I F K E n s k e d e s k l u b b t i d n i n g EKOT

Transkript

1 I F K E n s k e d e s k l u b b t i d n i n g EKOT Nummer 4 September 2004 Årgång 67 Innehåll Information om höstens aktiviteter UK-sidan med preliminära 25-mannalag Ungdomssidan Rapporter från bl a: Jukola OK Milans tredagars Gotlandsveckan Eskilstuna Wekeend Midnattsloppet Fasta avdelningar: Resultat, Mästartröjan, kilometertidscupen, träningsprogram

2 IFK ENSKEDE 2004 Redaktion: Fredrik Hedin tel Hornsgatan Stockholm e-post: Mats Eriksson Lars Hjulström Mona Forslund Hedersredaktör: Gunnar Persson Internet: Telefonsvarare: Postgiro: Medlemsavgift: Familjeavgift: Tävlingslicens: 100 kr 250 kr 250 kr (endast för medlem över 21 år) Styrelse Ordförande Per Forsberg Sekreterare Nina de Boussard Kassör Pär Hedlund Ledamöter Per Bengtsson Patric de Boussard Bo Hedlund Suppleanter Mats Eriksson Gunnar Persson Revisorer Ordinarie Gert Forsberg Stefan Sallstedt Suppleant Jan Frödin Funktionärer Träning/tävling Patric de Boussard Arrangemang Bo Hedlund Ungdom Per Bengtsson Information Mats Eriksson Tävlingssekreterare Roland Persson BingoLottoansvarig Mona Forslund Statistik Elisabeth Svärd Medlemsregister Gunnar Åsell Utbildning Mona Forslund Klädförsäljning Bo Hedlund Kartansvarig Christer Hedin Kartförsäljning Bo Hedlund Elitkontakt Roland Persson Uttagning Ulf Persson Tiomila Gert Forsberg Valberedning Fredrik Hedin

3 Inledningsord Så var då äntligen ett nytt nummer av Ekot klart. Målet var att det skulle varit klart i mitten av augusti. Men eftersom dygnet endast har 24 timmar så är vi nu hastigt och lustigt redan en bit in september. Nja en dag i alla fall. Höstsäsongen är långt gången, i alla fall om man räknar in Järlas tävlingar som hösttävlingar. Om än att det inte riktigt kändes som det när man sökte sig till de skuggiga partierna på TC. Och hur klokt var det att vara med på Tomas-utmaningen egentligen? En vanlig H21-bana hade varit alldeles tillräcklig, ja kanske hade den också varit för lång och jobbig. I september är det VM i Västerås och det är några från klubben som tar chansen att se världseliten göra upp om de stora titlarna. Det är inte för sent att anmäla sig än till de sex publiktävlingar som arrangeras i samband med VM-veckan. Även på hemmaplan finns det ett flertal tävlingar kvar att springa, se till att anmäla er på klubben online. På torsdagarna tränar vi som vanligt från Kärrtorp några veckor till, och sen flyttar vi till Enskede skola. Men, vad innehåller detta nummer då? Jo, ett fylligt reportage från Jukola, där det utfördes stordåd, framförallt av tjejernas förstalag som kom 131:a. Utöver det lite rapporter från några av sommarens flerdagarstävlingar och Tomas-utmaningen. För kalenderbitarna finns det en hel del resultat och statistik längsta bak. Allt är ungefär som vanligt med andra ord. Den 22 september är det återigen dags för Natti Natti. I år är det Hugo som är tävlingsledare och Bosse banläggare. De kommer att behöva all hjälp de kan få för att det ska bli ett särklassigt arrangemang. Varför inte årets arrangemang i Stockholm som StOF utser varje år. Fast det lär ju bli i hård konkurrens med Enskedekampen i så fall... Andra saker att se fram emot i höst är 25- manna i Rudan och Halikko Viesti. Halikko går på samma ställe som 1990 års upplaga. Men det var först 1991 som vi i Enskede åkte på vår första resa dit. Vi i redaktionen är mycket tacksamma för de som vill hjälpa till och fylla Ekot och hemsidan med material, både text- och bildmässigt. Väl mött på någon av höstens aktiviteter! Redaktionen Och nu till något som inte är så kul. Att få ihop hela Ekot är ett omfattande arbete. Fredde lägger nästan ner en hel arbetsvecka i tid på varje nummer. För att det hela ska funka krävs det att många hjälper till med att skriva artiklar och skicka in i tid till presstoppet. Som ni kan märka i detta nummer har vi till exempel bara text från en enda dag på femdagars. De övriga tillfrågade skickade aldrig in något material. Som alla vet är det inte kul att tjata. Vi kan göra det, men någonstans upphör det kännas meningsfullt. Både för oss och er. Därför vädjar vi till er att, om ni har accepterat att skriva ett stycke eller två om något, skriver och skickar in det i god tid. Då blir både vi gladare och Ekot en bättre tidning. Ekot nummer utkommer i mitten av oktober och har därför manusstopp 10 oktober. Skicka det material ni vill ha med i Ekot till Fredrik Hedin, adress hittar ni på föregående sida. 3

4 Inbjudningar och information Klubbmästerskap i nattorientering När: Var: Hur: 12 oktober. Tid för samling meddelas på hemsidan och telefonsvararen. Vid Ågesta friluftsgård. StOF:s arrangemang utnyttjas och alla detaljer är inte klara i dagsläget. Det kommer att finnas klasser och banlängder för samtliga medlemmar i klubben. Lidingöloppet 25 September Nu är det dags att anmäla sig till arbete med vätskekontrollen vid Fågelöudde Tiden är kl Arbetet är att serva löparna med dricka (blåbär, sportdryck, vatten), bullar, bananer, sockerbitar och saltgurka. Hör av er till mig Rolle Persson: Tel roland.persson@mbox317.swipnet.se Eller anmäl er på hemsidan. Senast 15 sept måste anmälan ske. Vi skall var minst 20 st. Halikko Resan okt 2004 Nu är det dags att anmäla sitt intresse till den årliga resan till mig Rolle Persson: roland.persson@mbox317.swipnet.se Eller på tel / Vi har bokat 7 st 2 bäddshytter och 6 st 4 bäddshytter Totalt 38 platser Vi har anmält 2 st 15 mannalag. Löpare skall även anmäl sig till Uffe eller Carina, eller på hemsidan. Tidig anmälan bättre sträcka! 4

5 Notiser Vi gratulerar! 3 september 30 år Gunilla Hedin 4 september 65 år Gunnar Persson 10 september 60 år Lillian Åberg 15 september 65 år Sigrid Thörnblom 16 oktober 30 år Josefin Andersson Världens bästa brevbärare? I tidningen Nyhetsposten, nr , blev Per Jansson utsedd till världens bästa brevbärare av en väldigt nöjd postkund. Det bor en hel del pensionärer i området. Många av dem har haft svårt att vänja sig vid nyordningen och därför har Per Jansson blivit så populär. Det blir inte några långa samtal men ett vänligt ord på vägen betyder mycket. - En gammal dam sa till mig att Per är så bra så honom vill vi inte byta ut mot alla frimärken i hela världen, säger Margarita Robles. 5

6 Natti-Natti Den 22 September så drar vi i gång årets upplaga av Natti-Natti från Skanskvarnsskolan i Årsta. Tävlingskvällen kommer vi att behöva många funktionärer, så anmäl dig gärna till någon av följande vidtalade funktionärer. Tävlingsledare Hugo Isgren Banläggare Bo Hedlund Anmälningar och SportIdent Mats Eriksson Sekretariat Per Bengtsson TC Patric de Boussard Pär Hedlund Kartplank Gert Forsberg Start Roland Persson Mål Ulf Persson Servering Elin Isgren och Martin Ahlström Sjukvård Bengt Carlsson Direktanmälan Jan Svärd Priser Therese Martinsson Speaker Carina Hallendal Tävlingskontrollant Christer Hedin Bankontroll Fredrik Hedin Påminn orienterare i andra klubbar så att de inte missar att anmälan skall vara oss tillhanda senast den 14 september. Vi får hoppas på många deltagare och vackert väder. Bosse har banorna klara och vi provsprang banorna torsdagen den 19 augusti. Kl Hugo Isgren Beställning av träningskläder Om du vill ha den nya träningsdräkten, kontakta Patric de Boussard. För att han ska kunna göra en ny beställning från tillverkaren måste det dock vara minst tio stycken som beställer samtidigt. Så om du vill ha en, prata med andra som inte heller har någon, eller vars kläder inte passar längre. Telefon: E-post: patricdeboussard@hotmail.com BINGOLOTTER, BINGOLOTTER. KÖP BINGOLOTTER! 6

7 UK-sidan Nu är höstsäsongen igång och den bjuder på flera kavlar där 25-manna och Halikko är höjdpunkterna. I övrigt gäller det att anmäla intresse till UK i tid så att rätt antal lag kan anmälas kan anmälas till kavlarna. Nedan följer lite information om kommande kavlar. 25-manna 9 oktober Tävlingen går vid Rudan. IFK Enskede kommer som vanligt att anmäla två lag och målet är liksom förra året att kunna ställa upp med 50 äkta enskedelöpare, d.v.s. inga dubbleringar eller lånade löpare. Förra året hade vi målet 50 av 50 löpare från IFK Enskede i lagen. För att klara detta mål kommer nästan alla aktiva att behövas. I dagsläget kan vi endast presentera mycket preliminära lag. Anledningen är att underlätta vårt arbete med uttagningen. Om du inte finns med kontakta oss i så fall. Om du vet med dig att du inte kan vara med, kontakta oss snarast så vi kan leta efter ersättare. För närvarande finns det en vakans i andralaget, men någon på sträckorna 1,2 eller 5 kommer att få ta den. Str nr dist Antal klass Lag 1 Lag alla Patric Anders G alla Uffe Mats E damer Carina, Ida, Karin L, Nina Martina, Jonna, Josse, Malin, Karin H, Therese, Sofie ej D19-34, H15-54 Henrik Ö, Anders S, Lena, Anna S Sara T, Marianne, Gunnel, Gunilla G, Berit, Bengt C, Elisabeth S, Ungdomar Jonatan, Micke, Fredrik S, Perka, Kricke, Mathias P, Mats F, Olis alla Fredrik H, Magnus, Ove, Pälle ej H17-39 Rolle, Jan F, Mats L, Per B Hugo, Christer, Jan A, Gert, Lollo, Jan S alla Bosse, Göran G, Peter, Pelle Anders Ö, Martin A, Martin W, F Johan M, Jörgen G, Johan H ej D19-34, H15-49 Gunnar Å Anna P damer Elin Katarina alla Lars? Övriga regler: max 9 löpare i klassen H21-39, minst 7 damer varav en D-14/D45- och en D-18/D35. Halikko 16 oktober IFK Enskede anmäler troligen två lag då vi tror att intresset för denna populära kavle är fortsatt stort. Anmäl intresse till UK så tidigt som möjligt. Vi har även ett antal platser på båten för fans som vill följa med, men inte springa. Inbjudan finns på Angelniemins hemsida. Här nedan finns banlängder: Sträcka Bana Banlängd (ca.) Svårighet Begränsning 1 A 5 km Svårt Alla 2 ABC 5 km Svårt Alla 3 ABC 2,5 km Lätt Alla 4 ABC 3,7 km Medel Alla 5 ABC 6,6 km Svårt Alla 14 A 3,7 km Medel OBS! BARA DAMER! 15 A 7,7 km Svårt Alla Samtliga sträckor är gafflade. LAGSAMMANSÄTTNING: Varje lag skall bestå av minst fyra (4) damer. Varje lag får innehålla högst sex (6) löpare i klassgategorin H UK Uffe och Carina 7

8 Ungdomssidan SOMMARLÄGRET ÄNGSÖ FRILUFTSGÅRD 4-6 JUNI Ojojoj, det var visst så att jag tog på mig att skriva om sommarlägret. Lite pinsamt när man kommer på det nu, ett sommarlov senare. Jag ber om ursäkt. Hur som helst. Fredagen den 4e juni åkte ett gäng ungdomar och ledare ut till Ängsjö friluftsgård. Dock saknade vi Sara som hade skadat sitt knä tidigare på dagen. När vi kom fram och jag till min förvåning upptäckte att jag varit där tidigare så började vi sätta upp tälten och utforska omgivningarna. Senare på kvällen var det dags för nattstarten. Det var i alla fall två väldigt nervösa (jag och Becki) och flera något mer rutinerade nattorienterare från Enskede som sprang iväg ut i skogen. När vi sedan gått i mål och duschat var det time to sleep. På lördagen var det teknikträning i två grupper på förmiddan. Min grupp hade kanske inte det tuffaste träningspasset men det gällde ju att spara krafterna till eftermiddagens äventyrsstafett. Nu hade även Hanna H och Frida W kommit ut och var med och tävlade i stafetten. Det var alla möjliga fel på kartorna men de flesta klarade att läsa dem bra ändå. Mellan träningar och tävlingar pågick Enskedes traditionella 3-kamp som utökades till 5-kamp med den utslagsgivande grenen kasta längst med grillspett. Totalsegern vanns av Christians lag. På kvällen spelades det fotboll, brännboll och kubb. När sedan alla våra tappra ledare behövde åka hem av olika anledningar blev det extra ledaren Erik som skulle ta över ansvaret. Denna var dock inte helt pålitlig och en ledare från grannarna Lidingö skulle hålla ett öga på oss så vi inte gjorde något dumt. Men allt gick felfritt med undantag för en duschmiss av arrangörerna och ett bakåtpass i brännboll och dagen därpå var det dags för den prestigefyllda avslutande kavlen. På grund av det långa tidsmässiga avståndet kommer jag tyvärr inte riktigt ihåg varken lagen eller resultaten. Dock tror jag att resultaten hade varit bättre om man hade vänt på resultatlistan. Men helgen på Ängsjö var väldigt lyckad och jag undrar om det var fler än jag som hade glömt solkräm och blev lite solbrända på kuppen. Ja, för även om inte resultaten var de bästa så hade vi i alla fall tur med vädret!! Sofia Westerståhl Orienteringen började direkt när vi kom dit, och efter en lång, lång dag med roliga, kluriga och finurliga kartor gick vi och la oss i tältet. Men innan vi la oss att sova spelade vi några parti kort, och sedan brännboll med några andra som var på lägret. Strax efter en god lunch den första dagen gick vi och badade idet kalla vattnet, men på grund av temperaturen blev det bara ett dopp. På vägen tillbaka blev vi suktade av de vackra blommorna och plockade en stor bukett. På kvällen till första dagen fick vi grilla våra egna spett, och sedan till efterrätt fick vi grilla Haik-banan (banan med chokad fyllning). Strax efter middagen lämnade ledarna oss för att komma tillbaka nästa morgon. Vårt tält låg i utkanten av lägret och eftersom de hade stafett precis utanför dörren var det svårt att sova men till sist lyckades vi. Efter två roliga tävlingar med många olika kartor fick vi, efter en och en halv dag, åka hem. Frida Walan & Hanna Hamrell 8

9 UNGDOMSSERIEN - REGIONFINAL SYD 24 AUGUSTI Rivstart på höstsäsongen för ungdomarna. Eftersom första träffen var efter anmälningstidens utgång, chansade vi och anmälde alla, vilket visade sig vara väl optimistiskt. Flera av våra trogna flickor hade under sommaren tröttat på orientering och pojkarna som gick nybörjarkursen tyckte det räckte med dessa fem gånger. Men vi hoppas att de kommer tillbaka senare i höst eller kanske nästa år. Samling redan vid Sockenplan men bilköerna ut till Flottsbro gjorde att vi ändå blev sena och i stressen vid starten uppmärksammade vi aldrig att det fanns två U1-klasser så Niklas Wickander som startade först av våra fick fel bana och blev inte godkänd trots att vår ledare Josse Andersson försökte prata med arrangören. Alla gjorde bra prestationer. För att nämna några: Christian vann U3 och flickorna i D10 Cornelia, Embla och Linnea samlade många poäng. Här följer resultaten D10, 1920 m, 27 anm Tid Poäng U2, 1780 m, 41 anm Tid Poäng 1 Hilda Mattsson Järla Håkan Torbacke Söders SOL Cornelia Hermansson IFK Enskede Erika Sohlberg-A IFK Enskede Embla Hjulström IFK Enskede Frida Walan IFK Enskede Linnea Hermansson IFK Enskede Hanna Hamrell IFK Enskede H14, 3780 m, 45 anm U1, 1800 m, 48 anm 1 Olle Boström Järla IF OK Gustaf Lidberg Haninge SOK Jesper Karlsson IFK Enskede Jonathan Schubeis IFK Enskede Anders Svärd IFK Enskede Felst (43.30)1 Niklas Wickander IFK Enskede (disk) 1 D16, 3850 m, 21 anm U3, 2540 m, 38 anm 1 Emma Carlsson Skarpnäck Christian Forsberg IFK Enskede Anna Svärd IFK Enskede Malin Sandgren IFK Enskede Sara Thomsen IFK Enskede Sofia Westerståhl IFK Enskede U4, 3080 m, 24 anm 1 Anton Thorsson Tullinge SK Henrik Österman IFK Enskede Ungdomskommittén tackar Stickan Forslund för sponsring av lånepinnar till ungdomsverksamheten! Tusenlappen räckte till 4 sportidentpinnar. 9

10 Jämi Jukola juni 2004 Fredagen den 18:e samlades vi på Siljaterminalen trängandes med hundratals andra orienterare. Snacket gick lika mycket om matchen, dvs Sverige - Italien, som om vem skulle som skulle ersätta Fredrik Sjökvist. Han hade gått och blivit magsjuk på avresedagen och Uffe, reserven, hann inte hem från jobbet i tid för att kunna åka med. Patric frågade runt bland klubbarna och det visade sig snart att många lag behövde inhoppare. Några lag hade dock extra folk med sig och vi var övertygade om att det inte skulle vara något problem att hitta någon slags inhoppare. På alternativets hemsida hade Johan Balck gått ut med informationen om att man skulle visa matchen på storbild i skybaren. Det stod snabbt klart att en stor andel av orienterarna ämnade få en plats där. Trängseln vid incheckningen var ovanligt stor. De längst fram sprang hela vägen in på båten och upp i baren för att få platser. Självklart såg Patric och Ove till att få bra platser. För oss andra var det bara att glömma att få någon bekväm plats att se matchen från. Vi tänkte istället lugnt ta en dricka i någon annan bar. Där var det också storbilds-tv och proppfullt med folk. Efter en usel första halvlek ståendes i obekväma positioner blev det istället cafeterian. Därmed missade vi kvitteringen men det framgick väldigt bra vad som hade hänt. På morgonen gick bussen iväg mot Jämi, som nästan ligger i höjd med Sundsvall. En tur på ungefär 3 timmar. Under den tiden sov vi, lade våra insatser på årets Jukolatipsrad som Elin satt ihop och skrev om vad vi hade för förväntningar på tävlingen och våra insatser. Vädret hade varit dåligt under veckan men det blev soligt och skönt under hela lördagen. TC var lika rejält, stort och fint som det alltid är på Jukola. Denna gång vid området kring en landningsbana belägen mitt i en stor tallhed. Det enda man kanske kunde anmärka på när det gällde TC var att det var dåligt tilltaget med toaletter och att de låg väl avsides. Vi hade dessutom vårt tält helt perfekt, så nära TC man kunde komma. Vi hade inte varit på TC särskilt länge när det plötsligt blir en viss uppståndelse i tältlägret. Folk började ställa sig upp, utstöta ljud av förskräckt förtjusning och stirra mot himlen. Det var med enorm nyfikenhet man ställde sig upp och tittade. Vad kunde det vara? Och nog blev man rejält förvånad när man såg en massa campingutrustning, tält, sovsäckar och liknande cirkulera i en virvelvind över tältlägret ungefär 100 meter bort. Och visst blev man ännu mer förvånad när ett militärtält, som var ordentligt uppsatta och förankrade med nedslagna järnstänger, ryckas upp och ta en kort flygtur på ett tiotal meter. Jag ryckte fram kameran och fick ett par bilder. För er som är intresserade och inte har sett det ännu så finns det ett flertal bilder och filmer som cirkulerar på Internet. Strax efter virvelvinden, eller "Trombonen" som någon råkade kallade den, var det dags för förstasträckslöparna i Venlakavlen att förbereda sig. Spänningen inför tävlingen var stor. Diskussionerna om den extremt snabba terrängen fick alla att gå runt och fundera på hur det verkligen kunde se ut. Tider ner mot 4 minuter per kilometer, var det verkligen möjligt? Anna Svärd, som debuterade i Venlakavlen, skulle springa förstasträckan och var rätt nervös inför uppgiften. Våra försök att lugna henne var självklart lönlösa - man vet ju själv hur det är att stå i starten tillsammans med flera hundra andra vansinniga löpare som vill få en bra position ute i "ledet". Carina gjorde ett storlopp och växlade som 117:e löpare, ännu en imponerande insats av henne. Någon avancerad orientering handlade det enligt henne inte om, sikten och löpbarheten var så god att man bara kunde ligga i "ledet" och lugnt kontrollera att man gick mot rätt gaffling. Annas Venladebut gick alldeles utmärkt. Hon hade bara något mindre gafflingsfel och kom in 13 minuter efter täten. Andrasträckslöparna Elin och Martina fick det svårt att hänga med i tempot, och tappade en del platser trots att de gick i det närmaste felfritt. Någonstans här började man förstå hur snabblöpt det egentligen var. Men de planerade kilometertiderna för Jukolakavlen avslöjade också att de flesta av de sträckorna inte skulle gå helt genom denna tallhed. Det gjorde dock alla Venlakavlens sträckor, även om den sista sträckans bana avslutades över en relativt stor höjd. På den korta tredjesträckan upprepades samma händelseförlopp. Karin och Josefin gick båda nästintill felfritt, men tappade några placeringar trots tidsmässiga resultat långt bättre än de planerade. Nina gjorde ett riktigt kanonlopp på sista sträckan, och plockade hela 31 platser till en 10

11 slutplacering på 131. Ett mycket bra resultat. Frågan är om Enskede har gjort ett bättre resultat på Venlakavlen tidigare? Andralagets Ida avslutade också på ett fint sätt, och laget slutade på en klart godkänd 480:e plats. Venlakavlen var väldigt snabbt avklarad, och vi tog fram våra stormkök i det fina vädret. Det var bara debutanterna Anna och Sara som inte körde med mat hemifrån. Hallendalarna ville vara "over the top" och hade med sig två kök, så att de kunde värma pastan och köttfärssåsen samtidigt. Rutinerat. Ryktet om att vi behövde en inhoppare i herrlaget hade spridit sig, och på eftermiddagen kom en dam från Sävedalens AIK förbi. Hon saknade lag att springa i och ville gärna hoppa in. Vi tyckte det var roligare att ta in henne istället för något ess som redan sprungit en förstasträcka för någon annan klubb. Sagt och gjort, Hanna Rangert fick gå in på 4:e sträckan. Härifrån blev det mest vila, utanför och sedermera i tältet. Inte många av herrarna såg starten. Patric gjorde ett felfritt lopp och tappade bara 6 minuter på 13,7 km. Det stod snabbt att detta skulle bli lagets bästa placering under loppet. Ove sprang andra sträckan, som var gafflad med första, men redan vid den andra kontrollen gick hans pannlampa sönder. Den glappade hela banan, men eftersom skogen var så öppen och det aldrig blev riktigt mörkt kunde han ändå genomföra loppet på ett bra sätt. Tiderna på andra sträckan var avsevärt bättre än första. Uppenbarligen påverkade spåren som bildats väldigt mycket. Ove hade 10 minuter längre tid än Patric och tappade 129 platser innan han växlade. Långa natten-löparen Fredde hade det tufft ute i skogen men gjorde ett klart godkänt lopp. Därefter sprang Hanna Rangert och påpassligt nog för en inhoppare varken plockade eller tappade hon placeringar. En bra insats. Vi frågade oss själva om Sjökan hade gjort det bättre, men kom inte fram till något konsensus i frågan. Micke hade lobbat hela lördagen med att få bort eventuella förväntningar på honom. Tillsammans med Hanna var han den som fick springa Jukolakavlens tallhedsbana. Snabb löpning gällde alltså. Resultatet var fullt godkänt. Han hade lite bättre tid än Hanna och plockade ett tjugotal platser. Kricke sprang näst sista sträckan och hade det rätt tungt ute i skogen. Han missade även en del på slutet men plockade ändå några platser. Sistasträckan sprangs av undertecknad och gick klart över förväntan. Vi slutade på en godkänd 295:e plats. En bra bit över det uppställda målet, men sett till det lag vi skickade kunde man inte förväntat sig mycket bättre. På söndagen började det regna en del, och vi hängde mestadels inne i tältet. Väl tillbaka i Åbo hade vi många timmar att fördriva innan båten avgick. Vi promenerade in i centrum där vi åt mat. På gräsmattan nedanför slottet intogs som vanligt av festglada och fotbollsspelande orienterare. Tyvärr var det rejält nedskräpat när man lämnade området. Ingen vidare bra PR för svenska orienterare med andra ord. Sedan reste vi hem med båten. En mycket trevlig Jukolaresa. Inför nästa år har damerna en stor utmaning i att försöka slå årets resultat, medan herrarnas målsättning torde bli betydligt mer rimlig. Mats Eriksson FÖRE LOPPET Anna Svärd Jukolapremiär! Och förväntningarna är höga. Jag hoppas på att göra ett bra lopp orienteringsmässigt, men framför allt att benen tar mig runt hela banan. Jag har tränat och tävlat ganska mycket i vår så det ska nog gå vägen. Jag hoppas även att det går bra för mitt lag! Känner mig i bra form, speciellt efter gårdagens pastauppladdning. Carina Eftersom jag gick bra på Jukola förra året så är jag mycket spänd och vill göra bra ifrån mig i år igen. Jag har hittills i år gått bra på första sträckorna som jag sprungit så det finns några mentala bilder som jag kan plocka fram före start. Även om jag kanske inte tränat så mycket som jag borde i maj/juni så känns löpformen och kartkontakten bra. Långpasset i tisdags och SCC i onsdags visade att jag orkar samt att jag har tempo i kroppen. Nu gäller bara att jag kan få vila lite och får lite lugn och ro innan loppet så ska det här nog gå bra. 11

12 Elin Jag känner mig i bra form, tränade bra i april och maj men tyvärr har det inte blivit så många orienteringspass nu i juni. Eftersom jag aldrig varit särskilt bra på att springa sådär ruskigt fort som alla andra gör kan det nog bli lite kämpigt att vara Elin just idag. Men som sagt så är formen bättre än på länge, bättre än på flera år faktiskt, så det ska nog kunna gå bra. För övrigt blir jag bätre och bättre på att hänga för varje år som går och det kan vara en värdefull talang en dag som denna. Nu f-n ska jag ha revansch från förra årets katastroflopp på just Jukola. Karin Formen är inte den bästa efter en veckas semester i Turkiet. Liten förkylning innan dess var väl inte heller så bra. Loppet kommer bli jobbigt, mycket löpning, vilket inte är bra när löpformen är minus. Jag ska gå ca 10 min under min tippade tid. Nina Då var det dags igen och mentalt är jag väldigt laddad men formen hade kunnat vara bättre. Har egentligen bara tränat bra de senaste två veckorna. Man får ta sig runt på rutin och vilja. Sprang city cup i onsdags och det gick ju bra. Nu är det bara 5 km längre och det är väl en baggis? Jag hoppas få gå ut i bra drag som jag kan hänga på och förhoppningsvis plocka några platser. Martina Eftersom jag i vanliga fall springer sistasträckor, där jag i stort sett kan göra vad jag vill i skogen utan att det står någon stackare i växlingsfållan och väntar, känner jag mig motiverad att "kämpa tills jag stupar". Ehh... Inför Jukola har jag ökat min träningsdos med ganska många procent. Det är lätt gjort! Någon form är det ju inte att tala om men runt ska jag ta mig och kul ska det bli! Josse Träningsdosen för mig i vår har varit mycket låg. Kan inte hitta motivationen att knyta skorna för att ta mig ut själv. Som gammal lagidrottare är det svårt att träna själv. Dessutom har jobbet tagit mycket energi, jag har varit förkyld och sedan handopererad. Jag sprang dock vårruset på en tid som jag är nöjd med. Mentalt har jag egentligen aldrig några problem - tar loppet som det kommer men vill gärna att ettan och tvåan sitter och ogillar långa sträckor. Målet för laget är att gå runt och det ska mycket till för att jag ska bryta och ska se till att inte stämpla fel. Farten är det för sent att göra något åt, jag gör det jag förmår. Nu hoppas jag bara att regnet håller sig kvar i molnen eller faller någon annanstans. Ida Föreberedelserna började efter 10mila då jag harvat mig runt första sträckan. Till Jukola ville jag vara bättre tränad! Så jag hann med två träningspass innan jag blev sjuk (som alltid på våren). Så jag laddade med att köpa ett stort paket glass istället (så att man har en burk till pastasalladen!). När jag två veckor senare blev frisk igen så är alltid första träningspasset värst. Jag hade ingen motivation eller ork. Men när jag kom på att springa hem från jobbet (så att man inte hinner komma hem och bli trött) så blev första passet av. Jag är inställd på platt och lättsprungen terräng, därför har jag bara tränat långa löppass. Har tagit till små knep såsom att blivit släppt flera mil hemifrån (okej, viss överdrift) och sedan sprungit hem. Så det känns som om jag ska orka springa hela vägen. Jag hoppas det iaf! Patric Har undvikit alla långpass och satsat på sprint istället, så farten borde jag ha, frågan är om jag kommer orka. Brukar gå bra när jag fått vara frisk, vilket jag har. Kan jag ligga med andra halvan lika bra som jag klarade första halvan i fjol, kan det bli bra, då var det ett trasigt knä som sabbade loppet. Friskt vågat, hälften vunnet! Eller? Ove Efter 10MILA har jag varit småskadad och förkyld så särskilt mycket löpträning har det inte blivit. Får väl hoppas på att det funkar att vila sig i form... Tror att Patte kommer göra ett grymt lopp på 1:a sträckan och att det kommer gå fort för mig löpmässigt. Man får se till att inte missa något och hoppas på att andra irrar omkring. Efter att ha sett lite bilder på nätet har jag riktigt stora förväntningar på terrängen. Fredde Efter att ha tävlat och tränat ganska mycket under våren har jag vilat mig i form de senaste två veckorna. Fast jag är osäker på hur dagsformen är. Det kändes okej under KM- 12

13 veckan. Jag tror att det kommer att vara jättefin terräng, snabblöp, men förmodligen (förhoppningsvis) svår orientering. Hoppas att Patric och Ove ger mig ett bra utgångsläge och att jag kommer in i orienteringen på en gång. Hur mörkt blir det på natten? Micke Tyvärr har våren kantats av förkylningar så jag har tappat den del fart sen innan jul. Rent psykiskt kunder uppladdningen vara bättre då de senaste tävlingarna/träningarna gått rätt uruselt. Undantaget Söders sommarserie, förhoppningsvis är det liknande terräng. Motivationen är dock på topp (något som inte alltid är bra), har ju tippat att jag ska slå min [planerade, reds anm] kilometertid mest av alla Enskedes löpare. 7,38 min/km ska jag slå, blir tungt, men vem vet. Kricke Äntligen dags för årets tävling, Jukola. Våren har inte varit nämnvärt bättre än hösten träningsmässigt. Ständiga förkylningar, halsinfektioner och eländiga pollen har stört min uppladdning. Kände mig ändå i hyffsat bra form kring Tiomila men därefter har formen sakta närmat sig en nivå som ligger i paritet med vår käre statsministers, dagen efter hans höftledsoperation. Detta till trots hoppas jag att denna lilla utflykt till Mumin-land ska innebära en härlig tur i Jämis skogar, utan några missar och på en acceptabel tid. Mats Efter 10MILA bestämde jag mig för att träna ordentligt. Men kroppen fixade inte riktigt att träna varje dag så det har legat på ca 4 pass i veckan. Det har funkat rätt bra men en vecka innan Jukola fick jag problem med vaderna. Jag hade problem med dem förra året vilket gjorde att halva säsongen försvann. Förhoppningsvis kommer det inte påverka mitt lopp så mycket, men jag är ändå lite orolig för de sista kilometerna. Sträckan är längre än jag någonsin sprungit på tävling. Men jag beräknas gå under 7 min/km så jag kan inte heller ta det lugnt. Jag får helt enkelt köra på så långt det räcker. Att missa är helt enkelt inte aktuellt. Jag har med mig Voltaren [antiinflammatorisk medicin, reds anm] som jag hoppas funkar bra. Martin Lindskog, OK Ravinen Lite snuva. Hösnuva? Skitsamma. Känner mig stark men framför allt snabb just nu. Förstasträcka, platt, 200 m sikt; kan inte drömma ihop något bättre. Förivrar mig som vanligt när det börjar dra ihop sig till spurt. Gissningsvis 30:e plats 1.5 min efter. OM LOPPET Carina Det är en speciell känsla att starta tillsammans med 800 andra tjejer. Det går fort. Hela sträckan gick fort. Det var så öppet i skogen så man kunde bara ligga bakom och styra in sig mot rätt gaffel. Jag kan inte säga att jag bommade. Jag kämpade dock allt jag kunde, vilket resulterade i en 117 placering, ~5.20 efter första man. Elin Hade nog inte riktigt kopplat hur lättlöpt det skulle vara så jag gick ut lite för lugnt eftersom 7,7 lät långt. Men 7,7 km när man springer fågelvägen och höjdkurvorna är lika täta som på Gotland är visst inte så farligt. Kom till fel gaffel några gånger, typ 4, i övrigt gick det bra men det kändes som om det var hur många som helst som sprang om mig. Det skulle visa sig att "hur många som helst" är ca 40 st. Jag är nöjd med loppet men det känns lite trist att tappa platser när man precis gjort sin otvivelaktigt snabbaste km-tid någonsin och till på köpet på lång bana, men men... Nästa år under Karin Tog det lite väl lugnt av rädla för att ta slut. Lite besviken på mig själv att jag inte var tröttare vid mål. Annars inget att klaga på. Nina Efter att sett hur snabbt det gått på de tidigare sträckorna bar det iväg med ett rasande tempo. Efter en 2 min bom på första gick resterande banan hyffsat. Kom till fel gaffel en gång. Man var ganska trött när man kom till varvningen och var glad att det bara var en bit kvar. Vad jag inte räknade med var en stigning på enligt Ida 17 kurvor. Mjölksyra är bara förnamnet uppför den backen. Överlag är jag väldigt nöjd. Plockade 31 platser och hade kilometertid som jag förhoppningsvis kan komma ned på någon mer gång i mitt liv. 13

14 Anna Väldigt, och då menar jag väldigt nervös, stod jag uppvärmd och laddad vid starten. Jag hade fått ett antal tips från mina klubbkompisar tidigare som nu snurrade runt i mitt huvud. Sedan gick starten och det var bara att rusa iväg. Allt gick fort och redan vid första kontrollen blev jag trött i benen. Orienteringen var inte något problem, trots att jag kom till fel gaffel några gånger. Men trots det är jag nöjd med mitt lopp och min tid. Jag ser fram emot att åka till Jukola även nästa år för att springa den största kavlen jag hittills deltagit i. Martina Det var väldigt lättlöpt. I början kändes det som alla sprang om mig. I 40 minuter gick det bra att springa sedan blev det jobbigare. Jag minns nästan ingenting, var vid fel gaffel en gång. Jag tyckte det var kul, för en gång skull kunde jag springa och läsa kartan samtidigt! Josse Mitt lopp gick över förväntan. Det var mycket lätt orientering och lättlöpt. Det senare talar inte för mig men jag kom in i min lunk och gick endast i några uppförsbackar. Tog det väldigt lugnt ut från kontrollerna och la in kompassen för att komma i rätt lämmeltåg. Spikade alla kontroller (nästan). I mitten av banan insåg jag att jag hade möjlighet att komma under timmen och blev extra peppad av den tanken. Tydligen har min kropp mörkat formen för mig, men det gjorde ingenting. Tyvärr kom regnet på morgonen och den soliga stämningen kröp in i tälten istället. Ida Första 100 m gick skitfort! Jag sprang i gläderus av att få komma iväg. Men jag blev trött innan jag hunnit till startpunkten... Sedan var det bara att fortsätta springa på. Nog för att det är kul att springa på del och att alltid veta var man är, men det är inte så kul när det enda vägvalet är rakt på. Såd et var bara att springa på så fort man orkade och passera små höjder till höger och vänster och vika om den stora kartan mellan varje kontroll. Jag orkade springa hela tiden, nästan... Tills jag hade passerat varvningen och möttes av antagligen den enda backen på kartan värd namnet. 17 höjdkurvor skulle det springas uppför, och sedan nedför. Dötrist! Och jobbigt. Väl i mål kunde jag konstatera att löppass var rätt träning, men inte på 90 min. Hade behövts lite mer fart. Men jag är nöjd med mitt lopp. Sara Jag förstod redan för två veckor sedan att Jukola bara var att glömma. Men med ett fortfarande ont knä följde jag med ändå. Jag fick agera coach och den mest förvirrade lagledaren i Enskedes historia. Detta innebar att jag var tvungen att ställa upp för laget. På ditresan fick jag sova i den hårdaste sängen (men sov bäst och mest), sitta på platsen närmast gången, massera och hämta lite grejer. Men den mesta tiden ängnade jag åt att vara förvirrad. Det verkade som tur var inte smitta över sig på löparna som alla gjorde kanoninsatser! Patric Den eufori man bara hann uppleva i starthagen innan start går inte att översätta i ord. Över 1300 man svärmar längs den 450 m långa fållan till startpunkten. Speakern uppmanar var 30:e sekund att _inte_ röra kartorna, tystnaden blir helt plötsligt skrämmande. PANG! Som med en insulinspruta i häcken slår man sig fram för att få en bra position till första kontrollen (mycket viktigt!). Letar mig ut till vänsterkant och får springa lite längre men ostört, passerar tack vare det startpunkten bland 50 första. Platt långsträcka till ettan i ett tempo som inte ens upplevs i midnattsloppet fångar jag in kontroll 35 i en skön harmoni bland påhejande finnar ovan tråden i sina segelplan. Kommer i fund med att det inte är någon idé att stressa för mycket, utan satsar på att pricka in följande 25 kontroller ned stenkoll. För sten, det var det som dominerade den södra halvan av kartan. Mot slutet känner jag att det nog går att öka tempot igen efter den stenkuperade delen av banan. Väl inne på den salsgolvsliknande tallheden är det inte bara jag som får upp tempot ett hack. De olika gafflingarna strömmar fram från alla håll till publikpasseringen. Tre kontroller återstår, det är nu som många misstag görs bland dem avslutande gafflingarna. Är på väg lite för långt till vänster innan jag hajar till att inte vägen jag ska passera dykt upp. Det blir den tredje snedspringningen på ett annars bra lopp, jag har inte lyckats besöka en enda kontroll som inte varit min, och känner att det är nu mot upploppet som jag ska släppa lös mina sista krafter, att ett leksandslag och Söders förstalag syns fram framför hjälper till. Hör hejarropen och tar en 7-8 man på upploppet. Känner mig tom och likgiltig i mål. Var det bra 14

15 eller dåligt lopp? Har inga direkta bommar att notera. När jag stämplar ut som 163:a, 6.02 efter täten känns det bra, jag har klarat min tid av Uffe med marginal, liksom alla andra! Ser fram emot nästa år, får ha som mål att förbättra min placering, om jag får förtroendet att ta första igen. Känns nu som en tuff uppgift! Ove Efter Pattes fina lopp var det bara att sätta full fart mot ettan. Det var flera som satte ännu mer fart än jag. Nästan framme vid ettan så fällde en gren mig och jag föll som en fura. Tyvärr la pannlampan av också. Som tur var så var det inte helt mörkt ute på tallheden. Gjorde några mindre lyckade försök att laga lampan. Med några kilometer kvar började benen säga ifrån och tempot sjönk en aning. Missade inte särskilt mycket men fick ta det lite lugnare när lampan inte funkade. Är ganska nöjd trots att man tappade många placeringar. Fredrik Det blev inte så mörkt som jag trott, men det var ändå bra med pannlampa. Kom lite snett till ettan, mest beroende på att det gick alldeles för snabbt. Tvåan missade jag med kanske två minuter. Sedan gick det bra fram till åttan, som jag tog efter lite småstrul. Då kom det mycket folk bakifrån och flera klungor sprang om mig på de nästkommande sträckorna. Jag började bli trött och orkade inte hänga på. Med tröttheten kom även bommarna och jag missade 13, 14 och 15. Vid 14:e lurade Tomas [Albinsson, reds anm] mig till fel gaffel. Avslutningen gick bra men sakta. Trots att jag då sprang på den fina tallheden. Totalt sett gick det det ok, missade 5-6 minuter, tyvärr orkade jag inte springa snabbt hela vägen. Jag besvärades lite av en krånglande mage. Varför drack jag av den hemska sportdrycken? Micke Höll på att missa Hanna (från Sävedalen) men fick i sista sekund av mig överdraget. Stack iväg och lyckades hänga med bra på kartan, tills vägen till fjärde kontrollen. Sprang och började slappna av när jag insett att det trots allt gick bra. Det skulle jag inte gjort då jag drogs med för långt till höger och kom till femman före fyran. Det var dock inte långt mellan dem så den totala bommen var kanske runt två minuter. I övrigt gick det bra, kom till fel gaffel vid två tillfällen men inget större. Löpmässigt var det inga problem och jag kunde nog sprungit lite snabbare men var rädd att börja bomma. Grymt imponerad av hela arrangemanget efter Jukola-debut! Får hoppas att jag platsar i laget nästa år och får åka med. Christopher Efter att Micke gjort ett kanonlopp på sin sträcka var det dags för mig att bege mig ut på tallheden i Jämi. Första kontrollerna passerades utan problem i ett helt uppskruvat tempo (ha, ha). Efter tredje kontrollen var det slut på fin-terrängen och en tuffare terräng med mossar och hyggen väntade. Tröttheten gjorde sig påmind och det ursinniga utgångstempot bedarrade (ha, ha). Efter 11,9 km och 82 min var jag åter tillbaks på TC. Hyffsat nöjd med loppet väntade slutligen den klassiska Jukola-bastun. Mats Gick upp tidigt, samtidigt som Kricke, och tog det grundligt med alla förberedelser. Jag hade stor respekt för distansen. Kom perfekt till fållan och fick se vinnarlaget gå i mål i spurtuppgörelsen precis innan det var dags att värma upp. Det var rejält med löpare runt mig när jag gick ut. På Jukola (till skillnad mot 10MILA) har man ofta fördelen av att det är mycket folk ute samtidigt som springer sträckor som är gafflade med ens egen. Jag bestämde mig för att ta det lugnt men passerade ändå otaliga mängder sjättesträckslöpare. En ganska lång bit av banan hade jag häng på några stockholmslag, Ravinens och Tullinges andralag. Dem kunde jag dock springa ifrån på slutet då jag fortfarande hade krafter kvar. Vid varvning och mål hejade en mindre del av enskedinganra in mig med största entusiasm, och det kändes verkligen som en bra debut som sistasträckslöpare på en stor kavle. Jag missade inte mer än kanske en minut. Eventuellt hade jag kunnat springa lite fortare genom att gå ut lite hårdare, men jag var orolig för att inte hålla "ända in" då jag inte kört något hårdare långpass innan. Martin Lindskog, OK Ravinen Bra start. Ca 15:e till startplatsen. Fruktansvärd fart till 1:an. Håller plats 5-20 hela loppet fram tills sista kilometerna på tallheden. Satsar på att gå upp till topp 5. Fel gaffel, fan. Tappar 1,5 min. Plats 59, 1.40 efter täten. 15

16 OK Milans tredagars 2-4 juli Trots ett ivrigt lobbyarbete var det bara Bosse, Mats och jag som anmälde oss till OK Milans tredagars orientering. Upplägget känns igen från Eskilstuna weekend, med en kortdistans på fredagen och sen två klassiska etapper. Men till skillnad från E-tuna så var det jaktstart för samtliga klasser sista etappen. Lagom till midsommar passade Mats på att skaffa sig en ordentlig förkylning, och lyckades inte bli frisk i tid, så till slut blev det bara Bosse och jag som skulle iväg. Efter en halv dags arbete bar det av mot Västmanland. Efter ett kort matstopp och inköp av frukost i Örebro, körde vi vidare mot Nora. Tyvärr hade vi en gammal kartbok som inte hade med alla nya vägar, vi hamnade därför på småvägar till Nora. Fast det gjorde att vi kom direkt till TC istället. Ett TC som var samma för alla tre etapper. Man undrade lite hur de skulle fixa olika kartor och områden till alla dagar. Och om det verkligen skulle vara så bra terräng som de utlovade i inbjudan. Eftersom vi var framme lite tidigt hade vi gott om tid att inspektera faciliteterna, inte för att det fanns direkt något att se. Sportförsäljningen låg i skuggan, så där kunde man inte vara eftersom det var även där alla mygg och svidon höll till. Iväg till start och värma upp. Bosse gick väldigt bra, och kom fyra på etappen. Själv blev jag lite missmodig när jag såg att jag hade 18 kontroller på 4.5 km, och ännu missmodigare när jag fick kartan i hand och såg att vi skulle springa H21 Elit-banan. Men, men, lite strul till ettan och sen var farten uppe. Fram till sjuan där allt rasade: helt plötsligt blev terrängen väldigt stenig, grönområdena var överallt, och det var bara uppförsbackar. Jag tror att jag blev näst sist eller nåt sånt... En skön dusch följt av en kort biltur in till Nora, där vi letade reda på C-ortscampingen. Den låg undangömd bakom en skola, på en grusplan. Förövning för de som skulle till Femdagars alltså. Men vi körde vidare in på området och lyckades hitta en liten gräsplätt bredvid servicehuset. Upp med tältet, på med stormköket och fram med kvällsmaten. Lite eftersnack och sen var det dags att somna in. Det skulle dock visa sig lättare sagt än gjort. För vad vi missat med vår, som vi trodde, perfekta tältplats, var att det gick en gång- och cykelväg på andra sidan det staket vi hade satt upp tältet bredvid. Och bortanför vägen låg det en stor grusplan (utan campande orienterare). För att sammanfatta milt uttryckt: sladdande bilar och skränande ungdomar störde vår nattsömn. Första start på lördagen var inte förrän klockan 15, så vi hade många timmar att spendera på förmiddagen efter att ha ätit frukost. Vi valde att åka titta på en bergsmannahytta, där vi bl a fick sen fungerande stånggång. Efter det åkte vi till en badsjö i närheten av TC, där vi åt lunch och slappade i det vackra vädret och sköna naturen. Andra etappen blev omväxlande, bitvis väldigt bra terräng, men mestadels grönområden, stenbundna partier och hyggen. För att inte tala om en rejäl klippklättring på tio meter. Och att man var tvungen att springa en lång omväg runt en sjö för att komma till Bosses första kontroll. Bosse la säkert en kvart på en kontroll mitt i ett gammalt hygge, och hamnade en bra bit efter i resultatlistan. Själv gjorde jag ett långsamt lopp med avsaknad av större misstag, och kunde därför avancera några platser inför söndagens jaktstart. Lördagkvällen spenderade vi i Nora centrum. Fast bara den tid det tog att hitta en restaurang (vi hittade en bra pub där jag fick pasta och Bosse en blodig biff, som jag också borde ha tagit...) och handla lite fikabröd till kvällsfikat. Lagom till kaffet började husbandet på Stadshotellet att spela, och fortsatte med det fram till småtimmarna. På andra sidan stan var det ett annat musikjippo så vi fick en udda sorts stereomusik. När musiken väl tystnade skulle alla hem. Gissa vilken väg de tog? Upp i ottan och ladda inför jaktstarten. Både jag och Bosse hade revansch att utkräva och ett visst häng på löpare strax framför. För mig blev det roligaste etappen, med en bra och rolig bana i fin terräng. Fast det var väldigt många och långa branta uppförsbackar. Bosse gjorde en del misstag och var inte helt nöjd med dagens insats, men bättre än lördagens katastroflopp. Precis innan Bosse kom i mål, började det regna. Men det var bara en skur så vi kunde duscha i solsken även sista dagen. Lagom till att vi skulle gå tillbaka till TC började nästa skur, så vi valde att sätta oss i bilen och fika och sen åka hem mot Stockholm. Fredrik Hedin 16

17 Eskilstuna Viikänd 9 11 juli Även orienteringssommaren 2004 nöjde sig Värmdö-Hedlundarna med att bara besöka det utmärkta Eskilstunas tredagars. Precis lagom sommartävling med inte allt för stora avstånd och långa dagar. Alla tre dagarna avgjordes dessutom bara ett paralellfels avstånd från Skogstorp. Vår fasta centralort hos Mellquistarna i Skogstorp var därför bättre än bra. Man kan väl säga att weekenden började på fredagseftermiddagen utanför Kolmårdens djurpark. Vi hade just kommit ut från Tropicariet och jag ringde centralortschefen online-melker för att kolla starttider och vägvisning till kvällens etapp. Johan säger, oj oj oj är ni fortfarande ända nere i Kolmården, du vet att det tar nästan två timmar upp till Eskilstuna. Så det var ju bara att kasta in familjen i bilen och gasa för att hinna fram i tid. Online-Melker ringde dock upp och lugnade oss med att jag hade en sen starttid. Till slut kom vi fram och mycket riktigt så tog det nästan på minuten så lång tid som bilåkar- Melker hade uppgett. Det föll sig till och med så träffande att vi rullade in och parkerade precis bredvid varandra. Sen var det bara att tömma bilen på alla grejor. Barnvagnen låg ju självklart i botten under sovsäckar, tält, kyl- och orienterinväskor. Pålastade som packåsnor kom vi till sist upp på själva TC. I klubbens röda tält stötte vi på farfar Bosse, Sten-Åke och Elsa, Micke och Carina, Rolle, Uffe, Anna och Erika P, fam Lindell, och Janne och Gunilla A med nya hunden Emma. Denna första dag så var det kortdistanskvällsorientering och i alla fall så var H35-banan snuskigt lätt. Tittade man på kartan så var det tom lättare än Miniknatet. Det var bara att kuta på och det var ju inte riktigt det man har tränat på sista veckorna Fast det gick ändå riktigt bra och utan att ha missat mycket mer än en felrundning av ett träd trodde man på en topptid. Men attans vad snabbt vissa ung-gubbar kan kuta. Knappa 5 minuter efter kändes rätt tungt. Efter tävlingen for vi hem till den nybyggda bastun på c-orten i Skogstorp. Efter lite fika så var det bara att peta ner barnen och sig själva i sängarna och man sov MYCKET gott. Lördagens TC var som sagt på samma ställe och de som var med på vårlägret i förra våren kände väl igen sig i skogen. Det var blötare denna gången men inte lika kallt. Carina noterade till och med att de hade exakt samma kontrollpunkt. Det regnade rätt så brutalt så Karin och Melker som skulle springa öppen klass åkte ut för att starta tidigt. Själv laddade jag på c-orten så länge som möjligt med barnlek inomhus. Åkte ut färdigombytt för att dra iväg direkt till start och strunta i duschen efteråt. Även lördagens bana var i mitt tycke onödigt lätt. Särskilt på slutet då det i princip var 1,5 km terränglöpning in mot näst sista och sista kontrollen för att sen avslutas med 450 m spurt. Söndagen bjöd på aningen bättre väder så hela Skogstorpsgänget masade sig ut. Johan och Ebba sprang inskolningsbana. Jag och Tina tog ut Johanna, Helene och Linnea på miniknat. Trots uppehåll under själva löpningen var det blött och halkigt. Helene hade det tufft och vurpade hela tiden så det blev ganska mycket bära. Precis som igår så startade jag riktigt sent, ungefär lagom till att regnet återkom. Sista dagen var, i alla fall i mitt tycke, både svårast och roligast. Lyckades till och med göra ett klassiskt paralellfel och springa upp på fel berg. Kastade bort ca 4 minuter och blev strax därefter uppsprungen av den överlägsne H35- segraren Magnus Grahn som startat 10 minuter efter. Lyckades nästan hänga på hela vägen in men tappade ryggen på den alldeles för snabbe Södertäljelöparen. Regnet ökade på och för tredje dagen i rad begav vi oss till bilen utan dusch. Återigen skulle barnvagnen ner i botten med alla väskor överst. Sen så vred vi ratten mot Stockholm och Värmdö. Väl hemma satte vi på bastun. Sen var det bara att hänga upp alla blöta kläder köra femtioelva tvättmaskiner och gå och sova. Lite internetefterforskning visar att vi fick totalplaceringarna Jag nämner inte vem som sprang vilken klass och hade vilken placering. Det kan man kanske pyssla ihop med egen efterforskning eller läsa på annan plats i detta nummer? Utöver detta så sprang Anna, Karin, Ebba och Melker öppen klass lite då och då 17

18 Hoppas jag inte glömt något så här en månad efter. Blev ju tillfrågad av EKOT-redaktionen att vara reporter i riktigt god tid innan. Hade tänkt skriva på plats men det var ju så blött Sen vet jag inte vad jag ska skylla på att det inte blivit skrivet mellan den 11 juli och idag 18 augusti? Inte på att man tränat för mycket i alla fall! SNEDSKRIVET AV PÄLLE Gotlandsveckan 2-10 juli Efter några års uppehåll från orientering på taggbuskarnas ö så var det i år dags för en ny omgång. Jag, Patric och Ida åkte över med Tomas, Carro, Stefan och Sara från ravinen. Vi började med att springa 2-dagars som gick vid Othem. Vi hoppades på fint väder denna vecka men trodde att denna önskan inte skulle uppfyllas då det började regna när vi skulle springa. Som tur var var det bara en kort skur och sedan klarade vi oss från regn hela veckan. Det var bara sista dagen när vi skulle åka hem som det regnade igen. Att orientera på Gotland är väldigt speciellt. Antingen så går man bra och riktigt snabbt eller också så missar man och då är det omöjligt att läsa in sig. Man kan säga att jag gjorde ett bra lopp första dagen och Patric sprang bort sig. Även Ida var ute väldigt länge. Andra dagen så var det tvärtom, jag gick riktigt dåligt och Patric bra. Några placeringar kommer jag inte riktigt ihåg men ingen seger var det i alla fall. Efter två dagar med taggbuskar i Othem så skulle vi springa budkaveln som gick av stapeln vid Stenkyrka. Även här fanns det taggbuskar, framförallt rosenbuskar i stora klumpar men i mellanåt så såg skogen mer ut som riktig skog. Patric sprang första i lag Albinson. Han var först till 1:an och hade hela släptåget efter sig ett tag, sedan var det bara Mattias Balk och en till som anförtrodde sig till Patric, missade 2'an och var en stund efter i mål. Han skickade ut Björn, kusin till Peter och Tomas, efter honom sprang då Peter och Tomas. I Enskedes damlag sprang Karin första, Ida andra och jag sista. Karin var en stund efter på första så både Ida och jag kunde plocka en del placeringar. Men tisdmässigt var det långt fram. Så var det bara tre-dagars kvar. Alla dagarna var tc på samma ställe som heter Garde. Om orienteringen finns kanske inte så mycket att säga. Vi tog oss runt nästan alla dagar med varierande resultat. Att jag skriver nästan beror på att Patric inte kom längre än till 2 an på sista etappen. Under veckan var det självklart inte bara orientering. Vi hann även med att kolla in Visby både på dagen och natten. Vi spelade fotbollsgolf två gånger, kanske var det för att patric ville ha revanch då jag slog honom första gången. Vi han med att fika i Klintehamns berömda bullbod och självklart han vi se några raukar och sola en del. Sammanfattningsvis kan man säga att det var en rolig vecka men som vanligt så säger man att man vill vänta ett par år innan man ger sig i kast med de taggiga snåren igen. Fast det kanske är glömt till nästa år! Nina de Boussard 18

19 Femdagars ETAPP 2 Sista startgrupp så det var sovmorgon. Solen skiner igen efter gårdagens regn och lera. Regnkläderna bort och shortsen ner i ryggan. Idag var det ett rymligare TC utan lera. Renova-starten väntade på mig så det var bara att jogga iväg. Starten var precis bredvid några hyreshus, där det satt några äldre damer och vinkade. Banan var rätt bra, tempoväxling, smyga och gasa. Själv gick jag rätt Ok, missade bara en halvmeter hög punkthöjd, som såg ut som en mini-myrstack. Andra hade problem med stämplingstekniken. En del sprang i ett annat parti, Skitskogen, kallades den för av vissa orienterare. Mest synd var det om två stycken i Enskede som inte blev godkända. Själv firade jag dagen med en festmåltid på snabbmakaroner i den fina kvällen tillsammans med Hugo, Elin och Martin, på den verkligen fina campingplatsen som vi hamnade på i år. Den bästa hittills på 5-dagars. Bosse Hedlund Tomas Albinsson-utmaningen Utmaningen går ut på att IFK Enskedes löpare en gång per år går upp och springer H21L för att utmana Tomas. Om någon enskedelöpare slår Tomas så vinner IFK Enskede utmaningen. Årets Tomas Albinssonutmaning avgjordes på Järlas klassiska tävling vid Åva Norra. Banorna gick i rejäl vildmark med stark kupering på vissa avsnitt. Med strålande solsken på en av årets varmaste dagar blev det väldigt tufft och många tvingades ge upp. Tävlingen fick ett snöpligt slut då Tomas blev diskad för felstämpling. Tomas gjorde ett bra lopp och skulle ha vunnit hela H21L klassen om han inte hade glömt bort att stämpla vid vätskekontrollen. Av utmanarna blev det Mattias Balck som fick den bästa tiden. Han öppnade starkt och ledde efter halva loppet, men tröttnade mot slutet och blev tillslut 4:a i H21L-klassen. (Mattias och Johan Balck räknas in som utmanare eftersom de även är medlemmar i IFK Enskede). Övriga utmanare som gick runt var Uffe, Pälle och Patric, se resultat nedan. Resultat (siffran inom parentes anger placering) 1. Mattias Balck, Lidingö (4) 2. Ulf Persson (6) 3. Pär Hedlund (24) 4. Patric de Boussard (30) Tomas Albinsson, Ravinen felstämplat [96.33 okorrigerad, korrigerad] Ove Hedlund utgått Christopher Lindqvist utgått Fredrik Hedin utgått Mats Eriksson utgått Johan Balck, Vallentuna utgått För övrigt kan nämnas att Järlas arrangemang var av väldigt varierande kvalitet. Första intrycket var att det skulle bli ett bra arrangemang med fin terräng, bra TC och en proffsig programbok. Tyvärr visade det sig att andra delar av arrangemanget inte höll samma klass. För lite vätska, bitvis dåligt reviderad karta, olika tävlingstider vid start och mål samt kalla duschar drar ner betyget. Det viktigaste av allt var ändå att IFK Enskede vann utmaningen och kvitterade till 2-2. Nästa år blir det 5-års jubileum och det gäller att vi är vältränade då. Tomas kommer säkert vara revanschsugen och satsa extra mycket på denna tävling. Uffe 19

20 Midnattsloppet Det började regna just när jag satte mig i bilen ute i Tyresö för att åka in till Söder och årets upplaga av Midnattsloppet, men väl framme vid Mariaskolan hade det slutat. Skönt tänkte jag, men det var för tidigt ty regnet kom tillbaka och det med besked. Efter sedvanlig genomgång i en rekordvarm skolsal 4 trappor upp, fick IFK Enskede-gänget äta middag som i år bestod av potatisgratäng och skinka. Därefter löste vi av Skogsluffarna vid Lilla Midnattsloppet. Sedan kl ny genomgång innan det var dags för huvuduppgiften starten av löpare i 7 olika startgrupper i Midnattsloppet. Nu regnade det kraftigt så många löpare hade sopsäckar som skydd före start så det blev mycket plast att samla ihop när alla startat. När alla startat var det dags för nästa arbetsuppgift utdelning av överdragskläder. Det var ingen lätt uppgift med dålig belysning, dålig sortering och lappar som blivit oläsliga i regnet eller tom ramlat bort. En kille från Södertälje fick vänta länge innan vi lyckades hitta hans väska där han förutom överdragskläder hade nycklar hem och till jobbet, plånbok, SL-kort och mobiltelefon. Han var helt förtvivlad och förutom att han frös, bekymrade han sig för var han eventuellt skulle kunna få sova. Marianne gav honom sitt regnskydd och visade honom till skolan. Vi hade anmält 25 deltagare och veckan innan fattades det 7 personer men när det väl var dags var vi faktiskt 27 funktionärer. Särskilt glädjande att några nya ställde upp. Gittis Thomsen, Mats och Samuel Larsson var med för första gången. Ett stort tack till er och alla övriga som jobbade: Ann-Marie Hjelm, Ulla och Christer Hedin, Mats, Sören och Ulla Eriksson, Nina och Patric de Boussard, Josefin Andersson och Kricke Lindqvist, Roland, Marianne och Ulf Persson, Pelle Bengtsson, Jonna Rickard, Gert och Christian Forsberg, Hugo Isgren, Ove och Bosse Hedlund, Bettan Svärd samt Martina Forsberg med pojkvännen Stefan. Mona Forslund Tävlingar hösten 2004 Nedan finns några av vårens tävlingar i Stockholmsområdet. Kontrollera för säkerhets skull i tävlingsprogrammet på klubben online om det är något du saknar. Länk till klubben online finns på samt nedan på denna sida. Arrangör Tävlingsdag Tävlingstyp Senaste anmälan Tureberg-Rotebro Lörd-Sönd 11/12 sept Kort/Klassisk 30 aug Södertörn Lörd 25 sept Final Ungdomsserien 15 sept Nynäshamn Sönd 26 sept Klassisk 15 sept Österåker Lörd 2 okt UngdomsBudkavle 21 sept Täby Sönd 3 okt Klassisk 21 sept 25 MANNA Lörd 9 okt Budkavle 6 sept Tullinge Sönd 10 okt Kort 27 sept HALIKKO Fred- Sönd okt Budkavle 12 sept Snättringe Sönd 7 nov Höstlunken 26 okt ANMÄL ER I GOD TID TILL TÄVLINGARNA Tävlingsanmälare: Roland Persson Adress: Mjölnartäppan 63, Haninge Telefon: E-post: roland.persson@mbox317.swipnet.se Eller på klubben online: 20