RAPPORT. Dagvattenutredning Träkvista, Ekerö Upprättad av: Maria Näslund och Tara Roxendal

Transkript

1 RAPPORT Dagvattenutredning Träkvista, Ekerö Upprättad av: Maria Näslund och Tara Roxendal

2 RAPPORT Dagvattenutredning Träkvista, Ekerö Kund Ekerö kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Kontaktpersoner Maria Näslund Tara Roxendal maria.naslunds@wspgroup.se tara.roxendal@wspgroup.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Planområdet och dess förutsättningar Områdesbeskrivning Träkvista torg Områdesbeskrivning Träkvista 1:7 och 3: Övriga förutsättningar Dagvattenstrategi Skyddsföreskrifter Svenskt Vattens riktvärden gällande dagvattenutsläpp 6 3 Recipienten Miljökvalitetsnormer 8 4 Befintlig dagvattenhantering Träkvista torg Träkvista 1:7 m fl. 9 5 Konsekvenser av nya detaljplaner Träkvista torg Påverkan på dagvatten Träkvista 1:7 m fl Påverkan på dagvatten 13 6 Slutsatser och rekommendationer Träkvista torg Träkvista 1:7 m fl Referenser 20 Bilaga 1. Avrinningsområden för befintliga förhållanden 21 Bilaga 2. Förslag till nya avrinningsområden för framtida förhållanden (planförslag) 22 Bilaga 3. Förslag till dagvattenhantering Träkvista torg 2 (22)

3 1 Inledning Ekerö kommun arbetar med att ta fram två detaljplaner i Träkvista, dels för handelsverksamhet på fastigheterna Träkvista 1:7 och 3:214, och dels för centrumutveckling med utökade butikslokaler och bostäder vid Träkvista torg. Denna utredning syftar i att skapa ett underlag för planarbetet. I rapporten utreds om planerna kommer att medföra behov av dagvattenåtgärder för att skydda och begränsa belastningen på områdena och recipienten. 2 Planområdet och dess förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Träkvista torg Träkvista torgs planområde är ca 3,5 ha stort och består av blandad bebyggelse, parkeringar och naturmark (Figur 1). Området genomkorsas av Ekerövägen, som möter Jungfrusundsvägen vid Träkvista torg. Vid torget finns handelslokaler såsom en matvaruaffär. Längs Ekerövägen finns det också en bensinstation. Marken utgörs av isälvssediment, postglacialsand, svallsediment, grus och berggrund, se Figur 2. Det finns ingen grundvattenförekomst inom området (Figur 3). 2.2 Områdesbeskrivning Träkvista 1:7 och 3:214 Planområdet för Träkvista 1:7 och 3:214 är ca 2,2 ha stort och består idag främst utav naturmark. Det är tätbevuxet med varierande vegetation. Marken utgörs av postglacial lera och gyttjelera, Figur 2. Det finns ingen grundvattenförekomst inom planområdet, se Figur 3 3 (22)

4 Figur 1. Planområdena inringade. Träkvista 1:7m.fl i norr och Träkvista torg i söder 4 (22)

5 Figur 2. Jordartskarta. SGU och Lantmäteriet Träkvista 1:7 m.fl Träkvista torg Figur 3. Grundvattenförekomst i närheten av planområden. De lila områdena visar på grundvattenförekomster (viss, 2012). 5 (22)

6 2.3 Övriga förutsättningar Dagvattenstrategi Eftersom Ekerö kommun inte har egen dagvattenpolicy används istället som referens gällande dagvattenstrategi för Stockholm stad. I den anges att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska användas för dagvatten med måttliga eller låga föroreningshalter. Därmed ska dagvatten infiltreras och fördröjas i möjligaste mån. Dock är det inte lämpligt att infiltrera om marken innehåller föroreningar som kan föras vidare med vattnet, känslig recipient eller skyddsvärd grundvatten förorenas av det infiltrerande vatten eller om bebyggelse kan skadas. Det är inte heller lämpligt att infiltrera dagvatten från vägar med mer än fordon/dygn utan föregående rening (Stockholm Stad, 2005). Planområdet får inte ansluta större flöden till ledningsnätet vid 10-års regn (10min varaktighet) än vad som genereras idag, enligt Ekerö kommun. För framtida flöden ska också hänsyn till klimatförändringar tas. I Stockholmsområdet förväntas intensiteten på regnen öka med 20 % inom detta sekel. Framtida flöden räknas därför upp med en faktor 1, Skyddsföreskrifter Planområdet ligger inom vattenskyddsområdet för östra Mälaren, inom vilket särskilda föreskrifter har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm Vatten, Norrvatten och Ekerö kommun. Vattenskyddsområdet inrättades år 2008 för att säkra och skydda Stockholms dricksvattenförsörjning. Den primära skyddszonen täcker förutom östra Mälarens vattenyta, även landsområdet intill 50 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd. Den sekundära skyddszonen omfattar de naturliga och tekniska avrinningsområden för östra Mälaren. Enligt Skyddsföreskrifterna (Länsstyrelsen i Stockholm Län, 2008) 9 Dag- och dräneringsvatten, gäller följande: Primär och sekundär skyddszon Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar samt längs järnvägsspår ska vara försett med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. kemikalieolyckor. Utsläpp av dag- och dräneringsvatten från befintliga vägar, broar, järnvägsspår, parkeringsanläggningar och dylikt får förekomma i den omfattning och utformning den har då dessa föreskrifter träder i kraft under förutsättning att den inte strider mot bestämmelserna i gällande miljölagstiftning Svenskt Vattens riktvärden gällande dagvattenutsläpp Stockholms Läns landsting (Riktvärdesgruppen) har tagit fram riktlinjer för klassificering av dagvatten och recipienter som ett verktyg att besluta om dagvattenåtgärder (Stockholms Läns Landsting, 2009). Riktvärden finns för fem kategorier av dagvat- 6 (22)

7 ten (1M, 2M, 1S, 2S, 3VU). Kategoriindelningen beror av dagvattnets härkomst samt recipientens känslighet. Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp (årsmedelhalter). Svenskt Vatten Utveckling, Förklaring: M Mindre recipient, S större recipient, VU Verksamhetsutövare, 1 Direktutsläpp till recipient, 2 Ej direktutsläpp, 3 VU utan direktutsläpp. De båda planområden bedöms tillhöra kategori 2M i enlighet med Ekerö kommunens linje (Cecilia Håkansson, 2012). 7 (22)

8 3 Recipienten Dagvattnet från båda planområdena rinner till samma recipient, nämligen Långtarmen som är en del av Mälaren. 3.1 Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten för Norra Östersjön har i december 2009 beslutat om miljökvalitetsnormer för varje ytvattenförekomst samt för många grundvattenförekomster och skyddade områden i distriktet. Miljökvalitetsnormerna är en del av genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten. Miljökvalitetsnormerna anger den lägsta godtagbara miljökvaliteten vid en viss tidpunkt. Målet är att nå en god ekologisk och kemisk status i alla ytvattenförekomster samt en god kemisk och kvantitativ status i alla grundvattenförekomster till år Vissa vattendrag, där det anses som tekniskt omöjligt att uppnå målen, har fått dispens till år 2021 för att uppnå god status. Vattenmyndigheten har även beslutat om ett åtgärdsprogram som anger vilka åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnormerna ska nås. För samtliga vattenförekomster finns även ett krav på att kvalitén (statusen) inte ska försämras. Miljökvalitetsnormerna är ett viktigt underlag för att bedöma vad som behövs för att förhindra skada för människors hälsa eller miljön. De är en form av precisering av vilka miljöaspekter som behöver beaktas och vilka krav som kan ställas. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer gällande ekologisk status samt kemisk status. När det gäller kvicksilver och kvicksilverföreningar finns ett generellt undantag som gäller i alla vattenförekomster. Halterna för kvicksilver och kvicksilverföreningar har i samtliga vattenförekomster klassificerats som uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna bör inte öka till år Miljökvalitetsnormen för Långtarmen är att uppnå god ekologisk och kemisk status till år 2015, men eftersom Långtarmen redan har denna status är miljökvalitetsnormen redan uppfylld. Dock gäller att kvalitén inte ska försämras. 4 Befintlig dagvattenhantering 4.1 Träkvista torg I nuläget avleds planområdets dagvatten främst via dagvattenledningar norrut till långa diken innan det slutligen når recipienten(figur 4). Området delas in i fyra avrinningsområden beroende på till vart vattnet rinner (Figur 4 och bilaga 1). Avrinningsområdena har uppskattats med hjälp av ritningar/kartor och fältbesök. Dessa redovisas i bilaga 1 som ARO A, ARO B, ARO C och ARO D. Tre av avrinningsområden rinner till en dagvattenledning, medan ARO C rinner ut i vägdiket längs Ekerövägen. Två av dagvattenledningarna går samman efter ett kvarter. Recipienten är den samma för alla avrinningsområdena. Matvaruaffärens takvatten sprids troligen på omgivande mark och rinner ner till diket mellan affären och Ekerövägen. Enligt uppgift från Mikael Öholm (Ekerö kommun) infiltrerar en del av vattnet i den sandiga marken. 8 (22)

9 Figur 4. Befintligt dagvattensystem för Träkvista. Gröna linjer är dagvattenledningar. Avrinningsområden för befintlig dagvattenhantering. 4.2 Träkvista 1:7 m fl. Avrinnande vatten från planområdet avleds via diken till recipienten. Det går ett större dike rakt igenom planområdet (Figur 5) och ett dike längs södra sidan av området intill vägen. Ytterligare ett dike leder bort ytvatten norrut från östra sidan av planområdet. Huvuddiket genom planområdet eller strax nedströms omfattas troligen av ett dikningsföretag. 9 (22)

10 Figur 5. Befintligt dike genom planområdet. 5 Konsekvenser av nya detaljplaner 5.1 Träkvista torg Planförslaget innebär en omdragning av Jungfrusundsvägen, samt en omgestaltning av Jungfrusundsvägen och Ekerövägen. En ny och mer intim torgyta skapas och nya bostäder byggs. Parkeringar byggas som kantstensparkeringar, i anslutning till bostäderna eller på den nya parkeringsytan på torget. I utkastet till planbeskrivningen står följande Istället för en landsväg med breda diken och slänter omvandlas Ekerövägen till en gata med trottoarer, cykelbana och trädplanteringar. 10 (22)

11 Figur 6. Planförslaget för Träkvista torg Påverkan på dagvatten I dagsläget (2011) trafikeras Ekerövägen med fordon/dygn och Jungfrusundsvägen med fordon/dygn. Trafiken förväntas öka i framtiden, speciellt med Förbifart Stockholm, till fordon/dygn för Ekerövägen och fordon/dygn på Jungfrusundsvägen. I prognosen förutsätts att det sker större expolateringar väster om Träkvista (Trafikutredning, 2012). De prognostiserade trafikmängderna skapar låga till måttliga föroreningar för Jungfrusundsvägen samt måttliga till höga för Ekerövägen enligt Stockholm Stads dagvattenpolicy. Befintliga VA-ledningar och dagvattenledningar måste slopas då de kommer i konflikt med planerad bebyggelse och ersättas med nya. Befintligt dike längs Ekerövägen och Jungfrusundsvägen läggs igen i planförslaget, vilket innebär att avledning av vatten från vägområdet måste anpassas till förändringarna. Därmed kommer de definierade avrinningsområdena att delvis förändras (jämför bilaga 1 och 2). De dimensionerande flödena för planområdet ökar endast marginellt eftersom det för befintliga förhållanden redan finns mycket hårdgjord mark (se Tabell 2). Dock beräknas flödena öka i och med ett förändrat klimat. 11 (22)

12 Tabell 2. Beräknade dimensionerande flöden för respektive avrinningsområden i Träkvista torg. Flödesökningen redovisas också uttryck i en fördröjningsvolym (observera att det är volymen utan avtappning). Befintligt 10-årsregn (10min) Planerad 10- årsregn (10min) Planerad 10-årsregn inkl. klimatfaktorn 1,2 Förändring mellan planerad (inkl. klimat) och befintligt Volym som bör fördröjas Avrinningsområde (l/s) (l/s) (l/s) (%) m3 ARO A ARO B ARO C ARO D Summa Föroreningsbelastningen från området ökar för flera ämnen i Tabell 3, som har räknats fram från schablonvärden i StormTac (2012). Det är framförallt fosfor, zink, koppar, kadmium och bly som ökar. Tabell 3. Totala föroreningsmängder per år för Träkvista torg. Beräknat i Stormtac. Ämne Enhet Befintligt Planerad % Skillnad P kg 2,7 3,4 27% N kg 36,4 37,3 2% Pb kg 0,20 0,25 23% Cu kg 0,49 0,55 12% Zn kg 1,6 2,0 26% Cd g 6,5 8,5 32% Cr kg 0,30 0,26-14% Ni g 73,2 10,5 44% Hg mg % SS kg % oil kg 9,9 10,9 10% Föroreningskoncentrationerna i dagvatten från planområdet hamnar under samtliga riktvärden (Tabell 4). Med hänsyn till vattenskyddsområdet för Östra Mälaren och miljökvalitetsnormerna rekommenderas dock fastläggning och rening av förorenande ämnen så långt som möjligt innan dagvattnet når recipienten. 12 (22)

13 Tabell 4. Föroreningskoncentrationer i dagvatten från planerad bebyggelse på Träkvista torg jämförda med riktvärden i Tabell 1 Ämne Enhet Planerad koncentration Riktvärde 2M P mg/l 152,3 175 N mg/l 1,6 2,5 Pb mg/l 10,9 10 Cu mg/l 24,3 30 Zn mg/l 86,3 90 Cd mg/l 0,4 0,5 Cr mg/l 11,4 15 Ni mg/l 4,7 30 Hg mg/l 0,03 0,07 SS mg/l 56,6 60 oil mg/l 0,5 0,7 BaP µg/l 0,03 0, Träkvista 1:7 m fl. I dagsläget är planområdet i princip oexploaterat. I och med exploateringen för handelsverksamhet där två nya handelslokaler ska inrymmas kommer området omvandlas till mest hårdgjorda ytor, se Figur 7. Figur 7. Planförslag för Träkvista 1:7 m fl Påverkan på dagvatten På grund av att de stora mängderna hårdgjorda ytor krävs stora magasinvolymer för att ta uppnå samma flöden som befintligt. Tabell 5 visar ökningen av flöden. 13 (22)

14 Tabell 5. Beräknade dimensionerande flöden för olika avrinningsområden för Träkvista 1:7 m fl. Flödesökningen redovisas också uttryck i volym (observera att det är volymen utan avtappning). Befintligt 10- årsregn (10min) Planerad 10- årsregn (10min) Planerad 10-årsregn inkl. klimatfaktorn 1,2 Förändring mellan planerad (inkl. klimat) och befintligt Volym som bör fördröjas Avrinningsområde (l/s) (l/s) (l/s) (%) m3 Träkvista 1: Ur Tabell 6 utläses att de flesta förorenande ämnen kommer att öka kraftigt om inga åtgärder tas. Dessa ämnen har räknats fram från schablonvärden i StormTac (2012). Tabell 6. Totala föroreningsmängder per år för Träkvista 1:7 m fl. Ämne Enhet Befintligt Planerad % Skillnad P kg 1,6 1,3-19% N kg 15,0 22,7 52% Pb kg 0,08 0,16 95% Cu kg 0,19 0,34 78% Zn kg 0,50 1,2 131% Cd g 3,5 3,8 6% Cr kg 0,07 0,20 158% Ni g 23,5 47,6 102% Hg mg % SS kg % oil kg 3,2 7,0 120% Föroreningskoncentrationerna i dagvatten från planområdet efter exploatering är överskider vissa av riktvärdena (Tabell 7). De är ämnen främst från trafiken och parkeringarna i området Tabell 7. Föroreningskoncentrationer i dagvatten från planerad bebyggelse på Träkvista 1:7 m fl jämförda med riktvärden i Tabell 1 Ämne Enhet Planerad Riktvärde 2M P mg/l N mg/l 1,8 2,5 Pb mg/l Cu mg/l Zn mg/l Cd mg/l 0,3 0,5 14 (22)

15 Cr mg/l Ni mg/l 3,7 30 Hg mg/l 0,05 0,07 SS mg/l oil mg/l 0,6 0,7 BaP µg/l 0,03 0,07 6 Slutsatser och rekommendationer 6.1 Träkvista torg Området är redan idag relativt exploaterat och flödesökningen är främst ett resultat av klimatförändringar. För att ta hand om de ökade flöden och skapa förutsättningar för fördröjning och infiltration inom planområdet rekommenderas en rad åtgärder. Ökade föroreningar tas om hand genom naturliga processer som biologisk nedbrytning och fastläggning i diken och gräsytor. Utsläppen av föroreningar överskrider i princip inte riktvärdena, och med rening (oljeavskiljare och naturlig rening) minskar halterna ytterligare. Flera av de befintliga dagvattenledningarna kommer att behöva slopas då de kommer i konflikt med planerade hus. Ett antal fastigheter längs Jungfrusundsvägen och Fantholmsvägen har anslutningar till dessa ledningar och nya behöver därmed anläggs. Nedan förslag redovisas på karta i bilaga 3. Tak och ytor kring fastigheter Det rekommenderas att dagvatten från takytor och andra hårdgjorda ytor kring fastigheterna avledas ovan mark till infiltrationsytor längs vägarna eller fastighetsgränserna där det fördröjs och infiltrerar/perkolerar i marken innan avledning sker till det kommunala dagvattensystemet. Takvatten är relativt rent vatten. Inom planområdet får utformningen av dessa system anpassas till platsens förutsättningar. Den nya bebyggelsen förses med utkastare (se exempel i Figur 8). Vattnet ges möjlighet att infiltrera inom fastigheten. På baksidorna av byggnaderna föreslås överskottsvatten samlas upp i svackdike och ledas vidare till befintliga dagvattenledningar. 15 (22)

16 Figur 8. Exempel på hus med utkastare och infiltrationsytan inom fastigheten. I området eftersträvas en mer stadsmässig karaktär vilket gör att öppna diken och infiltrationsytor inte lämpar sig längs de stora vägarna. I stället föreslås att fördröjningsstråk anläggs i kombination med de i planen föreslagna träd- och parkeringsytorna. Träd i hårdgjorda miljöer har ett hårt liv med brist på både vatten, utrymme och syre. Med s.k. skelettjordar skapar man bättre förutsättningar för träden, samtidigt som dagvattenflödet minskas och fördröjs, vilket sker via upptag av trädet, infiltration och tillfällig magasinering i skelettjorden. Till dessa avvattningsstråk kan vatten från tak och hårdgjorda ytor mot vägen samt gång- och cykelväg ledas. Fördröjningsstråket från Ekerövägens västra sida ansluts sedan till dagvattennätet i Karl Jans väg och från den östra sidan i vägdiket nedströms. Avvattningstråket längs Jungfrusundsvägen ansluts till den nya dagvattenledningen i vägen (se exempel i Figur 9). Skelettjordar består av två delar, dels skelettet av makadam och dels växtjord med en dräneringsledning längst ner i bädden. Det är viktigt att anläggning sker på rätt sätt och att trädvalet anpassas till platsen. Stockholm Stad har tagit fram en handbok för stadsträd där man kan läsa mer om anläggning och vad som är viktigt att tänka på (Stockholm Stad, 2009). Skelettjorden för ett träd bör inte understiga 15m % porvolym skapas, vilket innebär att en tillfällig magasinsvolym på ca 4m 3 /träd erhålls. Utbyggnaden av matvaruaffären förses med utkastare och/eller leds till fördröjningsstråk längs Ekerövägen. 16 (22)

17 Figur 9. Inspirationsbild. Kantstensparkering med trädplantering. Ekerövägen Då trafikbelastningen från Ekerövägen förväntas generera måttliga till höga föroreningshalter är det inte lämpligt att infiltrera dagvattnet utan föregående rening. Skyddsåtgärder för att hindra att föroreningar från olyckor ska tillföras Mälaren måste också finnas. För att uppnå detta krävs rening, men inom planområdet finns det inte någon plats för reningsåtgärder. Däremot fås god avskiljning och rening via de diken som leder vattnet till recipienten (diken på minst 60m behövs). Vattnet från Ekerövägen föreslås därför samlas upp i en ledning med utlopp i vägdiket nedströms, som det redan idag gör (utanför planområdet). Det är inte bara Ekerövägen genom planområdet som berörs av de ökade trafikmängderna utan ett samlat grepp för hela vägsträckan måste tas. Genom att en sedimentering och fördröjningsdamm med avstängningsmöjlighet skulle föroreningshalterna kunna kontrolleras och begränsas ytterligare. Dessutom kan också öka säkerheten vid en olycka. Vatten från områden uppströms Ekerövägen (sydväst) avleds idag i vägdiket genom planområdet, och till kommunens ledningsnät vid gångtunneln. Vattnet måste även i fortsättningen ha den avledningsmöjligheten. Ny trumma under vägen kan då behövas. Torg och parkering Dagvattnet inom torgområdet föreslås fördröjas och infilteras i växtbäddar på torgytan. Det kan exempelvis skapas genom försänkning med växter i torgytan. Överskottsvatten ges möjlighet att brädda till dagvattennätet. Oljeavskiljare för dagvattnet från parkeringsplatsen vid torget installeras. Vattnet kan sedan ledas till dagvattenledningen i Jungfrusundsvägen. 17 (22)

18 Övrigt För att minska andelen hårdgjorda ytor föreslås att rastersten eller grus används på parkeringsplatser för t.ex. kantstensparkeringarna och gårdsparkeringarna. Förutsatt att trafikbelastningen och skötselbehov tillåter det. Det måste utredas om det finns föroreningar vid bensinmacken. Höjdsättningen runt byggnaderna ska vara sådan att vattnet leds bort från byggnaderna. VA-ledningar (vatten och avlopp) hamnar under de planerade byggnaderna och måste flyttas och ersättas med nya. Skötselplan för föreslagen dagvattenhantering behövs. I detaljprojektering får exakta lösningar och fördröjningsåtgärder preciseras vidare. Materialval ska alltid ske med hänsyn till risken för föroreningsutsläpp. 6.2 Träkvista 1:7 m fl. Befintligt dike genom planområdet måste läggas om som en konsekvens av planen. Förslagvis läggs den om på den norra sidan i förlängningen av dagens dike. Om diket berörs av ett dikningsföretag kan en omläggning medföra att en vattendom behövs. Det behöver utredas vidare. Flödena från område ökar kraftigt i och med att stora områden hårdgörs. Det bör inom fastigheterna vidtas fördröjningsåtgärder för att minska flödet ner till dagens nivåer. Det finns enligt Mikael Öholm (Ekerö Kommun) extra kapacitet i diket, men man bör alltid stäva efter att göra så små flödesförändringar som möjligt. För att fördröja framtida flöden ner till dagens nivåer behövs uppskattningsvis en magasinsvolym på 120m 3, vilket motsvarar ca 80m 3 /reducerad area. Olika åtgärder för att fördröja dagvattnet finns. Exempelvis kan öppna fördröjningsvolymer vid parkeringarna skapas, se Figur 10 och Figur 11. Gröna tak fungerar också som magasin och kan ta 5-10 mm, dvs med ett grönt tak på 100m 2 erhålls en magasinsvolym på 0,5-1 m 3. Behovet av magasiering och fördröjning minskar om andelen hårdgjorda ytor minskar. Därför föreslås också att mindre hårdgjorda material används där det är lämpligt så som rastersten, permabel asfalt eller grus. Gröna tak är också ett sätt att minska andelen hårgjorda ytor. Dock ska man komma ihåg att de vid kraftiga regn mättas och att avrinningen sker som från ett vanligt tak. Gröna tak kan ge andra pluseffekter som ökad biologiska mångfald, lugnande och vackra för betraktare samt att det signalerar att verksamheten arbetar för hållbarhet. 18 (22)

19 Figur 10. Exempel på dagvattenhantering. Inspiration från grannfastigheten till planområdet. Figur 11. Exempel på fördröjningsstråk. Notera att dagvattenbrunnen ligger högre än botten och därmed skapas en magasinsvolym. (Svenskt Vatten, 2011) Parkeringsplatser genererar relativt mycket föroreningar som tungmetaller och oljor. Riktvärdena överskrids för trafikrelaterade ämnen och därför rekommenderas att en oljeavskiljare installeras (eller en på varsin fastighet). Materialval ska alltid ske med hänsyn till risken för föroreningsutsläpp. 19 (22)

20 7 Referenser Cecilia Håkansson, Miljökontoret Ekerö kommun. Muntligen Länsstyrelsen i Stockholms län, Östra Mälarens vattenskyddsområde - skyddsföreskrifterna. Bilaga 2. Stockholm Mikael Öholm, Tekniska kontoret Ekerö kommun. Muntligen Trafikutredning, Ekerö kommun. Stockholm Läns Landsting, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm Stad, Dagvattenstrategi för Stockholm Stad. Stockholm Stad, Växtbäddar i Stockholm Stad. En handbok Stormtac, Beräkningsprogram Svenskt Vatten, P105. Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och utformning. Viss, (22)

21 Bilaga 1. Avrinningsområden för befintliga förhållanden ARO A ARO B ARO C ARO D 21 (22)

22 Bilaga 2. Förslag till nya avrinningsområden för framtida förhållanden (planförslag) ARO A ARO B ARO C ARO D 22 (22)

23 Karl Jans väg Taftvägen Ekerövägen a Jungfrusundsvägen Kapellvägen