Entreprenadavtalet. Historisk bakgrund

Transkript

1 Entreprenadavtalet LTH (1) Historisk bakgrund Arbetsbe(ng (tjänstelega) Loca(o conduc(o operis/operarum Separa(onen mellan arbetsavtal och entreprenadavtal LTH (2) 1

2 Den 5diga li6eraturen Hugo Wikander (1916) Källenius (1960) LTH (3) Li6eratur Wikander (1916) Källenius (1960) Mo(v AB 65 Bengtsson (1971) Mo(v AB 72 Jan Hellner (1982) Chris(na Ramberg (2005) Rolf Höök (2008) HandboksliSeraturen eter Källenius Liman, Lindsö, Hedberg, Johansson, Rådberg, Deli m.fl. LTH (4) 2

3 Entreprenadavtal Entreprenadavtal är sådana avtal där den ena parten (E) åtar sig as inom angiven (d u[öra vissa avtalade bygg- och anläggningsarbeten och där den andra parten (B) är (llförsäkrad en räs as fortlöpande ändra motpartens åtagande under avtalets löp(d ( ändringsbefogenhet ). LTH (5) Ändrade förhållanden Avvikelser från vad som avtalats om (d och/eller u[örande. Tidsfaktorn Ansvarsfördelningen mellan E och B för sådana förhållanden som kan inverka på den (d avtalet mellan parterna (llförsäkrar E för as u[öra sis åtagande. Kostnadsaspekten Entreprenadavtalet som öppet ramavtal. LTH (6) 3

4 Standardavtal m.m. AB 04 U[örandeentreprenad ABT 06 Totalentreprenad ABK 09 Konsultuppdrag AMA AF 12 Administra(va föreskriter AB 04 U Underentreprenader u[örande ABM 92 Materialleveranser ABS 09 Småhusentreprenader (en- och tvåfamiljshus) LTH (7) Komple6erande normer LTH (8) 4

5 Den klassiska synen på kontrakt SyTet är uteslutande as maximera parternas förväntade värde av kontraktsförhållandet. Part har incitament as välja de kontraktslösningar som maximerar nysan av es visst projekt. Part är bäsre än lags(tare och räss(llämpning på as u[orma de villkor och strategier som bäst (llgodoser dessa målsäsningar. Kontrakt har en stark skälighetspresum(on. LTH (9) Kri5k Kri(k mot den klassiska teorin Inte (llräckligt moraliskt responsiv Lojalitetsdiskursen Ingen godtagbar förklaring (ll dagens kontrakt som är mer samhällsorienterade. LTH (10) 5

6 Åtagandets omfa6ning LTH (11) Omfa6ningen bestäms av kontraktshandlingarna OmfaSningen bestäms av kontraktshandlingarna. 1:1 AB 04 Kontraktsarbeten är sådant arbete som ingår i entreprenörens åtagande. LTH (12) 6

7 Avtalsinterna tolkningsregler exempel KompleSeringsregeln (1:2) Kontraktshandlingarna kompleserar varandra om inte omständigheterna föranleder annat. Rangordningsregeln (1:3) Principen om lägst kostnad (1:4) MåSuppgiTer i ord eller med siffror gäller före skalmås (1:5) Om kvalitetsangivelse saknas ska arbetet u[öras i klass med entreprenaden i övrigt (2:1). LTH (13) Motstridiga uppgiier i kontraktshandlingar Senare handling gäller före en (digare Särregleringar i AF AMA måste vara tydliga för as ges företräde framför AB 04. Rangordningsregeln i 1:3 medför as lägre rangordnat dokument kan få högre status genom hänvisning. LTH (14) 7

8 Principen om lägst kostnad (1:4) En aspekt av minimumregeln. Betydelsen av kompleserande tolkningsunderlag. LTH (15) Entreprenörens åtagande i rä6spraxis NJA 2009 s. 388 (Lulebo- målet) NJA 2002 s. 630 (Ven(la(onsaggregatet) LTH (16) 8

9 Samverkansförpliktelser LTH (17) Allmänna utgångspunkter Entreprenadavtal ställer höga krav på samverkan. Samverkansförpliktelser Informa(onsutbyte Upplysningsplikter AB 04 förutsäser inte as parterna har es gemensamt syte. LTH (18) 9

10 Parternas huvudförpliktelser (AB 04) Entreprenörens huvudförpliktelse E ska färdigställa byggnad eller anläggning inom överenskommen (d på överenskommet säs med beaktande av ÄTA. Beställarens huvudförpliktelse Betala ersäsning för u[ört arbete. LTH (19) Beställarens biförpliktelser i översikt Förfrågningsunderlaget ska innehålla uppgiter om arbetsområdet, 1:6 Nödvändiga (llstånd, 1:10 MyndighetsföreskriTer, 1:10 UnderräSelseplikt vid avvikelser, 2:9 Överlämna handlingar och uppgiter i (d, 2:10 Bekosta utsäsning, 2:13 Samordna egna arbeten med entreprenörens m.fl., 3:9 Tillhandahålla (llräckligt underlag för planering, 4:1 UnderräSa E om förhållanden som inverkar på (dplan, 4:4 Vårda hjälpmedel, material och vara, 5:9 LTH (20) 10

11 Personkretsen på beställarsidan Vardera part ska utse ombud för entreprenaden (3:1) LTH (21) Tidsfaktorn Entreprenören ska planera kontraktsarbetenas u[örande så as de kan u[öras inom kontrakts(den (4:1) AB 04 innehåller inga krav på (dplanens u[ormning. Kontrakts(den är sank(onerad (5:3). Del(der kan vitessank(oneras. Avtalade (der fortplantar sig inte per automa(k i en avtalskedja. LTH (22) 11

12 Underrä6elseskyldighet AB 04 De centrala reglerna 2:9 och 2:10 Gäller båda parter från kontraktets ingående. LTH (23) Underrä6elseskyldighet (2:9) Bristande överensstämmelse i kontraktshandlingar. Väsentliga avvikelser från verkliga förhållanden. Bris[älligheter i handlingar. Det skulle innebära olägenhet as följa handlingarna. Under entreprenad(den överlämnade handlingar, uppgiter eller föreskriter avviker från kontraktshandlingarna. Omständigheter av betydelse för entreprenaden ändras eller (llkommer. Det finns inget skritlighetskrav knutet (ll bestämmelsen med mindre det särskilt avtalats. LTH (24) 12

13 Underrä6else om hinder (4:4) Part ska utan dröjsmål underräsa motparten om förhållanden som part inses eller bort inse skulle medföra rubbning av (dplanen. RäSen as åberopa hinder är inskränkt om underräselse inte sker. LTH (25) Temporära hinder och förseningar LTH (26) 13

14 Försening i form av överskriden kontrakts5d Kontrakts(den. Entreprenad(den. Försening är sådan inverkan på kontrakts(den som entreprenören bär risken för. LTH (27) Arbetsområdets beskaffenhet UppgiTer angående arbetsområdet Ofullständiga Felak(ga LTH (28) 14

15 Arbetsområdets 5llgänglighet m.m. Det åligger E as skaffa sig kännedom om arbetsområdet m.m. (1:7) Beställaren ansvarar för (llfartsvägar och trafikförhållanden Skyltning åvilar E Bestämmelser om maxlaster måste iaksas Säkerhetsfrågor LTH (29) BrisYälliga uppgiier om arbetsområdet Strikt ansvar för uppgiter UnderräSelseskyldighet ErsäSning för (lläggsarbeten LTH (30) 15

16 Oförutsedda försvårande omständigheter relaterade 5ll arbetsområdet Regleras inte usryckligen i AB 04 AB 04 oklara vad gäller riskfördelningen LTH (31) Försening i e6 kontraktsled inverkan på andra led Försening i es kontraktsled kan få följder i es annat. 4:3 p. 5 medger (dsförlängning för ej vållade förhållanden vars menliga inverkan E inte kunnat undanröja. Anta as en underentreprenör VVS blir försenad och en annan underentreprenör El som en konsekvens också blir försenad. Elentreprenören har räs (ll (dsförlängning oberoende av om VVS har det. LTH (32) 16

17 Fortum./. Trafikverket NJA 2012 s. 597 LTH (33) Entreprenaden Vägverket vann upphandling avseende byggna(on av RoSnens kratverk, Sunne. Kontrakt tecknades i september 1997 Kontraktssumman var kr U[örandeentreprenad (AB 92) Delad entreprenad med 12 sidoentreprenörer En svarade för montage och leverans av generator Vitesbestämmelsen knuten (ll idrittagning och inte färdigställandet av entreprenaden. LTH (34) 17

18 Problem med entreprenaden Trafikverket möse svårigheter med vasenvägarna. Leverans av färdigprovad generator skulle ske senast i misen av oktober Den 1 december 1998 påtalade Trafikverket behov av (dsförlängning pga. den försenade leveransen av generatorn. Generatorn monterades först den 20 januari DäreTer kunde Trafikverket slu[öra sina arbeten. Endast etergjutningsarbetena var beroende av as generatorn var monterad. LTH (35) Trafikverkets ståndpunkt Trafikverket har inte försenat idrittagningen av kratverket. Om Trafikverket var försenat med annat arbete som var nödvändigt för idrittagningen saknar därvid betydelse. LTH (36) 18

19 Fortums ståndpunkt Trafikverket var huvudentreprenör. Entreprenaden var 13 veckor försenad. Förseningen berodde på omständigheter som Trafikverket svarade för. Trafikverket var försenat med fångdammarna. De säkerställer as en byggarbetsplats som ligger under vasennivån är torr. Den valda konstruk(onen var o(llräcklig. Först den 6 november 1997 var arbetsplatsen torrlagd. Generatorn var försenad och Trafikverket var inte ansvarigt för det dröjsmålet. Om generatorn kommit i (d hade kratverket inte kunnat tas i drit den 16 november LTH (37) Tingsrä6ens bedömning IdriTtagningen blev försenad med 13 påbörjade veckor. Fortum har genom sidoentreprenörens försening, vilkens arbete man ansvarat för, bidragit (ll förseningen av idrittagningen. Utomobligatoriska principer om konkurrerande skadeorsaker saknar relevans. Fråga är om avtalat vite. Kan Fortums dröjsmål i förhållande (ll Trafikverkets kontraktsbros verka befriande för Trafikverkets skyldighet as betala förseningsvite? Trafikverket har inte kunnat påverka Fortums dröjsmål. LTH (38) 19

20 Hovrä6ens bedömning HovräSen instämmer (ll alla delar i den bedömning som (ngsräsen gjort och anmärker särskilt as fråga är om es mellan parterna avtalat vite och inte en fråga om skadestånd på grund av avtalsbros eller något utomobligatoriskt förhållande. TingsräSens dom fastställdes. LTH (39) PrejudikaYrågan Är Fortum beräpgat (ll förseningsvite med anledning av as Trafikverket varit försenat med kontraktsarbeten? LTH (40) 20

21 Högsta domstolen Vite enligt kontraktet Vitesbestämmelsen tolkning (p ) RäS (ll (dsförlängning saknas Vitesbestämmelsen i AB 92 ändrad Parterna hade inte diskuterat innebörden av ändringarna Lydelsen rymmer två läsarter Avtalets systema(k ger ingen vägledning för tolkning Vite vid konkurrerande skadeorsaker. Solidariskt ansvar mellan sidoentreprenörer LTH (41) SECORA./. Region Gotland LTH (42) 21

22 Muddringsarbeten Tvisten Tolkning och (llämpning av AB 04 1:8 Saknas vid 5den för avgivande av anbud uppgiier som avser arbetsområdet eller det område som berörs av entreprenaden skall förhållandena antas vara sådana som kunnat förutsä6as vid en fackmässig bedömning. LTH (43) Bakgrund Åtagandet omfasade muddring (ll visst djup i Slite hamn. Region Gotland genomförde geoteknisk undersökning som ingick i förfrågningsunderlaget. UppgiTer om kalkbergets rela(va hårdhet lämnades inte. Den geotekniska undersökningen täckte inte hela området. Val av arbetsmetod berodde på om berget var uppsprucket eller hoomogent. Var det homogent krävdes åtgärder för as spräcka berget innan muddring kunde ske. Secora antog i sis anbud as muddring kunde ske utan förspräckning. Lyckades inte. Sprängning fick genomföras Kontraktssumman 11 mkr Sprängningen kostade 16 mkr LTH (44) 22

23 Gotlands TR TingsräSen ogillade Secoras talan Det har ingås i Secoras åtagande as använda sig av sprängning eller annan lämplig metod. Secora har brus(t i kravet på fackmässighet när man utgås från as mudderverket Transport 052 skulle klara uppgiten. LTH (45) Svea hovrä6 HovräSen fastställde (ngsräsens dom. Region Gotland ansågs inte ha lämnat några felak(ga uppgiter om markförhållandena. Enligt de uppgiter som fanns i FU gick det as utläsa as kalkberget i arbetsområdet var homogent. as det inte fanns några större svaghetszoner as bergnivån var horisontell LTH (46) 23

24 Secora ansökan om Pt Secora vidhåller sina yrkanden Den metod som man med ledning av FU kalkylerat as använda var o(llräcklig. Region Gotland har brus(t i fackmässighet vid uppräsande av FU Med hänvisning (ll 1:6 och 1:8 anser sig Secora beräpgad (ll ersäsning enligt 2:4 LTH (47) AB 04 kap. 1 6 Strikt ansvar för uppgitslämnare För rik(gheten av uppgiter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar ansvarar den part som (llhandahållit dem. Detsamma gäller utsäsningar som en part (llhandahållit. Motpartens godkännande inskränker inte ansvaret enligt föregående stycke. Beställaren förutsäss i förfrågningsunderlaget ha lämnat de uppgiter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av den fas(ghet eller del av fas(ghet som berörs av kontraktsarbetena. LTH (48) 24

25 AB 04 kap. 1 8 Entreprenören är ålagd as vid anbuds(llfället besöka arbetsområdet och bilda sig en uppfasning om förutsäsningarna för u[örandet. Saknas vid (den för avgivande av anbud uppgiter som avser arbetsområdet eller det område som berörs av entreprenaden skall förhållandena antas vara sådana som kunnat förutsäsas vid en fackmässig bedömning. LTH (49) AB 04 kap. 2 4 Föranledda ÄTA- arbeten Med ÄTA- arbeten föreskrivna av beställaren likställs arbeten som föranleds av as uppgiter m.m. Enligt kapitel 1 6 för vilka beställaren svarar inte är rik(ga, as arbetsområdet eller andra förhållanden av betydelse avviker från vad som skall förutsäsas enligt kapitel 1 7 eller as förhållande som avses i kapitel 1 8 inte är sådant som det skall förutsäsas vara. LTH (50) 25

26 Högsta domstolens protokoll i Mål T Prejudika[rågan rör tolkning och (llämpning av 1:8 Olika tolkningar E får utgå från de mest op(mala förhållandena som en fackmässig bedömning (llåter E måste räkna med de mest nega(va förhållandena som en fackmässig bedömning ger anledning as befara Någon alterna(v tolkning. LTH (51) Fackmässig bedömning Kan bedömningen knytas (ll extrempunkterna i es intervall? Är Secoras bedömning an(ngen fackmässig eller inte fackmässig? LTH (52) 26