Värdekärnor inom Ostlänken Sammanfattande redovisning

Transkript

1 Diarienr: F /SA20 BSAB: Järnvägsutredning Ostlänken Värdekärnor inom Ostlänken Sammanfattande redovisning Bilaga 1 till miljökonsekvensbeskrivning - utställelsehandling december 2008

2 Beställare Banverket Investeringsdivisionen Utredningsledning Projektledare Biträdande projektledare Projektassistent Dokumentation Kommunikation Miljö Trafik och marknad Teknik Fastigheter och avtal Tomas Köhler Peter Lindell Lena Hesselgren Jaan Tombach Eva Dufva Anders Elam Anders Lundberg Kurt Eriksson, John Fridlund Torgny Söderberg Konsult Projekt: Sammanställning av naturkunskap och kartläggning av naturens värdekärnor Banverkets avtalsnr: BRÖ /SA30 Rapport utförd av Ekologigruppen och Metria Miljöanalys

3 Värdekärnor inom Ostlänken -sammanfattande redovisning- Projekt: Sammanställning av naturkunskap och kartläggning av naturens värdekärnor Banverkets avtalsnr: BRÖ /SA30 Rapport utförd av Ekoligigruppen och Metria Miljöanalys Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 1 av 49

4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 GIS-skikt och objektskatalog... 4 Metodik... 6 GIS analys... 7 Objektsbeskrivning -Objektskatalog Referenser Bilagor Bilaga 1. ursprungsdata benämning och ID Bilaga 2. Leverans Bilaga 3 Indata Bilaga 4 Vegetationstyper använda i objektskatalog Bilaga 5 Signal och indikatorarter Bilaga 6 Indikatorarter källskog Bilaga 7 Känslighetsklassficering Bilaga 8 Strukturer/Element Bilaga 9 Nyckelbiotoper Bilaga 10 Underlagsinventeringar Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 2 av 49

5 Inledning Denna rapport är ett sammanfattande dokument från projektet Sammanställning av naturkunskap och kartläggning av naturens värdekärnor. Projektet bedrivs inom ostlänkens korridorer med buffert som berör Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län (Figur 1). Mål med denna del är att: redovisa ett GIS skikt med värdekärnor i 4 naturvärdesklasser inom utbredningsområdet. sammanställa beskrivningar av alla naturvårdsobjekt inom buffertzonen och koppla dessa till GIS-skiktet. vara kunskapsunderlag till korridorinventering och utredning om biologisk infrastruktur Figur 1. Ostlänkens tre korridoralternativ och buffertområde på 3 km från korridorens yttersta gräns. Området ligger inom länen Östergötland, Södermanland och Stockholm. Syfte Syftet med uppdraget är att presentera ett beslutsunderlag som gör det möjligt att ur naturvårdssynpunkt jämföra korridorerna för den planerade Ostlänken. Fjärranalysarbetet skall också kunna ligga till grund för en mer detaljerad fältkartering utmed de föreslagna korridorerna. Underlaget och tillvägagångssättet skall vara transparent så att det går att se vilka bedömningar som gjorts och vilka kriterier som använts. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 3 av 49

6 Två delmål med arbetet är viktiga, dels att få en kunskapsnivå om de olika områdena som är jämförbara, dels att det finns en kunskapsnivå som är tillräcklig för att bedöma vilken sträckning som ger minst negativ påverkan på naturvärden. Vår målsättning har dessutom varit att göra en utredning som fokuserar på beslutsviktig information och på en tydlig framställning av fakta och bedömningar. GIS-skikt och objektskatalog Det slutgiltiga GIS skiktet innehåller mer än 2500 objekt från ca 30 olika inventeringar. Figur 2. Bilden visar hur ett utsnitt av karta med attributtabell ser ut. I GIS-applikationen finns möjlighet att söka olika typer av områden, arter etc. GIS-data är levererat enligt Banverkets krav, bl.a.: Shape format, ArcGIS 8.3 (ArcMap) Koordinatsystem/Projektion: RT90 2,5 gon V 0:-15 Vid användandet av GIS skiktet så uppmärksamma att: Flera ytor/objekt kan överlappa varandra och dessa kan ha olika värde. Ett område kan ha flera överlappande ytor/objekt med t.ex. olika naturvärdesklass. Vid visualisering av alla klasser bör man därför inte välja helfärgade polygoner eftersom en yta med naturvärdesklass 1 mycket väl kan ligga under en större yta med naturvärdesklass 4. Ytan med naturvärdesklass 1 kommer då inte att synas. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 4 av 49

7 Det är därför viktigt att anpassa lämpliga symboler och färger (inklusive transparent) beroende på vad man vill visualisera. Denna anpassning görs i Arcmapprogrammets.lyr fil. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 5 av 49

8 Metodik Övergripande arbetsgång Digital geografisk information 1. Indata (bilaga 3) Indata till det slutgiltiga GIS skiktet består av: a) existerande inventeringar (se Metria Miljöanalys och Ekologigruppen 2004) och kompletterande kartering (se Metria Miljöanalys och Ekologigruppen 2005), b) objektskatalog från Ekologigruppen. 2. Kontroll och preparering av information. Indata kontrollerades och preparerades. Linjer och punktskikt i tidigare GIS information konverterades till ytor. Attributtabell preparerades. 3. GIS analys (Kapitel 0) Information i GIS skikt kopplades ihop med relevant information i objektskatalog. Papperskartor Kontroll och preparering Kompletterande kartering GIS analys Naturvärdesklassificering Kontroll Aktuell skogsfas GIS skikt till fält 1a Kontroll och preparering 2 GIS analys 3 Fältkartor Attribut Kontroll 4 Beskrivningar Fältinventering 1b Slutgiltigt GIS skikt 5 Objektskatalog Figur 3. Schematisk beskrivning över arbetsgång illustreras i färglagda rutor. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 6 av 49

9 4. Granskning och kontroll. En granskning och kontroll av resultat inklusive attributtabell. 5. Slutligt GIS-skikt och objektskatalog GIS analys Följande steg ingick: Specifikation av innehåll och benämningar i attributtabell för det slutgiltiga GIS skiktet. Detta gjordes i samverkan med Banverket och Calluna. Sammanlagring av all indata. Relevant information från objektskatalog kopplas mot attributtabell per objekt. Borttagning av ytor från slutgiltigt GIS skikt som ligger på gränsen av buffertområdet och där ingen beskrivande information finns. Detta har skett för nyckelbiotoper från Holmen. För ängs- och betesinventering togs ytor bort som saknar beskrivning. Enligt uppgifter från jordbruksverket är dessa borttagna ytor inte värdefulla längre. För Stockholm togs 19 ytor bort och för Östergötland togs 79 ytor bort. Objekt från kompletterande kartering. Objekt som inte har besökts i fält eller som har lågt naturvärde enligt fältinventering är inte inkluderat. En sökväg (hyperlänk) skapades från respektive objekt i GIS skiktet till en objektsbeskrivning för objektet. Denna objektsbeskrivning är i pdf-format och har genererats av Ekologigruppen från objektskatalogen. Beskrivning av innehåll i attributtabell För varje fält/kolumn i attributtabellen beskrivs nedan vad fältet innehåller och vilka analyser som gjorts. Id_internt Ett internt nummer för varje objektet, t.ex. E009H8jNU001. E = länsbokstav (E, D eller AB). När ett objekt finns inom två län har valet av län i första hand styrts av om det är en länsspecifik inventering. Om inventeringen inte är länsspecifik har centrumpunkten för ytan styrt val av länsbokstav. 09H8j = ekonomiska kartans beteckning, t.ex. 08F3j. När ett objekt har funnits inom flera ekonomiska kartblad har slumpen fått avgöra vilket kartbladsbeteckning som objektet har fått. N = naturmiljö. Kan även vara K = kulturmiljö. U = om objektet tagits fram av Ekologigruppen/Metria Miljöanalys som arbetar inom hela buffertområde med fokus på området utanför korridorerna. Notera att objekt även kan finnas inom korridorer fastän de har beteckningen U. Kan även vara I och avser då Callunas inventering inom korridorerna. 001 = ett löpnummer inom respektive ekonomiskt kartblad. I exemplet är 001 det första objektet inom kartblad 08F3. Namn Namn på objektet har hämtats från de olika inventeringarna som använts som underlag. I de fall de inte redovisar namn har inget nytt namn hittats på. I fältet står istället saknas. I de fall namsättning har gjorts så ska benämningen huvudnaturtyp + geografiskhänvisning användas, t.ex. Tallrismosse 800 m sydost Kvarnstugan. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 7 av 49

10 Naturvärdesklass Detta är den slutliga naturvärdesklassen som ett objekt tilldelats efter fältinventering eller från existerande information (värdebeskrivningar) om fältinventering inte har utförts. Naturvärdesklass för varje objekt är hämtat från objektskatalog. Det klassindelningssystem som har använts är: 1 = riksintresse/nationellt intresse 2 = regionalt/länsintresse 3 = kommunalt intresse 4 = lokalt intresse De olika inventeringarna använder olika klassningssystem. I områden som inte är fältbedömda har klassindelning följts för följande inventeringar: Natura 2000 Naturvårdskatalog Stockholms län Naturvårdsprogram Linköping Naturvårdsprogram Norrköping Naturvårdsprogram Södermanlands län Regional grusinventering (Stockholm Södermanland) Riksintresseområden naturvård Våtmarksinventering (Stockholm Södermanland) Ädellövskogsinventering (Stockholm Södermanland) Äng och hagmarksinventering (Stockholm Södermanland) Se bilaga 10 om källor. I inventeringar som inte har motsvarande bedömningssystem har följande generella värderingar gjorts för objekt som inte är fältbedömda: Klass 1 Statlig skog värdekärna Objekt i Ängs- och betesmarksinventering Östergötland som angivits som högsta naturvärde. Ängs och betesområden som överlappas av Ängs och hagmarksobjekt klass 1 (Stockholm och Södermanland) Klass 2 Alla nyckelbiotoper har fått grundklassningen 2 regionalt värde. Klassningen har ibland ändrats vid fältkontroll. Endast nedflyttning har varit aktuellt. Alla källskogsobjekt (Södermanland) Holmens nyckelbiotoper har behandlats på samma sätt. Ängs och betesmarksinventeringsobjekt med särskilt rik flora har åsatts klass 2. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 8 av 49

11 Statlig skog tilläggsmark Alla objekt där huvudnaturtyp är strandängar Objekt i Ängs- och betesmarksinventering Östergötland som angivits som högt naturvärde Ängs och betesområden som överlappas av Ängs och hagmarksobjekt klass 2 (Stockholm och Södermanland) Klass 3 Alla Naturvärdesområden har fått utgångsvärdet Klass 3. Även dessa har ofta fått finna sig i att bli åsatt en lägre klass efter fältinventering. De är ofta mycket triviala. Holmens naturvärdesområden har behandlats på samma sätt. Alla objekt i ängs och betesinventeringen i Stockholms och Sörmlands län har fått minst klass 3 om de utifrån beskrivning är välhävdade och hyser en representativ betesflora. Objekt i Ängs- och betesmarksinventering Östergötland som angivits som naturvärde. Ängs och betesområden som överlappas av Ängs och hagmarksobjekt klass 3 (Stockholm och Södermanland) Saknas har använts för objekt som inte har en slutgiltig eller ursprunglig naturvärdesklass men där objekten ändå antas ha ett naturvärde (gäller äng- och betesmarksinventering och sumpskogsinventering, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd). Notera att i korridorinventering av Calluna har ett annat klassindelningssystem använts. Objektsbeskrivning Här finns en länk till objektsrapport som är skapat från objektskatalogen. Varje polygon/yta har en hyperlänk till en objektsrapport i pdf format (Acrobat 5.0). Objektsrapporten får du upp genom att trycka på hyperlänkknappen (blixt) och dubbelklicka på en yta. Acrobat Reader ska då automatisk öppnas i ett nytt fönster. Objektsrapportens namn är Id_internt +.pdf. Observera att sökvägen till rapporten inte är relativ så sökvägen kan behövas ändras beroende på var projektet och pdf filerna läggs. Ändra t.ex. med sök och ersätt. Objektsbeskrivningens innehåll beskrivs vidare under egen rubrik nedan. Areal Objektets areal i hektar med en decimal. Faltinventerat Ja eller Nej om objektet är fältinventerat eller inte. Klass_ursprunglig Om en naturvärdesklassning för ett objekt finns i de ursprungliga GIS skikten (inventeringar) så anges här denna klass, oberoende av vilket klassificeringssystem som använts. Om ursprunglig klass saknas i de ursprungliga GIS skikt så har information hämtats från objektskatalog. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 9 av 49

12 Naturvärdesklass 1 har följande inventeringar direkt fått: Natura 2000-områden och Riksintresse för naturvård. I de fall där flera ursprungliga GIS skikt har använts för att beskriva ett nytt objekt så listas alla ursprungliga naturvärdesklass med kommatecken emellan i samma ordning som under fält "URSPRUNGSDATA". Detta fall förekommer endast inom Callunas korridorinventering. Om information saknas så skrivs "Saknas". Datum_inventering Datum för fältinventeringen i format Om ingen fältinventering har utförts så lämnas blankt. Inventerare För- och efternamn på den person som har fältinventerat. Om ingen fältinventering har utförts så lämnas blankt. Organisation Namn på den organisation som har utfört fältinventeringen. Om ingen fältinventering har utförts så lämnas blankt. Huvudnaturtyp Huvudnaturtypen anges enligt en tabell enligt objektskatalogen. De värden som kan förekomma är: Betade skogar Trädbärande hävdade marker Öppna torra-friska hävdade marker Andra öppna marker Strandängar-hävdade våtmarker Rinnande vatten Klarvattensjöar Näringsrika sjöar Öppna våtmarker Sumpskogar Sumpbarrskogar Sumplövskogar Gamla friska-torra barrskogar Gamla friska-torra lövskogar Skogsbrukspåverkade skogar Ädellövskogar, ej hävdade Ädellövträd Diverst område med många naturtyper Saknas Huvudnaturtyperna har valts ut för att få så få naturtyper som möjligt samtidigt som de skall skilja sig ur ett ekologiskt perspektiv. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 10 av 49

13 Ursprungsdata Anger namnet på det ursprungliga GIS skiktet (källdata) som motsvarar objektet. Namn anges enligt bilaga 1. Två fall kan förekomma: a) Ett objekt motsvaras av ett objekt i ursprungsskikt/källdata. b) En helt ny avgränsning av ett objekt har skett inom ett geografiskt område som innehåller minst två överlappande ursprungsskikt/källdata. I detta fall listas ursprungsdata med kommatecken emellan (t.ex. naturvärden i skog, äng- och betesinventering). Detta fall förekommer endast inom Callunas korridorinventering. Id_objekt Ursprungligt id nummer för objektet från ursprungsskikt/källdata. I vissa fall är det lite oklart vilket ursprungligt id för objektet som skall användas. I Bilaga 1 listas vilka fält/kolumner i ursprungliga GIS skikt som har använts. I de fall där flera ursprungliga GIS skikt har använts för att beskriva ett nytt objekt så listas alla ursprungliga id nummer med kommatecken emellan i samma ordning som under fält "URSPRUNGSDATA". Detta fall förekommer endast inom Callunas korridorinventering. Skyddstatus Formell skyddstatus har följande: Natura 2000, naturreservat, områden av riksintresse för naturvård, naturminnen, djur- och växtskyddsområden (finns inte inom studieområdet), biotopskydd i skog, naturvårdsavtal i skog och landskapsbildsskydd. Andra inventeringar som faller helt eller delvis inom områden med formell skyddstatus har även fått Ja (dvs skyddstatus). Störningsavstand Störningsavstånd anges i följande 9 klasser : Störningsvastånd Typ av förhållanden m (fågelliv, mikroklimat) Okänsliga miljöer t.ex park och trädgårdar miljöer där människor vistas ofta m (fågelliv) Öppna jordbruksmiljöer utan särskilt känsliga arter m (fågelliv) Större ostörda skogsområden m (fågelliv, mikroklimat, hydrologi) Sumpskogar, friska skogar med förekomster av arter känsliga för förändringar i luftfuktighet m (fågelliv) Förekomster av störningskänsliga fågelarter som tjäder, orre, trana. Strandängar 6. Hydrologiskt känsligt Rinnande vatten och våtmarker med naturvärden m störningskänslig fauna Störningskänslig fauna m (fågelliv) Förekomst av årta. 9. Okänd Dessa klasser hämtas från objektskatalogen. Referenser till störningsklasser finns som bilaga 7. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 11 av 49

14 Objektsbeskrivning -Objektskatalog Objektsbeskrivningarna har skapats i en Objektskatalog som är uppbyggd i en Filemakerdatabas (Version 6.0). Varje objekt som beskrivits har skrivits ut som PDF och länkats till GIS-skiktet. När man markerar en yta i GIS-applikationen och klickar i objektbeskrivningsfältet länkas man till en objektsbeskrivning som innehåller mer info om objektet än vad som får rum i de andra fälten. Utöver funktionen som bas för objektsbeskrivningar i GIS-applikationen kan databasen användas direkt som underlag för bedömningar om ev påverkan av järnvägen på exempelvis biologiska infrastrukturer. Mycket av den information som finns i Objektskatalogen återfinns även direkt i GISapplikationen, se ovan under rubriken närmast ovan. Nedan beskrivs innehållet i de olika fälten i objektsbeskrivningarna. De inventeringar som använts som underlag redovisas i bilaga 10. Innehåll i objektsbeskrivningarna som inte återfinns i GIS-applikationen Vegetationstyp Vegetationstyp har åsatts alla områden där det varit möjligt att få fram en vegetationstyp. Indelningen är finare än huvudnaturtyp. Vissa inventeringar ger inte stöd för att kunna klassa objektens vegetationstyp. Klassningen i vegetationstyper är därför inte fullständig. En lista som tagits fram i samarbete med Calluna på använda vegetationstyper finns som bilaga 4. Rödlistade arter Dessa är inlagda från: Artdatabanken. Dessa uppgifter är från i hösten Uppgifter från före 1950 är bortfiltrerade. Uppgifter som haft sämre noggrannhet än 5 km har tagits bort, utom för fåglar. Där är även sådana uppgifter medtagna vilket innebär att atlasinventeringens uppgifter är med. Jag har skurit ut uppgifter som ligger inom någon av de områden vi redovisar. Uppgifter som inte ligger inom objekt är sålunda borttagna. Norrköpings kommuns material. Utdrag från Kaj Almqvist, Norrköpings kommun i januari 2005 där alla rödlistade arter redovisas som ligger inom de i kommunens naturvårdsprogram redovisade områden. Sörmlands naturvårdsplan: Lista enligt länsstyrelsen hösten Uppgifter äldre än 1950 ej medtagna. Uppgifterna har uppdaterats enligt rödlistan för 2005 (artdatabanken 2005). Det innebär dock att arter som inte var rödlistade förra omgången (år 2000) inte är redovisade. T.ex. är sånglärka som numera är rödlistad inte med bland de rödlistade arterna. Fältuppgifter om rödlistade arter har förts in. Nyckelbiotopsinventeringar, ängs- och betesinventeringarnas uppgifter om rödlistade arter har förts in. Stockholms läns naturkatalogs uppgifter har förts in. Under arbetet har också inkomna uppgifter från olika inventeringar förts in. Detta har inte gjorts systematiskt för alla objekt. I beskrivningsfältet finns ofta uppgifter om rödlistade arter. Där så har varit möjligt har uppgifter överförts till fältet för rödlistade arter. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 12 av 49

15 Signal och indikatorarter, habitats- och skyddsvärda arter Under fältet signal- och indigkatorarter redovisas utvalda signalarter enligt bilaga 5. Utvalda Signalarter gäller för skogsmiljö och utgår från skogsstyrelsens signalartlista. Högsta signalvärde = S3 Högt signalvärde = S2 Visst signalvärde = S1 Utvalda indikatorarter för ängs- och betesmarker redovisas enligt samma system, Högsta indikatorvärde = Ä 3 Högt indikatorvärde = Ä 2 Visst indikatorvärde = Ä 1 Habitats och fågeldirektivsarter redovisas med asterisk (*) Dessa uppgifter kommer endast från fältinventeringar och beskrivningar. Inget registermaterial finns tillgängligt för dessa arter. Skyddsvärda arter övrigt. Arter som t.ex tidigare varit rödlistade eller i andra sammanhang redovisade som intressanta har förts in här. Indikatorarter källskog Dessa arter är definierade i Södermanlands läns källskogsinventering och redovisas endast för områden i denna inventering. Högsta indikatorvärde = 3 Högt indikatorvärde = 2 Visst indikatorvärde = 1 Se bilaga 6. Kontinuitet I fältinventerade objekt har en bedömning av kontinuitet gjorts. Dels kontinuitet vad avser skog och trädskikt men även om det föreligger hävdkontinuitet. Klassificeringen är inte gjord genomgående för alla objekt. De klasser som använts är: Urskogskontinuitet. Mycket lång obruten skoglig kontinuitet (>300 år). Lång obruten skoglig kontinuitet ( år). Begränsad skoglig kontinuitet (<100 år). Mycket lång obruten trädkontinuitet (>300 år). Lång obruten trädkontinuitet ( år). Begränsad trädkontinuitet (<100 år). - Mycket lång obruten hävdkontinuitet (>300 år). Lång obruten hävdkontinuitet ( år). Begränsad hävdkontinuitet (<100 år). Avbruten hävd Okänt Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 13 av 49

16 Tillägg För att ange förhållanden som kan påverka värdering anges här kommentarer enligt klasserna: Fågelrikt Artrik vattenmiljö Kalkpåverkan Dikespåverkan Bete Slåtter Svag hävd Gödslad Plöjd Likåldrig skog Skogliga ingrepp Strukturer element Förekommer död ved, grova träd, hög och jämn fuktighet mm ökar ofta naturvärdena i området. Uppgifter om dylika ting kan också vara viktiga för bedömning av spridningsförutsättningar för olika arter. Se bilaga 8 för fullständig klasslista. Nyckelbiotop skog-å-sjö I detta fält anges huruvida objektet är en nyckelbiotop. För skog användes definitioner enligt skogsvårdsstyrelsens Nyckelbiotopsmetodik. För rinnande vatten användes metodik utarbetad på länsstyrelsen i Jönköping. För sjöar anges tillämpliga natura habitat som nyckelbiotoper. Detta fält är konsekvent ifyllt för områden som ingår i nyckelbiotopsinventeringarna men ej för övriga inventeringar. Se bilaga 9 för lista. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 14 av 49

17 Referenser Jönsson, Camilla, 2004; Projekt Ostlänken. Kartering av hygge, ungskog och yngre skog från satellitdata. M2004/ Metria Miljöanalys. Ahlcrona, Eva. Collinder, Per. 2004; Potentiella värdekärnor i Södermanlands och Stockholms län - Kartering från satellitdata. M2004/ Metria Miljöanalys och Ekologigruppen,. Ahlcrona, Eva. Collinder, Per. 2005Värdekärnor inom Ostlänken GIS sammanställning inför fältarbete. M2004/ Metria Miljöanalys och Ekologigruppen, Nilsson, Jonas Naturvärden i Tullgarntrakten referenssammanställning. Ekologigruppen. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 15 av 49

18 Bilagor Bilaga 1. ursprungsdata benämning och ID Benämning av ursprungsdata i kolumn "URSPRUNGSDATA" i GIS skikt Natura 2000 Naturreservat Riksintresse naturvård Statlig skog värdekärna Statlig skog tilläggsmark Holmen nyckelbiotopsinventering "Best_id" " Nyckelbiotopsinventering "kartid2" Naturvärdesområden "kartid2" Biotopskydd i skog "kartid2" Planerat biotopskydd i skog Vilket ursprungligt id som använts i kolumn "ID_OBJEKT" i GIS skikt sitecode "originalid" fi AB än och "objid" i D och E län "originalid" "objectid" "objectid" "kartid2 har inget nr så därför användes kartid1 Naturvårdsavtal i skog Sumpskogsinventering Äng- och betesinventering Äng- och hagmarksinventering Våtmarksinventering "kartid2" "kartid2". Flera objekt (ofta mkt närliggande) kan ha samma kartid2 men de har samma information. (Obs - samma objekt kan ha två olika kartid2 om de ligger över ekoblad gränser. Sådana objekt slogs samman till ett objekt). "Faltid" "Obj_id" i AB län. "Anghag_id" i D län "Nummer" i D län. I AB län där Ekologigruppen digitaliserat från papperskartor användes "kod". Grusinventering "Grus_sve Naturvårdsprogram Norrköping, nvp "Nvp_id" Naturvårdsprogram Norrköping, n2a "Omr_id" Naturvårdsprogram Norrköping, delomr Bråviken, n2z "Ben_mning" " Naturvårdsprogram Linköping, naturområde "Type" Naturvårdsprogram Linköping, naturobjekt "Type" Barrskogsinventering Norrköping "Områdesnum" Källskog, D län "Objektid" Benämning av ursprungsdata i kolumn "URSPRUNGSDATA" i GIS skikt Vilket ursprungligt id som använts i kolumn "ID_OBJEKT" i GIS skikt Naturvårdsplan, AB län "Kod" Naturvårdsplan, D län "Nummer" Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 16 av 49

19 Ädellövskogsinventering, AB län Ädellövskogsinventering, D län Fält Satellitkartering, skogsbiotoper GIS analys, bergbrant och sydsluttning Geologisk karta, kalkberggrund "ID" i skikt som digitaliserats av Ekologigruppen "Dbn_beteck" Id_objekt. Föreslagna naturreservat ingår även här (2 st). Dessa har inget ursprungligt id. "Objekt_id" "Id" "Id" Bilaga 2. Leverans Leverans av data till Banverket består av: CD med slutgiltigt GIS skikt. Samt grunddata. För import till GISELA CD med grunddata från existerande inventeringar samt rapporter. För import till IDA CD med slutgiltigt GIS skikt har följande struktur: I mappen Grunddata finns nu alla rapporter i Word-format och i PDF-format samt annat underlag. Detta är endast ett underlag och används inte i GIS-upplägget. Det är uppdelat i undermapparna o Delrapporter, o GIS-underlag, o Huvudrapport. Mappen pdf innehåller de pdf:er som skall länkas till GIS-skikten. I mappen SHAPE ligger det slutgiltiga GIS-skiktet som heter Naturvardekarnor.shp o Slutgiltigt GIS skikt (Naturvardekarnor.shp) har följande egenskaper: o Shape format, ArcGIS 8.3 (ArcMap) o Koordinatsystem/Projektion: RT90 2,5 gon V 0:-15 o GIS skiktet har följande tilläggsfält: Id_intern, Namn, Naturvardesklass, Objektsbeskrivning, Areal, Faltinventeratm Klass_ursprunglig, Datum_inventering, Inventerare, Organisation, Huvudnaturtyp, Ursprungsdata, ID_objekt, Skyddstatus och Storningsavstand. Se Kapitel 4 för mer beskrivning av dessa fält. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 17 av 49

20 o Observera att GIS skiktet innehåller många överlappande ytor och vid visualisering av skiktet är detta viktigt att komma ihåg. Lyr-filen är inte anpassad för något speciellt visualiseringssyfte. Det är därför viktigt att anpassa lämpliga symboler och färger beroende på vad man vill visualisera. Som exempel kan vi ta fältet naturvärdesklass. Vid visualisering av alla klasser bör man inte välja helfärgade polygoner eftersom en yta med naturvärdesklass 1 mycket väl kan ligga under en större yta med naturvärdesklass 4. Ytan med naturvärdesklass 1 kommer då inte att synas. o Hyperlänkar till objektsrapporter i pdf-format för respektive yta/objekt har sökväg: c:\pdf\*.pdf och ligger i fältet OBJEKTSBESKRIVNING Sökvägen kan ändras med t.ex. sök och ersätt. I roten ligger projekt-filen som heter vardkarnor.mxd Den är sparad med relativ sökväg. CD för IDA har följande struktur Högst upp i roten ligger Excelimportfilen för automatiserad import av pdf-filer till IDA. I mappen 3422 Naturens värdekärnor Ligger: Metodbeskrivning Den innehåller rapporter uppdelat på mapparna delrapporter och huvudrapport Objektskatalog Innehåller alla objektsblad som pdf:er Sammanfattning Innehåller en kort sammanfattning av objektsrapporten Underlagsmaterial Innehåller GIS underlag från Stockholm, Södermanland och Östergötland. Samt objektskatalogen i Filemaker format. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 18 av 49

21 Bilaga 3 Indata Ingående information som avgränsar objekt i slutgiltigt GIS skikt är sammanställt i Tabell 1, 2 och 3. Det finns även annan geografisk information som använts tidigare i projektet men som inte är med i det slutgiltiga GIS skiktet. Detta gäller punktobjekt som artdata och naturminnen. Landskapsbildsskydd är inte heller med. För Östergötland är nyckelbiotoper och naturvärden inte med jämfört med tidigare i projektet. Detta beroende på att de kommunala naturvårdsprogrammen är de mest aktuella och relevanta informationsskikten. För Östergötland var inte hela ängs- och betesinventering tillgänglig, det saknas ytor i den norra delen. Genomförd flygbildstolkningen i korridorerna ingår inte här utan i Callunas arbete. Tabell 1. Länsövergripande indata till slutgiltigt GIS skikt. Östergötland (E), Södermanland (D-län) och Stockholm (AB-län). Geografisk information E D AB Natura 2000 x x x Naturreservat x x x Riksintresse för naturvård x x x Värdefull statlig skog, värdekärna (x) x x Värdefull statlig skog, tilläggsmark (x) x x Värdefull skog, skogsbolag mark (Holmen) x x (x) Nyckelbiotopsinventeringen - x x Naturvärdesområden - x x Biotopskydd i skog x x x Planerat biotopskydd i skog x (x) (x) Naturvårdsavtal i skog x x x Sumpskogsinventering - x x Äng- och betesinventeringen x x x Äng- och hagmarksinventering - x x Våtmarksinventeringen - x x* Grusinventering - x x Fältinventering (inkl föreslagna naturreservat) Geografisk information E D AB Natura 2000 x x x Naturreservat x x x Riksintresse för naturvård x x x Värdefull statlig skog, värdekärna (x) x x Värdefull statlig skog, tilläggsmark (x) x x Värdefull skog, skogsbolag mark (Holmen) x x (x) Nyckelbiotopsinventeringen - x x Naturvärdesområden - x x Biotopskydd i skog x x x Planerat biotopskydd i skog x (x) (x) Naturvårdsavtal i skog x x x Sumpskogsinventering - x x Äng- och betesinventeringen x x x Äng- och hagmarksinventering - x x Våtmarksinventeringen - x x* Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 19 av 49

22 Grusinventering - x x Fältinventering (inkl föreslagna naturreservat) x = erhållen, (x) = objekt finns inte inom studieområdet, x* = avgränsning finns inte i digital form, har digitaliserats, - = har ej inkluderats pga att det finns annan mer aktuell data, blankt = information finns inte. Tabell 2. Länsspecifik insamlad indata. För Östergötland togs inte naturobjekt från Linköping med. Östergötland Naturvårdsprogram Norrköping, nvp Naturvårdsprogram Norrköping, n2a Naturvårdsprogram Norrköping, delomr Bråviken n2z Naturvårdsprogram Linköping, natomr Barrskogsinventering, Kolmården Södermanland Naturvårdsprogram Ädellövskogsinventering Inventering av källskogar Stockholm Naturvårdskatalog Ädellövskogsinventering Tabell 3. Kompletterande kartering inom Södermanland och Stockholm. Skogsbiotoper, satellitkartering Bergbrant och sydsluttning, GIS analys Geologisk karta, kalkberggrund Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 20 av 49

23 Bilaga 4 Vegetationstyper använda i objektskatalog SKOG - Torr-frisk barrskog -Barrblandskog --Kalkbarrskog --Sandbarrskog --Barrskog av grästyp --Sumpbarrskog --Planterad barrskog -Tallskog --Hedtallskog --Hällmarkstallskog --Kalktallskog -- Tallskog av grästyp --Sumptallskog av ristyp --Tallmosse ---Tallrismosse av skvattramtyp -Granskog --Blåbärsgranskog --Granskog av lågörttyp --Kalkgranskog --Åsgranskog --Granskog av grästyp Gransumpskog -Gransumpskog av ristyp -Gransumpskog av lågörttyp Blandskog torr-frisk -Blandskog av ristyp -Blandskog av grästyp -Blandskog av lågörttyp -Sydbrant med ek-tallskog -Planterad blandskog Blandsumpskog -Blandsumpskog av ristyp -Blandsumpskog av lågörttyp -Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp -Gran-björkkärr intermediärt Skogsmosaik Triviallövskog torr-frisk --Triviallövskog av igenväxningstyp --Triviallövskog av lågörtstyp --Triviallövskog av grästyp --Triviallövskog av blåbärsristyp ("hyggesbränna") --Lövbränna --Aspskog Sumplövskog -Trivialövsumpskog av ristyp -Triviallövsumpskog av grästyp -Triviallövsumpskog av lågörttyp -Triviallövsumpskog av högörttyp -Gråalskog -Klibbalstrandskog Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 21 av 49

24 -Alsumpskog -Videsnårsumpskog Ädellövskog -Ädellövskog av örtrik typ -Ädellövskog av igenväxningstyp -Hassellund -Ekskog torr grästyp -Ekskog lågörttyp -Ekkrattskog -Ek-hasselskog -Almskog -Askskog -Bergbrant med lindskog -Ask-alsumpskog -Park-trädgårdsmiljö - SMÅBIOTOPER Åkerholme Odlingsröse Stenmur Allé Lövrika bryn Lövdunge Ädellövträd Hamlat träd Öppet småvatten Ohävdad, öppen våtmark Källa Lodyta Torpmiljö Bergbrant -Silikatbergbrant -Kalkbergbrant - Rasbrant - ÄNG OCH BETE Öppen hage -Torräng --Stäppartad torräng --Hällmarkstorräng --Kalkhällmarkstorräng -Artrik gräsmark av rödvensängstyp -Ljunghed -Fuktäng --Fuktäng av tuvtåtelängstyp --Fuktäng av högörtängstyp --Fuktäng av gräs-lågstarrängstyp --Kalkfuktäng --Sötvattenstrandäng --Havsstrandäng Kulturbetesmark Trädbärande hage -Ekhage -Björkhage -Blandlövhage Träd- och buskbärande hage -Buskbärande hage -Enbuskhage Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 22 av 49

25 Betad skog Öppen äng Löväng - VÅTMARKER Mosse -Öppen mosse Kärr -Fattigkärr -Intermediärt kärr -Kalkkärr Myr Myrkomplex Öblandmyr - SJÖAR OCH VATTENDRAG Grunda havsvikar Sjö -Näringsfattig sjö -Näringsfattig myrgöl -Mesotrof sjö -Näringsrik sjö -Vassar - Vattendrag -Barrskogsbäck -Lövskogsbäck -Blandskogsbäck -Vattendrag i jordbruksmark -Vattendrag i myrmark -Vattendrag i sumpskog -Vattendrag i artificiell miljö -Vattendrag vid tomtmark Bäckravin Vattendrag i mosaikmiljö - ÖVRIGA MILJÖER Annan öppen mark -Glesbevuxen sydbrant -Hällmarker -Kalkhällmarker -Rasbrant -Klapperstensfält Ruderatmark -Grustag -Varphög-gruvområde -Schaktmassor -Torr ruderatmark/bangård Ravin Kalkområde Dagbrott Övrigt Okänd Bilaga 5 Signal och indikatorarter Visst indikatorvärde skog: stubbspretmossa (Herzogiella seligeri), Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 23 av 49

26 guldlockmossa (Homalothecium sericium), blåmossa (Leucobryum glaucum), grynig blåslav (Hypogymnia farinacea), källmossa (Philonotis fontana), lönnlav (Bacidia rubella), gul nållav (Chaenoteca brachypoda), skriftlav (Graphis scripta), gammelgranslav (Lecanactis abietina), blomkålssvamp (Sparraisis crispa), fjällig taggsvamp gran (sarcodon imbricatus), mandelriska (lactarius volemus), rödgul trumpetsvamp (Cantharellus aurora), svavelriska (Lactarius scrobiculatus), blåsippa, Jungfru Marie Nycklar, ormbär, tibast, Visst indikatorvärde ängs- och hagmark: blodnäva, bockrot, brudbröd, gullviva, gulmåra, gökärt, harstarr, liten blåklocka, ljung (betad), lundkovall, mandelblom, prästkrage, rödklint, skogsklöver, slåtterfibbla, smultron, stor blåklocka, vårbrodd, ängshavre, ängsvädd, ängsfryle, ärenpris, Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 24 av 49

27 Högt indikatorvärde skog: grå vårtlav (Acrocordia gemmata), glansfläck (Arthonia spadicea), rostfläck (Arthonia vinosa), brun nållav (Chaenoteca phaeocephala), sotlav (Cyphelium inquinans), bågpraktmossa (Plagiomnium medium), blek stjärnmossa (Mnium stellare), fällmossa (Antitrichia curtipendula), flagellkvastmossa (Dicranum flagellare), grov baronmossa (Anomodon vitticulosis), kalkkrusmossa (Tortella tortuosa), klippporella (Porella cordeana), klippfrullania (Frullania tamarisci), piskbaronmossa (Anomodon attenuatus), platt fjädermossa (Neckera complanata), långflikmossa (Nowellia curvifolia), skogshakmossa (Rhytidiadelphus subpinnatus), brudborste, gullpudra, grönpyrola, knärot, lundelm, missne, repestarr, rankstarr, sårläka,, desmeknopp, lundstjärnblomma fläckticka (Skeletocutis nivea) granticka (Phellinus chrysoloma) hasselticka (Dichomitus campestris), korallfingersvampar (Ramaria subg. Ramaria), trådticka (Climacocystis borealis), Vedticka (Phellinus viticola) Barkticka (Oxyporus corticola) Grovticka (Phaeolus schweinitzii) Högt indikatorvärde ängs- och hagmark: backnejlika, backsmultron, backklöver, backstarr, backtimjan, blodnäva, blåsuga, Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 25 av 49

28 brudborste, darrgräs, flentimotej, fältmalört, grönvit nattviol, grå ögontröst, gökblomster, havssälting, hirsstarr, jungfrulin, jungfru Marie Nycklar, kärrsälting, kärrspira, knägräs, knölsmörblomma, knaggelstarr, nattviol, nålstarr, ormrot, ormtunga, revfibbla, rosettjungfulin, rödkämpar, sandmaskros, smörboll, slåtterfibbla, solvända, stagg, trift, tvåblad, vildlin, vårfingerört, ängsbräsma, ängsskallra, ängsskära, ängsklocka, ögontröst, Vaxskivlingar Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 26 av 49

29 Mycket högt indikatorvärde skog: grönkulla, kärrbräken, lind, lundbräsma, murgröna, myskmadra, nästrot, spindelblomster, springkorn, strutbräken, skärmstarr, vätteros, vårärt, tandrot, trolldruva, underviol, ögonpyrola, vedtrappmossa (Anastrophyllum hellerianum), grön sköldmossa (Buxbaumia viridis), kärrkammossa (Helodium blandowii), mörk husmossa (Hylocomium umbratum), västlig hakmossa (Rhytidiadelphus loreus), brun nållav (Chaenoteca phaeocephala), dvärgbägarlav (Cladonia parasitica), grå skärelav (Schismatomma decolorans), gul dopplav (Cliostumum corrugatum), gulpudrad spiklav (Calicium adspesum), rosa skärelav (Schismatomma pericleum), liten spiklav (Calicium parvum), vednål (Chaenoteca chlorella), blekspik (Sclerophora nivea), Kattfotslav (Arthonia leucopellea), barkticka (Oxyporus corticola) gropticka (Oligoporus guttatus), guldkremla (Russula aurea), kandilabersvamp (Clavicorona pyxidata), klumpfotade spindelskivlingar (Cortinarius subg. Phlegmacium), korktaggsvampar (Hydnellum spp), zontaggsvamp (Hydnellum concrescens), dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum), dofttaggsvamp (Hydnellum suaveolens), gul taggsvamp (Hydnellum geogenium), oxtungsvamp (Fistulina hepatica), tallticka (Phellinus pini), Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 27 av 49

30 Mycket högt indikatorvärde ängs och hagmark: backsippa, fältsippa, kattfot, krissla, Adam och Eva, brudsporre, fältgentiana, hartmanstarr, hårstarr, honungsblomster, höskallra, klasefibbla, korskovall, låsbräken, majviva, slåtterblomma, småfingerört, sommarfibbla, spåtistel, smalbladig spåtistel stallört, svinrot, tätört, ängsnycklar, ängsstarr, älväxing, ängsgentiana, Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 28 av 49

31 Bilaga 6 Indikatorarter källskog Källånke 3 Kärrfibbla 3 Spädstarr 3 Bäckbräsma 2 Dvärghäxört 2 Granbräken 2 Gullpudra 2 Korallrot 2 Loppstarr 2 Luddunört 2 Lundstjärnblomma 2 Nästrot 2 Repestarr 2 Skogsbräsma 2 Skärmstarr 2 Spindelblomster 2 Springkorn 2 Strutbräken 2 Tibast 2 Ögonpyrola 2 Bäckveronica 1 Grönstarr 1 Källarv 1 Lopplummer 1 Lundbräken 1 Missne 1 Nordbräken 1 Ormbär 1 Rankstarr 1 Stinksyska 1 Svarta vinbär 1 Trolldruva 1 Ängsfräken 1 Grendunört 1 Dunmossa 3 Rutlungmossa 3 Terpentinmossa 3 Flikbålmossa 3 Stor flikbålmossa 2 Källpraktmossa 2 Kärrkammossa 2 Tuffmossor 2 Källmossa 2 Bräkenpipa 1 Bäckmurkling 1 Bäckspik 1 Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 29 av 49

32 Bilaga 7 Känslighetsklassficering KÄNSLIGHETSANALYS OSTKUSTBANAN PÅVERKAN PÅ VÄRDEFULLA NATURMILJÖER Biologisk mångfald påverkas på flera olika sätt av anläggande och drift av järnvägar. Att naturmiljöer som helt exploateras förlorar sina värden är uppenbart, men järnvägar kan också ha indirekt påverkan på objekt som ligger en bit ifrån järnvägen utan att exploateras eller områden som bara naggas i kanten. Den viktigaste typen av indirekt påverkan utgörs av enligt många forskare av fragmentering av naturtyper. För att analysera effekter av fragmentering krävs ingående analys av det befintliga utbredningsmönstret hos de ingående naturtyperna. Detta behandlas i separat utredning och berörs ej vidare här. I detta PM behandlas de två indirekta effekter som förutom fragmentering kan förväntas ha störst påverkan på den biologiska mångfalden; förändringar i mikroklimat, samt visuell/audiell störning av fauna. För båda dessa påverkansfaktorer går det att dra vissa generella slutsatser vad gäller på vilket avstånd järnvägar kan påverka den biologiska mångfalden. Känslighetsklassificeringen utgår i första hand från naturtyp, men den är också beroende av om störningskänsliga fågelarter eller arter känsliga för förändrad luftfuktighets förekommer eller kan antas förekomma i objektet. Vad gäller störningskänslighet uppvisar fåglar störst känslighet, varför dessa används som indikatorarter. Lägre flora, d v s mossor och lavar, är den organismgrupp som är mest känslig för förändringar i mikroklimat och används därför som indikatorarter för denna påverkansfaktor. Utgångspunkter för bedömningar har varit: 1. Påverkan på mikroklimat i habitatet påverkar i alla habitat. Naturtyper med störst känslighet kan förväntas vara de som hyser eller som kan förväntas hysa skyddsvärd uttorkningskänslig flora. 2. Påverkan på förekomst av störningskänslig fauna kan förväntas i miljöer där känsliga arter påträffats eller kan förväntas förekomma. I känslighetsbedömningen beaktas i första hand skyddsvärd fauna. Med skyddsvärd menas rödlistad eller art upptagen i EU:s fågel eller habitatdirektiv bilaga 1. Dessa arter markeras med fet stil i sammanställningen nedan. I miljöer där fågelfaunan kan förväntas utgöra en av de viktigaste grunderna för objektets värde, exempelvis fågelrika sjöar och våtmarker tas även andra arter med i bedömningen. 3. Faunans känslighet för järnvägar är dåligt undersökt. Däremot finns ett flertal studier från bilvägar. Järnvägars effekt har i detta PM likställts med effekt av bilvägar har väg med 5000 bilar per dag (120 km/h) eller mindre, då vi ej bedömt större trafikmängder som jämförbara med påverkan från en järnväg. Det finns givetvis olikheter i järnvägars och bilvägars sätt att störa fauna (järnvägar har låg frekvens av störning med högre maximal bullernivå). Bilvägar och järnvägar visar ändå i flera undersökningar likheter vad gäller störning på fauna. Generellt sett är effekterna oftast mindre vid järnvägar. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 30 av 49

33 Klassindelning Rapport Värdekärnor inom Ostlänken Följande klassindelning används i naturvärdesbedömningar för Ostkustbanan: 1. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 50 m från objektet. 2. Hyser störningskänslig fågelfauna som kan störas upp till 125 m. 3. Hyser störningskänslig fågelfauna som kan störas upp till 250 m. 4. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 250 m från objektet. 5. Hyser störningskänslig fågelfauna som kan störas upp till 500 m. 6. Känslighet för förändrad hydrologi i närheten av objektet. 7. Störningskänslig fauna 8 Störningskänsligt fågelliv intill 1500 m (årta) Klassindelningen beskrivs närmare i följande avsnitt. Skogar Mikroklimat Många av de skyddsvärda växter som finns i skogsmiljöer är känsliga för ändrat mikroklimat. Detta gäller särskilt lägre flora, d v s mossor och lavar. Om skogen avverkas kan man förvänta sig påverkan på parametrarna vind och temperatur upp till ca 80 meter skogskanten (Davies-Colley et al 2000). Störst är effekten har dessa faktorer de första 40 metrarna, där en radikal förändring av klimatet sker. Påverkan på luftfuktigheten har visat sig vara den faktor som påverkas på längst avstånd från skogskanten. Mätbara skillnader i luftfuktighet har i nordamerikanska barrskogar uppmätts ända upp till 200 m avstånd från en hyggeskant (Concannon 1995). Förändringar i luftfuktighet kan antas påverka uttorkningskänslig lägre flora, samt vissa kärlväxter. Man kan sammanfattningsvis anta många organismer i skogarna påverkas relativt kraftigt upp till 40 meter från järnvägen. Effekten avtar sedan gradvis för att sedan upphöra vid ca 200 m. På avstånd över 80 m är det sannlikt endast organismer som är särskilt känsliga för förändringar i luftfuktigheten som kan förväntas påverkas. Då dessa arter som regel slås ut av modernt skogsbruk (hyggesbruk påverkar klimatet på ett våldsamt sätt), är det rimligt att anta att de enbart uppträder i nyckelbiotoper med lång skoglig kontinuitet. Följande tre känslighetsklasser för påverkan på mikroklimat i skogsmiljöer. 1. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 50 m från objektet. Klassen inkluderar betade skogar, hällmarsskogar och andra naturligt öppna skogar. Här kan mikroklimatiska förändringar orsakade av avverkning förväntas vara bli begränsade. Dessa skogar är under naturliga förhållanden utsatta för vind och solexponering och arter knutna till miljöer med hög luftfuktighet saknas som regel. Här torde förändringar av klimatfaktorer knappast vara påvisbara på avstånd över 40 meter. Det finns dock ingen vetenskaplig studie som säkert styrker detta antagande. 2. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 125 m från objektet. Klassen används i alla naturligt sluta skogstyper som inte hyser känd förekomst av särskilt känslig lägre flora. Med hänsyn taget till ovanstående fakta kan man anta att skogar att Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 31 av 49

34 signifikant påverkan på skogarnas biologiska mångfald kommer att ske upp till ca 80 m från järnvägen. Med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen används 125 m som gräns. 3. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 250 m från objektet. Klassen används bara i nyckelbiotopsobjekt med påvisad förekomst av särskilt känslig lägre flora (signalarter eller rödlistade lavar eller mossor). Här finns risk för påverkan på biologisk mångfald upp till 200 m från järnvägen. Med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen används 250 m som gräns. Bland känsliga arter kan nämnas lunglav, vedlevande levermossor, vågig sidenmossa, vedlevande fjädermossor, grön sköldmossa, garnlav, etc. Skog med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 125 m Studier i Holland har visat att 125 m kan användas som allmänt mått på störd zon utmed trafikerade bilvägar (5000 fordorn per dag/120 km/h)(reijnen 1995c). Med beaktande av försiktighetsprincipen används därför alltid minst 150 m som gräns för påverkan. Vissa arter är mindre känsliga än andra. Exempelvis var den rödlistade skogsduvan var i en studie utförd av det holländska forskarteamet inte signifikant störd av närhet till väg (Reijnen et al 1995a). Större skogsområden hyser ofta en rik och representativt fågelfauna och alla gamla eller mogna skogsområden av en viss storlek kan förväntas hysa en representativ och artrik fågelfauna. För lövskogar sätts en minimigräns på 8 ha och för barrskogar på 15 ha, om inte känd förekomst av arter listade i tabell 1 finns. I dessa fall ställs inga storlekskrav på områdets storlek. Art Avstånd Källa Härmsångare 150 m Ekologigruppens bedömning Stjärtmes 150 m Ekologigruppens bedömning Större korsnäbb 150 m Ekologigruppens bedömning Trädlärka 150 m Ekologigruppens bedömning Mindre hackspett 70 m Reijnen et al 1995a. Tabell 1. Mindre hackspetten en av de rödlistade skogsfågelarter som i vetenskapliga undersökningar uppvisat minskad populationstäthet inom 150 m från trafikerade biloch järnvägar. För Reinen 1995 utgår värdet för påverkansavstånd i tabellen från mätningar vid bilväg med 5000 bilar per dag (120 km/h) och populationsminskning >5%.. Ytterligare ett antal arter kan tjäna som indikatorer på förekomst av skog med rik fågelfauna, där en utökad störningszon kan vara befogad. För de ovan listade arterna finns inga vetenskapligt data till stöd för störningsklass utan bedömningen bygger på Ekologigruppens erfarenhet av arternas störningskänslighet vid vägar och bebyggelse. Skog med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 250 m Arter som nästan aldrig häckar i anslutning till mänsklig bebyggelse, exempelvis spillkråka, nötkråka, och många rovfågelarter etcetera (se tabell 3) kan förväntas vara störningskänsliga. Här finns ingen vetenskapligt data till stöd för störningsklassning utan bedömningen bygger på Ekologigruppens erfarenhet av arternas störningskänslighet vid vägar och bebyggelse. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 32 av 49

35 Art Avstånd Källa Duvhök 250 m Ekologigruppens bedömning Ormvråk 250 m Ekologigruppens bedömning Sparvhök 250 m Ekologigruppens bedömning Bivråk 250 m Ekologigruppens bedömning Järpe 250 m Ekologigruppens bedömning Pärluggla 250 m Ekologigruppens bedömning Sparvuggla 250 m Ekologigruppens bedömning Nattskärra 250 m Ekologigruppens bedömning Tretåig hackspett 250 m Ekologigruppens bedömning Spillkråka 250 m Ekologigruppens bedömning Dubbeltrast 250 m Ekologigruppens bedömning Nötkråka 250 m Ekologigruppens bedömning Tabell 2. Ett antal skogslevande arter bedöms av Ekologigruppen som störningskänsliga. Där dessa arter förekommer är en utökad störningszon befogad. För de ovan listade arterna finns inga vetenskapligt data till stöd för störningsklass utan bedömningen bygger på Ekologigruppens erfarenhet av arternas störningskänslighet vid vägar och bebyggelse. Skogar med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 500 m För vissa arter har några studier visat på mycket hög känslighet för störning. Känslighetsklassen 500 m används vid förekomst av skogshöns och störningskänsliga rovfåglar. Skogshöns kan visa en minskning på 70 % intill större bilvägar upp till ett avstånd av m. (Räy 1979, Hakanen). Havsörn är mycket störningskänslig och häckar som regel i Sverige på minst 1 km avstånd från hus eller vägar (Gerderhag & Hellander 1998). I Norge, som har trätare havsörnspopulationer, är de flesta bon belägna på minst 500 m avstånd från vägar (Folkestad 2000). Bon som ligger närmare än 1 km från vägar uppvisar dessutom minskad häckningsframgång (Folkestad 2000). Om visuellt skydd finns i form av topografi eller skyddande skog blir effekten dock mindre. Art Avstånd Källa Tjäder, orre m Fiskgjuse m Räy 1979 Ahlén 1992 (avstånd för kortvarig respektive långvarig störning från människa) Berguv 500 m Beskrivs som känslig Artdatabanken Ekologigruppens bedömning Sommargylling 500 m Beskrivs som känslig Artdatabanken Ekologigruppens bedömning Tabell 3. Ett antal skogslevande arter bedöms som mycket störningskänsliga. Där dessa arter förekommer är en utökad 500 m störningszon befogad. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning Sidan 33 av 49

36 Skogar med fågelfauna som kan störas upp till 1000 m För örnar har studier visat på mycket hög känslighet för störning. Havsörn är extremt störningskänslig och häckar som regel i Sverige på minst 1 km avstånd från hus eller vägar (Gerderhag & Hellander 1998). I Norge, som har trätare havsörnspopulationer, är de flesta bon belägna på minst 500 m avstånd från vägar (Folkestad 2000). Bon som ligger närmare än 1 km från vägar uppvisar dessutom minskad häckningsframgång (Folkestad 2000). Om visuellt skydd finns i form av topografi eller skyddande skog blir effekten dock mindre. För kungsörn rekommenderas skyddsavstånd till bo på minst 500 m vid dragning av skogsbilvägar (Artdatabanken 2002). Art Avstånd Källa Havsörn 1000 m Gerderhag & Hellander 1998, Folkestad 2000 Kungsörn 500 m Artdatabanken Tabell4. Örnar bedöms som extremt störningskänsliga. Där dessa arter förekommer är en utökad störningszon på minst 1000 m befogad. Fågelsjöar och våtmarker Allmänt minimiavstånd 250 m Våtmarkernas värden ligger ofta i ett rikt fågelliv, varför det är relevant att i dessa marker även beakta icke rödlistade arter. Studier i Holland har visat att 190 m kan användas som allmänt mått på störd zon utmed trafikerade bilvägar (5000 fordorn per dag/120 km/h)(reijnen 1995c). Även andra källor anser att 200 m är en lämplig gräns för avstånd mellan järnväg och fågelrika våtmarker (Burton 2002) Med beaktande av försiktighetsprincipen används därför alltid minst 250 m som gräns för påverkan i alla våtmarker där fågelliv kan misstänkas vara rikt eller representativt. Vissa arter som exempelvis rödbena och sydlig gulärla uppvisar ingen signifikant störning från vägar (Reijnen et al 1995b, Burton 2002). Art Avstånd Källa Skedand Ej signifi-kant, resp 100 m Tulp, Reinen & Dirksen in press resp Reijnen et al 1995b. Sothöna 20 m Reijnen et al 1995b. Ängspiplärka 25 m Reijnen et al 1995 II. Tofsvipa 120 m Reijnen et al 1995 II, Helldin Sånglärka 100 m Reijnen et al 1995 II, Helldin Tabell 5. Fågelarter som uppvisar opåverkad eller minskad populationstäthet inom 150 m från trafikerade bil- och järnvägar. Tulp et al studie berör järnvägars effekt på öppna marker. För Reinen 1995 utgår värdena i tabellen från mätningar vid bilväg med 5000 bilar per dag (120 km/h) och populationsminskning >5%. Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, Sidan 34 av 49