Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut nr 10

Transkript

1 Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 2014 nr 10 november 2015

2

3 Innehåll Sida Förord Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomisk och sociala förutsättningar Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Målområde 4: Hälsa i arbetslivet Målområde 5: Miljöer och produkter Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7: Skydd mot smittspridning Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa Målområde 9: Fysisk aktivitet Målområde 10: Matvanor och livsmedel Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Bilaga 1: Kommunfakta Bilaga 2: Sammanfattning av resultatet i Lokal ungdomsenkät i Klippan 2014

4 FOLKHÄLSORÅDET Lokalt välfärdsbokslut 2014 Inledning Folkhälsorådet har sedan 2005 årligen sammanställt lokala välfärdsbokslut (VFB) för kommunen. Innehållet i VFB har varierat över tid beroende på vilka regionala enkäter som genomförts. Välfärdsbokslut 2014 innehåller utvalda indikatorer från Folkhälsoenkät Barn och föräldrar En separat rapport för denna enkät är sammanställd både på regional och lokal nivå. I detta Välfärdsbokslut redovisas även ett mindre antal indikatorer än tidigare eftersom Folkhälsorådet har som ambition att presentera aktuell statistik då den är tillgänglig. Folkhälsoarbetet under 2014/15 Det hälsofrämjande arbetet för de prioriterade målgrupperna, seniorer samt personer med funktionsnedsättning har fortsatt under 2014/15. Aktiviteter redovisas nedan. Seniorer samt personer med funktionsnedsättning: Ÿ Information från Lokala Brå till målgruppen personer med funktionsnedsättning Ÿ Information- och diskussionsträff med ordförande i handikappföreningar Ÿ Gubbafrukost, Bengt Emgård/ släktforskning Ÿ Prova på curling med Roger Qvist/ Antilopenskolan för målgruppen seniorer Ÿ Peppar-Peppar dag på Biblioteket Klippan (Nationell dag för äldres säkerhet) ANTD: Under Folkhälsorådet finns en arbetsgrupp för ANTD arbetet (ANTD- gruppen). I denna arbetsgrupp ingår förutom alkohol- och drogförebyggande samordaren och hälsostrategen även representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen samt personalkontoret. Ÿ Nya mätningar på förekomsten av narkotika i kommunens avloppsvatten Ÿ Fortsatta drogtester Ÿ Fortsatt opinionsarbete gentemot föräldrar och andra vuxna om konsekvenser av att bjuda och köpa ut alkohol till unga (Tänk Om kampanj) inför sommarlov och jul/ nyår. Ÿ Föräldramöten, föräldracaféer, föreläsningar i föreningar och lektioner i skolor. 2

5 Ÿ Samverkansinsatser inom Sågengruppen (skola, polis, socialförvaltning) samt specifikt samarbete med brottsförebyggare och polis liksom tillståndsoch tillsynsansvariga Ÿ Våga vara vuxen -kurs med Carina Andersson Ÿ Manifestationer och informationsmöten efter ett tragiskt dödsfall pga en nätdrog. Vägledande för ANTD arbetet är den nationella ANTD strategin som regeringen fastslagit. Gymnasieskolornas drogpolicy och drogtester har utvecklats. Vidare medverkar alkohol och drogförebyggande samordnaren i en nationell arbetsgrupp för att vidga arbetet till att även omfatta unga vuxna (Hejdå alkoholskador). En lokal ungdomsenkät genomfördes under 2014 bland alla elever i åk 9 i Klippan. Statistik redovisades redan i VFB 2013 men under mål 11 finns en sammanfattning av resultatet från den lokala enkäten. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR): Upplägget för FaR verksamheten fortgår med samma upplägg som tidigare. Dock ingår nu även Capio Citykliniken i samarbetet och har en representant som bemannar Friskoteket var tredje vecka. Folkhälsorådet i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med att hitta nya aktörer som kan ta emot patienter med FaR recept. Under 2014 ökade antalet inskrivna patienter något. Samverkansprojekt: 6K kommunerna (klippan, Åstorp, Bjuv, Perstorp, Örkelljunga, Svalöv) har beviljats samverkansmedel där det övergripande målet är: Genom samverkan mellan de 6K kommunerna ska det främja god och jämlik hälsa inom Region Skåne, vidareutveckla det strategiska folkhälsoarbetet och öka kompentensen inom folkhälsoområdet i de 6 samverkanskommunerna. Projektet pågår tom

6 Välfärdsbokslut 2014 samt prioriterade arbetsområden beslutades vid Kommunfullmäktige Prioriterade arbetsområden för 2015/2016 är: Ÿ att i samverkan med Region Skåne och Skåneidrotten fortsätta samverkan i projekt gällande 6 K. Ÿ att fortsätta utveckla hälsofrämjande aktiviteter för seniorer Ÿ att fortsätta med hälsofrämjande aktiviteter för personer med funktionsnedsättning Ÿ att fortsätta utveckla arbetet med ANTD frågorna utifrån den nationella ANTD strategin Ÿ att ta fram en ny Folkhälsoplan med ambitionen att förbättra folkhälsan genom ett bredare arbete avseende både insatser och delaktighet. Enligt uppdrag Gunilla Svensson Ordförande i FHR Anders Ebbesson Folkhälsosamordnare/ utvecklingsstrateg Ann-Margret Ringnér Hälsostrateg Bert-Inge Karlsson Alkohol- och drogförebyggande samordnare 4

7 Målområde nr 1. Delaktighet och inflytande i samhället Indikator 1:1 Valdeltagande Kommunfullmäktige Källa: Folkhälsomyndigheten/databas Kommentar: Valdeltagandet i Klippan ligger lågt i förhållande till både Skåne och riket. Trenden de senaste valen är att valdeltagandet i Klippan ökar lite mer än i riket och betydligt mer än i Skåne. Det finns ett samband mellan valdeltagande och andra faktorer som utbildningsnivå, inkomst och hälsa. Faktorer som påverkar hälsan kan därigenom ge effekter på valdeltagandet. Källa: Klippans kommun, kommunledningsförvaltningen 5

8 Målområde nr 2. Ekonomisk och sociala förutsättningar Indikator 2:1a Eftergymnasial utbildning % år 2014 Källa: Folkhälsomyndighetens databas Indikator 2:1b Eftergymnasial utbildning % år Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Skåne

9 Indikator 2:12 Ekonomisk stress a) Oro över ekonomi %. Orolig över ekonomin några ggr/vecka Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne 2014 Kommentar: Föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden har ett tydligt samband med förekomsten av ekonomisk stress. Vid indelning i socioekonomiska grupper återfinns de största svårigheterna bland de som står utanför arbetsmarknaden såsom föräldrar med sjuk- eller aktivitetsersättning alternativt långtidssjukskrivna, arbetslösa och bland studerande. Allra svårast har föräldrar med sjuk- eller aktivitetsersättning och långtidssjukskrivna där totalt var femte förälder upplever ekonomisk stress. Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne 2014 Indikator 2:13 Förvärvsarbetande % 7

10 Indikator 2:13 Förvärvsarbetande %, forts Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Sysselsättningen bestäms från de kontrolluppgifter som arbetsgivaren varje år lämnar in till skattemyndigheterna men också genom information om företagarinkomster från taxeringsregistret. Förvärvsarbetande är alla personer som har avlönat arbete minst en timme per vecka under november månad det aktuella året. Tillfälligt frånvarande ingår också om de haft en kontrolluppgift med lön under året. Statistiken avser nattbefolkning, dvs. alla förvärvsarbetande personer som bor i kommunen oavsett i vilken kommun man arbetaar. Från och med 2004 använder SCB en ny källa för att identifiera företagare och en mindre justering av metoden för att avgränsa förvärvsarbetande Källa: SCB Indikator 2:14 Medellivslängd 8

11 Indikator 2:14 Medellivslängd, forts Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Medellivslängden för kvinnor i Klippan följer väl den som gäller för Skåne och även riket. För män är den förväntade medellivslängden ca 1,5 år kortare än i riket/skåne. Källa: Klippans kommun, kommunledningsförvaltningen 9

12 Målområde nr 3. Brns och ungas uppväxtvillkor Indikator 3:1a Behörighet till studier efter avslutad grundskola Källa: Folkhälsomyndighetens databas/skolverket 2011 ändrades reglerna för behörighet till gymnasieskolan. Från 2009 ingår alla skolor, inte bara kommunala utan även fristående skolor, internationella skolor samt Riksintag. Indikator 3:1b Meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsbaserade betygssystemet. Källa: Skolverket kommunsammanställning 10

13 Kommentar: Analys av resultat av betyg, nationella prov och lässcreening juni 2015 Meritvärde för årskurs 9 juni 2015 var 194,8 meritpoäng och för årskurs 6 var meritpoängens medelvärde 210. SKLs Öppna jämförelser 2015 bygger på föregående läsårsresultat vilken visar ett jämförande resultat med landets skolor där matematik och kemi är de ämnen i vilka eleverna har lägst uppnåendegrad. I denna rankning är Klippans kommunala skolor på plats 164 av 290 kommuner utifrån meritvärde 205,5. Flickorna hade då ett snitt på 215,8 meritpoäng (rank 189) och pojkarna 195, 7 meritpoäng (rank 155). I dessa resultat ser vi jämförande med Sveriges skolor att flickorna har en högre måluppfyllelse än pojkar. Behörighet till gymnasiet var föregående läsår följande; 78% till natur- och teknikprogram, 81% till ekonomi- humanistisk- och samhällsprogram, 83% estetprogram, 83% till yrkesprogram. Grunden till elevernas måluppfyllelse är komplexa. Mönster som är likvärdiga i hela landet såsom i matematik, kemi och mellan könen kan vi inte förklara utifrån ett Klippan fenomen. Dock ser vi att de insatser som krävs är att lärarna i grundskolan får möjlighet att bli ännu bättre pedagoger i klassrummet genom flera olika insatser. De insatser som vi främst ser är att samtliga lärare får möjlighet att utveckla sin kompetens inom läs- och språkutveckling, ledarskap och kommunikation samt formativ och summativ bedömning. I grundskolan har vi sedan hösten 2014 påbörjat en språkutvecklarkurs inom Genrepedagogik vilken vi hoppas att samtliga lärare har gått inom 3 år. Flera skolor har satsat på utbildning inom bedömning b l a med Linneuniversitet i Växjö. En påbörjad pilotkurs inom ledarskap och kommunikation i klassrummet för proaktiva teamet och en grupp lärare pågår och skall utvärderas till våren för eventuell fortsättning för samtliga lärare. I matematik såsom i de flesta ämnen behöver lärarna träna eleverna att utveckla sitt tänkande och bli utförligare i tal och skrift då de redovisar sina reflektioner och analyser. Bofinkenskolan har utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt med The Bonos Thinking hats där eleverna får träna på olika infallsvinklar och utveckla sin kognitiva förmåga. Matematikverkstäderna som sjösattes läsåret bör även uppdateras för att den praktiska matematiken utifrån NCMs strävor skall levandegöras i en varierad, dialogisk och problemlösande matematikundervisning. Källa: Klippans kommun, barn och utbildningsförvaltningen 11

14 Indikator 3:7 Låg födelsevikt Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar Låg födelsevikt ökar risken för att barnet insjuknar eller avlider under nyföddhetsperioden. Att barnet är litet vid födseln kan bero på att det fötts för tidigt och/eller på att tillväxten hämmats under fostertiden. Låg födelsevikt på grund av tillväxthämning ökar risken för diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom i vuxen ålder. Rökning eller snusning under graviditeten ökar risken både för tillväxthämning och att barnet föds för tidigt. Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Indikator 3:8 Simkunnighet åk 2, % * * Statistiken gäller Antilopen, Pilagården och Ljungbyhed (åk 2) Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen 12

15 Indikator 3:8 Simkunnighet åk 2, %, forts Kommentar Simskolan håller på att konverteras från årskurs 2 till F-klass. Målet är att alla elever ska få ett läsårs simundervisning i F-klass, årskurs 1 och årskurs 2 beroende på vilken skola det gäller. Snyggatorpskolan är färdigkonverterad och Bofinken och Vedby skola håller på. Kvar är Ljungbyhedsskolan, Pilagårdskolan och Antilopenskolan. Gällande åk 1 är simkunnigheten 83,5% och för F- klass 63,79%. Källa: Klippans kommun, Kultur och fritidsförvaltningen Indikator 3:12 Tid framför TV/dator/annan bildskärm varje dag (4 år), % Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport barn och föräldrar i Skåne 2014 Kommentar De senaste åren har tiden som barn spenderar framför bildskärm som tv, dvdspelare, dator, surfplatta, smarttelefon, eller dataspel ökat påtagligt i alla åldrar. Denna utveckling med ökande tid framför bildskärm anses särskilt oroande när det gäller de minsta barnen då skärmtittande inte bara riskerar att minska tiden för fysisk aktivitet, utan också inkräktar på den för utvecklingen så viktiga sociala samvaron med föräldrar och andra människor och tiden för naturlig lek. Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne

16 Målområde nr 4. Hälsa i arbetslivet Indikator 4:1a Ohälsotal (ohälsodagar per person och år) Antal utbetalda dager med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivaren. Källa: Folkhälsomyndighetens databas Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat kv år 14

17 Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat m år Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat kv år Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat m år 15

18 Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat kv år Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat m år Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat kv år Källa: Folkhälsomyndighetens databas 16

19 Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat kv år Indikator 4:1b Ohälsotal åldersindelat m år 17

20 Målområde nr 5. Miljöer och produkter Indikator 5:4 Fallolyckor Antal vårdade per invånare 65 år och äldre Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Under tiden 2012 till 2050 kommer antalet äldre (65+) att öka med nästan 50%. Den procentuellt största ökningen kommer att ske i den allra äldsta åldersgruppen 80+, där antalet män beräknas öka med mer än 140% och kvinnorna med ca 90%.För kommunerna är ökningen av antalet äldre i de äldsta åldersgrupperna mest betydelsefull, eftersom det i första hand är detta som påverkar behovet av vård och omsorg. Parallellt med att antalet äldre ökat och fortsätter att öka än mer, kommer om inget radikalt förbättringsarbete sker, också antalet som skadas att öka. Källa: MSB rapport 2014 Indikator 5:6 Arbetssjukdomar Antal anmälda på 1000 förvärvsarbetande Källa: Folkhälsomyndighetens databas 18

21 Indikator 5:6 Arbetssjukdomar, forts Kommentar: Den nedåtgående trend som pågått under många år är bruten. Jämfört med motsvarande undersökning 2012 är det en betydande ökning av andelen sysselsatta med arbetsorsakade besvär, framförallt bland kvinnor. Om man ser till enskilda orsaker är stress och psykiska påfrestningar vanligast och är det som också ökat mest sedan föregående undersökning Ser man till yrken med högst andel besvär finns olika kategorier av lärare representerade. Källa: Arbetsmiljöverket

22 Målområde nr 6. Hälsofrömjande hälso- och sjukvård Indikator 6:3 Antal inskrivna FaR-patienter Källa: Klippans kommun, kultur- och fritidsförvaltningen Kommentar: Antal inskrivna FaR patienter har ökat något 2014 jämfört med antalet Verksamheten bedrivs med samma upplägg som tidigare år. Nytt för 2015 är att det nu finns en samverkansöverenskommelse mellan Kultur- och fritidförvaltningen, Vårdcentralen Klippan, Capio Citykliniken samt Apoteket Kronan. Detta innebär att även Capio Citykliniken också bemannar Friskotekt och träffar patienter för ett motiverande samtal. Källa: Klippans kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Indikator 6:5 Har haft hål i tänderna 4 år, % Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport barn och föräldrar i Skåne

23 Indikator 6:5 Har haft hål i tänderna 4 år, %, forts Kommentar: Hål i tänderna orsakas av att munbakterier bildar syra som fräter på emaljen när vi äter socker eller andra kolhydrater. Frätskador är ett ökande problem som beror på att man alltför ofta dricker sura drycker som sportdrycker, läsk och juice. Risken för karies och frätskador är större för barn och unga under 20 år eftersom deras tandemalj är mjukare än hos vuxna. Det finns stora socioekonomiska skillnader i tandhälsa. Karies är vanligare bland barn vars föräldrar är lågutbildade ensamstående, unga, utlandsfödda, har ekonomiska svårigheter eller själv har dålig tandhälsa. Barn till föräldrar i dessa grupper uteblir oftare från tandvården trots att barn och unga i Sverige har rätt till gratis tandvård till och med det år de fyller 19 år. För att minska risken för karies ska man helst börja borsta barnets tänder med fluortandkräm så fort den första tanden tittar fram. Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport barn och föräldrar i Skåne

24 Målområde nr 7. Skydd mot smittspridning Indikator 7:3 Barnvaccinationer MRP (Mässling, Röda hund och Påssjuka) Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Vi erbjuder alla barn vaccinationer enl. socialstyrelsens basprogram för skolhälsovården. De barn som missat någon vaccination( ex. tackat nej på BVC) kan få den missade sprutan i skolan. Även alla barn som kommer från andra länder och kanske har missat vaccinationer eller inte riktigt är i fas med svenska vaccinationsprogrammet erbjuds vaccinationer för att komma i fatt. Målet är att alla skall fått erbjudande och förhoppningsvis tackat ja så att alla har fullt skydd så fort som möjligt eller när de slutar skolan. Källa: Klippans kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen 22

25 Målområde nr 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Indikator 8:1 Tonårsaborter år Antal per 1000 kvinnor Källa: Folkhälsomyndighetens databas Indikator 8:2 Aborter år Antal per 1000 kvinnor Källa: Folkhälsomyndighetens databas 23

26 Indikator 8:3 Aborter år Antal per 1000 kvinnor Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Aborterna i Sverige sker allt tidigare i graviditeten och oftast används läkemedelsbehandling som metod var 88% av aborterna medicinska, visar ny statistik från Socialstyrelsen. Sedan början av talet har andelen aborter före sjunde graviditetsveckan ökat betydligt. Under 2014 genomfördes hälften av alla aborter inom denna period, 82% skedde före vecka 9 och 93% före vecka 12. En förklaring till att aborterna görs allt tidigare i graviditeten är att det införts nya metoder för medicinsk abort och mer utvecklad ultraljudsteknik. Medicinsk metod används vid totalt 88% av de aborter som rapporterat Ungefär en fjärdedel av alla graviditeter i åldersgruppen år slutar med abort, en siffra som varit ungefär densamma sedan Vanligast är aborterna i åldersgruppen år. Sammanlagt rapporterades drygt aborter till socialstyrelsen under 2014, vilket motsvarar 20,2 per 1000 kvinnor i åldersgruppen år. Det innebär en liten minskning jämfört med Socialstyrelsens senaste mätning, men statistiken bör tolkas med stor försiktighet eftersom nya insamlingsrutiner införts. Förändringar i sättet att rapportera uppgifter leder ofta till en mer osäker statistik under den första tiden. Källa: Socialstyrelsen 24

27 Målområde nr 9. Fysisk aktivitet Indikator 9:6a Antal besök friskvården i Klippan Indikator 9:6b Antal besök friskvården i Ljungbyhed Kommentar Antalet besök på förvaltningens friskvårdsavdelningar har minskat på senare år, framför allt i Klippans Badhus. En av anledningarna kan vara att träningsmaskinerna är gamla och slitna. I Klippan finns numera ytteliggare två större träningsanläggningar vilka båda även har ett stort utbud av olika gruppträningspass vilket säkert attraherar många aktiva kunder. De två privata anläggningarna har även generösare tillgänglighet gällande öppettider då du kan gå in med egen tagg. Detta är av säkerhetsskäl inte möjligt i Klippans Badhus Friskvården i Klippans Badhus är ett komplement till den vattenbaserade verksamheten och tilltalar de som önskar simma eller deltaga i vattengympa samt även ha möjlighet att träna styrketräning. Källa: Klippans kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen 25

28 Målområde nr 10. Matvanor och livsmedel Indikator 10:1b Amning, delvis vid 6 månade Källa: Region Skåne, Kunskapscentrum för barnhälsovård Indikator 10:1c Amning, enbart ammande vid 6 månade Källa: Region Skåne, Kunskapscentrum för barnhälsovård Kommentar Att skydda, främja och stödja amning är en global folkhälsofråga och kan ses som en indikator på hälsan hos barn och kvinnor. Amning ger många hälsofördelar både för barnet och mamman både på kort och på lång sikt (Horta & Victor 2013, 2014) Genom den nära kroppskontakten får barnet, förutom näring, sina behov av värme, närhet och trygghet tillfredställda. Amning stimulerar till samspel och underlättar anknytning.ett mycket starkt samband finns mellan barn som inte ammas och kvinnors utbildningsnivå. Källa: Region Skåne, Kunskapscentrum för barnhälsovård 26

29 Indikator 10:6 BMI åk 4 % Indikator 10:8 BMI 4 år, % Andel fyraåriga barn (födda 2009) med förhöjt BMI Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Kommentar: Övervikt och fetma har ökat så mycket bland barn och vuxna under de senaste decennierna att man talar om en fetmaepidemi. Det finns dock tecken på att ökningen avstannat på senare år i Sverige. Barn med övervikt eller fetma i småbarnsåldern väger ofta för mycket även i skolåldern och som vuxna. 27

30 Indikator 10:9 Matvanor 4 år (uppdelat på frukost, lunch och lagad mat på kvällen) % Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Kommentar Ett balanserat näringsintag är viktigt för små barns utveckling och för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Sedan talet har matvanorna i Sverige försämrats i alla åldrar. Energimängden har i genomsnitt ökat med 4%, där en ökad konsumtion av fett och socker i form av t ex godis, snacks, glass och läsk utgör en bidragande orsak. Detta förklarar sannolikt en del av den ökade övervikten hos barn även om orsaksmekanismerna är komplexa och hänger samman med generella förändringar i samhället som t ex minskad vardaglig fysisk aktivitet och ett obegränsat utbud av energirik mat Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne

31 Målområde nr 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Indikator 11:14a Alkoholrelaterade brott, misshandel Anmälda fall per invånare Källa: Folkhälsomyndighetens databas Indikator 11:14b Rattfylla Anmälda fall per invånare Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Efter nästan tio år med sjunkande alkoholkonsumtion i Sverige ökade konsumtionen under 2013 till ungefär samma nivå som verkade konsumtionen ha minskat något igen. Det kräver fortsatt uppföljning för att se hur trenderna utvecklas. Alkohol är inblandad i åtta av tio misshandelsbrott i offentlig miljö. Misshandelsfallen, inte minst i nära relationer, är ofta relaterade till berusningsdrickandet. Antalet noterade rattfyllor hänger nära samman dels med nivån på alkohol/berusningsdrickandet men också med omfattningen på polisens trafikkontrollverksamhet. I Klippan har under många år bedrivits en aktiv opinionsbildning för trafiknykterhet. Källa: Klippans kommun, Folkhälsorådet 29

32 Indikator 11:2 Rökande blivande mödrar Andel % av gravida vid inskrivning till MVC Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Foster vars mammor röker eller snusar under graviditeten påverkas av tobakens giftiga substanser, vilket inverkar på fostrets tillväxt och ger sämre förutsättningar att klara omställningsprocessen i samband med födelsen. Dessutom finns det ett samband mellan mammans rökning under graviditeten och risken för att barnet senare i livet ska drabbas av sjukdomar som exempelvis nedre luftvägsinfektioner, fetma och diabetes i samband med graviditet. Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne 2014 Kommentar: Under våren 2016 startar ett försök med rökavvänjning för gymnasieelever i samverkan med Folkhälsorådet/Gymnasieskolan, Vårdcentralen Klippan och Capio Citykliniken. Rökavvänjare vid respektive enhet kommer att gemensamt starta en grupp för de elever som är motiverade och vill sluta röka. Vår förhoppning är att detta på sikt ska minska antalet rökande blivande mödrar och rökande föräldrar. Källa: Klippans kommun, Folkhälsorådet 30

33 Indikator 11:15a Narkotikarelaterade brott, drograttfylleri Anmälda fall per invånare Källa: Folkhälsomyndighetens databas Indikator 11:15b Övriga narkotikabrott Källa: Folkhälsomyndighetens databas Kommentar: Polisens insatser mot drograttfylleri skiljer sig mycket åt i de olika länen. Idag krävs misstanke för att polisen ska få stoppa ett fordon och undersöka om föraren är narkotikapåverkad. Mörkertalen är sannolikt stora. Antalet narkotikabrott kan också skilja sig mycket från ort till ort och från tid till annan. Mycket hänger på hur UNG-gruppen (ungdoms- o narkotikagruppen) fått möjlighet att arbeta i kommunen. Källa: Klippans kommun, Folkhälsorådet 31

34 Indikator 11:13 Drogmätning i avloppsvatten (Vi har valt att redovisa 2015 års mätning trots att det är ett VFB för 2014) Detta är tredje året som en mätning av drogförekomst i avloppsvattnet genomförs i Klippans kommun och 2014 gjordes mätningarna under påskhelgen, när det antogs att droganvändningen kunde vara hög. Även 2015 var tanken att en mätning skulle ske under påskhelgen. Ett analysproblem gjorde att det inte gick att få något resultat från den mätningen. I stället genomfördes en mätning i maj och juni, i samverkan med en rad andra kommuner i Skåne. Att jämföra mätningen 2015 med de två tidigare är således vanskligt men mätresultaten framgår av följande tabell: (OBS! att redovisningen beräknat antal doser/1000 invånare. En missbrukare kan använda flera doser per dag.) * * Ändrat underlag 32

35 Några slutsatser för kommunens del: Påsken 2014 indikeras en ovanligt omfattande droganvändning! Amfetaminanvändningen är anmärkningsvärt hög, inte minst i Ljungbyhed, där det tycks fortsätta att växa. Vid 2015 års mätning gjordes en jämförelse mellan några olika kommuner. Följande tabell visar utfallet. OBS! att Ljungbyhed redovisats för sig och Klippan för sig. Doser/1 000 inv Kommun Cannabis Amfetamin Kokain Eslöv Klippan Landskrona Ljungbyhed Lund Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad ,7 0, ,1 1,1 0,5 1,2 1,2 0,5 0,6 1 0,3 0,8 0,5 Kommentar: Om ett snittvärde räknas ut för de båda mätningarna hamnar Klippan på 34 doser/1000 inv för kannabis medan Ljungbyhed hamnar på 31 doser/1000 inv. Det innebär en 7:e resp 9:e plats bland de deltagande kommunerna. För amfetaminutfallet blev resultatet dystrare: Snittantalet doser/1000 inv låg på 17 för Klippan och 32 för Ljungbyhed. Det skulle placera Ljungbyhed högst upp på listan medan Klippan hamnar på en 4:e plats. Resultatet behöver analyseras vidare. 33

36 Bilaga 1

37

38

39

40

41

42 Bilaga 2 Sammanfattning av resultatet i Lokalungdomsenkät i Klippan 2014 Under 2014 genomfördes en Lokal ungdomsenkät bland alla åk 9 elever i Klippan. Resultatet redovisades detaljerat redan i förra årets VFB. Resultaten jämförs med förra stora ungdomsenkäten Röda siffror är flickor och blå siffror är pojkar Elever i åk 9 som röker (mer eller mindre) 14% 19% 11% 14% Röker (nästan) dagligen 11% 9% 6% 5% Elever som snusar (mer eller mindre) 7% 0% 14% 18% Kommentar: Den positiva tendensen är att fler avstår från att röka i åk 9 men andelen dagligrökare har stigit något. 6-8% av eleverna säger att någon av, eller båda föräldrarna tillåter deras rökning. Till detta kommer att 4-5% av eleverna i åk 9 inte vet vad föräldrarna tycker. Källa Folkhälsorapport barn o unga 2012 o Lokal ungdomsenkät Druckit alkohol under de 59% 72% senaste 12 månaderna (åk 9) 54% 80% Intensivkonsumtion 11% 19% någon gång/mån (åk 9) 19% 30% Källa Folkhälsorapport barn o unga 2012 o Lokal ungdomsenkät 2014 Kommentar: I den lokala ungdomsenkäten 2014 kunde man för första gången utläsa en tydligt positiv förändring. Blivit bjuden på alkohol av föräldrarna (åk 9) 40% 59% 34% 51% Föräldrar har köpt ut alk av något slag 14% 20% 12% 22% Källa Folkhälsorapport barn o unga 2012 o Lokal ungdomsenkät 2014 Kommentar: Resultatet som här redovisas är något av ett genombrott i positiv riktning. En tydlig förändring av föräldrarnas attityd är sannolikt en av orsakerna till att siffrorna för åk 9 elevernas intensivkonsumtion gått ner så påtagligt Har du under senaste året blivit erbjuden att prova eller köpa narkotika? (åk 9) 11% 10% 20% 17% Använt narkotika någon gång? (åk 9) 6% 1% 10% 11% Använt senaste månaden 4% --- (inga uppg 2012) 1% --- Källa: Folkhälsorapport barn o unga 2012 o Lokal ungdomsenkät 2014 Kommentar: Exponeringen för droger har ökat något. Numera kan erbjudande att prova eller köpa ske mer opersonligt. Det är pojkarna hos oss som ligger över rikssnittet i åk 9. När det gäller typ av preparat handlar det nästan uteslutande om cannabis i olika former (i viss utsträckning även spice dvs syntetisk can/thc. /BIK

43

44 Hälsans bestämningsfaktorer Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet Kommunkontoret, Trädgårdsgatan 12, Klippan Klippan Tel: Fax: E-post: