UNGA REUMATIKER. Västmanland: Knep & knåp-helg. Växjö: Sommarträffar och fullspäckat höstprogram.

Transkript

1 Västmanland: Knep & knåp-helg Helgen den augusti hade Reumatikerdistriktet Västmanland anordnat en Knep & Knåp-helg på Sätra Brunn. Vi var 23 deltagare som anlände på lördagsmorgonen fulla av förväntan. Under lördagen hade Christina och Solveig från Fagerstaföreningen utbildning i hur man tillverkar tredimensionella kort, i alla varianter. Vi tillverkade julkort, grattiskort, naturkort etc. Det var så jättekul att tiden bara rann iväg. Framåt eftermiddagen fick de som ville nyttja brunnens varmvattenbassäng innan middagen. Tyvärr hade ett litet missförstånd uppstått mellan bokningen och restaurangen, vår middagsbokning hade kommit bort, så vi fick vänta och vänta lite till. Trots allt strul på kvällen var humöret på topp och vi somnade gott. På söndagen kom Elisabeth och Pia från Reumatikerföreningen Västerås och hade utbildning i hur man tillverkar silversmycken. Vi gjorde vackra broscher, ringar och det fanns även möjlighet att tillverka pärlhalsband. Då vi intog eftermiddagskaffet gjorde vi en snabb utvärdering av den gångna helgen, och vi var alla överens om att detta hade varit en toppenhelg. Så nu åker vi hem till våra föreningar med massor av nya idéer. Välkomna till våra Knep & Knåp-dagar. Text: Tina Danielson Foto: Margaretha Fredriksson Vattentorget i Växjö Växjö: Sommarträffar och fullspäckat höstprogram Liksom föregående år har vi anordnat sommarträffar för medlemmar som är kvar i stan. Vi samlades varannan vecka vid IOGT-NTO:s lokaler vid Vattentorget i centrala Växjö. Det är en riktig oas under sommaren nere vid Växjösjön. Tidigare var detta hus Växjös gamla elverk. Nu pågår många aktiviteter där stickkafé, PRO-danser, kurser, utställningar m.m. Och som sagt, sitta där och fi ka eller ta en glass i sommarvärmen är inte fel! Vid vår höstupptakt, grillkvällen i Åryd, var vi inte så många personer. Kanske var det OS som spökade? Vi som var där hade i alla fall tur med vädret. Vi hann gå en tipsrunda och grilla innan det började regna så smått. Vårt höstprogram är i full gång och innehåller många olika aktiviteter. Det är badgrupper, stavgång och linedance samt sittgympa och hobbygrupp. Dessutom ska vi hinna med ett par studiebesök och en intressant föreläsning om fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom. Pubbesök anordnas också så klart, samt en resa till Malmö där vi ser Ola Salo (som kommer från vår kommun) i Jesus Christ Super Star. Och så är flera av oss med på resan till Amsterdam! Reumatikerföreningen Växjö genom Leif Petersson Stiftelsen Ragnhild och Sture Karlfeldts Minne UNGA REUMATIKER har möjlighet att senast den 31 oktober 2008 ansöka om bidrag till ändamål som utbildning, rekreation, rehabilitering m.m. och som inte bekostas av samhället. Ansökningsblankett och närmare upplysningar kan hämtas på stiftelsens hemsida eller rekvireras från Stiftelsen Ragnhild och Sture Karlfeldts Minne, c/o Advokatfi rman Ingeborn AB, Biblioteksgatan 29, Stockholm. 51

2 unga reumatiker tema fritidsintressen Snorkling och fridykning Unga reumatiker, se också annons om att söka bidrag på föregående sida. hitta en träningsform som passar dig Kristin Eriksson i Unga Reumatikers riksstyrelse har blivit hooked på fridykning. Snorkling är något som de flesta förknippar med resor och utflykter kring Medelhavet. Men att snorkling och fridykning kan utövas som träning kanske inte alla har tänkt på. För snart tre år sedan hade jag planer på att bli sportdykare. Men att vara sportdykare är tungt för kroppen och det krävs en fysisk styrka som jag inte besitter. Däremot började jag fridyka lite smått i badhuset de dagar som dykklubben var där. Att träna regelbundet är A och O, det gäller bara att hitta en träningsform som passar just dig och det kan vara svårt när man har en reumatisk sjukdom. Fördelen med aktiviteter i vatten är att vattnet bär upp ganska mycket av ens egen kroppsvikt vilket gör att belastningen på lederna blir mindre. Snorkling kan dock fresta på fötter, höfter och käkleder. Det kan till exempel vara svårt att klämma ner ett par svullna fötter i ett par fenor, eller att använda en snorkel om man har problem med käkarna. Jag har löst fenproblemet genom att använda halvfotsfenor med neoprensko till. Skon sitter bra på foten och så sticker man i skon i fenan med en rem över hälen som håller fenan på plats. Det finns ofta bra grejer i vanliga sportaffärer. Fridykning och snorkling är inte bara bra träning, det är en upplevelse också. Det finns så mycket att upptäcka även i svenska vatten fiskarna är inte alls så rädda för en när man befinner sig i deras miljö. Står man däremot på en brygga och kikar ner utgör man ett större hot för dem och då simmar de oftast undan. I vattnet kan man komma riktigt nära. Har man tur kan man få se signalkräftor i deras rätta miljö. I augusti börjar de bli aktiva och då kan man få se dem där det är grunt och stenigt. Text: Kristin Eriksson Som fridykare finns ett certifikat att ta hos Svenska Sportdykarförbundet (SSDF). För att få certifikatet måste man ha genomgått en kurs i någon av SSDF:s föreningar som finns runtom i landet. Det innebär att man får kunskap om hur kroppen fungerar i vatten, och vilka risker som finns genom både teoretiska och praktiska övningar. Dessutom får man lära sig första hjälpen. På SSDF:s hemsida finns massor av information om utrustning, och lokala föreningar som man kan kontakta om man är intresserad av att prova på. Det som är jätteviktigt när man är i vatten över huvud taget är att man aldrig ska vara ensam, oavsett om man bara ska bada eller snorkla. För din egen säkerhet. 52

3 En plats där man får vara sig själv En plats där man får vara sig själv. Så känner jag när jag tänker på Scouterna. Mitt namn är Amelie Nilsson och jag har varit scout i över 15 år. Jag blev scout nästan samtidigt som jag fick min första diagnos, juvenil idiopatisk artrit. Jag har alltid fått höra att scout kan man inte vara, för att det är töntigt och pinsamt. För det andra så är det inte bra för mina leder, men envis som jag är så fortsatte jag med det som jag tyckte var kul, nämligen scouterna. Visst fanns det andra aktiviteter som jag provade på men jag föredrog skogen, tält och matlagning över öppen eld. Vad kan vara roligare än att åka på äventyr med sina vänner, skratta och ha roligt samtidigt som man lär sig saker som man kan ha nytta av, och det är just det scouterna handlar om. Visst, det har inte alltid varit så lätt att ha ett funktionshinder som påverkar vad jag kan eller inte kan göra. När jag var mindre märkte jag inte av sjukdomen så mycket, men det blev värre när jag blev äldre och aktiviteterna blev mer avancerade. Då rycker scoutmentaliteten in att hjälpas åt och göra det tillsammans, en för alla, alla för en. Jag minns speciellt en hajk när vi skulle vandra med packning, mat och vindskydd men jag kunde varken bära allt eller gå så långt. Mina patrullmedlemmar tog delar av min packning och jag tog delar av deras. Jag fick delvis åka bil, delvis gå men i slutet så fick vi med allt och vi gjorde det tillsammans. Visst kunde jag känna mig utanför, men jag hade andra egenskaper som vägde upp. I scouterna får vi prova på allt möjligt, vi lagar mat över öppen eld, badar, tittar på film, seglar, åker skidor, träffar andra scouter runt om i världen. I scouterna kan man göra allt, det finns inga begränsningar. Jag har till och med suttit i rullstol på en vandringshajk men på något vis så kom jag fram. Detta har gjort mig stark. Jag vet att det alltid finns människor runt omkring mig som vill att jag ska vara med. Idag finns det utrustning som gör att även jag med mina skavanker kan sova ute flera nätter i rad och det är jag glad för. Scouterna finns överallt och jag kan redan här säga att de blir glada om du hör av dig. Kontakta gärna närmaste scoutkår om du vill prova på. För scouterna är den bästa ungdomsrörelsen som finns, efter Unga Reumatiker så klart! Text: Amelie Nilsson 53

4 unga reumatiker Jag vill hoppa, leka, springa En fotografisk bok om barnreumatism den första i sitt slag. Bildberättelse om Anna, 8 år, som haft barnreumatism sedan 3 års ålder. Trots värk och svullna leder lever hon ändå ett aktivt liv. Hon går i skolan, leker med kompisar, åker inlines, rockar med rockring, lär sig rida och sköta sin favoritponny. Anna åker regelbundet till sjukhus för undersökning och behandling. Sjukgymnastik och träning i varmvattenbassäng är viktigt för att hon ska bli bättre. Men det allra viktigaste är att Anna har en bra familj och bra kompisar som hon kan lita på. Boken ger svar på många frågor kring barnreumatism och ökar därför kunskapen om och förståelsen för denna sjukdom. Boken är utgiven av Unga Reumatiker i samarbete med Thomas Bergman. Nu kan du som är medlem i Unga Reumatiker beställa ett gratisexemplar av boken till din skola. Det enda du behöver göra är att lämna denna lapp till din lärare och be henne/honom att fylla i talongen nedan och skicka in den till Unga Reumatiker. En fotografisk bok om barnreumatism En fotografisk bok om barnreumatism Lärarens namn: Skolans namn: Skolans adress: Den ifyllda talongen skickas till: Riksorganisationen Unga Reumatiker, Pepparvägen 12, Farsta REUMATIKER Vi vill bli fler! Unga Reumatiker söker fl er medlemmar 7-20 år. Värva en kompis, få en hemlig gåva! Gå in på och läs hur du ska göra. 54

5 Kvinna söker fantastisk Man Kvinna 23 år söker man för seriöst förhållande. Jag är en glad (periodvis), ödmjuk, snäll och påhittig tjej. Intressen: konserter (sittplats), träffa roliga människor, vara ute i naturen, lång/kortpromenader (i varierande tempo) och mysiga hemmakvällar. Du ska vara positiv, ärlig och vilja ha någon att pyssla om. Omtänksam, snygg, ekonomiskt stabil och romantisk värdesätts högt. Sedan måste du också vara duktig på att bära matkassar, hälla av pastavattnet, putsa fönster och låsa upp tröga dörrar. Även krav på att hålla reda på mina mediciner, vara bra på att massera, stänga fönster, och framförallt öppna mjölkförpackningar! Svar till mysa i höstmörkret? Skicka med bild på dig själv. Detta är vardagen. Hur mycket kan jag lägga på min partner? Duger jag som jag är? Kommer någon att älska mig? Ofta är detta tankar som man bär på själv, men under Unga Reumatikers relationsläger nu i oktober så delade vi med oss av våra egna erfarenheter. Att höra hur andra löser vardagsproblemen i sina relationer känns skönt, dels så får man skratta lite (ja, det måste man ju) och dels så stärks självkänslan lite. Jag är inte ensam! Jag har fått massa tips och trix genom att lyssna på andra, både bra och dåliga. Gå in på klotterplanket och skriv om hur ni har det i era relationer, du ska få se att det finns någon som känner igen sig. Madde (som har hittat sin fantastiska man) Unga reumatikers adress Gissa bilderna vinn biobiljetter??? Riksorganisationen Unga Reumatiker Pepparvägen Farsta kansliet@ungareumatiker.org Hemsida: Nånstans i tidningen finns de tre bilder som vi har klippt ut en del av härnedan. Din uppgift är att se vilken sida bilderna är på. Sedan adderar du sidtalen med varandra (plussar alltså) och sen subtraherar du med 6 (minskar alltså) och då får du fram en siffra. En sida motsvarar denna siffra. Artikelns första ord är vi ute efter. Det ordet skriver du ner på ett vykort, tillsammans med meningen Det här var verkligen löjligt enkelt. Vykortet ska vara oss tillhanda senast den 17 november under adress Reumatikertidningen, Box , Stockholm. Har du gjort allt rätt så är du med i vår utlottning, och blir du en av de tio vinnarna så skickar vi två biobiljetter tillbaka till dig. Förra bildtävlingens vinnare: Annika Persson, Gagnef Hanna Österberg, Stockholm Maria Johnsson, Partille Håkan Ungerth, Torslanda Katarina Hoppe, Uddevalla Robin Enryd-Carlsson, Klippan Christina C Järnefjord, Motala Azra Fredriksson, Rönninge Susanne Engvall, Huskvarna Laura Lewandowska, Bjuv Svaret på förra bildtävlingen. Förra tävlingens bilder låg på sidorna 10, 23 och 47 vilket gav svaret sidan 79. Platsen som stod längst ner på den sidan var Rom. Beställ nyhetsbrevet Unga Reumatiker har ett nyhetsbrev som skickas ut regelbundet med de senaste nyheterna inom organisationen. Är du intresserad kan du anmäla dig genom vår hemsida under rubriken För medlemmar eller skicka ett mail direkt till adressen nyhetsbrev@ungareumatiker.org. Klotterplanket Glöm inte att besöka Unga Reumatikers klotterplank och gör din röst hörd. Gå in på och klicka på klotterplanket. 55

6 unga reumatiker Lille Kanin Det är bra att röra sig När Lille Kanin har ont vill han sitta still och rita. Han har ritat många teckningar som sitter på kylskåpet. Det är bra om Lille Kanin rör sig mer, säger Doktor Kanin. Det är nyttigt även om han har smådjursreumatism, förklarar han. Föräldrarna vill komma på roliga saker för Lille Kanin att göra. Det behöver inte vara svårt att röra sig, utan kan vara enkelt. När Lille Kanin och Lillasyster Kanin ska gunga puttar Mamma Kanin bara på hennes gunga. Genom att Lille Kanin lutar sig framåt och bakåt kan han göra egen fart på gungan. Det går så bra att han gungar högre än Lillasyster Kanin. Nästan ända upp mot himlen. Vad högt upp jag är! säger han förtjust. Mamma Kanin blir lite orolig att han ska ramla av. Håll i dig ordentligt, ropar hon. Det kittlar i magen när han gungar högt. Han skrattar. Nu kommer Storebror Kanin och vill också gunga. Han gungar lika högt. De skrattar tillsammans. Efter ett tag blir de alldeles trötta. Har jag rört mig nu? undrar Lille Kanin. Ja, det har du, svarar hans mamma. Även om Lille Kanin blev trött av att gunga, blev han också piggare och gladare. Det är roligt att röra sig, säger han och de andra håller med. Nästa dag säger Pappa Kanin: Jag har hittat på några lekar så att du får röra dig. De börjar med att hoppa hopprep. Föräldrarna håller i ett rep och vevar med tassarna. Först hoppar Storebror Kanin. Han lyckas hoppa tjugo hopp innan han trampar på repet. Sedan är det Lille Kanins tur. Det gör ont i knäet när han hoppar. Det blir bara värre för varje hopp. Jag får ont, säger han och slutar hoppa. Det var tråkigt, då kanske inte hopprep är bra. De lägger hopprepet på marken och går balansgång på det. Mamma går in med Lillasyster Kanin för hon ska sova. Pappa Kanin går ut i morotslandet och drar upp morötter. Vad har du nu hittat på? undrar pojkarna. Ställ er bakom hopprepet, säger Pappa Kanin och ger 56

7 dem några morötter var. I tur och ordning får de kasta morötterna så långt de kan. När de kastat färdigt går de och tittar efter vilken morot som kom längst. Det är svårt att veta vem som kastade den, för morötterna ser likadana ut. Vi vann båda två, enas de. Mamma Kanin kommer ut från huset. Hon har sett genom fönstret att de kastat morötter. Hon tycker inte att det var en bra idé. Man ska inte leka med maten, säger hon. Men han rör sig då han kastar morötter, säger Pappa Kanin. Han förstår att de måste komma på något annat som Lille Kanin kan göra. Jag skulle vilja cykla, säger Lille Kanin. Föräldrarna tittar förvånat på honom. Det var en bra aktivitet som de inte kommit på. De köper varsin cykel åt pojkarna. Det är inte vanligt med cyklande kaniner, de brukar ju skutta eller åka hund. Lille Kanin väljer en grön cykel och Storebror Kanin en blå. Hjälmarna är röda. Båda blir förtjusta i att cykla. De vill inte göra något annat. Hur går det med lederna? undrar föräldrarna. Det går jättebra att cykla fast jag har smådjursreumatism, svarar Lille Kanin. Föräldrarna blir glada. Nu rör han sig mycket mer. Han har knappt tid att rita nya teckningar. Det vore skoj om Snigge också kan vara med och cykla, säger han. Pappa Kanin lyfter upp Snigge och sätter honom på cykelns styre. Här kan han sitta. Han har ingen hjälm, säger Lille Kanin. Det behövs inte, han kan ju sticka in huvudet i skalet! Först är Snigge lite rädd där han sitter på styret, men sedan tycker han att det är lika roligt som pojkarna att cykla. När det går lite för fort så sticker han in huvudet i skalet, sen tittar han ut igen. Text: Ingela Gustavson. Illustration: Magnus Alkmar 57