Bra att veta om hälso- och sjukvård i Västerbotten 2007

Transkript

1 Bra att veta om hälso- och sjukvård i Västerbotten 2007

2 Spara broschyren! Här hittar du översiktlig information om hälso- och sjukvården i Västerbottens län. Du kan läsa om de rättigheter som gäller i Västerbottens läns landsting från den 1 januari 2007, i offentlig vård och i den privata vård som finansieras av landstinget. Av utrymmesskäl kan inte alla villkor redovisas i detalj. Vi reserverar oss också för ändringar till följd av beslut efter tryckning. Produktion: Landstingets informationsfunktion Redaktör: Mona Lundkvist Layout/original: Kenneth Englund Postadress: Rätt i vården, Västerbottens läns landsting, Umeå Besöksadress: Landstingshuset, Köksvägen 11, Umeå E-postadress: mona.lundkvist@vll.se Telefon: Tryckeri: JMS Rulloffset AB, Helsingborg 2007 Foto: Jan Lindmark, Ludwig Franzén, Göran Sandgren, Lufttransport, Ingram Publishing, Photodisc inc. Hälso- och sjukvård 4 Om du blir svårt sjuk eller skadad 4 När kontaktar du sjukvårdsrådgivningen? 4 När vänder du dig till primärvården? 5 När vänder du dig till ett sjukhus? 5 Ambulanshelikoptern kommer 5 Citymottagningen i Umeå Avgifter och läkemedel 6 Patientavgifter i öppen vård 7 Patientavgifter i sluten vård 7 Högkostnadsskydd för vård 8 Ersättning för sjukresor 9 Läkemedel och e-recept 9 Högkostnadsskydd för läkemedel Tandvård i Västerbotten 10 För en bättre tandhälsa 10 Fritt tandläkarval 10 Akut tandvård 10 Tandvårdsförsäkring 10 Frisktandvård 11 Landstingets tandvårdsstöd Rättigheter i hälso- och sjukvården 12 Rätten att få begriplig information 12 Valmöjligheter i vården 13 Garanterad tid för besök och behandling 13 Rätten att få en andra bedömning 14 Rätt att säga ja eller nej 14 Rätten att påverka din egen vård 15 Tystnadsplikt och sekretess 15 Råd och stöd enligt LSS 16 Hur gör du om du inte är nöjd? 18 Några skyldigheter Om landstinget 19 Vad är landstinget? 19 Vad kostar landstingets verksamheter? 19 Vård på rätt nivå 20 God hälsa och vård på lika villkor 20 Vem bestämmer? Kontaktuppgifter m m 21 När du vill kontakta dina politiker 22 Telefonnummer, adresser och webbplatser 23 Egna telefonnummer 23 Patientföreningar och handikapporganisationer 24 Gratis häfte om egenvård 24 Tips och råd om hälsa Hälso- och sjukvård Avgifter och läkemedel Tandvård Dina rättigheter Ditt landsting Kontaktuppgifter

3 Hälso- och sjukvård Om du blir svårt sjuk eller skadad När kontaktar du sjukvårdsrådgivningen? När vänder du dig till primärvården? n Om du plötsligt blir svårt sjuk eller allvarligt skadad ska du ta dig direkt till närmaste vårdcentral, sjukstuga eller sjukhus (akutmottagning). Vardagar kl och under veckoslut och helger vänder du dig till närmaste vårdcentral/sjukstuga med jourtjänst eller akutmottagning på sjukhus. Om du inte själv eller med någons hjälp klarar av att ta dig dit ska du ringa 112. Det ska alltid finnas resurser att ta hand om dig, dag som natt. n När du blir sjuk och behöver råd kan du med fördel ringa sjukvårdsrådgivningen. Du når den dygnet runt på telefon Kostnaden motsvarar ett lokalsamtal oavsett var i länet du ringer från. Rådgivningen är gratis. Ha alltid personnumret i beredskap när du ringer. Det gäller även om du ringer för någon annans räkning, t ex ditt barn. Det snabbar på handläggningen! När du ringer berättar du om dina problem för någon av rådgivningens erfarna sjuksköterskor. Du får då råd om vad du bör göra. Det kan handla om hur du med egenvård bör klara dina problem. Du kan också få rådet att besöka vårdcentral eller akutmottagning vid närmaste sjukhus. n Det är till primärvården du i första hand ska vända dig om du behöver vård. När du besöker en vårdcentral i Västerbotten ska detta ske vid den vårdcentral du tillhör genom ditt aktiva val. Landstinget rekommenderar ett sådant val. Om du inte valt besöker du vårdcentralen i det bostadsområde eller på den ort där du bor. Dina möjligheter kan begränsas om den läkare du vill ha inte kan ta emot fler patienter. I Västerbotten kan du i stället för fast läkarkontakt välja vårdcentral. Väljer du en läkare eller vårdcentral som inte finns i närheten av där du bor kan hembesök inte garanteras. Du får också betala resorna själv. Du bör söka akut om du exempelvis råkar ut för: akut bröstsmärta svåra andningsbesvär skallskada medvetslöshet svår akut huvudvärk benbrott djup sårskada omfattande blödningar i samband med kräkning, i avföringen eller från underlivet. I vissa fall kan man också hjälpa dig att få kontakt med din vårdcentral. Om det inte gäller ett akut olycksfall bör du alltid ringa sjukvårdsrådgivningen innan du uppsöker en akutmottagning. Detta för att få så effektiv vård som möjligt och för att väntetiderna vid akutmottagningarna ska bli så korta som möjligt. Sjukvårdsrådgivningen har enheter i Lycksele, Skellefteå och Umeå. När du ringer når du alltid närmast lediga sjuksköterska. När det gäller förlängning av sjukintyg eller receptförskrivning ska du inte kontakta sjukvårdsrådgivningen utan vända dig till den som sjukskrivit dig eller utfärdat ditt recept. En naturlig första kontakt med vården är mottagningssköterskan och distriktssköterskan. Här får du kostnadsfri rådgivning och vård. Distriktssköterskan kan också göra hembesök. Telefonnummer till vårdcentraler och privata husläkare hittar du i telefonkatalogens Blå sidor. När vänder du dig till ett sjukhus? Ambulanshelikoptern kommer! Citymottagning i centrala Umeå n När du behöver vård vid sjukhus eller hos privat specialist som finansieras av landstinget krävs normalt remiss. Det innebär att du först tar kontakt med vårdcentralen eller sjukstugan, där man gör en medicinsk bedömning av ditt vårdbehov. Du behöver naturligtvis ingen remiss om du är allvarligt akut sjuk. Övriga undantag från remisskravet: personer vars sjukdomar faller under smittskyddslagen (t ex salmonella, hepatit A och B, klamydia och hiv) patienter som söker för sexuellt överförbara sjukdomar patienter som söker psykiatrisk vård kvinnor med gynekologiska besvär barn under ett års ålder besök hos prickmottagning vid hudkliniken och hos privatpraktiserande specialist n Ambulanshelikoptern i Västerbottens län är stationerad i Lycksele och kan sköta snabba transporter. Direkt på plats ges avancerad sjukvårdsbehandling vid akuta tillstånd av helikopterns läkare och sköterska. All utlarmning sker via SOS- Alarm. Du som ringer 112 ska vara beredd att svara på följande frågor: Vad är det som hänt? Var behövs hjälpen? Vilket telefonnummer ringer du ifrån? Var är närmaste lämpliga landningsplats? Hur är vädret på platsen (t ex sikt, snö, vind)? Helikoptern är i tjänst dygnet runt årets alla dagar och är i luften i genomsnitt sex minuter efter larm. För att landa behöver helikoptern en yta stor som en tennisbana. Den bör vara n Citymottagningen i centrala Umeå är ett komplement till befintliga vårdcentraler och har f n öppet på dag-, kvällstid och söndagar. På Citymottagningen kan du söka akut för enklare åkommor och snabbt få en bedömning utan att behöva boka tid på vårdcentral. Du kan inte lista dig på bröstmottagning sjukgymnast kiropraktor med vårdavtal I de undantagsfall som räknats upp här måste du dock alltid beställa tid först. Telefonnummer till sjukhusen hittar du på sidan 22. När du blir inlagd på sjukhus Ska du stanna på sjukhuset en tid, t ex för operation, bör du lämna smycken och andra värdesaker hemma. Ta inte med mer kontanter än du behöver under sjukhusvistelsen. Barn på sjukhus Barn ska ha möjlighet till lek och omsorg när de vistas på sjukhus. Barn som ligger inne på sjukhus har rätt att få undervisning där. någorlunda plan och fri från ledningar och höga träd. För att snabbt hitta rätt behöver piloten hjälp från marken. Du som kontaktat SOS-Alarm måste därför märka ut landningsplatsen. Dagtid gör du det bäst genom att stå på en öppen yta och vinka med hela armen med t ex en handduk i handen. Lägg inte ut lösa föremål. I viss terräng kan rök från en eld ge vägledning om platsen. I mörker markerar du bäst din position med blinkande brandgult ljus, t ex bilens varningsblinkers. Du kan också använda en ficklampa eller t ex i en villa använda huvudströmbrytaren att blinka med. När helikoptern landat ska du vänta en bit bort tills personalen tar kontakt med dig. De snurrande rotorbladen är omöjliga att se och livsfarliga att komma i närheten av. Citymottagningen eller själv boka tid. I första hand ska du vid lättare sjukdomstillstånd vända dig till sjukvårdsrådgivningen, telefon , där erfarna sjuksköterskor ger råd. De kan boka in dig på en tid hos Citymottagningen om de bedömer att det är nödvändigt att träffa en läkare. Hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård 2007

4 Avgifter och läkemedel Patientavgifter i öppen vård Här är en sammanfattning av vad som gäller i öppen vård, d v s all vård utom när man är inlagd på sjukhus. Mer information Se ruta på sidan 12. Information om aktuella patientavgifter finns också på landstingets hemsida Ingen avgift Hälso- och sjukvård för barn och ungdom till och med 19 års ålder. Mottagningsbesök hos och hembesök av distriktssköterska, sjuksköterska och undersköterska i primärvård med vissa undantag. Akuta remissbesök hos specialistläkare. Antabusbehandling. Öppen vård för personer inskrivna i habiliteringen. Besök vid barnavårdsoch mödravårdscentraler. Specialistmödravård. Besök vid ungdomsmottagningar. Remitterad röntgenundersökning. Hembesök som vårdpersonal tagit initiativ till. Hembesök i kommunernas särskilda boendeformer. Receptförskrivning och förlängning av recept i kommunernas särskilda boendeformer. Besök hos eller av patient som är psykiskt funktionshindrad. Avancerad hemsjukvård. Påfyllning av tablettdosett. Injektion av psykofarmaka. Sårvårdsmedel till långtidssjuka. Inkontinensartiklar. Gynekologiskt cellprov för 23- och 26-åringar. Remitterad laboratorieundersökning i nära anslutning till läkarbesök. Avgift 50 kronor När en landstingsanställd läkare eller privat läkare ansluten till ersättningssystemet skriver ut recept per telefon. Förlängning av recept (utan samband med läkarbesök). Utprovning och anpassning av hjälpmedel. Laboratorieprovtagning mellan läkarbesök. Avgift 100 kronor Dessa avgifter gäller från och med 20 års ålder: Läkarbesök vid vårdcentral och hos husläkare. Läkarbesök vid geriatrik, psykiatri, rehabcentrum, beteendemedicin och strokecentrum. Sjukvårdande behandling (med detta menas besök hos andra vårdgivare än läkare, t ex sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, psykolog m fl). Avgiften gäller både sjukhusmottagning och hembesök. Mammografiscreening. Gynekologiskt cellprov. Besök hos eller av inkontinens-, astma-, diabetes- eller hjärtsviktssköterska. Besök hos sjukgymnast. Besök hos legitimerad psykoterapeut. Hälsoundersökning (det som tidigare kallades Västerbottensprojektet). Besök hos kiropraktor eller sjukgymnast eller psykoterapeut som har avtal med landstinget. Patientavgifter i sluten vård Avgift 300 kronor Dessa avgifter gäller från och med 20 års ålder: Läkarbesök på dagtid vid en mottagning på ett sjukhus. Läkarbesök under jourtid ( ) samt lördagar, söndagar och helgdagar. Hembesök av läkare. Läkarbesök hos privatpraktiserande specialist (ej psykiatri). Läkarbesök på akutmottagning. Övriga avgifter och vissa hjälpmedel Detta gäller bl a: Sterilisering (avgift kronor). Om du uteblir från ett besök utan att meddela förhinder får du betala en avgift som motsvarar gällande patientavgift. Vaccinationer. Besöksavgiften är 300 kronor hos läkare och 100 kronor hos annan vårdgivare. Avgiften för vaccin tillkommer. Undantagna är vaccinationer enligt barnhälsovårdsprogrammet och vissa andra vaccinationer där andra beslut gäller. Kryckor och isdubbar som du behöver betalar du till självkostnadspris. n Blir du inlagd på sjukhus i Västerbotten får du betala en avgift på 80 kronor för varje dygn som du vårdas. Vårdavgiften är densamma oavsett vilken inkomst du har. Landstinget har infört ett högkostnadstak som innebär att du inte behöver Egenavgift på cyklar som förskrivs tas ut med 500 kronor för barn och med kronor för vuxna. Egenavgift tas ut vid varje förskrivningstillfälle. Avgift för faktura Om du vill ha en faktura med inbetalningskort tillkommer en avgift på 50 kronor. Betalar du kontant eller med kort påförs ingen extra avgift. 30-minutersregeln Om du gör ett tidsbeställt besök och inte får träffa vårdpersonalen inom 30 minuter utan förklaring har du rätt att få tillbaka din patientavgift. Begär eventuell återbetalning vid besökstillfället. betala mer än kronor per 30- dagarsperiod som du vårdas på sjukhus. Förtidspensionär under 40 år betalar halv vårdavgift, d v s 40 kronor per dygn. Barn och ungdomar under 20 år betalar ingen avgift. Avgifter och läkemedel Läkarbesök på Citymottagningen i centrala Umeå (vardagar). Högkostnadsskydd för vård n Varje gång du besöker en vårdgivare vid landstingets vårdcentraler eller sjukhus eller en privatpraktiserande vårdgivare som får ersättning av landstinget har du rätt att få avgiften noterad i ett högkostnadskort. Kortet kan du få vid alla mottagningar. Högkostnadsskyddet för sjukvård och viss tandvård innebär att du behöver betala högst 900 kronor i patientavgifter under en tolvmånadersperiod. Därefter har du rätt till frikort. Ett sådant skrivs ut vid någon av landstingets mottagningar, eller av den privata vårdgivare du besöker. Kortet gäller under den tid som återstår av tolvmånadersperioden, räknat från första besöket. Som tidigare gäller att förebyggande vård, t ex hälsoundersökningar som mammografiscreening och gynekologiskt cellprov, intyg, vaccinationer, avgifter för uteblivna besök och sluten vård, inte får räknas in i högkostnadsskyddet. Tandvård, där sjukvårdens avgiftsregler gäller, får du däremot räkna in i högkostnadsskyddet (se sidan 11). För att du ska få fri vård vid landstingets alla öppenvårdsmottagningar och hos privata vårdgivare måste du visa upp frikortet vid besöket. hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård 2007

5 Avgifter och läkemedel Ersättning för sjukresor Landstinget ersätter delar av den kostnad du har vid resa till och från hälso- och sjukvård enligt Allmänna försäkringslagen. MER information Frågor om sjukresor besvaras av Reseservice, telefon eller via e-post n De vanligaste resorna som ersätts är vid besök hos läkare, tandläkare och sjukgymnast. Ersättningen beräknas och lämnas alltid enligt billigaste färdsätt (i de flesta fall busstaxa eller tågbiljett 2:a klass). En egenavgift på 60 kronor enkel väg dras av vid alla resor. Reseersättning Ersättningen betalas ut sedan du lämnat in en ifylld blankett. Blanketten får du när du betalar för ditt vårdbesök. Är reseersättningen mindre än 50 kronor ackumuleras den och betalas ut när nivån uppgår till 50 kronor. Utbetalning sker dock två gånger per år även om den sammanlagda summan inte uppgått till 50 kronor. Om du av medicinska skäl bedöms behöva egen bil, lämnas ersättning med tio kronor per mil. När du nyttjar din möjlighet att välja vårdgivare utgår ingen reseersättning från landstinget. Egenavgift I de allra flesta fall ska du betala egenavgift för resan. Egenavgiften är oavsett färdsätt 60 kronor enkel väg. Patienter med frikort för sjukvård eller med legiti- merad färdtjänst betalar halv egenavgift per enkel resa. Egenavgiften dras av från reseersättningen. I det fall du efter medicinsk bedömning beviljats åka taxi, linjelagt fordon eller specialfordon betalas egenavgiften direkt till chauffören. Befriade från egenavgift är besök i öppenvård: inom barn- och ungdomshabilitering, inom barn- och ungdomspsykiatri, för dialysbehandling som omfattas av smittskyddslagen (ersätts av försäkringskassan). Sjukresa med dyrare färdsätt Har du efter medicinsk bedömning av läkare beviljats annat färdsätt än det billigaste ska beställning ske via landstingets Reseservice, minst två helgfria vardagar (måndag fredag kl ) före besöket. Du har rätt att få hjälp av taxiföraren till och från vårdavdelningen eller mottagningen och motsvarande samt till och från hemmet. Behov av följeslagare ska också bedömas av vårdpersonal och framgå vid beställningen. Resan från vårdinrättningen ska beställas av vårdinrättningens personal via Reseservice som svarar för samordning och beställning av taxi. Beställer du taxi på annat sätt får du själv svara för merkostnaden. Glöm inte att avbeställa eller ändra resan hos Reseservice om vårdbesöket ställs in eller tiden ändras. Huvudregeln att nyttja billigaste färdsätt gäller även om du remitterats utanför länet. Om den medicinska bedömningen visar behov av annat färdsätt, t ex flyg, görs beställningen hos Reseservice. Akut sjukdom Blir du akut sjuk och behöver ambulans ringer du larmnumret 112. Om du blir sjuk och efter medicinsk bedömning anses behöva taxi ringer du Reseservice. Lägre egenavgift för asylsökande Den 1 januari 2005 sänktes egenavgiften för asylsökande vid sjukresor till 40 kronor. Detta efter en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Migrationsverket. Läkemedel och e-recept Läkemedelskostnaderna i landstinget ökar snabbare än andra sjukvårdskostnader. För att skattebetalarnas pengar ska kunna användas effektivt i vården måste sådana onödiga kostnader undvikas. Högkostnadsskydd för läkemedel mer information Har du frågor om läkemedel kan du få svar på ditt apotek. Du kan också ringa eller gå in på På Internet finns också Patientfass med upplysning om olika läkemedel: n Kostnaderna för läkemedel i öppenvård i länet var i fjol ca 760 miljoner kronor. Därtill kommer de 162 miljoner kronor som patienterna betalade i egenavgifter. Totalt konsumerade västerbottningarna 2005 läkemedel till ett värde av 922 miljoner kronor. Varje år kasseras stora mängder läkemedel, vilket kostar både patienterna och landstinget tiotals miljoner kronor. Du kan påverka kostnaderna både för dig själv och för landstinget t ex genom att be om en startförpackning när du får en ny medicin. Numera är apoteken skyldiga att byta till det billigaste utbytbara läkemedlet som finns tillgängligt på det enskilda apoteket. Läkemedelsverket bestämmer vilka läkemedel som är utbytbara. n Alla som är bosatta i Sverige och tillhör den svenska försäkringskassan har rätt till högkostnadsskyddet. Det har också personer från de nordiska länderna, länder inom EES-området och vissa andra länder om de blir i akut behov av läkemedel när de är här. Recepten måste vara utskrivna i Sverige. Högkostnadsskyddet gäller i tolv månader från det första inköpet och du betalar högst kronor under denna period. Nästa gång du köper läkemedel på recept påbörjar du en ny tolvmånadersperiod. Alla barn under 18 år i en familj räknas ihop och ingår i ett gemensamt högkostnadsskydd. För förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet eller som behövs för egenkontroll av medicinering betalar du ingenting. Högkostnadsskyddet gäller för de flesta läkemedel på recept, läkemedel för födelsekontroll och förbrukningsartiklar Om du själv inte vill byta får du stå för merkostnaden. Får det förskrivna läkemedlet inte bytas ut av medicinska skäl kan förskrivaren markera detta på receptet. Elektroniska recept Landstinget satsar på att använda elektronisk överföring av recept till apoteken. Medicinen kan hämtas ut vid vilket apotek som helst. Att skicka recept elektroniskt har många fördelar. Bl a ökar säkerheten då riskerna med svårtydda handskrivna recept försvinner. En annan fördel är att läkemedlet, om du så önskar, kan vara iordningställt när du kommer till apoteket. Viktigt om receptblanketter Recept måste numera vara försedda med personnummer och en arbetsplatskod, en streckkod som talar om på vilken arbetsplats receptet utfärdats. Saknas en sådan kod får du hämta ut medicinen, men du får betala fullt pris. Narkotikaklassade läkemedel som skrivs ut på särskild receptblankett måste dessutom vara försedda med förskrivarkod som talar om vilken läkare som har skrivit ut receptet. Saknas denna kod kan receptet inte expedieras. som behövs vid stomi, för att tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering. Apotekskort När du köper medicin på recept ska du få ett apotekskort för registrering av dina läkemedelsinköp. Apoteket registrerar då dina inköp för att du ska få rätt rabatt varje gång du handlar på recept. Det som registreras är ditt personnummer, kortnummer, betald egenavgift, inköpsdatum, det belopp du uppnått i högkostnadsskyddet och startdatum för påbörjat högkostnadsskydd. I högkostnadsdatabasen finns inga uppgifter om vilka mediciner du fått eller vilken läkare som skrivit ut receptet. Vill du inte ha ett apotekskort får du själv spara dina högkostnadsbevis. För att apoteket ska kunna veta vilken rabattnivå du befinner dig på, måste du alltid ha med dig apotekskortet och visa det när du köper medicin på recept. Avgifter och läkemedel hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård 2007

6 Tandvård För en bättre tandhälsa Daglig tandborstning med fluortandkräm är den viktigaste orsaken till att svenskarna i allmänhet har god tandhälsa. Regelbunden och förebyggande tandvård har också stor betydelse. Mer information Har du frågor om regler för tandvård kan du kontakta landstingskontoret, telefon , eller e-post tandvardsstod@vll.se Ann Sofie Strömsten, försäkringskassan, , svarar på frågor om tandvårdsförsäkringen, t ex för personer äldre än 65 år. Du kan också fråga din tandläkare eller tandhygienist om vad som gäller just för dig. Besök gärna landstingets webbplats eller försäkringskassans n Tandvårdsstödet har som främsta syfte att uppmuntra till regelbundna förebyggande insatser så att tandvårdsbehoven kan hållas nere så långt det är möjligt. På så sätt kan tandhälsan förbättras även i fortsättningen. Det ger lägre kostnader för den enskilde och samhället. Fritt tandläkarval vid avgiftsfri tandvård till barn och ungdomar Tandvård för barn och ungdomar är avgiftsfri t o m det år de fyller 19 år. I Västerbotten är det fritt att välja tandläkare inom folktandvården eller privatpraktiserande tandläkare för denna tandvård. Den som vill behandlas av privattandläkare fyller vid besöket i ett formulär som innebär att denne övertar behandlingsansvaret. Den som inte gör något aktivt val kommer automatiskt att kallas till den folktandvårdsklinik som har områdesansvar. Akut tandvård Har du behov av akut tandvård under kvällar och helger ring 112. Tandvårdsförsäkring för alla Alla vuxna omfattas av den allmänna tandvårdsförsäkringen. Förebyggande åtgärder, lagning av hål och akut tandvård ersätts till viss del av försäkringskassan med ett fast belopp. För tandreglering, proteser, kronor och broar m m gäller särskilda ersättningsregler. Försäkringskassan kan efter prövning ge förhöjd ersättning till den som har ökat behov av tandvård p g a vissa kroniska sjukdomstillstånd och funktionshinder. För personer som är 65 år och äldre gäller ett särskilt högkostnadsskydd. Försäkringskassan och tandläkare kan ge utförligare information om detta. Prissättningen är fri inom tandvården. Kostnaden kan variera beroende på typ av behandling och tandläkarens pris. Inom folktandvården i länet gäller dock samma prislista överallt. Alla tandläkare och tandhygienister måste ha en prislista tillgänglig. Tänk på att du alltid har rätt att få ett skriftligt kostnadsförslag. Frisktandvård Folktandvården kan erbjuda abonnemang på tandvård. Ett fast pris betalas för bastandvård under två år, oavsett antal behandlingar. I Västerbotten ingår även tandläkarkostnader för kronor, broar och bettskenor i frisktandvårdsavtalet. Prata med din tandläkare eller tandhygienist för mer information. Landstingets tandvårdsstöd Tandvård kan betalas enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för vissa grupper med stora omvårdnadsbehov och vid vissa särskilt beskrivna ingrepp och sjukdomstillstånd. Uppsökande munhälsobedömning Landstinget ansvarar för att personer med omfattande behov av vård och omsorg erbjuds ett gratis besök i hemmet för att bedöma munhälsan och ge råd och instruktion i munvård. Landstinget och länets kommuner har tillsammans fastställt vilka grupper som ska få den uppsökande tandvården. Kommunerna svarar för att dessa grupper får information och erbjudande om tandvårdsstödet. De personer som berörs av stödet får ett intyg om detta från sin kommun. Intyget i original ska tas med vid besök för tandvård. Intyget kan utfärdas av t ex biståndsbedömare eller LSS-handläggare i kommunen, föreståndare vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade m fl. Nödvändig tandvård De som erbjuds uppsökande munhälsobedömning har även rätt att få stöd för s k nödvändig tandvård. Den bör medverka till att den enskilde ska kunna tillgodogöra sig mat och slippa smärta och obehag. Nödvändig tandvård kan även innebära t ex regelbundna undersökningar, förebyggande behandling och tandlagningar. Större behandlingar granskas av landstinget i förväg. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid När behandling av tandläkare eller tandhygienist behövs för att utreda eller behandla en sjukdom kan man i vissa fall få stöd för denna tandvård. Detta förutsätter remiss från läkare och samarbete mellan läkare och behandlande tandläkare eller tandhygienist. Tandvården ska vara medicinskt motiverad. Den ska ingå som ett led i den medicinska behandlingen, t ex infektionssanering inför större hjärtoperationer, och bör vara avklarad under en begränsad tid. Det är bara den tandvård som behövs för sjukdomsbehandlingen som ersätts. Större behandlingar granskas i förväg. Kirurgisk tandvård på sjukhus För vissa mera omfattande tand- och käkoperationer som måste göras på sjukhus gäller samma avgiftsregler som för hälsooch sjukvården i övrigt. Avgifter Uppsökande munhälsobedömning en gång om året är gratis för de berättigade. Avgiften för nödvändig tandvård och tandvård som led i en sjukdomsbehandling är 100 kronor vid besök hos tandläkare och tandhygienist. Avgiften är 300 kronor för besök hos specialisttandläkare. Avgifterna får räknas in i sjukvårdens högkostnadsskydd, som f n är 900 kronor under en tolvmånadersperiod. Har patienten frikort är besöket kostnadsfritt. Fritt val av tandläkare inom sjukvårdens avgiftssystem Tandvård där hälso- och sjukvårdstaxa ska betalas kan utföras av folktandvårdens tandläkare eller av privat tandläkare som är ansluten till försäkringskassan. Vissa behandlingar kräver medverkan av specialisttandläkare. Det kan begränsa det fria valet av vårdgivare. Tandvård Tandvård till följd av muntorrhet För personer som drabbats av muntorrhet till följd av Sjögrens syndrom eller strålbehandling mot huvud och/eller hals så att salivkörtlarna skadats kan viss tandvård betalas enligt hälso- och sjukvårdens ersättningsregler. 10 hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård

7 Dina rättigheter Rätten att få begriplig information Valmöjligheter i vården mer information Frågor om valmöjligheter, vårdgaranti, remissregler och patientavgifter besvaras av Eva Grahn, telefon och Mona Karlsson, (gäller medborgare och patienter). Frågor från landstingets personal besvaras av Kenneth Öberg, telefon n För att få den bästa behandlingen är det viktigt att du berättar allt om dina besvär för sjukvårdspersonalen. Du har rätt att få svar på dina frågor. Informationen ska ske på dina villkor, så att du förstår. Det gäller både vuxna och barn. Du har rätt att: få besked om ditt hälsotillstånd få upplysning om en undersökning eller behandling få upplysning om andra möjliga undersöknings- eller behandlingsmetoder få upplysning om metoder för att förebygga sjukdom och skada. n Du kan söka vård utanför länet på samma villkor som i ditt eget landsting. Du kan välja vård i alla landsting och hos privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller som ersätts enligt nationell taxa. Du kan välja vilken vårdcentral eller hälsocentral du vill i landet utan remiss. Du kan, efter att du fått remiss, välja att besöka öppen specialistsjukvård i hela landet. Med specialistsjukvård menas sjukhusmottagning eller motsvarande privat vårdgivare som har avtal med landstinget eller ersätts enligt nationell taxa. Godkännande krävs När det står klart att du behöver genomgå en viss behandling eller operation, kan du välja var i landet som din behandling eller operation ska utföras. Innan remiss och patienthandlingar kan skickas till det sjukhus du valt krävs ett godkännande i förväg av motsvarande klinik eller mottagning i ditt eget landsting. När handlingar skickats dit du önskar stryks du från väntelistan i hemlandstinget. Du kan alltså bara stå i en kö. Trots möjligheten att välja kan det hända att du nekas vård i annat landsting på hemlandstingets bekostnad. Det är i de fall där hemlandstingets läkare gör en annan medicinsk bedömning eller då andra medicinska indikationer tillämpas. Undantag Dina valmöjligheter gäller inte för region- och högspecialiserad vård. Dit räknas t ex hjärtoperationer och transplantationer. Valmöjligheterna gäller inte heller för enbart undersökning, t ex röntgenundersökning. Du har i de allra flesta fall rätt att läsa eller skriva av din patientjournal. Du kan också få en avskrift eller en kopia mot en fastställd avgift. Den som har svårt att förstå det svenska språket har rätt till tolkhjälp. Hälsooch sjukvårdens personal ordnar tolk och tolkhjälpen är gratis. Även den som är döv eller hörselskadad har rätt till gratis tolkservice. Vårdpersonalen kan hjälpa dig att beställa tolk genom landstingets tolkcentral. Resor och uppehälle Landstinget betalar vårdkostnaderna när du vill använda valmöjligheterna. Däremot står du själv för övriga kostnader som resor och uppehälle. Du måste också betala de avgifter som gäller i det landsting där du gör besök eller får behandling, även om de skiljer sig från avgifterna i Västerbotten. Ditt eget ansvar Valmöjligheten innefattar planerad vård där du som patient själv tar ansvar för att hitta och välja vårdgivare. Det är du själv som ordnar tid för besök hos den vårdgivare du valt. Det är också du själv som har ansvaret att kontakta den sjukhusmottagning i Västerbotten, där du står på väntelista. Detta för att de ska kunna skicka remiss och patienthandlingar till den vårdgivare du valt. Garanterad tid för besök och behandling Besöksgarantin innebär att vården ska påbörjas inom en viss tid. Rätten att få en andra bedömning n Vårdgarantin gäller i hela landet. För dig som patient innebär den att du ska få tid för besök och behandling senast inom de tidsgränser som anges i garantin. Akut vård berörs inte av vårdgarantin. Blir du akut sjuk eller skadad får du vård så fort som möjligt, precis som tidigare. Vårdgarantin anger inom vilket antal dagar du ska erbjudas sådan vård som kan planeras. Antalet dagar är olika beroende på vilken vård du behöver. Du ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. Bedömer primärvården att du behöver besöka en läkare där ska du erbjudas sådant besök inom högst sju dagar. Om du efter medicinsk bedömning behöver besöka den specialiserade vården ska du erbjudas en tid där så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet om din remiss. Behandling inom 90 dagar n Det händer att en patient vill få diagnos och föreslagna behandlingsalternativ bedömda av annan läkare. Man brukar i dessa fall tala om en andra bedömning, second opinion. Om vårdgivaren inte medicinskt kan motivera behovet av en andra bedömning får du själv bekosta resan och ditt besök hos en annan vårdgivare. Din läkare anger då att remissen skrivs på ditt önskemål och att den inte innebär att ditt landsting betalar. Vid val av behandlingsmetod kan det någon gång hända att vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning. I sådana fall ska dina önskemål om en andra bedömning tillgodoses när det är fråga om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, där du står Om man inom den specialiserade vården bedömer att du behöver behandling, ska du erbjudas den så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet. Tiden fram till besök och behandling får överstiga sju respektive 90 dagar, om du och din läkare eller annan behandlare är överens om det. Tiden för eventuella kompletterande undersökningar och utredningar inför ett besök eller en behandling räknas inte in i de tidsgränser som gäller för vårdgarantin. Om din läkare, vårdcentral, klinik, sjukhus m m inte kan erbjuda dig vård inom garantins tidsgränser, ska du erbjudas vård hos annan namngiven vårdgivare inom eller utanför ditt landsting. Den vårdenhet som inte kan uppfylla vårdgarantin ska då hjälpa dig med det som behövs för att du ska få vård. Du behöver inte själv stå för några extra vårdeller kringkostnader. Om du inte vill bli hjälpt till vård någon annanstans kan du avstå från att nyttja den möjligheten och därmed själv välja en längre planeringstid än tre månader. Väntetider i vården Inom några områden eller verksamheter är det långa väntetider i Västerbotten. Landstinget arbetar aktivt för att alla patienter ska erbjudas tid för besök eller åtgärd eller operation inom tre månader. Sjukhusen i Västerbotten samarbetar, t ex erbjuds umeåbor tid för operation i Skellefteå eller Lycksele. Så får du kontakt Telefonnummer till alla landsting hittar du på under rubriken Landsting/Regioner och Adresser. Information om väntetider till ett urval mottagningar och operationer på olika sjukhus i Sverige finns på Internet på adressen: Uppgifterna finns också tillgängliga via landstingets webbplats, vård och hälsa. Om du inte har tillgång till Internet kan du få uppgifterna per telefon hos ditt eget landsting. inför valet att utsätta dig för särskilt riskfylld behandling eller om valet av behandling har stor betydelse för din framtida livskvalitet. Den förnyade bedömningen ska i första hand ske inom vårt eget län. Din läkare är skyldig att medverka till att du som har rätt till en andra bedömning också får möjlighet till detta genom remiss till lämplig vårdgivare. Det är behandlande läkare eller klinikens verksamhetschef som, efter samråd med dig, avgör till vem remissen ska ställas. Du ska erbjudas den behandling som den förnyade bedömningen kan ge anledning till. Landstinget står för kostnaderna, exklusive patientavgiften, och ersättning för resan, exklusive egenavgiften. Dina rättigheter 12 hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård

8 Rätt att säga ja eller nej Du vet väl att du själv får bestämma om dina prover i vården ska sparas eller inte? mer information n Biobankslagen är till för att stärka din ställning i vården. Det är i första hand för din säkerhet som prover tas, analyseras och sparas. Prover sparas av flera skäl, t ex för att vården behöver undersöka ditt prov på nytt om en behandling inte ger avsedd effekt. Eller för att ställa en säkrare diagnos genom att jämföra nya prover med sparade prover. Biobankslagen ska också underlätta för forskare att få tillgång till värdefullt material för forskning och klinisk prövning. Proverna används dessutom till att kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar och till att utveckla nya metoder för behandling. Som patient behöver du ofta lämna t ex blodprov eller vävnadsprov. Också vid landstingets hälsokontroller tas prover. Vissa av dem sparas rutinmässigt i en s k biobank. Det är en samling blod- och cellprover eller andra vävnadsprover som tas i vården och sparas längre tid än två månader. Typiskt är att de kan härledas till en viss identifierbar person. Som patient ska du tillfrågas om du vill att dina prover sparas. Du ska veta att de förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Dina personuppgifter skyddas av sekretesslagen, vårdregisterlagen och personuppgiftslagen. Prover från biobanker får heller inte lämnas ut i vinstsyfte eftersom det är förbjudet att handla med prover från en människa. Du kan bestämma vad proverna får eller inte får användas till. Du kan också säga nej helt och hållet. Då kasseras provet. Ångerrätt Säger du ja kan du ändra dig när du vill. Det enda du inte kan ångra är beslutet att ett prov inte ska sparas. Är du osäker när provet tas sparas provet tills du bestämt dig. Säger du nej skickar du in den nej-talong du fått vid besöket. Tystnadsplikt och sekretess n All hälso- och sjukvårdspersonal och personal i socialtjänsten är skyldig att följa sekretesslagen. Personalen har tystnadsplikt. Huvudregeln är att uppgifter om ditt hälsotillstånd och andra personliga förhållanden inte får lämnas ut. Begäran om utlämnande av journaluppgift är tydligt reglerad och prövas i varje enskilt ärende. När du är inlagd på sjukhus kan du som patient hjälpa till genom att berätta vem som får veta något om dig och ditt hälsotillstånd samt vilka uppgifter som i så fall får lämnas ut. Ytterligare information i sekretessfrågor kan du få av t ex din läkare, en kurator eller patientnämndens handläggare. Inom privat hälso- och sjukvård finns regler om tystnadsplikt i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Din journal Den skrivna journalen är ett viktigt stöd för sjukvårdspersonalen. Där antecknar man hur du mår, resultat av olika undersökningar och vilken vård, medicinering och behandling du får. De som ansvarar för din vård kan ta del av den information som är relevant för att kunna ge dig en korrekt och säker vård. Vårdens datoriserade journalsystem gör det möjligt att ta del av din journal vid en annan klinik eller vårdcentral, förutsatt att uppgifterna behövs för din vård och behandling. BVC-journaler förs efter föräldrarnas godkännande över till skolhälsovården i samband med skolstart. Vem får läsa journalen? Som patient har du i de allra flesta fall rätt att läsa din egen journal eller få en kopia av den. Det finns tillfällen när en patient inte får ta del av vissa uppgifter i sin journal. Mer om detta och hur man kan överklaga om man blir nekad att läsa sin journal finns att läsa på sidan 18. Dina rättigheter Har du funderingar kring biobankslagen och biobankerna i Västerbottens läns landsting? Kontakta Biobankscentrum på e- postadress laboratoriemedicin@vll.se eller ring Vill du veta mer? Besök Där hittar du patientinformation om bl a samtyckeshanteringen. Rätten att påverka din egen vård n All hälso- och sjukvård är frivillig och all behandling ska ske med ditt samtycke. Undantag är psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård och viss vård enligt smittskyddslagen. Du har alltså rätt att säga nej till behandling och medicinering liksom till att delta i vetenskapliga undersökningar, t ex test av nya behandlingsmetoder. För att både du och vårdpersonalen ska känna att det blir en meningsfull och bra vård och behandling måste den ske i samråd med dig. Här finns naturligtvis vissa gränser. Du kan inte kräva en viss behandling om din läkare inte anser den motiverad eller om den strider mot vad som kallas vetenskap och beprövad erfarenhet. När du vårdas på sjukhus får du en patientansvarig läkare och/eller sjuksköterska. Det är särskilt viktigt om du får behandling där flera vårdenheter och läkare samverkar. Den patientansvarige läkaren har huvudansvaret för dig och du har rätt att få veta både läkarens namn och telefonnummer till arbetet. Med honom eller henne kan du samråda om din situation och få råd och information. Råd och stöd enligt LSS n Samhället har ett omfattande ansvar för insatser till personer med funktionshinder. Om detta finns bestämmelser i bl a hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. Landstinget har ansvar för hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och vissa hjälpmedel. För personer med vissa funktionshinder och med särskilt stora behov finns dessutom lagen om stöd och service, LSS. LSS ger rätt till sammanlagt tio olika insatser. Kommunerna svarar för nio av dessa. Landstinget har ansvar för rådgivning och annat personligt stöd, i dagligt tal råd och stöd. Den insatsen syftar till att underlätta för den enskilde att leva ett gott och självständigt liv med sitt funktionshinder. Råd och stöd är ett komplement till de insatser den funktionshindrade kan få inom sjukvården, t ex i form av habilitering och rehabilitering. Råd och stöd ska ses som en insats för dem som inte får sina behov tillräckligt tillgodosedda på annat sätt. Landstingets handikappnämnd är ansvarig för beredning och beslut samt att den funktionshindrade får tillgång till det råd och stöd han eller hon har rätt till enligt LSS. Om du har frågor som rör dina rättigheter enligt LSS kan du kontakta Eva Lundqvist, Dina rättigheter 14 hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård

9 Dina rättigheter Hur gör du om du inte är nöjd? Anställda inom hälsooch sjukvården försöker hela tiden göra sitt bästa. Ändå kan det hända att du känner dig missnöjd. Då bör du först ta upp problemet med den personal du har kontakt med. n Löser sig inte problemet då kan du vända dig till ansvarig överläkare eller familjeläkare eller verksamhetschef. Känns det svårt eller obehagligt att tala direkt med läkare och övrig personal kan du vända dig till patientnämnden. Beroende på vad dina klagomål gäller kan du också kontakta chefläkaren, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Socialstyrelsen, PSR Personskadereglering AB eller Läkemedelsförsäkringen. Om dina synpunkter gäller kommunens hälso- och sjukvård kan du vända dig till kommunens sjuksköterska med särskilt medicinskt ansvar (MAS). Landstingets patientnämnd Landstinget har en patientnämnd som i första hand är till för dig som patient. Du kan själv vända dig dit eller låta någon anhörig göra det för din räkning. Patientnämnden består av politiker. Den ska stödja och hjälpa enskilda patienter och samtidigt bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården. Nämndens tjänstemän kan ge dig information om dina möjligheter, reda ut problem och försöka hjälpa dig att få de kontakter du behöver inom sjukvården. Nämnden ska också låta ansvariga för vården få veta vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas trygghet. Dina synpunkter eller klagomål kan alltså komma även andra till godo. Den som tvångsvårdas inom psykiatrin eller enligt smittskyddslagen har rätt att få en stödperson, en medmänniska som kan vara till god hjälp i en svår situation. Det är patientnämnden som utser stödpersoner. Precis som personal inom vården har patientnämndens politiker och tjänstemän tystnadsplikt. Patientnämndsverksamhet i kommunerna I kommunerna bedrivs hälso- och sjukvård och allmän omvårdnad vid t ex sjukhem, servicehus och gruppboenden. Även för denna verksamhet ska det finnas nämnder med uppgift att hjälpa och stödja patienter eller boende. De flesta kommunerna i länet har överlåtit till landstingets patientnämnd att sköta den här verksamheten för kommunens räkning. Fråga i växeln på ditt kommunkontor vem som sköter patientnämndsverksamheten i kommunen. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Om du anser att någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin yrkesutövning och vill att den personen ska tilldelas disciplinär påföljd kan du anmäla honom eller henne till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Ansvarsnämnden låter den som anmälts ta del av anmälan. Anmälan till nämnden måste vara skriftlig och kan göras av patienten eller i vissa fall av någon nära anhörig. Gör gärna anmälan så snart som möjligt efter- som en del utredningar måste göras. Den som anmälts måste av HSAN ha fått underrättelse om anmälan inom två år från det felet begicks. Blankett för anmälan finns på HSAN:s hemsida ( eller hos patientnämnden. Där kan du också få veta mera om vilka regler som gäller. Läkemedelsförsäkring Om du tror att du har skadats av läkemedel som sålts eller lämnats ut i Sverige kan du anmäla skadan till läkemedelsförsäkringen. När man använder läkemedel finns det alltid en viss risk för biverkningar som kan ge skador. Försäkringen gäller därför bara om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Orsakas skadan genom missbruk av läkemedel lämnas inte någon ersättning. Anmälan ska göras inom tre år från det att du fått veta att din skada sannolikt orsakats av läkemedel. Blankett för skadeanmälan finns som regel bl a hos kuratorerna samt hos patientnämnden. Patientförsäkring Om du anser att du fått en skada när du behandlats av landstinget (på sjukhus, vårdcentral, folktandvård och Tandläkarhögskolan) kan du anmäla skadan till PSR Personskadereglering AB som prövar frågan om ekonomisk ersättning. Detsamma kan du göra om du anser att du har fått en behandlingsskada hos en privat vårdgivare som har avtal med landstinget. Har du fått en behandlingsskada hos någon annan privat vårdgivare (t ex privat tandläkare) eller i kommunens hälsooch sjukvård bör du ta reda på vilket försäkringsbolag dessa använder. Försäkringen gäller vid t ex kirurgiska ingrepp men också vid skador i samband med provtagning, blodgivning, sjukgymnastik eller annan hälso- och sjukvård. Det kan handla om skador som orsakats av undersökning, behandling, felaktig diagnos, felmedicinering, infektion eller olycksfall i vissa situationer. Alla skador ersätts inte. Ersättning lämnas t ex inte vid skador som beror på att man måste ta stora risker för att komma till rätta med ett mycket akut vårdbehov eller behandla ett mycket kritiskt tillstånd. Anmälan ska göras så snart som möjligt och i regel inte senare än tre år efter det att du inser att din skada kan vara en behandlingsskada. Den definitiva gränsen för att göra anmälan är tio år från skadetillfället. Blankett för skadeanmälan finns bl a hos kuratorerna och hos patientnämnden. Socialstyrelsen Högsta tillsynen över sjukvården har Socialstyrelsen. Den har också det centrala ansvaret för att patientens rättigheter ur medicinsk, rättslig och social synpunkt tas tillvara. Dina rättigheter När någon avlider n Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ta hand om avlidna. Omhändertagandet ska ske med respekt för den avlidne och de efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Om dödsfallet inträffar på sjukhus eller sjukhem vet personalen vad som ska göras och kan ge anhöriga råd och stöd. Numera är det inte ovanligt att svårt sjuka vårdas sin sista tid i hemmet. Då kan anhöriga rådgöra med de läkare och sköterskor som är ansvariga för vården om vart de ska vända sig när den sjuke avlider. Om det inträffar ett oväntat dödsfall i hemmet eller någon annanstans får man bäst hjälp om man kontaktar vårdcentralen, akutmottagningen eller ringer SOSnumret 112 och berättar vad som har hänt. 16 hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård

10 Mest rättigheter men en del skyldigheter Hittills har det mest handlat om patientens rättigheter. Men i kontakterna med hälso- och sjukvården har du också några få skyldigheter. Några av dem redovisar vi här. n När du besöker en vårdinrättning ska du betala patientavgift enligt fastställd taxa. Undantag är om du har frikort, är yngre än 20 år eller t ex söker vård enligt smittskyddslagen. Du måste passa tiden. Blir du försenad eller förhindrad att utnyttja den tid som är uppgjord mellan dig och vårdpersonalen måste du meddela detta så fort som möjligt. Om du inte avbeställer tiden får du betala en avgift som motsvarar patientavgiften. t ex någon som står omnämnd i journalen eller som har uttalat sig om patienten. Får du inte läsa din journal inom landstingets hälso- och sjukvård kan du vända dig till verksamhetschefen på den enhet där du begärt att få läsa din journal och få information om hur du går vidare. Det hittar du även på landstingets webbplats Om man inte får läsa sin journal hos en privatläkare vänder man sig till Socialstyrelsen. Vad är landstinget? Landstinget är en folkvald regional organisation som verkar självständigt inom ramen för en rad olika lagar. Det är en utpräglad kunskapsorganisation som utvecklas hela tiden. n Huvuduppgiften är hälso- och sjukvård. Men landstinget har också ansvar för den regionala utvecklingen av näringsliv, kultur, kommunikationer och miljö områden som är viktiga för en god folkhälsa. Verksamhetsidén har formulerats så här: Utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. Visionen är att Västerbotten år 2020 ska ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. För att nå dit satsar landstinget också på folkhälsoarbete och samspel mellan forskning och utveckling i vården och den regionala utvecklingen. Hälso- och sjukvården är landstingets största verksamhet med drygt anställda. Totalt finns i länet 35 vårdcentraler och tre sjukhus, i respektive Umeå, Skellefteå och Lycksele. Norrlands universitetssjukhus i Umeå är norra Sveriges största med 721 vårdplatser. Smittskyddslagen Dina rättigheter Vid besök på en vårdinrättning är du normalt skyldig att uppge ditt namn och personnummer och att visa identitetshandling som styrker dina uppgifter. Det finns också ett antal begränsningar och undantag som är bra att känna till. Din rätt att själv bestämma över vårdens innehåll är begränsad. Du kan inte kräva att få en behandling eller undersökning, som läkaren inte anser vara motiverad eller som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Här är det läkarens medicinska yrkesansvar som gäller. Ingen har rätt att få aktiv dödshjälp. Att läsa sin journal Man kan bli nekad att få läsa hela eller delar av sin journal om läkaren anser att det allvarligt skulle motverka behandlingen. Detsamma gäller om det är troligt att den personliga säkerheten sätts i fara för Det finns undantag i din rätt att neka till vård och behandling. Det handlar om smittskyddslagen och lagen om psykiatrisk tvångsvård. Med hjälp av smittskyddslagen kan samhället undvika eller begränsa epidemier och spridning av farliga sjukdomar. Anmälningspliktiga sjukdomar indelas i allmänfarliga, andra anmälningspliktiga och samhällsfarliga sjukdomar. Som allmänfarliga sjukdomar klassas bl a hepatit (gulsot), hiv infektion, klamydia, gonorré, polio, tuberkulos och salmonella. Misstänker du att du smittats av en allmänfarlig sjukdom måste du uppsöka läkare för provtagning och undersökning. All undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt är då gratis. Du är också skyldig att följa förhållningsregler från läkaren och lämna uppgift om vem eller vad som kan ha smittat dig och vilka du i din tur kan ha smittat. Vill du veta mer kan du vända dig till smittskyddsläkaren vid landstingets smittskyddsenhet. Psykiatrisk vård Om du är intagen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) har du inte samma rätt som annars att neka vård och behandling. Men du har rätt att klaga över behandlingen och t ex själva beslutet om tvångsintagning. Du har rätt att ta kontakt med Socialstyrelsen, Justitieombudsmannen, juridiskt ombud m fl. Patientnämnden kan utse en stödperson, som kan ge dig personligt bistånd under vårdtiden. Kom ihåg att vårdpersonalen är skyldig att berätta om dina rättigheter. Hälso- och sjukvårdslagen gäller även för den som är tvångsintagen. Vad kostar landstingets verksamheter? Vård på rätt nivå Hälso- och sjukvården indelas i närsjukvård och specialiserad sjukhusvård. Principen är att du ska få vård på rätt vårdnivå för varje behov. Landstingets intäkter Skatter 54 % Patientavgifter 3 % Statsbidrag 25 % Andra avgifter och ersättningar 18 % n Det kostar drygt 6 miljarder kronor per år att driva allt det som landstinget ansvarar för. Större delen, knappt 60 procent, är personalkostnader. Den viktigaste inkomstkällan cirka 54 procent är den skatt som länets invånare betalar. Kommunallagen ger landstinget rätt att ta ut skatt för att finansiera sin verksamhet. I Västerbotten är landstingsskatten 10,50 kronor per hundralapp, vilket är lägre än riksgenomsnittet. Skatten är n Närsjukvården är sjukvårdens bas. Det är dit du i första hand ska vända dig om du behöver vård. Närsjukvården ska hantera sjukvårdsbehov som är vanliga hos befolkningen, återkommer ofta för individen och är samhällsekonomiskt rimliga att bedriva lokalt. Den ska också arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Kärnan i närsjukvården är primärvårdens 35 vårdcentraler och sjukstugor, där största delen av vårdbehoven kan tillgodoses. Privata vårdgivare som finansieras av landstinget arbetar i regel på denna nivå. Inom närsjukvården organiseras även de sjukhusverksamheter som har de största och viktigaste sambanden med primärvården, t ex psykiatri, geriatrik, sjukvårdsrådgivning, akutsjukvård, proportionerlig och tas ut med samma procentsats för alla. Om skattesatsen höjdes med en krona skulle intäkterna öka med cirka 400 miljoner kronor. Ungefär en fjärdedel av intäkterna är statsbidrag. De prioriteringar som görs av regering och riksdag påverkar alltså starkt landstinget. Patientavgifterna utgör bara en liten del cirka 200 miljoner kronor. Landstingets kostnader Hälso- och sjukvård 75 % Tandvård 5 % Övrig verksamhet 20 % ambulansverksamhet, allmän internmedicin och strokevård. Specialiserad sjukhusvård Den specialiserade sjukhusvården ska framför allt hantera sjukvårdsbehov som är akuta och sällan förekommande för individen. En mindre andel är planerade inläggningar. Vården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men är i huvudsak sjukdomsbekämpande. Den specialiserade sjukhusvården, som samordnas i länet eller regionalt, erbjuder regionsjukvård till halva Sverige och länsdels- och länssjukvård till västerbottningarna. Länssjukvård ges även av privata specialistläkare som finansieras av landstinget. Ditt landsting 18 hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård

11 God hälsa och vård på lika villkor n»målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.«citatet är hämtat ur hälsooch sjukvårdslagen. Politikerna i Västerbottens läns landsting har dessutom satt upp följande mål för hälso- och sjukvården i länet: bättre och jämlik hälsa bra vård ökat medborgarinflytande god hushållning bättre verksamhetskvalitet bättre samverkan och alternativa driftformer ökad tillväxt och regional kraftsamling ökat inflytande god arbetsmiljö lärande miljö När du vill kontakta dina politiker Landstingsstyrelsen Levi Bergström (s), Umeå, ordförande Bostad Arbete Mobil Olle Edblom (c), Umeå, 1:e vice ordförande Maria Grip (v) Umeå, 2:e vice ordförande Mona Andersson (s), Skellefteå Sture Andersson (c), Burträsk Erik Bergkvist (s), Umeå Liv Granbom (m), Umeå Harriet Hedlund (s), Hörnefors Gunilla Johansson (s), Lycksele Vem bestämmer? De övergripande besluten i landstinget tas av politikerna. Utifrån dem bestäms sedan det mesta i vardagen av tjänstemän. Landstingets högsta beslutande nivå är landstingsfullmäktige. De 71 ledamöterna väljs i allmänna val vart fjärde år. n Det är väljarnas röster i landstingsvalet som avgör vilket parti eller vilken grupp av partier som får det avgörande inflytandet. I fullmäktige fastställs mål och riktlinjer. Här fattas också beslut om större investeringar och viktiga policyfrågor. Vid ett av årets fyra eller fem sammanträden beslutar man om landstingets budget, och då fastställs bl a skattesats och ekonomiska ramar. Vid det första sammanträdet efter valet väljer man ledamöter till landstingsstyrelse och nämnder. Landstingsstyrelsen leder och samordnar landstingets verksamheter. Den består av 15 ledamöter som sammanträder varje månad. Folkhälsonämnder nerar de pengar som kommunen och landstinget avsatt för kommunmedborgarnas hälso- och sjukvård, äldrevård, skolhälsovård, missbruksvård m m. Hälsoförbundets, landstingets och kommunens politiker bestämmer sedan tillsammmans hur pengarna ska användas. Så är landstinget organiserat Greger Lindqvist (s), Dorotea Janeth Lundberg (s), Skellefteå Birgitta Nordvall (kd), Vindeln Marianne Normark (fp), Umeå Edward Riedl (m), Umeå Robert Winroth (mp), Bygdeå Folkhälsonämnden för Umeå-området Harriet Hedlund (s), Hörnefors, ordförande Birgitta Nordvall (kd), Vindeln, vice ordförande Margareta Gustavsson (s), Rundvik Ahmed Hersi (fp), Umeå Per-Erik Lundmark (s), Vännäs Kerstin Sjöström (c), Nyåker Victoria Sollén (m), Holmsund Mikael Wallgren (v), Umeå Beatrice Årebrand (s), Obbola Ditt landsting Det finns en folkhälsonämnd för varje länsdel (Umeå-området, Skellefteå-/Norsjö-området samt södra Lappland). Folkhälsonämnderna har ett tydligt demokratiskt uppdrag där arbetets fokus är befolkningens hälsa. Verktyget i folkhälsonämndernas arbete är att föra medborgardialog. Det innebär direktkontakt med medborgare, intresseföreningar och organisationer. Som företrädare för befolkningen ska folkhälsonämnderna bidra till kunskapsspridning och bilda opinion för folkhälsa. Utifrån bedömningen av befolkningens hälsoläge ska nämnderna lämna underlag till landstingsfullmäktige innan fullmäktige fattar beslut om landstingsplan och budget. Styrelsens och nämndernas sammansättning avspeglar de politiska partiernas representation i fullmäktige. I Robertsfors pågår ett försök för bättre samverkan. Här har kommun och landsting bildat ett kommunalförbund (Robertsfors Hälsoförbund), som dispo- Landstingsförvaltningen är indelad i sex länsövergripande verksamhetsområden: närsjukvård, specialiserad sjukhusvård, diagnostik eller medicinsk service, folktandvård, handikappverksamhet samt allmän service. Tanken är att denna länsgemensamma förvaltning ska innebära en rationell och bättre arbetsfördelning mellan administrativ service och kärnverksamhet. I kärnverksamheten ska närsjukvården utgöra en lättillgänglig och trygg bas, inriktad mot patienter med högt prioriterade vårdbehov (äldre, kroniskt sjuka m fl). Den specialiserade sjukhusvården ska ge en bättre samordning, rationell arbetsfördelning, ökad flexibilitet och kunskap. Direktören, landstingets högste tjänsteman, är chef för samtliga sex verksamhetsområdeschefer inom landstinget. De utgör tillsammans landstingets verkställande ledning och arbetar med övergripande och strategiska frågor som rör hela organisationen. Folkhälsonämnden för Skellefteå-Norsjö-området Janeth Lundberg (s), Kåge, ordförande Bengt Wiström (fp), Skellefteå, vice ordförande Stefan Bergman (s), Skellefteå Isak Frohm (s), Norsjö Gunilla Hedlund (c), Lövånger GunKajsa Lindström (v), Skellefteå Anna-Britta Lundberg (s), Skellefteå Andreas Löwenhöök (m), Bureå Lena Sandberg (kd), Skellefteå Folkhälsonämnden för Södra Lappland Marita Fransson (s), Lycksele, ordförande Gun Rehnman (c), Örträsk, vice ordförande Elisabeth Björnsdotter-Rahm (m), Lycksele Bo Brydsten (s), Kraddsele, Sorsele Eve Högberg-Nilsson (v), Lycksele Kent-Roger Hörling (fp), Lycksele Elizabeth Karlsson (s), Joeström, Tärnaby Inge Näslund (s), Malå Agneta Thellbro (kd), Vilhelmina Kontaktuppgifter 20 hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård

12 Telefonnummer, adresser och webbplatser Egna anteckningar och telefonnummer Akut SOS-Alarm 112 Giftinformation Sjukvårdsrådgivning Öppet dygnet runt. Hälsocentraler, sjukstugor och sjukhus Hälsocentraler och sjukstugor: Se telefonkatalogens Blå sidor eller Norrlands universitetssjukhus Skellefteå lasarett Lycksele lasarett Beställning av sjukresor Hela länet: Ambulans, inte akut: Landsting Postadress: Västerbottens läns landsting, Umeå Besöksadress: Landstingshuset, Köksvägen 11, Umeå Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Synpunkter på vården Om du har synpunkter på vården bör du i första hand ta upp problemet med den personal du har kontakt med. Du kan också vända dig till verksamhetschefen eller patientnämnden. Patientnämnden: Landstingshuset, Umeå, Inger Sundberg , Eva Larsson Sylvia Häggström E-post: patientnamnden@vll.se Ungdomsmottagning Umeå: Skellefteå: (vard 8 9) Lycksele: , (torsd) Ungdomshälsan i Umeå Smittskyddsenhet Smittskyddsenheten, Landstingshuset, Umeå, Tandvård Folktandvården: Välj rubriken Vård och hälsa, därefter Patienträttigheter/Tandvård. Försäkringskassan: Välj rubriken I behov av tandvård. Via vx, får man svar på frågor om tandvårdsförsäkringen, t ex för personer äldre än 65 år. Information om egenvård m m På biblioteken vid Lycksele och Skellefteå lasarett finns möjlighet att söka information om hälsa och sjukdom, t ex via nätet Väntetider i vården Tolkcentral för döva och hörselskadade Telefon: Fax: Texttelefon: Myndigheter, organisationer m fl Kontaktuppgifter Justitieombudsmannen (JO) Box , Stockholm Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Box 3539, Stockholm Försäkringskassan Automatisk telefontjänst dygnet runt Kundtjänst för snabba ärenden under kontorstid Centralkontor i Västerbotten, Umeå kundtjanst.vasterbotten@forsakringskassan.se PSR Personskadereglering AB Box 17830, Stockholm. Läkemedelsförsäkringen Box 17608, Stockholm Information om lagen om stöd och service (LSS) Eva Lundqvist, Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län Texttelefon: Storgatan 76, Box 328, Umeå (riksplanet) (Västerbotten) De handikappades riksförbund (DHR) Storgatan 76, Umeå INFOMIX Centrum för tillgänglig information: Strandgatan 33, Skellefteå. E-post: redaktionen@infomix.se Vill du ha Rätt i vården eller Vårt län på tal eller i lättläst tryckt version, ring Privata vårdgivare Landstingets kontaktperson: Kenneth Öberg Patientföreningar och handikapporganisationer n Om du har råkat ut för en långvarig sjukdom eller ett bestående handikapp kan det vara värdefullt att få kontakt med andra människor i liknande situation. Det finns många patient- och anhörigorganisationer som arbetar med olika gruppers särskilda problem och som kan ge stöd och råd. Mer information och adresser kan du få från Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) och De handikappades riksförbund (DHR) eller i telefonkatalogens gula sidor under Handikapporganisationer. Landstinget har en handikappsekreterare och i varje enskild kommun finns någon som kan ge upplysningar i handikappfrågor. Kontaktuppgifter 22 hälso- och sjukvård 2007 hälso- och sjukvård

13 Sköt om dig! Goda råd om hur du sköter din hälsa