fjärrkylcentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Februari 2009

Transkript

1 fjärrkylcentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Februari 2009

2

3 FJÄRRYLCENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:102 Februari 2009 ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr 09-02

4

5 Förord Denna tekniska bestämmelse för fjärrkylcentraler är en gemensam bestämmelse för den svenska fjärrvärmebranschen. Det beskrivs här hur fjärrkylcentraler utförs, installeras, används och underhålls. För att en fjärrvärmecentral ska fungera på bästa sätt krävs att husets värme- och kylinstallationer anpassas efter anvisningar, som finns i denna bestämmelse och i myndighetsföreskrifter. F:102 vänder sig till: de som äger, driver och förvaltar en byggnad eller anläggning de som tillverkar, projekterar, upphandlar och installerar fjärrkylcentraler. F:102 bör ingå i upphandlingar av fjärrkylcentraler och entreprenader. I förfrågningsunderlag ska det framgå vilka krav som ställs och vid utvärderingen av anbuden ska upphandlingskriterierna följas. Svensk Fjärrvärmes Fjärrvärmecentralgrupp har arbetat med uppdateringen: jell Andersson Hans Engström Holger Feurstein Lars-Ove Gustavsson Conny Håkansson Hans Lund Gunnar Nilsson Lars-Göran Nilsson Mälarenergi AB Luleå Energi AB Ringsjö Energi AB Tekniska Verken i Linköping AB Svensk Fjärrvärme AB Fortum Värme AB Göteborg Energi AB Lunds Energikoncern AB Gruppen riktar ett speciellt tack till Lars Hansson, Siemens AB och Martin Brage Jönköpings Energi för er medverkan vid framtagning av denna utgåva. Svensk Fjärrvärmes Tekniska råd har fastställt denna tekniska bestämmelse. F:102 gäller från februari 2010 och ersätter tidigare utgivna råd och anvisningar för fjärrvärmecentraler. Svensk Fjärrvärme undanläggningar Conny Håkansson 3

6 4

7 Innehållsförteckning 1. Grundläggande regler Effektiv energianvändning Fjärrkylrummet ontakter med kylleverantören Nyanslutning Ändring och utbyte Upphandling Fjärrkylsystemets tekniska krav Driftstemperatur och tryck i fjärrkylsystemet onstruktionsdata Returtemperaturen i fjärrkylsystemet Differenstryck Vattenkvalité lassning av olika vattensystem rav på fjärrkylcentraler Riskbedömning Utförande av fjärrkylcentraler Allmänt om fjärrkylcentralen Värmeväxlarprestanda Försmutsning av växlare Data för dimensionering av växlarens primär- och sekundärsida Reglerutrustning Förbigångsventil Fjärrkylcentralens utrustning Utrustning i fjärrkylrum och fjärrkylcentral Rörledningar och armatur Isolering Servisventiler Märkning Filter Tryckmätare Temperaturvisning Växlare Reglersystem Mätarplats Luftningsventil Avtappningsventil Byggnadens köldbärarsystem

8 Indirekt system Direkt system Styr- och reglersystem Börvärdesförskjutning av framledningstemperatur Individuell aggregatreglering Förbigångsventil valitetssäkring Installation Projektering Handlingar som insänds till kylleverantören Uppgifter från kylleverantören Val av rörmaterial och montage Val av komponenter och rördelar Val av växlare Svetsning och lödning Platsprovning Besiktning och kontroll Driftinstruktion Drifttagning Injustering Funktionskontroll Återkommande tillsyn av en fjärrkylinstallation Drift och underhåll av fjärrvärmecentralen Läckagekontroll opplingsprinciper Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Uppgifter om Fjärrkylcentralens dimensionering Funktionskontroll av fjärrkylcentralen Mall för slutbesiktning 6

9 1. Grundläggande regler Denna bestämmelse F:102 omfattar både branschkrav, hänvisningar till myndighetskrav, svenska och europeiska standarder samt EU direktiv. Tekniska, ekonomiska och administrativa frågor för anslutning regleras i kontrakt och allmänna avtalsvillkor. Bestämmelsen F: 102 är en bilaga till kontrakt och avtalshandlingar. Fjärrkyla levereras i ett sammanhängande ledningssystem där fjärrkylcentraler är sammankopplade med en eller flera produktionsanläggningar. I ledningssystemet transporteras kylt vatten. F: 102 utförande och installation gäller för fjärrkylcentraler och redovisar hur byggnadens eget kylsystem för distribution av kyla anpassas till fjärrkylsystemet. För fjärrkylledningar gäller Svensk Fjärrvärmes bestämmelse D:211 Bestämmelsen för fjärrkylcentraler ska tillämpas vid nyinstallation, ombyggnad och utbyte. Här redovisas branschkrav med hänvisningar till direktiv, myndighetsföreskrifter och standard. Branschkraven ska följas för att få ett driftsäkert och funktionellt system. För att få god ekonomi och god funktion ställs krav på dimensionering och utförande enligt denna bestämmelse. ylleverantören har under avsnittet avbrott och begränsningar i avtalsvillkor möjlighet att begränsa kylleveransen. För att minimera störning i leveransen kan prioritering av olika kylbehov i byggnaden behöva göras. Fjärrkylcentralens reglerutrustning bör vara förberedd för sådan valmöjlighet. Åtgärder av kylleverantören ska kunna genomföras med fjärrstyrning. Nycklar till fjärrkylcentralen lämnas till kylleverantören senast vid idrifttagning av anläggningen. I annat fall ska kylleverantören beredas tillträde hela dygnet utan kostnad. ylleverantör av fjärrkyla ska alltid granska att dimensioneringsunderlag och ritningar är utförda enligt kopplingsprinciper i F: 102. Fastighetsägaren ska redovisa handlingarna på Fjärrkylcentralens läge i byggnaden samt planritning och kopplingsschema. Handlingarna ska omfatta både primär- och sekundärsystemet. På schemat anges också Fjärrkylcentralens dimensioneringsdata, effektbehov samt uppgifter om värmeväxlare och styrventiler. Framtida effektbehov redovisas om de är kända. Planeras förändringar av befintlig fjärrkylcentral, som innebär ökat eller minskat kylbehov, ska detta anmälas till kylleverantören innan åtgärder vidtas av brukaren. Efter att kylleverantören granskat att inlämnade handlingarna överensstämmer med kraven i F: 102 återsänds en omgång till anläggningsägaren. Handlingarna kan redovisas digitalt. Utifrån detta underlag väljer kylleverantören av fjärrkyla lämplig mätare för debitering. Passbit / flödesgivare och dykrör tillhandahålls av kylleverantören Effektiv energianvändning EG-direktiv för effektivare energianvändning gäller bl.a. effektivare slutanvändning av energi. Detta för att minska utsläppen av växthusgaser som t ex koldioxid. Den el som används för pumpar och fläktar bidrar till utsläpp av koldioxid. För att minimera användningen av el är det viktigt att kylcentralen är optimalt konstruerad och att den underhålls och servas regelbundet. 7

10 Byggnaders energianvändning vid ny- och ombyggnation bestäms av Boverkets byggregler, BBR kapitel 9. Boverkets regler tar inte hänsyn till hur den energi som används i byggnaden produceras. Det är ur effektivitets- och miljösynpunkt mycket viktigt hur den produceras Fjärrkylrummet Fjärrkylcentralen placeras i ett utrymme kallat fjärrkylrummet. Fjärrkylcentralen ska vara tillgänglig för kylleverantören för kontroll av fjärrkylcentralen och för kontroll och avläsning av kylmätare. Utrymmesbehovet fastställs med hänsyn till god arbetsmiljö och möjligheter för service. Fjärrkylcentralen placeras alltid i ett utrymme med tillgång till golvbrunn. Exempel på hur driftutrymmen kan utformas finns bl.a. i VVS-installatörernas och Svenska Byggbranschens utvecklingsfonds handledning Rätt arbetsmiljö för montörer och driftpersonal ontakter med kylleverantören Nyanslutning ontakta kylleverantören när beslut finns om önskad leverans. Diskutera ledningsdragning, leveranspunkt samt Fjärrkylcentralens utförande och placering i byggnaden. Var ute i god tid för att få fjärrkylanslutning. ylleverantören får då rimlig tid på sig att bygga ledningar fram till byggnaden Ändring och utbyte Ingrepp i ett fjärrkylsystems primärsida får inte ske utan kylleverantörens godkännande. När det finns behov att byta en komplett fjärrkylcentral eller del av den, ta då kontakt med kylleverantören. Det är inte alltid optimalt att välja ny utrustning efter den uttjänta utrustningens specifikationer. Förändringar kan ha skett i byggnaden, som kan innebära andra data på ersättningsutrustningen. Ändring, reparation och andra arbeten på sekundärsystem ska utföras enligt kylleverantörens anvisningar, om åtgärderna kan påverka avtalade temperaturer och effekter. 8

11 2. Upphandling I förfrågningsunderlaget inför upphandling av fjärrkylcentraler och installationer ska F:102 användas. Det bör framgå vilka driftsförhållanden som råder i det aktuella fjärrkylsystemet så att komponenter och installationer utförs på ett sätt som uppfyller både myndigheternas föreskrifter och dessa bestämmelsers krav. Vid granskning av anbud kontrolleras att de vid förfrågan ställda skallkraven är uppfyllda. fjärrkylcentralen och installationen ska: uppfylla tekniska och kvalitetskrav enligt F:102 bedömas efter leverantörens/entreprenörens erfarenhet, referenser och tekniskt kunnande bedömas efter leverantörens/entreprenörens resurser och organisation bedömas efter offererat pris och invägd livscykelkostnad bedömas efter miljöpåverkan lokala krav Det är således inte bara produktens eller entreprenadens pris som avgör valet av lämplig produkt. Man måste även kunna värdera vad ett eventuellt merarbete för den egna organisationen kan innebära i tilläggskostnader. I tekniska bestämmelsen för värmemätare F:104 under avsnittet Inköp av mätare ges en mer detaljerad beskrivning av hela upphandlingsprocessen. Den kan användas som mall när det gäller inköp av fjärrkylcentraler och installationer. 9

12 3. Fjärrkylsystemets tekniska krav 3.1. Driftstemperatur och tryck i fjärrkylsystemet Följande diagram redovisar Fjärrkylsystemets fram- och returtemperatur till och från fjärrkylcentralen. Bild 1 Diagrammet visar exempel på systemtemperaturer i fjärrkylsystemet. Lokala avvikelser kan förekomma 3.2. onstruktionsdata Tabell 1 onstruktionsdata Beräkningstryck PN 16-system 1,6 MPa Beräkningstemperatur +2 till +30 o C * * Lokala anvisningar kan förekomma Ovanstående data avser dimensionering ur hållfastssynpunkt såsom godstjocklek och materialval. Dessa data ska inte förväxlas med data som gäller för dimensionering ur kapacitetssynpunkt vid val av växlare och styrventiler Returtemperaturen i fjärrkylsystemet Fjärrkylsystemets returvattentemperatur är beroende av hur husets interna kylsystems är dimensionerat och utfört. Nya anläggningar dimensioneras så att temperaturen på vattnet följer den övre kurvan i ovanstående diagram. En hög returtemperatur ger god ekonomi för både kund och kylleverantör. Genom att följa dimensioneringskraven för byggnadens sekundära kylsystem, så ges förutsättningarna för att de föreskrivna temperaturkraven uppfylls. Ett väl utfört, injusterat och väl underhållet sekundärsystem ger de temperaturnivåer som eftersträvas. 10

13 3.4. Differenstryck ylleverantören lämnar uppgifter på de faktiska lägsta och högsta differenstrycken, som kan tillhandahållas vid servisventilerna. Uppgifterna ska beaktas vid dimensionering och val av styrventiler och växlare. Utrustningen i en fjärrkylcentral ska klara de funktionskrav som ställs vid differenstryck upp till 0,6 MPa 3.5. Vattenkvalité Fjärrkylsystemets vattenbehandling sker vid produktionsanläggningar, där även påfyllning av vatten till systemet sker. Ofta tillsätter man ett färgämne till vattnet, detta för att kunna spåra läckage. För information om vattenbehandling och vattenkvalitet i fjärrkylsystem har Värmeforsk tagit fram handboken Riktvärden för vatten och ånga anpassade till svenska energianläggningar nr 958, utgiven i februari Se även F: lassning av olika vattensystem Tabell 2 lassificeringen av vätskor i olika ledningssystem ategori 1 allvatten ategori 2 ategori 3 Varmvatten, vatten för sanitära ändamål Radiator- och ventilationsvatten Fjärrvärmevatten/Fjärrkylvatten De olika kategoriernas krav på vattenkvaliteten framgår av standarden SS-EN Det framgår av standarden att vattensystem ska klassificeras vid normal användning. Standarden SS-EN 1717 tabell B1 har inte behandlat fjärrvärme-/fjärrkylvatten. Däremot omnämns att värmesystems vatten omfattas av kategori 3. Under punkten i standarden framgår kraven på vätska kategori 3. Vätska som medför viss hälsorisk genom närvaro av flera skadliga ämnen. För att förhindra återströmning mellan de olika vattensystemen ska backventiler monteras. För anläggningsägaren finns en skyldighet att se till att de är funktionsdugliga. De återströmningsskydd som krävs i en fjärrkylcentral har enligt standarden beteckningen EB. För att underlätta funktionskontrollen kan EA väljas. I kap 6 under Fjärrkylcentralens utrustning framgår mer vad som gäller för backventiler i fjärrkylcentraler. emisk behandling av primärvattnet utförs av kylleverantören. Specifika uppgifter om primärvattnet kan erhållas av kylleverantören. Pyranin grönt används ofta som inblandning i vattnet för att upptäcka läckor. 11

14 4. rav på fjärrkylcentraler Fjärrkylcentralen är en del av fjärrkylsystemet och centralen ska uppfylla kravet på långsiktig hållbarhet och ha ett säkert utförande. Det innebär att fjärrkylcentraler oavsett effektstorlek ska tillverkas enligt de krav som ställs i F:102. Branschkraven är ställda för att upprätthålla hög leveranssäkerhet för fjärrkyla. Fjärrkylsystemets konstruktionstryck framgår av tabell Riskbedömning I tillverkarens deklaration om överensstämmelse ska det framgå att fjärrkylcentralen klarar de tekniska krav som redovisas i F:102. Anläggningsägaren kompletterar med att bedöma risker som berör anläggningens drift, tillsyn och underhåll. För att ge vägledning i detta arbete har Svensk Fjärrvärme tagit fram rapporten Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar 2004:2. 5. Utförande av fjärrkylcentraler 5.1. Allmänt om fjärrkylcentralen Fjärrkylcentralen är ett aggregat, som överför kyla från fjärrkylsystemet med växlare till kundens kylsystem. Den lösningen är att föredra ur driftsäkerhetssynpunkt Fjärrkyla kan även undantagsvis distribueras till en byggnad där primärsystemets vatten utan växling ansluts till husets kylsystem. Den senare lösningen ställer speciella krav på husets anläggning för kyla och ska godkännas av kylleverantören innan anslutning kan ske. Fjärrkylcentraler kan tillverkas som prefabricerade aggregat, där även säkerhetsutrustning ingår. Tillverkningen ska uppfylla kraven i F:102. Exempel på kylbehovet för en anläggning fastställs enligt följande: Personvärme Värme från belysning och apparater Solvärme och transmissionsvärme Värme som tillförs ofrivilligt från angränsande utrymmen Värme som tillförs på grund av ventilation. För befintliga system kan erforderlig kyleffekt mätas, till exempel om temperaturhöjningen och köldbärarflödet är känt vid maximalt kyluttag. Överslagsmässigt kan följande värden för kyleffekt användas W/m 2 ylbehovet för en processanläggning kan inte anges generellt utan måste utredas och bestämmas i varje enskilt fall. Dimensioneringspunkten kan vara helt oberoende av utomhustemperaturen. ontrollberäkningar bör göras vid olika dellaster Värmeväxlarprestanda Fjärrkylcentralens växlare ska tillgodose byggnadens kylbehov och åstadkomma avsedd uppvärmning av fjärrkylvattnet. Vilka temperaturer kylleverantören tillhandahåller i fjärrkylsystemet under olika driftsförhållanden är avgörande för valet av utrustning. 12

15 Växlare dimensioneras så att byggnadens behov av kyleffekt tillgodoses vid dimensionerande last. Ibland kan andra driftfall än högsta utomhustemperatur vara dimensionerande. Lokala klimatzoner, som avviker från det normala i området bör beaktas. I byggnader där någon form av processkyla förekommer kan dimensioneringspunkten vara helt oberoende utomhustemperaturen. ontrollberäkningar bör göras vid olika dellaster. Bestäm Fjärrkylcentralens behov av primärflöde vid rådande max. belastning. Uppgifter om byggnadens kylbehov och förbrukningsmönster samt tekniska system är nödvändiga att känna till. Sekundärsidans vatten ska alltid passera kylförbrukande apparater, så att avsedd temperaturhöjning sker av sekundärsidans vatten Försmutsning av växlare Temperaturskillnaden mellan sekundärsidans och primärsidans temperaturer över växlaren i fjärrkylcentralen får inte överstiga 2 o C. De temperaturer som framgår av tabell 2 anger den fjärrkylreturtemperatur en ren växlare ska ha vid dimensionerande effekt. Om temperaturskillnaden ökar med tiden t.ex. +5 o C vid samma driftsfall, är värmeväxlaren inte längre effektiv och behöver rengöras Data för dimensionering av växlarens primär- och sekundärsida Tabell 3 Primärsida Fjärrkylsystemets framtemperatur Fjärrkylsystemets returtemperatur Differenstryck Sekundärsida Byggnadens kylsystem framtemperatur Byggnadens kylsystem returtemperatur Dim. data o C +20 o C MPa +8 o C +22 o C För byggnader med äldre kylsystem kan andra temperaturer accepteras i samråd med kylleverantören Lokala anvisningar kan förekomma Byggnader som ansluts till fjärrkylsystem eller byggnader som planeras att anslutas, kan batterier, fönsterapparater och kylbafflar dimensioneras med hjälp av tabell 3. Tabell 4 Sekundärsida Dim. data Luftkylbatterier Fram +8 o C ylbaffelsystem / cirkulationskylare Retur +22 o C * Fram Retur +15 o C +22 o C ylmaskinskondensorer Fram +16 o C Retur * Om köldbäraren skall eftervärmas av kylbafflar gäller +15 o C. +35 o C 13

16 Oavsett valet av dimensioneringstemperaturer för kylkretsarna så har injusteringen av byggnadens kylsystem en avgörande betydelse för driftsresultatet Reglerutrustning Styrventil ska dimensioneras så att minst 50 % av differenstrycket över anläggningen stryps bort i styrventilen vid full öppning, s.k. ventilauktoritet samt att reglerområdet är minst 1:100. Vid större flöden än 5 l/s skall sekvensstyrda ventiler användas. De väljs för 1/3 resp. 2/3 för dimensionerat flöde. Styrventilerna ska vara dimensionerade för verkligt effektbehov detta innebär att monterade ventiler kan behövas ersättas av andra. Reglering av ventilerna ska ske elektroniskt. Inställning av utrustningen ska kontrolleras vid drifttagning av fjärrkylcentralen. Styrventilerna ska kunna handmanövreras. Det sekundära kylvattnets framledningstemperatur regleras så att önskad temperatur erhålls genom att styrventilen/ventilerna i primärsystemet öppnar eller stänger. Regleringen reglerar efter ett börvärde, sekundära framledningstemperaturen. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde sker en börvärdesförskjutning uppåt av den sekundära framledningstemperaturen. Förskjutningens storlek och hastighet ska optimeras för att undvika onödigt stora svängningar i systemet. Om primärsystemets returtemperatur sjunker under inställt värde höjs den sekundära framledningstemperaturen automatiskt genom att styrventilen går mot stängt läge. Under förutsättning att ett överordnat reglersystem är installerat så att varje enskilt reglerobjekt kan regleras centralt kan individuell aggregatreglering tillämpas. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde stryps kylvattentillförseln till det kylobjekt som har lägsta prioritet. Genom denna reglerprincip ändras inte framledningstemperaturen och högprioriterade kylobjekt t ex datarum påverkas ej. Differenstrycksregulator monteras vid behov av kylleverantören om differenstrycket över primärledningarna vid servisventilerna överstiger 0,6 MPa Förbigångsventil Ventilen öppnas om frysrisk finns på servisledningen. Vid dimensionering av förbigångsventil bör kontroll av servislängder och dimensioner göras för att säkerställa att tillräcklig cirkulation erhålls för att förhindra frysning. 14

17 6. Fjärrkylcentralens utrustning 6.1. Utrustning i fjärrkylrum och fjärrkylcentral Hänsyn tas till framkomlighet och tillträde för kylleverantörens personal så att reparation, byten m.m. enkelt och snabbt kan göras. Där anläggningsägaren ej tillåter fri passage till fjärrkylcentralen anordnas dörr direkt utifrån. Utrymmesbehovet bestäms med hänsyn till servicemöjligheter. Fjärrkylcentralen ska vara tillgänglig för kylleverantören för kontroll och avläsning av kylleverantörens mätutrustning. Omfattning av utrustning framgår av följande tabell. = skall ingå, T= tillhandahålls av fjärrkylleverantören Tabell 7 Utrymme för fjärrkylcentral Belysning Elmatning Mätarplats Golvbrunn Spolmöjlighet Fjärrkylcentral primärsida Servisventiler Filter Tryckmätare Temperaturvisning Värmeväxlare Reglerventil fjärrkyla. Differenstrycksregulator (vid behov) Passbit / flödesgivare Mätutrustning Luftningsventil Avtappningsventil T T T T Fjärrkylcentral sekundärsida Cirkulationspump Expansionskärl Temperaturvisning Tryckmätare Säkerhetsventil Påfyllningsventil Filter Avtappningsventil Rörledningar och armatur Fjärrkylcentraler som ansluts ska utföras så att fjärrkylsidans rördragning med tillhörande delar skall uppfylla Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser. Det innebär att fogmetoder, kopplingar, tätningsmaterial och armatur ska uppfylla kravet på täthet och mekanisk påverkan. Packningar ska ha ett centreringsstöd i kopplingen 15

18 så att hela tätytan täcks av packningen. Rörledningar kan vara av rostfritt stål, svarta stålrör, koppar och ska beträffande material uppfylla fordringarna i gällande rörledningsnormer, se Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser D:215 för fjärrkylledningar. Vanligtvis utförs rörsystemen av vanligt kolstål. Nackdelen med kolstålsrören är korrosionsangrepp, i synnerhet utifrån. Vid låga temperaturer under +5 o C kan även sprödbrott uppstå i svetsskarvarna för de enklaste materialen. Därför måste så kallade tätade stål användas för att undvika sprödbrott. För att undvika korrosionsangrepp har det blivit vanligt med legerade, rostfria, material används i kölbärarsystemet. De rostfria kräver speciell kompetens av svetsare. Vid dimension 54 mm och mindre kan med fördel kopparrör användas Isolering Efter som fjärrkylvattnets temperatur underskrider luftens daggpunkt under del av året kommer kondens att bildas på rör, ventiler och andra komponenter. För att inte få kondensutfällning som vattendropp ska anläggningen förses med dropplåtar eller isolering med ångspärr. Isoleringen kan vara av cellgummi, som limmas ihop kant mot kant. Montaget ska vara lufttätt. Isoleringstjockleken väljs mellan mm, kan vara tjockare vid grövre dimensioner. Polyuretanskum med ytskikt av aluminium används vid höga krav på ångspärr och motståndskraft mot mekanisk påverkan. För värmeväxlaren rekommenderas isolering motsvarande rörledningar. Isolering utförs enligt VVS-AMA 98 med isolervara med ångbroms enligt RBBII alternativt RBBIII. Isolertjocklek lägst 19 mm vid värmekonduktiviteten = 0,04 W/(m )> överisolering enligt figur RBC Servisventiler Ventilerna ägs och monteras av kylleverantören. Anslutning mot fjärrkylnätet ska ske med svetsning eller lödning. Iakttag försiktighet vid svetsning eller lödning intill servisventiler så att inte tätningar i ventilen skadas. Mot fjärrkylcentralen kan servisventilernas anslutningar vara flänsade alternativt försedda med löd- eller svetsändar. Servisventiler ska vara lätt åtkomliga och märkta Märkning Anläggningsägare märker rörledningar, apparater och pumpar m.m. enligt VVS-AMA 98 kod YTB Filter Maskvidden på filterinsatsen kan vara 0,6 till 1.0 mm. Filterinsatsen ska kunna tömmas utan att filtret behöver demonteras. Anslutningarna ska vara flänsade alternativt lödda eller svetsade Tryckmätare Tryckmätare är avsedd för manuell avläsning av det primära trycket. Mätaren ska vara graderat mellan 0 och minst provtryckningstrycket. 16

19 Temperaturvisning Temperaturvisning, kan ske direkt med termometrar eller med givare kopplade till övervakningsutrustning. De ska ha ett mätområde, som minst täcker den maximala temperaturvariationen. Dykrör för temperaturgivare får inte isoleras över. Man ska vid service kunna se om givaren är monterad i ett dykrör. Temperaturområdet ska vara anpassat för kylan och placeras så att den är lätt att läsa av Växlare Materialet i växlarna ska tåla båda systemens vätskemedia. Märkskylt ska vara synlig och avläsningsbar. Vid kemisk rengöring ska tillverkaren rådfrågas Reglersystem Systemet består av styrventiler och ställdon, givare och regulator. Möjlighet till manuell inställning av styrventil ska finnas. Regulatorn ställs in i samband med drifttagning så att stabil reglering erhålls, värdena noteras och dokumenteras i centralen. Styrventilerna ska kunna fungera utan störande ljud inom tryckdifferensområdet 0,1 MPa - 0,6 MPa över anläggningen. Mätning av fjärrkyla genomförs med likartade mätare som för fjärrvärme. Med anledning av att fjärrkylmätarens temperaturgivare mäter temperaturdifferenser från 2 o C till 25 o C och att man har krav på absoluttemperaturmätningar så bör man välja temperaturgivare och integreringsverk som kan tillgodose detta behov. I Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse F:104 ges en mer detaljerad beskrivning av hur mätningen genomförs och vilka krav som ställs på fjärrkylmätaren och dess delar Mätarplats Mätarplatsen har i framledningen temperaturgivare och i returledningen flödesgivare och temperaturgivare. Vidare ska plats finnas för integreringsverk och strömförsörjning ordnas. Installationen ska utföras efter kylleverantörens anvisningar. Flödesgivare, temperaturgivare och integreringsverk ska installeras så att de är lätta att avläsa och byta. I de fall temperaturgivarna monteras utan dykrör så ska detta tydligt framgå genom märkning vid givarna. Temperaturgivarna bör vara anslutas till integreringsverket med 4-tråds anslutning. 17

20 18 Förklaringar: 1 Plomberbar säkring. 2 Integreringsverk 3 Inkommande ledning från gruppcentral har kabelarea 1,5 mm 2. 4 Ledningar mellan energimätarens delar ska kabelarean vara 0,75 mm 2. Fyrtrådsmätning ska tillämpas. Se anvisningar SS-EN 1434-del 2, sida 10.Flödesgivare DN = flödesgivarens anslutningsdimension. ylleverantören tillhandahåller passbit för flödesgivare och dykrör för temperaturgivare. Låsbar säkerhetsbrytare Energimätaren tillhandahålls och är kylleverantörens egendom. ylleverantören ska ha möjlighet att ansluta mätutrustningen till ett kommunikationssystem för mätvärdesöverföring. Inkopplad mätanordning får ej urkopplas av annan än kylleverantörens personal Luftningsventil Ventil DN 15 med avledare monteras på den högsta punkten i flödesriktningen av fjärrkylledningarna för manuell avledning av luft i systemet. Avledaren ska vara försedd med ändpropp. Det som bör beaktas vid installation av kyla är förhållandet som framgår av Henrys lag, som visar sambandet mellan tryck, temperatur och vattnets förmåga att lösa luft. Vid låga temperaturer och höga tryck kan stora mängder luft vara löst i vattnet. Luftavskiljare kan behövas monteras för att sänka flödeshastigheten och optimalt utnyttja att vattnet är tyngre än luft.

21 Avtappningsventil Ventil DN 15 med avledare monteras på den lägsta punkten av ledningarna. Avledaren ska vara försedd med ändpropp Byggnadens köldbärarsystem Indirekt system Se kopplingsschema kap. 8 Vid konvertering till fjärrkyla görs en inventering av byggnadens köldbärarsystem för att fastställa anläggningens status och funktion. Anläggningen ska uppfylla de systemkrav som anges i dimensioneringsunderlaget. De framgår av tabell Direkt system Sekundärsystemets komponenter ska vid direkt anslutning vara dimensionerade för samma tryckklass som för fjärrkylsystemet. Direkta system godkänns normalt inte. Luftbehandlingsbatterier kan dock med fördel inkopplas direkt om dessa är placerade lämpligt med tanke på tillgängligt statiskt tryck. Dessa kan då kopplas i serie med kylvärmeväxlare. Genom denna koppling erhålls mindre kylvärmeväxlare. Det är mycket viktigt att innan denna lösning byggs skall godkännande av den lokala leverantören inhämtas Styr- och reglersystem Reglerutrustning för sekundärkylsystem ombesörjs av kunden. För styrventiler gäller att 50 % av tryckfallet för kretsen tas i styrventilen, samt att reglerområdet är 1:100 Reglersekvensen bestäms i samråd med kylleverantören, och ska utformas enligt en av två följande varianter: Börvärdesförskjutning av framledningstemperatur Den sekundära framledningstemperaturen regleras efter ett börvärde. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde sker en börvärdesförskjutning uppåt av den sekundära framledningstemperaturen. Förskjutningens storlek och hastighet ska optimeras för att undvika onödigt stora svängningar i systemet Individuell aggregatreglering Denna reglering kräver ett överordnat reglersystem för fastigheten. Om primär returtemperatur sjunker under inställt värde, nedregleras de kylobjekt som ger för låg returtemperatur, alternativt har en låg prioritet. Denna reglering klarar att hålla en lägre sekundär framledningstemperatur än börvärdeförskjutning av framledningstemperatur. När signal ges från kundkommunikationsenheten om lastreducering ska styrventilen stänga till ett maximalt effektuttag. Denna bestäms i samråd med kylleverantören. Styrventilen ska vara stängd när kundens pumpar är stoppade Förbigångsventil Vid stängd styrventil ska ett minimiflöde genom servisledningarna säkerställas genom att ventilen i minimiflödesledningen öppnar. Dess funktion är dels att förhindra frysning vintertid, och dels att förhindra att temperaturen höjs då inte kylbehov finns. 19

22 7. valitetssäkring 7.1. Installation Projektering Rådgör med den lokala fjärrkylleverantören om förutsättningarna för anslutning och om valet av lämplig fjärrkylcentral. Effektbehovet för fjärrkylcentralen bör diskuteras med kylleverantören. Vid ombyggnad av befintlig central ska man ta del av den energistatistik som finns för byggnaden. Svensk Fjärrvärme rekommenderar att åtgärder för att höja returtemperaturen från sekundärsystem undersöks. Fjärrkylservisens fram- och returledning dras av kylleverantören till en leveranspunkt. Den är som regel placerad innanför grundmur. ylleverantörens ledningar avslutas med avstängningsventiler och kylleverantören märker upp vad som är fram- och returledning. Placering och storlek på genomföringar bestäms i samråd mellan kund och kylleverantör. Håltagning för servisledning i befintliga byggnader utförs av kylleverantören. Vid nybyggnationer ombesörjer kunden denna håltagning. Servisventiler placeras högst 1,8 m över golv. Om servisventilerna placerats utanför det utrymme där fjärrkylcentralen är placerad, monteras separata ventiler inne i centralen. ylleverantören lämnar uppgifter om förutsättningar för dimensionering av värmeväxlare och valet av reglerutrustning för fjärrkylcentralen. ylleverantören står även till tjänst med råd under arbetets fortskridande. Se grundläggande regler kap 1. För att säkerställa att de komponenter som ingår i en fjärrkylcentral uppfyller dimensioneringskraven och att komponenterna fungerar optimalt ihop, så ska kylleverantör av fjärrkylcentral kunna styrka detta genom enskilda tester, databeräkningar eller fullskaleprov Handlingar som insänds till kylleverantören Situationsplan Ritning över fjärrkylledningar till fjärrkylcentralen Planritning över fjärrkylcentralen och energimätarens placering Principschema över fjärrkylcentralen och husets kylsystem Arbets- och materialbeskrivning för installation av fjärrkylcentralen. För anläggningar mindre än 100 kw behövs enbart principschema och materialbeskrivning Dimensioneringsunderlag, se exempel bilaga Uppgifter från kylleverantören Leveranspunkt Differenstryck i leveranspunkten Installationsanvisningar enligt F:102 Tidpunkt för leverans av fjärrkyla Driftdata från befintlig anläggning (vid ombyggnad av fjärrkylcentral) Värdet av högre returtemperaturer från fjärrkylcentralen 20

23 Val av rörmaterial och montage Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser för fjärrkylledningar D:215 ska följas vid val av rörmaterial och montage Val av komponenter och rördelar omponenter och rördelar ska vara av material och ha minst den tryckklass som erfordras i aktuellt system. Lämpliga material är stål, stålgjutgods, rostfritt stål och avzinkningshärdig mässing. Anslutningar inklusive eventuella packningar ska uppfylla kraven i AFS. omponenterna ska monteras på ett sätt så att service och utbyte lätt kan ske. Anslutning mot huvudledningar ska vara svetsade/lödda. omponenter bör vara av samma material för att undvika galvanisk korrosion Val av växlare Tillverkare av kylväxlare skall kunna redovisa att kylväxlare uppfyller standarden SS- EN ylväxlare skall dimensionera så att byggnadens behov av kyleffekt tillgodoses vid dimensionerande last. Ibland kan andra driftfall än högsta utomhustemperatur vara dimensionerande. Lokala klimatzoner, som avviker från det normala området bör beaktas. I byggnader med någon form av processkyla kan dimensioneringspunkten vara helt oberoende av utomhustemperaturen, kontrollberäkningar bör göras vid olika dellaster Svetsning och lödning För fjärrkylrör gäller de krav på utförande och kontroll som framgår av Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser D:215. I utrustning, som monteras i anläggningen kan ingå material som kan ta skada av för höga temperaturer vid montaget. Det ska beaktas vid val av svetsmetod. Arbeten på primärsidan och direktanslutna sekundärsystem ska utföras av företag med svetslicens och av svetsare som utfört godkända svetsprover eller avlagt lödarprövning för avsatt material. Vid montage av ventil i fjärrkylsystem ska svetsmetod inte förorsaka att ventilens tätning skadas. Därför krävs elektrisk smältsvetsning om svetsskarven läggs på kortare avstånd än 0,5 meter från ventilhusets ände. I övrigt ska ventilfabrikantens krav följas Platsprovning Vid provtryckning av fjärrkylanläggningen skall representant från kylleverantören bjudas in att delta. ylleverantören utför alltid kontroll av att fjärrkylcentralen och installationen uppfyller kraven enligt Tekniska Bestämmelser F:102. I kontrollen ingår provtryckning av fjärrkylcentralens primärsida och ledningar som ansluter mot fjärrkylsystemet. Provtryckning sker med kallt vatten under två timmar med ett tryck av 1.43 x konstruktionstrycket. Protokoll över utförd tryck- och täthetskontroll upprättas i enlighet med VVS-AMA. ylleverantören kan vid behov begära stickprovsröntgen. unden är skyldig att utan kostnad göra om icke godkända fogar samt utföra och bekosta förnyad kontroll. Efter provtryckning ska vattnet släppas ut. ylleverantören sköter påfyllningen av fjärrkylvatten som är ett behandlat och syrereducerat vatten. Ritningar för installationen som granskats av kylleverantören ska på begäran visas upp för kylleverantörens kontrollant på arbetsplatsen Besiktning och kontroll Slutkontroll av anläggning utförs senast i samband med drifttagning. 21

24 Egenkontroll / besiktning. Anläggningen skall kontrolleras, endera som egenkontroll eller av ackrediterat organ. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter framgår vilka kontroller som ska utföras och vem som får genomföra dem. I bilaga 3 redovisas Mall för slutbesiktning som kan användas Driftinstruktion Innan fjärrkylcentralen tas i bruk skall det finnas skriftlig driftinstruktion. Denna driftinstruktion bör omfatta: Datablad, broschyrer o d över utrustningar, apparater och komponenter. Beskrivning över utrustnings verkningssätt kompletterad med ritningar, flödesscheman (=driftkort) samt driftanvisningar. Förteckning över komponenter som behöver periodisk tillsyn. Rutiner för tillsyn, skötsel och underhåll som bedöms nödvändiga för bibehållen funktion. Adress- och telefonförteckning för påkallande av service och avhjälpande underhåll Drifttagning Injustering En installation är inte att betrakta som slutförd förrän anläggningen injusterats för de driftförhållanden som är aktuella för byggnaden. Justeringen ska dokumenteras. Injusteringen omfattar: ontroll och ev. justering av P-band och I-tid för reglerutrustningen. Injustering av byggnadens kylsystem så att avsett temperaturfall i kylsystemet uppnås Funktionskontroll När installationen är slutförd och injusterad bör man genomföra en funktionskontroll för att bedöma att den utlovade prestandan innehålls. Prestanda återfinns i de projekthandlingar som granskats av kylleverantören. Vid installation av reservkyla ska detta samordnas med den övriga kylinstallationen detta för att hindra att reservkylan kopplas in då fjärrkylan är i drift. ontrollpunkter: Att anläggningen överensstämmer med de handlingar som kylleverantören granskat Att dimensioneringskraven följts för anläggningen. Placering av givare. Primär/sekundär temperatur vid aktuellt driftsfall. ontroll av temperaturens insvängning efter belastningsförändring. ylväxlarens prestanda vid aktuell last. Växlartillverkaren ska tillhandahålla underlag för bedömning av prestanda vid aktuellt driftfall. ontroll av märkning enligt byggnadens standard för märkning. 22

25 ontroll av anläggningsdokumentation och drift- och underhållsinstruktioner. Åtgärd vid avvikelser I första hand ska konstaterade avvikelser åtgärdas. Om detta är orealistiskt bör avvikelserna värderas och regleras Återkommande tillsyn av en fjärrkylinstallation ylleverantören har rätt att inom fjärrkylcentralen montera utrustning för driftövervakning. Vid rengöring av värmeväxlare och tillhörande system tag kontakt med tillverkaren av värmeväxlaren och rådgör om lämpligt rengöringsmedel och arbetsmetod. Före ombyggnad eller förändring av fjärrkylcentralen kontakta alltid fjärrkylleverantören. ylleverantören bistår med råd för drift och underhåll. För att förhindra frysning ska kunder som ej har vinterbehov av kyla tillse att cirkulation förekommer för att förhindra frysrisk. För fjärrkylcentralen och anslutande primärledningar ska finnas ett tillsynsprogram enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tillsynsprogrammet utgår från den riskbedömning som anläggningsägaren/kunden upprättat för sin anläggning. Det åligger således anläggningsägaren/kunden att minst en gång per år kontrollera fjärrkylcentralen enligt tillsynsprogrammet. ontrollen dokumenteras, åtgärder och brister journalförs Drift och underhåll av fjärrvärmecentralen För att bibehålla en bra funktion hos fjärrkylcentralen och byggnadens kylsystem upprättas drift- och underhållsrapporter. I bilaga 2 redovisas en mall för genomförande av återkommande funktionskontroller Läckagekontroll En vanligt förekommande metod för att upptäcka läckage i fjärrkylsystem är att använda ett färgämne. ylleverantören initierar denna typ av kontroll genom att dosera färgämne i fjärrkylvattnet. Den kommunala miljöorganisationen och allmänheten ska på förhand informeras och tillstånd inhämtas. Metoden finns beskriven i Värmeforsks rapport Färgämne för läckageindikering i fjärrvärmesystem nr

26 8. opplingsprinciper Olika kopplingsprinciper kan väljas beroende på byggnadens eget kylbehov och kylsystems utformning. Det sekundära kylvattnets framledningstemperatur regleras så att önskad temperatur erhålls genom att styrventilen/ventilerna i primärsystemet öppnar eller stänger. Sekundära framledningstemperaturen regleras efter ett börvärde. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde sker en börvärdesförskjutning uppåt av den sekundära framledningstemperaturen. Förskjutningens storlek och hastighet ska optimeras för att undvika onödigt stora svängningar i systemet. Om primärsystemets returtemperatur sjunker under inställt värde höjs den sekundära framledningstemperaturen automatiskt genom att styrventilen går mot stängt läge. Under förutsättning att ett överordnat reglersystem är installerat så att varje enskilt reglerobjekt kan styras centralt kan individuell aggregatreglering tillämpas. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde stryps kylvattentillförseln till det kylobjekt som har lägsta prioritet. Genom denna reglerprincip ändras inte framledningstemperaturen och högprioriterade kylobjekt t ex datarum påverkas inte. Vid uppbyggnad av sekundärsystemet ska största möjliga temperaturhöjning av kylvattnet eftersträvas så att lågt kylvattenflöde erhålls. Ett bra sätt att uppnå hög returtemperatur är att seriekoppla kylobjekten, dvs lägga objekt med låga temperaturkrav, t ex kylbatterier i luftbehandlingsaggregat, först i serien och därefter koppla in objekt som inte kräver så låga temperaturer, t ex kylbafflar och fläktkonvektorer. Slutligen kan eventuella vattenkylda kondensorer inkopplas. 24

27 Den vanligast förekommande kopplingsprincipen Indirekt anslutning till fjärrkyla ELETRONIS REGLERAD FÖBIGÅNG Anpassning av befintliga anläggningar Byggnader som övergår från eget kylsystem ska anpassa systemet så att anläggningen uppfyller Fjärrkyla systemets krav. Följande scheman ger exempel på en sådan förändring. 25

28 Före anslutning till fjärrkyla. Efter anslutning till fjärrkyla. Växlare mellan vatten/luft Värmeöverförande ytor i kylbatterier, kylbafflar m.m. rengörs så att hög returtemperatur erhålls till fjärrkylcentralen. Om någon anläggningsdel inte uppfyller dimensioneringskraven bör den bytas ut. Reservkyla Fastigheter som kräver särskild säkerhet för kyla kan förses med lokal reserv, exempelvis stadsvatten. Vid installation av reservkyla ska detta samordnas med den övriga kylinstallationen detta för att hindra att reservkylan kopplas in då fjärrkylan är i drift. 26

29 Exempel på kopplingar för reservkyla. 27

30 Bilaga 1 Uppgifter om Fjärrkylcentralens dimensionering (Dimensioneringsuppgifterna införs på anläggningens flödesschema) Adress... varter... yld yta m 2 Rumskylare Ventilation kw kw ylbafflar kw Processkyla... kw Övrigt.... kw Återvinning/kyla Fjärrkylsystemet VVX fabrikat. Typ/plattantal Dim flöde m 3 /h Tryckfall kpa Dim temp o C Byggnadens system Dim flöde m 3 /h Tryckfall kpa Dim temp o C Reglerventiler / Ställdon fabrikat Typ av reglercentral/program version Typ av styrventil Flöde m 3 /h Tryckfall kpa Beräkn. av ventil, DN/kv-värde Vald ventil, DN/kv s -värde Reglerområde Ställdon gångtid ö till s, s till ö kw 28

31 Bilaga 2 Funktionskontroll av fjärrkylcentralen Datum: Urförd av: Anläggningsnr: und/företag Rutinbesök/Anmäld felorsak: FJÄRRYLESYSTEMET BYGGNADENS YLSYSTEM Mätarställningar Temperatur i fjärrkylledningar Sekundärsystem 1 Energi MWh 6 Temperatur fram o C 8 Temperatur fram o C 2 Volym m 3 7 Temperatur retur o C 9 Temperatur retur o C Tryck 3 Fram, före filter MPa/kPa Övrigt 4 Fram, efter filter MPa/kPa 10 Utetemperatur vid besöket o C 5 Tryck returmpa/kpa Pos System/omponent Pos Felbeskrivning/Anmärkning Status: 1=akut 2=Bör årgärdas 3=Information 4=Åtgärdas av kontrollant Status 1-4 ostnadsförslag för åtgärd fjärrkylsystemet. Servisventiler Filter Manometersats Termometer Flödesgivare Integreringsverk Temperaturgivare Övrigt Värmeväxlare Reglercentral Styrventil Byggnadens kylsystem Filter Givare Termometer Pumpar Exp.kärl/säkerhetsventil Ventiler Övrigt Annan utrustning 29

32 und: Adress: Fastighetsbeteckning: Telefon nr: Anslutningsdatum: Besiktningsdatum: Bilaga 3 Mall för slutbesiktning Besiktningsutlåtande för fjärrkylinstallation Primär-ledningar: Sekundär -ledningar: Växlar- installation: Servisventiler: O Anm. Tätning mot vägg: O Anm. Upphängningar: O Anm. Genomföringar: O Anm. Rördragning: O Anm. Isolering: O Anm. Avluftningsledning: O Anm. Golvbrunn: Finns Finns ej Anm. Rördragning: O Anm. Upphängningar: O Anm. Isolering: O Anm. Rördragning O Anm. Skåp O Anm. yla O Anm. Injustering O Anm. Elinstallation: Signalledningar O Anm. kraftledningar O Anm Givare O Anm. ylmätning: Mätare Mätarställning Plombering O Anm. MWh Övrigt: Noterade fel och brister är ej av den art att de äventyrar anläggningens funktion och anläggningen förklaras härmed på besiktigade delar godkänd. 30

33 Tekniska bestämmelser Fjärrvärmecentralen F:101 Utförande och installation Fjärrkylcentralen F:102 Utförande och installation Certifiering av fjärrvärmecentral Program för provning och kontroll F:103-7 Värmemätare F:104 Tekniska branschkrav och råd om mätarhantering Provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare F:109 Värmemätare F:111 Dynamisk funktionskontroll av värmemätare för småhus Rapporter Din fjärrvärmecentral 2004:1 Handbok för dig som sköter huset Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar 2004:2 Regler och råd för riskbedömning Fjärrvärmecentralen 2004:3 opplingsprinciper Magnetisk-Induktiv flödesmätare 1993 Ultraljudsflödesmätare 1994 Underhållsystem för fjärrvärmecentralen 1998:5 ravspecifikation att använda vid upphandling Fjärrkommunikation för energiföretag 1997:3 Publikationer Publikationer kan beställas av Förlagsservice eller fax Aktuell publikationsförteckning finns på Svensk Fjärrvärme 31

34