fjärrkylecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Juni 2004

Transkript

1 fjärrkylecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Juni 2004

2

3 FJÄRRYLECENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:102 Juni 2004 ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr

4

5 Förord Denna tekniska bestämmelse för fjärrkylecentraler är en gemensam bestämmelse för den svenska fjärrvärmebranschen. Det beskrivs här hur fjärrkylecentraler utförs, installeras, används och underhålls. För att en fjärrvärmecentral ska fungera på bästa sätt krävs att husets värme- och kylinstallationer anpassas efter anvisningar, som finns i denna bestämmelse och i myndighetsföreskrifter. F:102 vänder sig till: de som äger, driver och förvaltar en byggnad eller anläggning de som tillverkar, projekterar, upphandlar och installerar fjärrkylecentraler. F:102 bör ingå i upphandlingar av fjärrkylecentraler och entreprenader. I förfrågningsunderlag ska det framgå vilka krav som ställs och vid utvärderingen av anbuden ska upphandlingskriterierna följas. Fjärrvärmecentralkommittén har fastställt denna tekniska bestämmelse. F:102 gäller från 1 juni 2004 och ersätter tidigare utgivna råd och anvisningar för fjärrkylecentraler Svensk Fjärrvärme Fjärrvärmecentralteknik Göte Ekström 3

6

7 Innehållsförteckning 1. Grundläggande regler Dokumentation undens kontakt med kylleverantören Nyanslutning Ändring och utbyte Upphandling Tekniska systemuppgifter onstruktionsdata Driftstemperatur och tryck i fjärrkylesystemet Framledningstemperaturen i fjärrkylesystemet Returtemperaturen i fjärrkylsystemet Differenstryck Fjärrkylesystemets vattenkvalité Fastställande av byggnadens kylbehov ylbehovet bestäms genom mätning ylbehovet bestäms genom bedömning Processkyla Utrymme och utrustning Läge och storlek Utrustning Projektering Servisledning Dokumentation Handlingar som insänds till kylleverantören Uppgifter från kylleverantören Fjärrkylecentraler Tillverkningskrav på fjärrkylecentraler Dimensionering av fjärrkylecentral Val av växlare Försmutsning av växlare Data för dimensionering av växlarens primär- och sekundärsida Reglerutrustning på primärsidan Förbigångsventil opplingsprinciper Den vanligast förekommande kopplingsprincipen

8 8.2. Anpassning av befintliga anläggningar Växlare mellan vatten/luft Reservkyla Fjärrkylesystemets komponenter Rörledningar och armatur Servisventiler Filter Tryckmätare Temperaturvisning Växlare Reglersystem Fjärrkylemätare Mätarplats Luftningsventil Avtappningsventil Material och montage Växlare Armatur Rörledningar Fogning Isolering Märkning Byggnadens kylkrets Indirekt system Direkt system Styr- och reglersystem Börvärdesförskjutning av framledningstemperatur Individuell aggregatreglering Förbigångsventil Installationskontroll Egenkontroll / besiktning Övrig kontroll ontrollpunkter: Åtgärd vid avvikelser Injustering Injusteringen omfattar: Drifttagning av fjärrkylecentral Tillsyn av fjärrkylecentral Återkommande tillsyn av en fjärrkyleinstallation... 25

9 1. Grundläggande regler Denna bestämmelse F:102 omfattar både branschkrav, hänvisningar till myndighetskrav, svenska och europeiska standarder samt EU direktiv. Tekniska, ekonomiska och administrativa frågor för anslutning regleras i kontrakt och allmänna avtalsvillkor. Bestämmelsen F: 102 är en bilaga till kontrakt och avtalshandlingar. Fjärrkyla levereras i ett sammanhängande ledningssystem där fjärrkylecentraler är sammankopplade med en eller flera produktionsanläggningar. I ledningssystemet transporteras kylt vatten. F: 102 utförande och installation gäller för fjärrkylecentraler och redovisar hur byggnadens eget kylsystem för distribution av kyla anpassas till fjärrkylesystemet. För fjärrkyleledningar gäller Svensk Fjärrvärmes bestämmelse D:211. Bestämmelsen för fjärrkylecentraler ska tillämpas vid nyinstallation, ombyggnad och utbyte. Här redovisas branschkrav med hänvisningar till direktiv, myndighetsföreskrifter och standard. Branschkraven ska följas för att få ett driftsäkert och funktionellt system. För att få god ekonomi och god funktion ställs krav på dimensionering och utförande enligt denna bestämmelse. ylleverantören har under avsnittet avbrott och begränsningar i avtalsvillkor möjlighet att begränsa kylleveransen. För att minimera störning i leveransen kan prioritering av olika kylbehov i byggnaden behöva göras. Fjärrkylecentralens reglerutrustning bör vara förberedd för sådan valmöjlighet. Åtgärder av kylleverantören ska kunna genomföras med fjärrstyrning. Nycklar till fjärrkylecentralen lämnas till kylleverantören senast vid idrifttagning av anläggningen. I annat fall ska kylleverantören beredas tillträde hela dygnet utan kostnad Dokumentation ylleverantör av fjärrkyla ska alltid granska att dimensioneringsunderlag och ritningar är utförda enligt de kopplingsprinciper i F: 102. Fastighetsägaren ska redovisa handlingarna på fjärrkylecentralens läge i byggnaden samt planritning och kopplingsschema. Handlingarna ska omfatta både primär- och sekundärsystemet. På schemat anges också fjärrkylecentralens dimensioneringsdata, effektbehov samt uppgifter om värmeväxlare och styrventiler. Framtida effektbehov redovisas om de är kända. Planeras förändringar av befintlig fjärrkylecentral, som innebär ökat eller minskat kylbehov, ska detta anmälas till kylleverantören innan åtgärder vidtas av brukaren. Efter att kylleverantören granskat att inlämnade handlingarna överensstämmer med kraven i F: 102 återsänds en omgång till anläggningsägaren. Handlingarna kan redovisas digitalt. Utifrån detta underlag väljer kylleverantören av fjärrkyla lämplig mätare för debitering. Passbit / flödesgivare och dykrör tillhandahålls av kylleverantören. 7

10 2. undens kontakt med kylleverantören 2.1. Nyanslutning ontakta kylkylleverantören när beslut finns om önskad leverans. Diskutera ledningsdragning, leveranspunkt samt fjärrkylecentralens utförande och placering i byggnaden. Var ute i god tid för att få fjärrkyleanslutning. ylleverantören får då rimlig tid på sig att bygga ledningar fram till byggnaden Ändring och utbyte Ingrepp i ett fjärrkylesystems primärsida får inte ske utan kylleverantörens godkännande. När det finns behov att byta en komplett fjärrkylecentral eller del av den, ta då kontakt med kylleverantören. Det är inte alltid optimalt att välja ny utrustning efter den uttjänta utrustningens specifikationer. Förändringar kan ha skett i byggnaden, som kan innebära andra data på ersättningsutrustningen. Ändring, reparation och andra arbeten på sekundärsystem ska utföras enligt kylleverantörens anvisningar, om åtgärderna kan påverka avtalade temperaturer och effekter Upphandling I förfrågningsunderlaget inför en upphandling av fjärrkylecentral och tillhörande installation ska F:102 ingå. Vid granskning av anbud kontrolleras att de vid förfrågan ställda kraven innehålls i offerten. I upphandlingar görs utvärdering efter följande turordning.. Uppfylla tekniska- och kvalitetskrav enligt F:102 Leverantörens/entreprenörens erfarenhet, referenser och teknisk kunnande resurser och organisation Offererat pris och invägd livcyckelkostnad Miljöpåverkan Det är således inte bara produktens eller entreprenadens pris som avgör valet av lämplig produkt utan man måste även värdera vad eventuellt merarbete för den egna organisationen kan innebära i tilläggskostnader. 8

11 3. Tekniska systemuppgifter 3.1. onstruktionsdata Tabell 1 onstruktionsdata PN 10-system PN 16-system Beräkningstryck 1,0 MPa 1,6 MPa Provtrycks med 1,5 MPa 2,3 MPa Beräkningstemperatur +2 till +30 o C * * Lokala anvisningar kan förekomma Ovanstående data avser dimensionering ur hållfastssynpunkt såsom godstjocklek och materialval. Dessa data ska inte förväxlas med data som gäller för dimensionering ur kapacitetssynpunkt vid val av växlare och styrventiler Driftstemperatur och tryck i fjärrkylesystemet Följande diagram redovisar fjärrkylesystemets fram- och returtemperatur till och från fjärrkylecentralen. Bild 1 Vattentemperatur Framtemperatur 16 Returtemperatur, nya anläggningar 14 Returtemperatur, gamla anläggningar Utetemperatur Diagrammet visar exempel på systemtemperaturer i fjärrkylesystemet. Lokala avvikelser kan förekomma 9

12 3.3. Framledningstemperaturen i fjärrkylesystemet Den normalt lägsta framledningsdriftstemperatur är 6 o C. Vid vissa driftsfall kan kylkylleverantören gå under den nivån. Beroende på kylleverantörens möjlighet att producera fjärrkyla kan framledningstemperaturerna variera. Driftsstrategin är beroende av nätets kapacitet och hur fjärrkylan produceras Returtemperaturen i fjärrkylsystemet Fjärrkylsystemets returvattentemperatur är beroende av hur husets interna kylsystems är dimensionerat och utfört. Nya anläggningar dimensioneras så att temperaturen på vattnet följer den övre kurvan i ovanstående diagram. En hög returtemperatur ger god ekonomi för både kund och kylleverantör. Genom att följa dimensioneringskraven för byggnadens sekundära kylsystem, så ges förutsättningarna för att de föreskrivna temperaturkraven uppfylls. Ett väl utfört, injusterat och väl underhållet sekundärsystem ger de temperaturnivåer som eftersträvas Differenstryck ylleverantören lämnar uppgifter på de faktiska lägsta och högsta differenstrycken, som kan tillhandahållas vid servisventilerna. Uppgifterna ska beaktas vid dimensionering och val av styrventiler och växlare. Utrustningen i en fjärrkylecentral ska klara de funktionskrav som ställs vid differenstryck upp till 0,6 MPa 3.6. Fjärrkylesystemets vattenkvalité emisk behandling av primärvattnet utförs av kylleverantören. Specifika uppgifter om primärvattnet kan erhållas av kylleverantören. Pyranin grönt används ofta som inblandning i vattnet för att upptäcka läckor. 4. Fastställande av byggnadens kylbehov Exempel på kylbehovet för en anläggning fastställs enligt följande: Personvärme Värme från belysning och apparater Solvärme och transmissionsvärme Värme som tillförs ofrivilligt från angränsande utrymmen Värme som tillförs på grund av ventilation ylbehovet bestäms genom mätning För befintliga system kan erforderlig kyleffekt mätas, till exempel om temperaturhöjningen och köldbärarflödet är känt vid maximalt kyluttag ylbehovet bestäms genom bedömning Överslagsmässigt kan följande värden för kyleffekt användas W/m 2 10

13 4.3. Processkyla ylbehovet för en processanläggning kan inte anges generellt utan måste utredas och bestämmas i varje enskilt fall. Dimensioneringspunkten kan vara helt oberoende av utomhustemperaturen. ontrollberäkningar bör göras vid olika dellaster. 5. Utrymme och utrustning 5.1. Läge och storlek Hänsyn tas till framkomlighet och tillträde för kylleverantörens personal så att reparation, byten m.m. enkelt och snabbt kan göras. Där anläggningsägaren ej tillåter fri passage till fjärrkylecentralen anordnas dörr direkt utifrån. Utrymmesbehovet bestäms med hänsyn till servicemöjligheter. För nyproducerade fastigheter bestäms storleken enligt Svensk standard SS , SS och SS Fjärrkylecentralen ska vara tillgänglig för värmeleverantören för kontroll och avläsning av kylleverantörens mätutrustning Utrustning Omfattning av utrustning framgår av följande tabell. = ska ingå, T= tillhandahålls av fjärrkyleleverantören Utrymme för fjärrkylecentral Belysning Elmatning Mätarplats Golvbrunn Spolmöjlighet Fjärrkylecentral primärsida Servisventiler Filter Tryckmätare Temperaturvisning Värmeväxlare Reglerventil fjärrkyla. Differenstrycksregulator (vid behov) Passbit / flödesgivare Mätutrustning Luftningsventil Avtappningsventil T T T T 11

14 Fjärrkylecentral sekundärsida Cirkulationspump Expansionskärl Temperaturvisning Tryckmätare Säkerhetsventil Påfyllningsventil Filter Avtappningsventil 6. Projektering 6.1. Servisledning Fjärrkyleservisens fram- och returledning dras av kylleverantören till en leveranspunkt. Den är som regel placerad innanför grundmur. ylleverantörens ledningar avslutas med avstängningsventiler och kylleverantören märker upp vad som är fram- och returledning. Placering och storlek på genomföringar bestäms i samråd mellan kund och kylleverantör. Håltagning för servisledning i befintliga byggnader utförs av kylleverantören. Vid nybyggnationer ombesörjer kunden denna håltagning. Servisventiler placeras högst 1,8 m över golv. Om servisventilerna placerats utanför det utrymme där fjärrkylecentralen är placerad, monteras separata ventiler inne i centralen. Dessa ventiler är anläggningsägarens Dokumentation ylleverantören lämnar uppgifter om förutsättningar för dimensionering av värmeväxlare och valet av reglerutrustning för fjärrkylecentralen. ylleverantören står även till tjänst med råd under arbetets fortskridande. Se grundläggande regler kap 1. För att säkerställa att de komponenter som ingår i en fjärrkylecentral uppfyller dimensioneringskraven och att komponenterna fungerar optimalt ihop, så ska kylleverantör av fjärrkylecentral kunna styrka detta genom enskilda tester, databeräkningar eller fullskaleprov Handlingar som insänds till kylleverantören Situationsplan Ritning över fjärrkylledningar till fjärrkylecentralen Planritning över fjärrkylecentralen och energimätarens placering Principschema över fjärrkylecentralen och husets kylsystem Arbets- och materialbeskrivning för installation av fjärrkylecentralen. För anläggningar mindre än 100 kw behövs enbart principschema och materialbeskrivning 12

15 Dimensioneringsunderlag, se exempel bilaga Uppgifter från kylleverantören Leveranspunkt Differenstryck i leveranspunkten Installationsanvisningar enligt F:102 Tidpunkt för leverans av fjärrkyla Driftdata från befintlig anläggning (vid ombyggnad av fjärrkylecentral) Värdet av högre returtemperaturer från fjärrkylecentralen 7. Fjärrkylecentraler Fjärrkylecentralen är ett aggregat, som överför kyla från fjärrkylsystemet med växlare till byggnadens kylsystem. Den lösningen är att föredra ur driftsäkerhetssynpunkt Fjärrkyla kan även undantagsvis distribueras till en byggnad där primärsystemets vatten utan växling ansluts till husets kylsystem. Den senare lösningen ställer speciella krav på husets anläggning för kyla och ska godkännas av kylleverantören innan anslutning kan ske. Fjärrkylecentraler kan tillverkas som prefabricerade aggregat, där även säkerhetsutrustning ingår. Tillverkningen ska uppfylla kraven i F: Tillverkningskrav på fjärrkylecentraler Fjärrkylecentralen är en del av fjärrkylesystemet och ska ha samma krav på långsiktig hållbarhet som fjärrkylesystemet. Det innebär att fjärrkylecentralerna oavsett storlek ska tillverkas enligt gällande branschkrav och myndighetskrav. Branschkraven är ställda för att upprätthålla hög leveranssäkerhet för fjärrkyla. Arbetsmiljöverket författningssamling AFS 2000:41 omfattas fjärrkylesystem av föreskriftens 4 och grupp 2. De tekniska kraven för PN-16-systemen och dess fjärrkylecentraler framgår av 6 1b och andra strecksatsen. För rörledningar gäller 3b andra strecksatsen. För PN 10-system gäller 8 krav. Av svensk Fjärrvärmes bestämmelse F:102 framgår de krav som ställs för leveranssäkerhet Dimensionering av fjärrkylecentral Fjärrkylecentralens växlare ska tillgodose byggnadens kylbehov och åstadkomma avsedd uppvärmning av fjärrkylevattnet. Vilka temperaturer kylleverantören tillhandahåller i fjärrkylesystemet under olika driftsförhållanden är avgörande för valet av utrustning. Bestäm fjärrkylecentralens behov av primärflöde vid rådande max. belastning. Uppgifter om byggnadens kylbehov och förbrukningsmönster samt tekniska system är nödvändiga att känna till. Sekundärsidans vatten ska alltid passera kylförbrukande apparater, så att avsedd temperaturhöjning sker av sekundärsidans vatten Val av växlare Växlare dimensioneras så att byggnadens behov av kyleffekt tillgodoses vid dimensionerande last. Ibland kan andra driftfall än högsta utomhustemperatur vara 13

16 dimensionerande. Lokala klimatzoner, som avviker från det normala i området bör beaktas. I byggnader där någon form av processkyla förekommer kan dimensioneringspunkten vara helt oberoende utomhustemperaturen. ontrollberäkningar bör göras vid olika dellaster Försmutsning av växlare Temperaturskillnaden mellan sekundärsidans och primärsidans temperaturer över växlaren i fjärrkylcentralen får inte överstiga 2 o C. De temperaturer som framgår av tabell 2 anger den fjärrkylreturtemperatur en ren växlare ska ha vid dimensionerande effekt. Om temperaturskillnaden ökar med tiden t.ex. +5 o C vid samma driftsfall, är värmeväxlaren inte längre effektiv och behöver rengöras Data för dimensionering av växlarens primär- och sekundärsida Tabell 2 Primärsida Fjärrkylesystemets framtemperatur Fjärrkylesystemets returtemperatur onstruktionsdata Differenstryck Sekundärsida Byggnadens kylsystem framtemperatur Byggnadens kylsystem returtemperatur Dim. data o C +18 o C 1.0 MPa alt. 1,6 MPa MPa +8 o C +18 o C onstruktionsdata 1.0 Mpa * För direktkopplade system krävs 1,6 Mpa Lokala anvisningar kan förekomma Byggnader som ansluts till fjärrkylsystem eller byggnader planeras att anslutas, kan dimensionera batterier, fönsterapparater och kylbafflar med hjälp av tabell 3. Tabell 3 Sekundärsida Luftkylbatterier ylbaffelsystem / cirkulationskylare ylmaskinskondensorer * Om luftkylbatterier är dominerande gäller + 18 o C Dim. data Fram +8 o C Retur +16 o C * Fram +15 o C Retur +18 o C Fram +16 o C Retur +35 o C Oavsett valet av dimensioneringstemperaturer för kylkretsarna så har injusteringen av byggnadens kylsystem en avgörande betydelse för driftsresultatet. 14

17 Reglerutrustning på primärsidan Styrventil ska dimensioneras så att minst 50 % av differenstrycket över anläggningen stryps bort i styrventilen vid full öppning, s.k. ventilauktoritet samt att reglerområdet är minst 1:100. Vid större flöden ska sekvensstyrda ventiler användas. Styrventilerna ska vara dimensionerade för verkligt effektbehov detta innebär att monterade ventiler kan behövas ersättas av andra. Styrningen av ventilerna ska ske elektroniskt. Inställning av utrustningen ska kontrolleras vid drifttagning av fjärrkylecentralen. Styrventilerna ska kunna handmanövreras. Differenstrycksregulator monteras vid behov av kylleverantören om differenstrycket över primärledningarna vid servisventilerna överstiger 0,6 MPa Förbigångsventil Ventilen öppnas om frysrisk finns på servisledningen. Vid dimensionering av förbigångsventil bör kontroll av servislängder och dimensioner göras för att säkerställa att tillräcklig cirkulation erhålls för att förhindra frysning. 8. opplingsprinciper Olika kopplingsprinciper kan väljas beroende på byggnadens eget kylbehov och kylsystems utformning. Det sekundära kylvattnets framledningstemperatur styrs så att önskad temperatur erhålls genom att styrventilen/ventilerna i primärsystemet öppnar eller stänger. Regleringen styrs efter ett börvärde, sekundära framledningstemperaturen. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde sker en börvärdesförskjutning uppåt av den sekundära framledningstemperaturen. Förskjutningens storlek och hastighet ska optimeras för att undvika onödigt stora svängningar i systemet. Om primärsystemets returtemperatur sjunker under inställt värde höjs den sekundära framledningstemperaturen automatiskt genom att styrventilen går mot stängt läge. Under förutsättning att ett överordnat reglersystem är installerat så att varje enskilt reglerobjekt kan styras centralt kan individuell aggregatreglering tillämpas. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde stryps kylvattentillförseln till det kylobjekt som har lägsta prioritet. Genom denna reglerprincip ändras inte framledningstemperaturen och högprioriterade kylobjekt t ex datarum påverkas ej. Vid uppbyggnad av sekundärsystemet ska största möjliga temperaturhöjning av kylvattnet eftersträvas så att lågt kylvattenflöde erhålls. Ett bra sätt att uppnå hög returtemperatur är att seriekoppla kylobjekten, dvs lägga objekt med låga temperaturkrav, t ex kylbatterier i luftbehandlingsaggregat, först i serien och därefter koppla in objekt som inte kräver så låga temperaturer, t ex kylbafflar och fläktkonvektorer. Slutligen kan eventuella vattenkylda kondensorer inkopplas. 15

18 Vid seriekoppling: luftbehandlingsaggregat fram + 8 o C retur +18 o C rumskylare fram +15 o C retur +18 o C kondensorer fram +16 o C retur +35 o C Vid parallellkoppling blir returtemperaturen ca +18C och seriekoppling ca +25C. Flödet blir ca 30% lägre vid seriekoppling Den vanligast förekommande kopplingsprincipen Indirekt anslutning till fjärrkyla 16

19 8.2. Anpassning av befintliga anläggningar Sekundärsidans vatten måste passera kylförbrukande apparater så att temperaturen höjs. Byggnader som övergår från eget kylsystem ska anpassa systemet så att anläggningen uppfyller fjärrkylesystemets krav. Följande scheman ger exempel på en sådan förändring. Före anslutning till fjärrkyla Efter anslutning till fjärrkyla Växlare mellan vatten/luft Värmeöverförande ytor i kylbatterier, kylbafflar m.m. rengörs så att hög returtemperatur erhålls till fjärrkylecentralen. Om någon anläggningsdel inte uppfyller dimensioneringskraven bör den bytas ut. 17

20 8.3. Reservkyla Fastigheter som kräver särskild säkerhet för kyla kan förses med lokal reserv, exempelvis stadsvatten. Vid installation av reservkyla ska detta samordnas med den övriga kylinstallationen detta för att hindra att reservkylan kopplas in då fjärrkylan är i drift. Exempel på kopplingar för reservkyla 9. Fjärrkylesystemets komponenter 9.1. Rörledningar och armatur Fjärrkylecentraler som ansluts ska utföras så att fjärrkylsidans rördragning med tillhörande delar ska ha ett robust utförande. Det innebär att fogmetoder, kopplingar, tätningsmaterial och armatur ska uppfylla kravet på täthet och mekanisk påverkan. Packningar ska ha ett centreringsstöd i kopplingen så att hela tätytan täcks av packningen. 18

21 9.2. Servisventiler Ventilerna ägs och monteras av kylleverantören. Anslutning mot fjärrkylenätet ska ske med svetsning eller lödning. Iakttag försiktighet vid svetsning eller lödning intill servisventiler så att inte tätningar i ventilen skadas. Mot fjärrkylecentralen kan servisventilernas anslutningar vara flänsade alternativt försedda med löd- eller svetsändar. Servisventiler ska vara lätt åtkomliga och märkta Filter Maskvidden på filterinsatsen kan vara 0,6 till 1.0 mm. Filterinsatsen ska kunna tömmas utan att filtret behöver demonteras. Anslutningarna ska vara flänsade alternativt lödda eller svetsade Tryckmätare Tryckmätare är avsedd för manuell avläsning av det primära trycket. Mätaren ska vara graderat mellan 0 och minst provtryckningstrycket Temperaturvisning Temperaturvisning, kan ske direkt med termometrar eller med givare kopplade till övervakningsutrustning. De ska ha ett mätområde, som minst täcker den maximala temperaturvariationen. Dykrör för temperaturgivare får inte isoleras över. Man ska vid service kunna se om givaren är monterad i ett dykrör. Temperaturområdet ska vara anpassat för kylan och placeras så att den är lätt att läsa av Växlare Materialet i växlarna ska tåla båda systemens vätskemedia. Märkskylt ska vara synlig och avläsningsbar Vid kemisk rengöring ska tillverkaren rådfrågas Reglersystem Systemet består av styrventiler och ställdon, givare och regulator. Möjlighet till manuell inställning av styrventil ska finnas. Regulatorn ställs in i samband med drifttagning så att stabil reglering erhålls, värdena noteras och dokumenteras i centralen. Styrventilerna ska kunna fungera utan störande ljud vid en tryckdifferens av max 0,6 MPa vid ett statiskt tryck av lägst 0,1 MPa före ventilen. Det ska finnas läsbar skylt på ventilen som visar typbeteckning, DN, tryckklass och kvs-värde Fjärrkylemätare Mätning av fjärrkyla genomförs med likartade mätare som för fjärrvärme. Med anledning av att fjärrkylemätarens temperaturgivare mäter temperaturdifferenser från 2 o C till 25 o C och att man har krav på absoluttemperaturmätningar så bör man välja temperaturgivare och integreringsverk som kan tillgodose detta behov. I Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse F:104 ges en mer detaljerad beskrivning av hur mätningen genomförs och vilka krav som ställs på fjärrkylemätaren och dess delar. 19

22 9.9. Mätarplats Mätarplatsen har i framledningen temperaturgivare och i returledningen flödesgivare och temperaturgivare. Vidare ska plats finnas för integreringsverk och strömförsörjning ordnas. Installationen ska utföras efter kylleverantörens anvisningar. Flödesgivare, temperaturgivare och integreringsverk ska installeras så att de är lätta att avläsa och byta. I de fall temperaturgivarna monteras utan dykrör så ska detta tydligt framgå genom märkning vid givarna. Temperaturgivarna bör vara anslutas till integreringsverket med 4-tråds anslutning. Förklaringar: 1 Plomberbar säkring. 2 Integreringsverk 3 Inkommande ledning från gruppcentral har kabelarea 1,5 mm 2. 4 Ledningar mellan energimätarens delar ska kabelarean vara 0,75 mm 2. Fyrtrådsmätning ska tillämpas. Se anvisningar SS-EN 1434-del 2, sida 10.Flödesgivare DN = flödesgivarens anslutningsdimension. 1 ylleverantören tillhandahåller passbit för flödesgivare och dykrör för temperaturgivare. 2 Låsbar säkerhetsbrytare Energimätaren tillhandahålls och är kylleverantörens egendom. ylleverantören ska ha möjlighet att ansluta mätutrustningen till ett kommunikationssystem för mätvärdesöverföring. Inkopplad mätanordning får ej urkopplas av annan än kylleverantörens personal Luftningsventil Ventil DN 15 med avledare monteras på den högsta punkten i flödesriktningen av fjärrkylledningarna för manuell avledning av luft i systemet. Avledaren ska vara försedd med ändpropp. Det som bör beaktas vid installation av kyla är förhållandet som framgår av Henrys lag, som visar sambandet mellan tryck, temperatur och vattnets förmåga att lösa luft. 20

23 Vid låga temperaturer och höga tryck kan stora mängder luft vara löst i vattnet. Luftavskiljare kan behövas monteras för att sänka flödeshastigheten och optimalt utnyttja att vattnet är lättare än luft Avtappningsventil Ventil DN 15 med avledare monteras på den lägsta punkten av ledningarna. Avledaren ska vara försedd med ändpropp. 10. Material och montage omponenter och rördelar ska vara av material och ha minst den tryckklass som erfordras i aktuellt system. Lämpliga material är stål, stålgjutgods, rostfritt stål och avzinkningshärdig mässing. Anslutningar inklusive eventuella packningar ska uppfylla kraven i AFS 2000:41 eller AFS 1999:6. omponenterna ska monteras på ett sätt så att service och utbyte lätt kan ske. Anslutning mot huvudledningar ska vara svetsade/lödda. omponenter i FC bör vara av samma material för att undvika galvanisk korrosion Växlare Tillverkare av värmeväxlare ska kunna redovisa att växlare uppfyller det provprogram som standarden SS-EN 1148 beskriver. ontrollen omfattar även att tillverkarens datadimensioneringsprogram överensstämmer med produkternas prestanda. Använd alltid den senaste versionen av dimensioneringsprogrammet. Fjärrvärmeföreningens publikationer: Värmeväxlare; handbok för värmeväxlare i fjärrvärmesystem och Provprogram för värmeväxlare ger närmare upplysningar om kraven Armatur Armatur för primärsidan utförs av följande material med lägst kvalité inom respektive materialslag. Tryckkärlsstål SS Gjutstål SS Segjärn SS Rostfritt stål 2343 syrafast eller motsvarande Legerade material av t.ex. mässing får användas under förutsättning att de uppfyller kraven i Arbetsmiljöverkets bestämmelser för tryckkärl och att de är korrosionsbeständiga. Gråjärn får inte användas. Icke korrosionsbeständigt material behandlas mot korrosion Rörledningar Rörledningar kan vara av rostfritt stål, svarta stålrör, koppar och ska beträffande material uppfylla fordringarna i gällande rörledningsnormer. Se Fjärrvärmeföreningens tekniska bestämmelser för fjärrkyleledningar. Vanligtvis utförs rörsystemen av vanligt kolstål. Nackdelen med kolstålsrören är korrosionsangrepp, i synnerhet utifrån. Vid låga temperaturer under +5 o C kan även 21

24 sprödbrott uppstå i svetsskarvarna för de enklaste materialen. Därför måste så kallade tätade stål användas för att undvika sprödbrott. För att undvika korrosionsangrepp har det blivit vanligt med legerade, rostfria, material används i kölbärarsystemet. De rostfria kräver speciell kompetens av svetsare. Vid dimension 50 mm och mindre kan med fördel kopparrör användas Fogning Arbeten på primärsidan och direktanslutna sekundärsystem ska utföras av företag med svetslicens och av svetsare som utfört godkända svetsprover eller avlagt lödarprövning enligt SS Vid montage av ventil i fjärrkylsystem ska svetsmetod inte förorsaka att ventilens tätning skadas. Därför krävs elektrisk smältsvetsning om svetsskarven läggs på kortare avstånd än 0,5 meter från ventilhusets ände. I övrigt ska ventilfabrikantens krav följas Isolering Efter som fjärrkylvattnets temperatur underskrider luftens daggpunkt under del av året kommer kondens att bildas på rör, ventiler och andra komponenter. För att inte få kondensutfällning som vattendropp ska anläggningen förses med dropplåtar eller isolering med ångspärr. Isoleringen kan vara av cellgummi, som limmas ihop kant mot kant. Montaget ska vara lufttätt. Isoleringstjockleken väljs mellan mm, kan vara tjockare vid grövre dimensioner. Polyuretanskum med ytskikt av aluminium används vid höga krav på ångspärr och motståndskraft mot mekanisk påverkan. För värmeväxlaren rekommenderas isolering motsvarande rörledningar. Isolering utförs enligt VVS-AMA 98 med isolervara med ångspärr enligt RBBII alternativt RBBIII. Isolertjocklek lägst 19 mm vid värmekonduktiviteten = 0,04 W/(m.k)> överisolering enligt figur RBC Märkning Anläggningsägare märker rörledningar, apparater och pumpar m. m. enligt VVS-AMA 98 kod YTB Byggnadens kylkrets Indirekt system Se kopplingsschema kap. 8 Vid konvertering till fjärrkyla görs en inventering av byggnadens kylkrets för att fastställa anläggningens status och funktion. Anläggningen ska uppfylla de systemkrav som anges i dimensioneringsunderlaget. De framgår av tabell 2. 22

25 11.2. Direkt system Sekundärsystemets komponenter ska vid direkt anslutning vara dimensionerade för samma tryckklass som för fjärrkylesystemet Styr- och reglersystem Reglerutrustning för sekundärkylsystem ombesörjs av kunden. För styrventiler gäller att 50 % av tryckfallet för kretsen tas i styrventilen, samt att reglerområdet är 1:100 Reglersekvensen bestäms i samråd med kylleverantören, och ska utformas enligt en av två följande varianter: Börvärdesförskjutning av framledningstemperatur Den sekundära framledningstemperaturen regleras efter ett börvärde. Om den primära returtemperaturen sjunker under inställt värde sker en börvärdesförskjutning uppåt av den sekundära framledningstemperaturen. Förskjutningens storlek och hastighet ska optimeras för att undvika onödigt stora svängningar i systemet Individuell aggregatreglering Denna reglering kräver ett överordnat reglersystem för fastigheten. Om primär returtemperatur sjunker under inställt värde, nedregleras de kylobjekt som ger för låg returtemperatur, alternativt har en låg prioritet. Denna reglering klarar att hålla en lägre sekundär framledningstemperatur än börvärdeförskjutning av framledningstemperatur. När signal ges från kundkommunikationsenheten om lastreducering ska styrventilen stänga till en maximal ventilöppning. Denna bestäms i samråd med kylleverantören. Styrventilen ska vara stängd när kundens pumpar är stoppade Förbigångsventil Vid stängd styrventil ska ett minimiflöde genom servisledningarna säkerställas genom att ventilen i minimiflödesledningen öppnar. Dess funktion är dels att förhindra frysning vintertid, och dels att förhindra att temperaturen höjs då inte kylbehov finns. 12. Installationskontroll Ritningar för installationen som granskats av kylleverantören ska på begäran visas upp för kylleverantörens kontrollant på arbetsplatsen. När installationen påbörjas är det lämpligt att en representant från fjärrkylkylleverantören är närvarande för genomgång av montaget. Slutkontroll av anläggning utförs senast i samband med drifttagning Egenkontroll / besiktning Anläggningen ska kontrolleras, endera som egenkontroll eller av ackrediterat organ. ylleverantören utför alltid kontroll av att fjärrkylecentralen och installationen uppfyller kraven enligt dessa Tekniska Bestämmelser F: 102. I kontrollen ingår provtryckning av fjärrkylecentralens primärsida och ledningar som ansluter mot fjärrvärmesystemet. Provtryckning sker med kallt vatten under minst en timme med ett tryck av 1.43 x konstruktionstrycket. ylleverantören kan vid behov begära stickprovsröntgen. unden är skyldig att utan kostnad göra om icke godkända fogar samt utföra och bekosta förnyad kontroll. 23

26 12.2. Övrig kontroll Efter genomförd installation ska kunden eller dennes representant kalla kylleverantören att närvara vid slutkontroll. När installationen är slutförd och injusterad bör fastighetsägaren låta genomföra en funktionskontroll och temperaturmätning för att bedöma att utlovade prestanda innehålls. Prestanda återfinns i de projekthandlingar som granskats av kylleverantören. Vid installation av reservkyla ska detta samordnas med den övriga kylinstallationen detta för att hindra att reservkylan kopplas in då fjärrkylan är i drift ontrollpunkter: Att anläggningen överensstämmer med de handlingar som kylleverantören granskat Att dimensioneringskraven följts för anläggningen. Placering av givare. Primär/sekundär temperatur vid aktuellt driftsfall. ontroll av temperaturens insvängning efter belastningsförändring. ylväxlarens prestanda vid aktuell last. Växlartillverkaren ska tillhandahålla underlag för bedömning av prestanda vid aktuellt driftfall. ontroll av märkning enligt byggnadens standard för märkning. ontroll av anläggningsdokumentation och skötselinstruktioner Åtgärd vid avvikelser I första hand ska konstaterade avvikelser åtgärdas. Om detta är orealistiskt bör avvikelserna värderas och regleras Injustering En installation är inte att betrakta som slutförd förrän anläggningen injusterats för de driftförhållanden som är aktuella för byggnaden. Justeringen ska dokumenteras Injusteringen omfattar: ontroll och ev. justering av P-band och I-tid för reglerutrustningen. Injustering av byggnadens kylsystem så att avsett temperaturfall i kylsystemet uppnås. 13. Drifttagning av fjärrkylecentral Innan anläggningen tas i drift ska fjärrkylkretsen provtryckas i närvaro av representant från kylleverantören. Efter provtryckning ska vattnet släppas ut. ylleverantören sköter påfyllningen av fjärrkylevatten som är ett behandlat och syrereducerat vatten. Vid driftsättning ska kylleverantörens representant närvara. 24

27 14. Tillsyn av fjärrkylecentral För att bibehålla en bra funktion av fjärrkylecentralen och byggnadens kylsystem behöver en drift- och underhållsinstruktion upprättas. ylleverantören har rätt att inom fjärrkylecentralen montera utrustning för driftövervakning. Vid rengöring av värmeväxlare och tillhörande system tag kontakt med tillverkaren av värmeväxlaren och rådgör om lämpligt rengöringsmedel och arbetsmetod. Före ombyggnad eller förändring av fjärrkylecentralen kontakta alltid fjärrkylleverantören. ylleverantören bistår med råd för drift och underhåll. För att förhindra frysning ska kunder som ej har vinterbehov av kyla tillse att cirkulation förekommer för att förhindra frysrisk Återkommande tillsyn av en fjärrkyleinstallation För fjärrkylecentralen och anslutande primärledningar ska finnas ett tillsynsprogram enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tillsynsprogrammet utgår från den riskbedömning som anläggningsägaren/kunden upprättat för sin anläggning. Det åligger således anläggningsägaren/kunden att minst en gång per år kontrollera fjärrkylecentralen enligt tillsynsprogrammet. ontrollen dokumenteras, åtgärder och brister journalförs. 25

28 Bilaga 1 Uppgifter om fjärrkylecentralens dimensionering (Dimensioneringuppgifterna införs på anläggningens flödesschema) Adress varter..... yld yta m 2 Rumskylare kw Ventilation kw ylbafflar kw Processkyla... kw Övrigt.... kw Återvinning/kyla kw Fjärrkylesystemet VVX fabrikat. Typ/plattantal Dim flöde m 3 /h Tryckfall kpa Dim temp o C Byggnadens system Dim flöde m 3 /h Tryckfall kpa Dim temp o C Styrventiler / Ställdon fabrikat Typ av reglercentral/program version Typ av styrventil Flöde m 3 /h Tryckfall kpa Beräkn. av ventil, DN/kv-värde Vald ventil, DN/kv s -värde Reglerområde Ställdon gångtid ö till s, s till ö 26

29 Bilaga 2 Funktionskontroll av fjärrkylecentralen Datum: Urförd av: Anläggningsnr: und/företag Rutinbesök/Anmäld felorsak: FJÄRRYLESYSTEMET BYGGNADENS YLSYSTEM Mätarställningar Temperatur i fjärrkylledningar Sekundärsystem 1 Energi MWh 6 Temperatur fram o C 8 Temperatur fram o C 2 Volym m 3 7 Temperatur retur o C 9 Temperatur retur o C Tryck 3 Fram, före filter MPa/kPa 4 Fram, efter filter MPa/kPa 5 Tryck returmpa/kpa Övrigt 10 Utetemperatur vid besöket o C Pos System/omponent Pos Felbeskrivning/Anmärkning Status: 1=akut 2=Bör årgärdas 3=Information 4=Åtgärdas av kontrollant Status 1-4 ostnadsförslag för åtgärd Fjärrkylesystemet. Servisventiler Filter Manometersats Termometer Flödesgivare Integreringsverk Temperaturgivare Övrigt Värmeväxlare Reglercentral Styrventil Byggnadens kylsystem Filter Givare Termometer Pumpar Exp.kärl/säkerhetsventil Ventiler Övrigt Annan utrustning 27

30 Tekniska bestämmelser Fjärrvärmecentralen F:101 Utförande och installation Fjärrkylecentralen F:102 Utförande och installation Certifiering av fjärrvärmecentral Program för provning och kontroll F:103-3 Värmemätare F:104 Tekniska branschkrav och råd om mätarhantering Provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare F:109 Värmemätare F:111 Dynamisk funktionskontroll av värmemätare för småhus Rapporter Din fjärrvärmecentral 2004:1 Handbok för dig som sköter huset Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar 2004:2 Regler och råd för riskbedömning Fjärrvärmecentralen 2004:3 opplingsprinciper Magnetisk-Induktiv flödesmätare 1993 Ultraljudsflödesmätare 1994 Underhållsystem för fjärrvärmecentralen 1998:5 ravspecifikation att använda vid upphandling Fjärrkommunikation för energiföretag 1997:3 Publikationer Publikationer kan beställas på Svensk Fjärrvärmes hemsida under Bibliotek. 28

31