\l\') j 4. FRAN BY TILL GARD. .-"*-if;eä t- t. Yw'l; iiui* to^ henbygdsgärd. AIb ng1ns motstdnd mo-t skiftesreformerna

Transkript

1 ao 4. FRAN BY TLL GARD BYARNA SPRÄNGS - MEN NTE övnnar-r.r Skiftesreformema ledde till en radikal föriindring niir byarna sprängdes och gårdama flyttades ut på den nya samlade odlingsmarkcn' Defta var ett u*ti tiuniue tiit örnyelse. Aldrig förr och aldrig senare fick man tillftille till att så radikalt ochi så stor omfattning förändra gårdamas disposition' Det normala åir ju en kontinuerlig långsam föriindring med en blandning av gammalt och nyn $ i S\,, Yw'l; ).-"*-if;eä \l\') j Fipur 4:l Ätdre bevarad gdrd av sydgötisk ryp Nu kansemera'd och iiui* to^ henbygdsgärd. Ab ng1ns motstdnd mo-t skiftesreformerna har givit oss ntångd finabevarade gårdar från tildre tider ' På flera håll kan man dock spåra en mer kontinuerlig föriindringsprocess, men även i dessa byar och gårdar blev de nya rationella idealen måtstock vid föriindring. Förmågan att anpassa åildre bebyggelseformer till den nya tidens lrav har varit störst i byggnader med ett stort antal komplementiira produktionsmöj li gheter. -==.-i '.tj. ---.t- t -^'F^L- \ -'---.// Fipw4:2 Denna dcl at Tortared i Halland blev lcvar pd sin ursprungliga "iäi nar suftet penomfördes. Byggnadzrna har förrryats 'atixtitii successivt rrpärorioisutuw rip/stdn. u rsprunglig form oc h kamposition t r'iiurttauti *rk vare skogsbrul<et som atlt4relsom uwechats till hnttdsysselsötning för byrc nwarande enda famili ' 23

2 SKOGSBRST på Skiftesreformema var mycket radikala ah upplevdes int positivt av alla- MÅNGA HÅLL många bygder var landskapet mycket hån uhyttjat och b'risten på virke stor. Kreaturen betade mycket stora yttr, utmårker, med liten avkasming. Gårdarna på figur 4:2 x,h 4:3 i Halland och Bohuslän visar att detta hade effekt även på bebyggelsen. Ekonomibyggnadema har bevarats och kompletterats i generationer. Bostadshusen är diiremot köpta från bygdcr med skog tiingre in i landet. Hallandsgårdens bostadshus & timrat i Småland, nedplockat och sålt till Halland på l83gtalet. Bohusgårdens bostad kommer från Bollebygd. $emma Såk fiirekom även på andra hål' som i Stockholms sk&gård och i Blekinge. Denna hantering ger oss en bild av hur sor b'risten på virke var och hur hårt utnarten var utnysjad. ).Rtr :\ Figw 4:3. Gård i Bolutslöns slörgdrd dår den öldre bykörcan bevaras tack vare bristen pd by ggbar mark. Nu som sotwrarfuistad, med fallföröga utluu. HUSEN FLYTTADES OCH SATTES UPP GEN Att flytta hus var inte ovanligt och även i samband med skiftet var det vanligt att man flyttade med sig sina byggnader till den nya gårdstomten. Man passade naturligtvis på att ta del av de nyheter om rationellare jordbruk som kornmit Avsikten rcd skiftet var ju att sporra till bättre odlingstelnik och rationellare hantering. vissa bygder som varit befolkade och bebyggda under en mycket lång tid var motståndet från allnngen mot skiftet son. Dalama finns exempelvis fordarande helt oskiftade områden dlir mark och gårdar ligger kvar sedan urminnes tid. Förklaring till detta var att man diir, förutom jordbruk, haft flera utkomstmöjlighe ter i handel, hanwerk, kolning och en tidigt uwecklad jiirnindustri. Man var inte lika beroende av ett maximalt utnyttjande av jordbruket. En lång tradition med god byggnadsteknik och god tillgång på virke samt sjiilvägandc bönder hade givit ett stabilt samhlillssystem som befollningen värnade om. 24

3 lfsir ii. T,ard.bi. :,,-,-- '- L --_, -T--.. )r-ner arlååan1r.e J! ; a:.::.: s \ ts "' :.,,.t. :":r, :_...,:.-, i L. \ tr rt - å t'.-:. 1r/.1 J;ban tsl,tt {l -*-.!t ^ r,!,få lt7 SA'.o a. a7,. 41M.!^' p; &,1tu t@ Figur 4l ldealphnför en ruianell gdrd tneå ceraralt plrcerad-gdrfunrnt omgiven aiodltngsnarkcn obh så knra transportvdgar som nöjligt. Pil&rna anger vatfiets vdg i dkerdikeru. (1.öfverskiöld, 1857) 2S

4 Även på Öland finns många bevarade byar. Hlir lir fijrutsättningarna annorlunda lordbruket iir o;h har alltid varit den dominerande niiringen på ön. Bönderna motsatte sig sprängningen av byama men marken skiftades. Jordbruket har här haft en kontinuerlig uweckling under flera hundra år. Den gamls lysgd(ursn finns kvar men i byama finns hus från alla olika epoker relatiw jämnt ördelade. Nya moderna ladugårdar fogas in i de gamla byama med mer eller mindre lyckat resultar GÅRDEN CENTRUM Nlir byarna skiftades och gårdarna flyttades strävade man efter att om möjligt placera gårdstomten miu i ägorna- Detta var vanligast i utpräglade slättbygder. skogs- och mellanbygder lades gårdarna i kanten av den öppna marken, vanligtvis i kanten av en dalgång. Dels ville man uppnå en rationell produktion, med kona transpoftstdickor, samtidigt som man av hygieniska och byggnadstekniska skåil sölte en torr byggnadsplats. Figur 4:4 visar gården enligt löfvenskiölds "medelpunlcssystem". Marken delades upp på fyra tika sora delar. Vägar anlades mellan de fyra delarna och i centrum placerades brukningsenheten, gården. Varje del delades sedan i sin tur upp i fyra mindre åkrar av mindre markvägar. Tyngdpunkten flyttades både id mässigt och praktiskt från byn t'rll gården. Varje bonde blev fri att brruka sina åkar utan påverkan av eller ffin sina grannar. ORGAMSATONS. FÖRÄNDRNG STOR SKALA När byarna sprängdes slutade man även med den gemensamma vallningen. På 1860-talet kom den nuvarande lagstifoiingen dia var och en iir skyldig att hålla sina djur under uppsikt och inom stiingsel. Tidigare var gårdens disposition hån präglad av hur djuren vallades och samlades under natten. Nu fick de slirskilda hagar och gårdstomten kunde disponeras friare. Systemet med f?igård och mangård ändras till bruksgård och u*idgård. Triidgården blev vanlig också vid mindre gårdar och torp. Vi fick en tydlig uppdelning mellan rena akriviteter kopplade till hushållet och smutsiga aktiviteter kopplade till lador och ladugård. Det iir i detta skede som ordet "ladugård" får betydelsen byggnad istiillet för öppen kringgåirdad gård. Den djupare betydelsen tir "Plats n diir man sarnlar koma". Trädgården uwecklades och ramade in bostadsdelen. Planeringsprinciperna blir de samma fiir den stora och den lilla gården. Hushålnings- och nycounken gjorde att man fiirvilte finna uweckling och nyna även i små detaljer. Sjiilvförsörjningstanken för altnogen ledde till en nyttobetonad triidgård stöpt i en symmetrisk stram kontinental tradition diir allt skulle vara både nyttigt och skönt. Denna gårdstyp blev vanlig på flera håll i Västergötland &ir lötuenskiöld och hans byggmästare P.A. Petterson naturligt nog blev stilbildande' Den ftirekommer även i många rrellanbygder diir jordbruk och bebyggelse har en lång tradition. 26

5 f--t:-' s o t+r L,ll.R 'r''ll L- [ 'l ^' s-"+ F ri c) l.lroftor; å) ntglr. (l,rjgghn!, hl'8n!in, h.jdicr, d'iing.rutor.tc.); chlrrhrlnhhus oc.l cr inlting'l ryml;s gili; d) tu'llriprlu! och 3ii,lclhnBn{ini.) Cöd!.lhög.r mc(l urinl'(hp;. 9) Ycdbo{ld och rvinfiur, i) ^f idcn n.,l pnrlretth.re,l.irbj i)!runn.r; r) illgnrd.lond,.om pl lr[! or.ro tl,trlcri,lc n.d rnnlf o.h liirontril; l0 Kll8rnlilin{ nttrn nlint.ring; D Ornrhitl)r, rnhtif.n h..l nfnt.. o.l, nirrn,-.,,t Dl 30 lot! fiin(l rrin lvirrn,lln; i.-^, L-r- L-. rn) Cri.rnnll.r nrrrl llonrmon orh l;rlrtrcrnnl tl 16 ft,rr ifi{ iln,ll r) fln.lrr.t ln'"l,iir', vi.l'iib- oci l,rll"nl{slar; /) flo.l.. Ff iinsltigi l,lonrl.raint,ri r) {iri.allngnr.tt sl,i,.lst nf lriilli,ltcri r) Strn,lqi\nqd,,l0nlntt,k;irsslngir 1()l l! Ln 'nlh tnflne^.,l [ 5'i1 t,n brcrh! r) lind^l^ J'rJ,lnn,lnrii,l; o) Shdr[planlrrirpnr i griin].mtr nl l!istl,n,lc trr,l ptr tn l,lr o.h,lcmn,llnn l,trrlq,,l 'r!. lnrh.lict!il ^f.ll,,,l rn.,r.llr,rin villi rr fr!nr E.nn,n 11l, rl,,1l.n i.t Xntn,""",, 3tinqÄnlnr ncl, h^!nr fiir.i,,1,,lirr Figru 4:5 Tomtplanför lenvrunsögare. ordbruk och trmgår{ arbete ocn Aä*, attt sainnanfogat titt en enhet. (Löfierckiöld, 1868) Allteftersom jordbruket uwecklades togs allt mer mark i anspråk. Godsen anlade utgårdar genom att organisera om sina bönder samt genom att odla upp åingar och bryta ny mark. Dessa utgårdar drevs inledningsvis under huvudgården. Arealen ligger mellan 50 och 100 ha. Se figur 4:4. Ritningen föreståller Brodderud utanftir Mariestad, som anlades som utgård till Hassle Säby. Rimingen stiirnmer väl iin idag. Dessa utgårdar har ofta fungerat som sjåilvstiindiga och produktiva enheter iinda in i vår tid. Genom arvsskiften och ftiniiljning har många av dem helt avskiljts från huvudgården. Andra har lagls under huwdgården återigen' samtidigt som ekonomibyggnadema blivit överflödiga- 27

6 ,\ i l. J- - -'e w', - t,i*ei+,l' /,-=A=_._.tt Figw 4.7 tidigare oldndig wnark anladzs små dagsv erkstorp. B efu lkning suw ecklingen ledde till en avsevtird torpexpansion under slutet at 1800-alet. Problenen var sörst drir alterrutiva nmngar fattafus. Htir ett litet Lj unghedstorp pd Mdstoclulnden. Ftgw 4.8 En litet nrp pd södra Olands karga jord..6clag i 6r,J/e. inge ',j3gg.2,.2e.,to. 5h-1,,'.4,,e..nt,,s 6./el1ar euse/uq9.aå 3airyr6. Ci?gäA 4 /,)ase 2A

7 NATONAL. ROMANTK OCH EGNAHEM NGENJÖRSANDA FUNKTONALSM OCH SAMFUNDET FÖR HEMBYGDSVÅRD Mot sekelskiftet kommer mer nationalromantiska strömningar och idealen anpassas till äldre, tidigare förekommande gårdsformer av den typ som Erixon redovisat för olika delar av landet. Man poiingterade vikten av att ansluta sig till lokala traditioner samtidigt som den ökande befolkningen leder till en miingd nya små torp och egnahem i helt jungfruliga områden. Av politiska skäl strävade man efter att befolka landet. Genom lån och bidrag förmåddes människor att skapa nya små egnahem och fjälllägenheter, ofta långt från allfansvägama. Sekelskiftets situationsplan var enklare och anpassad till den mindre och den medelstora gården. Egnahem, småbruk och familjejordbruk blev vanliga termer och ided. År 1915 avsatte riksdagen medel till "Statens egnahemslånerörelse". Motivet var att ftirmå människorna att stanna i Sverige istiillet fiir an emigrera. Småbruken skulle vara ett litet deltidsjordbruk med bra bostad till familjen men med lönearbete som huvudsaklig inkomst. Situationsplanen var enkel och geometrisk. Trädgårdens btijda gångar ansågs osvenskt och förkastades av propagandan för en svensk allmogetradition direkt kopplad till äl&e tradition. Flera nu kända arkitekter reste runt och dokumenterade äldre typer och ritade fönlag till gårdar anpassade till olika landskap. Dessa förslag var inriktade på små och medelstora gårdar. En stor del av detta arbete inleddes och bekostades av affdrsmannen Gustav Carlsson. Materialet trycktes av honom och spreds i över exemplar i slciften "svenska allmogehem" år 1909' Figur 4:9 visar en sida ur boken med en ritning av Gunnar Monsing. Gramdn som var ingejör och arkitekt byggde vidare på ijfvenskiölds planeringsprinciper och inledde den ingenjörsmässiga synen på planering och byggande som kom a$ gälla under lång tid framöver. Situationsplanen blev enklare. Ladugård och loge bildade flyglar till huvudbyggnaden. Gödselstaden flyttades till ladugårdens baksida niir naturgödselns betydelse minskade. Märgel och guano blev nya giidselmedel som inte producerades på gården. Trädgårdens parkkaraktiir suddades ut och antog villatriidgårdens form. Dessa strama enkla ideal togs upp av samfundet för hembygdsvård på trettiotalet och gäller i ston sett fram till idag. Storleksrationalisering och specialisering förde med sig allt större byggnader på de aktiva gårdama' God avkasming vid storskalig intensiv uppfiklning medfiirde att nya stallar för svin och höns byggts utanför den ursprungliga gårdstomten. Gården tappade sin enkla överblickbara komposition samtidigt som de nytillkomna byggnademas storlek blivit dominerande över tidigare mer miinskliga propottion"r. Stora maskiner och långt driven mekanisering ökade på dena Gårdsplanering och helhetstänkande btirjade diskuteras på sjuttiotalet efter att ha varit ett bortglömt iimne i nästan 40 år. Principen med mangård och fiigård visade sig gångbar. Nu var det maskinerna som behövde skiljas av ffin mangården och vi fick en bruksgård diir tung och smutsigt arbete kan utöms med hjälp av traktorer och öwiga maskiner. 29

8 -: '" " \-t' iiiffi '{,lil( :T,Yfffr,Y; r ll'r :'-t?:r--/ (Y,l' trtl{. Fipur 4: 0 Holms prästgfud. Lantbru*zt nwd arrendatorbostad t$nades l9l9 till en centrah belögen plas. Mörsterlar dzn nya gdrden fuitrtafus w Svenska Allnngehem ( 1909). Figur 4: 1 De nationalrornantiska sttutuningarna ledde till att man ng upp tildre mönster min i rationella, tekniskt anpassade fomrcr. (Gratnön, 1916) -c...'.' 'h'\. 'L \\ll r rr, \' /l', 4 \l.tt,/.,it. (,1,1, St( lziri,t, ) b 1 Wilfr F igur 4: 12 Sydsverck slöttbygdsgård frdn sekclskiftet dör ekonomibyggrudernaflat*crar huset. 30

9 14. G A R D NORRA SVERGE djur och årded är avsedd för 5 har odlad jord. Ladugården beriiknas rymma 6 hor och ungsamt kalv, 5 får, r bäst, en större svidkätte 15 höns (evett gette!). Manbyggnadeu inrymrde! rum och kök i ; L--l botteavåoiogen sarot r eller rum på vind q. -adugårdsbyggnaden är täakt att uppliiras av."."o,rl"n och boningshuset av iggtillmer, båda.å betonggrund. Taken tåckas med spån, event. skifier för bodingshuset. Yttervägga! av trå panelas med stående, ohjwlade bråder och läktas. Figw 4:13. Formerw förenklades ochfördes vidare in i vår tid w lantbrukets ty p rit ni ng ar. ( S amfundet fö r hemby g dn år d, ) :7-:-=-.- -';------) '%=, th Fipur 4:14. Bostodshus och 4årdskompostrion frdn 1936 och ladugdrd frdn 50 - tale t. e nt i gt 'antbrulisstyrel sens typrimingar' H alland. 31

10 ,...-<.2.!u/ zra Fisur 5:Md 1765 års riksdag dis htt e rade s adu g dt ds s kö ts e ns tilktånd. Disknssionen ledde till flera iniiativ ochförslag till böttre proåtktion i rationella byggnader. Till vtinster Carl Wiinblads förslag till byggnadcr och gårdför " hela herntnan" (W ij nblod, 766 ). v qr{lso.f. oe,l5<c#-'}lrt/a' l'lo^ Figut 5 2. Äldre alhrcgeladugdrd i skiftesverkför 2 hösn1, 3,koy',gris och nå'gra höns sanu dröng". Prodib'tonen år i första land iwibad på siå vhusffillning med nögot litet överslott. 32