Miljörapport 2010 enligt Miljöbalken för Barsebäcks kärnkraftverk

Transkript

1 Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Miljörapport Frisläppt / 2.0 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 PRB Öppen PSG / FSG enl dok.nr Ersätter Alt. dokument-id 2 Handläggare Granskat av Godkänt av Stenqvist Viktoria PRBOPP Roth Leif PRBD Larsson Lars-Åke PRBDP Ceder Per-Gunnar A PRB Frisläppt av Ceder Per-Gunnar A PRB Miljörapport 2010 enligt Miljöbalken för Barsebäcks kärnkraftverk UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Platsnamn Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning Besöksadress Kontaktpersoner Verksamhet Barsebäck Kärnkraftverk A Barsebäck 19:2, Kävlinge kommun, Skåne län Barsebäck, Löddeköpinge Funktionsansvarig - miljö Viktoria Stenqvist telefon viktoria.stenqvist@vattenfall.com Verksamhet varigenom kärnkraftverk eller annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört och genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen. Huvudbransch enligt SFS 1998:899: Övriga branscher Hamn Grund för avgiftsnivå Tillstånd enligt Vattendom Miljödom M Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Skåne Län, miljöskyddsenheten Farliga ämnen enl. 1998:899 saknas. Emissionsdeklaration enligt NFS 2006:9 krävs ej. Miljöledningssystem enligt ISO fr.o.m Certifikat (nr NO ) UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARE Huvudman Barsebäck Kraft AB Organisationsnummer Postadress Box 524, Löddeköpinge Kontaktman VD Per-Gunnar Ceder Telefonnummer Delgivning och distribution Delgivning för åtgärd: Delgivning för kännedom: VD; Hft; Roh; Lal; Roe; Tag; Mab Distribution: Externt till Svenska Miljörapporteringsportalen 1 (19)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN...1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARE VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Kortfattad beskrivning av verksamheten Reningsanläggningar Lokalisering och recipient TILLSTÅND ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND Vattendom Vattendom Miljödom NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten Utsläpp av radioaktiva ämnen Specificering av utsläpp till luft Specificering av utsläpp till vatten Besiktningar ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNTIONER ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR M.M Tillbud, störningar samt vidtagna åtgärder ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI Produktvalsprincipen Förbrukning av vatten Energianvändning...15 Öppen 2 (19)

3 12.4 Kommentarer på arbetet för en övergång till förnybar energi och energieffektivisering ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER M.M Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälsooch miljösynpunkt AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET Konventionellt avfall till deponering, förbränning och biologisk behandling Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning Industrislam som inte är klassat som farligt avfall Farligt avfall exkl. radioaktivt avfall Radioaktivt avfall Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA Bästa möjliga teknik (BAT) MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR...19 BILAGEFÖRTECKNING...19 Öppen 3 (19)

4 MILJÖRAPPORTENS TEXTDEL 2010 BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK A 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Organisation Barsebäck Kraft AB (BKAB) är fr.o.m ett helägt dotterbolag till Ringhals AB. Ringhals AB ägs i sin tur av Vattenfall AB med 70,4 % och E.ON Kärnkraft Sverige AB med 29,6 %. BKAB bedriver servicedrift av det nerlagda kärnkraftverket. E.ON Kärnkraft Sverige AB är ägare av byggnader samt fastigheten Barsebäck 19:2, och har det juridiska ansvaret för avveckling och rivning av Barsebäcksverket. VD är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett ur miljösynpunkt säkert sätt och att gällande lagar, förordningar, föreskrifter samt interna regler följs i tillämpliga delar. BKAB bestod 2010 av de fyra verksamhetsområdena anläggningsservice, rivningsplanering, affärsverksamhet och personalomställning. Organisationen svarar själva för service, underhåll, projektering och administration inkl. miljöstöd. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Allmänt Den 31 december 2010 hade BKAB 62 anställda inkl. personalomställningsgruppen. Utöver våra egna anställda finns här också en filial till Ringhals med ca 50 anställda samt ungefär lika många inhyrda konsulter som alla arbetar med olika Ringhalsprojekt. På anläggningen arbetar också ett antal personer anställda vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) som bedriver underhålls- och driftutbildning för anställda vid övriga svenska kärnkraftverk. Under 2010 genomförde KSU utbildningstimmar för cirka 500 elever vid Barsebäcksverket. BKAB bedriver också viss affärsverksamhet i form av uthyrning av lokaler, personal och försäljning av utrustning. Anläggning Anläggningen befinner sig i s.k. servicedrift. Detta innebär att anläggningen förvaltas fram till rivningen enligt ägarnas intentioner och ingångna avtal samt enligt den miljödom som gäller fram t.o.m Nedan beskrivs de anläggningsdelar som innebär någon form av miljöpåverkan eller där en tidigare miljöpåverkan reducerats eller eliminerats. Öppen 4 (19)

5 Kylvattensystem och kylvattenkanal Vid utpumpning av avloppsvatten sker utspädning med havsvatten med minst 4 m3/s. Detta åstadkoms med drift av en av de fd. kylvattenpumparna. I övrigt pumpas inget vatten genom anläggningen. Dieseltankar Dieseloljetankarna har under året tömts och sanerats. Ångpanna, hetvattenpanna och värmepanna Anläggningen värms delvis med en värmepanna (E3 på 3,7 MW), som eldas med naturgas. Panna E2 på 2,9 MW, är reserv. Panna E1 på 8,7 MW är avställd. E.ON ansvarar för drift och skötsel. Totalavsaltningsanläggning Totalavsaltat vatten används i bränslebassänger och vissa reaktorsystem. Vid tillverkningen av totalavsaltat vatten används vatten från Kävlinge kommuns dricksvattennät. Under vintern har det installerats en ny avsaltningsanläggning som bygger på principen för omvänd osmos. Tekniken med osmos kräver endast avsaltning av vattnet med natriumsalt. Den äldre anläggningen arbetade med jonbytare som regenererades med svavelsyra och natronlut. Tvätteri Barsebäckverkets tvätteri har tagits ur drift. Tvätten skickas till extern tvättentreprenör i Holland. BKAB har rollen som omlastningsstation för tvätt från kärnkraftverken Ringhals och Oskarshamn, som skickar sin tvätt till samma entreprenör. Hamn På kraftverksområdet finns en hamn avsedd huvudsakligen för transporter med specialfartyg för radioaktiva transporter. Inga fartygstransporter har skett under året. Respektive fartyg tar hand om sitt eget avfall. Fartygen försörjs med el från BKAB. Servicebyggnad 2 (fd. måleriverkstaden) Utrymmena används som förråd. I övrigt innehåller byggnaden en enkel bilverkstad och tvätthall. Mindre mängder spillolja skickas till destruktion. Ingjutningsanläggningen Anläggningen togs i bruk i juni 2010 och behandlar aktiva jonbytarmassor, som är lagrade i vatten i tankar. Jonbytarmassan avvattnas och gjuts in i cement. Övrigt En spolplats för personalens bilar finns på området. Denna spolning är till för att avlägsna saltvatten som ofta yr över parkeringsplatserna vid blåsigt väder. På området finns även en bassäng avsedd för muddermassor från hamn och kylvattenkanal. Öppen 5 (19)

6 1.3 Reningsanläggningar Rening av radioaktivt avloppsvatten Alla avloppsvatten som uppstår inne i reaktorbyggnaden behandlas i anläggningen för flytande aktivt avfall. Vattnet sedimenteras i tankar och kan filtreras via filterstavar som beläggs med inertmassa för att minska utsläppen av radioaktiva ämnen. Efter upphörandet med reaktordriften har även vattenflödena minskat genom anläggningen vilket innebär att uppehållstiderna ökar i utsläppstankarna. Detta innebär att sedimentationen och avskiljningsgraden ökar och utsläppen av partiklar minskar. Avloppsvattnet får normalt sedimentera i en tank om 120 m3, varefter det avleds till två utsläppstankar, om vardera 300 m3 för provtagning innan utsläpp. Uppehållstiderna har ökat från cirka 7 dygn 2005 till mer än 30 dygn de senaste åren. Under 2010 släpptes endast ut avloppsvatten under februari, mars, september och december. Om avloppsvattnet efter sedimentation har en högre aktivitet än 500 Bq/l filtreras avloppsvattnet innan utsläppstankarna. Förnyad provtagning sker i utsläppstankarna innan utsläpp sker till havet. Kontroll av radioaktivitet i frånluft Eftersom anläggningarna inte längre innehåller kärnbränsle, och därmed inte kan producera radioaktiva ämnen, har SSI (nuvarande SSM) meddelat undantag från kraven i 13 i SSI FS 2000:12 (nuvarande SSMFS 2008:23) avseende mätning av ädelgaser, jod, kol-14 samt tritium. Kravet på mätning av partikelbunden aktivitet kvarstår dock och utförs genom att ett delflöde av utsläppsluften leds genom ett partikelfilter som byts ut med fastlagda intervall. Filterna analyseras på laboratorium avseende gammastrålare, transuraner samt strontium-90. Oljeavskiljare Oljeförorenat vatten utomhus tas omhand av SYSAV Kemi. Undantag är oljefångstgropen vid kajen som vid behov töms manuellt. Oljeförorenat vatten från aktivt område separeras i en oljeseparator. SAKAB tar hand om oljan och vattnet leds för behandling i anläggningen för aktivt avloppsvatten. Dekontaminering av aktivt gods Material som kan återanvändas eller återvinnas rengörs i dekontamineringsanläggningen. Avloppet avleds för behandling i anläggningen för rening av radioaktivt avloppsvatten. Öppen 6 (19)

7 1.4 Lokalisering och recipient Lokalisering Recipient Barsebäcksverket är beläget längst ut på en halvö där vattenförhållanden och dylikt ansetts vara lämpliga för ett kärnkraftverk. Området utgörs delvis av utfylld mark. Öster om, i nära anslutning till det egentliga kärnkraftområdet, är två gasturbiner med tillhörande oljecisterner placerade. Gasturbinerna ägs av E.ON Värmekraft Sverige AB. Närmast belägna permanentbostäder finns i Barsebäcks hamn på cirka 1200 m avstånd. Ritning över anläggningsområdet finns i bilaga 1. Avloppsvatten från kraftverket delas upp på radioaktivt avloppsvatten, sanitärt avloppsvatten och dagvatten. Radioaktivt avloppsvatten Alla avloppsutsläpp som uppstår inne i reaktorbyggnaden behandlas i anläggningen för flytande aktivt avfall innan det förs via kylvattenkanalen till havet (Öresund). Oljeavskiljare finns. Sanitärt avloppsvatten Allt spillvatten från WC, tvättställ, duschar, kök och ej aktiva verkstäder leds till Kävlinge kommuns reningsverk. För avloppsvattnet från köket finns en fettavskiljare och från verkstäderna finns oljeavskiljare. Dagvatten Dagvattnet från takbrunnar på byggnader och markbrunnar inom kraftverksområdet förs till havet via dagvattenledningar till kylvattenkanalen. 2 TILLSTÅND Vattendom , Dnr 6/1970, Vattendomstolen i Växjö. Tillstånd enligt VL för utsläpp av avloppsvatten från planerat kärnkraftverk. Vattendom Dnr 6/1994, Vattendomstolen i Växjö. Kvarstående saker i domen AD 2/1969 ang. avloppsutsläpp. Miljödom Mål, M , Växjö Tingsrätt BKAB har under 2010 förberett inför att ansöka om nytt miljötillstånd under Öppen 7 (19)

8 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET Länsstyrelsen beslöt i januari 2010 i två anmälningsärenden, som gjordes av BKAB under 2009: Drifttagande av ny varmvattenpanna naturgas och samtidigt bortkoppling av annan panna med högre effekt. Dnr Enligt avfallsförordningen (2001:1065). Anmälan om återvinning och bortskaffning av mindre mängder miljöfarligt avfall från E.ON Gasturbiner till Barsebäcksverkets återvinningscentral. Dnr BKAB har under 2010 anmält förändringar i reningsutrustning för radioaktivt avloppsvatten. Länsstyrelsen tillstyrkte och bedömde att detta var en mindre ändring. Dnr ANDRA GÄLLANDE BESLUT Beslut Kontrollprogram för Barsebäcks Kärnkraftverk, Dnr , Länsstyrelsen Skåne län. Beslut Angående ansökan om ändring av kontrollprogram, Dnr , Länsstyrelsen Skåne län Beslut Avgift för prövning och tillsyn gällande 2009 Dnr A, Länsstyrelsen Skåne län. Beslut Förlängt anpassat omgivningskontrollprogram för Barsebäck Kraft AB, Dnr SSM/ 2010/4076. Omfattar provtagning av radioaktiva nuklider på land och i vatten kring BKAB. Prov tas på vegetation, rötslam, sediment, alger, mollusker samt fisk. SSM:s föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:23. 5 TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Skåne. 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Enligt tillståndet skall Barsebäck bedriva avställnings- och servicedrift för inledande avveckling av Barsebäcks Kärnkraftverk samt hamnverksamhet, vilket också har skett. Öppen 8 (19)

9 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND 7.1 Vattendom Företagets allmänna anordnande, muddrings och tippningsarbete villkor a-d, rapportering till sjöfartsstyrelsen, skadetalan, byggnadstid är alla villkor som härrör till byggtiden och är verkställda eller ej relevanta under drifttiden. Underhållsmuddring har dock skett och kommer att ske även framgent. Bolaget skall driva verksamheten i enlighet med de tekniska beskrivningar inlämnade i ansökan samt enligt följande villkor för drift: 1. Avloppsutsläpp villkor a-e. a) Aktivt industriellt avloppsvatten skall renas. Icke-aktivt industriellt avloppsvatten får pumpas till kylvattenutsläpp utan rening, men med möjlighet till omdirigering när aktivitet upptäckes. Kloakvatten skall undergå höggradig rening medan yt- och dräneringsvatten får släppas till havet utan rening. Kommentar: Sanitärt avloppsvatten avledes till Kävlinge avloppsreningsverk. b) Aktivitetsgränser för aktivt avloppsvatten meddelade att för varje aggregat får inte utsläppas mer än tritium 3,7-E14 Bq/år, beta-gamma-strålare 5,55-E12 Bq/år samt för alfa-strålare 2,78-E12 Bq/år. Kommentar: Dessa villkor är övertagna av SSM och strålskyddslagen. c) Aktivitetsgränser vid driftuppehåll: Om kylvatten saknas får aktivitetsnivån i avloppsvatten inte överskrida 3,7- E8 Bq/år för tritium, 3,7- E6 Bq/år för beta-gammastrålare och 3,7- E5 Bq/år för alfa-strålare. Kommentar: Dessa villkor är övertagna av SSM och strålskyddslagen. d) Kylvattenutlopp. Bolaget skall ta fram, utvärdera och studera vald utsläppsanordning och vid behov efter prövotiden komplettera denne. Kommentar: Utsläppsanordning redovisades till vattendomstolen e) Fiskeförbud skall råda inom 300 m från kylvattenutsläppet i Öresund. Villkoren a - e angående avloppsvatten skall omprövas efter prövotid på fem år av vattendomstolen. Se vidare Vattendom Följande bas- och kontrollundersökningar skall utföras. Hydrografisk- och metrologisk utredning av strömnings- salthalts-, temperatur- och dimförhållande. Radiologisk undersökning av bakgrundsaktivitet och kraftverkets påverkan. Biologisk undersökning samt om påverkan på nuvarande fisket. Kommentar: Basundersökningarna redovisades till vattendomstolen Radiologisk undersökning övertagna av SSMs kontrollprogram. Öppen 9 (19)

10 7.2 Vattendom Villkor 1. Utsättning av ålyngel 2. Kontroll av skadad ål 3. Årlig avgift för skada på horngädda Kommentar: Fiskeriverket utövar tillsyn över villkoren 1-3. Utsättning av ålyngel skedde senast 1993 och -94 med 200 kg. Verksamheten generar idag ingen eller obetydlig ålförlust eftersom vi idag inte tar in kylvatten i anläggningen. Fiskeriverket har därför bedömt att utsättning av ål inte är behövlig. Rätten att fatta beslut om det i Vattendom ingående kontrollprogrammet var delegerat till Länsstyrelsen och Länsstyrelsen har från och med 2009 upphävt dessa kontroller enligt beslut redovisat under kapitel Miljödom Förutom åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt avfall och andra störningar till omgivningen skall verksamheten bedrivas på det sätt som Barsebäck Kraft har uppgett eller åtagit sig i målet. Enligt nedan angivna villkor. 1. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på nederbördsskyddad, invallad och hårdgjord yta alternativt inomhus i utrymme som saknar avlopp och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage inte kan förorena omgivningen. Invallningen skall rymma minst hela volymen hos det största kärlet jämte 10% av volymen hos övriga kärl. Kommentar : Det är bolagets uppfattning att vi lever upp till kravet. 2. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än följande ljudnivåer. Dagtid (kl ) 50 db(a), nattetid (kl ) 40 db(a), övrig tid 45 db(a). Nattetid får momentanvärdet inte överstiga 55 db(a) med undantag för test av säkerhetsventiler. Kommentar: Tidigare mätningar under driftförhållande visar att dessa värden klaras. När verksamheten nu är i servicedrift är bullernivåerna lägre. Nya mätningar kommer att göras om verksamheten förändras på ett sätt som kan påverka ljudemissionen. Därmed anser bolaget att vi lever upp till villkoret i miljödomen. 3. Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas och omfatta bl.a. utsläppskontroll av såväl radioaktiva som konventionella ämnen. Kommentar: Kontrollprogram enligt servicedrift togs fram och godkändes av Länsstyrelsen under Nytt kontrollprogram är under framtagning. Öppen 10 (19)

11 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Bedömning av efterlevnaden av följande av Naturvårdsverkets föreskrifter: SNFS 1990:14 - Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. SNFS 1994:2 - Skydd för miljön, särskilt marken när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 NFS 2001:1 - Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar NFS 2002:26 Utsläpp av till luft svaveldioxid och stoft från förbränningsanläggningar med installerad effekt på 50 MW eller mer NFS 2002:28 Avfallsförbränning Ingen av föreskrifterna är relevanta för anläggningen. 9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR Barsebäck utförde under 2010 kontroll i omgivningen via BKABs radiologiskt omgivningskontrollprogram samt de kontroller i Öresund som utförs av Öresunds vattenvårdsförbund. Emissionskontroll vid utsläppspunkten följer BKABs kontrollprogram enligt Miljöbalken samt SSMs föreskrifter. 9.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten Parameter Metod Totalt/år Totalt/år till luft till vatten HFC M 10 kg Fosfor M 1,1 kg COD M 29,1 kg TOC M 4,9 kg N-tot M 0 kg Förklaring: Metod kan vara measurement(m),calculate(c) eller estimate(e) Det finns inga krav på att emissionerna från naturgaspannan på 3,7 MW ska mätas och redovisas. Aktiva utsläpp Enligt SSMFS 2008:23 skall referensvärde fastställas för varje kärnkraftreaktor. Referensvärde bestäms med avseende på utsläppt aktivitet per år av enstaka radioaktiva ämne eller grupper av radioaktiva ämnen. Öppen 11 (19)

12 Utfallet visar att uppmätta värden på vald nuklid, Co-60, är lägre än angivna referens- och målvärden. 9.2 Utsläpp av radioaktiva ämnen Stråldos till individ i kritisk grupp 0, , ,00004 msv/år 0, , , , Stråldos till individ i kritisk grupp beräknas fr.o.m med hjälp av nya dosomvandlingsfaktorer till vuxna samt till fem grupper barn i olika åldrar. Den högsta dos till individ i kritisk grupp, till följd av utsläpp till luft och vatten från Barsebäck under 2010, blev 6,53 E-7 msv. Tillåten dos är 0,1 msv, vilket innebär att årets utsläpp motsvarar 0,00065 procent. En minskning jämfört med Utsläppen under 2010 var mycket låga. 9.3 Specificering av utsläpp till luft Köldmedia Den totalt installerade mängden vid 2010 års början var 381,2 kg HFC. Påfyllning av 10 kg HFC gjordes under året. Under 2010 har inga aggregat skrotats eller nyinstallerats. Inga HCFC aggregat finns kvar på BKAB. Återkommande kontroll och service har utförts under 2010 av ackrediterat kontrollföretag YIT, enligt rapport, se bilaga 2. Endast aggregat över 3 kg läckagekontrolleras enligt förordning om köldmedium SFS 2007:846. Öppen 12 (19)

13 9.4 Specificering av utsläpp till vatten Avlopp till kommunen var m 3. Ingen provtagning sker. Följande analyser avser provtagning från utsläppstankar T22 och T23. Tankarna töms till recipienten Öresund under omblandning med havsvatten. Bilaga 3. Utsläppen sker satsvis efter prov från flödesstyrd provtagare T25 och månadsmedelvärde. Utsläpp skedde endast under månaderna februari, mars, september och december Utsläppt mängd blev m 3 (2 958 m 3 under 2009) samt m 3 (769 m 3 under 2009) från neutralisationsbassängen. Årssammanställning Mycket låga nivåer generellt sett. mg/l kg Fosfor 0,5 1,1 COD 13,0 29,1 N-tot 0 0 TOC 2,4 4,9 ppb kg Krom 2,0 0,005 Mangan 6,5 0,015 Järn 220,0 0,468 Kobolt 3,3 0,007 Nickel 11,3 0,027 Koppar 13,5 0,031 Zink 225,5 0,497 Bly 12,3 0,026 Kadmium Besiktningar Certifiering enligt ISO Under juni 2010 utförde Nemko Certification A/S en uppföljningsrevision av det verksamhetsstyrande systemet. En avvikelse och fem rekommendationer till förbättringar mot standarden lämnades i revisionsrapporten. Som helhet bedömde revisorerna att miljöstyrningen väl uppfyllde standardens krav. I februari 2011 skedde recertifiering och ingen avvikelse men fyra rekommendationer lämnades. Nytt certifikat har utfärdats. Öppen 13 (19)

14 9.5.2 Periodisk besiktning i enlighet med gällande kontrollprogram och miljöbalken Ingen periodisk besiktning har utförts under Nästa besiktning ska ske under Internrevision Internrevision inom materialadministration, kompetenssäkring, kommunikation, IS/IT och dokumentationsstyrning samt affärsverksamheten genomfördes under hösten. 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNTIONER BKAB har ett verksamhetsstyrsystem där miljöarbetet är integrerat. Miljöområdet är styrt via Ledningshandboken och verksamhetshandböcker samt i underliggande instruktioner. Handböckerna uppdateras ungefär en gång per år eller vid behov. Underhålls- och kontrollrutiner ses över årligen bl.a. har kontrollrutiner för vattenförbrukningen förbättras för att snabbare kunna upptäcka eventuella vattenläckage. Projekt Minifil arbetar med att implementera en membranfilteringsanläggning för aktivt avloppsvatten från lagringen av förbrukad jonbytarmassa. Förhoppningsvis kan filtret tas i drift under De försök som gjorts under 2010 har visat goda reningsresultat. 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR M.M Tillbud, störningar samt vidtagna åtgärder Under 2010 har två tillbud med koppling till yttre miljön rapporterats. Ingen av dessa händelser har påverkat den yttre miljön. Tillbud med kassett lastad med blybatterier innehållande svavelsyra gled av truckens gafflar på hårdgjord yta. Ytan sanerades. Ny utrustning har införskaffats för att förhindra upprepning av tillbudet. Tillbud med att ett kaliberingspreparat blåste iväg under pågående mätning. Preparatet hittades senare inom området. Rutinerna har skärpts efter tillbudet. Öppen 14 (19)

15 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI Under 2009 genomfördes flera åtgärder och under 2010 har fokus legat på att få dessa nya rutiner etablerade Produktvalsprincipen Miljöanpassad upphandling ska enligt gällande rutin tillämpas. Instruktionen för miljöanpassad upphandling vägleder rekvirent och inköpsfunktioner samt anger kravnivå vid upphandling av produkter. Alla inköp av kemikalier granskas av handläggare, som värderar produkten utifrån bl.a. material-, hälso-, miljö-, brand- och explosionsfara. Under hälso- och miljökravet värderas substitutionsprincipen samt vilken farlighetsklass produkten tillhör Förbrukning av vatten Totala vattenanvändningen av dricksvatten från Kävlinge kommun under 2010 blev m 3. ( m 3 under 2009).Detta är en minskning med 20 % från Läckor i ledningssystemet har identifierats och åtgärdats under juli 2010 vilket innebar att månadsförbrukningen sjönk från cirka m 3 i månaden till mellan m 3. Totalt framställdes 669 m 3 (3 944 m 3 under 2009) totalavsaltat vatten för spädmatning, backspolning etc. Efter driftstoppet i maj 2005 har vattenanvändningen årligen minskat Energianvändning Uppvärmning av byggnaderna samt produktion av varmvatten sker med hjälp av naturgaspannor. Sedan april 2009 används en ny gaspanna benämnd E3. Panna E2 är reserv. Gasförbrukningen blev Nm 3 och uttagen effekt från pannan MWh (motsvarande värde 2009 var Nm 3 och MWh). Minskningen förklaras med att den nya pannan är storleksmässigt bättre anpassad till BKABs nuvarande behov samt ny pannutrustning. El tas in från nätet. Totala egenförbrukningen av el under 2010 blev MWh ( MWh under 2009), en minskning med nästan 40 % från Ett resultat som har sin grund i det energisparprojekt som startades Kommentarer på arbetet för en övergång till förnybar energi och energieffektivisering En översyn av samtliga energikrävande processer fortgår sedan stoppet av reaktordriften. Avsikten är att minimera energiåtgången. Exempel på detta är översyn och nervarvning av tillufts- och frånluftfläktar i reaktor- och turbinbyggnaden för minskning av luftflödet samt en kampanj på temat tomt = släckt. Som kan ses ovan har detta gett en god effekt. Öppen 15 (19)

16 13 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER M.M. Kontinuerligt förs diskussioner om utbyte av hälso- och miljöfarliga produkter mot produkter med mindre miljöbelastning. Alla produkter som används inom BKAB skall vara godkända av BKABs kemikaliegrupp. Under 2010 har ingen större utfasning eller utbyten av kemikalier skett Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälsooch miljösynpunkt Kemiska produkter finns registrerade i en databas för kemiska produkter. Alla produkter är klassificerade utifrån bl.a. hälso-, miljö-, arbetsmiljö-, brand- och explosionsfara. Bilaga 4 omfattar en tabell för förbrukning av bränsle, processkemikalier och övriga kemikalier, som har en förbrukning > 50 kg eller > 50 liter och som förvaras i något större mängder på BKAB. 14 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET 14.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning och biologisk behandling Konventionellt avfall sorteras i fraktionerna brännbart, blandat, komposterbart, sekretessavfall, hushållsavfall och byggavfall. Totalt har 53 ton (65 ton under 2009) konventionellt avfall skickats till SYSAV under Se vidare i bilaga 5 Årsrapport över avfallsmängder Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning Årets stora utrensning har gällt blytegel, som använts som strålskärmar, och verktyg. Även blymattor har rensats ut, men de har varit i så god kondition att de har lämnats till Ringhals kärnkraftverk. Tonerpatroner till kopiatorer och faxar återlämnas till servicefirma enligt avtal. Totalt lämnades 192 ton avfall till återvinning (116 ton under 2009). IL Recycling transporterar och sorterar innan återvinning i lämplig anläggning Industrislam som inte är klassat som farligt avfall Inget industrislam avsänt Farligt avfall exkl. radioaktivt avfall BKAB lagrar endast små mängder farligt avfall utöver radioaktivt avfall. SYSAV tar hand om BKABs farliga avfall. I vårt avtal ingår även märkning och upprättande av transporthandlingar på avfallet inför farligt godstransporter. För mellanlagring på anläggningsområdet finns en återvinningsstation innehållande tre separata rum för lagring av oljeprodukter, elektronikavfall och övrigt farligt avfall. Vid större mängder använder vi oss av hyrda s.k. LOTS-behållare. Öppen 16 (19)

17 Vid tömning av tankar och brunnar anlitas sugbil från Puls AB. Transport av avfallet sker till SYSAV. Sugbilen kommer efter avrop. Kasserade smörj- och regleroljor samlas upp i SYSAVs LOTS-behållare eller sugs upp direkt av tankbil. Lösningsmedel samlas på LOTS-behållare. Olja och slam från oljeavskiljare samt övrigt farligt avfall omhändertas av SYSAV. Samtliga transporter har hanterats av SYSAV. Totalt har kg avsänts under 2010 (1 695 kg under 2009). Se vidare bilaga 5. Årsrapport över avfallsmängder Radioaktivt avfall Allt radioaktivt avfall mellanlagras på BKAB innan transport sker till slutförvaret i Forsmark(SFR) alternativt behandling i Studsvik. Sopor och skrot kompakteras till balar alternativt läggs i fat/lådor som sedan lastas i containrar. Lågaktivt rostfritt, aluminium och kolstålsskrot förpackas normalt i containrar innan transport till Studsvik för behandling/smältning fanns 662 kolli i lager med låg och medelaktivt avfall med en vikt av 350 ton och en volym av 505 m 3. Ej behandlat avfall i lagringstankar: Jonbytarmassa cirka 47 m 3 (51 m ) Aktiv spillolja cirka 4 ton. I reaktorbassängerna på B1 och B2 förvaras en del skrot. Segmentering och lagring redovisas i den ansökan till Miljödomstolen som BKAB lämnar in Under 2010 har: Inget avfall transporterats till SFR. 2 ton brännbart avfall och 13 ton metallskrot transporterats med bil till Studsvik 7,6 ton metallskrot, farligt avfall och lysrör m.m. omhändertagits som konventionellt avfall efter friklassning och beslut om undantag enligt kärntekniklagen av SSM (dok. SSM 2010/316). Under året har solidifieringen av medelaktiva jonbytarmassor i cement startat. Jonbytarmassan gjuts in i cementfat och under 2010 har 66 fat producerats. Mellanlagring sker på BKAB inför transport till SFR. Detaljerad rapport över mängden radioaktivt avfall sänds årligen till SSM Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden Under 2008 och 2009 infördes källsortering av nya fraktioner och därmed en möjlighet till bättre sortering. Under 2010 har detta följts upp och åtgärderna Öppen 17 (19)

18 har varit så effektiva att det interna miljömålet för avfallssortering har uppnåtts under I de projekt, som medför fysiska förändringar i anläggningen och som skapar större/udda avfall, utarbetas avfallsplaner för att fokusera på hur mängden farligt avfall kan minska och tas omhand. Verksamheten är av mindre omfattning under servicedriften vilket innebär att även avfallsmängderna på sikt minskar från verksamheten. Källsorteringen kommer att följas upp i samband med repetitionen av miljöutbildningen. 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA Generellt gäller Riskbilden är oförändrad sedan 2008 och inga rutiner för riskbedömning har ändrats. Skydds- och miljöronder genomförs systematiskt enligt årsprogram där hela anläggningsområdet täcks in. BKAB har rapporteringssystem och tillhörande rutiner som behandlar miljöolyckor, arbetsskador, tillbud och riskobservationer. Underhållsplaner genomförs årligen kopplat till underlag för det behov som finns. Rutiner för felanmälan av utrustning är etablerade. Tre olika åtgärder för att öka kunskapen om miljöstörande ämnen eller för att minska riskerna för miljöstörning har skett under Ett kartläggande projekt som pågår mellan , projekt KAKA (Kartläggning och kategorisering av anläggningen). Syftet är att öka kunskapen om de i fastigheten ingående miljöstörande ämnena som måste hanteras på ett speciellt vis före/under/efter rivningen Tankarna med dieselolja, som tillhörde reservdieselaggregaten, har tömts och sanerats under året. Under hösten 2010 förbereddes ett utbyte av totalavsaltningsanläggningen med jonbytare till en osmosanläggning. Den nya anläggningen har tagits i drift i januari De tillhörande tankarna med natriumhydroxid och svavelsyra kommer att tömmas och saneras under Öppen 18 (19)

19 15.1 Bästa möjliga teknik (BAT) En stor öppenhet mot allmänheten ska råda i säkerhets- och miljöfrågor. Policyn är att alltid rapportera ev. miljöolyckor via pressmeddelande och att ge information till berörda myndigheter. Under denna och kommande faser av servicedrift och rivning så kommer olika tekniska lösningar att värderas mot begreppet BAT samt SSMs krav på beprövad teknik. Interna projekt skall redovisa om föreslagen teknik är det bästa valet ur miljösynpunkt. Ett exempel på den principen är utbytet av utrustning i totalavsaltningsanläggningen. 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR BKAB producerar inte längre någon elektricitet och har inte någon annan industriell produktion av varor. BILAGEFÖRTECKNING 1. Ritning över kraftverksområdet 2. Kontrollrapport för kylanläggningar på BKAB Utsläppsdata processavloppsvatten Kemikalieförbrukning Årsrapport på avfallsmängder 2010 enligt SFS 2001: Dok-id Öppen 19 (19)