Samhällsanalys Västra Götalandsregionen Innovationsplattformen Uppföljning genomförd av samhällsanalys

Transkript

1 Samhällsanalys Västra Götalandsregionen Innovationsplattformen Uppföljning genomförd av samhällsanalys

2 Innehåll VGR Innovation och utvecklingsplattform (Innovationsplattformen)... 3 Inledning... 3 Regionutvecklingsnämndens medverkan... 3 Bakgrund... 4 Organisation... 5 Mål och målgrupp... 5 Genomförande... 6 Partner och samverkan Resultat Horisontella kriterier Reflektioner från samhällsanalys... 16

3 VGR Innovation och utvecklingsplattform (Innovationsplattformen) Inledning En uppföljning har genomförts av det som skett inom ramen för de beslut som regionutvecklingsnämnden har fattat avseende VGR Innovations och utvecklingsplattform (nedan kallad Innovationsplattformen). Uppföljningen fokuserar på perioden Då verksamheten eventuellt kommer att föreslås erhålla verksamhetsbidrag år 2018 genomförs uppföljningen som ett underlag för detta. Ansvarig för uppföljningen är Monica Emanuelsson, enheten för samhällsanalys. Syftet med en (intern) uppföljning är att få aktuell kunskap om projektet, hur projektet har utvecklats och vad som har skett med anledning av projektet. Utöver intervjuer har även projekthandlingar samt annan skriftlig information gåtts igenom. Underlaget från uppföljning ska användas i beredningen inför kommande beslut. Rapporten i sin helhet går att ladda ner från sidan Innovationsplattformens hemsida har adressen Metod Intervju Kommentar Kommentar Ett uppstartsmöte ägde rum den 20 mars 2017 där Hanna Blomdahl, handläggare FoUU-avdelningen, Lina Strand Backman, enhetschef Innovationsplattformen, och Mats Frid, projektledare hälso- och sjukvård vid Innovationsplattformen, deltog. En intervju med Lina Strand Backman ägde sedan rum 7 april. Vidare intervjuades Mats Frid 21 april och Erik Mårtensson Djäken 19 april. Genomgång av material Utöver de beslutshandlingar som finns kopplat till regionutvecklingsnämnden, har även andra underlag gåtts igenom, till exempel Vinnovas utvärdering från 2016 av Innovationsslussen 1. Vinnovas utvärdering avsåg satsningen på Innovationsslussar i hälso- och sjukvården som genomfördes mellan mars februari Satsningen skedde inom ramen för ett regeringsuppdrag Uppdrag att genomföra en satsning i syfte att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvård 2. Regionutvecklingsnämndens medverkan Den nuvarande plattformen är en vidareutveckling av Innovationsslussen som startade som projekt år 2010 och som då medfinansierades av Vinnova och regionutvecklingsnämnden. 1 Slututvärdering Innovationsslussar inom Hälso- och sjukvården, VR 2014:07. Utvärderingen genomfördes av Ramböll Management Consulting AB. 2 N2008/7291/FIN. 3

4 Under perioden 2014 till 2017 har fyra beslut fattats vad gäller Innovationsplattformen 3. Sammantaget har verksamheten erhållit beslut från regionutvecklingsnämnden (RUN) på kr för dessa år. Beslutens storlek har varierat. För år 2014 erhöll verksamheten tkr. Därefter ökade beloppet och för perioden beviljade regionutvecklingsnämnden insatsen tkr. Insatsen gick då även från Innovationsslussen Västra Götaland till VGRs Innovationsplattform för hälso- och sjukvård (Innovationslussen 2.0). För 2016 uppgick regionutvecklingsnämndens bidrag till tkr och för år cirka tkr. Förutom för år 2017 har tidigare beslut enbart tagit upp finansiering från regionutvecklingsnämnden. För 2017 uppgår den totala förväntade finansieringen till cirka tkr. Utöver regionutvecklingsnämndens medel ingår medel från Innovationsfonden 5 (1 100 tkr) och Folktandvården (592 tkr). Folktandvården har ett avtal med plattformen och enligt Lina Strand Backman pågår ett arbete att få till liknande upplägg med andra förvaltningar som använder plattformen. I samtalet med Lina Strand Backman lyfts även annan finansiering fram för 2017, till exempel projektmedel från Vinnova på cirka tkr samt företagsuppdrag på cirka 300 tkr. Företagsuppdragen låg 2016 på cirka 200 tkr och denna post variera över tid då det beror på vad som genomförs. Vad gäller regionutvecklingsnämndens medel lyfts dessa som viktiga för att få Innovationsplattformens uppdrag att hänga samman då det både handlar om att stimulera, värdera och hantera innovativa idéer som utvecklar sjukvården samtidigt som man ska bidra till regional tillväxt inom life science. Västra Götaland 2020 Den koppling till Västra Götaland 2020 som lyfts i besluten är till det prioriterade området En ledande kunskapsregion och projektet faller primärt inom den prioriterade frågan Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap och sekundärt under frågorna Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt Utveckla test och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik. I beslutet anges även kopplingen till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv och ledande i kompetens- och kunskapsutveckling. Bakgrund Redan år 2009 startade regionen ett pilotprojekt för att kartlägga hur processen för beredning och bedömning av idéer skulle genomföras i praktiken. Som angavs tidigare så erhöll man 2010 finansiering för Innovationsslussen från Vinnova under tre år. Regionutvecklingsnämnden var med och medfinansierade satsningen med 7,5 miljoner kronor. Slussen fokuserade i första hand på målgruppen anställda inom Hälso- och sjukvården. Under denna period arbetade man, enligt Mats Frid, i en liten skala och det var framförallt han själv och vissa idétransportörer som ingick. Man valde i dialog med dåvarande regionutvecklingssekretariatet att bygga en process och en struktur/infrastruktur års beslut avser Innovationsslussen Innovationsfonden är till för vårdmedarbetare inom VGR som har nyskapande lösningar och vill ha stöd till att utveckla dem. 4

5 från grunden. En stor del av arbetet avsåg därför att bygga nätverk in i den egna organisationen samt att skapa en samverkan med bland annat Sahlgrenska Science Park, E- hälsoenheten och VGR-IT. Det var fokus på det interna och från början fanns man till exempel enbart på Västra Götalandsregionens intranät. Organisation Innovationsplattformen är en enhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Västra Götalandsregionen och ligger organisatoriskt under FoUU-direktören Lars Grip där även till exempel Gothia Forum 6 ingår. Innovationsplattformen leds av Lina Strand Backman som är enhetschef. Sammantaget uppgår antal medarbetare till cirka tio personer. Utöver de som arbetar mot hälso- och sjukvården respektive företagen finns det även en jurist samt en kommunikatör kopplad till verksamheten. Därutöver finns även de så kallade idétransportörerna. Dessa medarbetare finns inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna runt om i regionen och är kopplade specifikt till Innovationsslussens arbete. Idag finns sju idétransportörer. Dessa har sin respektive hemhörighet 7 vid: Vuxenpsykiatrisk klinik NÄL Ambulanssjukvård, Skaraborg Urologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (två stycken) Medicinsk Teknik, Uddevalla sjukhus Folktandvården Innovationsplattformen har en styrgrupp och ett Advisory Board. I styrgruppen återfinns Peter Lönnroth (Koncernkontoretr Hälso- och Sjukvård), Anders Carlberg (Koncernstab regional utveckling) och Lars Grip (Sahlgrenska Universitetssjukhuset). De träffas cirka tre gånger per år. För närvarande pågår en översyn som handlar om vilken roll plattformens styrgrupp ska ha, bland annat gentemot de styrgrupper som finns i enskilda projekt och eventuella prioriteringsråd i en förvaltning. Lina Strand Backman lyfter att samverkan med andra aktörer såväl inom som utanför VGR är central. I det så kallade Advisory Board finns bland annat representanter från Inköp, VGR-IT, FoUU-avdelningen vid SU, FoUU-avdelningen vid koncernstab regional utveckling, Folktandvården, Chalmers Innovationskontor, Sahlgrenska Science Park och Swedish Medtech. Advisory Board har möten ungefär två gånger per år. Mål och målgrupp Målet för verksamheten är att medverka till utveckling inom hälso- och sjukvården med bättre och effektivare arbetssätt samt innovativa produkter och tjänster genom att: Erbjuda attraktiva testmiljöer för att pröva nya innovativa lösningar 6 Gothia Forum erhåller verksamhetsbidrag från RUN. Gothia Forum är en mötesplats och resurs för klinisk forskning inom Västra Götalandsregionen. De erbjuder bland annat stöd till forskare och företag genom hela forskningsprocessen - från idé till genomförande, tester och uppföljning. 7 På hemsidan , anges sex idétransportörer. En ytterligare har tillkommit men uppgift om tillhörighet saknas. 5

6 Erbjuda en infrastruktur för att fånga nya innovativa behov och idéer Nya produkter och tjänster är baserad på behov från hälso- och sjukvården och kommer till faktisk nytta Utifrån att verksamheten de senaste åren har vuxit från några få personer till att nu vara en enhet på cirka tio personer har bland annat behovet av en styrmodell uppkommit. Enligt Lina Strand Backman pågår en diskussion i styrgruppen vad gäller såväl styrmodell som rutiner för arbetet. Det innebär att långsiktiga mål (3-5 år) kommer sättas, som komplement till de verksamhetsmål (1 år) som är beslutade för Lina Strand Backman lyfter att målen kommer att ha ett regionalt perspektiv då plattformen har ett regionalt uppdrag även om hemvisten är SU. Vidare kommer utgångspunkterna vara de övergripande styrdokument som finns, till exempel Vision Västra Götaland det goda livet. Tanken är att bland annat fastställa plattformens roll kopplat till andra aktörer samt att se på plattformens struktur och finansieringen. Ett arbete som också pågår kopplat till övriga Västra Götalandsregionen är att få till kontakten med de FoUU-avdelningar som finns kopplat till hälso- och sjukvården. Enligt Lina Strand Backman återstår här ett arbete även om vissa FoUU-avdelningar redan nu är med. Det regionala perspektivet handlar enligt henne både om att ha idétransportörer på plats samt att säkerställa att det fundament för innovationsarbete som plattformen bygger upp, matchar de olika förvaltningarnas behov. Det sistnämnda säkerställs bland annat genom bra ingångar till olika FoUU-avdelningar. Målgrupperna för Innovationsplattformen är flera och kopplat till de områden man arbetar inom: medarbetare i Västra Götalandsregionen företag patienter 8 akademi och myndigheter Genomförande Utifrån innovationsprocessen arbetar plattformen från idéer till implementering och färdig produkt. En innovationsprocess för produkter inom medtech 9 brukar enligt Erik Mårtensson Djäken, projektledare företag, ta cirka 17 år från behov till implementering. Utifrån plattformens målgrupper är medarbetare och patienter centrala i idé- och behovsstadiet. Målgruppen företag och akademi kommer ofta in något senare i processen med punktinsatser ändå fram till implementeringsfasen. Erik Mårtensson Djäken lyfter att det ofta krävs mest tid i ytterligheterna av innovationsprocessen även om plattformens roll är att finnas med under alla faser så att de kommande produkterna får bra underlag. Det kan handla om CE-märkning, kliniska studier, riskanalyser m.m. 8 Detta var tidigare en indirekt målgrupp men sedan 2017 arbetar man med patienter som en direkt målgrupp. Se mer under rubriken genomförande. 9 Medicinteknik 6

7 Den definition av innovation som används på hemsidan 10 är att en innovation kan vara allt från tekniska hjälpmedel till nya sätt att utföra en tjänst. Gemensamt för alla innovationer är dock att de på något sätt leder till förbättringar och nya värden. På hemsidan lyfts även att innovationer kan ha olika ursprung som: uppfinningar eller forskning nya affärsmöjligheter ur ett förändringsarbete Lina Strand Backman lyfter i anslutning till vision och långsiktiga mål att även själva genomförandet/den operativa styrningen och prioriteringar håller på att tydligare definieras. Det handlar bland annat om att skapa en urvalsprocess kopplat till innovationsprocessen. De ska ta fram processer för operationalisering som beredning och projektframtagning både vad gäller innovationsslussen och de andra uppdragen kopplat till företag och akademi. Processen kommer använda sig av den så kallade NABC-modellen 11 vid prioritering av projekt. Detta är samma modell som användes i samband med innovationsfonden och Lina Strand Backman bedömer att den har fungerat bra. Lina Strand Backman tror att följande kopplat till genomförande är viktiga att fokusera på framöver: Att plattformen blir synlig och känd vad de kan bidra med. Att arbetet med projekt och delaktighet fortsätter. Jobba med den interna grupperingen, då en stor del av personalen är ny måste sättas. Nedan går vi in lite mer specifikt vad som genomförs kopplat till respektive målgrupp. Företag och innovatörer Innovationsplattformens roll för företag och akademi beskrivs på hemsidan som en tidig samarbetspartner och en ingång för företag och forskare som vill testa och utvärdera sina produkter och tjänster i samverkan med hälso- och sjukvården 12. Plattformens uppgift är enligt Lina Strand Backman bland annat att öppna upp sjukvården för företagen koppla till behovsperspektivet i innovationsprocessen. Om det inte finns ett förväntat behov av produkten är det inte intressant för plattformen. När slututvärderingen av Innovationsslussen som Vinnova gjorde kom lyftes att Västra Götalandsregionen inte hade etablerat någon process kopplat till att assistera företag. Detta är något som utvecklats under de senare åren NABC står för Need, Approach, Benefits och Competition (Behov, Tillvägagångssätt, fördelar och konkurrens). Metoden är utvecklad av Standford Research Institute, SRI

8 Nedan beskrivs kortfattat exempel på inriktning 13 som lyfts på plattformens hemsida kopplat till företag 14 : Hälsoekonomi Plattformen erbjuder hälsoekonomiska analyser som underlag för bedömning av medicintekniska produkter. De kan även hjälpa till med data- och registerstudier. Klinisk utvärdering och prövning Inom detta område erbjuder plattformen vägledning och stöd för genomförande av klinisk utvärdering och klinisk prövning av medicintekniska produkter. Klinisk verifiering Genom att planera och organisera möten med personal inom hälso- och sjukvården för tidig klinisk verifiering av idéer och produkter ger de företag en möjlighet till att utveckla sina idéer och produkter. Provuppställning - Innovationsplattformen planerar och samordnar prov av befintliga CE-märkta medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Rådgivning Erbjudande av klinisk och administrativ rådgivning som är kopplad till den medicintekniska innovationsprocessen, såsom de olika regelverk som finns för medicintekniska produkter. När ett företag kontaktar innovationsplattformen får de inom tre dagar ett tresidigt formulär 15 att fylla i. Där ska företaget bland annat definiera den kommande produkten samt visa på behovet som finns. Formuläret skickas in till plattformen. Redan här sker ett visst urval där vissa företag skickar in direkt medan andra kanske inte hör av sig alls. De företag som hör av sig är enligt Erik Mårtensson Djäken ofta tekniskt kopplade. Storleksmässigt handlar det om allt från helt nyblivna företag/uppfinnare till de största bolagen. Flertalet är Göteborgsbaserade. När företagen skickar tillbaka en ifylld blankett äger ett uppstartsmöte rum. Innovationsplattformen håller på att kvalitetssäkra denna del av arbetet. Enligt Erik Mårtensson Djäken finns det ibland brister hos framförallt de mindre företagen om hur hälso- och sjukvården arbetar och är strukturerad. Det innebär att det inte alltid finns en känsla för vad som krävs. Ibland får därför företagen hänvisas tillbaka till sin affärscoach eller inkubator för att idén inte är färdig att hantera för plattformen. Företag inom medicinteknik måste dock ha in specialister/vården/klinisk specialitet under framtagandet och det är där som plattformen har en roll att se till att företagen möter ett behov och att visa på vilka utvecklingsbehov som finns. Erik Mårtensson Djäken lyfter att företag som hör av sig ibland tror att de är i slutfasen av innovationsprocessen och det är då plattformens uppgift att få dem att börja om med att definiera behovet. Steget efter uppstartsmötet är att en förstudie startar upp där behovsinventering bland annat ingår. Behovsinventeringen tar cirka 20 timmar för innovationsplattformen. De genomför då öppna intervjuer med klinik/experter på området. Det handlar om att fånga upp om det 13 På hemsidan lyfts att flera sker i samband med Gothia Forum. 14 Gothia Forum är en enhet inom Västra Götalandsregionen som har uppdraget att stärka klinisk forskning i Västra Götaland och därigenom bidra till bättre vård och behandling av patienter och till regional och nationell tillväxt inom Life Science-området. 15 En rutin som har påbörjats under

9 kan finnas en efterfrågan i slutfasen av innovationsprocessen, vilket innebär att det är behovet som är det viktiga inte lösningen som ett företag lyfter fram. Vidare är det viktig att få med aspekter som till exempel etik, IT, personuppgiftslagen, ekonomi och finansiering. Det handlar under förstudien även om att definiera en tjänst och vad som kan göras innan offert. De kliniska delarna av processen klarar företagen ofta själva enligt Lina Strand Backman. Det plattformen kan bidra med att både kunna ge företag snabba besked om vad som är möjligt och vilka villkor som gäller till exempel öppenhet i form att kunna publicera det som görs, att det inte får störa vården och att flera företag släpps in. Här har Innovationsplattformens jurist en viktig roll i samverkan med regionens övriga jurister. Erik Mårtensson Djäken lyfter att det är ett visst risktagande då man inte skriver avtal med företag förrän vid själva genomförandet av ett projekt. I de fall man väljer att gå vidare skrivs avtalet mellan företaget och innovationsplattformen. För även om kontakten till stor del under genomförandet sker mellan företag och klinik så är det innovationsplattformen som är avtalspart gentemot företaget. Innovationsplattformen har sedan i sin tur en överenskommelse med berörd klinik. Detta gör att plattformen hjälper till med avtal, juridik och mycket av den administrativa bördan. Erik Mårtensson Djäken lyfter att man alltid arbetar efter att få fullfinansierade projekt. I vissa mindre projekt kan man behöva hjälpa till att hitta finansiering och då har stimulansmedel från Sahlgrenska Science Park i vissa fall kunnat användas. Något som lyftes i Vinnovas utvärdering av slussarna var att flera företag som intervjuats underströk den opartiska och neutrala roll som slussarna har som avgörande för att skapa ett förtroende mellan nya eller mindre företag och personal inom hälso- och sjukvården som utgör målgruppen för den produkt/tjänst som avses. Anställda inom Hälso- och sjukvården När det gäller medarbetare inom hälso- och sjukvården finns en process kring hantering där har idétransportörerna en viktig roll. Själva processen från det att en medarbetare har en idé kan se ut som följer 16 : 1. Idén beskrivs i en enkel skiss. Det kan handla om en tanke, en produkt eller ett arbetssätt som kan göra hälso- och sjukvården bättre. Idétransportörerna ger råd samt experter bedömer potentialen. På hemsidan finns även en möjlighet för vårdanställda att till exempel gilla idén eller ger råd och kommentarer. Personer från Innovationsslussen träffar därefter idégivaren personligen och diskuterar utformning, tidsåtgång och hur innovationsarbetet ska gå till. 2. Innovationsslussen skapar prototyper, skisser eller annat som behövs för nästa steg. Idén testas och utvecklas i rätt arbetsmiljö. 3. När produkten är klar återstår att den går vidare till användningen på riktigt i Västra Götalandsregionen och även i detta bistår Innovationsslussen med. Mats Frid lyfter att plattformen ibland får arbeta på okänd mark och det innebär att det kan dyka upp svårigheter som behöver lösas. Ett exempel som han lyfter är CE- 16 Presenterad i en enkel film på 9

10 märkning 17. Om en produkt ska användas utanför den egna organisationen 18 måste en produkt CE-märkas. Här finns idag inga tydliga rutiner men Innovationsplattformen arbetar på det med faktiska case från slussen. Mats Frid menar att Innovationsplattformen här har en roll i att vara ett stöd att implementera bra produkter som är till nytta för patienterna och då oavsett var patienten finns. I Vinnovas utvärdering av de sex innovationsslussarna visade att resultaten var bunden till innovationsslussarnas kompetens. Det lyftes även bland annat att det varit framgångsrikt för idéflödet att använda sig av deltidsanställd personal som växlar mellan arbete i innovationsslussen och ute i vårdverksamheten. Att bygga ett nätverk av företrädare för innovationsslussarna i den egna organisationen innebär en närhet som gör det lättare för idébäraren att komma i kontakt med innovationsslussen. Lokal närvaro bidrar också till att öka synligheten av innovationsslussarna och en ökad legitimitet. Innovationsfonden Under 2016 inrättades en innovationsfond för vårdmedarbetare inom Västra Götalandsregionen. Sammanlagt beslutades om 20 miljoner kronor av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för Stödet avsåg projekt som ville utveckla, testa, utvärdera, använda och främja nya innovativa produkter, processer, tjänster och metoder. Sammanlagt 39 projekt av 177 ansökningar beviljades. Projekten som beviljades bestod både av projekt med full finansiering enligt sin ansökan som initiativ som fick delfinansiering (s.k. förstudiemedel) med möjlighet till kompletterande ansökan under kvartal 1, Bedömning av ansökningarna gjordes med hjälp av tre bedömningsgrupper och en slutbedömningsgrupp. Mats Frid anser att Innovationsfondens medel har varit väldigt bra för Innovationsplattformens projekt och han hoppas att det blir en fortsättning. Patienter inom hälso- och sjukvården När det gäller målgruppen patienter kommer denna del av verksamheten att utvecklas under Det handlar om att skapa förutsättningar för att främja och ta till vara på patienter och närståendes innovativa lösningar. Tidigare har patienterna varit en (indirekt) målgrupp då syftet med de idéer som tas fram är att skapa en bättre och mer värdeskapande vård. För att lyckas med den nya rollen för målgruppen ska verksamheten under 2017 utveckla en process och ett arbetssätt med patientinnovationer. Detta kommer ske i samband med Innovationsslussen som öppnas för denna nya målgrupp. Vinnova finansierar kopplat till olika patient-målgrupper sammanlagt fyra pilotprojekt i Sverige 20. Innovationsplattformen vid Västra Götalandsregionen har erhållit kronor för ett pilotprojekt som handlar om att utveckla arbetssätt där patienterna och deras 17 CE-märkning är en symbol som innebär att tillverkaren garanterar att vissa krav är uppfyllda och att korrekta kontroller har genomförts ( 18 Om produkten endast ska användas i den egna organisationen räcker egentillverkning. 19 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen , Patientinnovationssluss Skåne patienter och brukare med lättare och svårare funktionsnedsättningar, Idékraft vid Akademiska sjukhuset som fokuserar på anhöriga och föräldrar till för tidigt födda barn som tillbringar lång tid på neonatal-avdelningen samt slutligt Brukar- och patientdriven innovation vid Norrbottens läns landsting med Cancercentrum med fokus på cancerpatienter och deras anhöriga. Mer information finns på publicerat/pressmeddelanden/2016/ ny-satsning-ska-ta-tillvara-innovationer-fran-patienter. 10

11 anhörigas idéer kan fångas upp, utvecklas och spridas med fokus på barn och ungdomar som genomgår behandling för fetma. Projektet sker i samverkan med Drottning Silvias Barnsjukhus (VGR) och Region Hallands Innovationsplattform. En nyckelfaktor som Mats Frid lyfter för Innovationsplattformen är att patienten är en viktig målgrupp för man ska inte ta fram produkter för patienten utan med patienten. Akademi och myndigheter Som för företag erbjuder Innovationsplattformen även en testbädd för akademi som vill utveckla produkter och tjänster i samarbete med vården. Det kan handla om att akademin ingår i projekt tillsammans med ett eller flera företag. Vidare är akademin viktig i de Vinnova-finansierade projekt som plattformen har. Erik Mårtensson Djäken lyfter att man till största del stöttar den akademi som inte har sina rötter mot Sahlgrenska och de som inte direkt har någon medicinsk profil. Det är för dessa som Innovationsplattformens kompetens mest behövs. Partner och samverkan Innovationsplattformen har enligt Mats Frid bidragit till att det finns en infrastruktur som kan vara mottagare för olika typer av samarbeten. Det kan handla om projekt/samverkan med olika aktörer som till exempel andra landsting. Nedan nämns några av de samarbeten där Innovationsplattformen medverkar i. Lina Strand Backman nämner bland annat områden som tjänstedesign/värdebaserad vård. Till exempel deltar plattformen i det arbete som sker inom ramen för Experio Lab 21. Ett annat projekt som Vinnova finansierar och där plattformen ingår är Höjd Innovationskompetens inom hälso- och sjukvård. Syftet med projektet är att sprida forskningsbaserad kunskap och metodik inom behovsdriven innovation, så kallad tjänstedesign, i ett nätverk av innovationspraktiker knutna till Innovationsslussen och Sjukvårdsstrategiskt Team i Västra Götalandsregionen. Vidare ingår innovationsplattformen i det samarbete som skett kopplat till den nationella stöd- och behandlingsplattform 22 som tagits fram. Det finns även andra exempel där Innovationsplattformen är med i ett nationellt sammanhang, till exempel i ett initiativ där RISE är involverade med fokus på barns psykiska hälsa/ohälsa. Vad gäller samverkan mellan Gothia Forum och Innovationsplattformen lyfter de intervjuade att denna fungerar bra. Man har enligt Erik Mårtensson Djäken hittat sina roller. Om det är en produkt/idé som berör båda har de ofta ett uppstartsmötet ihop och sedan bestämmer de vem som ska vara huvudmannaskapet. Detta fungerar ofta bra då Gothia Forum är mer läkemedel medan Innovationsplattformen är mer medicinteknik och numera mycket e-hälsa och digitalisering. Övriga aktörer som är viktiga för Innovationsplattformen är enligt Lina Strand Backman såväl lärosätena, Science Parks och forskningsinstitut. Sedan sex år har plattformen till exempel projekt med Chalmers som handlar om att kandidatstudenter genomför arbeten. 21 En verksamhet inom Landstinget Värmland. 22 En digital plattform som bland annat SKL står bakom. 11

12 Arbetet för 2017 är enligt Mats Frid inriktat på teknisk design med fokus på förlossning och påfrestandeskador för medarbetarna. När det gäller inriktningen mot företag lyfter Erik Mårtensson Djäken följande i innovationsnätverk som särskilt viktiga: GU Ventures Chalmers Ventures Sahlgrenska Science Park Gothia Forum BioVentureHub Business Region Göteborg (BRG) Vad gäller kopplingen till BRG kanaliseras de utländska bolagen denna väg. Erik Mårtensson Djäken tror att det kan handla om 3-5 utländska bolag per år. Ibland kontaktar de utländska företag Innovationsplattformen direkt men om det inte är kopplat till ett konkret behov hänvisas de då till BRG. Under våren kommer man att arbeta med att ha tjänsteerbjudandet kopplat till företag på andra språk än svenska. I Vinnovas utvärdering av Innovationsslussarna lyfts att arbetet gentemot företag inte enbart ligger på mindre bolag med begränsad erfarenhet av att leverera produkter och tjänster till vården. De lyfter även att utländska koncerner som etablerat verksamhet i Sverige inom framförallt det medicintekniska området kan ha ett behov av att etablera kontakter med hälso- och sjukvården. Mats Frid lyfter att han kan se att man även skulle behöva arbeta närmare kommunerna genom till exempel Västkom. Det handlar om E-hälsa och då har fler än sjukvården en roll. Resultat Innovationsplattformen har cirka två nya förfrågningar med företag per vecka vilket innebar cirka 100 förfrågningar förra året (2016). Enligt Erik Mårtensson Djäken har plattformen kommit i läget att de måste prioritera bland förfrågningarna även då plattformen nu har utökat till att vara tre personer som arbetar mot företag och akademi. Detta förväntas leda till en volymökning då plattformen blir än mer synlig. Plattformen tecknade cirka tio avtal med företag förra året. Innovationsslussen vid Västra Götalandsregionen var en av sex slussar som delfinansierades av Vinnova. Syftet var att på lång sikt bidra till en ökad effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården, att bidra till förändrade attityder i hälso och sjukvården samt att bidra till ekonomisk tillväxt genom ökat antal nya företag och tillväxt i befintliga företag. Satsningen hade även en ambition att göra hälso- och sjukvården till en mer attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda alternativa karriärvägar och nya möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. Slututvärderingen visar att samtliga sex Vinnova-finansierade innovationsslussar hade upprättat processer för att fånga upp och utveckla idéer inifrån hälso- och sjukvården. Utvärderingen visar också att samtliga innovationsslussar arbetat med att assistera företag som vill komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Det område som innovationsslussar inte nådde hela vägen var inom innovationsupphandling. Utvärderingen konstaterar där att ingen innovationssluss har etablerat processer för hur arbetet med 12

13 (innovations)upphandling ska gå till. I detta ämne pågår nu ett arbete tillsammans med bland annat Koncerninköp för att vidare konkretisera frågan för Västra Götalandsregionens räkning. b Utvärderingen visar att innovationsslussarna har goda förutsättningar att bidra till ökad kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården. Analysen av resultaten visar även att det finns goda förutsättningar att bidra till ekonomisk tillväxt genom nyföretagande och tillväxt i befintliga företag. En slutsats i utvärderingen var vidare att effektiviteten i satsningen bedöms som hög. Detta grundar sig på att innovationsslussarna har etablerat processer föra att gynna innovation inom hälso- och sjukvården samt att de har bidragit till att coacha fram dryg 110 utvecklingsprojekt som implementerats i hälso- och sjukvården. Tabell: Innovationsslussarnas idéflöde 1 mars februari 2014 Innovationssluss Kvinnor Män Grupp Företag Totalt Innovator Skåne SLL Innovation Innovation Akademiska Innovationssluss Västerbotten VGRs innovationssluss Innovationssluss Östergötland Totalt Källa: Slututvärderingen som baserat sina uppgifter på Vinnovas enkäter och RMCs halvtidsutvärdering SLL Innovations anges definiera idé och utvecklingsprojekt annorlunda än de övriga fem innovationsslussarna. 13

14 Tabell: Antal utvecklingsprojekt per innovationssluss Innovationssluss Kvinnor Män Grupp Företag Totalt Innovator Skåne SLL Innovation Innovation Akademiska Innovationssluss Västerbotten VGRs innovationssluss Innovationssluss Östergötland Totalt Källa: Slututvärderingen som baserat sina uppgifter på Vinnovas enkäter och RMCs halvtidsutvärdering 2012 Vad gäller resultaten för Innovationsslussen i Västra Götalandsregionen kopplat till de andra slussarna lyfter Mats Frid, och som även tidigare nämnts, att man medvetet valde att skapa en struktur i början. Det innebär att i uppstarten var volymen något låg. Vad gäller att skapa nya företag lyfter han att det är svårt att få till detta. Mats Frid tror att det handlar om att idéerna fångas upp av andra som till exempel Sahlgrenska Science Park. Men han menar att man har sålt produkter däremot. I besluten för Innovationsplattformen 25 finns ett antal indikatorer med. Dessa återfinns i tabellerna nedan. Som kan noteras är det endast ett av tre beslut för Innovationsplattformen som är slutredovisat. Tabell: Indikatorer såväl förväntat utfall som utfall vad gäller Innovationsplattformen okt 2014-jan 2017 Indikatorer oktober 2014-januari 2017 Förväntat utfall Utfall Beslut Kv Män Tot Kv Män Tot SLL Innovations anges definiera idé och utvecklingsprojekt annorlunda än de övriga fem innovationsslussarna. 25 Beslutet för 2014 ingår inte. 14

15 Antal nya/utvecklade varor, tjänster eller processer Antal företag som samverkar med offentlig verksamhet Antal kvinnor och män som deltar i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal genomförda gemensamma (industrisjukvård) utvecklingsprojekt. I beslutet för 2016 ingår även internt HoS-projekt Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat Källa: Beslut regionutvecklingsnämnden och slutrapporter från projektägaren Vad gäller indikatorerna har man förutom vad gäller nya/utvecklade varor, tjänster eller processer klart överstiget det förväntade utfallet. Nedan återfinns det förväntade utfallet som finns för Dessa återfinns i en egen tabell då de indikatorer som togs upp 2017 skiljer sig från tidigare beslut. Indikatorer 2017 Förväntat utfall Beslut Kv Män Tot Antal individer som får rådgivning Antal företag som får rådgivning Antal individer i kompetensutvecklingsinsatser Antal nya produkter/tjänster som nyttiggjorts Antal befintliga produkter/tjänster som genom produktutveckling/rådgivning fått spridning och nyttiggjorts Samverkan med interna och externa organisationer Källa: Beslut regionutvecklingsnämnden. Horisontella kriterier Miljö I besluten anges att plattformen omfattas av det miljöarbete som bedrivs inne på SU. I slutrapporten som kom in i för 2015 års verksamhet lyfts att man har fått in idéer med miljöperspektiv. Vidare att principerna för VGRs miljöpolicy tillämpas vad gäller personalen. 15

16 Jämställdhet I besluten anges bland annat att Innovationsplattformen eftersträvar att inflödet av idéer och utvecklingsprojekt har representanter för olika kön och befattningar samt att vid rekrytering eftersträvas en jämn könsfördelning. Enligt hemsidan är de just nu tre män respektive nio kvinnor anställda vid Innovationsplattformen. Vad gäller idétransportörerna består dessa av lika många kvinnor som män. Integration Projektet ska enligt beslut uppmuntra idégivare och företagare oavsett bakgrund. I rapporten från 2015 anges även att de har flera idégivare med ett ursprung från andra länder än Sverige. Reflektioner från samhällsanalys Nedan återfinns vissa reflektioner från samhällsanalys. Når verksamheten upp till sina mål? Som tidigare har tagits upp är målet för verksamheten att medverka till utveckling inom hälso- och sjukvården med bättre och effektivare arbetssätt samt innovativa produkter och tjänster genom att: Erbjuda attraktiva testmiljöer för att pröva nya innovativa lösningar Erbjuda en infrastruktur för att fånga nya innovativa behov och idéer Nya produkter och tjänster är baserad på behov från hälso- och sjukvården och kommer till faktisk nytta Verksamheten har de senaste åren vuxit vilket verkar ha skapat en struktur för att hantera det uppdrag som Innovationsplattformen har. De som intervjuats trycker på att behovet från hälso- och sjukvården som är en central och viktig fråga vilket tydligt kopplar till den tredje punktsatsen ovan. Genom att lägga tid på behovsinventering skapas en process som är tänkt att bidra till att de produkter och tjänster som skapas kommer till nytta. Vidare har man genom att gå från Innovationsslussen till Innovationsplattformen samt med de utökade resurser detta har inneburit kunnat skapa en infrastruktur. Det innebär att plattformen kan ses som en del av den ordinarie verksamheten vid hälso- och sjukvården och inte ett sidoprojekt endast finansierade av Vinnova och regionutvecklingsnämnden. Plattformens representanter lyfter även att man har hittat sin roll gentemot till exempel Gothia Forum vad gäller inriktning. Även om slututvärderingen som Vinnova genomfört av sex innovationsslussar visar att samtliga innovationsslussar arbetat med att assistera företag som vill komma i kontakt med hälso- och sjukvården lyfts även att Västra Götalandsregionens sluss inte hade etablerat någon process kopplat till att assistera företag. De intervjuer som har genomförts i uppföljningen lyfter att detta är något som har utvecklats över tiden. Plattformen har skapat, om än delvis i uppstart, tydligare process kring hantering av de företag som kontaktar plattformen samt de företag som sedan kan komma att tecknas avtal med. Som Vinnovas utvärdering även lyfte underströk flera företag den opartiska och neutrala roll som slussarna hade som avgörande för att skapa ett förtroende mellan nya eller mindre företag och personal inom hälso- och sjukvården. Detta torde även gälla för plattformen. 16

17 Enhetschefen för plattformen lyfter att de under året kommer att se över såväl styrmodell som rutiner. Som togs upp i uppföljningen ska långsiktiga (3-5 år) mål sättas som komplement till de verksamhetsmål (1 år) som är beslutade för De kommande målen bör följa de riktlinjer som finns i koncernstab regional utveckling och koncernavdelning kulturs modell för lärande uppföljning och utvärdering. Det innebär till exempel att målen bör vara tydliga och utvärderingsbara och att de så kallade SMART-kriterierna kan användas. Plattformen bör även få till en tydlig insatslogik som visar hur genomförandet och resultatet hänger samman. Vidare är det av betydelse att det finns en tydlig koppling till de styrdokument som finns till exempel Västra Götaland Hur arbetar verksamheten regionalt? I de intervjuer som genomförts lyfts betydelsen av idétransportörerna för det regionala perspektivet som verksamheten har. Vidare pågår även ett arbete som handlar om att samarbeta med de FoUU-avdelningar som finns inom de olika förvaltningarna. Folktandvårdens FoUI-enhet har kommit längst, i det att plattformen delar på två personella resurser med denna verksamhet (en projektledare och en idétransportör). Genom detta säkerställs förutsättningar för att verksamheten blir regional snarare än en verksamhet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Enhetschefen lyfter vikten av regionutvecklingsnämndens medel utifrån det uppdrag som man har som handlar om regional tillväxt. I samtalen har det även lyfts att det pågår samarbete med andra aktörer inom innovationssystemet till exempel regionens Science Parks, MedTechWest och Business Region Göteborg, samt med andra regioner och nationellt. Denna typ av samarbete bedöms underlättas genom att det finns en tydlig struktur vad gäller verksamheten. Ligger verksamheten inom Västra Götaland 2020 prioriterade frågor? Den koppling till Västra Götaland 2020 som lyfts i besluten är till det prioriterade området En ledande kunskapsregion och projektet faller primärt inom den prioriterade frågan Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap och sekundärt under frågorna Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt Utveckla test och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik. På Innovationsplattformens hemsida lyfts flera exempel på idéer 26 som utvecklats inom ramen för slussens område. Som exempel kan lyftas ett e-hälsoverktyg för att upptäcka fotkomplikationer i samband med diabetes. 27 I en av intervjuerna lyfts att plattformen ofta arbetar med att skapa nya rutiner genom att arbeta med faktiska case. Det exemplet som lyfts i uppföljningen är den så kallade CE-märkningen kontra egentillverkning. Representanter för plattformen hade under 2016 kontakt med ungefär 100 företag. De förväntar sig att det kan komma att bli en volymökning framöver då man sedan hösten 2016 är fler som arbetar gentemot företag och akademi. Genom att ha fokus på behovet från hälso- och sjukvården och att en produkt som skapas ska innebära en nytta får företagen den hjälp de kan behöva för detta. Det kan handla om frågor som exempel insikt

18 i olika vårdprocesser, workshops med klinisk personal, etik, IT och personuppgiftslagen. Verksamheten bedöms därmed ligga väl inom VG2020 och det ovan nämnda området. Har Innovationsplattformen den struktur som behövs för ett verksamhetsbidrag? Jämfört med projektet Innovationsslussen som i början hade mycket fokus på det interna handlar Innovationsplattformen mer om en verksamhet. De har skapat en process och rutiner även om dessa nu ska utvecklas ytterligare. I uppföljningen nämns även exempel på nationella projekt som de deltar i samt att de har satt upp en struktur för utlysning och beslut av medel i Innovationsfonden. Processen uppfattas som tydlig både mot medarbetare från hälso- och sjukvård och företag. Det är där inte minst processen mot företagen som utvecklats de senaste åren. Under 2017 ska man även arbeta mer mot patientinnovationer vilket innebär en dialog med en för enheten ny målgrupp. Då Vinnovas utvärdering var fokuserad på en verksamhet i en uppstartsfas bör, vid fortsatt finansiering av regionutvecklingsnämnden, verksamheten utvärderas om några år. I modellen för lärande uppföljning och utvärdering lyfts att aktörer som erhåller verksamhetsbidrag bör diskuteras för utvärdering efter fem år. Detta kan vara en lämplig tid för Innovationsplattformen. En kommande utvärdering bör i så fall belysa både genomförande som resultat och effekter. Då företagsdelen kommit igång allt mer över tid är det särskilt viktigt att denna del lyfts. Det handlar i så fall både om hur företagen upplever plattformens process och om de resultat i form av till exempel nya produkter som företagen kan visa på. 18

19 Utvärderingen finns på 19