Uppföljningsrapport Innovationssluss Västra Götaland

Transkript

1 Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, oktober 2013 Uppföljningsrapport Innovationssluss Västra Götaland

2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Innovationssluss Västra Götaland Syfte och övergripande mål Finansiering och kostnader Organisation Aktiviteter och genomförande Arbetspaket Idéutveckling Idéer Process Idétransportörer Utbildning Utveckling av de medicintekniska verkstäderna Arbetspaket Samverkan med näringslivet Gothia Forum för klinisk forskning Open innovation Innovationsupphandling Arbetspaket Attityd, kommunikation och kunskap Kommunikation Uppföljning Omvärldsbevakning Resultat Indikatorer i RUN-beslut Framtiden Tabell och figurlista Tabell 1: Innovationsslussar och huvudman Tabell 2: Arbetspaket kopplat till mål Figur 1: Arbetssätt innovationsslussen i Västra Götaland Figur 2: Flöde av idéer fördelat per år Tabell 3: Antal idéer från respektive område Tabell 4: Antal idéer som innovationsslussen Västra Götaland har gått vidare med Tabell 5: Mål, indikatorer och måluppfyllelse Tabell 6: Indikatorer i regionutvecklingsnämndens beslut

4 4

5 Sammanfattning En djupare uppföljning har genomförts av Innovationssluss Västra Götaland som är ett projekt som ska utveckla och förenkla sättet man tar tillvara på idéer inom hälso- och sjukvård i Västra Götaland. Projektet ska också förstärka länken mellan hälso- och sjukvård, näringsliv, akademi och Västra Götalands innovationssystem. Syftet med den djupare uppföljningen är att få aktuell kunskap om Innovationsslussen Västra Götaland, hur den har utvecklats och vad som har skett med anledning av dess arbete. Ansvarig för den djupare uppföljningen är Monica Emanuelsson, analys och uppföljningsenheten. Innovationsslussen i Västra Götaland ägs av Västra Götalandsregionen. Styrgrupp är Västra Götalandsregionens innovationsråd. Därtill finns även ett prioriteringsråd. Deras roll är att hjälpa innovationsrådet i att bedöma idéer. Innovationssluss Västra Götaland drivs av en projektledare, en projektkoordinator, en kommunikatör och nio idétransportörer 1. Utöver de handlingar som finns att tillgå inom ramen för projektet och intervjuer med projektledningen 2 har den halvtidsutvärdering 3 som Ramböll på uppdrag av Vinnova tagit fram använts i uppföljningen. I halvtidsutvärderingen har ett antal intervjuer genomförts med nyckelaktörer samt idébärare som fått stöd av innovationsslussen. Vidare har utvärderarna även genomfört en enkätundersökning bland medarbetare inom hälso- och sjukvården samt med företag som varit i kontakt med innovationsslussen. Ramböll har även gått igenom de rapporter som innovationsslussarna skickat till Vinnova. Mål Den djupare uppföljningen har utgått från de arbetspaket som i sin tur är kopplade till de övergripande målen som formulerade i beslutet för : Arbetspaket Idéutveckling Samverkan med näringslivet Attityder, kommunikation och kunskap Mål Att skapa ett ökat flöde av hälso- och sjukvårdsidéer Att skapa funktionella och affärsmässiga samarbeten med näringslivet Att skapa en miljö där innovationsarbete är en självklar del av Västra Götalandsregionens arbete Projektet har i sin beskrivning till Vinnova kopplat tre specifika arbetspaket till de mål som är uppsatta för verksamheten. 1 De tre senaste idétransportörerna kom igång under sommaren-hösten Mats Fridh, projektkoordinator, / , Marika Hellqvist Greberg, projektledare, och Ingela Tuvegran, utvecklingsdirektör och ordförande i innovationsrådet, Halvtidsutvärdering Innovationsslussar genomfördes av Ramböll på uppdrag av Vinnova. Delrapport Västra Götaland publicerades i september 2012 och huvudrapporten som avser alla innovationsslussar publicerades i januari Rapporterna finns tillgängliga på Syftet med halvtidsutvärderingen har varit att bidra med kunskap till innovationsslussarna genom att resultat återförs till det fortsatta arbetet. Utvärderarna anger även att kunskapen i förlängningen förväntas kunna användas inom ramen för kommande regeringsuppdrag avseende utveckling av testbäddar inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. 5

6 Arbetspaket Idéutveckling Arbetspaketet Idéutveckling syftar till att nå målet Att skapa ett ökat flöde av hälso- och sjukvårdsidéer Mycket talar för att projektet har skapat ett ökat flöde av hälso- och sjukvårdsidéer. Till exempel visar enkätundersökningen i utvärderingen att merparten av de idégivare som har varit i kontakt med innovationsslussen anser sig ha haft behov av att erhålla stöd med att utveckla sin idé. Många menar även att det antagligen inte hade varit möjligt för dem att förverkliga sin idé, alternativt att det hade tagit längre tid att utveckla sin idé utan stöd från innovationsslussen. Det tyder på att innovationsslussen har skapat värde för dessa personer och att innovationsslussen spelat en avgörande roll för utvecklingen av idéerna. Under projekttiden har fler idétransportörer kopplats till verksamheten och dessa täcker numera in förutom de fyra sjukvårdsområdena även primärvård och tandvård. Som anges i uppföljningen lyfter halvtidsutvärderingen fram att idébärarna anser att närhet och tillgänglighet till innovationsslussen är en viktig aspekt. Utökandet av idétransportörer borde bidra till detta. Vad gäller inflödet av idéer till innovationsslussen i Västra Götaland låg det under genomsnitt för innovationsslussarna de första åren för att perioden januari-november 2012 ligga något över. Som utvärderarna skriver ökar ett högt idéflöde den kritiska massan av idéer och därmed även sannolikheten för fler konkurrenskraftiga utvecklingsprojekt. De säger därför att arbetet med att fånga upp idéer bör prioriteras och de ser att ett utbyggande av nätet av idétransportörer kommer att bidra till ett ökat inflöde. Projektledningen lyfter fram att man nu har goda exempel att lyfta fram och att detta underlättar arbetet att nå fler möjliga idébärare. Halvtidsutvärderarna lyfter generellt för alla innovationsslussar att deras relationer och samverkan med de privata vårdgivarna inte är så utvecklad. De flesta arbetar inte aktivt för att informera personalen som arbetar hos privata vårdgivare. Här bedöms finnas ett utvecklingsområde men det krävs då att man, enligt projektledningen, kommer överens med idégivarens arbetsgivare vad gäller immateriella rättigheter. När det gäller juridiken kring till exempel avtal i samband med utvecklandet av en idé lyfts detta som ett arbete framöver som Innovationsslussen ska arbeta med. Arbetspaket Samverkan med näringslivet Arbetspaketet Samverkan med näringslivet syftar till att nå målet Att skapa funktionella och affärsmässiga samarbeten med näringslivet. Innovationsslussen har ett samarbete med Gothia Forum som underlättas av att projektkoordinatorn sitter i samma lokaler. Samverkan med övriga innovationssystemet bedöms som viktig då till exempel enkätundersökningen i halvtidsutvärderingen visar att de innovationsslussar som arbetar nära det regionala innovationssystemet upplevs som mer kompetenta än de innovationsslussar som i högre grad förlitar sig på intern kompetens. Enkätundersökningen visar att innovationssluss Västra Götaland och Innovationssluss Östergötland bedömts ha bäst kompetens vad gäller att kunna ge stöd inom idéutveckling, att utveckla en prototyp, stöd att testa/verifiera en färdig produkt, stöd med intellektuella rättigheter, stöd inom affärsutveckling samt stöd som berör offentlig upphandling. I ett genomsnittsvärde där 1 var lägst och 3 högst erhöll Västra Götalands innovationssluss 2,45. 6

7 Utöver samverkan med andra aktörer lyfter projektledningen att innovationsslussen även har en roll i att koppla ihop olika enheter inom Västra Götalandsregionen och där ambitionen är att hitta lösningar/rutiner så att enheterna kan arbeta bättre ihop. Ett arbete som fanns med under arbetspaket Idéutveckling är utveckling av de medicintekniska verkstäderna. Denna del är inte genomförd på det sätt som var tänkt men ett arbete pågår. Innovationsslussens koppling till regionutveckling baseras på att slussens arbete handlar om att utveckla produkter. Genom att inte sitta i en verksamhet kan Innovationsslussen ha en helhetssyn och ett övergripande synsätt där alla olika sjukhusområdena ingår. Enligt halvtidsutvärderingen har alla innovationsslussar haft svårigheter att arbeta med innovationsupphandling. Projektledningen vid innovationssluss Västra Götaland har bedömt området som för omfattande att arbeta med. Innovationsupphandling finns med i VG Arbetspaket Attityder, kommunikation och kunskap Arbetspaketet Attityder, kommunikation och kunskap syftar till att nå målet Att skapa en miljö där innovationsarbete är en självklar del av Västra Götalandsregionens arbete. Slussen har sedan en tid tillbaka en kommunikatör på 50 procent. Vad gäller målet har idétransportörerna en viktig roll. I och med fler idétransportörer borde kunskapen internt öka samt kontaktytor som tidigare inte har nåtts möjliggöras. Den sena uppstarten och tiden för att konkretisera arbetet har innovationsslussen Västra Götaland inte hunnit arbeta upp de medel som är beslutade för projektet av Vinnova och regionutvecklingsnämnden. I augusti 2013 var 6,7 miljoner kronor redovisade. Resultat Resultaten visar på ett ökat inflöde av idéer. Detta trots att några av hälso- och sjukvårdsområdena endast har fångat upp ett fåtal alternativt inga idéer. I första hand gäller det områden där idétransportörer tillkom under år 2012 som till exempel folktandvården och primärvården. Halvtidsutvärderarna gör bedömningen att innovationsslussarnas arbete har en positiv inverkan på hälso- och sjukvården. Vad gäller uppsatta mål med tre nya företag och antal fem nya arbetstillfällen har projektet inte nått ända fram. Man har till uppföljningen rapporterat ett nytt företag och två nya arbetstillfällen. Det bedöms dock ofta ta lång tid att utveckla produkter samt det tar även det lång tid att sälja in produkterna till hälso- och sjukvården. Ett annat mer kvalitativt resultat som utvärderarna lyfter är att innovationsslussarna når ut till personer som inte varit i kontakt med innovationssystemet tidigare. Enligt utvärderarna gör de bedömningen att produkterna/tjänsterna som tas fram ofta handlar om ökad kvalitet, ökad patientsäkerhet och att de successivt bidrar till högre effektivitet inom hälso- och sjukvården. Andra möjliga effekter som de lyfter är att innovationsslussarnas verksamhet kan bidra till ett ökat entreprenörskap inom hälso- och sjukvården och även till en mer attraktiv arbetsplats utifrån personalens perspektiv. I de uppgifter som innovationsslussen har lämnat till uppföljningen visar att av totala antalet personer som går vidare med att utveckla sin idé är 71 procent av dessa kvinnor. 7

8 Framtid I handlingsprogrammet för life science lyfts en fortsatt utveckling av Innovationsluss Västra Götaland fram som ett bidrag för att bland annat nå målet att få fler nya innovationer inom life science i Västra Götaland. Halvtidsutvärderingen har ett antal rekommendationer. I den fortsatta verksamheten bör innovationsslussen ta till sig dessa och utveckla arbetet. 4 Dnr RUN

9 1. Inledning En djupare uppföljning har genomförts av Innovationssluss Västra Götaland som är ett projekt som ska utveckla och förenkla sättet man tar tillvara på idéer inom hälso- och sjukvård i Västra Götaland. Projektet ska också förstärka länken mellan hälso- och sjukvård, näringsliv, akademi och Västra Götalands innovationssystem. Syftet med den djupare uppföljningen är att få aktuell kunskap om Innovationsslussen Västra Götaland, hur den har utvecklats och vad som har skett med anledning av dess arbete. Ansvarig för den djupare uppföljningen är Monica Emanuelsson, analys och uppföljningsenheten. Utöver de handlingar som finns att tillgå inom ramen för projektet och intervjuer med projektledningen 5 har den halvtidsutvärdering 6 som Ramböll på uppdrag av Vinnova tagit fram använts i uppföljningen. I halvtidsutvärderingen har ett antal intervjuer med nyckelaktörer samt med idébärare som fått stöd av innovationsslussen. Utvärderarna har även genomfört en enkätundersökning bland medarbetare inom hälso- och sjukvården samt med de företag som varit i kontakt med innovationsslussen. Till utvärdering har Ramböll även gått igenom de rapporter som innovationsslussarna skickat till Vinnova. 2. Innovationssluss Västra Götaland Förarbetet som ligger till grund för innovationssluss Västra Götaland inleddes under år 2007 i och med arbetet för att utveckla regionens program för att stimulera innovationer inom regional hälso- och sjukvårdsverksamhet. Satsningen delades in i nyttiggörande av forskningsresultat, ökad samverkan mellan industri, akademi och hälso- och sjukvård inom prioriterade områden samt förstärkning infrastrukturen för klinisk forskning genom patientdatabaser och bildhantering. Under år 2008 bildades ett innovationsråd med uppgift att bland annat att fungera som en kompetensresurs i innovationsärenden samt att utforma beslutsunderlag till regiondirektören vad gäller ägandeförhållanden. I mars år 2009 startade regionen ett pilotprojekt för att kartlägga hur processen för beredning och bedömning av idéer skulle genomföras i praktiken. I uppstarten anges att man arbetade brett och innovationssystemet var med. Inom ramen för ett regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra en satsning i syfte att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälsooch sjukvården 7 fick Vinnova i uppdrag att genomföra en satsning. Satsningen genomförs under tre år i samråd med ALMI, Innovationsbron och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med start år Vinnova medfinansierar sex innovationsslussar i Sverige. Utöver i Västra Götaland finns dessa i Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten 5 Mats Fridh, projektkoordinator, / , Marika Hellqvist Greberg, projektledare, och Yvonne Tuvegran, utvecklingsdirektör och ordförande i innovationsrådet, Halvtidsutvärdering Innovationsslussar genomfördes av Ramböll på uppdrag av Vinnova. Delrapport Västra Götaland publicerades i september 2012 och huvudrapporten som avser alla innovationsslussar publicerades i januari Rapporterna finns tillgängliga på Syftet med halvtidsutvärderingen har varit att bidra med kunskap till innovationsslussarna genom att resultat återförs till det fortsatta arbetet. Utvärderarna anger även att kunskapen i förlängningen förväntas kunna användas inom ramen för kommande regeringsuppdrag avseende utveckling av testbäddar inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. 7 Inom ramen för regeringsuppdraget N2008/7291/FIN. 9

10 och Östergötland. Innovationsslussarna har tilldelats 4,5-7,5 miljoner vardera av Vinnova. Vinnova står för ungefär 50 procent av de totala kostnaderna. 2.1 Syfte och övergripande mål Syftet med innovationssluss Västra Götaland är att stärka förmågan och kapaciteten inom hälso- och sjukvården genom att stimulera, värdera och hantera innovativa idéer. Ett annat syfte är att förstärka länken mellan hälso- och sjukvården, näringslivet, akademin och regionens befintliga innovationssystem. I ansökan till Vinnova anges att innovationssluss Västra Götaland vill bygga på befintliga strukturer, erfarenheter och nätverk och genom detta skapa en innovationssluss för medarbetare inom hälso- och sjukvården. Syftet har av projektledningen bedömts vara bra och i linje med genomförd verksamhet. Ett syfte har varit att skapa en innovativ organisation där idéerna ska vara till nytta för vården. Regionutvecklingsnämnden har för perioden fattat två beslut 8 om finansiering. I beslutet för 2010 angavs det övergripande målet till att bidra till en ännu högre kvalitet och effektivitet i sjukvården till nytta för patienten och samtidigt utveckla innovationer och stärka konkurrenskraft och tillväxt i en betydelsefull industrisektor. De övergripande målen, som formulerade i beslutet för , är att: skapa ett ökat flöde av hälso- och sjukvårdsidéer skapa funktionella och affärsmässiga samarbeten med näringslivet skapa en miljö där innovationsarbete är en självklar del av Västra Götalandsregionens arbete 2.2 Finansiering och kostnader Sammantaget har regionutvecklingsnämnden beslutat om finansiering med 7,5 miljoner kronor. Västra Götalandsregionen beviljades 2,5 miljoner kronor av Vinnova för år Därefter erhöll innovationsslussen ytterligare 2 miljoner kronor från Vinnova under perioden Arbetet kom inte igång ordentligt förrän under hösten 2010 och sammantaget är per augusti 2013 drygt 6,7 miljoner kronor redovisade. I första hand avser kostnaderna löner och externa tjänster. 2.3 Organisation Innovationsslussen i Västra Götaland ägs av Västra Götalandsregionen. Styrgrupp är Västra Götalandsregionens innovationsråd. Därtill finns även ett prioriteringsråd. Deras roll är att hjälpa innovationsrådet i att bedöma idéer. Prioriteringsrådet består av sex personer, varav två från innovationssystemet, med expertkunskaper inom medicinteknik, affärsutveckling, innovationsutveckling, upphandling, finansiering och verksamhetsutveckling. Innovationssluss Västra Götaland drivs av en projektledare, en projektkoordinator, en kommunikatör och nio idétransportörer 9. Projektledare har huvudansvaret för kontakterna 8 RUN (tidsperiod ) och RUN (tidsperiod ) 9 De tre senaste idétransportörerna kom igång under sommaren-hösten

11 och kommunikationen med Vinnova och internt. Projektkoordinators roll är att samorda arbetet med att fånga upp och ta tillvara idéer från medarbetare. Projektkoordinatorn är placerad vid Gothia Forum. Sedan 2012 finns även en kommunikatör på halvtid. Idétransportörernas arbete beskrivs under rubriken Arbetspaket Idéutveckling. Projektledningen lyfter att det har varit en fördel att vara kopplad till regionutveckling snarare än hälso- och sjukvård. Även om det tar tid så handlar slussens arbete om att utveckla produkter. Det behövs även en helhetssyn som är lättare att ha då man inte sitter direkt i en verksamhet. Resultat i form av nya arbetstillfällen och nya företag ska ses på sikt. Genom regionutveckling kan även projektet ha ett övergripande synsätt där hela Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamhet ingår. Vidare finns en erfarenhet inom regionutveckling som avser innovationssystem och företagsstöd. I uppstarten fanns att en extern referensgrupp knuten till projektet, Referensgruppen bestod av Innovationsbron, ALMI, Institutet för Innovation och Entreprenörskap, Chalmers, GoINN, Sahlgrenska Science Park, Gothia Science Park och GU Holding. Även under genomförandet har kontakt tagits med personer vid dessa organisationer om än inte någon specifik grupp har funnits. Löpande avstämningar och samordning görs i Västra Götalandsregionens FoU-beredning. De Vinnovafinansierade innovationsslussarna har olika ägandeformer. Halvtidsutvärderarna menar att det sätt innovationsslussen är organiserad påverkar förankringsarbetet. Deras intryck är att det är lättare att förankra de innovationsslussar som är en del av det regionala samverkansorganet. Tabell 1: Innovationsslussar och huvudman Innovationssluss Huvudman Vinnova finansiering Mkr (3 år) Innovator Skåne Region Skåne 7,0 SLL Innovation Stockholm Läns Landsting 7,0 Innovation Akademiska Uppsala Läns Landsting 7,5 Innovationssluss Västerbotten Region Västerbotten 7,5 Västra Götalandsregionens Västra Götalandsregionen Innovationssluss 4,5 Innovationssluss Östergötaland Landstinget i Östergötland 5,0 Källa: Halvtidsutvärderingen, Vinnova Enligt halvtidsutvärderarna varierar även storleken på personalstyrkan mellan de olika innovationsslussarna. De innovationsslussar som valt att själva utveckla de idéer som kommer in har en större personalstyrka. Hur innovationsslussarna arbetar för att nå ut i den egna organisation samt geografiska område varierar. Vissa innovationsslussar har få anställda på en central enhet i landstinget medan andra har ett nätverk av personer som företräder innovationsslussarna som t.ex. Västra Götalandsregionens idétransportörer. I innovationsslussen i Västerbotten ingår två kommuner och de kan därmed fånga upp och stödja idéer även från kommunal verksamhet. En viktig aspekt för idébärarna som utvärderingen lyfter fram är närheten och tillgängligheten till innovationsslussen. 11

12 3. Aktiviteter och genomförande Innovationssluss Västra Götaland har tre 10 arbetspaket som vardera är kopplade till ett av de övergripande målen: Tabell 2: Arbetspaket kopplat till mål Arbetspaket Idéutveckling Samverkan med näringslivet Attityder, kommunikation och kunskap Mål Att skapa ett ökat flöde av hälso- och sjukvårdsidéer Att skapa funktionella och affärsmässiga samarbeten med näringslivet Att skapa en miljö där innovationsarbete är en självklar del av Västra Götalandsregionens arbete Nedan beskrivs respektive arbetspakets innehåll, arbetssätt och resultat. Utgångspunkt för den djupare uppföljningen är de specifika områden som angavs i Vinnovaansökan för respektive arbetspaket. 3.1 Arbetspaket Idéutveckling Till arbetspaket Idéutveckling angavs följande specifika områden: Idéer Process Idétransportörer Utbildning Innovationjams (beskrivs mer under arbetspaket Samverkan med näringslivet) Utveckling av de medicintekniska verkstäderna Idéer På hemsidan för Innovationsslussen Västra Götaland 11 framgår att med en idé avses att använda beprövad utrustning och hjälpmedel på ett nytt sätt, andra sätt att tillverka något, eller problem som en ny produkt skulle kunna lösa. Det handlar både om enkla lösningar som förbättringar eller avancerad teknik. Innovationsslussen tar emot idéer och hanterar dessa. I ansökan till Vinnova lyfts betydelsen av att arbetet sker i dialog med idégivarna och andra delar av innovationssystemet för att skapa så bra förutsättningar som möjligt. Process En tydlig och kommunicerbar process för innovationsutveckling lyfts fram som en avgörande framgångsfaktor. Särskilt viktiga frågor som lyftes i ansökan var att hantera sekretess och ägande. Nedan beskrivs Innovationssluss Västra Götalands arbetssätt. Innovationsslussen arbetar med olika kanaler för att nå idégivaren och för att få fram nya idéer. På hemsidan finns ett kortare formulär där bland annat följande ska beskrivas: själva idén, vilka behov eller problem som idén löser samt om lösning har testats och vilka 10 Under 2010 hade man fyra arbetspaket men för att få en tydligare struktur reducerades arbetspaketen något

13 fördelar lösningen i så fall ger. Projektkoordinatorn sammanställer inkomna idéer och skickar ut till idétransportörerna. En viktig del i arbetet har varit att ha en positiv attityd och att visa på möjligheterna snarare än piska och morot. Nedanstående figur är hämtad från halvtidsutvärderingen och beskriver arbetssättet vid innovationsslussen Västra Götaland. Figur 1: Arbetssätt innovationsslussen i Västra Götaland Idéskapande Första bedömning: Kriteriemall görs av idétransportör Beslutsberedning: Idétransportörsgrupp Beslut: Prioriteringsrådet Konceptutveckling Prototyp Nyhetsgranskning Nyttokalkyl Hälsoekonomisk kalkyl Beslut: Innovationsrådet Patent Affärsutveckling Kommersialisering Källa: Rambölls halvtidsutvärdering 2012 Efter att en idé har skickats in har idégivaren och idétransportören ett möte där idén utvecklas ytterligare. En kriteriemall/bedömningsmall har tagits fram och används vid den första bedömningen. Där beskrivs idén utifrån bland annat bedömningsområden patientsäkerhet/nytta, personalnöjdhet, marknadspotential, klinisk nytta/vilket kliniskt problem löser produkten och ekonomisk potential. Därefter tas beslutsunderlag fram för de idéer som ligger inom ramen för innovationsslussarnas arbete. Då en idé bedöms handla om verksamhetsutveckling 12 tas dessa bort. Ambitionen för innovationsslussen är dock att försöka slussa vidare verksamhetsidéerna till berörda. En fördel med innovationsslussen, enligt projektkoordinatorn, är att de arbetar både utåt och inåt i vården. Den ena handen vet inte alltid vad den andra gör och där har innovationsslussen en roll. Efter beredning skickas idén vidare till prioriteringsrådet. Här har det varit möjligt att ta in externa experter vid behov. Prioriteringsrådet beslutar om innovationsslussen ska arbeta vidare med idén eller inte. I nästa steg, om idén ska gå vidare, startar själva utvecklingen av idén genom framtagande av koncept eller prototyp. Här ingår även en nyhetsgranskning där innovationsslussen tillsammans med idégivaren undersöker om det finns liknande produkter/tjänster på marknaden. Vid behov görs en nyttokalkyl alternativt hälsoekonomiskkalkyl av idén. Innovationsslussen kan hjälpa idégivaren med att söka patent samt hjälpa till vid affärsutveckling. Normalt finansierar innovationsslussen utvecklandet av idén med tusen kronor och därtill resurser i form av tid. Stöd över 50 tusen kronor sker i samråd med Innovationsrådet. De projekt som får finansiering ska skapa ett mervärde. Flertalet av de som intervjuades i halvtidsutvärderingen lyfter att de inte har haft kommersiella 12 Av 126 inkomna idéer har 20 varit av mer verksamhetsnära karaktär. 13

14 intressen som drivkraft i utgångsläget. Det har mer handlat om kvalitetsaspekten och patientsäkerheten. Som exempel kan den app som tagits fram för ovanliga diagnoser 13 nämnas. Det finns en möjlighet för idégivaren att ansöka om tjänstledighet för att utveckla sin innovation, s.k. innovationstid. Möjligheten till detta har använts en gång. Halvtidsutvärderarna beskriver i sin rapport hur de olika innovationsslussarna arbetar med ägandet av en idé och att detta varierar. De lyfter fram fyra modeller som används: 1) fribrev där idébäraren äger rättigheterna att göra vad han/hon vill med idén 2) att landstinget/regionen fritt får nyttja produkten eller tjänsten inom sin verksamhet medan idébäraren fritt får sälja sin produkt/tjänst till andra aktörer 3) samägande mellan idébäraren och landsting 4) innovationsslussen äger idén och idébäraren får en ersättning som en procentsats av produktens/tjänstens omsättning. I Västra Götaland är modell fyra den mest förekommande även om modell ett också är möjlig. Modell fyra är även vanligast förekommande i Skåne och Stockholm. För de andra tre slussarna är modell ett vanligast. I Uppsala kan modell två och tre förekomma medan i Västerbotten kan modell tre förekomma. Vad gäller antal idéer har flest kommit från Göteborgsområdet. Många idéer har även kommit från Uddevalla sjukhus och Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Södra Älvsborgs Sjukhus 14 kom in i verksamheten sommaren 2012 och inga idéer har kommit därifrån ännu. Förutom att idétransportörerna i NU-sjukvården 15 arbetar aktivt så hade de sedan tidigare rutiner för idéutveckling i form av förslagslådor. De har också deltagit i arbetet kring Grensebroen 16. En sammanställning av idéer från respektive område återfinns under resultat. I ansökan till Vinnova angavs att även idéer från anställda vid regionens upphandlade vårdenheter och från anställda som arbetar i kommunens äldrevård skulle kunna bemötas. I dessa fall måste innovationsslussen komma överens med idégivarens arbetsgivare vad gäller immateriella rättigheter. Några sådana idéer har inte fångats upp. Halvtidsutvärderarna lyfter att innovationsslussarnas relationer och samverkan med de privata vårdgivarna inte är så utvecklad. De flesta arbetar inte aktivt för att informera personalen som arbetar hos privata vårdgivare. Idétransportörer Idétransportörerna lägger cirka 20 procent av sin arbetstid på innovationsslussen. Deras uppgift är att representera innovationsslussen ute i regionen, att sprida information och fungera som första kontakt för de personer inom hälso- och sjukvården som är intresserade av att utveckla sin idé. Idétransportörerna gör enligt projektledningen ett viktigt jobb för verksamheten. Idag finns nio idétransportörer och de täcker in de fyra 13 Några av de idéer som har utvecklats presenteras på hemsidan för innovationsslussen Västra Götaland. 14 SÄS Skene och SÄS Borås 15 Norra Älvsborgs Länssjukhus, Uddevalla sjukhus, Strömstads sjukhus, Lysekils sjukhus och Dalslands sjukhus 16 Ett Interreg IIIA Sverige-Norge projekt vars mål är att stimulera till nya tekniska lösningar inom vårdsektorn och att därigenom skapa tillväxt och utveckling av näringslivet i regionen. 14

15 sjukhusområdena 17 (7 personer), primärvården (1 person) och folktandvården (1 person). De två sistnämnda (primärvård och folktandvård) kopplades till innovationsslussen under hösten Det finns planer på ytterligare två idétransportörer i Göteborgsområdet. Bemanningen av idétransportörer har bland annat skett utifrån att de själva hade idéer och kontaktade innovationslussen. Idétransportörerna har tillsammans med projektkoordinatorn månadsmöten då inkomna idéer gås igenom. Det har även varit centralt att transportörerna har varit anställda av Västra Götalandsregionen och inte tillhört den egna organisationen. För innovationsslussen har det varit viktigt såväl på idétransportör och processledarnivå att få in en viss kompetens. Det har därför tagit tid att starta upp och alla medel är inte nyttjade. Utöver den geografiska spridningen som finns av idétransportörerna så har det även varit viktigt med en viss spridning av kompetens. Projektkoordinatorn bedömer att den spridning finns idag. Det innebär att det kan ske kunskapsförmedling mellan de olika idétransportörerna på ett bra sätt. Utbildning Idétransportörerna har utbildats inom patent- och märkesskydd, riskanalyser och CEmärkning för att kunna hjälpa till genom utvecklings- och patentprocessen. I uppstarten av innovationsslussen fick även de idétransportörer som var med en introduktionsutbildning. Slussen har därefter inte genomfört några sådana utbildningspaket i samband med nya idétransportörer utan man har snarare arbetat med att bjuda in talare samt att förlägga möten hos intressanta aktörer. Exempel på detta är konsultföretaget Valea 18 som har varit inbjudna för att prata immaterialrätt. Innovationsslussen har även haft kurs i CE-märkning, riskanalys och klinisk utvärdering. Denna kurs upphandlades av SIS (Swedish Standards Institute) och genomfördes av företaget Symbiotech AB. Göteborgs universitet tog fram en utbildning riktad till de idétransportörer som vill ha en ökad kunskap efter introduktionskursen. Innovationsslussen valde dock, som beskrivs ovan, att istället arbeta med kompetensutveckling genom att bjuda in intressanta talare till möten. I ansökan till Vinnova angavs att det planerades för en kurs för chefer under år Denna utbildning har inte genomförts då innovationsslussen istället har fokuserat mer på att hitta de goda exemplen och projektkoordinatorn lyfter att det därför nu är lättare att sprida kunskapen ut i organisationen. Halvtidsutvärderarna lyfter att de olika innovationsslussarna har valt att ha olika kompetenser i organisationen. Enkätundersökningen i halvtidsutvärderingen visar att de som arbetar nära det regionala innovationssystemet upplevs som mer kompetenta än de innovationsslussar som i högre grad förlitar sig på intern kompetens även om utvärderarna poängterar att alla innovationsslussar har en bredare kompetens när de bedömer idéer. Enkätundersökningen visar att innovationssluss Västra Götaland och Innovationssluss Östergötland bedömts ha bäst kompetens vad gäller att kunna ge stöd inom idéutveckling, att utveckla en prototyp, stöd att testa/verifiera en färdig produkt, stöd med intellektuella rättigheter, stöd inom affärsutveckling samt stöd som berör offentlig upphandling. I ett 17 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 18 Katrin Lindberg Dahlin och Louise Company Ekberg deltog. 15

16 genomsnittsvärde där 1 var lägst och 3 högst erhöll Västra Götalands innovationssluss 2,45. Lägst betyg fick innovationssatsningen i Region Skåne med 1,63. Utvärderarna lyfter fram att det är fördelaktigt att ha en så bred kompetens som möjligt för att kunna bedöma potentialen i en innovation. Det lyfts även som en fördel att ha intern kompetens då innovationsslussen i det fallet får en annan effektivitet i bedömningen av en idé. I såväl de intervjuer som i enkäten som genomförts inom halvtidsutvärderingen med de idégivare som varit i kontakt med innovationsslussen Västra Götaland framgår det även att samtliga förutom två idégivare anser sig ha haft behov att erhålla stöd med att utveckla sin idé. De personer som erhållit stöd av innovationsslussen är också nöjda eller väldigt nöjda med det stöd de har fått. Merpartner menar att det antagligen inte hade varit möjligt för dem att förverkliga sin idé, alternativt att det hade tagit längre tid att utveckla sin idé utan stöd från innovationsslussen. Detta tyder enligt utvärderarna på att innovationsslussen har skapat värde för dessa personer och att innovationsslussen spelat en avgörande roll för utvecklingen av dessa idéer. Utveckling av de medicintekniska verkstäderna I ansökan till Vinnova angavs de medicintekniska avdelningarna som viktiga utifrån att de bland annat genomför riskbedömningar vid egentillverkning av produkter och att de ofta fungerar som stöd för att ta fram lösningar på problem som finns. Syftet var att utveckla deras roll. Denna del har innovationsslussen inte arbetat med utan snarare sett de medicintekniska verkstäderna som en kompetensresurs. Om det blir fler idétransportörer i Göteborgsregionen kan dessa, enligt projektledningen, komma att kopplas till de medicintekniska verkstäderna så att den tidigare tänkta utvecklingen kan påbörjas. 3.2 Arbetspaket Samverkan med näringslivet I ansökan till Vinnova lyftes fram att öka det funktionella samarbetet mellan hälso- och sjukvården, akademi och industri är en viktig uppgift för innovationsslussen. Det blir då enklare för externa parter att föra en konstruktiv dialog med vårdpersonal så att den färdiga produkten verkligen är den som efterfrågas av patienter och personal. I halvtidsutvärderingen lyfts fram att innovationsslussen Västra Götaland arbetar med företag på två sätt. Dels genom att koppla samman idégivare med företag som vill driva idén vidare och dels genom att stödja företag genom att förmedla kontakt mellan företag och anställda inom sjukvården. Projektkoordinatorn lyfter också fram att innovationsslussen har blivit kontaktat av företag, t.ex. SCA, som vill utveckla ett samarbete. Till skillnad från t.ex. innovationsslussarna i Stockholm, Uppsala och Östergötland har Västra Götalandsregionen ingen formaliserad process för företagskontakter utan arbetar med att förmedla kontakter till specialistkompetens inom hälso- och sjukvården eller genom att slussa företagen vidare till andra aktörer i innovationssystemet. Det handlar om att se till det övergripande behovet. För att bättre nå ut till företagen rekommenderar halvtidsutvärderarna att innovationsslussen ska arbeta med det regionala innovationssystemet. Ramböll rekommenderar även att innovationsslussarna ska utveckla egna processer för att möta företagens behov. Innovationsslussen Västra Götaland använder arbetstid till att utveckla näringslivet om än i mer begränsad form jämfört med vissa andra innovationsslussar. 16

17 Utöver samverkan med Gothia Forum, som beskrivs under egen rubrik nedan, sker det även samverkan mellan innovationsslussen och andra aktörer inom innovationssystemet. Till exempel har ett samarbete startat upp för att se hur Smart textiles kan vara en del när det byggs en ny hälso- och sjukvårdsavdelning i Borås. Studenter från till exempel Högskolan för design och konsthantverk (HDK) och Chalmers har också varit i kontakt med Innovationsslussen där slussen kan bidra med att koppla ihop utbildningssystemet med hälso- och sjukvården. Rollen att skapa samverkan är viktig enligt projektkoordinatorn även om det kanske inte är så tydligt beskriven i projektbeskrivningen. Till exempel sker samverkan i projekt över olika enheter, t.ex. nu pågår ett projekt med Alingsås tvätteri. Ambitionen är att hitta en lösning/skapa en rutin så att enheterna kan jobba bättre ihop. Mats Fridh lyfter att det finns mycket kompetens inom Västra Götalandsregionen och det gäller att koppla samman dessa. Det gränsöverskridande arbetssättet är en viktig del att arbeta med enligt projektet. Ytterligare exempel på samverkan är att innovationsslussen nu sitter med i en gruppering kring ovanliga diagnoser som ett resultat av den app som tidigare nämndes. Grupperingen tittar på möjligheten att själva göra något liknande. Innovationsslussen arbetar även med sina motsvarigheter i de nordiska länderna och medverkar i ett nordiskt nätverk kring hälsoinnovationer. Till arbetspaket Samverkan med näringslivet angavs specifikt följande områden: Gothia Forum för klinisk forskning Open Innovation 19 Innovationsupphandling Gothia Forum för klinisk forskning Projektkoordinatorn sitter som tidigare angetts i samma lokaler som Gothia Forum för att underlätta samverkan. Vid behov, till exempel vid kliniska prövningar av produkter/tjänster, har en samverkan skett med Gothia Forum. Vidare har man även använt sig av Gothia Forums kompetens i samband med nyttokalkyler. Tillsammans med Gothia Forum och MedTech West 20 har innovationsslussen skickat in en ansökan för att få etablera en testbädd i regionen. Med testbädden har de för avsikt att bättre kunna tillgodose näringslivets behov. I ansökan till Vinnova angavs att MedTechWest kan bli nod för utbyte av frågeställningar, idéer och kunskap mellan akademi och sjukvård. Samverkan med akademi anges även kunna utvecklas för att kunna samverka kring idéer och göra dem snabbare tillgängliga i vården. Man tog upp att det idag utvecklas många forskningsidéer med tänkt tillämpning i vården utan att man har kunskap om den verklighet där de skall användas. 19 Här beskrivs även Innovationjams. 20 MedTech West är ett medicintekniskt centrum som drivs av parterna Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. Målet är bättre förutsättningar för forskning, utveckling och innovationer inom det medicintekniska området genom ökad samverkan mellan akademi, vård och industri. 17

18 Open innovation Innovationsslussen ska skapa möjligheter för att sammanföra lämpliga personer/aktörer. Det har funnits särskilda medel från Vinnova kring detta som handlar om att testa nya arbetssätt. Under arbetspaket Idéutveckling angavs även innovationjams 21 som ett arbetssätt som handlar om mer riktade insatser för att identifiera innovationer och liknar Open innovation. IT-verktyget Idéfabriken som kommer att lanseras på innovationsslussens hemsida under år 2013 skapar en möjlighet till Open innovation då man via Idéfabriken både kan presentera problem och bidra till lösningar. Ett exempel på samverkan och Open innovation som innovationsslussen har medverkat i är utveckling av hållare till kateterpåsar. Dessa togs fram med hjälp av metoden ledande användare där innovationsslussen gick ut internt till dem som arbetar i vården och genomförde tre workshopar. Deltagarna arbetade fram den nya kateterpåshållaren. Totalt deltog cirka 30 personer. Innovationsupphandling Målet var att skapa nya bestående processer som gör innovationsupphandlingen till ett självklart inslag i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsupphandling. Halvtidsutvärderingen lyfter att innovationsslussarna arbetar med aktiviteter kopplade till upphandling men på olika sätt. Det har visat sig att innovationsslussarna har haft en svårighet att hitta sin roll. I flera fall är arbetet inriktats på att skapa nätverk eller forum för att förstå vilka behov som finns i hälso- och sjukvården, som till exempel skapa ett erfarenhetsutbyte liknande den session om innovationsupphandling som genomfördes i anslutning till Gothia Forums konferens i september En representant från inköpsavdelningen har deltagit i prioriteringsrådet. Vidare har man kontakter med s.k. materialkonsulenter som har insyn i vilka avtal som finns i regionen idag. Genom detta kan prioriteringsrådet enligt innovationsslussen bättre avgöra vilken potential som enskilda idéer har. Bland annat samarbetar Innovationsslussen Västra Götaland och Region Skåne inom ett uppdrag som Vinnova har kring innovationsupphandling. Halvtidsutvärderarna bedömer att det finns en utmaningen för att nå målen inom arbetet med offentlig upphandling och kommersialiering av färdigutvecklade lösningar. Det framgår i utvärderingsrapporten att alla innovationsslussar har problem med detta område. Projektledaren lyfter att innovationsupphandling har varit för stort för att arbeta med inom detta projekt. 3.3 Arbetspaket Attityd, kommunikation och kunskap Till arbetspaket Attityder, kommunikation och kunskap angavs specifikt följande områden: Kommunikation Utbildning (fanns även med under arbetspaket 2 och beskrivs där) Uppföljning Omvärldsbevakning 21 Ett arbetssätt som har inspirerats av Volvo Technology. 18

19 Kommunikation I ansökan till Vinnova angavs att syftet med detta område var att arbeta för en mer positiv attityd till innovationsarbete hos ledare och medarbetare inom hälso- och sjukvården. Man ville identifiera innovationer gjorda inom regionen för att inspirera andra. Kommunikation har varit och är en viktig del av innovationsslussens arbete eftersom för att få det att fungera måste slussen bli känd. Sedan 2012 finns en person kopplad till innovationsslussen som på 50 procent arbetar med information. I informationsarbetet har idétransportörerna en central roll för att nå medarbetare inom hälso- och sjukvården. Från början fanns det information om innovationsslussens arbete på Västra Götalandsregionens övergripande intranät men numera återfinns informationen på den externa hemsidan. Sedan finns information om verksamheten på vissa berörda intranät inom Västra Götalandsregionen, men inte på alla. Innovationsslussen har även tagit fram olika typer av informationsmaterial som distribueras på arbetsplatserna. Innovationsslussen bedöms i utvärderingen ha nått ett ökat antal idébärare inom hälso- och sjukvården över tid och detta gör att utvärderarna anser att kommunikationskanalerna mot hälso- och sjukvården verkar fungera. I den enkät som genomfördes inom ramen för halvtidsutvärderingen varierar resultaten kring hur respondenterna fick information om innovationsslussens arbete. Nära hälften nämner dock att de fått reda på innovationsslussens arbete genom en annan kollega. Detta ser utvärderarna som positivt. Enligt utvärderingen anger innovationsslussen att de inte har upplevt att det har varit några svårigheter för personalen inom hälso- och sjukvården att få utveckla sina idéer. Någon undersökning hur övriga innovationssystemet ser på innovationsslussen finns inte men projektledaren tror att de som känner till Innovationsslussen har en positiv bild av verksamheten. Men kännedomen bedöms vara för liten. När det kommer in idéer från anställda inom sjukvården till andra aktörer i innovationssystemet finns en överenskommelse att Innovationsslussen ska kontaktas. Uppföljning En regelbunden uppföljning av de idéer som stöds görs. Den plan som fanns i uppstarten att låta projektet följas av forskare från Institutet för innovation och entreprenörskap genomfördes inte. Verksamheten har som tidigare angetts följts upp och utvärderas av Vinnova i form av till exempel den halvtidsutvärdering som Ramböll genomförde under Omvärldsbevakning Som tidigare angetts sker ett samarbete mellan innovationsslussen och deras motsvarigheter i norden. Likaså med andra innovationsslussar i Sverige. 4. Resultat Totalt under perioden har 126 idéer registrats vid innovationssluss Västra Götaland. I figuren nedan återfinns idéerna fördelade per år. Som kan noteras har antalet idéer ökat varje år. Figur 2: Flöde av idéer fördelat per år 19

20 Antal Män Kvinnor Källa: Innovationsslussen Västra Götaland Andelen kvinnor som rapporterade in sina idéer under perioden uppgick till i genomsnitt 64 procent. Enligt halvtidsutvärderingen är andelen kvinnor som rapporterar in idéer till Västra Götalandsregionens innovationssluss högre än genomsnittet i de övriga innovationsslussarna. Projektledningen anser att man har fått ett bra inflöde av idéer. Mycket av arbetet för att öka inflödet av bra idéer handlar om att kommunicera och lyfta fram goda exempel. Det finns ett förbättringsområde i arbetet med att kommunicera då ju fler de når desto bättre idéer får de in. Fram till idag har det skett avslag på cirka 70 procent. Kanaliseringen av idéer behöver bli bättre även om det finns en risk att idégivare tröttnar om det blir många avslag. I halvtidsutvärderingen uppges att totalt för alla innovationsslussar uppskattas att cirka 1300 idéer från hälso- och sjukvården ha diskuterats. Halvtidsutvärderingen lyfter att i jämförelse med de andra innovationsslussarna har den i Västra Götaland haft ett relativt lågt inflöde av idéer under 2010 och 2011, för att sedan ligga ungefär på samma nivå som de övriga innovationsslussarna under januari-september I genomsnitt rapporterade innovationsslussarna i Skåne, Uppsala, Västerbotten och Östergötland 22 in cirka 71 idéer under 2010 (Jmf VGR 7), 55 idéer under 2011 (jmf VGR 52) och 35 idéer under (jmf VGR 38). Utvärderarna anser att Västra Götalandsregionens innovationssluss egentligen borde, utifrån storlek på upptagningsområde, ligga över genomsnittet. Utvärderarna lyfter att de anser det viktigt att få till stånd ett högt idéflöde för att få upp en kritisk massa av idéer och öka sannolikheten för fler konkurrenskraftiga utvecklingsprojekt. De säger därför att arbetet med att fånga upp idéer bör prioriteras. I delrapporten för Västra Götalandsregionens innovationssluss 22 Innovationsslussen i Stockholm är inte med i analysen eftersom deras metod att mäta idéer skiljer sig ifrån de övriga innovationsslussarna 23 Avser perioden januari-september

21 lyfts att utvärderarnas bedömning är att utbyggande av nätet av idétransportörer kommer att bidra till ett ökat inflöde. I tabellen nedan återfinns fördelningen på antal idéer utifrån område Västra Götaland. Tabell 3: Antal idéer från respektive område Idéer från respektive område Antal % NU-sjukvården SU Östra sjukhuset Mölndal 0 0 SKAS SÄS 0 0 Folktandvården 6 5 Primärvården 3 2 Övrigt Summa Källa: Innovationsslussen Västra Götaland Av de 126 idéerna har innovationssluss Västra Götaland gått vidare med 34 idéer varav merparten produktinnovationer (25 idéer). Det finns en domineras av kvinnor verksamma inom hälso- och sjukvården som idébärare (74 procent). I tabellen nedan återfinns de idéer som innovationsslussen Västra Götaland har gått vidare med fördelat på typ av innovation och fördelat på idébärarens kön. Tabell 4: Antal idéer som innovationsslussen Västra Götaland har gått vidare med Antal utvecklingsprojekt Produktinnovation kvinnor män grupp Tjänsteinnovation kvinnor män grupp Källa: Innovationsslussen Västra Götaland Totalt för alla Vinnovafinansierade innovationsslussar gäller att fram till december 2011 har de genomfört eller påbörjat cirka 230 utvecklingsprojekt inifrån hälso- och sjukvården. Västra Götalandsregionen och Östergötland lyfts fram i utvärderingen som de innovationsslussar som lyckats bäst i att få kvinnor att gå vidare med att utveckla sina idéer. Generellt för innovationsslussarna gäller att andelen kvinnor av de som lämnar in en idé är högre än andelen kvinnor av de som sedan går vidare och utvecklar sin idé. I de uppgifter som innovationsslussen har lämnat till den djupare uppföljningen 24 framgår dock att av antalet personer som gick vidare och utvecklade sin idé var 71 procent kvinnor 24 Avser något längre tidsperiod än halvtidsutvärderingen. 21

22 jämfört med av totala antalet inkomna idéer där andelen kvinnor som idéägare var 64 procent. Totalt har innovationsslussarna i Sverige resulterat i fyra patent och fyra mönsterskydd samt 22 nya företag varav 19 aktiebolag och 3 enskilda bolag har skapats. Vad gäller arbetet riktade mot företag uppskattar innovationsslussarna att de har hjälpt cirka 450 företag att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Utvärderarna bedömer att för innovationsslussarna totalt är förutsättningarna för ett ökat antal patent och licenser är goda. Innovationsslussarna verkar enligt utvärderarna fylla en viktig funktion i att öka antalet idéer genom närhet till verksamheten. Utvärderingen lyfter även fram att ett annat resultat som innovationsslussen har skapat är att de når ut till personer som inte varit i kontakt med innovationssystemet tidigare. Genom sina informationsträffar och genom olika kommunikationskanaler får personer inom hälso- och sjukvården upp ögonen för att innovationsstöd finns att tillgå. Utvärderingen lyfter även att det generellt kan konstateras att utvecklingstiderna inom sjukvården ska bedömas över lång tid. Det tar ofta lång tid att utveckla produkter samt det tar även lång tid att sälja in produkterna till hälso- och sjukvården. Vidare säger utvärderarna att tjänster verkar ha kortare löptider än varor, och att de slussar som valt att fokusera på tjänster kan uppvisa snabbare resultat. Ett mål för Vinnova är att Innovationsslussarna har genererat produkter och tjänster som har ökat kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården. Utvärderarna anser att det är för tidigt att göra den bedömningen även om förutsättningarna bedöms som goda. De säger att många av de produkter/tjänster som utvecklas med hjälp av innovationsslussarna är verksamhetsnära. Utvärderarna bedömer att produkterna/tjänsterna ofta handlar om ökad kvalitet, ökad patientsäkerhet och att de successivt bidrar till högre effektivitet inom hälso- och sjukvården. Andra möjliga effekter som utvärderingen lyfter är att innovationsslussarnas verksamhet kan bidra till ett ökat entreprenörskap inom hälso- och sjukvården och även till en mer attraktiv arbetsplats utifrån personalens perspektiv. Nedan följer en tabell som visar de mål och indikatorer som innovationsslussen Västra Götaland har tagit fram. Till detta finns även ett antal indikatorer i de beslut som regionutvecklingsnämnden fattat. Tabell 5: Mål, indikatorer och måluppfyllelse Mål och indikatorer Vad har hänt? Uppfyllt? Hur har man arbetat? Mål: Ökat flöde av H&S-idéer Antal idéer som kommer in (kvinnor/män). Antal idéer som kommit in under perioden uppgår till 126 stycken, varav 81 från kvinnor. Av dessa har 20 idéer bedömts som verksamhetsutveckling. Antal personer som koordinator/ transportörer varit i kontakt med (kvinnor/män) Halvtidsutvärderingen lyfter att i jämförelse med de andra innovationsslussarna har den i Västra Götaland haft ett relativt lågt inflöde under 2010 och 2011, för att sedan ligga ungefär på samma nivå som de övriga innovationsslussarna under Enligt projektkoordinatorn förs ingen bok över antal personer som de har varit i kontakt med. Uppskattningsvis rör det sig dock om cirka 1500 personer, varav