalen framöver och att presentera en gemensam förvaltningsövergripande sammanställning över mätetalen tillsammans med tillhörande reflektioner. Arbetsguppens arbete har medfört att det har rests frågor och reflektioner som påverkar måluppfyllnadet och som behöver diskuteras i kommunstyrelsen innan eventuella beslut om åtgärder kan fattas av kommunstyrelsen. Således har detta ärende ändrats från beslutsärende till ett diskussionsärende.

15 Kommunstyrelsen (99) Kommunstyrelsen diskuterar följande: 1 Vad avser kommunstyrelsen med samma förutsättningar för pojkar och flickor? 2 Vilka åtgärder och insatser kan kommunstyrelsen vidta för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar inom kultur- och fritidsverksamheterna? Frågeställningarna återkommer i kommunstyrelsens fördjupade diskussion i temaarbetet.

16 Kommunstyrelsen (99) KS 358 KS 2014/0422 Anvisningar för strategisk jämställdhet och mångfald Kommunstyrelsen antar stadskontorets förslag om anvisningar för strategisk jämställdhet och mångfald, bilaga 1. Ärende I kommunstyrelsens verksamhetsplan 2014 angav det att kommunstyrelsen ska fatta beslut om anvisningar för hur jämställdhet och mångfald kan tas med vid planering och uppföljning. Ett förslag till anvisningar för strategiskt jämställdhet och mångfald har tagits fram av stadskontoret. Anvisningarna har tagits fram i enlighet med jämställdhets riktlinjernas betoning av att jämställdhetsperspektivet ska integreras i verksamhetsstyrningen och CMERdeklarationens princip om att integrera jämställdhet i kommunens styrning och verksamheter. Utöver jämställdhet behandlar anvisningarna också hur mångfaldsperspektivet kan integreras i verksamhetsstyrningen, både ur ett arbetsgivarperspektiv och ett invånarperspektiv. Det framtagande förslaget till anvisningar är ett försök att konkritisera riktlinjerna för ett jämställdhetsarbete samt vara ett stöd på hur kommunens verksamheter kan arbeta med och förverkliga CMER-deklarationen. Anvisningarna ska vara ett generellt arbetssätt för strategiskt jämställdhet och mångfald i kommunens planeringsoch uppföljningsarbete samt beslutsprocesser. Förslaget till anvisningarna preciserar varför, när och hur verksamheterna kan skapa mål, aktiviteter och nyckeltal som tillgodoser deras verksamheter inom jämställdhet och mångfald. Anvisningarna ska vara ett stöd för både tjänstemän och förtroendevalda. Stadskontoret föreslår att förslaget till anvisningar för strategsikt jämställdhet och mångfald antas. s beredning Kommunstyrelsen återremiss , 312. Kommunstyrelsens ledningsutskott , 170. Inom stadskontoret har ärendet beretts av HR-avdelningen och utvecklingsavdelningen tillsammans med representanter från barn- och ungdomsförvaltningen samt socialförvaltningen.

17 Kommunstyrelsen (99) Kommunstyrelsens personalutskott har vid ett antal tillfällen informerats om ärendet. Förslag tll beslut Kommunstyrelsen antar stadskontorets förslag om anvisningar för strategisk jämställdhet och mångfald, bilaga 1. Yrkanden 1. Kristina Johansson (S) yrkar att anvisningarna ändras enligt följande: - Tillägg i första stycket, andra meningen, sidan 4; "Anvisningarna ska ses som ett stöd i ditt planeringsarbete oavsett om det handlar om att ta fram en verksamhetsplan, planeringsdirektiv med budget, detaljplan, lönepolicy, årsredovisning eller annan form av planering eller uppföljning." - Tillägg sidan 4, andra avsnittet/styckets andra mening; "Jämställdhet innefattar mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter och innebär att kön inte ska vara ett hinder för personlig utveckling eller möjligheter i arbetslivet." - Tillägg sidan 15, sista punkten under resultat; "Har ni redovisat arbetet med jämställdhet och mångfald i till exempel verksamhetsberättelse, personalredovisning, löneöversyn och årsredovisning." 2. Kristina Johansson (S) yrkar att anvisningen översätts till flera språk och görs tillgänglig på kommunens hemsida. 3. Kristina Johansson (S) yrkar att en utvärdering av anvisningen och användningen av densamma sker inom en fyraårsperiod. 4. Kristina Johansson (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att säkerställa att erforderliga resurser finns för att göra anvisningen känd och använd i kommunens verksamheter. Ordföranden (M) yrkar avslag på Kristina Johanssons (S) samtliga förslag.

18 Kommunstyrelsen (99) sgång Ordföranden (M) ställer först proposition på utskottets förslag respektive Kristina Johanssons (S) ändringsförslag och finner utskottets förslag antaget. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för utskottets förslag och Nejröst för Kristina Johanssons (S) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 9 ledamöter röstar ja och att 6 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Kjell Helgesson (C), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tove Bergman (MP), Johan Rydén (M), Tore Egerdahl (SD), Jenny Axelsson (C), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M). Följande ledamöter röstar nej; Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), Fatma Hergül (S). Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag. Ordföranden (M) ställer därefter proposition på utskottets förslag respektive Kristina Johanssons (S) tilläggsförslag 2-4 och finner utskottets förslag antaget. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för utskottets förslag och Nejröst för Kristina Johanssons (S) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 9 ledamöter röstar ja och att 6 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Kjell Helgesson (C), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tove Bergman (MP), Johan Rydén (M), Tore Egerdahl (SD), Jenny Axelsson (C), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M).

19 Kommunstyrelsen (99) Följande ledamöter röstar nej; Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), Fatma Hergül (S). Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag. Reservation Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), och Fatma Hergül (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Kristina Johanssons (S) yrkanden. _

20 Kommunstyrelsen (99) KS 359 KS 2014/0423 Uppföljning av kommunorganisationens arbete med ökat valdeltagandet i kommunalvalet Kommunstyrelsen beslutar att godkänna stadskontorets uppföljning av kommunalvalet 2014, enligt bilaga Kommunstyrelsen beslutar att insatser vid valarbetet ska ske i samverkan inom kommunen och i dialog med gruppledarna för de politiska partierna. 3. Kommunstyrelsen beslutar att under den kommande mandatperioden ha dialog om organiseringen av valet I kommunstyrelsens verksamhetsplan 2013 och 2014 angavs verksamhetsmålet att öka valdeltagandet i kommunalavalet. Kommunstyrelsen beslutade 2013 att ge stadskontoret i uppdrag att genomföra aktiviteter för att uppnå målet. I kommunstyrelsens verksamhetsplan 2014 angavs att kommunstyrelsen ska få ta del av en uppföljning av de insatser och aktiviteter som stadskontoret ha genomfört i samband med kommunalvalet Inom den kommunala organisationen har olika förvaltningar arbetat med valet och genomfört olika enskilda aktiviteter inom ramen för sina respektive verksamheter. Denna uppföljning av valarbetet kommer inte att beakta dessa aktiviteter utan fokusera på de insatser som stadskontoret har ansvarat för. Projektet har resulterat i genomförandet av ett stort antal aktiviteter som har haft en stor spridning, så väl geografiskt i kommunen som i olika målgrupper. Exempel på aktiviteter som har genomförts är föreläsningar, personliga möten samt upprättande av mobil förtidsröstningslokal. Utifrån arbetet med att öka valdeltagandet i kommunalvalet kan ett flertal övergripande slutsatser dras. En slutstas är att valdeltagandet har ökat i såväl kommunen som helhet som i de två större valkretsarna. Den positiva utvecklingen som har kunnat observeras under de senaste valen med ett ökat valdeltagandet håller med andra ord i sig. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen godkänner stadskontorets uppföljning av kommunalvalet 2014.

21 Kommunstyrelsen (99) s beredning har behandlats av utvecklingsavdelningen i konsultation med valambassadörerna samt de förvaltningar som har varit involverade i valarbetet. behandlades den 14 oktober i kommunstyrelsens ledningsutskott. Den 28 oktober behandlades ärendet i kommunstyrelsen som beslutade att återremittera ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna stadskontorets uppföljning av kommunalvalet 2014, enligt bilaga 1. Yrkanden Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag samt att: - Kommunstyrelsen beslutar att insatser vid valarbetet ska ske i samverkan inom kommunen och i dialog med gruppledarna för de politiska partierna. - Kommunstyrelsen beslutar att under den kommande mandatperioden ha dialog om organiseringen av valet sgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag samt ordförandens (M) tillägg.

22 Kommunstyrelsen (99) KS 360 KS 2014/0448 Tema Kultur: Slutrapport och beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan. 2. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet. 3. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen. 4. Kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor. 5. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga handlingsalternativ. Kommunstyrelsen beslutade 2012 att årligen arbeta tematiskt. Under 2014 valdes Morgondagens kultur som tematiskt arbetsområde. Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden. Halmstads position som kulturkommun idag är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun. Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen 2014.

23 Kommunstyrelsen (99) För att ta klivet från bättre till främsta är det viktigt att det finns en acceptans och en utarbetad strategi/plan för de fyra parametrarna nedan, samt grundförståelse för kultur. Inom det tematiska arbetet har fyra parametrar tagits fram i analysen med slutsatser samt kommunövergripande handlingsplan. Fem förslag till beslut har arbetats fram, som baseras på slutsatserna. Parametrarna är: - Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/kulturstråk - Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn - Parameter 3: Kulturens roll för destinationen - Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning - Kommunövergripande handlingsprogram för kultur s beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 207. Stadskontoret, utvecklingsavdelningen, har handlagt ärendet. Analysens slutsatser ligger som grund för stadskontorets fem förslag till beslut. Kommunstyrelsen vid sju tillfällen under temaåret arbetat med Morgondagens kultur. Kulturförvaltningen har medverkat i arbetet av att genomföra temaåret samt varit med att ta fram slutrapport. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor. 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram direktiv till ett kommunövergripande handlingsprogram för kultur.

24 Kommunstyrelsen (99) Yrkande Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag med undantag av - att beslutspunkt 5 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga handlingsalternativ." - att beslutspunkt 3 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen." sgång Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive utskottets förslag och finner ordförandens (M) förslag antaget. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag.

25 Kommunstyrelsen (99) KS 361 KS 2014/0365 En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) Kommunstyrelsen beslutar att anta stadskontorets förslag till yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria om bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) enligt bilaga 1. Halmstads kommun har inbjudits till yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria En bättre skolstar för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Promemorian föreslår viktiga förändringar gällande betygssystem och bedömning i grundskolan. s beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 200. Stadskontoret, ledningsstöd, har handlagt ärendet. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen besvarar Utbildningsdepartementets remisspromemoria enligt bilaga 1. Promemorian har remitterats till barn- och ungdomsnämnden som inkommit med yttrande. Barn- och ungdomsnämndens protokoll, BU 86, Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta stadskontorets förslag till yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria om bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) enligt bilaga 1. Yrkanden Kristina Johansson (S) yrkar avslag på föreliggande förslag till förmån för barn- och ungdomsförvaltningens förslag till yttrande.

26 Kommunstyrelsen (99) sgång Ordföranden (M) ställer proposition på utskottets förslag respektive Kristina Johanssons (S) förslag och finner utskottets förslag antaget. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för utskottets förslag och Nejröst för Kristina Johanssons (S) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 9 ledamöter röstar ja och att 6 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Kjell Helgesson (C), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tove Bergman (MP), Johan Rydén (M), Tore Egerdahl (SD), Jenny Axelsson (C), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M). Följande ledamöter röstar nej; Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), Fatma Hergül (S). Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag. Reservation Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), och Fatma Hergül (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för barn- och ungdomsförvaltningens förslag till yttrande med följande notering: Vi ställer oss bakom inriktningen i förvaltningens yttrande. Väl förankrad forskning talar emot betyg från så tidig ålder. Ur ett barnperspektiv är det direkt olämpligt med den stress det tidigt medför. Att införa betyg från årskurs 4, när den nyligen införda betygsordningen med betyg från åk 6 varken hunnit sätta sig eller varit föremål för utvärdering, blir dessutom felaktigt. Gällande den andra delen om uppföljning och bedömningsstöd har vi inte utifrån skollag och läroplan funnit något som hindrar huvudmän och profession från att redan idag tillämpa sådant. Trots det, ser det olika ut. Därför är fler insatser värda att pröva för att skapa likvärdighet och för att vända den negativa kurva, där stöd idag ofta sätts in allt för sent. Som påpekas i

27 Kommunstyrelsen (99) förvaltningens yttrande bör sådant stöd inte fungera hindrande för professionen från att tillämpa det efter undervisningssituation och barnens behov. Vi vill poängtera att alla goda föresatser kring tidig uppföljning först blir verkningsfulla när nödvändiga resurser tillförs för att kunna möta alla barn. Om ett viktigt syfte är att stödja lärarnas professionella roll måste dessutom förslagen utformas därefter, istället för att riskeras reduceras till en administrativ belastning. Skolans huvudprocesser måste nu inriktas på likvärdighet, kvalitet och att stärka läraryrkets attraktivitet. I de yngre åren handlar det också om att förstärka med fler lärare och pedagoger. Barn- och ungdomsförvaltningen lämnade följande yttrande: "Halmstads kommun har erbjudits möjlighet att lämna yttrande kring Utbildningsdepartementets promemoria U2014/4873/S: En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Sammanfattning I augusti 2014 presenterade regeringen promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S), i vilken förslag till viktiga förändringar gällande betygsystem och bedömning i grundskolan redogörs för. Det övergripande syftet med utredningens förslag är att förstärka bedömningskulturen i skolan för en tydligare progression i lärandet. Detta ska ske genom - införande av skyldighet för huvudmännen att använda framtagna bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1, - införande av kunskapskrav i läsförståelse i åk 1 samt - införande av betyg i årskurs 4. Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till syftet med utredningens förslag och ser det som angeläget att fortsätta stärka skolans bedömningskultur. Gällande utredarens konkreta förslag kring hur det ska gå till gör dock barn- och ungdomsnämnden följande ställningstaganden: - Förslaget om skyldighet för huvudmännen att använda vissa bedömningsstöd i årskurs 1 bifalles under förutsättning att det sker en omskrivning i förslaget enligt följande: Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1. Ändringen innebär en skyldighet att använda bedömningsstöd utan att begränsa det till ett visst sådant.

28 Kommunstyrelsen (99) - Förslaget om att kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 bifalles under förutsättning att följande omskrivning i förslaget görs: Kunskapskrav rörande läs- och skrivförmåga bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav. - Förslaget om införande av betyg i årskurs 4 avslås med motiveringen att det saknas vetenskapligt förankrade argument för att införande av betyg i tidigare årskurser kommer till rätta med skolans sjunkande kunskapsresultat. Bakgrund Bakgrunden till regeringens utredning är Sveriges sjunkande resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap enligt de internationella studierna PISA, TIMSS och PIRLS. Därtill når allt fler flickor och pojkar inte behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att åtgärda denna nedåtgående trend behövs instatser som stödjer utvecklingen av skolans arbetssätt för att nå progression i lärandet och samtidigt stödja lärarnas professionella roll. Baserat på detta har professor Martin Ingvar haft i uppgift att biträda Utbildnings-departementet med att utarbeta förslag som bl.a. innebär att betyg ska kunna införas från och med årskurs 4 i grundskolan läsåret 2016/17. Förslagen i promemorian presenteras och kommenteras i form av löpande synpunkter enligt nedan. Kap Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda vissa bedömningsstöd i årskurs 1 Förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän inom skolväsendet att använda bedömningsstöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bedömning: I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör ett nationellt bedömningsstöd användas i årskurs 1 i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Statens skolverk bör ges i uppdrag att ta fram forskningsbaserade bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik för obligatoriskt bruk i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer. Närmare om bedömningsstöden bör regleras i förordning. Förslaget bifalles under förusättning att det sker en omskrivning enligt följande: Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till införande av skyldighet för skolhuvudmän att använda bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1. Bedömningsstöd för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning kan med fördel tas fram. Dock ser barn- och ungdomsnämnden inte det

29 Kommunstyrelsen (99) som en skyldighet för huvudmän att använda ett visst bedömningsstöd. Både kvalitativa och kvantitativa bedömningsstöd utgör ett kontinuerligt stöd i elevers språk-, läs- och skrivutveckling, då de belyser progressionen i olika förmågor och färdigheter. Inför användandet av ett bedömningsstöd är det viktigt att som skola/lärare vara väl förtrogen med vad materialet bedömer. Det är alltid syftet som ska styra vilket bedömningsstöd som ska användas och inte ett visst material. Bedömningen och analysen måste ha en tydlig koppling till den undervisning som har bedrivits och till de mål och kunskapskrav som ska nås. I nuläget finns det inte ett visst bedömningsstöd som täcker in alla aspekter av elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. Att hänvisa till endast ett visst kvalitativt eller kvantitativt bedömningsstöd riskerar att ge en alltför ensidig och begränsad information om elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. En ytterligare farhåga är att om det blir påtvingat att använda ett specifikt bedömningsstöd så finns det också risk att stödet och de metoder/modeller som presenteras däri kan komma att styra undervisningen på bekostnad av elevernas egentliga behov. Rent konkret kan det innebära att metoden/modellen som presenteras i stödmaterialet kan uppfattas som ett recept, som i sin tur leder till att åtgärder som sätts in har utgångspunkt i en trendande modell/metod istället för att fokus läggs på förhållningssätt och undervisningsstrategier som är anpassade utifrån pedagogens "verktygslåda" och elevernas behov och kunskapsnivåer. Barn- och ungdomsnämnden anser vidare att användandet av ett specifikt bedömningsmaterial kan innebära en begränsning i undervisningen i både svenska/svenska som andraspråk och matematik med motiveringen att det finns en stor risk att materialen blir för generella, eller begränsande, till sin karaktär och därmed missar sin tilltänkta funktion. Barn- och ungdomsnämnden framhäver också betydelsen av att se bedömningsstöd som verktyg för att synliggöra progression i lärandet, men inte som en lösning av undervisningens dilemma. Undervisning och bedömning för lärande måste bilda en röd tråd, där bedömningen blir en levande del av planeringen och genomförandet av undervisningen. I en identifieringsfas av elevers behov är bedömningsstöd angelägna men bör inte begränsas till ett enskilt sådant. Vidare räcker det heller inte med bedömningsstöd som endast kartlägger och identifierar elevers svagheter. Bedömningsstödet behöver också fungera som vägledning för pedagogiska strategier i nästa steg, dvs. ha en formativ karaktär för läraren. Utifrån ett forskningsperspektiv är befintliga stödmaterial i språkutveckling idag inte tillräckligt beforskade. Om tilltänkta material ska ge stöd i att bedöma det de avses bedöma så är det av stor vikt att de är forskningsbaserade.

30 Kommunstyrelsen (99) Kap Kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 Bedömning: Kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav. Utredningens förslag bifalles under förutsättning att följande ändring görs: Kunskapskrav rörande läs- och skrivförmåga bör införas i årskurs 1 i grundskolansameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter Utredarens förslag bifalles, men barn- och ungdomsnämnden vill se ett utvidgat kunskapskrav som omfattar flera olika aspekter av läs- och skrivförmåga, såsom även ord- och textförståelse, avkodningsförmåga, läshastighet och skrivning. Dessa olika sidor av läsningen och språkutvecklingen är ömsesidiga och samspelar. Det är först genom att belysa de olika aspekterna/dimensionerna som läraren får det stöd den behöver för att analysera elevers kunskaper och kvalitetssäkra språk-, läs- och skrivutvecklingen. Läsförståelse är målet med läsning och god läsförståelse är en förutsättning för ett positivt läsintresse, men det behövs olika färdigheter och förmågor för att nå det. När man bedömer en elevs läsutveckling måste man ha en detaljerad bild av utvecklingens olika sidor/aspekter. Barn- och ungdomsnämnden anser att det möjliggörs genom att inbegripa läs- och skrivförmågan med utgångspunkt i ovan nämnda aspekter. En farhåga som barn- och ungdomsnämnden vill lyfta är att det finns en risk att kunskapskraven för läsförståelse blir för generellt formulerade. Med en alltför neutral och generell tolkning skulle de förlora sin funktion som aktivt stöd för pedagogerna. Barn- och ungdomsnämnden ser det därför som angeläget att kunskapskraven specificeras för varje aspekt inom området läs- och skrivförmåga. Först då får läraren ett stöd i analysen av elevernas kunskaper och kan generera en djupanalys Betyg från årskurs 4 Förslag: Betyg ska i årskurs 4 och 5 sättas vid läsårets slut i alla ämnen utom språkval i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Rektorn får, i årskurs 4 och 5 i grundskolan och sameskolan samt årskurs 5 och 6 i specialskolan, besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för naturorienterade ämnen och samhällsorienterade ämnen om undervisningen i dessa ämnen har varit ämnesövergripande fram till och med slutet av respektive årskurs. När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en

31 Kommunstyrelsen (99) bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med det aktuella läsårets slut. Vid bedömningen i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan ska kunskaperna ställas i relation till kunskapskraven i årskurs 6. Vid bedömningen i årskurs 5 och 6 i specialskolan ska elevens kunskaper ställas i relation till kunskapskraven i årskurs 7. Utredningens förslag till införande av betyg från årskurs 4 bifalles ej. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter I förslaget framhåller utredaren att tidigare betyg är en åtgärd som bidrar till att skapa förutsättningar för att fler elever ska nå högre måluppfyllelse och för att ge elever och föräldrar tydligare besked om elevens kunskapsutveckling. Barn- och ungdomsnämnden delar utredningens uppfattning om att det är angeläget att stärka måluppfyllelsen samt att skolans kriterier för framgång bör vara tydliga och delade av elever och vårdnadshavare. Nämnden betvivlar dock att tidigare betyg är lösningen på detta. Det finns litet vetenskapligt stöd för tesen att tidigare betyg förbättrar den svenska skolans resultat (Jönsson, 2014; Lundahl, 2013). Istället pekar aktuell forskning mot att läraren har en mycket stor betydelse för elevernas resultat och kunskapsutveckling (t.ex. Hattie & Timperley, 2007). Forskningen visar också att det är just lärares bedömningskompetens som är av största vikt (Ericson, 2009; Jönsson, 2014; Lundahl, 2013; Wiliam, 2013). Såväl internationella och nationella studier som nationella utvärderingar påvisar att det är den pedagogiska medvetenheten kring bedömning samt skolornas uppföljning och analysarbete med tillämpade åtgärder som är grundläggande och avgörande för att förbättra elevers kunskapsresultat (t.ex. Skolinspektionen, 2010; Timperley, 2013). Häri inryms att flickors och pojkars kunskaper och lärande ska bedömas likvärdigt samt att resultaten utvärderas och analyseras i en framåtsyftande (formativ) process. I det formativa förhållningssättet till bedömning är kontinuerlig feedback till eleven central då det är den formativa responsen som anses ge effekt i lärandeprocessen. Eleven blir medveten om var den kunskapsmässigt befinner sig, vart den är på väg och hur den kan nå dit. Även om betyg är en typ av feedback, så är den teoretiskt sett att betrakta som en form av summativ bedömning. Betyg ger information om ett utfört arbete med främsta syfte att sammanfatta ett kunnande (Lundahl, 2013). Även om summativa omdömen kan användas formativt, är det inte där deras huvudstyrka anses ligga. Det finns t.o.m. indikationer på att betyg och betygsliknande omdömen har liten eller ingen positiv effekt på lärandet (Lundahl, 2013; Wiliam, 2013). Forskning visar därtill att om en elev inte kan göra kopplingen tillbaka till vad som gjorts, och vad man kan ändra och göra bättre, finns det risk att eleven ser betyget som ett omdöme på sig själv. Därmed kan ett lågt betyg signalera ett misslyckande som individ med alla de konsekvenser det innebär för motivation och självbild (Jönsson,

32 Kommunstyrelsen (99) 2014). Denna negativa aspekt vid betygssättning är särskilt angelägen att ta hänsyn till när det gäller yngre elever där förmågan att separera prestation från person kan vara begränsad (Klapp Lekholm, 2010). Faktum är att generellt över tid syns en trend där flera europeiska länder som reformerar sina utbildningssystem senarelägger betygsättningen för att utveckla andra bedömningsalternativ och därigenom minska betygens betydelse och negativa konsekvenser (Lundahl, Román & Riis, 2010). I synnerhet i de tidiga skolåren ersätts betygen successivt med andra bedömningsformer så som t.ex. utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och andra rapporteringar motsvarande den svenska skriftliga individuella utvecklingsplanen (Lundahl m.fl. 2010). Således tycks Sverige, med förslag till införande av en tidigare betygssättning, gå emot en allmän europeisk trend som vilar på internationella forskningsrön. Barn- och ungdomsnämnden vill här särskilt betona att införandet av betyg i årskurs 4 inte heller kan motiveras med att det fyller någon urvalsfunktion då eleverna i Sverige, till skillnad från flertalet andra länder, ställs inför val till högre utbildning först efter grundskolan.barn- och ungdomsnämnden ser det slutligen som anmärkningsvärt att det inte gjorts någon utvärdering av effekterna av 2012-års införande av nytt betygssystem från och med årskurs 6. Den reformen är synnerligen unik då den innebär att svenska 12-åringar för första gången på över 20 år erhåller betyg. Reformen är också angelägen att följa upp med anledning av att Sverige aldrig tidigare sänkt åldern för betygssättning och då det heller inte finns internationella erfarenheter av att sänka betygsåldern. Bristen på utvärdering av såväl effekter som erfarenheter av en så viktig reform stärker ytterligare barn- och ungdomsnämndens beslut att avslå förslag till införande av betyg i årskurs 4. I ljuset av ovanstående gör barn- och ungdomsnämnden bedömningen att det är svårt att finna argument för att införandet av betyg i tidigare årskurser än idag är en adekvat åtgärd för att nå högre måluppfyllelse Ny betygsbeteckning för icke godkänt i årskurs 4 6 Förslag: Betyg för icke godkänt resultat ska i årskurs 4, 5 och 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 5, 6 och 7 i specialskolan ersättas med att det i betyget ska redovisas att eleven ännu inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås, i stället för F. Förslaget bifalles ej med hänvisning till ställningstagande i punkt ovan Betyg ska skickas till vårdnadshavarna Bedömning: Läsårsbetygen bör skickas till elevens vårdnadshavare. Förslaget bifalles ej. Barn- och ungdomsnämdens synpunkter Barn- och ungdomsnämnden anser att det bör vara skolans val att avgöra hur underrättelse om betyg ska ske. Elev och lärare förutsätts ha en kontinuerlig dialog om

33 Kommunstyrelsen (99) elevens kunskapsutveckling. Då blir underrättelse om betyg en naturlig avstämning eller avslut för ämnet. Det är angeläget att läraren inte dröjer med att underrätta en elev om vilket betyg han/hon får vid en sådan avstämning/avslut. Underrättelsen om betyg behöver dock ej skickas Kravet på skriftlig individuell utvecklingsplan tas bort Förslag: Det ska inte längre finnas något krav på att upprätta individuella utvecklingsplaner för alla elever i årskurs 4 och 5 i grundskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan. Detsamma ska gälla för årskurs 4 och 5 i grundsärskolan när betyg sätts. Om betyg inte sätts ska kravet på individuella utvecklingsplaner gälla i årskurs 4 och 5. Motsvarande gäller för elever i specialskolans årskurs 5 och 6 som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Förslaget bifalles ej med hänvisning till ställningstagande i punkt ovan. Barn- och ungdomsnämnden väljer dock att kommentera förslaget. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter Förslaget innebär att betyg ska ersätta den individuella utvecklingsplanen, vilket barnoch ungdomsnämnden anser vara motsägelsefullt i förhållande till utredningens övergripande syfte med förändringsförslagen, dvs. att stärka bedömningskulturen för en tydligare progression i lärandet. Möjligtvis underlättas lärares administrativa uppgifter, men kravet på att systematiskt följa upp och analysera flickors och pojkars kunskapsutveckling i kvarstår, om än ännu tydligare då betygssättning är en myndighetsutövning. Uppdraget att bedöma elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling samt kommunicera detta med elever och föräldrar har funnits sedan De senaste åren har inneburit skärpta bestämmelser om att elevers kunskapsutveckling i alla ämnen ska följas upp och dokumenteras i form av individuella utvecklingsplaner (förordning från 1 januari 2006) och skriftliga omdömen (förordning från 1 juli 2008). Dessa ska stödja lärandet, vilket kräver att existerande och fungerande system för systematisk uppföljning och utvärdering. Barn- och ungdomsnämnden anser att arbetet med den individuella utvecklingsplanen för att stärka kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll, pedagogisk bedömning samt betygssättning av flickors och pojkars lärande bör vara fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Kap. 8 Konsekvenser 8.1 Pedagogiska konsekvenser Barn- och ungdomsnämnden bifaller de positiva konsekvenser som utredaren lyfter fram kring bedömningsstöd i årskurs 1. Bedömningsstöd kan vara kan vara goda