PROTOKOLL 1 (22) Kommunala handikapprådet

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (22) Kommunala handikapprådet Plats och tid Rum E3, stadshusets entréplan, klockan 09: ande Kenneth Fahlesson, ordförande Torvald Stefansson, kommunstyrelsen Lasse Johansson, tekniska nämnden Marie Lundqvist, barn- och grundskolenämnden Jeanette Gustafsson, barn- och grundskolenämnden Kenneth Andersson, landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering Åke Lindqvist, medicingruppen ( 14-17) Camilla Stenmark, medicingruppen Stellan Holmström, rörelsegruppen Inger Andersson Öberg, psykiatrigruppen Britt-Inger Lundstedt, hörselgruppen Mats Rönnblom, syngruppen Ersättare Anette Lindgren, kommunstyrelsen Curt Nilsson, medicingruppen Agneta Jatko, dövas förening Torgny Lind, socialnämnden Frånvarande Agneta Hansson, adjungerad Håkan Andersson, socialnämnden Marie Andersson, socialnämnden Bibbi Lindgren, rörelsegruppen Andreas Hjelmberg, kommunstyrelsen Paragrafer Underskrifter.. Kenneth Fahlesson, ordförande Alexandra Sundberg, sekreterare.. Camilla Stenmark, justerare

2 PROTOKOLL 2 (22) Kommunala handikapprådet Närvaro och val av justerare De närvarande presenterar sig. Camilla Stenmark föreslås som justerare. att välja Camilla Stenmark till justerare.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 15 Föregående protokoll och godkännande av dagordningen Protokoll från kommunala handikapprådet läggs till handlingarna. Tre nya mötespunkter läggs till, Nya ledamöter i kommunala handikapprådet, Uthyrning av Sambulansen och Svar från resursenheten om korttidstillsyn. att fastställa dagordningen.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 16 Ordförande informerar Ordförande Kenneth Fahlesson lämnar följande information till rådet: Från 1 maj 2014 har landstinget tagit över den medicinska fotvården. Kommunen ansvarar för personer på särskilt boende. Privata läkare får inte skriva ut remiss till fotvård. Fotvården är en viktig fråga att följa, bland annat hur det fungerar för personer i ytterområdena i behov av fotvård. KHR bjuder in ansvarig för fotvården inom landstinget till KHR i september för att få mer information. Socialnämnden har beslutat om att öppna ny gruppbostad i Burträsk. Det är viktigt eftersom socialnämnden har många personer med beslut om boende men där verkställigheten blir fördröjd eftersom det har saknats boendeplatser. Socialkontoret har tagit fram ett förslag om att höja habiliteringsersättningen för att komma upp i nivå med riket i övrigt. Idag är ersättningen 8 kr per halvdag och 15 kr per heldag. Enligt förslaget blir det en höjning till 45 kr per heldag och 29 kr per halvdag. Om beslutet går igenom sker höjningen från 1 augusti KPR planerar en äldredag i Brinken den 4 oktober tillsammans med äldreomsorgen. KHR: s beredningsgrupp tar med sig frågan om KHR kan vara delaktiga i detta arbete. Utmaning inför sommaren att rekrytera personal inom socialtjänsten. Äldreomsorgen blir troligen i behov av att ta in hyrsjuksköterskor. En orsak till personalbristen är att detta är första sommaren sedan kommunen tog över hemsjukvården. att notera informationen.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 17 Uppdatering om kommunens övertagande av hemsjukvården Eva Hård, verksamhetschef för hälso- och sjukvård inom socialförvaltningen, informerar om läget med hemsjukvården sedan kommunen tog över verksamheten. Det ansvar som kommunen tog över är inget nytt utan verksamhet som tidigare bedrivits inom landstinget: Hemsjukvård, hembesök av sjuksköterska och rehabilitering och habilitering. Hemsjukvården omfattar inte läkare utan där har kommunen samarbetsöverenskommelse med läkare på hälsocentraler. Kommuner får inte anställa läkare inom hälso- och sjukvård på socialkontoret. Västerbotten valde att kommunerna tog över hemsjukvården för att en nationell utredning visar att kommunal hemsjukvård ger mer vård och utredning i hemmet. I Skellefteå har kommunen tagit över primärvårdens hemvård, medan landstinget har kvar delar av mer avancerad hemvård. Skellefteå har fått bra betyg för det kommunala övertagandet jämfört med flera kommuner i länet, berättar Kenneth Andersson, VLL. Precis som förr riktar det sig till personer med långvariga behov av hälsooch sjukvård som inte själva kan uppsöka hälsocentral eller där sjukvårdspersonal behöver kunskap om personens hemmiljö för att utforma rehabilitering och habilitering på rätt sätt. Den som blir sjuk ska i vanlig ordning först kontakta sin hälsocentral. För att bli inskriven i den kommunala hemsjukvården krävs att den som är i behov av vård eller någon närstående tillsammans med personens hälsocentral kontaktar kommunens hälsovårdsteam för vårdplanering. Hemsjukvård kan ges både i ordinärt och särskilt boende (äldreboende). Hemsjukvården utförs över hela kommunen i så kallade hemvårdsteam. Hemvårdssjuksköterskan ska vara patientens fasta vårdkontakt för att ge vård, bedöma och planera egenvård och samordna patientens vård. Patienten ska i så hög grad som möjligt ha kontakt med samma hemvårdssjuksköterska. Hembesök kan den få som har tillfälliga behov av hälso- och sjukvård och inte kan uppsöka hälsocentral. Rehabilitering och habilitering handlar om att få hjälp av en arbetsterapeut för att klara de dagliga aktiviteterna, hjälpmedel och förändringar i hemmiljön. Sjukgymnast svarar för träning, rådgivning och utprovning av gånghjälpmedel.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Nattetid finns det två nattsjuksköterskor som tar emot telefonuppdrag och planerar med de fem sjuksköterskor som finns på fältet. På kvällar och helger finns också två samordnande sjuksköterskor, men flera på fältet. Hemsjukvårdsreformen ska revideras 2015, bland annat frågan om hjälpmedel kommer att beröras. Det är ett område som har diskuterats mycket inom länets funktionsnedsättningsföreningar. Föreningarna har haft farhågor om hur det ska bli när kommunerna ska ha större ansvar för hjälpmedel, bland annat om det blir olika avgifter i olika kommuner inom länet. Landstinget kommer att kontakta kommunerna för att hitta gemensamma arbetssätt kring hjälpmedel. Skellefteå socialnämnd har särskilt fokus på förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Detta arbetssätt ska också in i hemvården. Ett annat område som utvecklas är samordnad individuell plan (SIP) när flera myndigheter samarbetar kring en person. SIP ska öka kvaliteten på vården och göra det lättare för patienten att veta vem hen ska vända sig till med vilka frågor. att notera informationen.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 18 Information om ledsagarservice Ethel Hedlund, samordnare för ledsagarservice, berättar om verksamheten. Det startade 1988 som en ledsagarservice för unga. Verksamheten växte och riktade sig även till vuxna. Ledsagarservice är sedan tidigt 1990-tal en permanent verksamhet. Idag är ledsagarservice till för personer mellan år som bor i ordinärt boende och har en funktionsnedsättning som inte beror på normalt åldrande. Personer som kommit in i verksamheten före de fyllt 65 år får fortsätta använda tjänsten. För personer över 65 finns annars En hjälpande hand. Ledsagning kan en person med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar få. Det kan gälla både vardagliga saker som läkarbesök eller att handla, och kultur- och fritidsaktiviteter. Ledsagarservice i Skellefteå är unik i Sverige av två orsaker. Dels kan kvinnor och män som uppfyller kriterierna få två timmar ledsagning i veckan eller 104 timmar per år utan beslut från kommunen. Den sökande ringer till Ethel och berättar om sig själv och sitt behov. Sedan räcker det att ringa och boka några dagar i förväg. Personen kan ha fast ledsagning varje vecka samma tid eller beställa från gång till gång. Om personen har ledsagarservice enligt LSS gäller den tid som står i beslutet. Det andra som är unikt med Skellefteås modell är att det är medlemmar i föreningar i kommunen som ställer upp som ledsagare mot en mindre ekonomisk ersättning. Ersättningen till föreningen är 150 kr för uppdrag under 2 timmar, 2-4 timmar 300 kr, över 4 timmar 425 kr. Ledsagaren kan få upp till 200 kr ersättning för utlägg som resor, fika eller liknande. Idag har ledsagarservice ca 40 aktiva ledsagare och ledsagartagare. Det behövs alltid ledsagare. Eftersom det är ett ideellt arbete så kan inte alla ledsagare alltid ställa upp, beroende på tidpunkt och arbetsuppgifter. Ethel jobbar aktivt med att söka upp föreningar för att hitta ledsagare. Alla ledsagare får en utbildning, i samarbete med funktionsnedsättningsrörelsen. Personer som utbildar har själv den funktionsnedsättning de utbildar om. Under utbildningen får ledsagaren också prova på olika funktionsnedsättningar.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 I dagsläget är det fler bosatta i centrala stan som bokar ledsagarservice än i ytterområdena. Det finns dock ledsagare och ledsagartagare runtom i kommunen. I Bureå finns två som behöver ledsagning men just nu inga ledsagare. KHR konstaterar att alla måste hjälpa till för att få tag på ledsagare där det behövs. SRF påtalar att det finns en brist i allt detta för deras grupp. I Skellefteå kommun beviljas inte personer med grav synnedsättning eller blinda ledsagning enligt LSS. Socialnämnden har fått en fråga kring detta från SRF distriktsförening. Alla som är intresserade är välkomna att besöka ledsagarservice på Storgatan 50 eller ringa. att notera informationen.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 19 Information om gode män Per-Erik Berglund, handläggare på överförmyndarenheten, informerar om uppdraget som god man. Skellefteå och Norsjö kommuner har en gemensam överförmyndarnämnd men handläggning sköts per kommun. Nämndens uppdrag är att sköta tillsyn av gode män, förvaltare och förmyndare ett till största delen lagstyrt arbete. Överförmyndarnämnden har enligt lag inget formellt ansvar att rekrytera, utbilda och informera gode män, men bär i de flesta kommuner detta ansvar. I Skellefteå kommun har överförmyndaren ca 1500 ärenden varav 1100 gäller godmanskap och förvaltarskap. Det finns tre typer av uppdrag: god man för ensamkommande barn under 18, god man för myndiga personer och förvaltare. Skillnaden på god man och förvaltare är att den som har en god man har kvar sin rätt att agera, alltså är den enskilda fri att teckna avtal, hantera ekonomi etc. Om en person tilldelas förvaltare försvinner möjligheten att fatta ekonomiska beslut utan förvaltarens samtycke. I uppdraget kan ingå att bevaka rätt, att förvalta egendom och att sörja för person. God man ska träffa sin huvudman minst två gånger per månad om sörja för person ingår i uppdraget. Överförmyndaren kan kontrollera personer som tar på sig uppdrag inför att ett nytt uppdrag inleds via polisens belastningsregister och hos Kronofogden. Inom kort blir det troligen så att överförmyndaren får begära utdrag även under löpande uppdrag. Innan en person föreslås för uppdrag till Tingsrätten har överförmyndaren också ett möte med personen ifråga för att kontrollera lämpligheten. De allra flesta gode män sköter sig väl, även om felaktiva vinklingar i media gör att många tror att det generellt fungerar dåligt. Det är viktigt att överförmyndaren får information och signaler från anhöriga, enskilda, personal eller andra om någon ser att det inte fungerar med god man eller förvaltare. Om det finns misstankar om någon form av misskötsel av uppdrag kollar överförmyndarenheten upp redovisning, intyg etc. Det finns för få gode män och förvaltare, just nu är det ca 50 ärende där god man eller förvaltare saknas. Kommunen har valt att anställa tre förvaltare, vilket har avlastat de tyngsta fallen. Svårast är att hitta gode män för yngre personer där uppdragen kanske är lite svårare att sköta.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Det finns beslut i överförmyndarnämnden att en god man eller förvaltare får ha max 15 uppdrag om hen inte är anställd. Önskvärt är att ingen ska ha mer än 3-4 uppdrag. Det blir väldigt sårbart om en person har för många uppdrag och sedan plötsligt tvingas sluta. KHR kan vara aktiva i att hjälpa till att hitta gode män och förvaltare. att notera informationen.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Resursfördelning centrum och ytterområden Kommunala handikapprådets referensgrupp har ställt en fråga om resursfördelningen mellan centralort och ytterområden när det gäller att skapa tillgänglighet. KHR: s beredningsgrupp har skickat frågan vidare till tekniska nämndens ordförande Ola Burström. Tekniska nämndens ordförande närvarar inte på dagens möte och kan därmed inte besvara frågan. att frågan bordläggs till nästa sammanträde.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Tillgänglighet i kommunfullmäktigesalen KHR lyfte frågan om tillgänglighet i kommunfullmäktigesalen. Kommunens tillgänglighetsrådgivare kommer att inventera tillgängligheten och lämna förslag på åtgärder till KHR. att notera informationen.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Mässan Ett Skellefteå för alla 2014 Handikappkonsulenten har i uppdrag att ordna mässan Ett Skellefteå för alla 2014, om tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. KHR får ta del av mässprogrammet och webbsidan Alla berörda politiker och tjänstemän förutsätts delta. Eftersom mässan har programpunkter som sträcker sig från sociala aspekter till samhällsplanering och från fritid till skola, så finns det något som berör alla. Vid sidan av många intressanta föreläsningar blir det utställare och blandade aktiviteter så som till exempel prova-på-aktiviteter. att notera informationen

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nya ledamöter i KHR Kommunala handikapprådet välkomnar följande ledamöter: Håkan Andersson (C) som ordinarie ledamot för socialnämnden, Andreas Hjelmberg (KD) som ordinarie ledamot för kommunstyrelsen och Jeanette Gustafsson (FP) som ersättare för barn- och grundskolenämnden. Jeanette Gustafsson är den enda av de nya ledamöterna som närvarar. KHR gör en presentationsrunda och hälsar Jeanette välkommen. att godkänna de nya ledamöterna.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Uthyrning av Sambulansen Handikappkonsulenten har på uppdrag av KHR: s beredningsgrupp fortsatt utreda frågan om föreningars möjlighet att hyra Sambulansen av Skelleftebuss via kommunen. Enligt beslut i Stockholms tingsrätt får Skelleftebuss inte bedriva privat beställningstrafik efter 1 januari Det betyder att föreningar som tidigare kunnat hyra Sambulansen för sina egna aktiviteter inte längre kan göra det. Skelleftebuss föreslår att saken kan lösas genom att en kommunal organisation, exempelvis KHR, står som hyrande och sedan fakturerar den organisation som använt bussen. Efter förankring hos kommunchef och kommunjurist är svaret att Skellefteå kommun inte kan kringgå domstolens beslut. Att hyra bussen för en privat aktörs räkning är inte korrekt även om det inte blir ett direkt lagbrott. Det görs en stor översyn av ambulansverksamheten i länet, berättar Kenneth Andersson, VLL. Sambulansen går idag bara en tur mellan Skellefteå-Umeå men enligt förslag ska den gå två turer eftersom det finns så många patienter med behov av Sambulansen och väntetiderna blir väldigt långa med bara en linje. att notera rapporteringen.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Svar på fråga om korttidstillsyn Handikappkonsulenten redovisar svar från Madelene Anefur Marklund, tillförordnad avdelningschef på skolans resursavdelning, på fråga som ställdes av referensgruppen om att barn över 15 år med personlig assistent inte beviljas korttidstillsyn. Plats på fritidshem erbjuds barn från att de börjar förskoleklass och fram till och med vårterminen det år eleven fyller tretton år i enlighet med skollagen 14 kap. 7. Ungdomar med funktionsnedsättningar som av olika skäl inte kan klara sig själva kan från tretton års ålder ansöka om korttidstillsyn i enlighet med 9 7 LSS. Korttidstillsyn är en LSS-insats som syftar till att stödja barnet/ungdomen före och efter skolans slut, under lov och studiedagar. Idag finns det två verksamheter med korttidstillsyn, Troja på Brännanskolan och Fritidshem Balder på Balderskolan. Rätten till LSS-insatsen korttidstillsyn prövas av handläggare på Resursavdelningen och bedömning grundas i lagstiftning och gällande domstolspraxis. Vid en prövning om rätten till LSS-insatsen korttidstillsyn så bedömer handläggare om personen ingår i personkrets som beskrivs i LSS, om personen har behov av insatsen och om behovet faktiskt redan är tillgodosett. Varje ansökan bedöms individuellt utifrån det ovan nämnda. I de fall en person ej bedöms ha behov av insatsen eller att behovet är tillgodosett så ges avslag. Vid avslag har personen rätt att överklaga till förvaltningsrätten. Avslag gällande korttidstillsyn för personer med personlig assistans finns prövade. Rättens bedömningar sker utifrån den enskildes hela livssituation och gör en bedömning om behovet faktiskt är tillgodosett och om personen är tillförsäkrade goda levnadsvillkor. Förvaltningsrätten i Umeå har hanterat flera överklagningar gällande avslag från personer i Skellefteå kommun där kommunen bedömt att tillsynsbehovet faktiskt är tillgodosett genom personlig assistans. Förvaltningsrätten har uttalat att den personliga assistansen även kan stödja den enskilde att planera och genomföra fritidssysselsättning på ett sätt som passar den enskildes behov. På detta sätt är den enskilde tillförsäkrade goda levnadsvillkor. Fyra av de överklagade domarna överklagades till kammarrätt och vidare till högsta förvaltningsdomstol, men meddelades ej prövningstillstånd utan instanserna hänvisade åter till förvaltningsrättens domslut.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Synpunkter har lämnats till kommunen att ungdomar med personlig assistans önskar att få tillgång till ett socialt sammanhang i anslutning till skoldagar och under lov. Med anledning av detta kommer barn och grundskolenämnden i maj att se över möjligheten att erbjuda fritids för personer mellan 13 och 21år som har personlig assistans. Förslaget är skrivet utifrån barnchecken och skulle som en ökad service skapa möjligheter för ungdomar med stora funktionsnedsättningar att vistas i ett socialt sammanhang under lov och i samband med skoldagar. Förslag är att detta organiseras tillsammans med befintliga tillsynsverksamheter. att godkänna svaret.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Rapportering a) Nämnderna Socialnämnden rapporterar: Nästa sammanträde ska bland annat behandla ny boendeplan för perioden Kommunstyrelsen rapporterar: Två aktuella frågor som ska utredas i samarbete med VLL är hjärtstartare till brandbilar och räddningstjänstens insatser i väntan på ambulans (IVPA) Frågan om turistbåt på älven ska utredas med berörda parter och det är viktigt att tillgänglighetsaspekterna tas in Tekniska nämnden rapporterar: Det har varit bekymmersamt med halka under den gångna vintern. Tekniska kontoret ska göra försök med att blanda in salt i sanden nästa vinter. Barn- och grundskolenämnden rapporterar: Arbete med omstrukturering fortsätter. Det blir flera nya förskolor och Kaplanskolan blir förskola till nionde klass. Skolan räknar med att omstruktureringen ska kunna bli ekonomiskt mer effektiv. Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering rapporterar: Det kommer att vara fler vårdplatser öppna på Skellefteå lasarett över sommaren i år även om verksamheten drar ner. VLL har haft lång diskussion med funktionsnedsättningsföreningarna om tillgängligheten på Norrlands universitetssjukhus. Det kommer att finnas sjukhusvärdar som kan hjälpa patienterna direkt från bussar och hjälpa att hitta rätt på sjukhuset. Det här ska även gälla andra sjukhus. Kenneth Andersson, VLL, redovisar mer på nästa sammanträde. Landstingets likabehandlingsplan har tidigare haft dålig koppling till funktionshinderspolitiken. Planen ska revideras

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 och en referensgrupp bildas för att jobba in funktionshinderfrågorna i likabehandlingsplanen. Många funktionsnedsättningsföreningar kommer att vara involverade. I och med en förbättrad likabehandlingsplan ska också förutsättningarna öka för att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Landstingen i Västerbotten, Stockholm, Västra Götaland och Skåne har gjort en skrivelse till SKL om behovet av ökad förståelse för och kraft kring funktionshinderspolitiska frågor. Idag ligger funktionshinderspolitiken inom SKL i beredningen för primärvård och äldreomsorgsfrågor, där den inte får nog uppmärksamhet. I skrivelsen föreslås att en ny beredning bildas med fokus på funktionshinderspolitiska frågor. b) Referensgruppen Referensgruppen hade möte den 9 april. Från föreningarna rapporterar Camilla Stenmark, Strokeföreningen, att det var internationella Strokedagen igår, stod i CK och informerade om föreningen och stroke. Agneta Jatko, dövas förening, berättar att idag är Teckenspråkets dag. Det finns informationsbord vid Kundtjänst i Brinken där man kan lära sig teckenspråk, tecken som stöd och få information. SRF informerar om att den SMS tjänst för synskadade om hinder i gatumiljön som föreningen under lång tid har arbetat för ska komma igång i veckan. Det här är mycket positivt och det är roligt att föreningens arbete har gett resultat. SRF och flera andra föreningar är nöjda med hur valkansliet har tagit till sig rörelsens synpunkter om tillgänglighet inför valet. c) Tillgänglighetsgruppen Tillgänglighetsgruppen hade sitt senaste möte den 25 april. Gruppens minnesanteckningar har varit utskickade med kallelsen. TGG ska ut och åka buss den 23 maj och videodokumentera olika situationer kring tillgänglighet i kollektivtrafiken. Gruppen kommer att presentera sina synpunkter och förslag för Skelleftebuss och tekniska kontoret. d) Handikappkonsulenten Det ligger ett betänkande om att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska bli en diskrimineringsgrund i Diskrimineringslagen. Behandlas i juni och om beslutet går igenom blir det lag från 1 januari Det finns många undantag vilket har fått kritik både från funktionsnedsättningsrörelsen och FN. Mest kritik handlar om att företag med färre än tio anställda ska undantas kraven på tillgänglighet.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 En ny myndighet har skapats: Myndigheten för delaktighet, MFD, och är en sammanslagning av Handisam och Hjälpmedelsinstitutet. MFD: s uppdrag är att arbeta för att alla människor ska kunna vara fullt delaktiga i samhället, oavsett funktionsförmåga. Anne Holm Gulati är generaldirektör. Det har riktats kritik mot att Hjälpmedelsinstitutet går in i MFD, eftersom det finns risk för att frågorna inte får tillräcklig plats och att viktig kompetens på hjälpmedelsområdet försvinner. Det pågår en diskussion med regeringen om den frågan. Myndigheten för delaktighet har sammanställt resultatet för Kolla Läget, en frivillig uppföljning av kommuners arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen följer de politikområden som satts upp i den nationella strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken och som har bäring på lokal nivå: fysisk tillgänglighet, utbildning, arbetsmarknad, kultur, idrott och transport. Skellefteå kommun placerar sig relativt lågt i samtliga kategorier. Ingen analys har ännu gjorts inom kommunen av varför siffrorna ser ut som de gör. Mer information till KHR när siffrorna setts över. att notera rapporteringen.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Övriga frågor Mats Rönnblom, SRF, lyfter att det ofta brister i tillgängligheten när kommunen ordnar möten som vänder sig till allmänheten. Det saknas mikrofon, teckentolkning, punktskrift, ordnas i fysiskt otillgängliga lokaler etc. Mats efterlyser en policy kring hur möten som riktar sig till allmänheten ska organiseras så att de blir tillgängliga för alla. Kommunala handikapprådet efterfrågar att få rapport från vad som händer i Funkisnätverket. Ledamöterna för barn- och grundskolenämnden kollar upp detta till nästa möte.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nästa sammanträde Ordförande förslår ändrad mötestid för nästa sammanträde. Kommunala handikapprådet sammanträder nästa gång den 10 september klockan i lokal E3, Stadshuset. Beredningsgruppen sammanträder den 26 augusti. Referensgruppen sammanträder den 13 augusti.