rio PI VÅRDEN N U M M E R
|
|
- Rolf Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eva slipper dö för tidigt rio PI VÅRDEN N U M M E R Lönsamt att förebygga stroke socialstyrelsens mål FLER Med FLIMMER Ska behandlas
2 LEDARE Socialstyrelsens mål för stroke- hjärtsjukvården ställer krav på landstingen. Vilka strategier finns för att nå upp till ribban? Det tar vi reda på det här numret av Prio genom att ha fokus på myndighetsdokumentet som har till syfte att rädda liv. Ett mål värt att nå i mars 2014 offentliggjorde Socialstyrelsen målnivåer för stroke- och härtsjukvård, närmare bestämt 15 indikatorer tas upp i dokumentet. När det gäller patienter med förmaksflimmer och ytterligare en riskfaktor sätts målet till att 80 procent av patienterna skall behandlas med preventiv blodförtunnande behandling. Det är ett bra mål eftersom många människor därmed kan räddas undan en för tidig död och onödigt lidande. Dessutom skulle samhället spara mycket stora belopp genom att fler patienter behandlas i enlighet med gällande medicinska riktlinjer. socialstyrelsen kan inte beordra landstingen att komma upp till denna nivå. Det skiljer sig dessutom åt mellan landstingen hur långt de har kommit i förhållande till det uppsatta målet. Så hur ser företrädare inom vården på Socialstyrelsens dokument? Vad har de för strategier för att uppfylla målnivån om strokeprevention för människor med förmaksflimmer? Det kommer du bland annat att kunna läsa om i detta nummer av Prio. jag vill även ta tillfället i akt att önska ett gott slut på året. Jag och mina kollegor har en förhoppning om att vården redan nästa år kan ge hela folket en present i form av att målet, att minst 80 procent av förmaksflimmerpatienterna får strokeförebyggande behandling, är uppfyllt. Jag och mina kollegor har en förhoppning om att vården redan nästa år kan ge hela folket en present i form av att målet är uppfyllt. PI VÅRDENrio Prio i vården ges ut av Boehringer Ingelheim AB. Det är ett familjeägt läkemedelsföretag som investerar 23,8 procent av nettoförsäljningen i forskning (2010). redaktion Produktion Erlandsson & Bloom AB Redaktör Anna-Karin Andersson annakarin.mail@gmail.com Grafisk form & repro Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se Redaktionsråd Linda Avander linda.avander@ boehringer-ingelheim.com Staffan Gustavsson staffan.gustavsson@ boehringer-ingelheim.com Henrik Heilborn henrik.heilborn@ boehringer-ingelheim.com Jessica Lundström jessica.lundstroem@ boehringer-ingelheim.com Elisabet Olander elisabet.olander@ boehringer-ingelheim.com Johan Sonesson johan.sonesson@ boehringer-ingelheim.com Gunilla Torstensson gunilla.torstensson@ boehringer-ingelheim.com Omslag Jens Magnusson Tryck Gothia Offset, Göteborg Staffan Gustavsson Market Access and External Affairs Director Adress Boehringer Ingelheim AB Box 47608, Stockholm Telefon: Besöksadress: Liljeholmsstranden 3 Tidningen Prio i vården är miljövänlig enligt svanen. DIAB PRIO I VÅRDEN
3 INNEHÅLL # Svar på tal. Socialstyrelsen förklarar varför det behövs målnivåer i hjärtsjukvården. 6 Porträttet. Evas mor dog i stroke. Själv slipper hon drabbas av samma öde tack vare behandlingen med antikoagulantia. 9 Tickande bomb. Så kan obehandlat flimmer beskrivas enligt professor Mårten Rosenqvist. 10 Nära mål. Skåne kan ha hittat ett sätt för att lyckas behandla fler med blodförtunnande läkemedel. 13 Lönsamt. Genom att behandla med antikogulantia kan många dyra strokefall undvikas. 14 Beslutsstöd. Det krävs för att nå målet. 16 Direktören mot väggen. Hur är det att bära ansvaret för att målet uppnås? NÄSTA NUMMER av PRIO: ojämlikheter i vården n n Trots att det i lagtext står inskrivet att hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor för hela befolkningen verkar det många gånger vara svårt för svensk sjukvård att kunna leva upp till det. n n Är det rimligt att kvaliteten på behandlingen skiljer sig beroende på var patienten bor i landet? Eller om det är en man eller kvinna? Hur ska vi nå en jämlik vård? Vilka politiska initiativ tänker sig den nya regeringen? Frågorna är många Prio ger svaren i nästa nummer! PRIO I VÅRDEN 3
4 FAKTA Därför är det viktigt Olika långt till målet Socialstyrelsen har tagit fram en målnivå som anger hur stor andel av de med förmaksflimmer som bör behandlas med blodförtunnande läkemedel kallat antikoagulantia. Målnivån är satt till 80 procent. Det innebär att varje landsting ska sträva efter att 80 procent av alla som har förmaksflimmer och riskfaktor för stroke ska få behandling med antikoagulantia. Hur långt man har kvar till målet varierar i landet. 4 PRIO I VÅRDEN
5 FAKTA att nå målet SHUTTERSTOCK Socialstyrelsen har tagit fram målnivåer för hjärtsjukvården i Sverige och kommit fram till rekommendationen att 80 procent av patienter med flimmer ska få behandling för att minska risken för stroke. Björn Nilsson, som lett arbetet, reder ut hur målen ska användas och följas upp. text anna-karin andersson illustration jens magnusson Varför behövs nationella målnivåer för hjärtsjukvården? Målnivåerna ger landstingen en tydlig riktning att jobba emot. Hur man ligger i förhållande till målnivåerna visar om man har god vårdkvalitet eller om det finns behov av förbättringsarbete. Hur ska målnivåerna användas? För att de ska ha verkan måste de användas aktivt i den praktiska verksamheten. Varje region och vårdenhet ska fundera över vad det innebär att arbeta mot målen, ha strategier för hur de ska uppnås och sätta upp tydliga delmål. Socialstyrelsens har satt målet att 80 procent av patienter med förmaksflimmer ska behandlas med antikoagulantia, vilket är en markant ökning jämfört med dagens faktiska nivå. Varför bör så många fler med flimmer få behandling? Förmaksflimmer är en allvarlig riskfaktor för stroke och genom att ge fler förebyggande behandling skulle vi kunna spara många människors lidande och minska dödligheten i landet. Nya läkemedel gör det lättare för patienter att kunna sköta sin behandling och vår expertgrupp kom fram till att en målnivå på 80 procent är rimlig och önskvärd. Olika regioner har olika långt till det målet. Hur ska man se på de regionala skillnaderna? Björn Nilsson har lett arbetet med Socialstyrelsens målnivåer inom hjärtsjukvården. Trots att det finns nationella riktlinjer kring hur flimmerpatienter med riskfaktor för stroke ska behandlas tycks regioner ha olika praxis kring hur behandling ska ges. De som har långt kvar till målet borde analysera problemet och prioritera att öka sin behandlingsfrekvens. Vad krävs för att lyckas nå målet att 80 procent av alla flimmerpatienter ska få behandling med antikoagulantia? Att man skriver in målet för sin verksamhet, utvärderar arbetet med att nå det och kontinuerligt mäter sina resultat. Beslutsfattare inom vården måste lyssna på den medicinska professionen och vara lyhörd för om det finns behov av resurser för att nå måluppfyllelsen. I ett eventuellt äskande av pengar för det bör man ha i åtanke att satsningen ger stora besparingar eftersom man minskar den kostsamma vården som ett ökat antal strokefall annars kräver. Hur kommer ni på Socialstyrelsen att följa upp arbetet med att nå de uppsatta målen för hjärtvården? Målnivåerna för hjärtsjukvården och strokevården presenterades i mars 2014 och i början av 2015 ska vi påbörja vårt uppföljningsarbete för att analysera vad som hänt under året. Vi kommer att titta på vad de Öppna jämförelserna visar och även påbörja en nationell utvärdering av hjärtsjukvården. Flimmer en dold sjukdom I Sverige beräknas människor ha förmaksflimmer och minst kan vara drabbade utan att veta om det. Det är förmaksflimmer Vid förmaksflimmer slår hjärtat oftast snabbt och oregelbundet och kan ge en fladdrande känsla i bröstet. Besvären varierar från person till person men vanliga symptom är smärta i bröstkorgen, trötthet, andfåddhet vid små ansträngningar och yrsel. För vissa blir obehaget så stort att de inte kan jobba eller utföra vardagliga sysslor medan andra inte känner av det alls. Flimmer ökar risken för stroke Den främsta anledningen till att ta problemet på allvar är att förmaksflimmer påtagligt ökar risken för stroke. Den som lider av förmaksflimmer löper dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med de utan flimmer. Behandling räddar liv Behandling med blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer minskar risken för stroke med 70 procent. PRIO I VÅRDEN 5
6 Personporträtt Att dö vid 71 är alldeles för tidigt Eva Ålebring är drabbad av förmaksflimmer men lever tack vare sina behandlingar ett bra liv i dag. Hon tänker ofta på att om hennes mamma fått samma hjälp kanske hon sluppit stroke och för tidig död. text anna-karin andersson foto melker dahlstrand Det har gått tolv år sedan Eva Ålebring, 68 år, upplevde förmaksflimmer för första gången men hon minns ännu attacken glasklart. Det var på natten efter att hon kommit hem från en veckas semesterresa som hon kände hur det började dunka i bröstet. Obehaget höll i sig även på morgonen men Eva är inte den som oroas eller låter sig hindras i första taget så trots att hjärtat slog snabbt och ojämnt tog hon sig till jobbet precis som hon brukade. På väg upp i en trappa kände jag att det tog stopp, att jag inte klarade av ansträngningen och ringde min man, berättar Eva Ålebring. Det blev bilfärd till akuten på Karolinska Sjukhuset. Strax efter att hon hamnat i den medicinska expertisens händer släppte emellertid Evas flimmerattack av sig självt och hennes EKG och andra uppmätta värden pekade på att allt var normalt. Ett dygn låg hon kvar för observation och hela tiden visade hennes hjärta på helt normal funktion. Efter ett halvår fick Eva en ny flimmerattack och därefter dröjde det yt- 6 PRIO I VÅRDEN
7 Personporträtt Namn: Eva Ålebring Ålder: 68 år Bor: I Solna i Stockholm och i fritidshus i Blekinge. Familj: Sambon Håkan samt dotter och dotterdotter i Malmö. Om att ha flimmer och få behandling: Attackerna har inneburit ett obehag för mig men jag har aldrig varit rädd. Min omgivning har nog varit mer orolig för mig. Att jag fått långsiktig behandling har varit avgörande för att jag kan leva så bra som jag gör idag. Jag känner mig trygg nu när jag vet att jag minskat risken för stroke. Det var som om hjärtat studsade runt i hela bröstet och ut i ryggen terligare ett halvår innan det var dags igen. Sådär höll det på under några år men attackerna kom med tiden allt tätare och höll i sig allt längre. Från att ha varat i sex timmar kunde de hålla på i 18 timmar i sträck och komma flera gånger i månaden. När det pågick var det som om hjärtat studsade runt i hela bröstet och ut i ryggen. Och så blev jag otroligt kissnödig och efteråt fick jag huvudvärk och var helt slut i kroppen. det dröjde sex år från den första attacken tills det att hon år 2008 fick remiss till en kardiolog. Att hon då äntligen blev omhändertagen och fick en långsiktig behandling ser hon som en betydelsefull milstolpe i livet. Under flera år hade jag fått höra att hjärtat kunde slå lite i otakt, att det inte var så farligt. Plötsligt blev jag tagen på allvar. Fick en läkare som kunde förklara riskerna och vilka olika behandlingsalternativ som fanns. eva ålebring tog inledningsvis medicin när attackerna kom men eftersom de inte hade någon verkan för henne fortsättning på nästa uppslag PRIO I VÅRDEN 7
8 Personporträtt Nu känner jag mig trygg och har god livskvalitet, säger Eva Ålebring. gjorde hon en ablation 2011, vilket innebär att man med hjälp av en kateter riktar värme mot det område i hjärtat som orsakar rytmrubbningen. Efter att ha varit fri från flimmer i tio månader fick hon åter en flimmerattack och blev tvungen att göra en ny ablation i början av Sedan dess har hon varit symptomfri, vilket Eva beskriver som en obeskrivlig känsla. Som en del i behandlingen har hon även fått blodförtunnande läkemedel, antikoagulantia, för att minska risken för stroke. Nu känner jag mig trygg och har god livskvalitet, konstaterar hon. eva ålebrings berättelse är inte unik. I Sverige beräknas människor ha förmaksflimmer och nästan lika många kan vara drabbade utan att veta om det. Många av de drabbade får inte adekvat flimmerbehandling och underbehandlingen är större bland kvinnor än män. De senaste åren har man gjort många medicinska framsteg inom hjärtsjukvården men problem med förmaksflimmer har hamnat i skymundan. Det har inte prioriterats lika högt som andra hjärtsjukdomar utan haft låg status och inte ansetts så viktigt. Det har gjort att många flimmerpatienter blivit dåligt omhändertagna inom vården, säger Tord Juhlin, överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö. den främsta anledningen till att ta problemet på allvar är att förmaksflimmer påtagligt ökar risken för hjärtsvikt och stroke. Den som lider av förmaksflimmer löper dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med de utan flimmer. Genom att behandla med blodförtunnande medicin kan man förebygga proppbildning och därmed undkomma stroke. eva ålebrings mamma dog vid 71 års ålder efter att ha fått en stroke och slutade sitt liv rullstolsburen med en halvsidig förlamning. Nu är Eva själv 68 år och hon tänker ofta på om hennes mor kanske hade obehandlat flimmer och att hon eventuellt kunde ha levt betydligt längre om dagens behandlingsmetoder funnits. Att dö vid 71 är alldeles för tidigt. Jag ser fram emot att få leva länge och vill se min dotterdotter växa upp, avslutar Eva Ålebring. l Evas tre tips till andra med flimmer 1Läs på om förmaksflimmer. Att du själv har kunskap gör dig till en bättre kravställare på vården. 2 Nöj dig inte för snabbt, fråga om vilka alternativ till behandling som finns. 3Gå med i en patientorganisation, det är ett utmärkt sätt att få information på. Jag har till exempel varit på många givande evenemang med 1,6-miljonersklubben. Att slumpen avgör vem som får behandling är inte acceptabelt Det tog tid innan Eva Ålebring fick blodförtunnande medicin och många med förmaksflimmer får ingen behandling alls. Patientföreningen Riksförbundet HjärtLung ser allvarligt på problemet. Hallå där, Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung! Hur ser du på att många med flimmer inte får de läkemedel de behöver? Det kan vi inte acceptera. Det är viktigt att alla patienter får en likvärdig bedömning. Det får inte vara en slump om man får rätt behandling och därmed förebygger risken för stroke. Det är otroligt bekymmersamt att vi inte har en likvärdig vård i Sverige. Vad har era medlemmar för syn på underbehandlingen, tror du? Min känsla är att de allra flesta har kunskap om att man kan få behandling med blodförtunnande läkemedel. De pratar med varandra och hör att andra personer med liknande problem får helt andra råd och en annan vård beroende på var i landet de bor. Det skapar oro. Det ligger i professionens ansvar att göra bedömningar och ha en öppen dialog med patienterna om vilka alternativ som finns och diskutera fördelar och nackdelar. Hur kan ni som patientförening påverka till en förändring? Vi försöker hålla frågan levande genom att skriva debattartiklar och delta i möten med bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och politiker. Vi är också ett stöd till våra medlemmar och kan genom information ge verktygen för att som patient kunna ställa krav på vården. l Anders Norderman 8 PRIO I VÅRDEN
9 Risken med flimmer Som att bära på en tickande bomb Varje dag drabbas människor av stroke helt i onödan. Mårten Rosenqvist, professor i kardiologi, likställer att ha obehandlat flimmer med att bära på en bomb. text anna-karin andersson Stroke, det vill säga en blodpropp i hjärnan, är en av de sjukdomar som skapar mest lidande, ofta med långvariga funktionsnedsättningar som förlamning och talsvårigheter. Många avlider också till följd av stroke. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Risken att drabbas av stroke är betydligt större för personer med förmaksflimmer jämfört med dem utan. Sedan länge har man känt till att blodförtunnande läkemedel avsevärt minskar risken för stroke för den här patientgruppen ändå får långt ifrån alla den behandlingen. Det får till följd att minst tio människor drabbas av stroke varje dag helt i onödan, säger Mårten Rosenqvist, professor i kardiologi vid Danderyds sjukhus i Stockholm. att hitta flimmerpatienterna och se till så att de får förbyggande behandling Stefan Zimmerman SHUTTERSTOCK Mårten Rosenqvist, professor i kardiologi. mot stroke anser Mårten Rosenqvist borde vara mer högprioriterat än det är idag. Socialstyrelsens målnivå om att 80 procent av patientgruppen bör få behandling är ett bra riktmärke. Mårten Rosenqvist konstaterar krasst att inget landsting når upp till målet i dagsläget och att det, trots skarpa nationella riktlinjer, är stora variationer i landet. För att nå målet krävs nya krafttag, anser han, eftersom vetskapen om den förebyggande behandlingens goda effekter sedan länge varit känd utan att det påverkat behandlingsandelen tillräckligt. kunskapsbrist och ett ointresse för att behandla för något man inte ser den direkta nyttan med tror Mårten Rosenqvist kan vara en del i förklaringen till underbehandlingen. Han menar att läkare kan vara mer motiverade när det handlar om ett lindra och bota. I det här fallet leder behandlingen till att ingenting ska hända. Men fler borde se allvaret i konsekvenserna av att låta bli. Att ha obehandlat flimmer är som att bära på en tickande bomb, säger Mårten Rosenqvist. l 6000 Varje år insjuknar cirka personer i stroke på grund av förmaksflimmer. PRIO I VÅRDEN 9
10 projekt att behandla fler Skåne kan ha hittat vägen till målet I Skåne har man kommit en bra bit på väg i arbetet med att nå Socialstyrelsens mål med att 80 procent av patienterna med förmaksflimmer ska få adekvat behandling. I ett omfattande projekt granskas journaler i primärvården för att hitta dem som helt i onödan lever med risken att få stroke. text anna-karin andersson illustration jens magnusson Om vårt arbete faller väl ut kan ett stort antal liv räddas och flera hundra patienter skulle slippa det lidande som det innebär att få stroke, säger Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin, distriktsläkare och projektledare på Centrum för Primärvårdsforskning i Skåne. Kristina Sundquist leder Region Skånes arbete med att förebygga stroke orsakat av förmaksflimmer genom att öka andelen som får behandling med blodförtunnande läkemedel, så kallad antikoagulantia. Projektet kallas FIRST, Förmaksflimmer i Region Skåne-Trombosprevention, och ambitionen är att nå upp till Socialstyrelsens målnivå, det vill säga att 80 procent av alla flimmerpatienter ska få adekvat behandling. Projektet kostar 2,5 miljoner kronor och finansieras till hälften av Region Skåne och resterande hälft av LIF de forskande läkemedelsföretagen. för att upptäcka de obehandlade flimmerpatienterna har man bjudit in 25 vårdcentraler, både regionägda och privata, att delta i en pilotstudie som inleds med en noggrann journalgranskning. Hittills har patientjournaler från tio av vårdcentralerna gåtts Bertil Kjellberg, CPF Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin, leder projektet som ska minska strokefallen i Skåne. igenom och sedan arbetet påbörjades i december 2013 har ett flertal obehandlade patienter, som borde få blodförtunnande läkemedel, upptäckts. En del av dessa har tack vare projektet idag fått behandling för att minska risken för stroke och Kristina Sundquist menar att upptäckten visar på behovet av att nå upp till Socialstyrelsens uppsatta målnivå. Vi kan tyvärr förutsätta att det finns människor som vi ännu inte hunnit upptäcka som under tiden som vårt arbete pågår hinner drabbas av stroke och kanske även för tidig död. Vad beror då underbehandlingen på? Kristina Sundquist tror att det finns flera förklaringar. Dels är det en hög arbetsbelastning inom primärvården som gör att läkarna inte alltid har den tid som skulle behövas för att ta hand om de kroniskt sjuka. Men det finns också en osäkerhet kring hur flimmerpatienterna med olika riskfaktorer ska behandlas. Verkan och biverkan med läkemedelsanvändningen ska vägas mot varandra och det finns fall som kan upplevas som svårbedömda, förklarar Kristina Sundquist. ett syfte med projektet FIRST är att öka kunskapen i primärvården kring antikoagulantiabehandling. Hjärtspecialister och sjuksköterskor med specialintresse för hjärtrelaterade sjukdomar från Skånes universitetssjukhus kommer att besöka de deltagande vårdcentralerna för att ge stöd och råd kring hur bedömningarna ska göras. Och med rätt kompetens minskar antalet gråzoner i besluten om vilka patienter som ska få antikoagulantia. Det här handlar om implementering av evidensbaserad medicin, säger Kristina Sundquist. Om projektet FIRST faller väl ut skulle arbetssättet kunna användas i hela Skåneregionen och kanske även i andra delar av landet. l 10 PRIO I VÅRDEN
11 projekt att behandla fler Om vårt arbete faller väl ut kan ett stort antal liv räddas Vad handlar det om? Projektet i korthet: För att minska strokefallen har man i Skåne ett projekt som går ut på att fler människor med förmaksflimmer ska få förebyggande behandling med blodförtunnande läkemedel, så kallad anitkoagulantia. Siktet är inställt på att nå upp till Socialstyrelsens målnivå, att 80 procent av flimmerpatienterna ska behandlas. Tjugofem vårdcentraler ingår i projektet och deras journaler granskas för att upptäcka obehandlade patienter och personalen på vårdcentralerna får utbildning om hur behandlingen ska ges. Satsningen finansieras av Region Skåne och LIF De forskande läkemedelsföretagen. Därför är det värt att nå målet: I Skåne finns uppskattningsvis drygt patienter med förmaksflimmer. Genom att öka andelen som får blodförtunnande behandling till 80 procent skulle man kunna förhindra mellan 300 och 400 strokefall per år i regionen. PRIO I VÅRDEN 11
12 projekt att behandla fler Vad krävs för att ni ska lyckas? Prio frågar en medicinsk rådgivare, en landstingstjänsteman och en politiker om satsningen på att sträva efter att 80 procent av de med förmaksflimmer ska få behandling för att förebygga stroke i Skåne. text anna-karin andersson Det har enbart varit positiv respons 3 frågor till Peter Thesleff, medicinsk rådgivare på Capio närsjukvård, Region Sydväst: 1Två vårdcentraler i ditt verksamhetsområde har deltagit i projektet FIRST, varför ville ni vara med? Eftersom vi så tydligt såg patientnyttan. Undersökningar visar samstämmigt på den goda effekten av att behandla personer med flimmer med antikoagulantia för att förebygga stroke. Samtidigt ser vi att för få inom patientgruppen får den behandlingen. Det fanns inga tvivel kring att vilja delta i ett projekt som har till syfte att nå en förändring på det här området. 2Vad har projektet inneburit för er del hittills? Flera patienter med förmaksflimmer som saknat strokeförebyggande behandling har upptäckts och får nu tack vara projektet blodförtunnande läkemedel. Vi har inte kunnat göra säkra mätningar på hur mycket behandlingsandelen ökat men det är tydligt att projektet bidragit till goda resultat. Det ger också en ökad uppmärksamhet till problemet och bidrar till att vårdpersonal intresserar sig mer för att även upptäcka personer som kan leva med flimmer utan att veta om det. 3Hur har vårdpersonalen reagerat på att vara med? Det har enbart varit positiv respons från berörda läkare, vad jag känner till. Det har aldrig handlat om att komma med pekpinnar utan syftat till att observera ett problem och gemensamt hitta vägen till en lösning. Christiaan Dirksen 2 frågor till Maria Landgren, chef för Enheten för läkemedelsstyrning i Region Skåne: Varför är det angeläget att nå 1 målet? Eftersom stroke skapar stora skador för både patient och samhälle. Om vi kan öka andelen som får blodförtunnande till 80 procent kommer vi att kunna förhindra mellan 300 och 400 strokefall varje år i Skåne. Vad krävs för att ni ska 2 lyckas? Samarbete mellan vårdnivåer och kunskapsöverföring. Uppföljning och feedback. 2 frågor till Anders Åkesson, miljöpartistiskt regionråd i Region Skåne med sjukvårds - och tandvårdsansvar: Region Skåne betalar 1,25 1 miljoner kronor för att hitta ett sätt för att fler flimmerpatienter ska få behandling. Varför gör ni den här satsningen? Vi har sett att förskrivningen av läkemedel till patienter med förmaksflimmer inte står i paritet till vad som är rimligt enligt de nationellt framtagna målen och riktlinjerna. Eftersom konsekvenserna för obehandlade patienter är så allvarliga, med tanke på att man kan drabbas av stroke, var det givet att finansiera ett projekt som kan påverka till en förbättring på området. Kommer Region Skåne att nå 2 den nationella målnivån? När i så fall, tror du? Vår ambition är att vi ska förbättras på området men det är en del hinder i vägen för att lyckas fullt ut och det är för tidigt att säga om eller när vi kommer att nå upp till målet. l 12 PRIO I VÅRDEN
13 Ekonominska konsekvenser SHUTTERSTOCK Lönsamt att nå målet Att behandla fler flimmerpatienter innebär initialt ökade läkemedelsutgifter men totalnotan för satsningen visar på stora vinster. Samhället sparar mångmiljonbelopp på minskad strokevård. Katja Kircher text anna-karin andersson Att nå Socialstyrelsens målnivåer för hjärtsjukvården får konsekvenser även för ekonomin. Att behandla fler flimmerpatienter med antikoagulantia skulle bland annat föra med sig samhällsbesparingar eftersom det leder till minskade strokefall. Sjukvårdskostnaderna för en stroke beräknas till kronor, så ur ekonomisk synvinkel finns naturligtvis starka incitament för att förebygga stroke, säger Lars-Åke Levin, professor på Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och biträdande föreståndare på Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT. lars-åke levin anser att man bör sträva efter att fler ska få strokeförebyggande behandling, men han poängterar samtidigt att det inte är något som sker av sig självt. För att nå målet med en ökad läkemedelsförskrivning av antikoagulantia krävs aktiva beslut på en hög nivå och en finansiell plan för att täcka upp för landstingens merkostnader för den ökade mängden läkemedel. Man begår ett misstag om man tror att det går att införa nya behandlingar i befintlig budget, säger Lars-Åke Levin. den initialt ökade läkemedelskostnaden för landstingen tjänas emellertid snabbt in när man ser till patientens totala vårdkostnader över tid. När man gjort beräkningar på vad det skulle kosta om en tidigare obehandlad flimmerpatient fick antikoagulantiabehandling skulle första året innebära ökade samhällsutgifter på kronor. Fem år senare skulle samhället göra en besparing på kronor och på en tjugoårsperiod skulle kostnaderna för samhället minska med kronor för den behandlade patienten. Min poäng är att det är lätt att se vinsterna med ett brett införande av behandling till flimmerpatienter för att förebygga stroke men att man inte kan blunda för att landstingen till en början får ökade utgifter. Att ta hänsyn till alla parametrar i beräkningarna och vara beredd på att fördela resurserna är en förutsättning för att lyckas. l Professor Lars- Åke Levin menar att det är ekonomiskt lönsamt att förebygga stroke. Ekonomiska konsekvenser i korthet Om de nationella riktlinjerna skulle följas fullt ut, och man lyckades med ett brett införande av antikoagualantiabehandling, skulle landstingens kostnader öka med 158 miljoner kronor under tjugo år. Samhället skulle under samma period spara resurser motsvarande miljoner kronor, framför allt genom minskade kostnader för strokevård. Källa: Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för Hjärtsjukvård PRIO I VÅRDEN 13
14 Förändring i praktiken Vårdpersonalen måste själva känna att förändringen är viktig Att omvandla målnivåer i ett myndighetsdokument till att gälla i praktiken är lättare sagt än gjort. För att lyckas krävs stöd när beslut om behandling ska fattas så att det blir tydligt hur avvägningen gått till. text anna-karin andersson Läkare har naturligtvis en vilja och ambition att behandla korrekt. De har även oftast god kännedom om rådande riktlinjer. Trots det ser vi att för få patienter med förmaksflimmer får behandling med antikoagulantia, konstaterar Mikael Hoffmann. Han är ordförande för Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi, NEPI, som inrättats för att följa upp hur läkemedel används och dess effekter. mikael hoffmann menar att vi generellt har dålig kunskap om varför följsamheten inte så bra som man skulle kunna önska vid införande av målnivåer. Vi kan se att patienter avstår från behandling och att läkare förskriver andra läkemedel än vad de nationella riktlinjerna gör gällande men vet inte vad det beror på. Enligt Mikael Hoffmann måste de nationella målnivåerna förankras i form av lokala mål i varje landsting och i respektive verksamhet för att de ska följas och fungera. Att någon utifrån, i det här fallet Socialstyrelsen, lägger fast hur ska vara förändrar inte läkarens tankesätt i mötet med den enskilda patienten. Han menar att arbetet snarare bör gå ut på att Mikael Hoffmann är medicine doktor, överläkare i klinisk farmakologi och chef på Stiftelsen Nepi. Tidigare läkemedelschef vid Landstinget i Östergötland. förändra attityder än att öka mängden dokument som visar på nyttan med uppnådda målnivåer. Vi har en allmän tro om att mer information är vägen till målet men vetenskapen visar att det inte fungerar så, säger han. Vårdpersonalen måste själva känna att förändringen är viktig. hur når man då dit? Mikael Hoffmann har hög tilltro till kliniska beslutsstöd så att inte bara behovet av att fatta ett beslut signaleras utan att även orsaken till varje enskilt beslut i vården blir tydligt dokumenterat. Han lyfter fram landstinget Östergötland som ett exempel där han tidigare var läkemedelschef. Där har man i ett pilotprojekt testat ett integrerat beslutsstöd i det elektroniska journalsystemet med syftet att fler flimmerpatienter ska få strokeförebyggande behandling med antikoagulantia. kortfattat kan man säga att systemet hjälper till att uppmärksamma behov av att fatta beslut om behandling till flimmerpatienter. När det i journalen exempelvis står att patienten har förmaksflimmer, men saknar behandling med antikoagulantia utan att det finns en förklaring till detta avsteg från riktlinjerna, får läkaren automatiskt frågan om patienten kan behöva behandlas med antikoagulantia. Vare sig läkaren då väljer att behandla eller avstå från att ge behandling hjälper beslutsstödet till att dokumentera det. I nästa möte, kanske med en annan vårdgivare, följer noteringen med i patientjournalen och nästa läkare behöver då inte fundera på varför patienten har, eller inte har behandling. Förhoppningen är att det ska leda till en ökad behandling av flimmerpatienter för att förebygga stroke och dessutom dokumentera skälen till varför man behandlat som man gjort, säger Mikael Hoffmann. l 14 PRIO I VÅRDEN
15 Förändring i praktiken shutterstock Vi har en allmän tro om att mer information är vägen till målet men vetenskapen visar att det inte fungerar så För att nå målet krävs det att läkaren, i mötet med den enskilda patienten, känner sig motiverad att behandla med antikoagulantia. Mikael Hoffman: Det här krävs för att nå målet l Förankra målnivån lokalt. Sätt upp egna mål som är rimliga för just er verksamhet. l Identifiera skälen till varför ni ligger under målnivån så att ni vet vad som behöver förändras. l Dra nytta av kliniska beslutsstöd, som med fördel kan integreras i patientjournalen, för att påverka beslutsfattaren i det direkta vårdarbetet. l Använd det kliniska beslutsstödet för att kartlägga vad som ligger till grund för beslut för att behandla respektive avstå från behandling. l Följ upp de strukturerade valen och analysera dem. PRIO I VÅRDEN 15
16 PRIO FRÅGAR Hallå där, direktören! Socialstyrelsen har satt upp målnivåer för hjärtsjukvården och det är landstingens sjukvårdsdirektörer som är högst ansvariga för att målen nås. text anna-karin andersson Peter Lönnroth, biträdande hälsooch sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen, hur ser du på betydelsen av att ha målnivåer inom hjärtsjukvården? Det är ett bra sätt att ange en ribba. Vissa mål är högt ställda, känner du dig pressad av kravet att nå målen? Nej, sådana mål får man räkna med att ha i livet. Det är en självklarhet att de ska nås men det kan ju ta lite olika lång tid. Peter Lönnroth anser att Socialstyrelsens målnivåer är en bra ribba att jobba mot. Socialstyrelsen har bland annat satt upp målet att 80 procent av alla med förmaksflimmer ska få behandling för att förebygga stroke. Hur ska ni arbeta för att lyckas med det i Västra Götalandsregionen? Vi har haft en rad seminarieserier med specialister på fyra orter eftersom vi sett att introduktionen av behandling med nya antikoagulantia gått för trögt. Vi följer även vår allmänna process för ett ordnat införande av riktlinjer vilket innebär att vi finansierar en introduktionsfas på ett till tre år men verksamheten får pengarna först när man kunnat visa att man lyckats uppnå ett resultat. Vi ser att det sammantaget lett till att förskrivningen av nya antikoagulantia ökat och att allt fler flimmerpatienter får behandling. Vi närmar oss successivt målet. På något sjukhus ligger man till och med över målnivån. Hur värderar ni arbetet med att öka förskrivningen med nya antikoagulantia? Det är högprioriterat. Vi följer riksdagens vägledande riktlinjer i vårt arbete med att nå målen inom sjukvården. Med tanke på åkommans allvarlighetsgrad, i det här fallet det lidande som en stroke innebär, de förebyggande läkemedlens bevisat goda effekt och de hälsoekonomiska kalkylerna är det en självklarhet att vi värderar högt att lyckas med att behandla fler. l NÄSTA NUMMER av PRIO: ojämlikheter i vården
Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Välkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Motivation för bättre hälsa
Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
rio PI VÅRDEN N U M M E R 1 2 0 1 5
rio PI VÅRDEN N U M M E R 1 2 0 1 5 Ministern: Det handlar om liv och död Så ska vården bli mer jämlik VÅRd på OLIKA VILLKOR VISSA i KÖ ANDRA PÅ RÖDA MATTAn LEDARE Den ojämika vården i Sverige uppmärksammas
God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?
Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet
1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven
! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Diabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Hälsopartiet 2014 översikt av svaren
Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga
Verktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Intervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Övervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Att leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
En liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen
INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons
Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Våga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?
Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen
Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011
Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens
Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Har du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Du kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Högt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj
Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional
I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Till dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Anne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen
Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet
Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
rio PI VÅRDEN N U M M E R 2 2 0 1 5
Så ger riktlinjerna stöd för regionerna rio PI VÅRDEN N U M M E R 2 2 0 1 5 Bättre KOL-vård gynnar ekonomin NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR KOL LEDARE De nya nationella riktlinjerna ska leda till att upptäcka
En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma
Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2
Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu
Att leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!
Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det
Kasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt
Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer
Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.
Hej Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Jag vill först säga att det är över 12 år sedan jag lämnade kyrkan. Vissa detaljer minns jag inte exakt, men då nämner
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström
Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet
Kommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Förhandling - praktiska tips och råd
Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på
Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Gör ditt testamente. till en gåva för livet. Om Cancerfonden
Gör ditt testamente Om Cancerfonden till en gåva för livet Cancerfonden bildades 1951. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning.
Nordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess
2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se
Informatör åt polisen lämnades utan skydd
Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt