Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre och funktionsnedsatta

Transkript

1 Elin Gottfridsson Närvårdsstrateg Tfn E-post Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre och funktionsnedsatta Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens sammanträde. Tid: 8 april 2015 kl Plats: Psykiatrins hus/akademiska sjukhuset ingång 10 Sammanträdet äger rum i lokal Kjellbergsalen Dagordning Gruppmöten Lokal: Kjellbergsalen (majoriteten) Ekblomrummet (oppositionen) Cecilia Ulleryd, närvårdsstrateg, informerar om närvård, landstingets närvårdsstrategi samt samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar Kaffe och frukt Henrik Andréasson, utredare, informerar om policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Utdelning av ipads Sammanträde Vänligen meddela eventuellt förhinder till sekreteraren innan mötet. Med vänlig hälsning Elin Gottfridsson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för äldre och funktionsnedsatta onsdagen den 8 april 2015 kl Psykiatrins hus/akademiska sjukhuset, ingång 10, Uppsala Nr Ärende 13 Öppnande av sammanträdet Malena Ranch 14 Anmälan av övriga frågor 15 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 16 Val av justerare I tur: 17 Introduktion till närvård informationsärende Cecilia Ulleryd 18 Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning - informationsärende Henrik Andréasson 19 Utdelning av ipads 20 Beredningens ekonomi informationsärende Elin Gottfridsson 21 Inkomna skrivelser för kännedom 22 Inbjudningar till konferenser eller liknande 23 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande 24 Beredningens mötesplan för 2015 utkast 25 Övriga frågor 26 Nästa sammanträde 27 Avslutning

3 FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) Plats och tid Psykiatrins hus/akademiska sjukhuset, ingång 10, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Elin Gottfridsson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Paragrafer Ordförande Malena Ranch (MP) Justerande Organ Sammanträdesdatum Den 8 april 2015 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Elin Gottfridsson Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 13 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Malena Ranch (MP) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 14 Anmälan av övriga frågor Följande övriga frågor anmäls: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 15 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Förslag till beslut Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista med tillägg av de övriga frågor som anmäls. 16 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den kl. på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 17 Introduktion till närvård informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna Ärendet Närvårdsstrateg Cecilia Ulleryd gästar beredningen och informerar om närvård, landstingets nya närvårdsstrategi, den nationella psykiatrisatsningen samt samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 18 Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna Ärendet Utredare Henrik Andréasson gästar beredningen och berättar om policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning samt ger inledande information om förestående utredning kring landstingets hjälpmedelsavgifter. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 19 Utdelning av ipads Förslag till beslut Beredningen beslutar att handlingar och andra dokument fortsättningsvis distribueras digitalt. Ärendet På sammanträdet delas ipads ut till närvarande ledamöter. Tillhörande användaravtal undertecknas och information om hur läsplattan får användas delas ut. Fortsättningsvis kommer handlingar och andra dokument att skickas digitalt till ledamöterna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 20 Beredningens ekonomi informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information om förbrukade medel hittills Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 21 Inkomna skrivelser för kännedom Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga inkomna skrivelser till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser redovisas vid beredningens sammanträde: - Fastställelse av sammanträdesdatum för 2015 (Beredningen för barn och unga). Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 22 Inbjudningar till konferenser eller liknande Förslag till beslut Beredningen beslutar om deltagande Ärendet Vid dagens sammanträde föreligger följande inbjudningar: - Folkhälsodagen 15 april, Stockholm SUF-konferens, Hur blir det för barnen? 5-6 maj, Uppsala Psykiatridagen 6 maj, Stockholm Nationell funktionshinderskonferens maj, Jönköping. - Nätverksträff kring Akermodellen maj (lunch-lunch) Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 1 av Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? Välkommen till Health Navigators och Dagens Medicin Agendas seminarium som presenterar modeller för konkreta folkhälsoinsatser som ger resultat, och diskuterar vad som krävs för att uppnå den nya regeringens mål att ta bort de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Registrering och kaffe Välkommen till Folkhälsodagen Dagens moderatorer inleder dagen. Del 1: Introduktion: Skillnader i folkhälsa en aktuell utmaning Skillnader i folkhälsa - hur ser det ut i Sverige i dag? SKL har tillsammans med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tagit fram Öppna jämförelser kring folkhälsa och den senaste rapporten från 2014 avslöjar stora hälsoklyftor i Sverige i dag. Den ger en förståelse för problemet, vilket är grundläggande för att kunna attackera det på rätt sätt. Vilka hälsoklyftor finns det? Vilka klyftor ökar respektive minskar? Finns det grupper som är särskilt utsatta? Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten.

13 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 2 av Att minska skillnaderna - vad kan vi åstadkomma under en generation? Den nya regeringens uttalade ambition på folkhälsoområdet är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vilka klyftor är viktigast att angripa för att lyckas? Vad ska stå högst upp på agendan för de kommande åren? Agneta Karlsson, statssekreterare hos folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Hur kan sjukförsäkringssystemet bidra till att minska skillnaderna i folkhälsa? Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister Förebygga ohälsa vad kan och bör samhället och läkarna göra? Läkarförbundet har tagit initiativ till ett eget folkhälsoprogram. Rubriken på programmet är "Det ska vara lätt att göra rätt" och handlar om vad som krävs av samhället för en god och jämlik hälsa och läkarprofessionens roll i detta arbete. Vad kan och bör professionen ha för roll i att förebygga ohälsa? Vad ligger inom professionens ansvar? Ove Andersson, andre vice ordförande, Läkarförbundet Kort paus med kaffe och frukt Ett regionperspektiv hur kan man arbeta på nya sätt med folkhälsa? Region Skåne har i budgeten för 2015 fattat ett beslut om en omfattande satsning på folkhälsa. Målet är att uppnå en mer jämställd och jämlik hälsa. Ett särskilt prioriterat område är den ökande psykiska ohälsan, vilket kommer involvera inte bara hälso- och sjukvården utan även samverkan med andra samhällsaktörer. Hur har satsningen utformats? Vilka är lärdomarna från tidigare satsningar? Vilka nya arbetssätt kommer prövas? Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne. Del 2: I praktiken: Konkreta folkhälsoinsatser som ger resultat Vad kännetecknar framgångsrika folkhälsoinsatser? Arbete för att skapa jämlik hälsa innebär att påverka människors livssituation, vilket ofta kräver brett samarbete mellan olika aktörer. Vägen dit handlar om att nå en gemensam bild av problemet och av möjliga lösningar, vilket kräver processer för dialog och gemensamt lärande utifrån mätbara resultat. I verkligheten är detta komplext att genomföra, så vi ställer frågan hur genomför man framgångsrika folkhälsoinsatser i praktiken? Margareta Kristensson, professor och överläkare i socialmedicin, Linköpings universitet Kan vi förebygga fetma hos dem med störst risk och störst behov? Att rikta språk- och kulturanpassade insatser till målgrupper som tidigare varit svåra att nå ger resultat i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma. Vad kan vi lära av Stockholms läns landstings arbete med att rikta förebyggande insatser till de med stora behov? Birger Forsberg, chef för folkhälsoenheten, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting, ansvarig profession, deltagande familjer och Health Navigator Från sjukskrivning till arbete hur kan risken för långtidssjukskrivning minskas? Vad skapar arbetsförmåga och kan vi utifrån ett arbetsförmågeperspektiv förebygga långtidssjukskrivning med rätt insatser? Erfarenheter från en randomiserad kontrollerad studie med rehabkoordinatorer i Stockholms läns landsting. Anne-Marie Norén, processledare för rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden, Stockholms läns

14 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 3 av landsting, rehabkoordinatorer, medverkande patienter och Health Navigator Lunch. Del 3: Vägen framåt: en handlingsplan för vad är viktigast och hur får vi nödvändiga strukturer på plats? Paneldebatt: Vad måste vi göra annorlunda fram till 2018 för att minska skillnaderna i folkhälsa? Medverkande: Johan Carlson generaldirektör, Folkhälsomyndigheten, Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne, Elisabeth Skoog Garås, ansvarig för Öppna jämförelser, Sveriges Kommuner & Landsting, Ann Sjöström, områdeschef för Stockholms län norr, Försäkringskassan, Margareta Kristensson, professor i socialmedicin, Linköpings universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Expressen. Moderator: Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin Framgångsrika förebyggande insatser utanför sjukvården kan vara en del av lösningen hur kan kommunerna bidra till en förbättrad hälsa? I Norrköpings kommun har en modell för tidiga insatser etablerats för att hjälpa barn och unga på nya sätt. Modellen innebär nya lösningar för finansiering och effektuppföljning när resultaten ligger långt fram i tiden. Hur kan kommuner och landsting samarbeta för att stärka folkhälsan och vad kan vi lära oss från Norrköpings erfarenheter? Lars Stjernkvist, kommunalråd (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköpings kommun Möjliggörande av beteendeförändringar kommer att vara en del av lösningen hur kan stadsplanering fungera som ett verktyg för bättre folkhälsa? Arkitekten och stadsplaneraren Bianca Hermansen från Köpenhamn vill se ett perspektivbyte när ingenjörerna planerar för kommunikationer i urbana miljöer. Vi behöver lägga lika mycket kraft på att skapa strukturer för att underlätta beteendeförändring som på asfalt och kantsten. Hur får vi utväxling på nya miljöer så att de används för rörelse och att det är självklart att cykla till jobbet eller när du hämtar på dagis? "Det sunde valg, får ikke bare väre det lette valg, det får också väre det bedste valg!" Bianca Hermansen, arkitekt, Ph.D urban design, direktør CITITEK, Köpenhamn Summering av dagen vad har vi lärt oss och hur går vi vidare? Dagens moderatorer avslutar dagen Mingel ANMÄLAN ( S=202753X8093) Information

15 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 4 av När: 15 april 2015 Målgrupp: Sista anmälningsdag: 10 april 2015 Plats: Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35, Stockholm Adress: Pris: 995 kronor + moms för anställda och förtroendevalda i vård och omsorg, samt företrädare för myndigheter, forskning och patientorganisationer. Ordinarie pris: kr + moms. Kontakt: Evelina Hådén evelina.haden@bbm.bonnier.se (mailto:evelina.haden@bbm.bonnier.se) +46 (0) Arrangör: Utställarinformation: Dagens Medicin Agenda i samarbete med Health Navigator (mailto:) Arrangörer (

16 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 5 av (

17 SUF-Konferens 2015 Hur blir det för barnen? Kunskap och erfarenheter från brukare, praktiker och forskare om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Program onsdag 6 maj på Uppsala Konsert och Kongress Konferensen inleds Invigningstal Cecilia Sjölander, Allmänna Barnhuset SUF Kunskapscentrum Idag och imorgon När mamma har Asperger syndrom Mamma Anna Thalén berättar utifrån sina erfarenheter. Hur är det för barnen? Fika Support children: Empower their parents! Working in respectful partnership with parents with intellectual disabilities in residential family homes. Viss översättning sker under föreläsningen. Marja Hodes, Psykolog och doktorand vid universitetet i Amsterdam Toolkit Helena Andreasson, Hälsa och habilitering, berättar om Toolkit som är ett samtalsverktyg om föräldraskap Bensträckare Kommunikationsstöd i samtal med barn Logoped Lena Nilsson visar vilka kommunikationsstöd som kan användas vid samtal med barn Lunch på Uppsala Konsert och Kongress I samband med lunchen har vi miniutställningar där du kan prata mer med några av föreläsarna och träffa andra viktiga aktörer inom SUF-området Barnens röster Vi lyssnar till intervjuer med barn gjorda av Fredrik Norén från Barnombudsmannen Paneldebatt Politiker, tjänstemän och föräldrar Fika Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Hur blir det när föräldrarna har liknande svårigheter? Eva Videnberg, behandlare vid Neuropsykiatriska behandlingsenheten BUP Uppsala Sammanfattning av dagen och avslutningstal Sven-Erik Pistol, SUF-Kunskapscentrum. Frågor till föreläsare? Skicka SMS till Tillgänglig dokumentation från dagen publiceras efter 12 maj på:

18 SUF-SEMINARIER - ingår i konferensavgiften! 5 maj 2015, Kungsgärdets center, St:Johannesgatan 28 i Uppsala. Dagen innan SUF-konferensen arrangerar vi tre parallella seminarier: 1. Supporting Parents: Two wonderful ways to help parents in raising their children Parenting is a rewarding, but a rather complex, job. When a parent has an intellectual Disability, can parenting be even more challenging. Family support is a respectful way to engage the parents and helps the child to develop in a positive way. One of the most powerful ways to do this is to help parents in how they can support their child. During the seminary there will be focus on two methods. The first is an introduction to the video-feedback intervention, VIPP-LD. This treatment is designed for parents with Mild Intellectual Disabilities and Borderline Intellectual Functioning and focuses on positive parenting. The objective is to enhance parental sensitivity. The principles of this method will be explained, several examples will be shown and everyone will have a chance to practice it themselves. The second method is the early intervention program, Small Steps. This program is used in families where the child has developmental delays. It has been adjusted for parents with intellectual disabilities and gives parents tools to follow the development of their child in a very positive way. Detta seminarium riktar sig särskilt till dig som arbetar med familjebehandling, föräldrastöd eller barn med utvecklingsförseningar. Marja Hodes, Psykolog och doktorand vid universitetet i Amsterdam. 2. Föräldrautbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC) Möter du som familjebehandlare/familjepedagog föräldrar som har behov av ett konkret och hembaserat föräldrautbildningsprogram för att utveckla förmågor i grundläggande omsorg, säkerhet och samspel? PYC är ett australiensiskt föräldrautbildningsprogram som är framtaget för föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning som har barn yngre än sju år och nu finns utbildningen i Sverige. Anna berättar mer om programmet och dess arbetssätt. Anna Nylén, Behandlingssekreterare, Regional samordnare för Parenting Young Children, PYC. 3. Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF Föräldraförmågan hos föräldrar med IF är omtvistad, bl.a. utifrån rapporter av höga nivåer av beteendeproblem hos barnen, bristande lyhördhet hos föräldrarna, och en oro att föräldrarna inte kan ge sina barn en trygg anknytning. Befintlig forskning, t.ex. om beteendeproblem hos barnen, är dock knapphändig och har sällan tagit hänsyn till andra aspekter än att föräldern har IF. I detta seminarium diskuterar vi forskningsläget utifrån vår egen studies publicerade och opublicerade preliminära resultat, samt övrig befintlig forskning på området. Pehr Granqvist, Professor i utvecklingspsykologi Tommie Forslund, Psykolog, doktorand i utvecklingspsykologi Alla som anmäler sig till konferensen den 6 maj har möjlighet att kostnadsfritt anmäla sig till något av våra seminarier. Vi har begränsat antal platser. Så först till kvarn gäller... Anmälan sker via hemsidan via samma formulär som anmälan till SUF-konferensen:

19 Vem ska rädda psykiatrin? - Temadag,Eftermiddagsseminarium - Dagens Medicin Sida 1 av Vem ska rädda psykiatrin? Välkommen till Psykiatridagen Vi diskuterar de satsningar som nu görs på nationell och regional nivå hur råder vi bot på den växande psykiska ohälsan och bristerna i tillgänglighet och bemötande för psykiatrins patienter? Vad kan politiken, professionen och patienterna göra för att vända trenden? Dagens program: Registrering med lunch Välkommen till Psykiatridagen Christina Kennedy, chefredaktör på Dagens Medicin, inleder seminariet Storsatsning på psykiatrin vad vill den nya regeringen? Den nya regeringen har utlovat en storsatsning på psykiatrin de kommande åren. Vilka är de konkreta åtgärderna? Hur ökar vi möjligheten till tidiga rehabiliteringsinsatser i första linjens psykiatri å ena sidan och för specialiserad vård inom slutenpsykiatrin å den andra? Statens resurser är begränsade, hur ser prioriteringarna ut? Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Aktion 2015 prioriterade områden för att nå konkreta resultat och förbättringar? 2012 sjösatte regeringen PRIO-satsningen för att samordna och förbättra vården för personer med psykisk ohälsa. Trots det, eller kanske tack vare, fortsätter bristerna inom psykiatrin att

20 Vem ska rädda psykiatrin? - Temadag,Eftermiddagsseminarium - Dagens Medicin Sida 2 av synliggöras. Nu får satsningen fortsatt stöd av den nya regeringen. Hur ser planen ut för arbetet framöver? Och hur ska resultaten implementeras i praktiken för att skapa en bättre vård för dem som bäst behöver det? Ing- Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, Sveriges Kommuner & Landsting, SKL Värdebaserad vård inom psykiatrin att få ledning, medarbetare och patienter att dra åt samma håll. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg arbetar sedan 2013 med värdebaserad vård med målet att åstad komma en vård med högre kvalitet, förbättrad patientsäkerhet och högre kostnadseffektivitet. Värdet mäts genom mätningar och analyser av vårdens medicinska resultat och på patienternas upplevelse av vården. En av de kliniker som har infört värdebaserad vård är Psykiatri Affektiva som behandlar patienter med bipolär sjukdom. Här berättar verksamhetschefen Tobias Nordin vilka utmaningarna han har sett med att använda värdebaserad vård inom psykiatrin, och vilka fördelar som har uppnåtts. Hur långt har arbetet kommit i dag? Tobias Nordin, verksamhetschef och chefsöverläkare, Psykiatri Affektiva, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kaffe Rundabordsdiskussioner. Vi diskuterar aktuella, relevanta ämnen i mindre grupper under ledning av en samtalsvärd Paneldiskussion: Hur omvandlar vi nationella satsningar till verklig nytta för patienterna? Panelen ställs till svars och diskuterar frågeställningar från de tidigare rundabordsdiskussionerna. Medverkande: Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, Per Torell, ordförande i Schizofreniförbundet, Jeanette Hjortsberg, sjuksköterska och verksamhetschef i psykiatrin i norra och västra Dalarna, Monica Selin (KD), regionråd Västra Götalandsregionen, Dag Larsson (S), oppositionslandstingsråd, Stockholms läns landsting, Taina Bäckström, ställföreträdande generaldirektör. Socialstyrelsen Ny forskning: Är det psykiatrins fel att schizofrenipatienterna inte tar sina läkemedel? Närmare en tredjedel av patienterna med schizofreni tar inte sina psykosläkemedel som ordinerat, visar nya forskningsresultat. Mer strukturerad information och goda relationer mellan sjukvården och patienterna kan förbättra situationen. Men hur når vi dit när 50 procent av patienter med schizofreni känner sig stigmatiserade och diskriminerade av psykiatrisk sjukvårdspersonal? Cecilia Brain, överläkare, medicine doktor, Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset Hur blir patienten en partner i framtidens psykiatriska vård? Anneli Jäderholm har vårdats för psykossjukdom inom svensk slutenvård i sammanlagt tio år och bältningar och tvångsvård har varit vardag. Idag kallar hon sig partner i vården och vill med sina erfarenheter som verktyg hjälpa psykiatrin att bli bättre. Hur tar vi tillvara den samlade patientkunskapen för att möta och bemöta morgondagens patient? Anneli Jäderholm, föreläsare, patient med psykoserfarenhet Psykiatridagen 2015 sammanfattas och avslutas.

21 Vem ska rädda psykiatrin? - Temadag,Eftermiddagsseminarium - Dagens Medicin Sida 3 av ANMÄLAN ( S=204014X2183) Information När: 6 maj 2015 Målgrupp: Sista anmälningsdag: 5 maj 2015 Plats: Bonnier Conference Center Adress: Torsgatan 21, Stockholm Pris: kronor + moms för prenumeranter på Dagens Medicin. Ord.pris: kronor + moms. Dessa priser gäller endast för anställda och förtroendevalda i sjukvården. Övriga: kronor + moms. Kontakt: Evelina Hådén evelina.haden@bbm.bonnier.se (mailto:evelina.haden@bbm.bonnier.se) Arrangör: Utställarinformation: Dagens Medicin (mailto:)

22 Funktionshinderkonferens 2015, Region Jönköpings län Sida 1 av Nationell konferens om funktionshinder plus.rjl.se/funktionshinderkonferens2015 Aktivitetsinformation: Anmälan Datum, tid och plats: Torsdagen 28 maj Kulturhuset Spira, Jönköping Lägg till i min kalender Fredagen 29 maj Kulturhuset Spira, Jönköping Lägg till i min kalender Sista anmälningsdatum: Kostnad: 2.900:- Aktiviteten riktar sig till: Chefer och politiker med ansvar för barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering, syn - och hörselhabilitering, tolkverksamhet och hjälpmedel Utbildare/instruktör: Kontakt: Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri och rehabilitering Ulf Grahnat E-post: ulf.grahnat@rjl.se Funktionshinderkonferens 2015

23 Funktionshinderkonferens 2015, Region Jönköpings län Sida 2 av Välkommen till konferensen LSS-reformen och framtidens utmaningar maj 2015 i Jönköping Ur programmet: LSS-reformen verktyg för att förverkliga intentionerna, nu och i framtiden. Hur skapar vi förutsättningar för individuella val och medbestämmande i praktiken? Omvärldsanalys och framtidsspaning, perspektiv och utmaningar. Goda exempel från lokala utvecklingsarbeten. Medverkar gör bland andra: Anders Ekholm, Institutet för framtidsstudier Anne Holm Gulati, Myndigheten för delaktighet Malin Morén Staffan Werme, SKL Freja musikteater

24 Välkommen till 2015 års nationella nätverksträff i Uppsala den maj! Plats Scandic Uplandia, Dragarbrunnsgatan 32, Uppsala. Gångavstånd från stationen cirka tio minuter. Ett antal enkelrum är reserverade för kronor/rum. Priset gäller vid bokning senast den 21 april 2015, ange kod AKA , till Scandic Uplandia, , meeting.uplandia@scandichotels.com. Tider Den 21 maj kl 12 startar vi med gemensam lunch på hotell Scandic Uplandia. Nätverksträffen avslutas den 22 maj kl 12 med gemensam lunch. Kostnad Konferenskostnad kronor, som betalas in senast 31 mars 2015 på HSO i Uppsala läns Nordeakonto Ange AKERträff vid inbetalning. 1

25 Följande ingår: Dag 1 Lunch kl 12 på Scandic Uplandia. Eftermiddagsfika på Scandic Uplandia. Kl 19 båttur på Fyrisån med mat exkl dryck. Dag 2 Förmiddagsfika på Scandic Uplandia. Kl 12 lunch på Scandic Uplandia. Antal deltagare Max 30. Anmälan Senast den 31 mars 2015 till blarummet@akademiska.se, Var god meddela eventuella allergier/specialkost/andra behov av anpassning. Anmälan är bindande. Välkommen till Uppsala! Christianne Simson, Landstingets ledningskontor. Janne Wallgren, ombudsman, HSO Uppsala län. Vivi-Ann Segerström, Blå rummet, Akademiska sjukhuset. 2

26 Program Torsdag 21 maj Lunch på Scandic hotell Kommunikationsdirektör Henrik Pederby hälsar välkommen Presentation och kort information En runda- Vad nytt under året som har gått? Framtidens Akademiska, Birgitta Andersson och Janne Wallgren, HSO i Uppsala län Fika Tillgänglig natur, Janne Wallgren, HSO i Uppsala län och Karolina Vessby Upplandstiftelsen Hur ser politikerna på Aker-modellen, Lina Nordquist, politiker Samling senast vid Islandsbron (19.00 lägger båten ut) Båt tur på Fyrisån med middag Fredag 22 maj Förbättrat anhörigstöd genom Aker-modellen. Projektdeltagare berättar om hur de har lyckats med att införa Aker-modellen i Landstinget i Uppsala län Fika Fortsättning, Förbättrat anhörigstöd Reflektioner från de två dagarna och vem tar 2016 års nätverksträff Lunch Välkommen! Christianne, Janne och Vivi-Ann Om ni har frågor, funderingar Ring eller mejla till: Vivi-Ann Blå rummet Blarummet@akademiska.se 3

27 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 23 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Enligt tidigare beslut ska ledamöter som deltagit i konferens, studiebesök eller liknande ge en skriftlig återrapport till nästkommande möte. Bilaga 23a och 23b Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Bilaga 23a Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Rapportering från deltagande i konferens Namn: Inga Alm Konferens: Forskning pågår om äldre och åldrande. Att åldras med välbehag Tid och plats: , kl Uppsala universitet Sammanfattning av innehållet Moderator: Sandra Torres, professor i sociologi, särskilt socialgerontologi Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abrahamsson, Linköping, visar resultat från olika forskningsprojekt om äldres boende och flyttningar. I de olika projekten har såväl register- som enkät och intervjustudier genomförts. Kunskaperna kan underlätta planeringen för en bostadsmarknad som kan möta även äldre personers krav och behov. När beslutsförmågan sviktar Elisabeth Rynning, justitieråd. Hon forskar på frågor om integritetsskydd och självbestämmande. Kan man lagreglera området eller ska kraven på rättssäkerhet sättas lägre för de äldre än andra grupper i befolkningen? Livsstil för ett gott åldrande Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition. Muskler (funktion) och hjärna (minne) är grunden för ett lyckosamt åldrande. Funktion att klara sig själv, bevarat minne och social delaktighet. Han lärde oss det nya begreppet sarkopeni, brist på muskler och vad det innebär. Sedan följde fyra parallella seminarier. Jag fick höra en presentation från ett projekt i Uppsala län Är vissa inläggningar av äldre patienter i slutenvård onödiga. 19 personer har intervjuats och deras resa in och ut från slutenvården har granskats. Möjliga förbättringar av vårdkedjan diskuterades. Medelålders plus ett gott åldrande ur en serietecknares perspektiv Sven-Bertil Bjärnarp. Många härliga serier som bjöd deltagarna på många, härliga och igenkännande skratt. Digitaliseringens möjligheter för äldre och åldrande Jan Gulliksen, professor i människa datorinteraktion. Han berättade om vad det finns för möjligheter och vinster med att bli mer digitala och hur samhället förändras till följd av digitaliseringen. Egna reflektioner Bra konferens med bredd! Men det som berörde mig mest var presentationen om äldre patienters onödiga resor till Akademiska. Kunskapen om hjärtsvikt, diabetes och KOL måste förbättras liksom om läkemedels olika effekter. Därtill kommer betydelsen av vårdplan och vem man ska kontakta när det inte fungerar efter hemgång.

29 Bilaga 23b Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Rapportering från deltagande i konferens Namn: Marie Louise Ekholm Konferens: Forskning pågår om äldre och åldrande. Att åldras med välbehag Tid och plats: , kl Uppsala universitet Sammanfattning av innehållet Vi var cirka 200 deltagare de allra flesta är anställda i någon av länets kommuner framför allt som sjuksköterskor inom äldrevården eller biståndshandläggare. Vi tre politiker från vår beredning var nästan de enda politikerna. Det blev utlovat att vi skulle få föreläsarnas bilder men de har jag inte sett röken av. Flera av seminarieprogrammen behandlade äldres boende. Möjlighet att få tag på bostad som passar äldres ekonomi, äldres fysionomi och äldres sociala behov. I Uppsala är det svårt att få tag på lägenheter om man inte ekonomiska förutsättningar att köpa bostadsrätter. Det bör byggas bostäder så att äldre kan flytta ur sina hus. Det byggs många lägenheter i Uppsala men nybyggnation blir dyrt och särskilt svårt blir det för pensionärer med lägre pension. När bostäder renoveras blir det efter renoveringarna inte så sällan för dyrt att bo kvar. 40 % av hushållen är ensamhushåll. Intressant siffra endast 5% över 65 år bor i särskilt boende. Min reflektion är att det inte är lämpligt med statistik för personer över 65 är bättre med att ta fram hur det är för personer över 75 år eller hellre över 85 år. Kvinnor prioriterar tillgänglighet och service och män ägande och parkering vid planering av bostad. Självklart har boendet en viktig roll för ett gott liv. En programpunkt var När beslutsförmågan sviktar. Justitieråd och professor Elisabeth Rynning höll föreläsning under rubriken När beslutsförmågan sviktar Vilka skyddsåtgärder finns möjligheter att ta till? Det finns regler om samtycke till vård och behandling. Vem avgör för personer som sviktar. God man och anhörig kan inte besluta, inte heller god man men däremot förvaltare. När kan man ta till tvång? Enligt paragraferna är det få tillfällen exempelvis vid smitta. Det gavs inga klara kriterier. Det finns inga klara regler. Helt klart är dock att det är lättare att vara jurist med lagar och paragrafer att hålla sig till än att ha ansvar för och behandla. Exempelvis en kraftigt dement person som inte kan höra utan sin hörapparat för att hörselgången är täppt med en stor hård vaxpropp. Hörapparaten tjuter högt och den dementa blir orolig och svårhanterad av att inte höra. När man närmar sig örat slår den dementa omkring sig och skriker. Skulle vara intressant

30 Bilaga 23b att se hur juristerna eller socialstyrelsen handläggare klarar en sådan situation utan att ta till våld. Om juristernas lagar och paragrafer skulle gälla skulle vården inte fungera. Programpunkten Livsstil för ett gott åldrande Tommy Cederholm professor klinisk nutrition Uppsala Universitet. Hälsa och livslängd har förbättrats betydlig senast 30 åren. Hjärtinfarkt som dödsorsak är halverad 2002 jämfört med Det beror på medicinska framsteg och sociala faktorer. Nya utmaningar är fetma och diabetes. Vår hälsa är beroende av ärftliga faktorer, kost, motion. Föredragshållaren tog inte upp rökning eftersom det så självklart är osunt. Det finns olika typer av kost att välja mellan. Njutning i sig tror jag är nyttigt. Det kvittar nog vad man äter bara det är gott och att man inte övernutrierar. Enkel regel är att äta när kroppen behöver näringsämnen och energi. Dvs att man är dagsätare och äter endast litet om något på kvällen. Bra att lyssna på kroppens signaler- äta när man är hungrig och sluta äta när man börjar bli mätt. Bra att minska på fettet. Inte smöra och olja för mycket. Äta flera gånger per dag men inte jätteportioner. Ohälsosamt att hoppa över måltider. Förkastligt att banta slutresultatet blir mindre muskler och mer fett och efter ett tag när man återgår till den vanliga livsstilen blir man fetare än när man började banta. Min teori är att bantning är en stor orsak till fetma. Stress försämrar man äter så fort att kroppens signaler om mättnad inte hänger med. Cederholm betonade fysisk aktivitet eftersom äldre kan få en betydande muskelförlust. Äldre behöver ett ökat proteinintag för att inte drabbas av sarkopeni dvs muskelförlust men även av benskörhet. Träning bästa skyddet. 150 minuter per vecka mjukträning eller 75 minuter hårdare träning. Styrketräning 3 gånger per vecka. Det kommer nog snart allmän rekommendation om D vitamin tillskott. Ökat intag av nitritrika grönsaker för äldre ex rödbetor, rucola, bladspenat. Detta föredrag var intressant och bra. Seminarier Vi erbjuds olika seminarieprogram. Vi indelades i grupper där jag blev tilldelad att gå på Samhällsplanering från de äldres perspektiv. Bor vissa äldre för stort och för billigt i de eftertraktade arbetsmarknadsregionerna. Kan vi tänka oss en stads- och glesbygdsplanering utifrån de äldres behov. Frågeställningar att bostadsbyggande skall planeras även efter äldres behov är adekvat, men seminariet var alltför mycket präglat av föredragandes egna politiska åsikter. Sammanfattning: Intressant frågeställningar men för lite om forskningen om de friska åldrandet ( den normala kroppens och själens åldrande) mest om boende och för lite om äldres kulturella och sociala behov. Uppsala Marie Louise Ekholm

31 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 24 Beredningens mötesplan för 2015 utkast Förslag till beslut Beredningen beslutar att fastställa aktivitetsplanen för Ärendet Beredningens presidium har arbetat fram ett utkast till mötesplan för 2015 utifrån de områden som identifierades på föregående sammanträde. Bilaga 24 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 Bilaga 24 Mötesplan Beredningen äldre och funktionsnedsatta 2015 Beredningen för äldre och funktionsnedsatta inrättades som en ny beredning under landstingsfullmäktige Uppdraget som formuleras i reglementet är relativt öppet och lämnar ett stort utrymme till beredningens ledamöter att formulera sitt arbete. Denna mötesplan syftar till att tydliggöra beredningens arbete under Fokus ligger inledningsvis på kunskapsinhämtning och orientering inom beredningens fokusområden. Utifrån det kommer beredningen ha möjlighet att formulera behovsanalyser och förslag från beredningen. 8 april (sammanträde Akademiska sjukhuset ingång 10) Fastställande av mötesplan Närvård, landstingets närvårdsstrategi, närvårdsseminarium samt samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar (Cecilia Ulleryd) Hjälpmedelskostnader (Henrik Andreasson) 5 maj (preliminärt sammanträde på Hälsa och habilitering) Presentation av Hälsa och habiliterings verksamheter (Lena Dahlman) Diskussion om framtidens habilitering Sjukhusansluten hemsjukvård (Ann-Lis Söderberg) Mobila äldreakuten och arbetet med läkemedelsgenomgångar (Christina Mörk) 15 september (preliminärt sammanträde i Östhammar) Studiebesök närvårdsenheten i Östhammar Samverkan kommunen, hur arbetar vi vidare? Diskussion behovsanalyser och beredningens roll Presentation av rehabiliteringsutredningarna och arbetet med att implementera dess förslag för en bättre samordnad rehabilitering 4 november (preliminärt externt evenemang/seminarium på eftermiddagen) Handlingsplan för psykisk ohälsa Palliativ vård Diskussion behovsanalyser och beredningens roll 9 december (preliminärt sammanträde i Enköping) Presentation arbetet med sjukhusanknuten hemsjukvård Diskussion behovsanalyser och beredningens roll

33 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 25 Övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 26 Nästa sammanträde Ärendet Nästa sammanträde äger rum den 5 maj kl på Hälsa och habilitering i Uppsala (gruppmöten fr.o.m. kl ). Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (14) 27 Avslutning Ordföranden Malena Ranch (MP) förklarar sammanträdet avslutat. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande