Appendix. Appendix 1, Bakgrund till journalsystemet TRYGG. Appendix 2, Forskningsöversikt. Journalsystemet TRYGG 1

Transkript

1 APPENDIX

2 Appendix Appendix 1, Bakgrund till journalsystemet TRYGG Journalsystemet TRYGG 1 Innan år 2009 hade UKV använt sig av journalföring genom pappersakter skrivna med hjälp av skrivmaskin. Akterna sparades då i 5 år och makulerades allt eftersom. I januari år 2009 digitaliserades journalföringen och journalsystemet TRYGG infördes. Övergången till TRYGG skedde successivt genom att nyinflyttade skrevs in i TRYGG och att de som bodde kvar under införandet av det nya journalsystemet hade sin pappersakt kvar. Några enstaka journaler gällande kvinnor som bodde kvar på UKV vid årsskiftet 2008/2009 fördes då över från pappersakt till digital journal i TRYGG. Mellan januari år 2009 och några månader in på år 2014 användes journalsystemet TRYGG dagligen av personalen på UKV. Dock fanns det en del brister i systemet exempelvis att ingen annan ytterligare verksamhet använde systemet och att leverantören av TRYGG skulle avsluta sin verksamhet vilket skapade Svårigheter med att kunna kontakta support vid problem. Beslut togs under hösten 2013 av verksamhetschef Elisabeth Stenberg, i samråd med UKV:s styrelse och föreståndare Ina Müller, om att byta journalsystem till ett som användes av liknande verksamheter som UKV och som hade betydligt fler funktioner som var användbara för UKV:s dagliga arbete. Efter införandet av det nya journalsystemet SafeDoc återstod därmed 5 års outforskad journalföring i TRYGG ett material som gjorde sig väldigt bra som underlag för en studie av de våldsutsatta boendekvinnornas erfarenheter. Appendix 2, Forskningsöversikt Utvärderingar av enskilda skyddade boenden Det finns ett flertal studier och undersökningar gjorda på specifika skyddade boenden. Majoriteten av dessa är utförda med hjälp av intervjuer eller enkäter och fokuserar i de flesta fallen på flickor/kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld; samt på våldsutsatta kvinnor från 18 år och uppåt. En enstaka studie är funnen av ett skyddat boende som arbetar med målgruppen våldsutsatta missbrukande kvinnor. 2 Våldsutsatta kvinnor med/utan barn Ett flertal utvärderingar av boenden som arbetar med våldsutsatta kvinnor har publicerats under det senaste decenniet. 3 År 2005 utvärderades kvinnoboendet Siri i Uppsala kommun som riktar sig till våldsutsatta kvinnor, med eller utan barn, som är över 18 år och som tillfälligt behöver skyddat boende. 4 Syftet med utvärderingen var att undersöka i vilken utsträckning boendet svarade upp mot olika intressenters behov och förväntningar, samt att belysa rollfördelningen emellan olika aktörer som kvinnorna kommer i kontakt med under och efter boendetiden på Siri. Intervjuer utfördes med anställda, kvinnor boendes på boendet, med kvinnoboendets samarbetspartners samt skickades en enkät till kvinnor som flyttat från boendet. Resultaten visade bland annat på en positiv bild av verksamheten överlag, dock önskades en snabbare kontakt mellan personalen och socialtjänsten för kvinnornas skull. I studien Våldsutsatta kvinnor en kvalitativ studie om föreställningar hos personalen på skyddat boende för våldsutsatta kvinnor, från år 2013, undersöktes ett skyddat boendes personals föreställningar om boendekvinnornas bakgrund och situation; om kvinnornas behov under boendetiden; samt hur personalen uppfattade andra aktörers bemötande av kvinnorna. 5 Sex stycken ur personalgruppen intervjuades och resultatet visade att de våldsutsatta kvinnorna hade stort behov av krisbearbetning samt att bemötandet av kvinnorna varierade utifrån aktörernas kunskap om våld mot kvinnor. Hedersrelaterat våld En rad studier går att finna av skyddade boenden som specifikt arbetar med målgruppen av flickor/kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld. 6 En utvärdering, från år 2005, har gjorts av det skyddade boendet Kruton, i Stockholms kommun. 7 Utvärderingen fokuserade på vilken förståelse av våld som präglade arbetet i verksamheten och studien genomfördes med hjälp 1 (Unga Kvinnors Värn, 2014) 2 (Sundgren Grinups, 2012) 3 Utöver presenterade studier, se exempelvis (Yahaya, 2011) 4 (Grausne, 2005) 5 (Gustafsson, 2013) 6 Utöver presenterade studier, se exempelvis (Bergström, 2012) 7 (Eldén Å. J., 2005)

3 av intervjuer med socialsekreterare; anställda på boendet; samt av tjejer/kvinnor boendes på Kruton. En liknande studie från år 2004 gjordes av Grynings nystartade skyddade boende för unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 8 Utvärderingen visade på kvinnornas stora behov av psykosociala insatser, samt efterfrågades vidare forskning om uppföljning av kvinnornas situation efter det skyddade boendet av rapportförfattaren. Rapporten Hur fungerar skyddat boende? från år 2007 har också analyserat verksamheten hos skyddade boenden för unga människor som utsatts för hedersrelaterat våld. 9 I rapporten intervjuas personal på nio olika skyddade boenden, flertalet socialsekreterare samt sju flickor som blivit placerade i något av boendena. Rapporten visar bland annat att placeringens längd och innehållet av insatserna har betydelse för flickornas mående. Vidare framhåller rapporten att de stödkontakter och psykologsamtal som flickorna haft har inte alltid varit tillräckliga med tanke på det våld och hot som flickorna har utsatts för. Även Sveriges Länsstyrelserna presenterade år 2011 en rapport med fokus på skyddade boenden för hedersvåldsutsatta personer. 10 Kartläggningen inkluderade 19 verksamheter i både stora och mindre städer som bedriver skyddade boenden för personer utsatta för hedersvåld. Rapporten undersökte bland annat boendenas kvalitet och de placerade personernas situation under och efter det skyddade boendet. Studier med kvinnor utsatta för våld och deras möte med myndigheter, ej med fokus på ett enskilt skyddat boende Flertalet enkät- och intervjustudier har gjorts med våldsutsatta kvinnor och dessa har fokuserat på kvinnornas erfarenheter av kontakten och bemötandet av olika myndigheter. I dessa studier har kvinnornas möte med samhällsinstanser så som socialtjänst, polisen och kvinnojourer analyserats. 11 År 2010 presenterade Rikspolisstyrelsen en slutrapport innehållandes en redogörelse utifrån en av åtgärderna i regeringens Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 12 Åtgärden för denna rapport avsåg att utveckla en särskilt anpassad fysisk miljö för brottsutredningar där myndigheter (bl.a. socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård, åklagare) kunde samverka under ett gemensamt tak. Detta projekt hade syftet att kartlägga polisens uppdrag samt undersöka hur kvinnorna upplever brottsutredningen och det psykosociala stöd som erbjuds. I rapporten intervjuades och nyckelpersoner inom Polismyndigheten i Skåne samt kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Enkätundersökningar med kvinnorna, samt en kvalitativ textanalys av bland annat lagar och förordningar för att förstå handläggningsprocessen av en brottsutredning genomfördes. Resultaten av rapporten visade bland annat att de intervjuade kvinnorna uttryckte behov av ytterligare stöd i form utav bl.a. bostad; psykologisk eftervård; information om handläggningsprocessen; specialiserad vårdcentral; samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan; samt en kontinuitet i kontakten med myndighetspersoner. 13 Ytterligare en rapport som berör myndigheters bemötande av våldsutsatta kvinnor har framtagits av Statens folkhälsoinstitut. Rapporten Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna, från år 2010, undersökte vilken kunskap och beredskap som fanns hos de svenska myndigheterna i mötet med våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna (judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar), samt hur kvinnorna upplevde stödet och bemötandet. 14 Intervjuer med 24 stycken våldsutsatta kvinnor utfördes, samt skickades en enkät ut till drygt 200 myndighetspersoner. Resultatet visade att det fanns brister i kunskapen hos myndigheter (som socialtjänst, skola, rättsväsende, häls- och sjukvård) gällande våldets mekanismer, samt om nationella minoriteter och deras behov, Kvinnorna uttryckte även ett övergripande negativt intryck av myndighetsstödet. En samhällsinstans som däremot fick mest positiv feedback från de våldsutsatta kvinnorna var kvinnojourerna och deras arbete. Övergripande studier om våld mot kvinnor i Sverige Flera svenska rapporter och studier om våld mot kvinnor har publicerats under det senaste decenniet. Dessa fokuserar mer övergripande på våld mot kvinnor och utgörs bland annat av kunskapsöversikter och handböcker om våld mot kvinnor och om skyddade boenden; kartläggningar av kvinnofridsarbetet och av skyddade boenden på en nationell nivå; en nationell utvärdering av kvinnojourernas arbete i Sverige; samt en rapport om våldets konsekvenser för våldsutsatta personers hälsa. 15 Initiativtagarna och författarna till dessa rapporter är bland annat Sveriges Kommuner, Landsting och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, samt Länsstyrelsen i Hallands och Stockholms län. Jag kommer nedan att mer specifikt lyfta fram ett antal andra intressanta studier som publicerats under de senaste åren. 8 (Bak, 2007) 9 (Ghazinour, 2007) 10 (Reyes, 2011) 11 Om polisens bemötande, se exempelvis (Lundkvist, 2004), om kommuners kvinnofridsarbete, se exempelvis (Olsson, 2008) 12 (Agevall, 2010) 13 (Agevall, 2010, s. 60) 14 (Hoffer, 2010) 15 Se exempelvis (Enander, 2013), (Eliasson, 2006), (Lilja, 2014), (Norén, 2009), (Pilar Reyes, 2008)

4 Arbetet med våldsutsatta kvinnor på en nationell nivå och hur arbetet på skyddade boenden ser ut i Sverige har analyserats under de senaste åren. År 2014 presenterade Inspektionen för vård och omsorg rapporten Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Rapporten behandlar tillsynen av 60 kommuner; 90 verksamheter inom landstingen; och 30 kvinnojourer som arbetar med våldsutsatta kvinnor och barn. 16 Resultaten visar bland annat att stödet som kvinnorna och barnen får är beroende av vilken kommun de bor i snarare än av vilka behov de har. Både hos kommunerna och hos kvinnojourerna finns brister i dokumentationen kring våldsutsatta kvinnor, och uppföljning och långsiktigt stöd till kvinnorna saknas i både kommunernas och sjukvårdens arbete. Vidare sammanställde Socialstyrelsen år 2013 en kartläggning av skyddade boenden i Sverige. 17 Kartläggningen är en samlad analys av skyddade boenden i Sverige utifrån hur situationen såg ut maj-juni Studien bygger på en enkät besvarade av 195 skyddade boenden i Sverige och visar bland annat på fördelningen av skyddade boenden i landets kommuner; i vilken regi de bedrivs; och hur stödinsatserna ser ut på boendena. Forskning gällande våldsutsatta kvinnors hälsa och deras behov av stöd har också utvärderas under de senaste åren inom svensk forskning. En utvärdering av ideella kvinnojourer i Sverige publicerades år 2011 av Karolinska Institutet, i samarbete med Forum Forskningscentrum för psykosocial hälsa. 18 I rapporten utvärderas 101 kvinnojourer genom enkäter och intervjuer och fokus låg på jourernas arbete och på boendekvinnornas våldsutsatthet och psykosociala hälsa. Genom svar på självskattningsformulär behandlar studien bland annat kvinnornas relation till förövaren; hur kontakten sett ut med socialtjänsten; kvinnornas utsatthet för våld; psykosocial hälsa; och kvinnornas upplevelse av kvinnojourens och familj/vänners stöd. Ytterligare en studie som fokuserar på våldsutsatta personers hälsa presenterades i år av Nationellt Centrum för Kvinnofrid. 19 Studien syftade till att ge en bild av utsatthet för våld bland kvinnor och män i Sverige år 2012, samt ge perspektiv på förhållandet mellan våld och hälsa kvinnor och män deltog i studien genom enkäter och register över användandet av hälso- och sjukvård och socialförsäkringsrättigheter. Resultatet av studien visar att våldsutsatta personer generellt sett lider av sämre psykisk och fysisk hälsa än befolkning som inte varit utsatt för våld. PTSD, depression, självskadebeteende, riskbruk av alkohol och fysisk ohälsa (psykosomatiska symptom) är återkommande hälsoproblem hos både kvinnor och män som blivit utsatta för våld (sexuellt, fysiskt och/eller psykiskt). 16 (Thörn, 2014) 17 (Karlsson Vargas, 2013) 18 (Hermansson, 2011), se även (Tengström, 2011) 19 (Heimer G., 2013)

5 Appendix 3, Kodningsschema KODNINGSINSTRUKTIONER Vid anteckning 0. Nej Nämns inte i journalen eller nekas i journalen. 1. Ja Nämns i journalen Aktnummer: Antal placeringar/kvinna - Ange antal placeringar, siffror Kvinnans ålder BARN - Ange ålder, siffror Har kvinnan barn? Antal barn - Ange antal barn, siffror Har kvinnan barn med förövaren? FÖDELSELAND Är kvinnan född i Sverige? Vilket land är kvinnan född i? Ange land TOLK Behöver kvinnan tolk vid samtal? BOENDEFORM OCH MÅNAD KB STL Antal dagar på KB - Ange antal dagar, siffror Antal dagar i STL - Ange antal dagar, siffror Månad på året som kvinnan flyttar in - Ange månad på året, siffror (01-12) SOCIALTJÄNST Placerande socialtjänst - Ange namn på kommun/stadsdelsförvalning eller myndighet - 1. Stockholms kommun (stadsdelsförvaltning) 2. Kranskommun till Stockholm 3. Kommun i övriga landet 4. Myndighet 5. Akut placering Akut placering av 1. Socialjour 2. Socialtjänst 3. Planerad placering ANLEDNING TILL INFLYTT Partnervåld Hedersrelaterat våld Människohandel/ prostitution Psykiatrisk problematik Saknar boende/utslängd från boende Övrigt FÖRÖVARE Partner/sambo/make/a (f.d.) Syster Bror Mor

6 Far Andra släktingar till kvinnan Släktingar till (f.d.) sambo/partner/make/a Vän Granne Okänd för kvinnan Har kvinnan utsatts för hot och/eller våld under boendetiden? Om ja, vilken typ av hot/våld? Hot via sms/telefon/internet/brev Hot i möte med förövaren Fysiskt våld i möte med förövaren Kvinnan har blivit utsatt för hot/våld av okänd/a Övrigt VÅLDETS ART Övrigt Psykiskt våld Fysiskt våld Sexuellt våld Ekonomiskt/materiellt våld Människohandel/ prostitution Rasistiskt våld och hatbrott Övrigt Har kvinnan blivit utsatt för våld tidigare i livet? Förövaren har sökt upp/kontaktat kvinnans familj/vänner/arbete och/eller hotat/varit våldsam mot dem POLIS Har kvinnan polisanmält våldet hon blivit utsatt för? 0. Nej 1. Ja 2. Kvinnan vill/vågar ej polisanmäla UPPEHÅLLSTILLSTÅND/ASYLPROCESS 0. Ej migrationsärende 1. Tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) 2. Permanent uppehållstillstånd (PUT) 3. Asylsökande 4. Papperslös 5. Övrigt SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING INNAN KVINNAN KOM TILL UKV Kvinnan hade skola som sysselsättning, VAD Har kvinnan fysiska skador av våldet? Har kvinnan sökt upp läkarvård för de fysiska skadorna? Kvinnan hade arbete som sysselsättning, VAD Kvinnan hade praktik som sysselsättning, VAD

7 Kvinnan var sjukskriven innan hon kom till UKV Kvinnan var arbetssökande, sökte skola/praktik eller inskriven på Arbetsförmedlingen innan hon kom till UKV Kvinnan hade ingen sysselsättning och sökte ej sysselsättning innan hon kom till UKV SYSSELSÄTTNING UNDER BOENDETIDEN Kvinnan hade skola som sysselsättning, VAD Kvinnan hade arbete som sysselsättning, VAD Kvinnan hade praktik som sysselsättning, VAD Kvinnan var sjukskriven under boendetiden Kvinnan var arbetssökande, sökte skola/praktik eller inskriven på Arbetsförmedlingen under boendetiden Kvinnan hade ingen sysselsättning och sökte ej sysselsättning under boendetiden PSYKISK & FYSISK HÄLSA Kvinnans terapeutiska kontakter Besök på psykakuten - Ange antal besök, siffror Inläggning på psykiatrisk avdelning - Ange antal inläggningar, siffror Har kvinnan kontakt med ätstörningsklink/mottagning? Har kvinnan kontakt med en kurator (på ungdomsmottagning, i skolan, vårdcentral, annat), psykolog, terapeut, eller psykiatriker? Har kvinnan fått en remiss till psykiatrin Övriga kontakter Medicin för psykiskt mående Sömnmedicin/ lugnande/ ångestdäpande Antidepressiva Övrig psykofarmaka Ångest/oro Hur uttryckte/definierade kvinnan sitt psykiska mående Panikattack/ångestattack Rädsla Hjälplöshet/hopplöshet Sömnstörningar, för mycket/litet sömn, mardrömmar Känsla av skuld/skam Låg självkänsla/självförtroende Nedstämdhet Ilska/utåtagerande Minnesstörningar, störd tidsuppfattning Koncentrationssvårigheter Tillitsförlust Flashbacks/återupplevande

8 Undvikande av det som påminner om händelsen Överspändhet Övrigt Övrigt psykiskt mående Har kvinnan ätstörning Har kvinnan självmordstankar Har kvinnan ett självskadebeteende Fysiska besvär (utöver fysiska skador) Huvudvärk eller värk i kroppen Magbesvär Aptitlöshet Domningar eller kraftlöshet i armar eller ben Illamående eller kräkningar Yrsel eller darrhänthet Trötthet Övrigt UTFLYTT Anledning till utflytt 0. Uppgift saknas 1. Kvinnans initiativ 2. UKV:s initiativ 3. Socialtjänstens initiativ 4. UKV vet ej 5. Övrigt 6. Journalföring fortsätter i SafeDoc Boende efter utflytt, efter UKV 1. Annat stödboende 2. Annat stödboende med mindre skydd/stöd 3. Kompis/partner/annan 4. Eget boende 5. Familjen/förövaren 6. Familjen eller familjemedlem/ej förövaren 7. Sjukhus/psykiatrin 8. Vandrarhem/lägenhetshotell/hotellhem/rumsjo ur 9. UKV vet ej 10. Övrigt 11. Journalföring fortsätter i SafeDo Appendix 4, Etik och sekretess Tillgång till journaler för verksamhets- och kvalitetsutveckling Enligt Etikprövningsnämnden är det möjligt att utvärdera journaler om det rör sig om intern verksamhets- och kvalitetsutveckling. En statistisk sammanställning utifrån journaler kan även användas i syfte att berätta om en specifik verksamhet för en extern publik. För utvärdering av journaler för verksamhets- och kvalitetsutveckling behöver projektet inte prövas av Etikprövningsnämnden enligt Etikprövningslagen eftersom sådan datainsamling inte utgör forskning i lagens mening. Däremot gäller personuppgiftslagen och bestämmelserna kring hantering av känsliga personuppgifter, exempelvis rörande uppgifter om personers hälsa. 20 Personuppgifter och personuppgiftslagen Datainspektionen förklarar att en privat verksamhet får behandla personuppgifter för dokumentation av sådan vård, behandling eller omsorg av enskilda som ges inom verksamheten och personuppgifter får även behandlas om det sker i syfta att administrera verksamheten. 21 Enligt Personuppgiftslagen får känsliga personuppgifter behandlas för statistikändamål, om behandlingen är nödvändig på sätt som sägs i och om samhällsintresset av det statistikprojekt där behandlingen ingår 20 (Regionala etikprövningsnämnden, 2014) 21 (Datainspektionen, 2015) 22 (Personuppgiftslagen, 1998:204) ), 10 innebär att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras.

9 klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära. 23 Socialstyrelsen menar på liknande sätt att undantaget från förbudet att i sammanställningar ta in känsliga personuppgifter och uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden, gäller för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. 24 Appendix 5, Aktstudier och journalföring Journalföring enligt SoL och Socialstyrelsen Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende, samt i enlighet med Socialtjänstlagen 25, skall en journal föras för var och en som får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende. Journalen ska förutom anteckningar om beslut och åtgärder innehålla uppgifter om faktiska omständigheter och händelser som är av betydelse för att tillgodose den enskildes rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet, tillgodose den enskildes rätt till insyn i vården och behandlingen, samt möjliggöra uppföljning, utvärdering och tillsyn. 26 Aktstudier Definition av social akt/ journal En social akt är en löpande journalanteckning som ska vara en avspelning av den sociala vården som klienten mottar. 27 Vid anteckningar som förs under lång tid är det väldigt vanligt att flera personer är författare av journalanteckningarna i en och samma sociala akt. Dock kan graden av utförlighet och noggrannhet variera mellan personalen. 28 Läsaren av en social akt är vanligtvis socialarbetare eller andra professionella som har en vana av att läsa akter. 29 Journalerna på UKV författas av olika personer och graden av utförlighet varierar mellan enskilda personer i personalgruppen samt över tid. I UKV:s fall är målet idag att journalanteckningarna ska formuleras på ett enkelt och lättförståeligt sätt eftersom den boende ska kunna förstå och ta del av sin egen journal då hon har rätt att läsa denna. Dock har detta sett olika ut över tid i UKV:s verksamhet. Kvinnor som bor, eller har bott på UKV, kan be om att få ut sin journal. Exempelvis kan kvinnan behöva bevis för polisanmälningar och rättegång och då kan dokumenterade samtal i hennes journaler på UKV vara till stor hjälp. Sociala konstruktioner och subjektivitet På grund av materialets subjektiva inslag har det varit av stor vikt att studiens syfte och tillvägagångssätt tydligt har definierats, samt att de kategorier eller teman som analyserats har ramats in och avgränsats. Detta för att säkerställa att det som har avsetts att studeras verkligen studeras och att dessa kategorier har gjorts möjliga att undersöka inom ramen för studien. För att möjliggöra detta presenteras studiens tillvägagångssätt nedan i detta kapitel, samt definieras de kategorierna som ska analyseras inom ramen för studien i avsnittet Kodningsmanual: kategorier och teori. Fördelar med aktstudier Att studera akter, eller journaler, bär med sig flera fördelar. Att studera journaler är praktiskt på så sätt att de är lättillgängliga och kräver ingen tid från annan personal eller klienter då data redan finns insamlad 30 (i detta fall finns allt material samlat i det elektroniska journalsystemet). Vidare är risken för bortfall av data mindre än vid kvalitativa studier, som vid exempelvis intervjuundersökningar, och uppgifterna är säkrare än med material insamlat med hjälp av intervjuer då den förflutna tiden kan göra att den som blir intervjuad blir påverkad av personliga minnen (speciellt vid retrospektiva studier). 31 En annan fördel är att forskaren inte har någon påverkan på det empiriska material som tagits fram eftersom metod och analytiskt angreppssätt bestäms efter att materialet producerats. Ytterligare en fördel med aktstudier är att det skapar en möjlighet att följa en process 23 (Personuppgiftslagen, 1998:204) (Socialstyrelsen, 2010, s. 264) 25 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. (Socialtjänstlagen 2001:453, 2001) 11 kap 5 26 (Socialstyrelsen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende, 4 kap, 1, 2003) 27 (Meeuwisse, 2009, s. 122) 28 (Meeuwisse, 2009, s. 122) 29 (Meeuwisse, 2009, s. 123) 30 (Billquist, 2001, s. 13) 31 (Billquist, 2001, s. 13)

10 i ett specifikt ärende. 32 Dock har denna utvärdering inte lagt fokus på kvinnors individuella process utan studien har snarare haft som mål att sammanställa och analysera kvinnornas samlade erfarenheter utifrån valda kategorier och teman. En utvärdering med hjälp av journalanteckningar på ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor kan sammanfattningsvis bidra till kunskap om kvinnornas livsvillkor och det sociala arbetets innehåll genom möjligheten att kunna få svar på vilka kvinnorna är (exempelvis utifrån ålder och sysselsättning), vad som görs med dem (exempelvis vilket våld har de utsatts för och hur deras psykiska mående ser ut), samt hur det går för dem (exempelvis vad kvinnan har för externa kontakter och stöd omkring sig, varför och vart flyttar hon efter UKV). Begränsningar med aktstudier Aktstudier bär även med sig olika begränsningar. Exempelvis kan organisationen ändra sitt arbetssätt vilket då även påverkar journalföringens utformning och innehåll. En annan begränsning kan vara att det saknas allmänna riktlinjer bland personalen hur dokumentationen ska genomföras (i form utav gemensamma definitioner och begrepp) något som kan bidra till brist på enhetlighet i materialet. 33 Denna nackdel har varit viktig att beakta i studien då journalföringens kvalitet och utförlighet tydligt skiljer sig åt genom åren. Dock har detta tagits hänsyn till vid kvantifieringen av data och notering har gjorts när uppgifter saknas om enskilda kategorier/teman i en journal. En övergripande problematik som är svår att undvika vid studier av journaler är att alla skrivna akter är subjektiva och kan ses som sociala konstruktioner gjorda av människor vars värderingar, tankar, antaganden, organisationstillhörighet m.m.. 34 Detta påverkar således vad som dokumenteras och hur denna information dokumenteras. Viktigt att bära med sig vid aktstudier är även en medvetenhet om subjektiviteten vid dokumentationen av själva akten men även hur denne läses av forskaren och vad forskaren sedan har för intention med att använda materialet till. 35 Syftet med att använda akter som material i denna utvärdering har varit att det har öppnat upp för möjligheten att få fram sociala fakta om kvinnorna samt att få kunskap om insatserna som har satts in för dem. 36 I denna studie var journalerna i sig är inte intressanta utan dessa användes för att identifiera relativt enkla klientkarakteristika (exempel på det är kön, ålder, familjetyp). 37 Journalerna användes även för att kunna identifiera mer komplexa företeelser så som sociala problem (vilket i denna utvärdering exempelvis handlade om kvinnornas våldsutsatthet och psykiskt mående). 38 Appendix 6, Validitet, reliabilitet, anonymitet och konfidentialitet Validitet och reliabilitet Studiens reliabilitet har på ett övergripande plan säkerställts genom en transparent beskrivning av studiens utformning och process. Kategorierna/variablernas reliabilitet avser måtten och mätningarnas pålitlighet/tillförlitlighet och dess stabilitet över tid. 39 Studiens grad av validitet innebär huruvida indikatorer vars syfte att mäta ett begrepp mäter just det begreppet. 40 Studiens kategorier/teman har grundats och utformats med hjälp av teorier om våld mot kvinnor och med stöd av UKV:s arbetsmetoder vilket ökar validiteten och därmed även studiens reliabilitet. Reliabilitetstest är ett slags kvalitetstest och kan utföras genom att den som kodat materialet efter en tid går igenom en liten del av materialet en gång till med hjälp av kodningsschemat eller att en annan person gör detsamma. 41 På detta sätt kan reliabiliteten undersökas genom att undersöka hur väl kodningarna överensstämde. Efter detta test kan variabler med låg reliabilitet uteslutas eller slås samman med en annan kategori/variabel. Vidare kan även kodningsmanualen spetsas till så att tolkningsreglerna förbättras. 42 Reliabilitetstest har utförts genom diskussion av kodningsmanualens definitioner tillsammans med personalgruppen, samt genom att låta en kollega läsa en slumpvis journal för att sedan insamla information utifrån journalen med hjälp av kodningsschemat. Därefter jämfördes min kodning med min kollegas och resultatet visade att vi hade tolkat journalen på samma sätt utifrån kodningsschemat. 32 (Billquist, 2001, s. 14) 33 (Billquist, 2001, s. 8) 34 (Billquist, 2001, s. 15) 35 (Billquist, 2001, s. 8) 36 (Meeuwisse, 2009, s. 124) 37 (Meeuwisse, 2009, s. 124) 38 (Meeuwisse, 2009, s. 124) 39 (Bryman, 2008, s. 160f) 40 (Bryman, 2008, s. 161f) 41 (Esaiasson, 2007, s. 235) 42 (Esaiasson, 2007, s. 235f)

11 Anonymitet och konfidentialitet Vid studier som berör människor används begreppen anonymitet och konfidentialitet. Begreppet anonymitet innebär att informationen är avidentifierbar, det vill säga att varken obehöriga eller forskaren själv kan koppla samman enskilda individer med specifik data. Utgångspunkten med att anonymisera data handlar om att individens identitet i sig inte är intressant för forskningen, utan att fokus ligger på att studera variationerna inom en specifik population (grupp). 43 Begreppet konfidentialitet innebär att alla uppgifter om personer som används i forskningen ska hanteras så att obehöriga inte kommer åt dem. 44 Gällande konfidentialitetskravet är det viktigt att beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att känsliga uppgifter sprids. Vad som kan användas för att förhindra detta är kryptering eller kodnycklar. 45 I denna utvärdering uppfylldes inte kravet om anonymitet i första hand eftersom journalerna inte var avidentifierade för författaren vid läsningen av journalerna. Avidentifiering, genom att ta bort personuppgifter i journalerna, har inte varit möjlig att göra eftersom textmassan har varit väldigt stor. Dock uppfylls kravet om konfidentialitet eftersom datan kvantifierades och kodades om så att bland annat journalernas aktnummer förblev anonymiserade i presentationen av datan. Vidare har kvantifieringen av journalanteckningarna utifrån de valda kategorierna (datasammanställningen) inte varit möjliga att spåra till en enskild kvinnas ärende, eller process, då personuppgifter så som namn, personnummer och bostadsadress har tagits bort (se vidare i Appendix 4, Etik och sekretess). Resultaten har istället presenterats på sådant sätt att information om kvinnornas tid på UKV, dvs. samtliga boendekvinnornas erfarenheter mellan , har sammanfattats och analyserats i rapporten utifrån valda kategorier och teman. På detta sätt har enskilda kvinnors ärenden inte varit möjliga att följa och kravet om anonymitet har därför att uppfyllts vid rapportens slutskede. Vidare bör även tilläggas att eftersom materialet har varit så pass omfattande (213 journaler/boendekvinnor) så har också risken för att kunna identifiera enskilda kvinnors ärenden i forskningsrapporten minskat. 46 När det har rått tveksamheter kring huruvida presentationen av specifika uppgifter riskerar kvinnornas anonymitet har beslut angående det empiriska materialet alltid tagits med försiktighet och fokus vid varje tillfälle har legat på att skydda kvinnornas integritet snarare än att presentera fler detaljerade resultat. För att säkerställa både sekretessen och säkerheten så har journalsystemet TRYGG innehållandes journalanteckningar inrymts på en enskild dataserver vilket har krävt inloggning med lösenord och har endast varit möjligt att nå på UKV:s fasta datorer på det skyddade boendet. Det empiriska materialet har således förvarats på en säker plats genom lösenordskyddade datorer med brandväggar som är placerade på skyddad adress. Litteraturförteckning Agevall, C. R. (2010). Våldsutsatta kvinnor berättar en utvärdering av projekt Karin. Rikspolisstyrelsen. Bak, M. (2007). Utvärdering av Grynings skyddade boende för personer som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Länsstyrelsen Västra Götalands Län, enheten för Integration och Jämställdhet. Bergström, H. (2012). Under och efter skyddat boende. Stöd till våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund. Somaya kvinnooch tjejjour. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, 2:a upplagan. Liber. Billquist, L. J. (2001). Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetarens dokumentation i forskningssyfte. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 1. Datainspektionen. (2015). Enligt handläggare Salomeh Fanaei. Stockholm. Eldén, Å. J. (2005). Med våldsutsatta unga kvinnor i fokus en utvärdering av det skyddade boendet Krutons verksamhet. Uppsala: Avdelningen för samhällsvetenskaplig genusforskning, Uppsala universitet. Enander, V. H.-L. (2013). Att följa med samtiden Kvinnojoursrörelse i förändring. Esaiasson, P. e. (2007). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3:e upplagan. Norstedts Juridik. Ghazinour, M. H. (2007). Hur fungerar skyddat boende? Delrapport 2 från den nationella utvärderingen av regeringens insatser mot hedersrelaterat våld. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research (UCER). Grausne, J. (2005). Utvärdering av kvinnoboendet Siri. Ett skyddat boende för kvinnor. Utvärderingsenheten, Uppsala kommuns gemensamma utvärderingsresurs. 43 (Vetenskapsrådet, 2007, s. 5) 44 (Medicinska forskningsrådet, 2003, s. 40f) 45 (Vetenskapsrådet, 2007, s. 5) 46 (Jacobsen, 2012, s. 35)

12 Gustafsson, N. (2013). Våldsutsatta kvinnor en kvalitativ studie om föreställningar hos personalen på skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Stockholm: Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, examensarbete 20hp. Heimer, G. (2013). Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Uppsala: Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Hermansson, K. (2011). Beskrivning och utvärdering av ideella kvinnojourer. Karolinska Institutet och Forum Forskningscentrum för psykosocial hälsa. Hoffer, R. (2010). Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna, verk 2008/332. Statens folkhälsoinstitut. Jacobsen, D. I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Studentlitteratur. Karlsson Vargas, M. (2013). Kartläggning av skyddade boenden i Sverige. Socialstyrelsen. Lilja, S. (2014). Våld i nära relationer En regional handbok. Region Halland och Länsstyrelsen i Hallands Län, de halländska kommunerna, Kvinnojouren i Falkenberg, Polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Medicinska forskningsrådet. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. Meeuwisse, A. e. (2009). Forskningsmetodik för socialvetare. (A. Meeuwisse, Red.) Norén, J. (2009). Utveckling pågår. En kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Olsson, E. (2008). Våldsutsatta kvinnors upplevelser av socialtjänsten en kvalitativ studie av verksamheten FRIDA i Katrineholm. Örebro Universitet. Personuppgiftslagen. (1998:204). Personuppgiftslagen. Pilar Reyes, M. (2008). Skyddat boende för personer som utsätts för hedersvåld. Dokumentation från nationellt samråd i Stockholm, april Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms Län. Regionala etikprövningsnämnden. (2014). Enligt handläggare Joachim Rosenquist via mailkorrespondans. Stockholm: Regionala etikprövningsnämnden. Reyes, M.-P. (2011). Skyddat boende för hedersvåldsutsatta personer slutrapport av en nationell kartläggning. Länsstyrelserna. Socialstyrelsen. (2010). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende, 4 kap, 1. (2003). SOSFS 2003:20. Socialtjänstlagen 2001:453. (2001). Sundgren Grinups, B. (2012). Kvinnoboendet Elsa i Norrköpings kommun. Utvärdering februari Uppdragsgivare: Norrköpings kommun, uppdragstagare: BSG utveckling AB. Tengström, A. (2011). Utvärdering av socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för våldsutsatta kvinnor. Karolinska Institutet och Forum Forskningscentrum för psykosocial hälsa. Thörn, M. (2014). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Slutrapport från en nationell tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Unga Kvinnors Värn. ( ). Utifrån samtal med personal Ingrid Strindberg och verksamhetschef Elisabeth Stenberg. Vetenskapsrådet. (2007). Hantering av integritetskänsligt forskningsmaterial. Yahaya, R. (2011). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer I arbetet med våldsutsatta kvinnor på skyddat boende,. Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete, Masteruppsats.