Krisberedskapsplaner - VA

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 9 (22) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 90 Ks 129 Au 144 KS/ Krisberedskapsplaner - VA Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut att ställa sig bakom Tekniska nämndens förslag om fastställelse av Krisberedskap, Handlingsplaner VA efter redaktionella ändringar av Handlingsplan Vattenburen smitta och Handlingsplan Översvämning Sammanfattning av ärendet Som en del av kommunens krisberedskap ska, enligt den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen, handlingsplaner utifrån olika tänkbara scenarion tas fram för att underlätta och påskynda hantering av kris. VA-verksamheten omfattas av flera olika scenarion och handlingsplanerna till dessa innehåller t.ex. hantering av information/kommunikation, samarbetspartners, exempel på konsekvenser, arbetsuppgifter, kontakter, checklistor och annat som är viktigt att tänka på. Referens till Risk- och Sårbarhetsanalysens risknummer står inom parentes efter handlingsplanens namn. Beslutsunderlag Protokoll Tekniska nämnden Tjänsteskrivelse Projektingenjör Marie Lundin Handlingsplan Elavbrott 2015 (risk nr: 1.2-3) Handlingsplan Kemisk förorening Distributionsnät 2015 (risk nr: 1.1-2) Handlingsplan Kemisk förorening Vattentäkt 2015 (risk nr: 1.1-2) Handlingsplan Sabotage 2015 (risk nr: 1.1-4) Handlingsplan Stor läcka 2015 (risk nr: 1.1-3) Handlingsplan Vattenburen smitta 2015 (risk nr: 3.4-2) Handlingsplan Översvämning 2015 (risk nr: ) Handlingsplan Nödvatten 2015 Handlingsplan Torka 2015 Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

2 PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Tekniska nämnden Sammanträdesdatum TN/ TN 64 Krisberedskapsplaner - VA Tekniska nämndens beslut att ställa sig bakom Tekniska förvaltningens förslag om fastställelse av Krisberedskap, Handlingsplaner VA efter redaktionella ändringar av Handlingsplan Vattenburen smitta och Handlingsplan Översvämning att föreslå Kommunfullmäktige fastställa handlingsplanerna. Sammanfattning av ärendet Som en del av kommunens krisberedskap ska, enligt den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen, handlingsplaner utifrån olika tänkbara scenarion tas fram för att underlätta och påskynda hantering av kris. VA-verksamheten omfattas av flera olika scenarion och handlingsplanerna till dessa innehåller t.ex. hantering av information/kommunikation, samarbetspartners, exempel på konsekvenser, arbetsuppgifter, kontakter, checklistor och annat som är viktigt att tänka på. Referens till Risk- och Sårbarhetsanalysens risknummer står inom parentes efter handlingsplanens namn. Beslutsunderlag Handlingsplan Elavbrott 2015 (risk nr: 1.2-3) Handlingsplan Kemisk förorening Distributionsnät 2015 (risk nr: 1.1-2) Handlingsplan Kemisk förorening Vattentäkt 2015 (risk nr: 1.1-2) Handlingsplan Sabotage 2015 (risk nr: 1.1-4) Handlingsplan Stor läcka 2015 (risk nr: 1.1-3) Handlingsplan Vattenburen smitta 2015 (risk nr: 3.4-2) Handlingsplan Översvämning 2015 (risk nr: ) Handlingsplan Nödvatten 2015 Handlingsplan Torka 2015 Tekniska förvaltningens förslag till beslut att ställa sig bakom Tekniska förvaltningens förslag om fastställelse av Krisberedskap, Handlingsplaner VA. att föreslå Kommunfullmäktige fastställa handlingsplanerna. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Projektingenjör Marie Lundin Akten Justerandes signatur Strömstads kommun E-post: tn@stromstad.se Tel: Tekniska förvaltningen Webb: Fax: Strömstad

3 STRÖMSTADS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (2) Tekniska förvaltningen Dnr: TN/ VA-avdelningen Marie Lundin, Tekniska nämnden Krisberedskapsplaner - VA Tekniska förvaltningens förslag till beslut att ställa sig bakom Tekniska förvaltningens förslag om fastställelse av Krisberedskap, Handlingsplaner VA. att föreslå Kommunfullmäktige fastställa handlingsplanerna. Sammanfattning av ärendet Som en del av kommunens krisberedskap ska, enligt den övergripande riskoch sårbarhetsanalysen, handlingsplaner utifrån olika tänkbara scenarion tas fram för att underlätta och påskynda hantering av kris. VA-verksamheten omfattas av flera olika scenarion och handlingsplanerna till dessa innehåller t.ex. hantering av information/kommunikation, samarbetspartners, exempel på konsekvenser, arbetsuppgifter, kontakter, checklistor och annat som är viktigt att tänka på. Referens till Risk- och Sårbarhetsanalysens risknummer står inom parentes efter handlingsplanens namn. Ärendet Kommunfullmäktige antog (KS/ ) en Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Den ska uppdateras varje mandatperiod och utgår ifrån Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) och Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). I den tas risker upp som bedöms kunna leda till extraordinär händelse och därmed skall ha en handlingsplan. VA-verksamhetens handlingsplaner ingår i detta ärende. Beslutsunderlag Handlingsplan Elavbrott 2015 (risk nr: 1.2-3) Handlingsplan Kemisk förorening Distributionsnät 2015 (risk nr: 1.1-2) Handlingsplan Kemisk förorening Vattentäkt 2015 (risk nr: 1.1-2) Handlingsplan Sabotage 2015 (risk nr: 1.1-4) Handlingsplan Stor läcka 2015 (risk nr: 1.1-3) Handlingsplan Vattenburen smitta 2015 (risk nr: 3.4-2) Handlingsplan Översvämning 2015 (risk nr: ) Handlingsplan Nödvatten 2015 Handlingsplan Torka 2015 Postadress: Strömstad E-post: tn@stromstad.se Telefon: Bankgiro: Besöksadress: Karlsgatan 51 Webb: Fax: Org nr:

4 STRÖMSTADS KOMMUN Tjänsteskrivelse 2 (2) Tekniska förvaltningen Dnr: TN/ VA-avdelningen Marie Lundin projektingenjör marie.lundin@stromstad.se Beslutet skickas till TF, VA-avd. Marie Lundin, Kommunfullmäktige

5 Sida 1 (8) Handlingsplan vid Elavbrott Krisberedskap Dricksvattenförsörjning :... Jerry Johansson Diarienr:... TN/ Historik:... Reviderad Reviderad Skrivelse

6 Handlingsplan Elavbrott Sida 2 (8) Innehåll: 1. Tillhörande Bilagor och dokument Ansvariga parter för utförande Tillgång till reserv-el Exempel på konsekvenser vid elavbrott Information och kontakt Aktörer att Informera Aktörer att Kontakta för hjälp och stöd Åtgärder Bedöm tidsaspekten Start av stationärt reservkraftaggregat Start av mobila reservkraftaggregat Förhindra frysskador Starta nödvattenförsörjning Sektionerings- och besparingsåtgärder Åtgärder på ledningsnätet Övrigt att tänka på Bilaga 1 Checklista vid elavbrott... 7

7 Handlingsplan Elavbrott Sida 3 (8) 1. Tillhörande Bilagor och dokument Bilaga 1 Checklista vid elavbrott Telefonlista vid kris, VA-verksamhet 2. Ansvariga parter för utförande VA-verksamheten är ansvarig för att försörja verksamhetens abonnenter med dricksvatten under en krissituation. Kommunens krisledningsgrupp är ansvarig för samordning inom kommunen samt för information till allmänheten. Fortum, kommunens elleverantör, är ansvarig för att få igång eldriften vid ett elavbrott. 3. Tillgång till reserv-el Vid elavbrott startar det stationära reservkraftsaggregatet vid Strömstads vattenverk automatiskt. Övriga anläggningar har ingen reservlösning. Ett mobilt aggregat är på väg att köpas in. Övriga aktörer med reservkraftverk som eventuellt kan lånas/hyras: Grannkommuner. Vid större elavbrott är dock förmodligen hela regionen drabbad. Vid ex stormar med stora konsekvenser kan staten, genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), bistå kommunerna med särskilda förstärkningsresurser. I myndighetens förråd finns till exempel elverk som kan lånas ut till stormdrabbade områden som drabbats av avbrott i elförsörjningen. MSB kan även bistå med förstärkningsresurser i form av experter. MSB har bl.a. ett beredskapslager i Ljung. Observera att MSB tillsammans med länsstyrelsen prioriterar vart utrustning skall skickas. Räddningstjänstens räddningsledare kan rekvirera förstärkningsresurser genom MSB:s Tjänsteman i Beredskap (TiB). 4. Exempel på konsekvenser vid elavbrott Om strömavbrottet varar längre än ca 25 minuter kommer drift- och övervakningssystemet att slås ut (PLC:ernas batteribackuper tar slut). Detta innebär att styr, regler och larmfunktioner slås ut. Övervakning av anläggningarna måste då ske manuellt. Styrningen består dock för Strömstads vattenverk under hela elavbrottet pga. reservkraftsaggregatet. Telefoner, både mobila och stationära kan efter viss tid bli utslagna. Storm eller översvämningar i samband med elavbrottet kan innebära att det är svårt att ta sig fram till anläggningarna. Elavbrottet kan leda till sekundära problem som exempelvis förorenade dricksvattennät. Distributionsnäten kan efter viss tid bli trycklösa vilket kan innebära risk för inläckage av förorenat vatten i dricksvattennätet. Om det i samband med elavbrottet skulle vara mycket kallt väder kan frysskador på anläggningarna uppstå. Nödvattenförsörjning kan behöva sättas in på de platser där försörjning via ledningsnätet inte kan upprätthållas.

8 Handlingsplan Elavbrott Sida 4 (8) Sanitära problem kan uppstå i samband med översvämmade avloppsanläggningar exempelvis bräddning från avloppspumpstationer och avloppsreningsverk. 5. Information och kontakt Tänk på att snabbt ta kontakt och ge information då telefonnäten kan slås ut inom några timmar. Information till allmänheten bör ges samordnat via kommunens informationsansvarige. Informationen ges tidigt och kontinuerliga uppdateringar om lägessituationen bör göras under hela krisens förlopp. Särskild information som kan behöva gå ut till allmänheten, i samband med elavbrott, är: Uppmaning till sparsamhet med vattnet. Detta är viktigt för att förhindra trycklösa nät. Exempel på besparingsåtgärder är att bara använda dricksvatten till dryck, matlagning och hygien, tänka på att ta korta duschar, inte vattna gräsmattan etc. När strömmen är tillbaka kan man behöva informera abonnenter i områden där ledningsnätet varit trycklöst att vatten inte bör drickas trots att det finns vatten i kranen, samt att saneringsarbete pågår. Information till fastighetsägare med privata dricksvattenbrunnar om var de kan hämta vatten Aktörer att Informera Vid större elavbrott kommer kommunens alla verksamheter att drabbas. en ansvarar för att information som rör VA-verksamheten når följande aktörer: Berörd VA-personal Kommunens krisledningsgrupp Miljö- och hälsa Räddningstjänsten i det fall VA-verksamheten inte kan försörja med släckvatten eller vatten till sprinkleranläggningar Kommunens Informationsansvarige ansvarar för: att information når allmänheten om eventuell nödvattenförsörjning att information når övrig berörd personal inom kommunen kontakt med media Information både externt och internt bör ges om: Vad vattnet kan och inte kan användas till. Kokningsrekommendation. Kan bli aktuell om översvämningen orsakar stora förändringar i dricksvattenkvaliteten Vilka åtgärder som planeras att vidtas Vilka områden inom kommunen som är drabbade Hur länge situationen beräknas pågå 5.2. Aktörer att Kontakta för hjälp och stöd Exempel på viktiga aktörer som kan kontaktas i samband med elavbrott är nedanstående. För telefonnummer se Telefonlista vid kris, VA-verksamhet. El- och nätleverantör (Fortum) för att få en bedömning av läget. Det är viktigt att fortlöpande få information om deras arbete för att VA skall kunna planera sina insatser. Be om prognoser över tidpunkt för återupptagen eldistribution.

9 Handlingsplan Elavbrott Sida 5 (8) Länsstyrelsen (tjänsteman i beredskap) för att få uppfattning om elavbrottets geografiska utbredning och omfattning. Strömavbrottets utbredning geografiskt och tidsmässigt styr behovet och tillgängligheten på resurser som länsstyrelsen, tillsammans med MSB, kan tillhandahålla. Räddningstjänsten. Det är viktigt att informera räddningstjänsten om bristen på vatten i ledningsnätet och att sprinklersystem kan vara ur funktion. Leverantör av diesel för bränsle till reservkraftaggregaten. Muntlig överenskommelse med Statoil (Baatz oljor) om att kommunen får hjälp med leveranser vid en eventuell kris. Något skriftligt avtal är det inte aktuellt att få. Räddningstjänsten har utrustning för nödpumpning och är behjälplig med att få tillgång till bränsle för viktiga fordon, såsom VA-avdelningens. Statoil centralt har bekräftat att de godkänner att Räddningstjänsten får lov att nödpumpa ur deras anläggning på Oslovägen i Strömstad. Enbart muntlig överenskommelse gick att få. VAKA för expertstöd per telefon eller på plats vid akuta problem med dricksvattenförsörjningen. VAKA ska kontaktas av, chef för Miljö och hälsa eller Räddningschef i beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för tillgång till beredskapsutrustning Civilförsvaret för eventuellt lån av beredskapsutrustning Försvarsmakten/Hemvärnet kan bistå med personella resurser för att hjälpa till med invallningar, bevakningar, avspärrningar, transporter med tunga fordon, mm. Observera att insatschefen inom hemvärnet beslutar om vart åtgärder sätts in. Personal/personer med elbehörighet. Entreprenör för sanering av ledningsnät. Ledningsnät som har varit trycklösa kan behöva saneras. Strömstads Frivilliga Resursgrupp som kommunen har avtal med. De kan hantera samband, transporter, underhållsuppgifter, stabsarbetsuppgifter som t ex dokumentation mm. 6. Åtgärder 6.1. Bedöm tidsaspekten Följ väderprognos och förbered för krissituation, exempelvis genom att tanka upp kommunens bränsletankar. Försök att uppskatta hur långvarigt elavbrottet beräknas bli med hjälp av besked från länsstyrelsen och elleverantörerna. Försök bilda en uppfattning om vad som orsakat elavbrottet. Försök att bedöma hur lång tid det tar att få tag på eventuella mobila reservkraftaggregat samt att få dessa på plats. Fundera över följande frågor: o Hur lång tid tar det att få personal på plats? o Hur lång tid tar det att transportera mobila aggregat till den plats där de behövs? o Behöver omkoppling göras av behörig personal? För att underlätta fortsatt dricksvattenförsörjning kan det vara värdefullt att skaffa sig vetskap om nivån i högreservoarerna innan kommunikationssignalen slås ut Start av stationärt reservkraftaggregat Det stationära reservkraftsaggregatet vid Strömstads vattenverk startar automatiskt. Det bör dock kontrolleras att verket har kommit igång och går som det ska.

10 Handlingsplan Elavbrott Sida 6 (8) Reservkraftsaggregatet kräver ca 30 liter diesel per timme. Aggregatets dieseltank är 4 m 3. Ytterligare 2 tankar finns inom VA-verksamheten vilka rymmer 1500 liter vardera Start av mobila reservkraftaggregat Kontakta länsstyrelsen och MSB för lån av beredskapsutrusning Om det inte finns tillräckligt med mobila aggregat för att täcka upp hela distributionskedjan kan tillgängliga aggregat eventuellt ambulera mellan strategiska platser, exempelvis mellan anläggningar som kan fylla upp högreservoarer Förhindra frysskador Om elavbrottet inträffar i samband med sträng kyla är det viktigt att tänka på att skydda anläggningarna mot frysning. Ambulerande reservkraft kan vara en lösning Starta nödvattenförsörjning Starta nödvattenförsörjning till de områden som inte kan försörjas via ledningsnätet, se Handlingsplan vid Nödvattenförsörjning Sektionerings- och besparingsåtgärder I situationer där vattnet inte räcker till för att hålla tryck i hela ledningsnätet kan distributionen sektioneras, en sektion som nödvattenförsörjs och en del som försörjs via ordinarie system men med uppmaning och information om besparingsåtgärder. Tänk på att vissa verksamheter, ex inom sjukvården, är mer beroende av kontinuerlig vattenleverans än andra. Vid sektionering är det viktigt med en riktad och planerad informationsinsats. Observera att det finns risk för inträngning av förorening i trycklösa ledningsnät Åtgärder på ledningsnätet Delar av ledningsnätet som varit trycklösa under strömavbrottet kan behöva saneras. Kontakta entreprenör vid behov. När strömmen är tillbaka kan man behöva informera abonnenter i områden där ledningsnätet varit trycklöst att spola ur servisledningen innan användning av vattnet. 7. Övrigt att tänka på Ofta sker strömavbrott i samband med översvämningar eller storm. Tänk på personalens säkerhet och trygghet. Personalen måste utrustas med rätt kläder och rätt säkerhetsutrustning samt möjlighet till kommunikation. I samband med storm, skred och översvämningar kan det vara svårt att frakta mobila reservkraftaggregat och bränsle. Även personal kan ha svårt att ta sig till jobbet. Tillgodose kontinuerlig dokumentation under hela krisförloppet. Tillgodose kontinuerlig information till allmänheten under hela krisförloppet. Tillgodose kontinuerlig intern kommunikation under hela krisförloppet. Gör rapportering och sammanställning efter krisen. Detta kommer sannolikt att efterfrågas av politiker, media, abonnenter etc.

11 Handlingsplan Elavbrott Sida 7 (8) 8. Bilaga 1 Checklista vid elavbrott Checklista vid elavbrott OBS! Aktiviteterna står inte i kronologisk ordning utan flera aktiviteter kan ske samtidigt. Åtgärd/aktivitet Kommentar Ansvarig Utfört Sign/tid Informera VAverksamheten och Miljöoch hälsa Informera kommunens krisledningsgrupp och informationsansvarige Informera räddningstjänsten Informera allmänheten tidigt Tillgodose säkerhet för personalen Se till att det stationära reservkraftsaggregatet fungerar som förväntat Se till att skaffa mobila reservkraftsaggregat och se till att de kommer på plats vid prioriterade anläggningar Kontrollera nivån i högreservoarer Bedöm elavbrottets varighet En ökad arbetsinsats kan komma att krävas Be om hjälp med extern och intern information I de fall VA-verksamheten inte kan försörja med släckvatten eller vatten till sprinklersanläggningar För kontinuerligt ut uppdateringar om läget, även då det inte finns något nytt att informera om - Rätt kläder och utrustning -Kommunikationsmöjligheter - Säkerhetstänkande på plats Finns vid Strömstads vattenverk Tillgång på beredskapsutrustning kan finnas hos MSB, länsstyrelsen och civilförsvaret Vid bortfall av kommunikationen måste detta göras manuellt Kontakta länsstyrelsen och elleverantören för uppgifter via informationsansvarige drifttekniker drifttekniker

12 Handlingsplan Elavbrott Sida 8 (8) För kontinuerlig dokumentation under krisen Se över krisorganisationen och planera för förvärrat läge Kontakta lämpliga aktörer enligt handlingsplanen Starta nödvattenförsörjning Informera särskilt känsliga abonnenter i de fall vattenförsörjningen påverkas Upprätthåll kontinuerlig extern information Upprätthåll kontinuerlig intern kommunikation Sammanställ dokumentation efter krisen Notera beslut, händelser, inköp, samtal, utskick, åtgärder etc Kalla in ev extrapersonal. Personal på andra förvaltningar kan ev hjälpa till, etc För expertråd och stöd Se Handlingsplan - nödvattenförsörjning Prioriterade abonnenter finns listade i Handlingsplan - nödvattenförsörjning Även om inget nytt har hänt så vill abonnenterna veta det också Mycket viktigt för att undvika missförstånd Kommer förmodligen att krävas av politiker, media, abonnenter etc Alla inblandade i krisen drifttekniker via informationsansvarige Informationsansvarig Alla inblandade i krisen

13 Sida 1 (11) Handlingsplan vid Kemisk förorening, distributionsanläggning Krisberedskap Dricksvattenförsörjning :... Jerry Johansson Diarienr:... TN/ Historik:... Reviderad Reviderad Skrivelse

14 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 2 (11) Innehåll: 1 Tillhörande Bilagor och dokument Ansvariga parter för utförande...fel! Bokmärket är inte definierat. 3 Att upptäcka kemisk förorening i vattentäkt...fel! Bokmärket är inte definierat. 3.1 Färingen ytvattentäkt...fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Grundvattentäkterna...Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Skadebegränsning...Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.1 Huvudaktörer vid föroreningsplatsen...fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Viktiga aktörer att kontakta vid akut kemisk förorening...fel! Bokmärket är inte definierat. 5.1 I inledande skede...fel! Bokmärket är inte definierat. 5.2 Efter inledande skede vid behov...fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Informera...Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Utred/Åtgärda...Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.1 Strömningshastighet...Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.2 Användbar information vid förorening av vattentäkt.fel! Bokmärket är inte definierat. 7.3 Att ta med till olycksplatsen eller vattentäktsområdet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.4 Vattenprovtagning...Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.5 Skadehantering...Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Övrigt att tänka på...fel! Bokmärket är inte definierat. 9 Ytterligare information...fel! Bokmärket är inte definierat. 9.1 Sanering av grundvatten...fel! Bokmärket är inte definierat. 9.2 Sanering av ytvatten...fel! Bokmärket är inte definierat Vattentäkten...Fel! Bokmärket är inte definierat Vattenverket...Fel! Bokmärket är inte definierat Övrig information...fel! Bokmärket är inte definierat. 10 Bilaga 1 Checklista vid kemisk förorening av vattentäkt...fel! Bokmärket är inte definierat. 11 Bilaga 2 Vattenskyddsområden, kartskisser...fel! Bokmärket är inte definierat.

15 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 3 (11) 1 Tillhörande bilagor och dokument Bilaga 1 Checklista vid kemisk förorening vattenverk och distributionsanläggning Telefonlista vid kris, VA-verksamhet 2 Ansvariga parter VA-verksamheten är ansvarig för att försörja verksamhetens abonnenter med dricksvatten under en krissituation. Enligt 12 SLVFS 2001:30 (dricksvattenföreskriften) har VA-producenten ansvar att utreda hälsorisken för människor vid förorening av dricksvatten. Kommunens krisledningsgrupp är ansvarig för samordning inom kommunen samt för information till allmänheten. Miljö- och Hälsa har som tillsynsmyndighet det övergripande ansvaret för skydd gällande människors hälsa i kommunen. Miljö och Hälsa är därmed en viktig aktör i utredningen av orsak till kemisk förorening samt konsekvenserna av dessa på människors hälsa. Miljö och Hälsa har också kännedom om risker och föroreningskällor i vattentäktens närområde. 3 Att upptäcka kemisk förorening i vattenverk och distributionsanläggning I denna handlingsplan ingår åtgärder för både akut och diffus kemisk förorening. Åtgärder för akut kemisk förorening handlar om att begränsa skadan. Åtgärder för diffus kemisk förorening handlar om att begränsa skadan samt att hitta källan till föroreningen. 3.1 Exempel på orsaker till akut kemisk förorening av dricksvattnet Överdosering av kemikalie i vattenverket Kemikalieutsläpp vid råvattenintag Sabotage i vattenverket eller på distributionsnätet 3.2 Exempel på orsaker till diffus kemisk förorening av dricksvattnet En kemisk förorening i vattentäkten har inte upptäckts och föroreningen har kommit in i beredningsprocesserna på vattenverket och eventuellt spridits vidare ut på ledningsnätet En kemikalie i vattenverkets beredning är förorenad och föroreningen har spridits vidare till dricksvattnet Inläckage av föroreningar i ett trycklöst ledningsnät Sabotage i vattenverket eller på distributionsnätet 3.3 Indikationer på kemisk förorening Onormal lukt och smak Klagomål från konsumenter Onormala värden på exempelvis: - turbiditet - klorid - konduktivitet - ph

16 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 4 (11) 3.4 Processkemikalier Följande processkemikalier används i respektive vattenverk: Tabell 1 Processkemikalier i vattenverk Anläggning Kemikalie Strömstads vv Krita, Kolsyra, Pax, Hypoklorit, Lut, Polymer Flåghult vv - Näsinge vv - Svinesund vv Hypoklorit Koster - Ekenäs vv Hypoklorit Röd vv Hypoklorit, Aluminium, Lut 4 Information och kontakt Information till allmänheten bör ges samordnat via kommunens informationsansvarige. Informationen ges tidigt och kontinuerliga uppdateringar om lägessituationen bör göras under hela krisens förlopp. Särskild information som kan behöva gå ut till allmänheten är: om vad vattnet kan och inte kan användas till om att abonnenter kan behöva spola ur sin servisledning efter att sanering på dricksvattenanläggningarna har skett 4.1 Aktörer att Informera en ansvarar för att informera internt. Denne ansvarar för information till: Berörd VA-personal Kommunens krisledningsgrupp Miljö- och hälsa Räddningstjänsten i det fall olycka kan ha skett inom vattenskyddsområdet Laboratorium för att förvarna om en ökad belastning

17 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 5 (11) Kommunens Informationsansvarige ansvarar för: att information når allmänheten om eventuellt användningsförbud att information når allmänheten om eventuell nödvattenförsörjning att information når övrig berörd personal inom kommunen kontakt med media Information både externt och internt bör ges om: Vad vattnet kan och inte kan användas till. Vilka åtgärder som planeras att vidtas. Vilka områden inom kommunen som är drabbade. Hur länge situationen beräknas pågå. 4.2 Aktörer att Kontakta för hjälp och stöd Exempel på viktiga aktörer som kan kontaktas i samband med kemisk förorening är nedanstående. För telefonnummer se Telefonlista vid kris, VA-verksamhet. VAKA för expertstöd per telefon eller på plats vid akuta problem med dricksvattenförsörjningen. VAKA ska kontaktas av, chef för Miljö och Hälsa eller Räddningschef i beredskap. Laboratorium för generell analys av vattenprover. De större laboratoriekedjorna såsom Eurofins, Alcontrol eller ALS Scandinavia AB kan kontaktas. ALS Scandinavia AB är särskilt specialiserat på att utföra kemiska analyser samt screening av ex organiska ämnen och metaller. Kemikalieinspektionen för kunskap om kemikaliers egenskaper och risker. Framförallt kan stöd och råd ges vid kemikaliehändelser av svår och långvarig art. Vid akuta händelser hänvisas i första hand till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kemikalieinspektionen har en krisledningsgrupp som kan nås dygnet runt. Dessutom finns tre olika jourer som är specialiserade på olika typer av föroreningar och som kan besvara frågor under kontorstid. Vid behov kan dessa bemannas dygnet runt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för generellt stöd och råd. MSB nås via tjänsteman i beredskap (TiB) som kan nås dygnet runt. Inom MSB finns en expertgrupp för kemikalier som kan ge stöd och råd vid en kris. MSB kan också ge information i de fall andra myndigheter bör kontaktas. Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet för generella frågor om olika föroreningars effekter. Då kontakt tas är det bra att veta vilken typ av förorening eller vilken grupp föroreningar som är av intresse då IMM:s kunskaper är indelade så. IMM kan t.ex vara ett stöd vid tolkning av analysresultat och exempelvis bedöma risken och hälsofaran med överstigna gräns- eller riktvärden. Landstingets miljömedicinska enhet kan kontaktas för stöd och samråd vid bedömning av människors hälsa i det fall förorenat dricksvatten har nått ut till konsument. Fokus ligger framförallt på riskbedömning samt riskkommunikation. Försvarets forskningsinstitut FOI för analys av toxiska industrikemikalier, bekämpningsmedel och andra miljögifter.

18 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 6 (11) Strålsäkerhetsmyndigheten är den ansvariga myndigheten för strålsäkerhetsfrågor. Strålsäkerhetsmyndigheten har tecknat avtal med ett flertal institut, och forskningscentrum för bl.a. expert- och analyshjälp vid större krissituationer. Strålsäkerhetsmyndigheten kan även själva utföra vissa analyser, som Total Indikativ Dos (TID) av cesium, tritium, strontium, uran, total alfa, totalbeta. Entreprenör ex Amphitec för provtagning av reservoarsediment samt för sanering av reservoar vid behov. 5 Utredning/Åtgärder Vid en misstänkt eller bekräftad kemikalieförorening, oavsett om den är diffus eller akut, bör insatser fokuseras på följande arbetsmoment: 1. Akutinsats begränsa skadan 2. Information 3. Felsökning/provtagning 4. Nöd/reservvattenförsörjning 5. Sanering 5.1 Förslag på åtgärder vid upptäckt av förorening i vattenverk och distributionssystem För att begränsa skadan och skydda abonnenter bör följande åtgärder snarast vidtas vid upptäckt av akut och diffus förorening: Stoppa distributionspumparna från vattenverket för att hindra föroreningen att spridas. Observera att det finns risk för inträngning av föroreningar i trycklösa ledningsnät. Den risken måste ställas mot de konsekvenser en spridning av föroreningen medför. Informera abonnenter om det finns risk att den kemiska föroreningen redan nått ut till hushållen. Överväg användningsförbud. I det fall det finns risk för förtäring av det förorenade vattnet, ska berörda abonnenter omgående informeras. Överväg användningsförbud!

19 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 7 (11) Vidare åtgärder som blir aktuella är att tappa ur bassänger och reservoarer, spola ur processledningar samt att i övrigt sanera i vattenverket. Även reservoarer på ledningsnätet bör spolas ur och rengöras. Ledningsnätet bör luft/vattenspolas, alternativt rensas med renspluggar eller liknande. Specialister kring föroreningen kan behöva kontaktas i samband med sanering för destruktion eller neutralisering av föroreningen innan den eventuellt släpps till spillvattnet eller naturen. Se aktörer att kontakta under kapitel 4.2. Om förorening beror på inläckage i en otät ledning i ett förorenat markområde, kan det vara ett arbetsmiljöproblem för personal som ska gräva och åtgärda ledningen. Rådgör med Miljö och Hälsa, som har kunskap om förorenade områden i kommunen och undersök vad den förorenade marken innehåller. Utred om ansvarig för den förorenade marken kan ta del av kostnaderna för att åtgärda ledningsnätet. 5.2 Diffus förorening i vattenverk och distributionssystem Problematiken vid diffus förorening är att lokalisera föroreningskällan. Det kan även röra sig om större åtgärder när källan upptäcks, t.ex. ny råvattenbrunn. Följande åtgärder kan fungera som vägledning vid en teknisk utredning för att finna föroreningskällan: Tabell 2 Teknisk utredning vid diffus förorening i vattenverk och distributionssystem Åtgärd Ytterligare kommentarer, frågor att ställa sig Ansvar Utfört Sign/tid Kontakta experthjälp vid behov (ex VAKA, Laboratorier, Processexpert, FOI, m.fl.) Se kapitel 4.2. Telefonnummer finns i Telefonlista vid kris, VAverksamhet Teknisk kontroll av vattenverket Finns registrerade mätresultat eller andra förhållanden från vattenverkets driftkontroll som tyder på något ovanligt? Drifttekniker Har strömavbrott förekommit? (mätare ur funktion, driftsystem ur funktion etc) Har omställningsarbeten förekommit på vattenverket? Fungerar mätarna? Kontrollera och kalibrera dessa.

20 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 8 (11) Åtgärd Ytterligare kommentarer, frågor att ställa sig Ansvar Utfört Sign/tid Kontrollera vattentäkten Har en olycka i täktens närområde skett? (Kontakta räddningstjänsten) Har vädret varit onormalt, t ex kraftig nederbörd? Finns det miljöstörande verksamheter i vattentäktens närområde? (Rådgör med Miljö och Hälsa) Se även Handlingsplan vid kemisk förorening vattentäkt Kontrollera reservoarer Ex bräddavlopp och avluftning Drifttekniker Kontrollera luckor/dörrar till vattenverk, reservoarer, tryckstegringsstationer, kontrollbrunnar, brandposter. Är det någon särskild del av distributionsområdet som är drabbat? Är dessa upplåsta eller uppbrutna? Om ja larma polis. Se även Handlingsplan vid sabotage och skadegörelse Har det förekommit arbeten ute på ledningsnätet? Kan det ha skett förorening i samband med lagning av läcka? Drifttekniker Arbetsledare ledningsnätet Anläggningsjouren Har nya fastigheter kopplats in? Har nätet varit trycklöst till följd av ex läcka? Har en misstänkt plats för förorening upptäckts? Sök korskopplingar! I områden med deponier, förorenade markområden och dylikt kan finnas risk för inläckage av förorening i ett trycklöst ledningsnät. Gör om möjligt en bedömning av flödet på nätet för uppskatta föroreningens spridning.

21 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 9 (11) 5.3 Provtagning viktigt att tänka på Ta helst proverna i glasflaskor. Ta stora volymer, 10 liter eller mer, och spara mörkt och svalt, extra analyser kan behöva utföras. Kontakta experter och laboratorium, för att samråda om upplägg av provtagning och analys. Se aktörer att kontakta under kapitel 4.2. Observera att ett enkelt test för att upptäcka om det finns oljeföreningar i vattnet är att värma vattnet till ca 50 grader och lukta på vattenångan. Prov bör tas: På råvattnet Efter varje beredningssteg och på utgående dricksvatten På slam från backspolning av filter På processkemikalier I reservoarer, ex på slamavsättning på botten i reservoaren På ändledningar (gammalt vatten) Hos abonnenterna 6 Övrigt att tänka på Tänk på personalens säkerhet och trygghet. Personalen måste utrustas med rätt kläder och rätt säkerhetsutrustning. Vid större krisscenario och massiv nödvattenförsörjning kan ordinarie personalen snabbt tröttas ut. Vid behov starta nödvattenförsörjning. Tillgodose kontinuerlig dokumentation under hela krisförloppet. Tillgodose kontinuerlig information till allmänheten under hela krisförloppet. Tillgodose kontinuerlig intern kommunikation under hela krisförloppet. Gör rapportering och sammanställning efter krisen. Detta kommer sannolikt att efterfrågas av politiker, media, abonnenter etc

22 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 10 (11) 7 Bilaga 1 Checklista vid kemisk förorening i vattenverk och distributionsanläggning Checklista vid kemisk förorening i vattenverk och distributionsanläggning OBS! Aktiviteterna står inte i kronologisk ordning utan flera aktiviteter kan ske samtidigt. Åtgärd/aktivitet Kommentar Ansvarig Utfört Sign/tid Informera VA-verksamheten och Miljö och Hälsa En ökad arbetsinsats kan komma att krävas. Informera kommunens krisledningsgrupp och informationsansvarige Informera räddningstjänsten Håll kontinuerlig intern kommunikation För kontinuerlig dokumentation Informera allmänheten tidigt och för kontinuerligt ut uppdateringar om läget Informera särskilt känsliga abonnenter Starta nödvattenförsörjning vid behov Be om hjälp med extern och intern information I det fall olycka kan ha skett inom vattenskyddsområdet, se även Handlingsplan - kemisk förorening i vattentäkt För att undvika missförstånd bör kontinuerlig information ges även internt. För att hålla reda på vad som händer, samt för att underlätta sammanställning när krisen är över. Notera händelser, inköp, samtal, utskick, åtgärder etc Uppge specifikt vad vattnet kan användas till och vad det inte kan användas till Överväg förbud att använda vattnet (rådgör med Miljö och Hälsa och kemikalieexperter) Prioriterade abonnenter finns listade i Handlingsplan vid nödvattenförsörjning Se Handlingsplan vid nödvattenförsörjning Alla Alla och informationsansvarige och informationsansvarige

23 Handlingsplan Kemisk förorening, distributionsanläggning Sida 11 (11) Checklista vid kemisk förorening i vattenverk och distributionsanläggning OBS! Aktiviteterna står inte i kronologisk ordning utan flera aktiviteter kan ske samtidigt. Åtgärd/aktivitet Kommentar Ansvarig Utfört Sign/tid Se över krisorganisationen och planera för förvärrat läge Kontakta lämpliga aktörer enligt handlingsplanen Kalla in ev extrapersonal. Personal på andra förvaltningar kan ev hjälpa till, etc För stöd och råd, samt hjälp med analyser Är källan till föroreningen osäker - rådgör med Miljö och Hälsa Gör en teknisk utredning för att finna orsaken till diffus förorening Miljö och Hälsa kan hjälpa till med upplägg av provtagning och analys samt bedömning om risker finns för människors hälsa. Miljö och Hälsa har vetskap om ev föroreningskällor inom vattenskyddsområdet Se kapitel 5.2 i handlingsplanen Ta vattenprover Se kapitel 5.3 i handlingsplanen Drifttekniker Ta prov på processkemikalier Sanera vattenverk och ledningsnät Kontakta leverantör om misstanke finns att processkemikalien är förorenad Se kapitel 5.1. Specialister kan behöva kontaktas för hantering och ev. destruktion av förorenat vatten eller förorenade massor. Efter sanering skall abonnenter uppmanas att spola ur ledningsnätet innan vatten konsumeras. Drifttekniker Drifttekniker

24 Sida 1 (21) Handlingsplan vid Kemisk förorening, Vattentäkt Krisberedskap Dricksvattenförsörjning :... Jerry Johansson Diarienr:... TN/ Historik:... Reviderad Reviderad Skrivelse

25 Handlingsplan Kemisk förorening, vattentäkt Sida 2 (21) Innehåll: 1 Tillhörande Bilagor och dokument Ansvariga parter för utförande Att upptäcka kemisk förorening i vattentäkt Färingen ytvattentäkt Grundvattentäkterna Skadebegränsning Huvudaktörer vid föroreningsplatsen Viktiga aktörer att kontakta vid akut kemisk förorening I inledande skede Efter inledande skede vid behov Informera Utred/Åtgärda Strömningshastighet Användbar information vid förorening av vattentäkt Att ta med till olycksplatsen eller vattentäktsområdet Vattenprovtagning Skadehantering Övrigt att tänka på Ytterligare information Sanering av grundvatten Sanering av ytvatten Vattentäkten Vattenverket Övrig information Bilaga 1 Checklista vid kemisk förorening av vattentäkt Bilaga 2 Vattenskyddsområden, kartskisser Färingen, avrinningsområden och föreslagna provtagningspunkter... 21

26 Handlingsplan Kemisk förorening, vattentäkt Sida 3 (21) 1 Tillhörande Bilagor och dokument Bilaga 1 Allmän checklista vid kemisk förorening i vattentäkt Bilaga 2 Vattenskyddsområden, kartskisser o Färingen ytvattentäkt, komplett dokument i Dnr: TN/ o Flåghult grundvattentäkt, komplett dokument i Dnr: TN/ o Koster grundvattentäkt, komplett dokument i Dnr: TN/ o Näsinge grundvattentäkt, komplett dokument i Dnr: TN/ o Svinesund grundvattentäkt, komplett dokument i Dnr: TN/ Bilaga 3 Kemisk förorening Färingen Avrinningsområden och provtagningspunkter Telefonlista vid kris, VA-verksamhet 2 Ansvariga parter för utförande VA-verksamheten är ansvarig för att försörja verksamhetens abonnenter med dricksvatten under en krissituation. Kommunens krisledningsgrupp är ansvarig för samordning inom kommunen samt för information till allmänheten. Miljö- och hälsa har som tillsynsmyndighet det övergripande ansvaret för skydd gällande människors hälsa i kommunen. De bör då också ha kännedom om risker och föroreningskällor i vattentäktens närområde. Miljöförbundet är därmed en viktig aktör i utredningen av orsak till kemisk förorening samt konsekvenserna av dessa på människors hälsa. Det är räddningstjänstens ansvar att stoppa och begränsa utflöde och spridning av en förorening i samband med en olycka så länge ett behov av ett snabbt ingripande föreligger. 3 Att upptäcka kemisk förorening i vattentäkt En kemisk förorening kan genereras som ett punktutsläpp eller som ett utsläpp via en större yta (diffus) samt vara tidsbegränsad (akut) eller utsträckt i tiden (kontinuerlig). Avståndet mellan källan och vattentäkten kommer i hög grad bestämma föroreningens halt vid vattentäkten. Nedan anges exempel på orsaker till kemisk förorening; Akut punktutsläpp: Olycka eller spill Kontinuerligt punktutsläpp: Läckage (t.ex läckande tank etc) Akut diffus förorening: Spridning av bekämpningsmedel Kontinuerlig diffus förorening: Luftnedsläpp av radioaktiva ämnen

27 Handlingsplan Kemisk förorening, vattentäkt Sida 4 (21) 3.1 Färingen ytvattentäkt En kemisk förorening inom primär skyddszon riskerar att nå vattenintaget inom 12 timmar. En kemisk förorening inom sekundär skyddszon riskerar att nå vattenintaget inom 24 timmar. En kemisk förorening inom tertiär skyddszon riskerar att på sikt nå vattenintaget. 3.2 Grundvattentäkterna En kemisk förorening inom primär skyddszon riskerar att nå vattentäkten inom 100 dygn. En kemisk förorening inom sekundär skyddszon riskerar att nå vattentäkten inom 1 år. En kemisk förorening inom tertiär skyddszon riskerar att på sikt nå vattentäkten. 4 Skadebegränsning Följande bild redovisar den inledande kontaktkedjan vid en akut kemisk förorening (punktutsläpp eller diffus, se kapitel 3). Denna händelse genererar också en intern kontaktkedja samt en utåtriktad extern informationskedja vilka inte redovisas i figuren. Akut kemisk förorening Miljö- och hälsa SOS-central, tfn 112 Räddningstjänsten Miljörestvärdesledare Länsstyrelsens vattenvårdsenhet Åtgärdsledare (arbetsledare i beredskapsgruppen inom Tekniska förvaltningen) Försäkringsb olag Säkerhetschef Hydrogeolog Driftansvarig dagtid Jourhavande tekniker övrig tid Försäkringsb olag 4.1 Huvudaktörer vid föroreningsplatsen Räddningstjänsten, Åtgärdsledaren och har ansvar i samband med en akut kemisk förorening inom vattenskyddsområde. Det är räddningstjänstens ansvar att initialt stoppa och begränsa utflödet och spridningen av föroreningen. I lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) anges att så länge ett behov av ett snabbt ingripande föreligger skall räddningsinsatsen fortgå. Inom vilken tidsrymd den akuta fasen

28 Handlingsplan Kemisk förorening, vattentäkt Sida 5 (21) varar avgörs av olyckans karaktär, typ och mängd förorening samt de platsgeologiska betingelserna. Räddningsinsatsen är avslutad då räddningsledaren har fattat beslut om det vilket, enligt SFS 2003:778, skall redovisas i skriftlig form. Det är också räddningstjänsten som vid miljöolyckor ska tillse att den miljörestvärdeledare tillkallas som finns geografiskt närmast skadeplatsen. En miljörestvärdeledare är en restvärdeledare 1 som är specialutbildad inom miljö. Det finns 8st i hela landet. Miljörestvärdeledaren arbetar för försäkringsbranschen och tar alla kontakter med försäkringsbolag samt samordnar och koordinerar skadearbetet då flera försäkringsbolag berörs. Miljörestvärdeledaren har även fullmakt att införskaffa olika resurser såsom entreprenörer för att fullgöra uppgiften. Miljörestvärdeledare inriktar sig på att minska de skador och kostnader som olyckan medför. Miljörestvärdeledaren fungerar även som samordnare av resurser i saneringsfasen efter den akuta fasen och arbetar för att minimera skadan på miljön samt efterföljande kostnader. Vid behov kontaktar miljörestvärdeledaren miljöpolis och andra myndigheter (t.ex. länsstyrelsen) för detta arbete. Miljörestvärdeledarens roll och ansvar; Utformar saneringsmål med tillsynsmyndigheten Samverkar med andra myndigheter För dokumentation Kan utföra provtagning vid markförorening Ombesörjer miljödeklaration (t.ex. samordnar vart förorenade massor ska skickas, ser till så att massornas ursprung och föroreningshalt är kända innan deponering etc.) Säkrar beställare (t ex vid sanering i det fall räddningstjänsten inte kan utföra denna) Tar kontakt med entreprenörer och expertis Fördelar kostnader då det finns flera försäkringsintressen (såsom speditör, lastägare, väghållare samt markägare) I det fall det inte finns någon miljörestvärdeledare tillgänglig kan en restvärdeledare bistå kommunen med sådana delar som inte är direkt miljöbetingade i punktlistan ovan. Om behov finns vid en oljeolycka är det också räddningstjänstens ansvar att via SOS-alarm kontakta närmaste oljeskyddsdepå som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), se avsnitt 6.1. I oljeskyddsdepån finns kompletterande utrustning såsom båtar, pumpar, system för styrning och inneslutning av olja, system för skydd av stränder, terrängfordon, diverse handmaterial såsom spadar, hinkar och borstar samt personlig skyddsutrustning. Dessutom finns en del övrig utrustning såsom röjsåg, gaffeltruck, 1 En restvärdeledare arbetar på uppdrag av försäkringsbolag genom försäkringsbranschens restvärderäddning.

29 Handlingsplan Kemisk förorening, vattentäkt Sida 6 (21) materielcontainer, handdator och skrivare. Den närmaste oljedepån för Strömstad kommun är belägen i Vänersborg 2. Åtgärdsledaren besöker olycksplatsen för att fastställa skadans omfattning och tar över ansvaret då akut spridningsrisk inte längre föreligger. Åtgärdsledaren beslutar om vilka åtgärder som skall vidtas för att säkerställa dricksvattenkvaliteten samt informerar berörda parter efter behov. Åtgärdsledare för VA-verksamheten är arbetsledare i beredskapsgruppen inom Tekniska förvaltningen. Ansvaret kan vid behov lämnas till Tekniska förvaltningens förvaltningschef. Åtgärdsledaren bör kontrollera att räddningstjänsten har tillkallat en miljörestvärdeledare till platsen. Åtgärdsledaren samt Miljö- och hälsa informerar länsstyrelsens vattenvårdsenhet. en bör snabbt kontakta personella resurser (både egen personal och externa aktörer) och förbereda dem på att de kan komma att bli inkallade, eftersom krisen kan bli långvarig och skiftarbete kan komma att krävas. Det är ens ansvar att kontakta försäkringsbolaget i samband med skadehantering, se avsnitt 7.4. Driftansvarig ansvarar under dagtid för att råvattenintaget stängs om så är nödvändigt. Utanför ordinarie arbetstid ligger ansvaret hos jourhavande tekniker. 5 Viktiga aktörer att kontakta vid akut kemisk förorening 5.1 I inledande skede I inledande skede samlas information för att besvara frågorna; Hur allvarligt är läget? Finns risk för att vattenkvaliteten påverkas? Hur lång tid kan det ta innan det finns risk för att vattenkvaliteten påverkas? Vad bör göras för att minimera konsekvenserna? Vilka åtgärder ska prioriteras? Då risk för förorening av råvattnet föreligger skall VA-verksamheten ta de kontakter och vidta de åtgärder som krävs för att begränsa föroreningens effekter på dricksvattnet. Viktiga aktörer att kontakta är listade nedan. För telefonnummer se Telefonlista vid kris, VA-verksamhet. Miljö- och hälsa ska alltid kontaktas för bedömning av olyckans effekter, om brott kan misstänkas samt om människors hälsa är i fara. Miljö- och hälsa har också kännedom om risker och föroreningskällor i tillrinningsområdet. Kommunens krisledningsgrupp ska alltid kontaktas. Krisledningen samordnar resurserna inom kommunen. Det är krisledningsgruppens ansvar att kontakta länsstyrelsens enhet för skydd och säkerhet. 2

30 Handlingsplan Kemisk förorening, vattentäkt Sida 7 (21) Länsstyrelsens vattenvårdsenhet ska alltid kontaktas vid kemisk förorening av vattentäkt. Att länsstyrelsen är informerad underlättar informationen till orolig allmänhet som eventuellt hör av sig direkt till länsstyrelsen utan inledande kontakt med kommunen. Saneringsföretag i det fall sanering krävs Laboratorium för generell analys av vattenprover. De större laboratoriekedjorna såsom Eurofins, Alcontrol eller ALS Scandinavia AB kan kontaktas. ALS Scandinavia AB är särskilt specialiserat på att utföra kemiska analyser samt screening. 5.2 Efter inledande skede vid behov För telefonnummer se Telefonlista vid kris. Hydrogeolog för stöd i bedömning om föroreningens omfattning och transportförlopp. VAKA för expertstöd per telefon eller på plats vid akuta problem med dricksvattenförsörjningen. VAKA ska kontaktas av en, chef för Miljö- och hälsa eller Räddningschef. Livsmedelsverkets Tjänsteman i beredskap för stöd och råd dygnet runt. Utom ordinarie arbetstid görs en hänvisning via Livsmedelsverkets växel. Naturvårdsverket för experthjälp och information om föroreningar samt bedömning av saneringsinsatser. Naturvårdsverket kan vid akuta händelser nås dygnet runt. Naturvårdsverket bör kontaktas först då en inledande kontakt med länsstyrelsen har tagits. Sveriges geologiska undersökning (SGU) kan kontaktas för generellt stöd om grundvatten-, jord- och bergartsförhållanden. Platsspecifik information om geologi och hydrogeologi förväntas kommunen ha på förhand. SMHI för information om väderförhållanden och ytvattenflöden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för generellt stöd och råd. MSB nås via tjänsteman i beredskap (TiB) som kan nås dygnet runt. Inom MSB finns en expertgrupp för kemikalier som kan ge stöd och råd vid en kris. MSB kan också ge information om ifall andra myndigheter bör kontaktas. MSB har utrustat fem mobila oljeskyddsdepåer i olika delar av landet som ska komplettera kommunens egen utrustning. Materielen ska kunna transporteras inom en radie av mil inom timmar. Kontakten ska tas via SOS-alarm. MSB och HaVs oljejour kan kontaktas vid en olycka för rådgivning om föreningens miljöeffekter och saneringsbehov. Oljejouren har även expertkunskaper kring riskoch sårbarhetsanalyser till följd av olje- och kemikalieutsläpp samt kompetens om hur olja och kemikalier förändras och rör sig efter ett utsläpp. En ny rutin för oljejouren ska vara färdig under våren 2015, mer information på beredskap/cbrne-samordning/oljeskadeskydd/beredskap/oljejour/

31 Handlingsplan Kemisk förorening, vattentäkt Sida 8 (21) MSB har i samarbete med Stockholms universitet anskaffat avancerad indikeringsutrustning i syfte att öka förmågan till direktanalys på skadeplats för kemikalier. Utrustningen består av masspektrometer/gaskromatograf (GC/MS) för analys av gaser samt infraröd spektrometer (FT-IR) för analys av fasta ämnen och vätskor. Den senare har även anskaffats för polisen, kustbevakningen och tullen. Den avancerade utrustningen finns idag bl.a. vid räddningstjänsten i Storgöteborg (Kortedala). MSB har tecknat ett avtal med räddningstjänsten och all utryckande personal har genomgått grundutbildning på Stockholms universitet. De avancerade indikeringsenheterna ska kunna utföra en direktanalys av okända kemikalier, men analysresultatet skickas alltid vidare till en expert för en djupare analys. För prover av gaser och gasblandningar skickas resultaten till bland annat Stockholms universitet som MSB tecknat avtal med. För prover av vätskor och fasta ämnen har tillverkaren av analysutrustningen en egen expertorganisation som nås dygnet runt. De tre indikeringsenheterna har även tillgång till annan mätutrustning, exempelvis utrustning för mätning av joniserande strålning, brandfarliga gaser med mera. Strålsäkerhetsmyndigheten är den ansvariga myndigheten för strålsäkerhetsfrågor. Strålsäkerhetsmyndigheten har tecknat avtal med ett flertal institut, och forskningscentrum för bl.a. expert- och analyshjälp vid större krissituationer. Strålsäkerhetsmyndigheten kan även själva utföra vissa analyser, som Total Indikativ Dos (TID) av cesium, tritium, strontium, uran, total alfa, total beta mm. Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet för generella frågor om olika föroreningars effekter. Då kontakt tas är det bra att veta vilken typ av förorening eller vilken grupp av föroreningar som är av intresse då IMM:s kunskaper är indelade så. IMM kan t.ex. vara ett stöd vid tolkning av analysresultat och exempelvis bedöma risken och hälsofaran med överstigna gräns- eller riktvärden. Kemikalieinspektionen för kunskap om kemikaliers egenskaper och risker. Framförallt kan stöd och råd ges vid kemikaliehändelser av svår och långvarig art. Kemikalieinspektionen har en krisledningsgrupp som kan nås dygnet runt. Dessutom finns tre olika jourer som är specialiserade på olika typer av föroreningar och som kan besvara frågor under kontorstid. Vid behov kan dessa bemannas dygnet runt. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI för analys av toxiska industrikemikalier, bekämpningsmedel och andra miljögifter. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI (NBC-skydd) för analys av radionuklider, exempelvis cesium 137, strontium, americium, plutonium och uran. Där kan även isotopkvotsmätningar på exempelvis plutonium göras.