Forskning och utveckling i Göteborgsregionen

Transkript

1 Forskning och utveckling i Göteborgsregionen - omfattning, inriktning och kopplingar till den övriga lokala ekonomin Martin Andersson*#, Olof Ejermo*, John Källström* * Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE), Lunds universitet # Institutionen för Industriell Ekonomi (TIEK), Blekinge Tekniska Högskola 1

2 2

3 FÖRORD Göteborg är en av Europas FoU-tätaste regioner (Forskning och Utveckling), mycket tack vare vår avancerade tillverkningsindustri och en medveten satsning på att bygga broar mellan näringsliv, politik och akademi. I fler talet rankingar över konkurrenskraft ser vi att Göteborgsregionen placerar sig högt jämfört med andra regioner i världen. Gemensamt för dessa rankingar är ofta en indikator över hur mycket regionen satsar på FoU, till exempel rankas Göteborgsregionen som nummer 17 av över 270 regioner i Europa när vi sätter FoU-utgifterna i relation till storleken på ekonomin. Uppdraget för Business Region Göteborg (BRG) är att bidra till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens näringsliv. Vi är stolta över vårt näringsliv och de många världsledande företag som finns här. Samspelet mellan näringsliv, politik och akademi är unikt och bidrar med all säkerhet till vår starka position inom FoU-området. Tillsammans med forskare från Lunds universitet har vi undersökt om fattningen, inriktningen och kopplingen till den övriga lokala ekonomin. Rapporten kommer fram till många intressanta resultat, som till exempel vilka branscher det är som bidrar till de höga FoU-utgifterna och hur FoU-aktörerna påverkar Göteborgsregionens arbetsmarknad, genom bland annat arbetskraftsrörlighet och kunskapsspridning. Vår förhoppning är att rapporten kan vara ett diskussionsunderlag för hur vi stärker Göteborgsregionen ytterligare som ett världsledande centrum för FoU-intensiva företag. Rapporten har skrivits av Martin Andersson, Olof Ejermo och John Källström. De policyslutsatser som förs fram är rapportförfattarnas egna. För BRG:s räkning har Mårten Andersson och Henrik Einarsson varit projektledare. 3

4 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 1. Sammanfattning Göteborgsregionen en strategiskt viktig FoU-region i Sverige Rapporten visar med befintliga data att Göteborgsregionen är en strategiskt viktig FoU-region i Sverige: Regionens FoU-verksamhet uppgick 2011 till över 25 miljarder kronor, vilket innebär att regionen ensamt svarar för över en femtedel (> 20 %) av Sveriges samlade investeringar i FoU. Göteborgsregionen har en speciellt framskjuten roll i tre sektorer: (1) Motorfordon och Transportmedelsindustri, (2) Kemisk industri, Livsmedel och Läkemedel och (3) Företags - tjänster. Inom dessa sektorer svarade man 2009 för 52, 32 respektive 33 procent av Sveriges totala investeringar i FoU. Göteborgsregionen har också en förhållandevis hög andel av Sveriges patent, mätt baserat på uppfinnare, dvs. personerna bakom patent, med arbetsställe i regionen. Regionens betydelse är betydande i kategorierna kemisk industri, livsmedel och läkemedel och transport medelindustri. Inom transportmedel står Göteborgsregionen för nästan hälften av alla patentansökningar i Sverige. Lokala FoU-företag bidrar till utvecklingen av arbetsmarknad för kvalificerad arbetskraft Internationell forskning pekar på att lokal förekomst av stora FoU-aktörer i en region ofta är avgörande för utvecklingen av en lokal arbetsmarknad för FoU-relaterad verksamhet. Stora kunskaps- och teknologintensiva företag, så kallade anchor-tenants, bidrar till att kompetens och kunskaper som annars inte efterfrågats och utvecklats blir tillgängliga i de ekonomier där de är lokaliserade. I enlighet med regionens stora FoU-investeringar återfinns en stor del av den högutbildade arbets kraften inom naturvetenskap och teknik (NT) i Göteborg: 4

5 Regionen utgör en väsentlig arbetsmarknad för individer med hög utbildning inom NT. Till exempel står Göteborgsregionen för omkring en fjärdedel av alla forskarutbildade NTarbetare i varuproducerande sektorer i Sverige och omkring en femtedel av alla anställda inom tjänsteproducerande sektorer. Inom transportmedelsindustrin är denna siffra hela 44% och över 30 % inom läkemedel och kemisk industri. Inom gruppen övriga företags tjänster är samma siffra omkring 20 %. Antalet högutbildade NT-anställda med arbetsställe i Göteborgs regionen har dessutom utvecklats klart starkare än i övriga Sverige sedan början av 1990-talet. Det sker en betydande rörlighet av NT-arbetare i regionen. Huvuddelen av denna rörlighet sker mellan företag och arbetsställen inom regionen. Detta innebär att vi kan tala om regionen som ett kluster som bildar en integrerad lokal arbetsmarknad för NT-arbetare. Lokala spridningseffekter från FoU via arbetskraftsrörlighet Rörlighet av arbetskraft pekas ofta ut som en central mekanism för lokal kunskapsspridning. När arbetstagare med erfarenhet från stora FoU-företag i en region byter arbetsgivare och börjar jobba på andra lokala företag bär de med sig ackumulerade kunskaper som kommer den nya arbets givaren till godo. Våra analyser av kopplingarna mellan de stora FoU-utförarna i Göteborgsregionen och det övriga näringslivet visar att: Det sker ett betydande utbyte i termer av arbetskraftsrörlighet från de 10 största FoUutförarna till övrigt näringsliv i regionen. Rapportens beräkningar visar att ungefär 200 personer med NT-utbildning lämnar dessa företag till övriga företag årligen. Detta flöde motsvarar omkring 5 % av den totala inomregionala rörligheten av NT-arbetare. Om varje flöde av NT-arbetare från de stora FoU-utförarna innebär att värdefulla kunskaper och erfarenheter om FoU sprids i regionen, betyder detta att ett årligt flöde på över 200 personer över tid kan ge betydande avtryck i ekonomin och gynna övrigt näringsliv. De 10 största företagen attraherar starkt specialiserade FoU-arbetare såsom forskar - utbildade och uppfinnare. 5

6 Högt utbyte mellan FoU-verksamheten och kunskapsintensiva tjänstebranscher Utbytet mellan regionens stora FoU-utförare och övrigt näringsliv är koncentrerat till två sektorer, Övriga företagstjänster och Databehandling, telekommunikation m.m. Nästan 60 % av all rörlighet från de 10 största FoU-företagen av NT-arbetare går till företag i dessa sektorer. Tillika kommer omkring 60 % av all arbetskraft till de 10 största FoU-företagen från övriga regionen från samma sektorer. Ingen av dessa sektorer har stora egna FoU-investeringar. Rörligheten från de stora FoU-utförarna kommer i huvudsak från FoU-företag inom Transportmedelsindustrin och Metall- och maskinindustri samt elektronik. Det är ett begränsat utbyte mellan Kemisk industri, livsmedel och läkemedel och övriga lokala ekonomin. Tecken på låg arbetskraftsrörlighet från akademins forskningsverksamhet till näringslivet Rörligheten av personal från akademins forskningsverksamhet i Göteborg till det lokala näringslivet är låg. Den vanligaste typen av rörlighet består av doktorander. Hela 65 % av de totala flödena utgörs av denna kategori, och här gäller att rörlighet till näringslivet är en naturlig följd av avslutad doktors - utbildning. FoU-verksamheten ger vissa avtryck i nyföretagandet Nyföretagande genom spinoff är särskilt högt inom tillverkningsindustrier klassade som medium högteknologi. Inom dessa branscher återfinns flera FoU-intensiva företag i Göteborgs regionen. Detta kan ses som ett avtryck av regionens FoU-verksamhet i nyföretagande genom spinoffs. Göteborgsregionens FoU-företag en drivande kraft för framväxt av kunskapsintensiva tjänster En tolkning av de starka banden mellan de stora FoU-företagen och de kunskapsintensiva tjänste sektorerna i termer av rörlighet av NT-arbetare är att FoU-företagen i Göteborgsregionen driver fram och stärker en lokal pool av kunskapsintensiva konsultbolag inom teknik genom att säkerställa lokal tillgänglighet till FoUerfaren arbetskraft. En livskraftig och kunskapsintensiv lokal industrisektor med högt kunskaps innehåll, som FoU, kan på detta sätt skapa ett lokalt rekryteringsunderlag för kunskapsintensiva företag inom företagstjänster och stimulera framväxten av denna sektor. Dessa konsultbolag kan i sin tur ses som mellanhänder som ser till att kompetens och erfarenhet sprids i det lokala näringslivet genom konsultbolagens vid sträckta nätverk av kundföretag. Samtidigt visar analyserna också på att nyföretagandet genom spinoffs inom kunskapsbaserade privata tjänstebranscher är något lågt i Göteborgsregionen. 6

7 2. Policyslutsatser Vilka faktorer gör Göteborgsregionen till en attraktiv region att investera FoU i? Företagens val att bedriva FoU är en komplex funktion av konkurrenssituationen inom branchen, hur snabb teknologiutvecklingen är, samt vilka alternativ företaget har för att placera sina FoU- satsningar i regionen respektive i andra regioner. Starka FoU-regioner har dock den fördelen att de tenderar att vara själv förstärkande över tid. En fördel i Göteborgsregionen tycks vara att antalet FoU-utförare stiger över tid. Samtidigt är FoU koncentrerat till ett fåtal utförare, vilket gör regionens FoU sårbar och som har illustrerats av nedläggningar och tvära kast i FoU-verk samheten hos SAAB, AstraZeneca, Ericsson och Sony m fl i andra regioner. Modern internationell forskning lyfter fram att FoU-verksamheten i företag blir allt mer internationaliserad. FoU-företag gör strategiska val med avseende på lokalisering och expansion av sin FoU, och dessa val styrs i stor utsträckning av tillgången till relevanta kunskaps resurser och miljön för FoU som olika platser erbjuder. Lokal förekomst av FoU- och kunskaps intensiva företag i Göteborgsregionen ställer med andra ord krav på Göteborg som värdregion. Viktiga lokala omgivningsfaktorer för FoU-företag är normalt tillgång till kompetent personal och samarbetsmöjligheter med universitet och andra strategiska verksamheter. Ur detta perspektiv är det ofta en fördel om en region redan har ett kluster av företag inom relaterade branscher, eftersom det säkerställer ett rekryteringsunderlag och tillika en potential för samverkansmöjligheter. Regioner med en kritisk massa av FoU och relaterade verksamheter har därför generellt goda möjligheter att utveckla och kunna erbjuda en konkurrenskraftig FoU-miljö. I ett längre perspektiv är miljön av relaterade omgivningsföretag ett attraktionsvillkor för FoU-verksamhet. Till exempel framkommer i en analys av AstraZenecas FoU-verksamhet i Sverige av Andersson m.fl. (2008) att nya företag i Göteborgs regionen särskilt skulle gynna den historiskt framgångsrika FoU-verksamheten i Mölndal, och att en mångfaldsmiljö för läkemedelsforskning för närvarande saknas i regionen. Detta ligger i linje med analyserna i denna rapport som just visar att den sektor som inbegriper läkemedel har ett lågt utbyte med övriga näringslivet i Göteborg. Vi menar att de kartläggningar av relaterade branscher till FoU-verksamheten i Göteborg som presenteras i denna rapport utgör värdefullt informations- och beslutsunderlag i arbeten med policystrategier för att stärka regionala kluster. Policyåtgärder på regional nivå inbegriper nästan alltid prioriteringar gällande vilka branscher och områden som är föremål för stöd i olika former från det offentliga såväl som från privata näringslivsorganisationer. Empiriskt underlag avseende kopplingar mellan branscher utgör grundvalar för diskussioner kring vilka verksamheter som kan gynnas av (eller gynna) FoU-verksamhet. Detta är också ett centralt perspektiv i den moderna policylitteraturen kring regional utveckling, inte minst i EUs nuvarande satsning på smart specialisering (cf. McCann och Ortega-Argilés 2013). 7

8 Att döma av analyserna i rapporten är det tydligt att de kunskapsintensiva tjänstebranscherna är betydande både som destination för FoU-relaterad arbetskraft från de stora FoU-företagen i regionen och tillika som rekryteringsbas för FoU-företagen. Strategier för att stärka miljön för FoU i Göteborgsregionen bör därför inbegripa en översyn av utvecklingsmöjligheter och synergier med de kunskapsintensiva tjänstebranscherna i regionen. Det finns tydliga mönster för särskilt FoU-verksamheten inom Transport medelsindustrin och Metall- och maskinindustri samt elektro nik. Det förhållandevis låga nyföretagandet genom spinoffs i kunskapsbaserade tjänster ger extra skäl att närmare studera utvecklingen och dynamiken i tjänstebranscherna. Samtidigt är det en självklarhet att de generella institutionella villkoren och lokala regelverken för entreprenörskap är essentiella för framväxt av omgivningsföretag. För läkemedelssektorn är som poängterats ovan kopplingarna till övriga näringslivet i termer av arbetskraftsrörlighet svag och det har i andra studier också framkommit att omgivningsmiljön för FoU inom läkemedel i Göteborg är begränsad. Samtidigt pekar en stor litteratur om läkemedels forskning om den ökande vikten av interaktion med omgivningsföretag, speciellt bioteknik företag, som kan utgöra kunskapskällor och samarbetspartners för forskningen i de etablerade läkemedelsföretagen. 1 Befintlig kunskap pekar på att det för de mindre bioteknikföretagen finns en uppgift för politiken att skapa en infrastruktur och incitament för expansion och kluster bildning. Maryann Feldman (2003, s. 765) m.fl. drar t ex följande slutsats om utvecklingen av bioteknikklustret i Washington, USA: 2 The Capitol region biotechnology cluster, in essence, is the result of three reinforcing sets of factors: pre-existing resources, entrepreneurship and the incentives and infrastructure provided by government. Utvecklingen av ett stort kluster i Washingtonregionen under de senaste 10 åren illustrerar ett förlopp där offentliga beställningar och närhetsbaserad samverkan mellan många små och medelstora bioteknikföretag lett till förnyelse och expansion av en delvis ny industri med starka kopplingar till läkemedelsområdet som stimulerar FoU i läkemedel. Resultaten i denna och andra rapporter tyder på att det finns skäl för Göteborgsregionen att i samverkan med forsknings verksamheterna inom Kemisk industri, livsmedel och läkemedel göra fördjupade analyser av miljön för forskningsverksamheten i Göteborgsregionen och kopplingarna till övriga ekonomin. 1 Se t ex Frank T. Rothaermel (2001), Complementary Assets, Strategic Alliances and the Incumbent s Advantage: an empirical study of industry and firm effects in the biopharmaceutical industry, Research Policy, 30, och Oliver Gassmann m.fl. (2008), Leading Pharmaceutical Innovation trends and drivers for growth in the Pharmaceutical industry, Springer, Berlin 8 2 Maryann Feldman och Johanna Francis (2003), Fortune Favors the Prepared Region the case of entrepreneurship and the capitol region Bio - technology cluster, European Planning Studies, 11,

9 Avslutningsvis är det viktigt att notera att policy måste hantera två regionbegrepp när de gäller miljön för FoU: För företagen ska regionen i vilken FoU-verksamheten är lokaliserad vara en bas för interaktion med forskare vid universitet, underleverantörer, kunder och omgivningsföretag. Ur detta perspektiv inbegriper Göteborg som FoU-region inte endast regionen själv, utan även dess länkar och kommunikationsinfrastruktur till andra regioner i Sverige och i utlandet. Den andra typen av region är avsevärt mer lokal och handlar om livsmiljön för svenska såväl som utländska FoU-arbetare som har Göteborg som arbets- och bostadsort. Regionen måste vara attraktiv både ur företagens och arbetskraftens perspektiv. Klart är att policy inte bör vara ensidig. Det finns ett betydande samspel mellan miljön för företag och miljön för individer. Välutbildade individer söker dynamiska lokala arbetsmarknader och goda livsvillkor, företagen söker kompetent och erfaren arbetskraft. 9

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion 1.1. Bakgrund Disposition Varför FoU? 2.1. Företagens motiv för FoU Spridningseffekter av FoU och konsekvenser för regional utveckling FoU i Göteborgsregionen 3.1. Att mäta FoU Egen FoU i Västsveriges privata näringsliv FoU inom universitets- och högskolesektorn Utveckling av arbetskraft i Göteborgsregionen Kopplingar och spridningseffekter till övriga ekonomin 4.1. Arbetskraftsrörlighet, relaterade verksamheter och spridningseffekter från FoU Kort om metod och dataunderlag Generell arbetskraftsrörlighet i Göteborgsregionen Rörlighet mellan sektorer inom Göteborgsregionen Rörlighet av FoU-personal till och från de största FoU-företagen Rörlighet av forskande personal från akademin i Göteborgsregionen Spinoffs i Göteborgsregionen

11 1. INTRODUKTION Denna rapport syftar till att belysa betydelsen av Forskning och Utveckling (FoU) i Göteborgs regionen. Rapporten kartlägger omfattningen och inriktningen på FoU-verksamheten i regionen, och analyserar verksamhetens lokala kopplingar och spridningseffekter. Analyserna av spridnings effekter fokuserar dels på flöden av kvalificerad arbetskraft mellan regionens FoU-verksamhet och övrigt näringsliv och akademi, dels på frekvensen av avknoppningsföretag (så kallade spinoffs ) som kan kopplas till FoU. De empiriska analyserna ligger till grund för ett resonemang kring regionala strategier för att behålla och stärka FoUinvesteringar i Göteborgsregionen. Diskussionen om policystrategier för FoU tar också avstamp i den inter nationella forskningslitteraturen kring bestämningsfaktorer för FoU-verksamheters lokalisering och betydelsen av synergieffekter och kopplingar mellan FoU och övriga verksamheter i regionen. 1.1 Bakgrund Det finns flera skäl att studera FoU. Internationell forskningslitteratur placerar till exempel FoU och innovation i centrum för ekonomisk tillväxt och utveckling. Empiriska undersökningar ger överlag stöd för att FoU bidrar positivt till ekonomisk tillväxt. En del studier knyter hela procent av produktionsresultatets tillväxt i de större OECD-ekonomierna till FoU-tillväxt (se Mohnen 1996). Ett skäl till detta är att FoU-investeringar inte bara ger en privat avkastning till de verksamheter som står för investeringarna. FoU ger också upphov till spridningseffekter (så kallade spillovers ) till övriga ekonomin. Uppskattningar av den samhälleliga avkastningen på FoU visar att de med råge överstiger den privata (Wieser 2005, Hall m.fl. 2010). Det är dessa spridningseffekter som normalt lyfts fram som motiv för offentligt stöd till FoU-verksamhet. 3 Spridningseffekter från FoU kan ta flera former. Stora FoU-intensiva företag har till exempel ofta en dominerande roll i vertikala och horisontella värdekedjor och innovationssystem, och fungerar som noder för kunskap och teknologier. Dessa företag fungerar som fönster mot omvärlden både genom egen utveckling och genom att hålla sig à jour med den senaste teknologin och de senaste metoderna från omvärlden. Detta sprids vidare inom ekonomin. Genom handel och samverkan med underleverantörer, kunder, forskarteam inom universitet och institut, konsulter och deltagande i formella och informella nätverk inom och mellan branscher bidrar de till att kunskaper och teknologier förknippade med FoU sprids inom ekonomin. De medverkar också till att bygga upp en lokal arbetsmarknad med en utökad bredd av kunskaps- och kompetens profiler i de regioner de är lokaliserade. FoU-verksamheten skapar efterfrågan på kvalificerad och högutbildad arbetskraft och bidrar följaktligen till regionens attraktivitet som arbetsort för denna kategori av arbetskraft. Vidare kan företag med stora FoU-investeringar beskrivas som plantskolor för arbetskraft med erfarenheter och kunskaper om FoU. 3 Det finns många exempel på där det offentliga stöder FoU, direkt eller indirekt: t ex offentligfinansierad FoU och undervisning vid universitet, subventionerat riskkapital och skatterabatter för privat FoU. 11

12 I internationella jämförelser har Sverige en stark ställning som FoU-nation. År 2011 uppgick Sveriges FoUutgifter som andel av bruttonationalprodukten (BNP) till omkring 3,4 % (SCB 2013). Därmed ligger Sverige en bra bit över genomsnittet för länderna inom EU27 (1,94 %) och OECD (2,4 %). Av länderna i Norden är det endast Finland som med sina 3,8 % har högre FoU-utgifter i förhållande till ekonomins storlek än Sverige. I OECD:s ranking av länder efter FoU-utgifter som andel av BNP 2011 hamnar Sverige på plats fyra, efter Israel, Finland och Sydkorea (OECD MSTI 2012). FoU-verksamheten är dock i Sverige liksom i andra länder mycket skevt fördelad i geografin. Sveriges totala investeringar i FoU är kraftigt koncentrerade till ett fåtal regioner. 4 Stockholm, Göteborg och Skåne län står tillsammans för över 70 % av landets totala FoU-utgifter. I dessa tre län utfördes FoU under 2011 för drygt 83 miljarder kronor (SCB 2013). 5 Göteborgsregionen, dvs. den del av Västra Götaland där den absoluta majoriteten av länets FoU-verksamhet återfinns, är i ett svenskt sammanhang en nyckelregion för FoU, särskilt för tillverkningsindustrin. Under 2011 uppgick regionens FoU-verksamhet till över 25 miljarder kronor, vilket innebär att regionen ensamt svarar för över en femtedel (> 20 %) av Sveriges samlade investeringar i FoU. I en europeisk kontext placerar sig även Västsverige högt, sett till FoU-utgifter som andel av BRP var regionen enligt Eurostats regionala statistik rankad på trettonde plats 2009 och på en sjuttonde plats 2011 jämfört med övriga 271 regioner i EU. Den geografiska koncentrationen av FoU-verksamhet kan ses som en återspegling av att starka regioner med goda villkor och förutsättningar för FoU spelar en betydande roll för länders förmåga att attrahera, utveckla och behålla FoU-verksamhet inom dess gränser. Lokal tillgång till arbetskraft, forskningskompetens och samverkansmöjligheter med lokala universitet och andra aktörer spelar stor roll för företagens strategiska val av lokalisering och expansion av FoU-verksamhet (Florida 1997, Kummerle 1999, Andersson m.fl. 2008). Olika regioner jämförs utifrån ett globalt perspektiv, vilket innebär att miljön för FoU i svenska regioner som Göteborg och Stockholm jämförs med regioner internationellt, t.ex. Boston-området eller Silicon Valley i USA, Montreal i Kanada och regioner i Kina och Indien. Det regionala perspektivet är väsentligt i diskussioner kring Sveriges attraktionskraft som värdland för FoU och annan kunskapsintensiv verksamhet. Ur denna synvinkel är studier av FoU-verksamheten i en av Sveriges största koncentrationer av FoU-investeringar, dvs. Göteborgsregionen, inte endast en angelägenhet för regionen som sådan, utan även för Sverige som helhet. 4 Detta mönster är inte unikt för Sverige utan gäller för samtliga OECD-ekonomier Samma bild återkommer om man studerar ett vanligt mått på resultatet av FoU, dvs. patent. Ejermo (2009) visar att patent verksamheten är starkt koncentrerad till de största regionerna i Sverige, särskilt när vi tar hänsyn till patentens kvalitet.

13 Tabell 1. Topp 10 företag sett till antal anställda i FoU-verksamhet enligt Ahlbom (2012) Företag FoU-anställda Ericsson Volvo Personvagnar* Volvo* Saab, försvar Scania Astra Zeneca* ÅF Sony Mobile Sandvik ABB 1000 *Huvuddelen av sin FoU-verksamhet i Göteborgsregionen. Notera att detta inte utesluter att övriga företag kan ha FoU-verksamhet i regionen. I Tabell 1 framgår att regionen är rikt representerad bland landets viktigaste FoU-utförare och med en imponerande industriell bredd. Uppgifterna i tabellen är hämtade från Ahlboms (2013) genomgång av de 30 viktigaste FoU-utförarna i Sverige och bygger på företagens egna uppgifter. Tabellen är något missvisande då företagens FoU-verksamhet enbart är geografiskt fördelad till den ort företagen har sin största FoUverksamhet. Ett tydligt exempel på detta är Ericsson som har betydande FoU-verksamhet i Göteborg men huvuddelen belägen i Kista. Andra stora FoU-utförare med lejonparten av sin FoU-verksamhet i Göteborg är, enligt Ahlbom: SCA (plats 15 med 520 FoU-anställda) och Akzonobel (plats 26 med 325 anställda). Samtidigt har FoU-verksamhet självklart potentiellt stora regionala effekter. Till exempel gäller att flera viktiga spridningseffekter av FoU är av sin natur lokala och avtar med avstånd, vilket innebär att de i stor utsträckning är begränsade till de regioner i vilka FoU-verksamheten är förlagd. Tillika pekar internationell forskning på att lokal FoU-verksamhet bidrar positivt till förmågan att attrahera nya FoU-företag, dvs. utvecklingen av FoU i en region är ofta kumulativ. Skälet är enkelt: FoU-företag söker kompetens och kunskapsresurser. Den lokala tillgången till dessa faktorer är av naturliga skäl ofta bättre i regioner som redan har FoU-verksamhet. Deras lokalisering till starka FoU-regioner bidrar ytterligare till attraktionskraften för regionen och viljan för ytterligare företag att lokalisera sig dit. Silicon Valley i Kalifornien i USA är ett typexempel på förekomsten av globalt konkurrenskraftiga kluster av FoU-intensiv och innovationsdriven verksamhet, där kumulativa fördelar byggts upp över tid. 13

14 Disposition Vår introduktion följs av en kort litteraturöversikt i kapitel 2 som belyser betydelsen av FoU i termer av konsekvenser för ekonomisk tillväxt och utveckling, och lyfter även fram de viktiga mekanismerna bakom dessa. I kapitel 3 används senaste tillgängliga data för att beskriva omfattningen och inriktningen på FoU-verksamheten i Göteborgsregionen såväl i näringslivet som i akademin. I kapitel 4 studerar vi rörlighet av olika kategorier av arbetskraft mellan företag och mellan akademin och företag. Detta kapitel har ett särskilt fokus på de stora FoU-aktörerna i regionen, och vi särstuderar rörligheten av kvalificerad arbetskraft till och från de 10 största FoU-utförarna i regionen. I kapitlet redovisar vi även frekvensen av avknoppningsföretag som kan kopplas till regionens FoU-verksamhet. Analyserna i denna del syftar till att belysa utbytet mellan FoU-verksamheten och den övriga ekonomin och vad de stora FoU-enheterna betyder för regionens utvecklingsmöjligheter och långsiktiga kompetensuppbyggnad.

15 2. VARFÖR FoU? Detta kapitel presenterar en kort översikt av betydelsen av FoU för ekonomisk tillväxt och utveckling. Vi inleder med att diskutera varför företag investerar i FoU, och går sedan över till en diskussion av vad lokal förekomst av FoU-verksamhet kan betyda för en regions utveckling och potential. 2.1 Företagens motiv för FoU Företagens motiv för FoU-investeringar är enkelt uttryckt att stärka eller behålla sin konkurrenskraft och lönsamhet. Det kan handla om att ta fram nya eller förbättrade produkter för att möta tilltagande konkurrens eller som ett medel för att ta sig in på nya marknader och ta marknads andelar. Det kan också handla om att utveckla nya eller förbättra/effektivisera existerande produktionsmetoder som ett led i att sänka kostnader. FoU behövs också för att förstå och imitera andra företags redan förvärvade kapacitet. Generellt fyller FoU två viktiga funktioner: Utveckling och applicering av nya kunskaper och rutiner för framtagning av nya och bättre produkter, tjänster och processer (produkt- och processinnovationer) Utveckling av absorptionsförmåga (Cohen and Levinthal 1990), dvs. företagets förmåga att hämta in, avkoda och tillgodogöra sig information och kunskap från omgivningen (extern kunskap) Ovanstående punkter klargör att FoU-processer inom ett företag inte bara leder till nya produkter och tekniska lösningar, utan också medför kunskap i form av rutiner och absorptions förmåga. Flera studier lyfter fram absorptionsförmåga som ett centralt resultat av FoU. Argumentet bygger på att företagens innovationer i grund och botten ofta baseras på imitation eller små förändringar av existerande tekniska lösningar, produkter eller tjänster som utvecklats av andra, snarare än genuint egna uppfinningar (Griffith m.fl. 2004, von Hippel 1988). Att fånga upp och tillgodogöra sig extern kunskap är långt ifrån gratis, utan kräver normalt egna FoU-ansträng ningar. 6 Stora FoU-investeringar i en region kan ur detta perspektiv ses som en indikation på lokal förmåga hos företag och dess arbetskraft att utveckla egna innovationer liksom en förmåga att hämta in och tillgodo göra sig kunskaper och teknologier som utvecklats i andra delar av världen. FoU skapar således förutsättningar för spridningseffekter från omvärldens FoU- och innovationsansträngningar in till företag i en region och bidrar till att skapa fönster mot omvärlden. Det finns också starka argument och empiriska 6 Ett exempel ges av en klassisk analys av Mansfield (1981). Han samlade in data över imitationskostnader för 48 innovationer från företag inom kemi-, läkemedel-, elektronik- och maskinindustri i USA. Imitationskostnader definierades som alla kostnader associerade med utveckling och introduktion av den imiterade produkten. Resultatet visade att kostnaden för att imitera en produkt i genomsnitt uppgick till cirka 65 procent av kostnaden för den ursprungliga innovationen. 15

16 resultat till stöd för förekomsten av spridningseffekter från FoU-verksamheten i en region till övrigt lokalt näringsliv. 2.2 Spridningseffekter av FoU och konsekvenser för regional utveckling I den moderna tillväxtteorin som betonar just kunskap och FoU är kunskapsspridning och så kallade FoU-spillovers viktiga beståndsdelar (Romer 1986 och 1990, Lucas 1988). 7 I Romers (1986) klassiska modellansats har till exempel varje företag en produktionsfunktion där produktions resultatet inte endast är avhängigt företagets egna resurser. Det är också avhängigt ekonomins samlade kunskapsstock. Denna modellformulering bygger på idén att ett företag som verkar i en miljö med stora investeringar i kunskap påverkas positivt av den kunskap som genereras i ekonomin som helhet. Kunskap framtagen utanför företaget självt antas spilla över till företaget och bidra till dess produktivitet. Hur sker denna typ av kunskapsspridning? Litteraturen lyfter fram flera olika typer av effekter, och listan nedan utgör endast exempel: Företag kan studera varandras patentdokumentation. Patentdokumentation är offentliga handlingar. Företag kan använda så kallad omvänd ingenjörskonst (eng: reverse engineering), dvs. utifrån en färdig produkt producerad av andra företag ta fram detaljerade ritningar och specifikationer över teknologin. De insatsvaror ett företag använder i produktionen kan på grund av FoU-ansträngningar hos leverantörerna innehålla kvalitetsförbättringar, samtidigt som det pris företaget betalar inte fullt ut avspeglar nyttan för företaget. Avsiktligt eller oavsiktligt utbyte av information mellan företag på tekniska konferenser, mässor och andra mötesplatser. Rörlighet av kvalificerad arbetskraft förknippad med FoU mellan företag Nya företag i form av avknoppningar från FoU-företag. FoU-verksamhet genererar ny kunskap och idéer som kan ligga till grund för nya företag. Detta är ett centralt antagande i det teoretiska ramverk som går under namnet the knowledge spillover theory of entrepreneurship (Acs m fl 2009) Exemplen ovan tydliggör att spridningseffekter av FoU är av olika natur och har olika geo grafisk utsträckning. Kunskapsspridning som går via studier av officiell patentdokumentation är till exempel global i den meningen 16 7 Kunskap antas vara icke-exkluderbar och användningen av kunskap av en aktör förväntas inte reducera möjligheten för andra aktörer att använda kunskapen (så kallade icke-rivalitet).

17 att den är oberoende av lokalisering. Det finns också goda skäl att anta att så kallad teknologisk närhet mellan företag underlättar denna spridnings mekanism. Ett företag har lättare för att ta till sig av kunskaper och teknologi från andra företag som är verksamma inom samma bransch eller använder liknande teknologier (se t.ex. Orlando 2004, Autant-Bernard, 2001, Ejermo, 2005). Detsamma gäller omvänd ingenjörskonst. Marknader är globala och ett företag i Kina eller Indien kan importera produkter från i stort sett vilka länder som helst och studera dess tekniska lösningar och design, men verkligt effektivt lärande från en sådan strategi kräver sannolikt att företagen är verksamma inom liknande branscher eller produktområden. 8 Var i geografin och mellan vilka branscher spridningsmekanismer via kunder och leverantörer sker är också självklart avhängigt kundernas och leverantörernas lokalisering och branschtillhörighet. Många FoUintensiva företag är globala i den mening att de har viktiga kunder och leverantörer i flera olika länder, vilket talar för att FoU-spillovers via kunder och leverantörer också är globala. Frågan blir då i vilken utsträckning FoU-verksamhet genererar spridningseffekter i de regioner de är lokaliserade. Påverkar FoU-företag de regioner de är verksamma i på ett betydande sätt givet att flera typiska mekanismer för kunskapsspridning från FoU inte har en tydlig geografisk dimension? Spelar geografisk närhet någon roll? En stor internationell forskningslitteratur visar att svaret på dessa frågor är ja. På ett generellt plan gäller att framgångsrika regioner som växer är regioner som förmår attrahera och utveckla FoU- och kunskapsintensiv verksamhet. I boken The New Geography of Jobs utgiven 2012 påvisar Enrico Moretti, professor vid Berkeley University of California, betydelsen av en lokal innovationssektor för regioners utveckling och välstånd. Verksamheter med högt inslag av FoU, högutbildad och välbetald arbets kraft karaktäriseras som en bassektor som driver lokal tillväxt samt utvecklingen av lokala tjänstenäringar som normalt inte förknippas med FoU. Välbetald arbetskraft i innovationssektorn efterfrågar lokala tjänster som frisörer, restauranger och kulturverksamhet. Moretti och Thulin (2013) presenterar en analys för Sverige där de visar att högteknologisk och FoU-intensiv industri just har en markerat högre sysselsättningsmultiplikator än övriga industrisektorer. Ett nytt jobb inom högteknologisk industri verksam inom en region leder till ytterligare jobb i den lokala tjänstesektorn i samma region. Dessutom visar deras empiriska analyser att ett nytt jobb i industrin förknippat med lång universitetsutbildning (minst tre år) i en region resulterar i en expansion av den lokala tjänstesektorn med ca tre jobb. För lågteknologisk industri är multiplikatorn däremot mycket liten. Dessa skattade multiplikatoreffekter bygger på ökat ekonomiskt utbyte genom ökad efterfrågan och har inget att göra med FoU-spillovers i traditionell mening, men illustrerar vad en FoU-intensiv verksamhet kan betyda för en regions utveckling. Samtidigt är flera viktiga spridningseffekter förknippade med FoU-verksamhet lokala. Moretti (2012) exemplifierar hur utvecklingen av Seattle förändrades när Microsoft beslutade sig för att flytta sin huvud- 8 Inom litteraturen kring innovation management pekar man exempelvis på den gradvisa omvandlingen företag i öst-asiatiska länder gått igenom från OEM (Own Equipment Manufacturing) som underleverantör till ODM (Own Design Manufacturing) vidare till OBM (Own Brand Manufacturing) (Tidd m fl, 2005). 17

18 kontorsverksamhet från Albuquerque till Seattle i slutet av 1970-talet. Moretti menar att Seattle vid denna tid inte alls var någon region som var känd för avancerad data- och mjukvaruutveckling. Ett skäl till omlokaliseringen var istället att Seattle var Bill Gates hemort. Microsofts lokalisering hade dock en väsentlig effekt på regionens utveckling. Den blev attraktiv som arbets- och bostadsort för kvalificerad arbetskraft inom data och IT vilket hjälpte till att bygga upp en lokal pool av arbetskraft. Microsoft skapade också en lokal efterfrågan för kunskapsintensiva tjänstebranscher och stimulerade utvecklingen av stödjande branscher för FoU- och teknologiintensiv verksamhet. Båda faktorerna bidrog till att stärka Seattles attraktionskraft för kvalificerad och högutbildad arbetskraft såväl som för teknologiintensiva företag. Lokal tillgång till kvalificerad arbetskraft och kunskap spelar stor roll för företagens strategiska val av lokalisering och expansion av FoU-verksamhet (Florida 1997, Kummerle 1999, Andersson m.fl. 2008). Detta återspeglar hur stora FoU-intensiva företag kan vara drivande i lokal utveckling och initiera och/eller stärka kumulativ utveckling som ofta präglar regioners tillväxt. Man kan säga att Microsofts lokaliseringsval banade vägen för ett kluster av högteknologisk och FoU-intensiv verksamhet i Seattle. Den grundläggande principen är enkel. Företag söker kompetent arbetskraft, och den tenderar att finnas där det redan finns företag som efterfrågar och sysselsätter denna kompetens. Högutbildad arbetskraft söker en bred arbetsmarknad för deras erfarenheter och utbildning, och sådana arbetsmarknader finns i första hand i regioner där det redan finns en ansamling av FoU- och kunskapsintensiva företag. Den moderna forskningslitteraturen kring spridningseffekter av FoU tenderar att lyfta fram arbetsmarknadsaspekter. Ett vanligt argument är att lokal förekomst av stora forskningsintensiva företag, så kallade anchor-tenants, bidrar till att kompetens och kunskaper som annars inte efterfrågats och utvecklats blir tillgängliga för näringslivet i de lokala ekonomier där de är lokaliserade. I en välciterad artikel skriver t.ex. Agrawal och Cockburn (2003, s. 1230, fritt översatt): stora anchor-tenant företag förtätar faktormarknader på ett annat sätt än många små företag med samma totalstorlek som anchor- tenant företagen. Skalekonomi och vidd i verksamheterna (scope economies) möjliggör för stora företag att anställa personal med högt specialiserade färdigheter vilka bl a inbegriper erfarenheter inom storskalig produktion, att ta företag till aktiemarknaden och kunskaper om hur man tar sig in på utländska marknader. Närvaron av personal med sådana färdigheter inom den lokala arbetsmarknaden möjliggör för mindre företag att få tillgång till sådan kompetens. 18

19 Etableringen av starka FoU-företag i en region ändrar spelreglerna för lokalisering av FoU-verksamhet i en region. De långsiktiga effekterna innebär en relativt lägre sökkostnad för andra företag som önskar etablera FoU i regionen och gör det billigare generellt att bedriva FoU. De stärker med andra ord den lokala rekryteringsbasen för FoU-verksamhet och utgör plantskolor för arbetskraft med erfarenheter och kunskaper om FoU. Genom rörlighet av denna arbetskraft från FoU-företagen till övriga näringslivet sprids kunskap som stärker näringslivets utveckling. Detta förklarar också varför en ansamling av FoU-företag i en region kan attrahera ytterligare FoU-verksamhet. Studier av löner och avkastning på humankapital visar också att det finns en storföretagspremie. Arbetstagare som förefaller vara identiska i alla bemärkelser förutom storleken på arbetsgivaren har olika lön, där ett robust resultat är att arbetstagare i stora företag har högre lön än anställda i mindre företag (Idson och Oi 1999). Ett vanligt argument för att förklara detta typiska mönster är att det råder komplementaritet mellan kapital och humankapital, där stora kapitalintensiva företag har en större efterfrågan på personal med hög kompetens ( high-ability workers ). Gordanier (2006) använder mikrodata från USA och visar att individer med tidigare anställning på ett stort företag har högre lön än sina kollegor utan samma arbets erfarenhet. Storleksordningen på denna lönepremie för storföretagserfarenhet ökar dessutom med individens utbildning och IQ. 9 Författaren förklarar detta mönster med att stora företag erbjuder större möjligheter för specialisering och att specialiserad arbetskraft har snabbare kunskaps ackumulation inom sitt område. Vidare antas denna lärandeeffekt öka med utbildning. Forskningslitteraturen visar också att rörlighet av ingenjörer, FoU-personal och andra kunskapsarbetare är en väsentlig mekanism för hur kunskap förknippad med FoU sprids i en lokal ekonomi. Många överspillnings mekanismer har en stark geografisk dimension. Jaffe m.fl. (1993) visar i en välkänd studie att citeringar till patent, som utgör en indikator på över spillningseffekter, är starkt geografiskt lokaliserad och sker snabbare inom den region patenten tas fram för att senare spridas i vidare cirklar. Senare studier har visat att rörlighet av individer gör att sådana citeringar sprids över större geografiska avstånd (Agrawal m fl, 2006). Amerikanska studier i slutet på 1990-talet kunde peka på stjärnforskares betydelses för överföring av kunskap inom amerikansk bioteknologi och betydelsen av rörlighet av ingenjörer för lokal spridning av kunskaper och information om teknologier och tekniska lösningar (Zucker m fl, 1998a, Zucker m fl, 1998b, Almeida och Kogut, 1999). Ahlin m.fl. (2013) använder svenska data och studerar företag som initierar FoU-verksamhet, dvs. går från att inte investera i FoU till att investera i FoU under en längre tid. Resultaten visar att innan ett företag påbörjar FoU-verksamhet tenderar de att rekrytera kvalificerad personal med erfarenhet från etablerade FoU-intensiva företag. Detta tyder på att erfaren arbetskraft är en viktig resurs för företagens utveckling. Dock gäller att etablerad FoU-verksamhet i en region är en förutsättning för att sådan arbetskraft ska finnas tillgänglig. Ahlin och Ejermo (2014) studerar hur uppfinnare påverkas av rörlighet. De finner att individer som är rörliga på arbetsmarknaden ökar sin kunskapsproduktion mätt i patent. Denna effekt kan framförallt härledas till att individer som inte tidigare patenterat ökar sin patentering. Däremot får individer som tidigare uppvisat patentering inte högre patentproduktivitet. Tolkningen är att rörligheten 9 IQ för individer mäts enligt deras testvärde på det amerikanska Armed Forces Qualification Test (AFQT). 19

20 framförallt påverkar de individer positivt som latent har en möjlighet att bli patenterare. Eftersom rörligheten är större i FoU-intensiva regioner, så är det framförallt i dessa regioner som arbetskraftsrörlighet kan bidra till att frigöra en högre kreativitet och i förlängningen till en högre innovativitet. En speciell form av arbetskraftsrörlighet som är en direkt mekanism för spridningseffekter av FoU-verksamhet är avknoppningsföretag, dvs. så kallade spinoffs (Andersson 2013, Andersson och Klepper 2013). Spinoffs kännetecknas av att arbetskraft på ett företag väljer att lämna sin anställning för att starta ny verksamhet, ofta baserad på en idé man fått genom deltagande i FoU-verksamheten hos sin tidigare arbetsgivare. Forskningslitteraturen pekar på att denna form av avknoppningsprocesser spelar stor roll för utvecklingen av starka industriella kluster och bidrar till att bredda näringslivsbasen i regioner (jfr. Andersson och Henrekson 2014). Steven Klepper (2010, 2011) har visat hur framväxten av bilindustrin i Detroit, däckklustret i Akron Ohio och det högteknologiska klustret Silicon Valley till stor del kan förklaras av avknoppningar från företag med ursprung i samma region. Klepper menar till exempel att Silicon Valleys framväxt delvis förklaras av att ett par stora FoU-intensiva företag etablerades tidigt i regionen, exempelvis Fairchild Semiconductors, och som gav upphov till en rad avknoppningsföretag ( Fairchildren ) som stärkte klustret. Många framgångsrika avknoppningsföretag härstammar från lokala FoU-intensiva företag, och avknoppningsföretagen lokaliserar sig normalt i samma region som företaget de kommer ifrån är lokaliserat. Ett uttalande av Gordon Moore, grundare av Intel och bland annat vida känd för Moore s law, sammanfattar en vanlig uppfattning: successful startups almost always begin with an idea that has ripened in the research organization of a large company (or university). Any region without larger companies at the technology frontier or research organizations of large companies will probably have fewer companies starting or spinning off (citerad i Auerswald and Branscomb 2003, s. 236). Sammanfattningsvis finns det flera argument för att FoU-intensiv verksamhet spelar en betydande roll för de regioner de är lokaliserade i. I de empiriska analyserna av spridnings effekter i denna rapport fokuserar vi på arbetskraftens rörlighet mellan de stora FoU-utförarna i Göteborgsregionen och regionens övriga näringsliv. Omfattningen av denna rörlighet ger en indikation på utbytet av kompetens mellan FoU-verksamheten och övrigt näringsliv. En förutsättning för spridningseffekter från FoU till andra aktiviteter via arbetskraftsrörlighet är trots allt att vi kan observera ett reellt sådant flöde av arbetskraft i regionen. Vi tittar också på mellan vilka sektorer detta utbyte är stort respektive litet. Rapporten studerar även frekvens av av knoppningsföretag i branscher relaterade till FoU i syfte att belysa i vilken utsträckning FoU- verksamheten i regionen ger avtryck i avknoppningsföretag. 20

21 3. FoU i GÖTEBORGSREGIONEN 3.1 Att mäta FoU I SCBs undersökningar och statistiska meddelanden är FoU definierat enligt de riktlinjer som utarbetats av OECD och publicerats i den så kallade Frascati Manual 2002 (Proposed Standard Practice for Surveys of Research and Experimental Development). 10 Här definieras forskning (F) och utvecklingsverksamhet (U) enligt Box 1. Box 1: Definition av FoU enligt OECDs Frascati manual 2002 Forskning: ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet: ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. En grundläggande karaktäristika för FoU-arbete är med andra ord ett nyhetselement. Rutinartat konstruktions- eller undersökningsarbete räknas inte till FoU. Normalt skiljer man på utlagd och egen FoU. Utlagd FoU avser utgifter för FoU-uppdrag eller bidrag till andra organisationer som utför det faktiska FoU-arbetet. Detta kan avse uppdrag/bidrag till andra företag inom samma region, i Sverige eller i utlandet. Egen FoU avser istället FoU-verksamhet i vilket företaget självt och dess personal varit direkt involverad. Definitionen av egen FoU är: Företagen har bedrivit FoU-verksamheten i Sverige med företagets egen personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av företaget och där företagets personal arbetat tillsammans med konsulterna, oavsett om resultatet har avsett företagets egna produkter/tjänster eller gjorts på beställning från andra företag. (SCB 2009a, s108) 10 FoU-undersökningarna genomförs vartannat år i samtliga EU-länder enligt regleringen från 2004, se EU-kommissionens genomförandeförordning (nr 753/2004). 21

22 Detta innebär att om företag A betalar ett annat företag B i Göteborgsregionen för att utföra FoU räknas detta inte som egen FoU i företag A. Däremot finns utgiften med som egen FoU för företag B, och tillfaller således Göteborgsregionen. På samma sätt gäller att FoU som finansieras av företag i Stockholmsregionen men utförs av företag i Göteborgsregionen tillfaller den senare regionen (och omvänt). I detta kapitel redovisar vi siffror för egen FoU i Göteborgsregionen. Utgifter för egen FoU mäts i termer av driftskostnader och investeringar. Här ingår arbetskraftskostnader, konsultarvoden, övriga driftkostnader samt investeringar i fastigheter och maskiner (se t.ex. SCB 2009a). Som för all annan statistik är även FoU-statistiken förknippad med mätproblem. Till exempel gäller att gränsdragningarna mellan FoU och annan verksamhet kan vara svåra för företag som svarar på SCB:s FoU- enkäter. I många företag är FoU-verksamheten integrerad med annan verksamhet. I vissa fall kan lokaler och utrustning användas för både FoU och andra funktioner, och personalen kan dela sin tid mellan forskning och mer rutinartade arbetsuppgifter. Man kan därmed tänka sig en viss osäkerhet i hur olika företag tolkar definitionen av FoU då de lämnar in uppgifter till SCB (Enflo 2006). På samma sätt gäller att mindre företag som saknar formella FoU-avdelningar kan underrapportera egen FoU. I rapporten Utveckling av Innovationsstatistiken del 1 (SCB 2013), uppger SCB följdriktigt att tre generella kvalitetsproblem med FoU-statistiken är: (1) de stora svarsbortfallen, (2) undertäckningen vad gäller små företag (företag med mindre än 10 anställda) samt (3) förekomsten av mätfel på grund av svåra begrepp och definitioner. 11 Det finns därför skäl att komplettera uppgifterna på egen FoU från SCB med andra indikatorer som baseras på individdata, eftersom dessa inte är behäftade med svarsbortfall. Vi har i detta kapitel valt att komplettera FoU-statistiken med fyra indikatorer: 1. Anställda med minst treårig universitets- eller högskoleutbildning inom naturvetenskapliga eller tekniska ämnen (NT) 2. Anställda med forskarutbildning inom NT 3. Anställda med yrket FoU-chef 4. Anställda med dokumenterad erfarenhet av att utveckla ny patenterbar teknologi, som benämns uppfinnare Dessa grupper är relevanta som komplement till FoU-statistiken av flera skäl. För det första motsvarar de utbildnings- och kompetensprofiler som normalt är förknippade med FoU-verksamhet, och möjliggör analys av FoU-verksamhet inte bara på företags- utan också individuell nivå De skriver också att en europeisk kvalitetsrapport fastslagit att i dagens läge är det undertäckningen som är den största felkällan.

23 Dessutom gäller att förekomsten av arbetskraft med för FoU-verksamhet relevanta utbildnings- och kompetensprofiler i en region kan attrahera FoU-intensiva företag. Forskning visar till exempel att den lokala tillgången till kvalificerad arbetskraft är en kritisk faktor för multinationella företags val av lokalisering av FoU-verksamhet. 12 En generell fördel med att använda data över anställda är också att dessa är direkt kopplade till arbetsställen, dvs. var de jobbar. Vi vet med säkerhet att individerna jobbar på arbets ställen i Göteborgsregionen, och kringgår därmed potentiell problematik som uppstår som en konsekvens av att ett och samma företag kan ha arbetsställen i flera olika regioner. Dessutom finns data över anställda tillgängligt över en längre tidsperiod ( ) och på årsbasis, snarare än vartannat år vilket är fallet med FoU-statistiken. Ett generellt drag hos företag med FoU-verksamhet är att de har en hög andel anställda med lång universitetseller högskoleutbildning, i synnerhet inom NT-ämnen. Utvecklingen av sysselsatta i kategori 1 och 2 kan därmed ses som ett komplement till FoU-statistiken. Anställda med lång utbildning inom NT i privat sektor jobbar sannolikt med uppgifter som ligger nära FoU. Den tredje kategorin anställda avser personer som har FoU-chef som yrkestitel på det företag (eller arbetsställe) de jobbar på. Internationella arbetsorganisationen (engelska International Labour Organization, ILO) definierar FoU-chefer på följande sätt: 13 Research and development department managers plan, direct and coordinate the research and development activities of the enterprise or organization, under the broad guidance of the directors and chief executives, and in consultation with managers of other departments or sections. Ett stort (ökande) antal FoU-chefer i det privata näringslivet i en region kan därför ses som en indikation på en stor (växande) FoU-verksamhet. Den fjärde och sista kategorin avser anställda i privat sektor i Göteborgsregionen som varit med och sökt ett patent, antingen själva eller tillsammans med andra. Detaljer kring metoden för denna identifikation redovisas i Jung och Ejermo (2013). I korta drag har individer som står som uppfinnare på patentan sökningar till EPO (European Patent Office) identifierats, vilket gör det möjligt att se i vilka företag (eller arbets ställen) de är anställda. Dessa uppfinnare kan ses som en indikation på FoU-verksamhet av två skäl: (1) i flera branscher och företag är det vanligt att man tar patent på den teknologi och tekniska lösningar som tas fram i FoU-arbetet och (2) personer med kompetens och intresse av att utveckla ny teknik och tekniska lösningar kan antas dra sig till branscher och företag med aktiv FoU-verksamhet. 12 Kummerle (1999) analyserar vilka faktorer som ökar sannolikheten att ett företag investerar i FoU i ett land eller region och skriver; it rises with the relative commitment to R&D of private and public entities in the target country, as well as with the quality of the human resource pool and with the level of scientific achievement in relevant sciences (Kummerle 1999, p.18). 13 ( 23

24 3.2 Egen FoU inom Västsveriges privata näringsliv Vi inleder med att redovisa FoU-verksamhet inom näringslivet i Göteborgsregionen enligt SCB:s FoUundersökning. FoU-undersökningen, som genomförs vartannat år, omfattar samtliga svenska företag med över 200 anställda och ett urval av bolag med mellan 10 och 199 anställda. 14 Företagen ombeds i undersökningen att fördela sina utgifter för egen FoU länsvis. Detta medför att vi inte har tillgång till företagens FoU-utgifter i Göteborgsregionen, utan enbart i Västra Götalands län. FoUverksamheten i Västra Götaland utförs dock i huvudsak i Göteborgs regionen. Nästan all FoU fördelas efter län med undantag för mindre företag och företag i mindre FoU-intensiva branscher med arbetsställen i flera län (SCB 2009a). 15 I nästa steg kopplas uppgifterna om företagens FoU-utgifter samman med SCB:s företagsregister för att kunna bestämma vilken näringsgren varje företag tillhör. Genom att summera näringsgrenarna undviks problem med omklassificeringar av näringsgrensindelningar under den undersökta perioden. 15 Aggregeringen medför också att statistiksekretessen kring enskilda företags identitet kan upprätthållas. De senaste tillgängliga länsvisa uppgifterna för FoU sträcker sig till 2011, men uppgifter om fördelning över sektorer finns i dagsläget endast fram till och med I Tabell 2 redovisas de västsvenska företagens egna FoU-utgifter, uppdelade på varu- och tjänsteproducerande företag. I genomsnitt spenderade näringslivet nästan 20 miljarder kronor årligen på FoU under den undersökta perioden. 16 Den varuproducerande sektorn dominerade starkt, med i genomsnitt drygt 19 miljarder i utgifter mellan åren 1999 och Motsvarande siffra för de tjänsteproducerande företagen är nästan 1,5 miljarder. De årliga FoU-utgifterna varierar kraftigt, med en toppnotering 2003 på över 28 miljarder kronor i Västra Götaland. Detta sammanfaller med ökande FoU-utgifter i Sverige totalt under samma år (SCB 2005a). Tabell 2. Företagens utgifter för egen FoU i Västra Götaland efter sektor och år, i mdkr och 2011 års prisnivå SNI2002 Sektor År Varuproducerande företag 16,3 25,0 27,0 19,3 16,5 16,8 N/A Tjänsteproducerande företag 1,4 1,5 1,3 1,8 1,5 1,6 N/A Totalt 17,7 26,6 28,3 21,1 18,0 18,3 19,4 Källa: SCB:s FoU- och Företagsstatistik, CIRCLEs egna beräkningar. 14 Innan 2005 ingick endast företag med 50 till 199 anställda i urvalsundersökningen 15 För hela Sverige rör sig den ofördelade andelen kring 1,2 2,4 %. Om Göteborgsregionen följer det allmänna mönstret innebär de länsvisa värdena en mycket liten underskattning (SCB 2001a, 2003a, 2005a, 2007a, 2009a, 2011a) Klassificeringen av företag följer den Svenska standarden för näringsgrensindelning (SNI).

25 Tabell 3 visar antalet företag med FoU-utgifter per näringsgren i Västra Götaland. Det finns ett tydligt mönster: Antalet företag i Göteborgsregionen med FoU-verksamhet ökar stadigt under den under sökta perioden, detta gäller både för de varu- och tjänsteproducerande företagen. Det är dock viktigt att notera att den kraftiga ökningen av tjänsteproducerande företag mellan 2003 och 2005 kan till stor del bero på att SCBs undersökning omfattar fler företag över tid. Till exempel gäller att FoUundersökningen från och med år 2005 även innefattar företag med anställda. Men den fortsatt starka ökningen i antal företag från 2005, särskilt bland varu producerande företag, beror sannolikt inte enbart på urval utan indikerar att uppgången i antalet FoU-utförare är reell i Göteborgs regionen. Tabell 3. Antal företag med utgifter för egen FoU i Västra Götaland efter näringsgren och år SNI2002 Näringsgren År Varuproducerande företag , 5, Kemisk ind., livsmedel o läkemedel , , Metall-, maskinind., elektronik mm Motorfordon- o transportmedelind , 25-26, 36-37, 40-41, 45 Övrig tillverkningsind., bygg o dyl Tjänsteproducerande företag , 72 Databehandling, telekommunikation mm. 73 Forskningsinstitutioner , Parti- o detaljhandel samt hotell mm , , 74 Övriga företagstjänster Ingen angiven sektor Total Källa: SCB:s FoU- och Företagsstatistik, CIRCLEs egna beräkningar. 25

26 Tabell 4 redovisar fördelningen av totala FoU-utgifter i Västra Götaland över olika näringsgrenar. För Sverige som helhet är näringslivets FoU i hög grad koncentrerad till några få branscher. Under 2011 satsade näringslivet totalt 81,1 miljarder kronor på FoU. 53 procent av utgifterna för FoU kom från läkemedelsindustrin, industri för el-, dator- och optikprodukter samt transportmedel. Även i Västra Götaland är FoU-utgifterna starkt koncentrerade till specifika sektorer. För Västra Götaland återfinns över 90 % av totala FoU-utgifter inom varuproducerande sektorer, vilket innebär att tjänsteproducerande privata sektorer står för mindre än 10 % av FoU-utgifterna i regionen. Detta är ett mönster som regionen delar med Sverige som helhet. Samtidigt är det stora skillnader i FoU-utgifter mellan sektorer inom de olika sektorsaggregaten. Inom varuproducerande sektorer i Västra Götaland står motorfordons- och transportmedelsindustrin för den i särklass största andelen av FoU under perioden Denna bransch svarade 2009 för närmare hälften av de totala utgifterna inom varuproducerande sektor. Den näst största branschen är metall- och maskinindustri (ca 26 %) följt av kemi och läkemedel (ca 16 %). Tabell 4. Uppdelning av företagens totala utgifter för egen FoU i Västra Götalands län efter näringsgren och år, mdkr och andelar SNI 2002 Näringsgren Varuproducerande företag 16,2 24,6 26,4 18,9 16,2 16,5 92% 95% 95% 91% 92% 91% 1-2, 5, 15- Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 4,2 9,7 9,8 3,6 4,4 2,9 16, % 37% 35% 18% 25% 16% 10-14, 27- Metall-, maskinind., elektronik mm. 2,4 3,0 4,2 3,6 3,5 4, % 11% 15% 18% 20% 26% Motorfordon- o transportmedelind. 9,2 11,3 11,7 11,1 7,6 8,2 52% 43% 42% 54% 43% 45% 17-22, 25- Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. 0,4 0,6 0,6 0,5 0,7 0,6 26, 36-37, 40-41, 45 3% 2% 2% 3% 4% 4% Tjänsteproducerande företag 1,4 1,4 1,3 1,8 1,5 1,6 8% 5% 5% 9% 8% 9% 64-63, 72 Databehandling, telekommunikation 0,5 0,6 0,3 0,3 0,4 0,2 mm. 3% 2% 1% 2% 2% 1% 73 Forskningsinstitutioner 0,6 0,5 0,5 0,7 0,5 0,6 4% 2% 2% 4% 3% 3% 50-52, 55, Parti- o detaljhandel samt hotell mm. 0,1 0,2 0,2 0,4 0,4 0, % 1% 1% 2% 2% 2% 70-71, 74 Övriga företagstjänster 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 0,4 1% 1% 1% 1% 1% 2% Total 17,6 26,0 27,7 20,7 17,6 18,0 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: SCB:s FoU- och Företagsstatistik, CIRCLEs egna beräkningar. 26

27 En trend i materialet under perioden är att kemi och läkemedelssektorer minskat i relativ betydelse från första halvan av 2000-talet, samtidigt som metall- och maskinindustrierna ökat i relativ betydelse. En närmare granskning av datamaterialet visar också att den i Tabell 1 rapporterade nedgången av totala FoU-utgifter i länet sedan mitten av 2000-talet till stor del kan förklaras av minskade FoU-utgifter hos kemi-, livsmedels- och läkemedelsindustrierna. Det är framförallt FoU-verksamheten inom läkemedelsindustrin som drivit både de stora upp- och nedgångarna i FoU-utgifter under 2000-talet. 17 Det bör dock poängteras att datamaterialet bara sträcker sig fram till 2009 och att utvecklingen under senare år sålunda är oklar. Inom tjänstesektorn är FoU-utgifterna mer jämnt fördelade, även om forskningsinstitutionerna, alltså företag sysselsatta med forsknings- och utvecklingstjänster, lägger störst andel resurser på FoU under flest antal år. Överlag kan sägas att de mesta av FoU-utgifterna i länet är koncentrerade till den varuproducerande sektorn och då särskilt till Motorfordons- och transportmedelsindustrin. I Tabell 5 jämförs fördelningen av FoU-verksamheten inom Västra Götalands län med den i resten av landet. Västra Götalands andel av total FoU ligger på mellan 20-35% av landets. Västra Götaland är, i förhållande till sin totala andel, överrepresenterade inom varuproducerande företag och har särskilt mycket FoU inom Motorfordonsindustrin, men är också överrepresenterat inom Kemisk industri, livsmedel och läkemedel. Andelen av Sveriges totala FoU i dessa branscher har dock minskat över tid. De branscher som har en ökande koncentration till Göteborgsregionen i termer av andel av Sveriges totala FoU är Metall-, maskinindustri och elektronik samt Övriga företagstjänster. Regionen är underrepresenterad inom tjänster generellt, utom i just gruppen Övriga företagstjänster som innefattar mycket av modern kunskapsintensiv tjänsteverksamhet. Här svarar Göteborgsregionen för hela 33 % av Sveriges totala FoU. FoU-verksamheten i Västra Götaland är inte bara koncentrerad till ett fåtal branscher utan även till ett litet antal företag inom dessa branscher. I genomsnitt stod de varuproducerande företag med störst FoUutgifter inom sin bransch för runt 60 % av de totala FoU-utgifterna i branschen under perioden Koncentrationen till enskilda FoU-företag är något lägre bland de tjänsteproducerande företagen. 17 För att undvika att bryta mot statistiksekretessen och röja eventuellt känsliga uppgifter för specifika bolag redovisas inte de exakta siffrorna för läke- medelsindustrin. 27

28 Tabell 5. Företagens utgifter för egen FoU i Västra Götaland som andel av företagens totala FoU-utgifter i Sverige efter år och näringsgren SNI2002 Näringsgren År Varuproducerande företag 29 % 35 % 40 % 32 % 27 % 27 %. 1-2, 5, 15- Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 32 % 57 % 56 % 34 % 38 % 32 %. 16, , Metall-, maskinind., elektronik mm. 9 % 9 % 15 % 13 % 11 % 16 % Motorfordon- o transportmedelind. 66 % 69 % 66 % 63 % 49 % 52 % , 25-26, 36-37, 40-41, 45 Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. 22 % 25 % 25 % 20 % 28 % 11 % Tjänsteproducerande företag 12 % 8 % 9 % 8 % 6 % 8 % , 72 Databehandling, telekommunikation 10 % 9 % 6 % 5 % 6 % 4 %. mm. 73 Forskningsinstitutioner 11 % 5 % 8 % 7 % 4 % 6 % , 55, Parti- o detaljhandel samt hotell 17 % 12 % 14 % 13 % 15 % 12 % mm , 74 Övriga företagstjänster 21 % 29 % 33 % 28 % 17 % 33 % Total 26 % 29 % 34 % 26 % 21 % 22 % 24 % Källa: SCB:s FoU- och Företagsstatistik, CIRCLEs egna beräkningar. 3.3 Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn i Göteborgsregionen En annan källa för FoU i Göteborgsregionen finns inom universitets- och högskolesektorn. I Sverige som helhet står företagssektorn för den största andelen av Sveriges FoU-utgifter, och utgjorde 2011 nästan 70 % av Sveriges totala utgifter för FoU. 18 I Göteborgsregionen uppgick 2009 FoU-utgifterna i universitets- och högskolesektorn till cirka 25 % av FoU-utgifterna i företagssektorn. Vi sammanställer uppgifter om driftkostnader och investeringsutgifter för FoU uppdelade på lärosäten och ämnesområden från SCB:s Statistiska meddelanden om Forskning och utveckling i universitets- och högskolesektorn för vartannat år mellan 1999 och Dessa uppgifter summeras sedan för att få de totala FoU-utgifterna fördelade på lärosäten och år. I Göteborgsregionen, definierad enligt Göteborgs arbetsmarknadsregion, finns idag två viktigare lärosäten; Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola Även historiskt har företagssektorn varit den sektor som utfört merparten av FoU-verksamheten i Sverige Regionen hyser några relativt små institutioner som inte finns med i denna sammanställning.

29 I Tabell A1 i Appendix A redovisas FoU-utgifter i högskole- och universitetssektorn i Göteborgsregionen uppdelat på vetenskapsområden, lärosäte och år i miljoner kronor och i 2009 års fasta priser. I genomsnitt förlades ungefär 3,9 miljarder kronor årligen på FoU i sektorn mellan åren 1999 och De största forskningsområdena inom Göteborgs akademi är medicin och teknik med ca 1 respektive 1,1 miljarder kronor vardera. Utgifterna inom dessa områden ökar också stadigt under undersökningsperioden. FoU-utgifterna inom både humanistiskt/samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning håller ungefär samma nivå över tid, drygt 650 miljoner kr per år. FoU-verksamhetens omfattning inom högskole- och universitetssektorn i Göteborgsregionen tycks därmed avspegla det privata näringslivets behov av FoUinsatser, eftersom tekniska och medicinska sektorer även inom akademin är de största utgiftsområdena. Sett till lärosäten så står Chalmers tekniska högskola för mer eller mindre all forskning inom de tekniska områdena medan Göteborgs universitet står för forskningen i övriga områden, framförallt medicin. Tabell 6 visar att Göteborgsregionen totalt sett står för omkring 14 % av Sveriges totala FoU-utgifter inom universitets- och högskolesektorn och att denna andel varit stabil över tid. Den största andelen återfinns inom vetenskapsområdet teknik, där regionen 2009 stod för omkring en femtedel av Sveriges totala FoU. 20 Tabell 6. Totala FoU-utgifter hos lärosätena i Göteborgsregionen som andel av totala utgifterna i Sverige efter vetenskapsområde och år Vetenskapsområde År Gemensamt/övrigt 1 62 % 40 % 85 % 80 % 13 % 25 % Humanistiskt/samhällsvetenskapligt 13 % 13 % 12 % 13 % 14 % 14 % Medicinskt 11 % 13 % 10 % 11 % 14 % 15 % Naturvetenskapligt 15 % 14 % 11 % 11 % 12 % 15 % SLU 2 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Tekniskt 17 % 17 % 17 % 20 % 20 % 21 % Göteborgsregionens andel av Sverige Summa FoU-utgifter i Göteborgsregionen, msek 14 % 14 % 14 % 14 % 14 % 16 % - 18 % Källa: Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn (SCB 2001b, 2003b, 2007b, 2009b, 2011b), CIRCLEs egna beräkningar. 1) Kategorin Gemensamt/övrigt ingår tvärvetenskaplig forskning samt forskning som inte kunnat härledas till en specifik fakultet. 2) Med SLU avses lantbruks- och skogsvetenskaper samt veterinärmedicin, denna forskning är till stor del koncentrerad till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 3) För 2005 har vi enbart tillgång till driftskostnader för FoU och inte investeringsutgifter, siffrorna är därför något underskattade. 4) Uppgifter är hämtade från Chalmers årsberättelse 2013 samt Årsredovisning för Göteborgs universitet 2012 och Kategorin Gemensamt/övrigt har en högre andel av Sveriges totala FoU men storleksordningen på FoU-utgifterna i denna kategori är ytterst liten. Se Tabell A1 i Appendix A. 29

30 3.4 Utvecklingen av arbetskraften i Göteborgsregionen Vi fortsätter nu genom att vända oss till kompletterande utbildnings- och yrkesindikatorer för FoU i företag. Först ser vi till individer med hög utbildning (minst tre års universitetsutbildning) respektive forskarutbildning inom natur och teknik (NT) med anställning på privata arbetsställen i Göteborgsregionen (LA2008). 21 Dessa NT-arbetare utgör normalt en central grupp av FoU-utförarna i näringslivet. Anställda med lång utbildning i natur och teknik (NT) Figur 1 visar den relativa utvecklingen av Göteborgsregionens arbetskraft mellan åren 1990 och 2009, där 1990=100. Efter en kraftig nedgång i början av 1990-talet till följd av lågkonjunkturen har den totala arbetskraften i det privata näringslivet i regionen återhämtat sig och sammantaget legat nästan konstant över perioden. Figur 1A-B. Arbetskraftens utveckling i (A) Göteborgsregionen respektive (B) resten av Sverige efter utbildningskategorier, A. Göteborgsregionen B. Sverige Hela arbetskraften Alla, 3-års högskoleutbildning NT-arbetare, 3-års högskoleutbildning NT-arbetare, forskarutbildade Hela arbetskraften Alla, 3-års högskoleutbildning NT-arbetare, 3-års högskoleutbildning NT-arbetare, forskarutbildade 1990 var ca personer sysselsatta och 2009 var samma siffra ca Av figuren framgår att en allt större del av arbetskraften utgörs av högutbildade. Framförallt har det skett en dramatisk ökning av andelen hög- och forskarutbildade NT-arbetare. År 2009 fanns nästan 150 % fler forskarutbildade och strax över 200 % fler högutbildade NT-arbetare i Göteborgsregionens arbetskraft jämfört med I faktiska tal rör det sig om en ökning från ca till högutbildade NT-arbetare och från ca till forskarutbildade. I förhållande till Sverige så växer samtliga kategorier snabbare. Denna bild bekräftar storstadsregionernas roll som magneter för högutbildad arbetskraft och som tillväxtmotorer (Ejermo, 2012b) Vi försöker avgränsa oss till privata arbetsställen till så stor del som möjligt i analysen men på grund av uppbyggnaden av näringsgrensindelningen återfinns en liten del arbetsställen inom universitetssektorn i datamaterialet. Detta rör sig om arbetsställen kopplade till universitet med SNI 72, alltså Forskning och Utveckling och inte utbildning. Att utesluta dessa arbetsställen hade dock inneburit att utesluta en stor del viktiga privata företag i branschen.

31 Förhållandevis har antalet NT-anställda med minst tre års högskoleutbildning utvecklats klart starkare i Göteborgsregionen än i övriga Sverige. I Tabell 7 är högutbildade NT-arbetare uppdelade efter näringsgren. På ett generellt plan och enligt förväntningarna återfinns en stor andel NT-arbetare i de näringsgrenar som är förknippade med FoU. Värt att notera är att över hälften av NT-arbetarna i regionen återfinns inom den tjänsteproducerande sektorn. Samtidigt kan konstateras att tjänstesektorn är starkt överrepresenterad i termer av NT-anställda i förhållande till sina FoU-nivåer (8%-12% av regionens, se Tabell 5). En viktig förklaring till detta till synes paradoxala resultat består i konsulttjänster som utförs av tjänstesektorn för tillverkningsindustrin. Sådan konsultverksamhet kan bidra till det beställande företagets FoU-verksamhet om det sker under ledning av det beställande företaget (se avsnitt 3.1) och ingår som en viktig delkomponent i det som kallas tjänstefieringen av tillverkningsindustrin (Baines m fl, 2009, Lodefalk, 2013). Tjänsteföretagens betydelse underskattas därmed. Tabell 7. Fördelning av NT-arbetare i Göteborgsregionens inom regionen samt som andel av Sverige uppdelat efter näringsgren SNI2002 Näringsgren Fördelning inom Göteborgsregionen Varuproducerande företag 1-2, 5, 15-16, Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Göteborgsregionens andel av Sverige % 42 % 16 % 18 % 6 % 5 % 18 % 18 % 10-14, Metall-, maskinind., 16 % 14 % 12 % 14 % elektronik mm Transportmedelind. 14 % 13 % 34 % 36 % 17-22, 25-26, 36-37, 40-41, 45 Övriga tillverkningsind., bygg o. dyl. 11 % 10 % 12 % 15 % Tjänsteproducerande 52 % 58 % 16 % 19 % företag 64-63, 72 Databehandling, telekommunikation 12 % 17 % 13 % 14 % mm. 73 Forskningsinstitutioner 9 % 4 % 25 % 16 % 50-52, 55, Parti- o detaljhandel samt 11 % 13 % 14 % 18 % hotell mm , 74 Övriga företagstjänster 21 % 24 % 16 % 19 % Totalt 100 % 100 % 16 % 17 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar 31

32 Göteborgsregionens andel av NT-arbetarna i Sverige ökar för de allra flesta näringsgrenarna. Detta gäller för varu- såväl som för tjänsteproducerande företag. Regionen svarar för närmare 40 % av Sveriges totala antal NT-arbetare i transportmedelsindustrin. Den enda näringsgren där Göteborg uppvisar en fallande andel av Sveriges totala antal NT-arbetare är Forskningsinstitutioner där andelen sjunker från 25 % 1990 till 16 % Anställda med forskarutbildning i natur och teknik (NT) Anställda i näringslivet med forskarutbildning har mycket högre sannolikhet att jobba direkt med FoU eller FoU-relaterad verksamhet än individer utan sådan utbildning. Tabell 8 redovisar Göteborgsregionens forskarutbildade NT-arbetare fördelade efter näringsgren. Även i detta fall återfinns den största andelen i tjänstesektorn. Dock har tjänstesektorns andel av forskarutbildade NT-anställda i Göteborgsregionen minskat under perioden, vilket förklaras av att antalet forskarutbildade inom NT har vuxit snabbare i varuproducerande sektorer. Det är framförallt inom kemisk industri, livsmedelsindustri och läkemedelsindustrin som antalet vuxit kraftigt. Inom tjänstesektorn upptar forskningsinstitutioner den största delen. Men precis som är fallet med högutbildade NT-arbetare så faller andelen forskarutbildade anställda på forskningsinstitutioner över perioden. Tabellen visar också att Göteborgsregionen står för omkring en fjärdedel av alla forskarutbildade NT- arbetare i varuproducerande sektorer i Sverige och omkring en femtedel av alla anställda inom tjänsteproducerande sektorer. Inom transportmedelsindustrin är denna siffra hela 44 % och över 30 % inom läkemedel och kemisk industri. Inom gruppen Övriga företagstjänster är samma siffra omkring 20 %. Storleksordningen på siffrorna för NT-arbetare visar att Göteborgsregionen utgör en väsentlig arbetsmarknad för forskarutbildade inom NT. Samtidigt är det viktigt att notera att en stor del av NT-arbetarna i regionen återfinns på ett fåtal större arbetsställen (se Tabell A2 och A3 i Appendix A). Av alla Göteborgsregionens arbetsställen som har någon anställd med NT-utbildning anställde de fem arbetsställen med störst antal NT-arbetare hela 58 % av regionens NT-arbetare Följaktligen anställde fem arbetsställen en majoritet av de högutbildade NT-arbetarna i både varu- och tjänstesektorn samma år. Koncentrationen är ännu starkare bland de forskarutbildade NT-arbetarna. I detta fall anställer de fem största arbetsställena 81 % av regionens forskarutbildade NT-arbetare. Mönstret återfinns även på sektorsnivå, där arbetsställena med flest anställda forskarutbildade NT-arbetare inom tjänste- och varusektorn anställer 91 % respektive 78 % av dessa individer i var och en av sektorerna. Det tydliggör att strukturerna är sårbara i den meningen att strategiska beslut rörande expansion, lokalisering eller nedläggning kan få stora konsekvenser för Göteborgsregionen. Detta är dock ett mönster som går igen i många regioner och länder (jfr. Andersson m.fl 2012). 32

33 Tabell 8. Fördelning av forskarutbildade NT-arbetare i Göteborgsregionen inom regionen samt som andel av Sverige uppdelat efter näringsgren SNI2002 Näringsgren Fördelning inom Göteborgsregionen Varuproducerande företag 1-2, 5, 15-16, Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Göteborgsregionens andel av Sverige % 42 % 14 % 25 % 5 % 16 % 10 % 31 % 10-14, Metall-, maskinind., 8 % 10 % 13 % 15 % elektronik mm Transportmedelind. 6 % 11 % 45 % 44 % 17-22, 25-26, 36-37, 40-41, 45 Övriga tillverkningsind., bygg o. dyl. 2 % 4 % 9 % 18 % Tjänsteproducerande 78 % 58 % 25 % 21 % företag 64-63, 72 Databehandling, telekommunikation 2 % 6 % 12 % 14 % mm. 73 Forskningsinstitutioner 64 % 37 % 31 % 25 % 50-52, 55, Parti- o detaljhandel samt 3 % 3 % 13 % 14 % hotell mm , 74 Övriga företagstjänster 9 % 13 % 14 % 19 % Totalt 100 % 100 % 21 % 23 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar Yrkesgruppen FoU-chefer Vi lämnar nu gruppen NT-arbetare och ser istället till vår tredje kompletterande FoU-indikator: individer i Göteborgsregionens näringsliv som har yrket FoU-chef. FoU-chefer definieras som individer med anställ ning vid ett privat arbetsställe i Göteborgsregionen och yrket Forsknings- och utvecklingschef enligt standarden för svensk yrkesklassificering (SSYK). För detta finns tillförlitliga uppgifter från och med Generellt gäller att antalet FoU-chefer anställda i Göteborgsregionen ökat sedan mitten på 2000-talet. Mellan åren 2004 och 2009 steg antalet med denna yrkesklassificering från 308 till 539. Detta motsvarar ca 75 % fler FoU-chefer i Göteborgsregionens näringsliv. För att få en bild över FoU-chefernas betydelse för Göteborgsregionens näringsliv ser vi, precis som för NT-arbetarna, till FoU-chefernas fördelning över näringsgrenar och koncentration till arbetsställen. I Tabell 9 delar vi upp FoU-cheferna efter näringsgren. Överlag verifierar mönstren för denna yrkesgrupp de mönster vi tidigare sett. Dock återfinns FoU-cheferna till största del bland de varuproducerande företagen. 33

34 Denna andel växer även över tid. Framförallt återfinns fler och fler FoU-chefer inom Metall-, maskin industri samt elektronisk tillverkningsindustri och i Kemisk industri, livsmedelsindustri samt läkemedelsindustrin. Detta kan tolkas som ett tecken på satsningar på FoU-verksamhet inom dessa näringsgrenar. En liknande tolkning kan dras när man ser till Göteborgsregionens andel av alla FoU-chefer i landet. Varuproducerande företag anställer proportionellt sett en stor del av landets FoU-chefer. Andelen anställda i dessa kategorier ökar även över tidsperioden. Göteborg står för en betydande del av FoU-cheferna i transportmedelsindustrin, även om färre anställs i branschen inom Göteborg så ökar andelen av Sveriges FoU-chefer. I branscherna Databehandling, telekommunikation mm. samt Forsknings institutioner ser vi en nedgång över perioden. I Tabell A4 i Appendix A ser vi också att fördelningen av Göteborgsregionens FoUchefer är snarlik den för NT-arbetarna, med en övervägande majoritet av FoU-cheferna anställda på de fem största arbetsställena. Tabell 9. Fördelning av FoU-chefer i Göteborgsregionen inom regionen samt som andel av Sverige, uppdelat efter näringsgren SNI2002 Näringsgren Fördelning inom Göteborgsregionen Göteborgsregionens andel av Sverige Varuproducerande företag 70 % 81 % 17 % 18 % 1-2, 5, 15-16, Kemisk ind., livsmedel o 10 % 13 % 17 % 25 % läkemedel 10-14, Metall-, maskinind., 15 % 29 % 8 % 10 % elektronik mm Transportmedelind. 33 % 27 % 35 % 38 % 17-22, 25-26, 36-37, 40-41, 45 Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. 13 % 13 % 19 % 24 % Tjänsteproducerande företag 64-63, 72 Databehandling, telekommunikation mm. 30 % 19 % 16 % 10 % 7 % 3 % 21 % 7 % 73 Forskningsinstitutioner 10 % 4 % 16 % 6 % 50-52, 55, Parti- o detaljhandel samt 8 % 6 % 16 % 17 % hotell mm , 74 Övriga företagstjänster 5 % 6 % 13 % 12 % Total 100 % 100 % 17 % 15 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar 34

35 Uppfinnare Till sist ser vi till vår fjärde indikator på arbetskraft involverade i FoU: uppfinnare verksamma i Göteborgsregionens privata näringsliv. Med hjälp av ett unikt datamaterial som samlats in vid CIRCLE, Lunds universitet har vi möjlighet att följa patenterande individer under början av 2000-talet. Dessa individer kan kopplas till specifika arbetsställen i Göteborgsregionen via SCB:s Longitudinella Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Uppfinnare är definierade som individer i Göteborgsregionens näringsliv som ansökt om ett patent någon gång under den undersökta perioden. Våra analyser visar att det vanligaste yrket bland uppfinnare i Göteborgsregionen, enligt tresiffrig nivå av SSYK, hittas i kategorierna civilingenjörer, arkitekter m.fl. samt övriga ingenjörer och tekniker, fysiker, kemister. Detta motsvarar yrken med direkt koppling till en utbildning inom NT. Även chefer för särskilda funktioner (bl. a. FoU-chefer) finns bland de vanligaste yrkena bland uppfinnare. Datamaterialet omfattar enskilda patentansökningar, som kan hänföras till av personer med arbetsställe i Göteborgsregionen. Nästan fyra femtedelar av Göteborgs uppfinnare återfinns bland varuproducerande arbetsställen. Denna fördelning är stabil över tid. Sett till branscher är uppfinnare, precis som FoU-chefer, särskilt vanligt inom Metallindustri, maskinindustri, elektronik etc. samt transportmedelindustrin. Göteborgsregionens andel av patenteringen i Sverige är betydande i kategorierna Kemisk industri, livsmedel och läkemedel, Transportmedelindustri samt Övrig tillverkningsindustri, bygg o dyl. Inom transportmedel står Göteborgsregionen för nästan hälften av alla patentansökningar i början av 2000-talet. I övrigt så följer fördelningen av patentansökningar i regionen i stora drag fördelningen av FoU-chefer. Detta tyder på medvetna FoU-insatser i de branscherna med både patent och chefspersonal med FoU-inriktning. Det understryker också skillnader i patenteringsgrad mellan branscher. En tydlig trend i materialet är att Göteborgsregionen står för en ökande andel av alla uppfinnare i sektorn Övriga företagstjänster. Under första sju åren av 2000-talet går regionens andel från 10 % till hela 23 %. Denna bild överensstämmer med Tabell 5 som redovisade att Göteborg även ökade sin andel av Sveriges totala investeringar i egen FoU i samma sektor. Bilden överensstämmer också med perspektivet att uppfinnarna kan vara anställda inom tjänstesektorn men att FoU (i konsultform) registreras inom tillverkning. Uppfinnare registreras där de har sin anställning, t ex inom tjänstesektorn. I Tabell A6 i Appendix A framgår slutligen att uppfinnare, precis som tidigare undersökta kategorier anställda med anknytning till FoU, är koncentrerade till ett fåtal bolag. Till skillnad mot arbetskraften med NTutbildning, men i likhet med FoU-chefer, är uppfinnare framförallt koncentrerade till ett fåtal arbetsställen inom den varuproducerande sektorn. 35

36 4. KOPPLINGAR OCH SPRIDNINGSEFFEKTER TILL ÖVRIGA EKONOMIN Kapitel 2 redogjorde för empirisk forskning kring så kallade spillovers och kunskapsspridning från FoU till övriga näringslivet. Det framgick av framställningen att rörlighet av arbetskraft ofta pekas ut som en central mekanism för lokal kunskapsspridning. Det är individer inom företag som besitter kunskaper och erfarenheter. När arbetstagare med erfarenhet från stora FoU-företag i en region byter arbetsgivare och börjar jobba på andra lokala företag bär de med sig ackumulerade kunskaper som kommer den nya arbetsgivaren till godo. Hur stora är dessa flöden av arbetskraft i Göteborgsregionen? Är den begränsad till specifika branscher eller rör sig FoU-erfaren arbetskraft tämligen fritt mellan olika delar av regionens näringsliv? Finns det tydliga mönster i riktningen och omfattningen i rörligheten? Detta kapitel belyser dessa frågor genom att analysera flöden av arbetskraft relaterad till FoU i Göteborgsregionen för perioden Det finns flera anledningar att studera dessa frågor. Kunskapsspridning genom arbetskraftsrörlighet kräver självklart att arbetskraften faktiskt rör sig mellan FoU-verksamheten och övrigt näringsliv. Analyser av rörlighetens omfattning och inriktning kan ses som en approximation av storleksordningen på denna mekanism för lokal kunskapsspridning från FoU-verksamheten, samt för vilka övriga verksamheter som drar nytta av regionens FoU-företag i termer av att kunna utnyttja den FoU-kompetens och rekryteringsbas för kvalificerad arbetskraft som de stora FoU-företagen bidrar till att bygga upp i regionen. 4.1 Arbetskraftsrörlighet, relaterade verksamheter och spridningseffekter från FoU Vilka branscher och typ av verksamheter som har utbyte med FoU-verksamheten i en region är direkt kopplat till frågan om i vilken utsträckning produktiv kunskapsspridning primärt sker mellan relaterade verksamheter. Geografisk närhet, till exempel i form av lokalisering inom samma region, är ofta inte ett tillräckligt villkor för produktiv kunskapsspridning. Även om huvuddelen av arbetskraftsrörlighet sker regionalt (Andersson och Thulin 2013), är det inte nödvändigt att branscher och verksamheter som är lokaliserade i samma region uppvisar rörlighet sinsemellan. En växande forskningslitteratur menar att så kallad teknologisk närhet är centralt för att potentialen för kunskapsspridning från FoU-verksamhet till övriga sektorer ska realiseras. Med teknologisk närhet avses att branscher och verksamheter har liknande kunskapsbaser och således drar nytta av liknande kompetenser och erfarenheter. Det finns relativt starkt empiriskt stöd för detta påstående. Till exempel visar Orlando (2004) att spillovers från FoU i en sektor i första hand bidrar till teknologiskt relaterade lokala sektorer. Greenstone m.fl (2010) studerar ekonomiska effekter av lokal etablering av stora nya arbetsställen i regioner och i USA och finner stora positiva ekonomiska effekter, men att de primärt påverkar existerande lokala företag som är verksamma i branscher som är relaterade till de nya arbetsställena i regionerna. De mäter teknologisk närhet 36

37 genom mått som avspeglar i vilken utsträckning de utnyttjar liknande arbetskraft och använder liknande produktions teknologier. Frenken m.fl. (2007) analyserar drivkrafter för tillväxt i regioner i Holland och drar slutsatsen att en lokal koncentration av just relaterade branscher är avgörande. Regioner kan självklart skilja sig åt med avseende på hur relaterade FoU-verksamheten är till övrigt näringsliv. Det kan finnas fall där FoU-verksamheten i en region av historiska skäl är mycket olika övrig verksamhet, vilket innebär att lokal kunskapsspridning från FoU är begränsad. Det är till exempel oklart i vilken utsträckning lokala företag inom maskinindustrin kan dra nytta av kunskaper och erfarenheter i avancerad forskning kring läkemedel. Samtidigt är det lätt att se en potential för produktiva spillovers mellan till exempel tillverkning av maskinutrustning och industrirobotar, och forskning kring program- och mjukvaruutveckling. Mjukvara är till exempel essentiellt för modern maskinutrustning och industrirobotar, vars funktioner och kapacitet till stor del beror på mjukvaran. I korthet kan man säga att de delar vissa kunskapsbaser. Sammantaget illustrerar detta resonemang att kunskapsspridning från FoU till övrigt lokalt näringsliv i första hand berör de branscher och verksamheter som uppvisar teknologisk närhet till FoU-verksamheten. Det är till dessa branscher som arbetskraftsrörligheten kan förväntas vara hög och starka positiva synergieffekter uppstår. Två rimliga antaganden är: 1. Att arbetstagare söker sig till nya arbetsgivare inom branscher som värderar deras ackumulerade kunskaper och erfarenheter, och 2. Att arbetsgivare söker arbetskraft med för dess verksamhet relevanta kunskaper och erfarenhetsprofiler Från detta följer att en hög arbetskraftsrörlighet mellan branscher och verksamheter är ett rimligt mått på den teknologiska närheten mellan branscher, och följaktligen återspeglar potentialen för synergieffekter mellan branscher (jfr. Neffke och Henning 2013). 4.2 Kort om metod och dataunderlag Genom att länka samman individdata från LISA med SCB:s databas över företagens och arbetsställenas dynamik (FAD) kan arbetskraftsflöden mellan företag i regionen undersökas. Här är det viktigt att särskilja på olika typer av rörlighet. Den totala arbetskraftsrörligheten kan delas upp i rörlighet från koncerner respektive inom koncerner. En individ som byter både arbetsställe och koncern definierar vi som rörlighet från en koncern medan en individ som enbart byter arbetsställe, eller byter företag, men inte koncern definieras som rörlighet inom en koncern. Vi riktar in analysen på arbetstagare som byter jobb frivilligt i den meningen 37

38 att det inte finns någon period av registrerad arbetslöshet mellan bytena av arbetsgivare eller att ett byte sker därför att den förra arbetsgivaren lägger ner verksamheten. Vi inkluderar inte heller individer utan tidigare arbetsställe, t.ex. från examen, som rörlighet. Alla siffror på arbetskraftsrörlighet avser genomsnitt för perioden för NT-arbetare och perioden för uppfinnare. Nedanstående tabeller redovisar rörligheten totalt för anställda med anknytning till FoU. Detta innebär att vi studerar rörlighet av NT-arbetare med minst treårig universitets- eller högskoleutbildning samt forskarutbildade NT-arbetare. Vi särstuderar också rörlighet till och från de 10 största FoU-utförarna i Göteborgsregionen för att skapa en bild av kopplingarna mellan de stora FoU-aktörerna i regionen och andra branscher. Tabellerna inbegriper också nettoinflyttningstal för kvalificerad arbetskraft i Göteborgsregionen. 4.3 Generell arbetskraftsrörlighet i Göteborgsregionen Tabell 10 delar upp arbetskraftsrörligheten i Göteborgsregionens privata näringsliv på våra tre kategorier FoU-arbetare, dvs. NT-arbetare med minst treårig universitets- eller högskoleutbildning, NT-arbetare med forskarutbildning samt uppfinnare. Första raden visar det totala antalet observationer i varje kategori. 22 Andra raden visar samtliga observationer av rörlighet inom respektive kategori. Raderna nedanför delar upp flödena efter destination, dvs. från, till och inom Göteborgsregionen. Under perioden observeras flöden totalt sett i Göteborg i kategorin NT-arbetare med tre års högskoleutbildning. Detta betyder att det genomsnittliga antalet arbetstagare som byter arbetsgivare uppgår till strax över per år (93338/19). Tabell 10. Arbetskraftsflöden från, till samt inom Göteborgsregionen för respektive FoU-relaterad arbetskategori. Antal NT-arbetare, tre års högskoleutbildning 1 NT-arbetare, forskarutbildade 1 Uppfinnare 2 Andel Antal Andel Antal Andel Andel Totalt antal individer i % % % arbetskraften över hela perioden Totalt antal flöden % % % Varav destination: Lämnar Göteborgsregionen % % % Till Göteborgsregionen % % % Inom Göteborgsregionen % % % 1) För perioden ) För perioden Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 3) När vi observerar ett utflöde från Göteborgsregionen kan detta även samtidigt innebära en rörlighet inom koncernen Siffran avser det totala antalet observationer under hela perioden. Om samma individ finns med 10 år i rad räknas denna person således 10 gånger. Det totala antalet observationer är summan av antalet gånger varje unik individ observeras i datamängden. Om man delar siffran i tabellen med antalet år får man det genomsnittliga antalet arbetare per år.

39 I övrigt visar tabellen att: Rörligheten sjunker med graden av specialisering. Av våra kategorier FoU-utförare är NT-arbetare med treårig högskoleutbildning de mest mobila. Där uppgår flödenas storlek till 21 % av hela arbets kraftskategorins storlek, följt av forskarutbildade NT-arbetare, med 14 %, och till sist uppfinnare, med 5 %. Den största delen av rörligheten sker inom regionen. Rörligheten inom regionen är också mer utpräglad ju mer specialiserad FoU-arbetskraften är. Omkring 64 % av den totala rörligheten för NT-arbetare generellt sker inom regionen. För uppfinnare är denna siffra 78 %. Göteborgsregionen har ett nettoinflöde av FoU-arbetskraft totalt. Bland NT-anställda totalt kan vi observera ett positivt nettoinflöde, men bland forskarutbildade ett utflöde. I Figur 2A-D presenteras trenderna i arbetskraftsrörligheten för NT-arbetare och med tre års högskole- eller universitetsutbildning och NT-arbetare med forskarutbildning. A och B redovisar utvecklingen av antalet flöden medan C och D redovisar rörligheten utifrån andelen som byter jobb. A. NT-arbetare med tre års högskoleutbildning, antal B. NT-arbetare med forskarutbildning, antal % 30% 25% 20% 15% 10% 5% C. NT-arbetare med tre års högskoleutbildning, andel Figur 2A-D. Trend i arbetskraftsflöden i Göteborgsregionen för NT-arbetare med: (A) tre års högskole utbildning, totalt antal; (B) forskarutbildning, totalt antal; (C) tre års högskoleutbildning som andel av alla i arbetskraftskategorin; och (D) forskarutbildning som andel av alla i arbetskraftskategorin. Antalet flöden uppvisar en positiv trend, men detta är en i första hand en konsekvens av att antalet anställda NT-arbetare ökar under perioden. Rörligheten mätt som andel av totalen uppvisar en svagt ökande trend från början av 1990-talet fram till början av 2000-talet men stannar sedan upp och avtar något. En nedgång i rörligheten sker i samband med finanskrisen 2008/ % 15% 10% 5% 0% D. NT-arbetare med forskarutbildning, andel

40 Tabell 11 studerar rörligheten uppdelat efter inom koncern, lämnar koncern och lämnar sektor, definierade enligt ovan. Den senare gruppen kan både bestå av individer som stannar inom, respektive lämnar koncern. Det är tydligt att: Den generella rörligheten sker framförallt mellan koncerner. Denna observation gäller båda grupperna av NT-anställda. För uppfinnare observeras dock en lika stor rörlighet inom koncerner som mellan dem. Det är nästan lika vanligt att flytta från en sektor som att flytta inom en sektor. 43 % av NTarbetare generellt och 51 % av forskarutbildade byter jobb till andra sektorer än de kom ifrån. Uppfinnare flyttar dock mer sällan från sin sektor (20 %), mycket sannolikt på grund av en starkare specialisering än övriga kategorier av arbetskraft. Rörligheten för de olika grupperna är i linje med vad som kan observeras för landet som helhet. Tabell 11. Arbetskraftsflöden inom Göteborgsregionen för respektive FoU-relaterad arbetskategori NT-arbetare, tre års högskoleutbildning 1 NT-arbetare, forskarutbildade 1 Uppfinnare 2 Inom-regionala arbetskraftsflöden, Antal Andel Antal Andel Antal Andel varav: Inom Göteborgsregionen % % % Lämnar koncern % % % Inom koncern % % % Lämnar sektor % % % 1) För perioden ) För perioden ) När vi observerar att en individ lämnar en sektor så innebär det också att man lämnar koncernen. Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar I Tabell A7 i Appendix A redovisas samma rörlighet i Tabell 11 fast för riket som helhet. Den generella rörligheten för NT-arbetare i riket ligger på en liknande nivå som Göteborgsregionen, dock ett par procentenheter lägre (jfr. med Tabell 10). Andelen som lämnar koncern, stannar inom koncern respektive lämnar sektor är också mycket lika riksgenomsnittet för NT-arbetare. Siffrorna för uppfinnare i Göteborgsregionen skiljer sig något från riket, men här är storleksordningen på de underliggande siffrorna för små för att dra några tydliga slutsatser. 40

41 4.4 Rörlighet mellan sektorer inom Göteborgsregionen Tabell 12 redovisar den generella rörligheten mellan sektorer i Göteborgsregionen för NT-anställda med minst tre års högskoleutbildning. Som beskrevs tidigare finns det argument för att dessa flöden ger information om i vilken utsträckning olika branscher är relaterade och har liknande kunskapsbaser. Vi inleder med att titta på hur dessa relationer ser ut för NT-arbetare i stort i Göteborgsregionen, vilket innebär att vi har en referenspunkt när vi studerar arbetskraftsflöden till och från de största FoU-utförarna i regionen. I tabellen visar cellerna längs diagonalen hur stor del av de totala flödena av NT-arbetare som stannar inom den givna sektorn. Följande observationer kan göras: I termer av antalet gånger vi observerar byte av arbetsgivare är det störst flöden inom Data - behandling, telekommunikation m.m, Övriga företagstjänster och Metall-, maskinindustri och elektronik m.m. Här uppgår det totala flödet under perioden till omkring eller fler. Den största relativa rörligheten inom en sektor observeras för Transportmedelsindustrin, följt av Metall-, maskinindustri och elektronik m.m. Andelen rörlighet inom sektorn uppgår här till 70 respektive 64 %. Detta är också de två största branscherna i termer av FoU-investeringar i Göteborgsregionen. Kemisk ind., livsmedel o läkemedel skiljer sig från övriga varuproducerande sektorer med hög FoU i Göteborgsregionen genom en relativt låg andel rörlighet inom den egna sektorn. Här uppgår rörligheten inom sektorn till 36 %. 23 Sektorn Metall- och maskinindustri samt elektronik har ett relativt stort utbyte med Databehandling och telekommunikation m.m. Alla sektorer har ett relativt stort utbyte med sektorn Övriga företagstjänster. För samtliga sektorer gäller att denna sektor är den näst största destinationen för NT-arbetare. Samtidigt är flödet från denna sektor till andra sektorer relativt litet. När andra sektorer rekryterar är endast en liten del från Övriga företags tjänster. En potentiell förklaring till det relativt sett stora flödet från andra sektorer till Övriga företagstjänster är att Övriga företagstjänster inbegriper kunskapsintensiva konsultbranscher. Ett vanligt mönster i dessa branscher är att de just rekryterar ingenjörer och annan välutbildad arbetskraft med flerårig erfarenhet från industrin. En livskraftig och kunskapsintensiv lokal industrisektor med högt kunskapsinnehåll, som FoU, kan på detta sätt skapa ett lokalt rekryteringsunderlag för kunskapsintensiva företag inom företags tjänster och stimulerar därmed framväxten av denna sektor. 23 Eftersom denna grupp av sektorer är tämligen disparat och omfattar såväl läkemedel som livsmedel har vi särstuderat rörligheten inom detta aggregat. Resultaten från detta beskrivs i Appendix B. 41

42 Tabell 12. Mobilitet mellan sektorer inom Göteborgsregionen: NT-arbetare, tre års högskoleutbildning 1 Flyttar från näringsgren Flyttar till näringsgren Databehandling, telekommunikation mm. Forskningsinstitutioner Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Metall-, maskinind., elektronik mm. Parti- o detaljhandel samt hotell mm. Transportmedelind. Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. Övriga företagstjänster Totalt (100%) Databehandling, telekommunikation 58 % 2 % 1 % 10 % 7 % 4 % 2 % 16 % mm. Forskningsinstitutioner 15 % 22 % 5 % 11 % 6 % 11 % 5 % 24 % 1966 Kemisk ind., livsmedel o 5 % 6 % 36 % 7 % 13 % 4 % 11 % 18 % 1937 läkemedel Metall-, maskinind., elektronik 10 % 2 % 1 % 64 % 6 % 3 % 2 % 12 % 9770 mm. Parti- o detaljhandel samt 13 % 3 % 3 % 7 % 45 % 4 % 6 % 20 % 7661 hotell mm. Transportmedelind. 6 % 2 % 1 % 5 % 4 % 70 % 2 % 11 % 7488 Övrig tillverkningsind., 4 % 1 % 2 % 4 % 7 % 2 % 59 % 19 % 5606 bygg o dyl. Övriga företagstjänster 12 % 3 % 2 % 8 % 8 % 10 % 6 % 53 % Total ) Procent anger radvärde/rad totalen. Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. I stora drag går dessa mönster igen när vi studerar motsvarande rörlighet för forskarutbildade NT-anställda (se Tabell A8 i Appendix A). Här är dock utbytet mellan Forsknings institutioner och övriga sektorer markerat högre. Detta är inte konstigt med tanke på att man kan förvänta sig ett stort antal forskarutbildade i denna sektor. Den interna rörligheten är här högst inom Metall-, maskinindustri och elektronik m.m., transportmedelsindustrin och Övrig tillverkningsindustri. Bland uppfinnare är antalet flyttare lågt, dels pga. ett lägre totalt antal än bland övriga grupper, samt pga. en lägre relativ rörlighet. Vi redovisar därför inte deras rörlighet till andra sektorer men kan konstatera att 40 % respektive 30 % av all rörlighet sker inom näringsgrenarna Transportmedel och Metall-, maskinindustrin, elektronik mm. 4.5 Rörlighet av FoU-personal till och från de största FoU-företagen Vi går nu över till att särstudera rörligheten från de 10 största FoU-utförarna i Göteborgsregionen. Dessa står ensamt för omkring 70 % av regionens samlade utgifter för FoU i företagssektorn och är verksamma i tre branscher: (i) Transportmedel, (ii) Metall- och maskinindustri samt elektronik och (iii) Kemi och läke- 42

43 medel. Vi har tidigare i rapporten argumenterat för att de största FoU-företagen i en region kan spela en nyckel roll för en regions dynamik och tillväxt. I Tabell 13 undersöker vi rörlighet av NT-arbetare till och från de 10 största FoU-utförarna. Observera att denna rörlighet är definierad som att man rör sig över koncerntillhörighet. Det kan noteras att: Under perioden observeras ett flöde av NT-arbetare från de 10 största FoU-utförarna till övriga näringslivet i Göteborg 2020 gånger. Detta motsvarar ett flöde som i genomsnitt uppgår till över 200 personer årligen. Med andra ord gäller att över 200 personer med lång högskole- eller universitetsutbildning inom NT lämnar de stora FoU-företagen i regionen för arbete i övrigt lokalt näringsliv inom Göteborgsregionen. Detta flöde motsvarar omkring 5 % av den totala inomregionala rörligheten inom utbildningskategorin. Storleksordningen på dessa siffror har potential att vara av betydelse. Om varje flöde av NT-arbetare från de stora FoU-utförarna innebär att värdefulla kunskaper och erfarenheter om FoU, tekniska nyheter och innovationer sprids från FoU-verksamheten till övrigt näringsliv kan ett årligt flöde på över 200 personer över tid ge betydande avtryck i ekonomin. Vi kan också notera ett nettoinflöde av alla tre typer av arbetskraft in till de stora FoU-utförarna. För samtliga kategorier av arbetskraft är inflödet större än utflödet. De 10 största FoU-utförarna framstår som attraktiva företag för arbetskraft med en kompetens- och erfarenhetsprofil som lämpar sig för FoU och teknologiutveckling. Även om inflödet är större än utflödet bidrar de 10 största FoU-företagen till betydande arbetskraftsflöden till andra företag. Ett annat tydligt mönster är att andelen inomregional rörlighet som sker mellan de 10 största FoU-företagen ökar med stigande specialiseringsgrad på arbetskraften. Forskarutbildade NT-arbetare och uppfinnare uppvisar en högre benägenhet att röra sig mellan de stora FoU-företagen jämfört med NT-arbetare med lång högskole- eller universitetsutbildning. Tabell 13. Arbetskraftsflöden från, till och mellan de tio största FoU-utförarna uppdelat på arbetskraftskategorier över respektive period. Inom-regionala arbetskraftsflöden som lämnar koncern, varav NT-arbetare, tre års högskoleutbildning 1 NT-arbetare, forskarutbildade 1 Uppfinnare 2 Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % % Lämnar tio största FoU-utförarna % % 7 12 % Till tio största FoU-utförarna % % % Mellan tio största FoU-utförarna % % % 1) För perioden ) För perioden Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 43

44 Tabell 14 visar mellan vilka sektorer rörligheten av arbetskraft sker till och från de tio största FoU-utförarna. Tabellen besvarar följande frågor: I vilka sektorer hamnar arbetskraft som lämnar de 10 största FoU-företagen för övrigt näringsliv i Göteborgsregionen? Från vilka sektorer kommer arbetskraft som lämnar övrigt näringsliv i Göteborgsregionen och börjar jobba i något av de 10 största FoU-företagen i Göteborgsregionen? Tabellen sänder ett huvudsakligt budskap: utbytet mellan regionens stora FoU-utförare och övrigt näringsliv är koncentrerat till två sektorer, Övriga företagstjänster och Databehandling, telekommunikation m.m. Nästan 60 % av all rörlighet från de 10 största FoU-företagen av NT-arbetare går till företag i dessa sektorer. Tillika kommer omkring 60 % av all arbetskraft till de 10 största FoU-företagen från övriga regionen från samma sektorer. Ingen av dessa sektorer har stora egna FoU-investeringar (se Tabell 4). Att döma av dessa mönster är potentialen för kunskapsspridning från regionens FoU-verksamhet störst till sektorerna Övriga företagstjänster och Databehandling, telekommunikation m.m. Tabell 14. Arbetskraftsflöden från och till de tio största FoU-utförarna uppdelat på mottagande respektive överlämnande näringsgrenar mellan Näringsgren I vilka sektorer hamnar arbetskraft som lämnar de 10 största FoU-företagen för övrigt näringsliv i Göteborgs- regionen? Från vilka sektorer kommer arbets kraft som lämnar övrigt näringsliv i Göteborgsregionen och börjar jobba i något av de 10 största FoU-företagen i Göteborgsregionen? Databehandling, telekommunikation 23 % 25 % mm. Forskningsinstitutioner 6 % 6 % Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 2 % 1 % Metall-, maskinind., elektronik 12 % 17 % mm. Parti- o detaljhandel samt 11 % 6 % hotell mm. Transportmedelind. 7 % 11 % Övrig tillverkningsind., bygg 4 % 2 % o dyl. Övriga företagstjänster 34 % 32 % Total 100 % 100 % Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 44

45 I tabell 15 redovisas arbetskraftsflödena mellan sektorer när individer med minst treårig NT-utbildning lämnar företagen med mest FoU i regionen. Tydligt är att: 24 Alla de stora FoU-utförarna är aktiva inom Kemisk industri, livsmedel och läkemedel eller Metall-, maskinindustri, elektronik m.m. eller Transportmedelsindustri. I termer av antal personer som lämnar sker ett mycket begränsat utflöde från Kemisk industri, livsmedel och läkemedel. Av de 2020 flödena under perioden härstammar endast 181 från FoU-företag inom Kemisk industri, livsmedel och läke medel. Utbytet mellan de tre FoU-sektorerna är begränsat. Endast en liten andel av de som lämnar ett FoU-företag inom någon av dessa tre sektorer söker sig till en annan sektor som kännetecknas av höga FoU-investeringar inom regionen. När arbetskraften lämnar dessa företag är det relativt ovanligt att man stannar kvar i samma sektor. Detta står i kontrast till hur det ser ut för NT-arbetare i stort (se Tabell 13). Erfaren och välutbildad NT-arbetare som lämnar de stora FoU-företagen söker sig i första hand till andra sektorer än de man kommer ifrån. De som lämnar FoU-företag inom Kemisk industri etc. eller Transportmedelsindustri går i hög utsträckning till Övriga företagstjänster. I mindre utsträckning går de till Databehandling m.m. Bland de som lämnar FoU-företag inom Kemisk industri är även Forskningsinstitutioner en relativt vanlig destination. De som lämnar Metall- och maskinindustri samt elektronik m.m. går i hög utsträckning till Data - behandling m.m. eller Övriga företagstjänster. Återigen särskiljer sig Metall- och maskinindustri samt elektronik m.m. från övriga två FoU-tunga sektorer i Göteborgsregionen med ett särskilt högt utbyte med sektorn Databehandling och telekommunikation mm. (jfr Tabell 12). Tabell 15. Arbetskraftsflöden från tio största FoU-utförarna: Från sektor till sektor, inom Göteborgs regionen : NT-arbetare, tre års högskoleutbildning Från näringsgren Till näringsgren Databehandling, telekommunikation mm. Forskningsinstitutioner Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Metall-, maskinind., elektronik mm. Parti- o detaljhandel samt hotell mm. Transportmedelind. Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. Övriga företagstjänster Total Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 15 % 13 % 9 % 4 % 12 % 1 % 3 % 42 % 181 Metall-, maskinind., elektronik 43 % 4 % 0 % 17 % 7 % 2 % 2 % 24 % 711 mm. Transportmedelind. 14 % 4 % 1 % 10 % 14 % 11 % 5 % 41 % 1128 Total Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 24 Vi har också gjort liknande analyser för flödena av forskarutbildade NT-arbetare från de 10 största FoU-företagen i Göteborgsregionen. I stort ger detta en liknande bild men bygger på mycket färre antal observationer, helt enkelt pga. att antalet forskarutbildade NT-arbetare är få till antalet. Resultaten redovisas i Tabell A9 och A10 i Appendix A 45

46 Slutligen studerar vi i Tabell 16 fördelningen av flyttare till de tio största bolagen fördelat på ursprungssektor. Det är här tydligt att flera ursprungssektorer har koncentrerade flöden till Göteborgsregionens 10 största FoU-företag: I termer av antal personer sker det stora flöden till de 10 största FoU-företagen från Övriga företags tjänster (1170) och Databehandling och telekommunikation mm. (941). Av alla flöden av NT-arbetare från Övriga företagstjänster till något av de 10 största FoU-företagen flyttar nästan 80 % till ett stort FoU-företag inom Transportmedelsindustrin. Andra stora ursprungssektorer för de tre stora FoU-sektorernas rekrytering är från Transportmedels industrin (382) och Metall- och maskinindustri samt elektronik (643). Här gäller dock att den absoluta majoriteten går till FoU-utförare inom samma sektorer. Tabellen verifierar också att utbytet mellan Metall- och maskinindustri samt elektronik och Databehandling och telekommunikation mm är stort. Av alla flöden från den senare branschen in till FoU-företag sker 61 % till Metall- och maskinindustrin samt elektronik. Tabell 16. Arbetskraftsflöden till de tio största FoU-utförarna: Från sektor till sektor, inom Göteborgs regionen : NT-arbetare, tre års högskoleutbildning Från näringsgren Till näringsgren Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Metall-, maskinind., elektronik mm. Transportmedelind. Total Databehandling, telekommunikation mm. 10 % 61 % 30 % 941 Forskningsinstitutioner 15 % 16 % 70 % 109 Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 48 % 13 % 39 % 54 Metall-, maskinind., elektronik mm. 1 % 85 % 14 % 643 Parti- o detaljhandel samt hotell mm. 16 % 19 % 65 % 217 Transportmedelind. 0 % 1 % 98 % 382 Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. 3 % 21 % 76 % 62 Övriga företagstjänster 4 % 17 % 79 % 1170 Total Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 46

47 Sammantaget pekar analyserna av flödena av NT-arbetare mellan de stora FoU-företagen och övrigt lokalt näringsliv i Göteborgsregionen på att FoU-företagen i första hand har utbyte med kunskapsintensiva tjänsteföretag i regionen. Detta gäller såväl flödet in till såväl som ut från de stora FoU-utförarna. I termer av antal flöden domineras utbytet av Transportmedelsindustrin och Metall- och maskinindustri samt elektronik. Det är ett mycket lågt flöde av NT-arbetare till och från FoU-företag inom Kemisk industri, livsmedel och läkemedel. En tolkning av detta resultat bygger på den tidigare observerade negativa korrelationen mellan specialisering och rörlighet. Sannolikt är personal med anknytning till FoU i sektorerna Kemisk industri m.m. starkt specialiserade inom sitt gebit, ofta med en mycket hög formell utbildningsnivå med små möjligheter att använda denna kunskap inom andra fält, vilket kan begränsa rörlighetsutbytet med andra sektorer. Andra mönster uppträder i andra sektorer. Exempelvis Metall- och maskinindustri samt elektronik uppvisar ett särskilt högt utbyte med Databehandling och telekommunikation mm. I de två viktiga sektorerna Övriga företagstjänster och Databehandling och telekommunikation är de största tvåsiffriga branscherna 74 och 72 enligt tvåsiffrig SNI. Bransch 74, dvs. Andra företagstjänster, består till stor del av konsultverksamhet (inklusive teknisk/naturvetenskaplig konsultverksamhet). Inom bransch 72, Databehandlingsverksamhet mm., finns också konsultverksamhet relaterat till maskinvara, data behandling och dylikt. Detta stödjer resonemanget att ett stort utbyte mellan FoU-företagen och dessa branscher återspeglar att de tenderar att rekrytera ingenjörer och annan välutbildad arbetskraft med flerårig erfarenhet från industrin. Resultaten tyder också på att just FoU-erfarenheten är särskilt eftertraktad av konsultbolagen. Det generella flödet för NT-arbetare i stort (Tabell 12) visade att majoriteten av flödena sker inom en given sektor. För FoU-företagen i Göteborgsregionen sker istället det primära utbytet just med de kunskapsintensiva tjänstebranscherna (Tabell 14 och 15) för samma kategori av arbetskraft. En tolkning av detta är att FoU-företagen i Göteborgsregionen driver fram och stärker en lokal pool av kunskaps intensiva konsultbolag inom teknik genom att säkerställa lokal tillgänglighet till FoU-erfaren arbetskraft. Dessa konsultbolag kan i sin tur ses som mellanhänder som ser till att kompetens och erfarenhet sprids i det lokala näringslivet genom konsultbolagens vidsträckta nätverk av kundföretag. 4.6 Rörlighet av forskande personal från akademin i Göteborgsregionen Litteraturen om akademins roll för innovationer såväl som litteraturen kring innovationssystem betonar vikten av kontaktytor mellan näringsliv och akademi. En av typ av kontaktyta manifesteras av rörlighet av arbetskraft från universitets- och högskolesektorn till näringslivet. Hur ser rörligheten ut från akademin 47

48 i Göteborgsregionen till regionens näringsliv? Vi undersöker detta genom att studera rörligheten från Chalmers och Göteborgs universitet av högskole- och universitetspersonal till det privata näringslivet. Tabell 17 redovisar det totala antalet flöden under perioden Tabellen visar att: 1292 personer totalt gick till det privata näringslivet i Göteborg under perioden Den absolut vanligaste typen av rörlighet består av doktorander. Hela 65 % av de totala flödena utgörs av denna kategori. Det är en naturlig följd av avslutad doktorsutbildning. 25 Gäst- och timlärare, samt annan forskande och undervisande personal är också ganska vanliga kategorier för rörlighet. Detta hör naturligt samman med deras lösare anknytning till akademin. Bland fast personal är rörlighet ovanligt. Under perioden observeras ett totalt flöde av forskande personal på 217 personer, vilket motsvarar ett årligt flöde på cirka 16 personer. Tabell 17. Arbetskraftsflöden från universitetssektorn till privata näringslivet i Göteborgsregionen uppdelat på personalkategorier, Antal flöden Flöden som andel av totalen Totalt antal av respektive personalkategori över hela perioden 1 Forskande och undervisande, oftast fast % anställda Varav, Professorer 35 1 % 4579 Forskarassistenter 54 3 % 1983 Lektorer 71 1 % 7815 Adjunkter 57 1 % 4670 Tillfällig personal och doktorander % Varav, Gäst- och timlärare 33 6 % 512 Annan forskande och undervisande % 4451 personal Doktorander % Total % ) Observera att samma individ oftast räknas flera gånger under denna period Det är numera ganska ovanligt med licentiatexamen. En viss del av rörligheten av doktorander består också av avhopp från utbildningen.

49 I Tabell 18 sammanfattar vi information om till vilken sektor akademikerna rör sig. Endast en liten del av den totala rörligheten från akademin till näringslivet sker till FoU-tunga sektorer. De tre viktigaste sektorerna i termer av FoU, dvs. Transportmedel, Metall- och maskinindustri och elektronik samt Kemi och läkemedel, tar tillsammans emot ca 30 % av de totala flödena från akademin. Tabell 18. Arbetskraftsflöden från universitetssektorn till privata näringslivet i Göteborgsregionen uppdelat på mottagande näringsgren, Till näringsgren Databehandling, telekommunikation mm. 11 % Forskningsinstitutioner 17 % Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 12 % Metall-, maskinind., elektronik mm. 10 % Parti- o detaljhandel samt hotell mm. 6 % Transportmedelind. 9 % Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. 4 % Övriga företagstjänster 30 % Total, % 100 % Total, antal 1292 Återigen är den viktigaste sektorn Övriga företagstjänster. Denna sektor ingår i gruppen kunskaps intensiva tjänster som understödjer befintliga företags konkurrenskraft genom t ex konsulttjänster och teknisk rådgivning. En annan viktig avnämare är Forskningsinstitutioner, vilket är naturligt med tanke på personalens forskningsbakgrund. Sammanfattningsvis är det relativt ovanligt att akademisk personal rör sig till näringslivet. Rörligheten består huvudsakligen av tidigare doktorander. Detta understödjer den generella slutsatsen att akademins bidrag till näringslivet genom rörlighet består av tidigare studenter både på grund- och avancerad nivå. Denna låga rörlighet är dock inte unik för Sverige, men det finns få studier på området (Crespi m fl, 2007) och den existerande litteraturen tenderar att fokusera på rörlighet av stjärnforskare (Zucker m fl, 1998b) eller akademiskt entreprenörskap. Det vore dock fel att dra slutsatsen att akademin inte bidrar till näringslivet, men man använder i stor utsträckning andra kanaler såsom patentering (Ejermo, 2012a), tredje uppdraget (Wahlbin och Wigren, 2007) och industrisamarbeten genom finansiering av doktorander och forskning. Akademiker verkar också som konsulter och bildar i viss utsträckning även egna bolag vid sidan av sin ordinarie verksamhet. 49

50 4.7 Spinoffs i Göteborgsregionen En tredje mekanism för spridningseffekter från regional FoU-verksamhet är genom så kallade spinoffs. Spinoffs avser avknoppningsföretag där anställda väljer att lämna sin arbetsgivare för att starta eget. En stor internationell forskningslitteratur visar att spinoffs generellt presterar bättre enligt flera olika mått (se t.ex. Klepper 2002, Klepper och Sleeper 2005, Agarwal m fl 2004, Lindholm-Dahlstrand 1997, Andersson och Klepper 2013). Skälen till detta är flera. Ett skäl är att anställda på etablerade företag skaffar sig företags- och marknadserfarenhet som gör dem till mer framgångsrika entreprenörer jämfört med andra utan samma erfarenheter. Det finns betydande empiriskt stöd för detta, inte minst genom att entreprenörer som startar företag inom samma bransch de tidigare jobbat inom ofta har högst överlevnad. Ett annat skäl till att spinoffs presterar bättre är att de etablerade företagen är en källa för idéer till nya produkter, tjänster eller affärsmodeller som de anställda väljer att testa inom ramen för ett eget företag. Bhide (1994) genomförde en enkätstudie bland snabbväxande företag i USA och fann att 71 % av företagen byggde på en produkt, tjänst eller affärsmodell som var en replikering eller modifiering av en idé som företagsgrundaren stött på hos sin tidigare arbetsgivare. Dessa mönster återfinns även i det svenska näringslivet (Andersson och Klepper 2013). 26 Spinoffs, dvs. nya företag som startas av tidigare anställda på etablerade företag, har en betydligt högre överlevnad än övriga kategorier av företag. Analysen visar också att spinoff-företag tenderar att anställa personer med längre utbildning som ofta haft en högre position på det företag/arbetsställe de tidigare jobbade på, samt att spinoffs har en högre sysselsättningstillväxt än övriga nya företag, allt annat lika. Resultaten pekar tydligt på att etablerade företag kan ses som inkubatorer för nya högpresterande företag. Etablerade företag är dock en mycket heterogen grupp i termer av storlek, ägarstruktur, FoU-investeringar, sammansättning på arbetskraft, etc. Andersson och Klepers (2013) studie visar att: anställda på stora multinationella företag är mindre benägna att lämna sin arbetsgivare för att starta ett spinoff-företag. spinoffs från stora företag som ingår i multinationella koncerner har högre överlevnad. storleken på det företag grundarna av ett spinoff kommer ifrån har en positiv effekt på spinoffföretagets sysselsättningstillväxt. Dessa resultat är intressanta i perspektivet av FoU, eftersom FoU-företag normalt är stora och ingår i multinationella koncerner. Så är också fallet med de stora FoU-utförarna i Göteborgsregionen. Frågan blir Pappret kan laddas ned på följande länk:

51 då hur nyföretagandet genom spinoffs ser ut i Göteborgsregionen? Kan vi se att spinoffs i högteknologiska och medium-högteknologiska branscher, dvs. där FoU-verksamheten återfinns, är hög? För att belysa dessa frågor har vi tittat på förekomsten av spinoffs i Göteborgsregionen från början av 1990-talet till början 2000-talet. Tabeller redovisas i Appendix A (Tabell A13 och A14). Göteborgsregionen svarar för omkring 10 % av Sveriges totala antal spinoffs under perioden. Andelen är dock något högre i hög teknologisk tillverkning (HT), medelhögteknologisk tillverkning (MHT) samt kunskapsbaserade tjänster. Generellt är dock andelarna återhållsamma. Det är viktigt att notera att spinoffs är ett lågfrekvent fenomen, särskilt i HT och MHT. Det totala antalet spinoffs i Sverige som helhet inom hög- och medelhögteknologisk tillverkning är begränsat, vilket innebär att det inte krävs några stora skillnader i antal för att en region ska få hög eller låg andel. Vi har också studerat fördelningen av spinoffs i Göteborgsregionen över de tre sektorsgrupperna och satt dessa i relation till riket som helhet. Omkring en tredjedel av alla spinoffs i Göteborgsregionen återfinns i HT, MHT och i kunskapsbaserade privata tjänstebranscher. Denna andel är i Göteborg endast något högre än i Sverige som helhet. Göteborgsregionen utmärker sig dock med en markerat hög andel spinoffs i medelhögteknologisk tillverkning, jämfört med såväl riket som Stockholmsregionen. Samtidigt gäller att Göteborgsregionen har en något tillbakahållen andel spinoffs i kunskapsbaserade privata tjänster. Andelen uppgår förvisso till 29 % vilket är två procentenheter över riksgenomsnittet, men samtidigt är Göteborg en storstadsregion som normalt utmärks av en hög nyföretagarverksamhet i just privata kunskapsintensiva tjänstebranscher. Till exempel gäller att andelen spinoffs i Stockholmsregionen i privata kunskapsintensiva tjänstebranscher uppgår till över 40 %. Vår slutsats är att tillgängliga data tyder på att Göteborgsregionens FoU-verksamhet ger avtryck i nyföretagandet. Regionen har ett särskilt högt inslag av spinoffs i MHT. En förklaring till regionens något framskjutna roll i MHT är att flera delar av de FoU-tunga sektorerna i regionen, som till exempel Transportmedelssektorn, är just klassade till MHT. 51

52 Referenser ACS, Z.J., AUDRETSCH, D.B, BRAUNERHJELM, P & CARLSSON, B The knowledge spillover theory of entrepreneurship. Small Business Economics, 32, AGARWAL, R., FRANCO, E & Sarkar, A.M Knowledge transfer trough inheritance: spinout generation, development and survival. Academy of Management Journal, 47, AGRAWAL, A & COCKBURN, I The anchor-tenant hypothesis: exploring the role of large, local R&D-intensive firms in regional innovation systems. International Journal of Industrial Organization, 21, AGRAWAL, A., COCKBURN, I. & MCHALE, J Gone but not forgotten: knowledge flows, labor mobility, and enduring social relationships. Journal of Economic Geography, 6, AHLBOM, H Sverige 1600 FoU-jobb fattigare på ett år. Ny teknik, 16 maj AHLIN, L., ANDERSSON, M. & SCHUBERT, T Implementing an R&D strategy without prior R&D experience recruitment as a source of R&D-related routines and capabilities. CIRCLE electronic working paper no. 2013/03 AHLIN, L. & EJERMO, O Are all moves equally good? Changing occupations and productivity effects over the careers of inventors. Lund: CIRCLE, Lund University. ALMEIDA, P. & KOGUT, B Localization of Knowledge and the Mobility of Engineers in Regional Networks. Management Science, 45, ANDERSSON, M, JOHANSSON, B, KARLSSON C & LÖÖF, H Multinationals in the Global Economy a case study of AstraZeneca in Sweden. CESIS Research report, Royal Institute of Technology, Stockholm ANDERSSON, M. & HENREKSON, M Local competitiveness fostered through local institutions for entrepreneurship, in AUDRETSCH, D.B., LINK, A.N & WALSHOK, M (eds), Oxford handbook of local competitiveness, Oxford University Press, Oxford, under utgivning ANDERSSON, M. & KLEPPER, S Characteristics and performance of new Firms and spinoffs in Sweden. Industrial and Corporate Change, 22, ANDERSSON, M. & THULIN, P Does spatial employment density spur inter-firm job switching? Annals of Regional Science, 51, ANDERSSON, M Startup rates, entrepreneurship culture and the business cycle. in BRAUNERHJELM, P (ed). Entrepreneurship, Norms and the Business Cycle: The Swedish Economic Forum Report 2012, Swedish Entrepreneurship Forum, Stockholm AUERSWALD, P.E. & BRANSCOMB, L.M Valleys of death and Darwinian seas: financing the invention to innovation in the United States. Journal of Technology Transfer, 28, AUTANT-BERNARD, C The Geography of Knowledge Spillovers and Technological Proximity. Economics of Innovation and New Technology, 10,

53 BAINES, T. S., LIGHTFOOT, H. W., BENEDETTINI, O. & KAY, J. M The servitization of manufacturing: A review of literature and reflection on future challenges. Journal of Manufacturing Technology Management, 20, BHIDE, A How entrepreneurs craft strategies that work. Harvard Business Review, 72, COHEN, W. M. & Levinthal, D Innovation and learning - the two faces of R&D. Economic Journal, 99, COHEN, W. M. & LEVINTHAL, D 1990, Absorptive capacity - a new Perspective on learning and innovation. Administrative Science Quarterly, 35, CRESPI, G. A., GEUNA, A. & NESTA, L The mobility of university inventors in Europe. Journal of Technology Transfer, 32, EJERMO, O Technological Diversity and Jacobs Externality Hypothesis Revisited. Growth and Change, 36, EJERMO, O Regional innovation measured by patent data: Does quality matter? Industry and Innovation, 16, EJERMO, O. 2012a. Gammal uppfinner bäst lärosätenas effekter på patentering via anställda och studenter [Old invents best - the effects of higher education institutions on patenting via employees and students]. Ekonomisk Debatt, 2012, EJERMO, O. 2012b. Universitet som drivkraft för tillväxt och utveckling. Stockholm: Entreprenörskapsforum. ENFLO, K Investeringar, FoU och tillväxt, Rapport till Tillväxtverket, A2006:003 FELDMAN, M & FRANCIS, J Fortune favors the prepared region the case of entrepreneurship and the capitol region Biotechnology cluster. European Planning Studies, 11, FLORIDA, R The globalization of R&D: results of a survey of foreign-affiliated R&D laboratories in the USA. Research Policy, 26, FRENKEN, K., van OORT, F.G. & VERBURG, T Related variety, unrelated variety and regional economic growth. Regional Studies, 41, GASSMAN O et al Leading Pharmaceutical Innovation trends and drivers for growth in the Pharmaceutical industry. Springer, Berlin GORDANIER, J The division of labor, firm size, and employee learning. Working Paper GREENSTONE, M., HORNBECK, R & MORETTI, E Identifying agglomeration spillovers: evidence from winners and losers of large plant openings. Journal of Political Economy, 118, GRIFFITH, R., REDDING, S & van REENEN, J Mapping the two faces of R&D productivity growth in a panel of OECD manufacturing industries. Review of Economics and Statistics, 86, HALL, B. H., MAIRESSE, J, & MOHNEN P Measuring the returns to R&D, i HALL, B. & ROSENBERG N (eds.) Handbook of the Economics of Innovation. North-Holland, Amsterdam IDSON, T & OI, W Employer size and wages. in Handbook of Labor Economics, Vol IIIC, Elsevier, Amsterdam 53

54 JAFFE, A. B., TRAJTENBERG, M. & HENDERSON, R Geographic Localization of Knowledge Spillovers as Evidenced by Patent Citations. Quarterly Journal of Economics, 108, JUNG, T. & EJERMO, O Demographic patterns and trends in patenting: Gender, age, and education of inventors. Technological Forecasting and Social Change, Available online on Oct.2 KLEPPER, S. & SLEEPER, S Entry by spinoffs. Management Science, 51, KLEPPER, S The capabilities of new firms and the evolution of the US automobile industry. Industrial and Corporate Change, 11, KLEPPER, S The origin and growth of industry clusters: the making of Silicon Valley and Detroit. Journal of Urban Economics 67, KLEPPER, S Nano-economics, spinoffs and the wealth of regions. Small Business Economics 37, KUMMERLE, W The drivers of foreign direct investment into research and development: an empirical investigation. Journal of International Business Studies, 30, 1-24 LINDHOLM-DAHLSTRAND, Å Growth and inventiveness in technology-based spin-off firms. Research Policy, 26, LISSONI, F., LLERENA, P., MCKELVEY, M. & SANDITOV, B Academic Patenting in Europe: New Evidence from the KEINS Database. Research Evaluation, 17, LODEFALK, M Servicification of Manufacturing: Evidence from Sweden. Forthcoming in International Journal of Economics and Business Research, LUCAS R. E On the mechanics of economics development. Journal of Monetary Economics, 22, 3-42 MANSFIELD, E., SCHWARTZ, M & Wagner, S Imitation costs and patents an empirical study. Economic Journal, 91, MCCANN, P & ORTEGA-ARGILES, R Transforming European regional policy: a results-driven agenda and smart specialization. Oxford Review of Economic Policy, 29, MOHNEN,P R&D externalities and productivity growth. STI Review, OECD 18, MORETTI, E & THULIN, P Local multipliers and human capital in the United States and Sweden. Industrial and Corporate Change, 22, MORETTI, E. 2012, The new geography of jobs. Harcourt Publishers, New York NEFFKE, F. & HENNING, M Skill relatedness and firm diversification. Strategic Management Journal, 34, ORLANDO, M.J Measuring R&D spillovers: on the importance of geographic and technological proximity. Rand Journal of Economics, 35, ROMER Endogenous technological change. Journal of Political Economy. 98(5), ROMER, P Increasing returns and long-run growth. Journal of Political Economy, 94,

55 ROTHAERMEL, F.T Complementary assets, strategic alliances and the incumbent s advantage: an empirical study of industry and firm effects in the biopharmaceutical industry. Research Policy, 30, SCB (2001a), Forskning och utveckling inom företagssektorn 1999, UF 14 SM 0001, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2001b, Forskning och utveckling inom högskole- och universitetssektorn 1999, UF 13 SM 0001, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2003a, Forskning och utveckling inom företagssektorn2001, UF 14 SM 0301, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2003b, Forskning och utveckling inom högskole- och universitetssektorn 2001, UF 13 SM 0201, reviderad version, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2005a, Forskning och utveckling inom företagssektorn 2003, UF 14 SM 0401, korrigerad version, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2007a, Forskning och utveckling inom företagssektorn 2005, UF 14 SM 0601, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2007b, Forskning och utveckling inom högskole- och universitetssektorn 2005, UF 13 SM 0601, korrigerad version, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2009a, Forskning och utveckling inom företagssektorn 2007, UF 14 SM 0801, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2009b, Forskning och utveckling inom högskole- och universitetssektorn 2007, UF 13 SM 0801, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2011a, Forskning och utveckling inom företagssektorn 2009, UF 14 SM 1001, korrigerad version, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2011b, Forskning och utveckling inom högskole- och universitetssektorn 2009, UF 13 SM 1001, korrigerad version, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 2013, Forskning och utveckling inom företagssektorn 2011, UF 14 SM 1201, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. TIDD, J., BESSANT, J. & PAVITT, K Managing Innovation, Hoboken NJ, John Wiley von HIPPEL E The sources of innovation. MIT Press, Cambridge, US WAHLBIN, C. & WIGREN, C Samverkan i det akademiska vardagslivet: En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället, Stockholm, NUTEK WIESER, R Research and development productivity and spillovers empirical evidence at the firm level. Journal of Economic Surveys, 19, ZUCKER, L. G., DARBY, M. R. & ARMSTRONG, J. 1998a. Geographically Localized Knowledge: Spillovers or Markets? Economic Inquiry, XXXVI, ZUCKER, L. G., DARBY, M. R. & BREWER, M. B. 1998b. Intellectual Human Capital and the Birth of U.S. Biotechnology Enterprises. American Economic Review, 88,

56 APPENDIX A Tabell A1. Totala FoU-utgifter hos lärosätena i Göteborgsregionen efter vetenskapsområde och år, i mkr och 2011 års prisnivå Lärosäte Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Gemensamt/ övrigt 1 Vetenskapsområde ³ Gemensamt/ övrigt 1 Humanistiskt/ samhälls vetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt SLU Tekniskt Totalt Humanistiskt/ samhälls vetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt SLU Tekniskt Totalt Källa: Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn (SCB 2001b, 2003b, 2007b, 2009b, 2011b), CIRCLEs egna beräkningar. 1) Kategorin Gemensamt/övrigt ingår tvärvetenskaplig forskning samt forskning som inte kunnat härledas till en specifik fakultet. 2) Med SLU avses lantbruks- och skogsvetenskaper samt veterinärmedicin, denna forskning är till stor del koncentrerad till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 3) För 2005 har vi enbart tillgång till driftskostnader för FoU och inte investeringsutgifter, siffrorna är därför något underskattade. 4) Uppgifter är hämtade från Chalmers årsberättelse 2013 samt Årsredovisning för Göteborgs universitet 2012 och

57 Tabell A2. Koncentration av NT-arbetare till arbetsställen med störst andel NT-arbetare efter sektor, 2009 Rankning Arbetsställe Alla Tjänsteproducerande Varuproducerande % 66 % 63 % % 8 % 13 % Övriga 30 % 26 % 24 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar Tabell A3. Koncentration av forskarutbildade inom NT till arbetsställen med störst andel forskarutbildade inom NT efter sektor, 2009 Rankning Arbetsställe Alla Tjänsteproducerande Varuproducerande % 91 % 78 % % 4 % 11 % Övriga 11 % 5 % 12 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar Tabell A4. Koncentration av FoU-chefer till arbetsställen med störst andel FoU-chefer efter näringsgren, 2009 Rankning Arbetsställe Alla Tjänsteproducerande Varuproducernande % 79 % 77 % % 14 % 13 % Övriga 13 % 6 % 11 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar 57

58 Tabell A5. Fördelning av patentansökningar i Göteborgsregionen inom regionen samt som andel av Sverige, uppdelat efter näringsgren SNI2002 Näringsgren Fördelning inom Göteborgsregionen Göteborgsregionens andel av Sverige Varuproducerande företag 78 % 78 % 19 % 21 % 1-2, 5, 15-16, Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 16 % 12 % 36 % 35 % , Metall-, maskinind., elektronik 22 % 26 % 8 % 11 % mm Transportmedelind. 19 % 33 % 44 % 49 % 17-22, 25-26, 36-37, 40-41, 45 Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. 21 % 7 % 37 % 24 % Tjänsteproducerande företag 22 % 22 % 10 % 12 % 64-63, 72 Databehandling, telekommunikation 5 % 1 % 10 % 4 % mm. 73 Forskningsinstitutioner 8 % 5 % 9 % 6 % 50-52, 55, Parti- o detaljhandel samt hotell 4 % 7 % 16 % 24 % mm , 74 Övriga företagstjänster 5 % 9 % 10 % 23 % Totalt 100 % 100 % 16 % 18 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar Tabell A6. Koncentrationen av uppfinnare efter arbetsställen med störst andel uppfinnare, 2007 Rankning Arbetsställe Alla Tjänsteproducerande Varuproducerande % 84 % 86 % % 11 % 9 % Övriga 7 % 5 % 5 % Källa: SCB LISA, CIRCLES egna beräkningar 58

59 Tabell A7. Arbetskraftsflöden i Sverige totalt, för respektive FoU-relaterade arbetskategori Totalt antal individer i arbetskraften över hela perioden NT-arbetare, tre års högskoleutbildning 1 NT-arbetare, forskarutbildade 1 Uppfinnare 2 Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % % Totalt antal flöden % % % Varav: Lämnar koncern % % % Inom koncern % % % Lämnar sektor % % % 1) För perioden ) För perioden ) När vi observerar att en individ lämnar en sektor så innebär det också att man lämnar koncernen. Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. Tabell A8. Mobilitet mellan sektorer inom Göteborgsregionen: NT-arbetare, forskarutbildade 1 Flyttar från näringsgren Flyttar till näringsgren Databehandling, telekommunikation mm. Forskningsinstitutioner Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Metall-, maskinind., elektronik mm. Parti- o detaljhandel samt hotell mm. Transportmedelind. Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. Övriga företagstjänster Total Databehandling, 41 % 13 % 0 % 13 % 5 % 9 % 2 % 17 % 257 telekommunikation mm. Forskningsinstitutioner 8 % 35 % 6 % 12 % 2 % 11 % 4 % 24 % 1542 Kemisk ind., livsmedel o 2 % 27 % 34 % 6 % 6 % 1 % 6 % 19 % 105 läkemedel Metall-, maskinind., 4 % 8 % 1 % 75 % 3 % 1 % 1 % 8 % 543 elektronik mm. Parti- o detaljhandel 10 % 12 % 4 % 6 % 48 % 3 % 6 % 12 % 127 samt hotell mm. Transportmedelind. 4 % 16 % 1 % 3 % 1 % 68 % 2 % 6 % 438 Övrig tillverkningsind., 1 % 13 % 11 % 1 % 2 % 2 % 59 % 11 % 123 bygg o dyl. Övriga företagstjänster 8 % 18 % 3 % 6 % 3 % 7 % 4.0 % 51 % 602 Total ) Procent anger radvärde/rad totalen. Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 59

60 Tabell A9. Arbetskraftsflöden från tio största företagen: Från sektor till sektor, inom Göteborgsregionen : NT-arbetare, forskarutbildning Från näringsgren Till näringsgren Databehandling, telekommunikation mm. Forskningsinstitutioner Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Metall-, maskinind., elektronik mm. Parti- o detaljhandel samt hotell mm. Transportmedelind. Övrig tillverkningsind., bygg o dyl. Övriga företagstjänster Total Kemisk ind., livsmedel o 3 % 53 % 6 % 3 % 3 % 0 % 0 % 31 % 32 läkemedel Metall-, maskinind., 18 % 39 % 0 % 9 % 3 % 6 % 3 % 21 % 33 elektronik mm. Transportmedelind. 18 % 27 % 0 % 14 % 2 % 16 % 5 % 18 % 56 Total Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. Tabell A10. Arbetskraftsflöden till tio största företagen: Från sektor till sektor, inom Göteborgsregionen : NT-arbetare, forskarutbildning Från näringsgren Till näringsgren Kemisk ind., livsmedel o läkemedel Metall-, maskinind., elektronik mm. Transportmedelind. Total Databehandling, telekommunikation mm. 4 % 57 % 39 % 28 Forskningsinstitutioner 25 % 27 % 48 % 139 Kemisk ind., livsmedel o läkemedel 100 % 0 % 0 % 2 Metall-, maskinind., elektronik mm. 7 % 85 % 7 % 27 Parti- o detaljhandel samt hotell mm. 100 % 0 % 0 % 1 Transportmedelind. 0 % 0 % 100 % 26 Övriga företagstjänster 19 % 21 % 60 % 53 Total Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 60

61 Tabell A11. Arbetskraftsflöden från och till de tio största FoU-utförarna uppdelat på storleksklasser över : NT-arbetare, tre års högskoleutbildning Antal anställda på företaget Andel av alla som lämnar topp 10 Andel av alla som kommer till topp % 6 % % 8 % % 13 % > % 73 % Total 100 % 100 % Antal individer Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. Tabell A12. Arbetskraftsflöden från och till de tio största FoU-utförarna uppdelat på storleksklasser över : NT-arbetare, forskarutbildade Antal anställda på företaget Andel av alla som lämnar topp 10 Andel av alla som kommer till topp % 12 % % 26 % % 8 % > % 54 % Total 100 % 100 % Antal individer Källa: SCB LISA och FAD, CIRCLES egna beräkningar. 61

62 Tabell A13. Spinoffs i Göteborgsregionen som andel av Sveriges total, ) Göteborgsregionen Andel av riket Andel av bransch i riket i relation till andel av rikets total Alla spinoffs 10 % Högteknologisk tillverkning 12 % 122 Medium högteknologisk tillverkning 13 % 112 Kunskapsbaserade privata tjänstesektorer 11 % 112 1) Sektorsindelning baseras på OECDs indelning av branscher efter teknologiintensitet. Datamaterialet är samma som i Andersson och Klepper (2013). Spinoffs avser både pushed och pulled spinoffs. Tabell A14. Fördelning av spinoffs efter tre sektorsgrupper, ) Göteborgsregionen Sverige Högteknologisk tillverkning 1,0 0,8 Medium högteknologisk tillverkning 2,1 1,7 Kunskapsbaserade privata tjänstesektorer 29,1 27,5 Totalt i sektorerna ovan 32,2 30,0 1) Sektorsindelning baseras på OECDs indelning av branscher efter teknologiintensitet. Datamaterialet är samma som i Andersson och Klepper (2013). Spinoffs avser både pushed och pulled spinoffs. 62

63 APPENDIX B Eftersom näringsgrensaggregatet Kemisk industri, livsmedel och läkemedel är brett har vi studerat flödena inom aggregatets tre delar. De huvudsakliga resultaten kan beskrivas på följande sätt: För NT-arbetare med minst tre års högskoleutbildning gäller att det är absolut vanligast att flödena går inom samma näringsgren i regionen; 30 % av alla flöden från företag i livsmedelsindustrin går till andra livsmedelsföretag, 50 % av alla flöden från företag i kemisk industri går till andra kemiföretag; och 25 % av alla flöden från företag i läkemedelsindustrin går till andra läkemedelsföretag. Utöver detta kommer även en del av NT-arbetarna som går till kemi, livsmedel och läkemedel från aggregatet Övriga företagstjänster. Andra stora flöden går från företag i Parti- och detaljhandeln; 19 % till livsmedel, 11 % till kemisk industri och 13 % till läkemedelsindustrin. 23 % av alla flöden till läkemedelsindustrin kommer från Databehandling och telekommunikation. Inga stora flöden går mellan livsmedels-, kemi- eller läkemedelsföretag i regionen. De forskarutbildade skiljer sig från NT-arbetarna med minst tre års högskoleutbildning i att en stor andel av flöden inom regionen kommer från forskningsinstitutioner; 64 % av alla som går till livsmedelsföretag, 43 % av alla som går till kemiföretag och 68 % av alla som går till läkemedelsföretag. Endast 6 % av alla flöden till läkemedelsföretag är från andra läkemedelsföretag i regionen. För kemi och läkemedel mottar även en del flöden från Övriga företagstjänster, 13 respektive 14 %. Inte heller i fallet forskarutbildade NT-arbetare uppmäts några stora flöden mellan livsmedels-, kemieller läkemedelsföretag. 63

64 64

65 Business Region Göteborg ansvarar för näringslivsutvecklingen i Göteborgs Stad och representerar 13 kommuner i regionen. Business Region Göteborg ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens näringsliv. Detta gör vi genom att erbjuda kunskap och kontakter som skapar förutsättningar för dig som vill starta, etablera eller utveckla företag i regionen. Vi vill ha ett företagsklimat som gynnar entreprenörskap och innovationer, och som är hållbart ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Vi vill bidra till skapandet av en globaliserad region som lockar världen till Göteborg och som tar Göteborg ut i världen. 65