Kallelse Nämnden för arbete och välfärd

Transkript

1 Kallelse Nämnden för arbete och välfärd Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt förteckningen nedan. Tid och plats onsdagen den 23 oktober 2019 kl. 09:00 i A-salen Oliver Rosengren ordförande Anna Magnusson sekreterare Ledamöter Oliver Rosengren (M), Ordförande Ricardo Chavez (KD), 1:e vice ordförande Tomas Thornell (S), 2:e vice ordförande Iréne Bladh (M) Pia Philipsson (M) Kenneth Quick (M) Tomas Johansson (C) Mats Wahlsten (L) Marita Bengtsson (MP) Ann-Mari Häggsgård (S) Marie-Louise Gustavsson (S) Per Hultman (S) Tobias Karlsson (S) Elisabet Flennemo (V) Pernilla Wikelund (SD) Ersättare Sonia Carmelin-Hjelm (M) Per-Olof Hjälmefjord (KD) Alf Skogmalm (S) Setareh Najafidigehsara (M) Simon Swalander (M) Håkan Belin (M) Birger Jonsson (C) Annika Stacke (L) Edvin Arnby (MP) Eva Gustafsson (S) Jenny Sjöström (S) Jonas Ek (S) Fitim Krasniqi (S) Samuel Schelin (V) Sara Johansson (SD) Tjänstepersoner Per Sandberg, förvaltningschef 1 (3)

2 Kallelse Nämnden för arbete och välfärd Förteckning över Nämnden för arbete och välfärds ärenden 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Allmänhetens frågestund 4. Information från nämndens ordförande 5. Information från förvaltningschefen 6. Ledamöternas och ersättarnas frågestund 7. Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden 8. Redovisning av delegeringsbeslut 9. Beslut om delårsrapport Budgetuppföljning 11. Beslut om Balans Plan för hållbar välfärd och ekonomi 12. Beslut om vård- och omsorgsavgifter för år 2020 avseende socialpsykiatrin 13. Beslut om samordning avseende funktioner för ekonomi, HR och kommunikation 14. Beslut om sammanträdesplan Nämnden för arbete och välfärd, nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott, nämnden för arbete och välfärds individutskott 15. Beslut om avstängning från kommunal vuxenutbildning 16. Beslut om entledigande från uppdrag som ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott - Tomas Thornell (S) 2 (3)

3 Kallelse Nämnden för arbete och välfärd Beslut om fyllnadsval av ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott efter Tomas Thornell (S) 18. Redovisning av delar ur LUPP-rapporten 19. Redovisning av Växjölöftet sommar 20. Redovisning av Folkhälsorapport Information om organisering av förvaltningens arbete gällande våld i nära relationer 22. Information om organisationsförändringar Arbete och lärande avdelningen för full sysselsättning 23. Information om upphandling av nytt verksamhetssystem 24. Beslut om ansökan enligt 8 kap 2 alkohollagen om stadigvarande serveringstillstånd, Napovin Nualkam 25. Beslut om ansökan enligt 8 kap. 2 alkohollagen om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, Serveringsställe: Olssons Kök 26. Beslut om ansökan enligt 8 kap 2 alkohollagen om stadigvarande serveringstillstånd, serveringsställe: Trattoria Science Park 27. Beslut om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap 8 (eller 9 ) inledd Beslut avseende utredning om föräldraskap med förslag om nedläggning jml föräldrabalken 2 kap 7 punkterna 1 & 2, inledd Beslut avseende utredning om föräldraskap med förslag om nedläggning jml föräldrabalken 2 kap 7 punkt 1, inledd Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Närvaro Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se 1 (1)

5 ÄRENDE Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Val av justerare Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd väljer Tomas Thornell som justerare den 14 oktober på förvaltningskontoret. ARBETE OCH VÄLFÄRD - Förvaltningskontoret 1 (1) Postadress Box 1222, , Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Hemsida E-post

6 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Allmänhetens frågestund i nämnden för arbete och välfärd Bakgrund Nämnden för arbete och välfärds sammanträde är offentligt och allmänheten är välkomna. Nämnden för arbete och välfärds sammanträde inleds med allmänhetens frågestund, i högst 20 minuter. Sekretessbelagda ärenden och beslut som gäller myndighetsutövning är inte offentliga och allmänheten får lämna sammanträdet när dessa ärenden behandlas. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

7 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från nämndens ordförande Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Nämndens ordförande lämnar information om följande: NAVAU Presidieberedning med HSN 2/9 Samverkansråd 2/9 Möte ang. VOC 9/9 Ingelstad 9/9 DUA, 17/9 Ungas företagande, 23/9 Manpower (24/9), Reshift (27/9) och Curonova (9/10) Ung på gång, 25/9 NBH, 27/9 Invigning Anhörigveckan, 30/9 Goda krafter, 30/9 Växjölöftets styrgrupp, 1/10 Inköpsstrategi, 3/10 Besök från Vallentuna (7/10) och Arboga (9/10) NAV Internbudgetdag, 11/9 Länsdialog mottagande, 12/9 SKLs sektionsdag, 16/9 KAA-konferens, 10/10 Visa vägen/samhall, 10/10 Arbetsmarknadskonferens, 16/10 Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (1)

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från nämndens ordförande Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar emot informationen. Bakgrund Nämndens ordförande lämnar information om följande: Presidieberedning med HSN, Samverkansråd, Möte ang. VOC, Ingelstad, Beslutsunderlag Information från nämndens ordförande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (1)

9 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från nämndens ordförande - NAV september Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Nämndens ordförande lämnar information om följande: NAVAU Presidieberedning med HSN, Samverkansråd, Möte ang. VOC, Ingelstad, NAV Internbudgetdag, Länsdialog mottagande, SKLs sektionsdag, Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

10 Ärende Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Information från nämndens ordförande 2019 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Nämndens ordförande lämnar information om följande: NAVAU DUA, 17/9 Ungas företagande, 23/9 Manpower (24/9), Reshift (27/9) och Curonova (9/10) Ung på gång, 25/9 NBH, 27/9 Invigning Anhörigveckan, 30/9 Goda krafter, 30/9 Växjölöftets styrgrupp, 1/10 Inköpsstrategi, 3/10 Besök från Vallentuna (7/10) och Arboga (9/10) NAV KAA-konferens, 10/10 Visa vägen/samhall, 10/10 Arbetsmarknadskonferens, 16/10 Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se Webb

11 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från förvaltningschefen Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om följande: 2/9 Samverkansråd 6/9 Styrgrupp barnens bästa gäller! I Kronoberg 9/9 Styrgrupp forskning barnens bästa gäller i Kronoberg 10/9 Ledningssamverkan med AF 12 13/9 chefsdagar för arbete och välfärd 17/9 Möte om trygghetsvandringar 25 26/9 Socialchefsdagarna Socialchefsträff i länet Länets ledningsgrupp hälso- och sjukvård och socialtjänst Möte med VoB rörande gemensamma institutioner Björnbärsvägen och Tingshusvägen/Haneforsvägen Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (1)

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från förvaltningschefen Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar emot informationen. Bakgrund Förvaltningschef Per Sandberg informerar om följande: 2/9 Samverkansråd 6/9 Styrgrupp barnens bästa gäller! I Kronoberg 9/9 Styrgrupp forskning barnens bästa gäller i Kronoberg 10/9 Ledningssamverkan med AF 12-13/9 chefsdagar för arbete och välfärd 17/9 Möte om trygghetsvandringar Beslutsunderlag Information från förvaltningschefen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (1)

13 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från förvaltningschefen NAV september Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Förvaltningschef Per Sandberg informerar om följande: 2/9 Samverkansråd 6/9 Styrgrupp barnens bästa gäller! I Kronoberg 9/9 Styrgrupp forskning barnens bästa gäller i Kronoberg 10/9 Ledningssamverkan med AF 12-13/9 chefsdagar för arbete och välfärd 17/9 Möte om trygghetsvandringar Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

14 Ärende Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Information från förvaltningschefen NAV oktober Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om följande: 2/9 Samverkansråd 6/9 Styrgrupp barnens bästa gäller! I Kronoberg 9/9 Styrgrupp forskning barnens bästa gäller i Kronoberg 10/9 Ledningssamverkan med AF 12-13/9 chefsdagar för arbete och välfärd 17/9 Möte om trygghetsvandringar 25-26/9 Socialchefsdagarna Socialchefsträff i länet Länets ledningsgrupp hälso- och sjukvård och socialtjänst Möte med VoB rörande gemensamma institutioner Björnbärsvägen och Tingshusvägen/Haneforsvägen Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se Webb

15 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Ledamöternas och ersättarnas frågestund Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ledamöter och ersättare får möjlighet att ställa frågor till förvaltningen och/eller ordföranden under en särskild punkt på dagordningen. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

16 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser och meddelanden. Bakgrund För kännedom: Inbjudan Uppstartskonferens Resurscentrum Kronoberg 30/ Protokoll Samverkansrådet Rapport IFK Växjö Rapport - Föreningssamverkan IFK Växjö sommaren Protokollsutdrag Motion om en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar - Carin Högstedt (V), Eva-Britt Svensson (V) Protokollsutdrag Uppdrag med anledning av Skrivelse om strategiskt arbete för att säkra Växjös välfärd och tillväxt med en kraftfullare kommunkoncern Protokollsutdrag Ansökan till Tillväxtverket rörande arbete för att minska segregation Protokollsutdrag Utdrag från belastningsregistret Protokollsutdrag Skrivelse om återvändande terroristers möjligheter till ekonomiskt och personellt stöd vid hemkomst - Christer Svensson (SD) och Conny Lindahl (SD) Beslut från IVO avseende DenBro Omsorg AB:s ansökan om att bedriva bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Beslutsunderlag Inkomna skrivelser och meddelanden Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (1)

17 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden NAV september och oktober Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser och meddelanden. Bakgrund För kännedom: Inbjudan Uppstartskonferens Resurscentrum Kronoberg 30/ Protokoll Samverkansrådet Rapport IFK Växjö Rapport - Föreningssamverkan IFK Växjö sommaren Protokollsutdrag Motion om en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar - Carin Högstedt (V), Eva-Britt Svensson (V) Protokollsutdrag Uppdrag med anledning av Skrivelse om strategiskt arbete för att säkra Växjös välfärd och tillväxt med en kraftfullare kommunkoncern Protokollsutdrag Ansökan till Tillväxtverket rörande arbete för att minska segregation Protokollsutdrag Utdrag från belastningsregistret Protokollsutdrag Skrivelse om återvändande terroristers möjligheter till ekonomiskt och personellt stöd vid hemkomst - Christer Svensson (SD) och Conny Lindahl (SD) Beslut från IVO avseende DenBro Omsorg AB:s ansökan om att bedriva bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Beslutsunderlag Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden för arbete och välfärd Tjänsteskrivelse Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

18 ÄRENDE Dnr NAV (2)

19 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av delegeringsbeslut Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden kan ändra i de redovisade besluten. Däremot står det nämnden fritt att när som helst återkalla den givna beslutanderätten. Frågor gällande särskilt delegeringsbeslut ställs på arbetsutskottet och besvaras på nämnden alternativt skickas till förvaltningssekreteraren senast 2 dagar innan nämndens sammanträde. Redovisningen av delegeringsbesluten är uppdelade i två rapporter. En av rapporterna avser delegeringsbeslut fattade i individärenden och i den andra redovisas övriga delegeringsbeslut. Redovisningen till nämnden för arbete och välfärds sammanträde i oktober innehåller redovisning av delegeringsbeslut för perioderna och och redovisning av delegeringsbeslut fattade i individärenden för perioderna och Bakgrunden till detta är att nämndens sammanträde i september ställdes in och redovisningarna till det sammanträde flyttades fram till nämndens sammanträde i oktober. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Redovisning av delegeringsbeslut för perioderna och Redovisning av delegeringsbeslut fattade i individärenden för perioderna och Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (1)

20 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av delegeringsbeslut - NAV oktober Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden kan ändra i de redovisade besluten. Däremot står det nämnden fritt att när som helst återkalla den givna beslutanderätten. Frågor gällande särskilt delegeringsbeslut ställs på arbetsutskottet och besvaras på nämnden alternativt skickas till förvaltningssekreteraren senast 2 dagar innan nämndens sammanträde. Redovisningen av delegeringsbesluten är uppdelade i två rapporter. En av rapporterna avser delegeringsbeslut fattade i individärenden och i den andra redovisas övriga delegeringsbeslut. Redovisningen till nämnden för arbete och välfärds sammanträde i oktober innehåller redovisning av delegeringsbeslut för perioderna och och redovisning av delegeringsbeslut fattade i individärenden för perioderna och Bakgrunden till detta är att nämndens sammanträde i september ställdes in och redovisningarna till det sammanträde flyttades fram till nämndens sammanträde i oktober. Beslutsunderlag Redovisning av delegeringsbeslut för perioderna och Redovisning av delegeringsbeslut fattade i individärenden för perioderna och Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

21 DELEGATIONSLISTA Sida 1(2) Datum Förvaltningen för arbete och välfärd Datum Beskrivning Ansvarig Nummer Förvaltningschef beslutar om innehav av bankkort Eva Björnbäck Jansson Liggare över delbeslut i personalärenden , Avd Vuxna Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden förvaltningskontoret Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden administration och utveckling Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden planering och ekonomi Anna Magnusson Liggare över delbeslut i personalärenden , Avd BoF Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden avd Arbete och Lärande Anna Magnusson Arbetsmarknadsanställningar liggare över delbeslut Avd Arbete och Lärande Anna Magnusson Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Restaurang Norremark tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Atea Logistics, Växjö Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Stiftelsen Braåsgården tillfälligt tillstånd till allmänheten Serveringsställe: Braåsgården, Braås. Vera Demiri Emelie Johansson Delegationsbeslut lex Sarah Veronica Bolinder Alkoholhandläggare registrerar anmälan kryddning av snaps. Serveringsställe: Restaurang och livsmedelsprogrammet, Kungsmadskolan, Växjö Emelie Johansson Förvaltningschefen beslutar om innehav av bankkort Eva Björnbäck Jansson Förvaltningschefen beslutar om innehav av bankkort Eva Björnbäck Jansson Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Ryssby Gymnasiet AB ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten och Serveringsställe: Tält på Stortorget i Växjö i samband med MAT Alkoholhandläggare godkänner PM och Vänner Restauranger ABs anmälan om catering. Serveringslokal: Fortnox Arena Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Kvarnagårdens Bryggeris ansökan om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap , och Serveringsställe: Kvarnagårdens Bryggeri, Växjö. Emelie Johansson Vera Demiri Emelie Johansson

22 Sida 2(2) Datum Beskrivning Ansvarig Nummer Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Dänningelanda IF tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Dänningevallen, Växjö Alkoholhandläggare beslutar att bevilja tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Kvarnhagskällan, Växjö Emelie Johansson Emelie Johansson Delegationsbeslut - lex Sarah Petra Höglund Förvaltningschef beslutar om förändringar i beslutsattestanter Mattias Eriksson Delegationsbeslut Johan och Maria Bergs arbetarbostadsfond 2019 Patrik Björgvik Ordförande fattar beslut om tilldelning från Johan och Maria Bergs arbetarbostadsfond 2019 Patrik Björgvik Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort Imad Rayan Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort Imad Rayan Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort Imad Rayan Förvaltningschef beslutar om innehav av bankkort Imad Rayan Wibrovski and Partners AB återtar sin anmälan om återkallelse av serveringsyta på Kafé de luxe, Växjö. Förvaltningen avskriver ärendet Wibrovski and Partners AB återtar sin anmälan om återkallelse av serveringsyta på Villa & Trädgård de luxe, Växjö. Förvaltningen avskriver ärendet Alkoholhandläggare beslutar att bevilja tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Arree Krua Thai, Annavägen 3, Växjö Alkoholhandläggare avskriver Sanseb ABs anmälan om förändring i restaurangverksamheten Pinchos, Klostergatan 10, Växjö Alkoholhandläggare beslutar att bevilja O.P Catering AB, , tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten under Karl-Oskardagarna augusti. Serveringsställe: Residensets innegård och serveringstält på Stortorget Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Fusion Grill Sweden AB, , stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten på Umami Grill, Storgatan 18, Växjö Alkoholhandläggare beslutar att bevilja sökande Fusion Grill Sweden AB och medsökande Umami Grill Sweden AB gemensam serveringsyta på uteserveringen på Storgatan 18, Växjö. Amanda Marttala Amanda Marttala Emelie Johansson Amanda Marttala Amanda Marttala Amanda Marttala Amanda Marttala

23 Förvaltningen för arbete och välfärd Delegationslista Sida 1(3) Datum Datum Beskrivning Ansvarig Nummer Förvaltningschefen har fattat beslut om förändringar i beslutsattestanter 2019 Jennie Brandi Förvaltningschefen har fattat beslut om förändringar i beslutsattestanter 2019 Jennie Brandi Förvaltningschefen har fattat beslut om förändringar i beslutsattestanter 2019 Jennie Brandi Förvaltningschefen har fattat beslut om förändringar i beslutsattestanter 2019 Vlora Uka Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort Anna Törnström Andersson Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Ekonomihögskolan i Växjö studentförening (EHVS) tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: M-huset, Linnéuniversitetet, Växjö Emelie Johansson Liggare över delbeslut i personalärenden 2019, Avd Vuxna Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden 2019 planering och ekonomi Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden förvaltningskontoret Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden administration och utveckling Anna Magnusson Liggare över delbeslut i personalärenden 2019, Avd BoF Anna Magnusson Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden avd Arbete och Lärande Anna Magnusson Arbetsmarknadsanställningar liggare över delbeslut Avd Arbete och Lärande Anna Magnusson Förvaltningschefen beslutar att göra förändringar i beslutsattestanter 2019 Lena Lindblad Alkoholhandläggare beslutar att avskriva tillsynsärendet om förändringar i verksamhet på Slottsstallarna avseende förändring i styrelse. Serveringsställe: Slottstallarna Vera Demiri

24 Sida 2(3) Datum Beskrivning Ansvarig Nummer Alkoholhandläggare beslutar att avskriva Högskolerestauranger ABs anmälan om förändring i restaurangverksamhet avseende Restaurang Kristina och Restaurang Rasken, Växjö. Emelie Johansson Alkoholhandläggare avskriver tillsynsärendet på Föreningen Sivans. Serveringsställe: Vera Demiri Alkoholhandläggare avskriver tillsynsärendet på NRG Pizza AB,Serveringsställe: Pizza Hut, Växjö Förvaltningschef fattar beslut angående begäran om att få ta del av allmänna handlingar Yttrande i ärende beslut gällande begäran om överflyttning av ärende enligt 2a kap 10 SoL, dnr / Alkoholhandläggare beviljar Arena Service i Växjö AB tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Fortnox Arena, Växjö Alkoholhandläggare beviljar Culina Mea AB tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Trattoria Science Park, Växjö. Vera Demiri Anna Magnusson Anna Magnusson Vera Demiri Vera Demiri Förvaltningschef beslutar om innehav av bankkort Eva Björnbäck Jansson Cafeboden Smått och gott serveringstillstånd upphör att gälla från och med Serveringsställe: cafeboden smått och gott, Rottne Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Daniela Ezaru-Iaeob tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Kvarnhagskällan, Växjö Alkoholhandläggare beviljar PM och Vänner Restaurang AB tillfälligt tillstånd till allmänheten Serveringsställe: Restaurang PM:s innergård, kvarteret Nunnan. Växjö Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Ljungby Catering AB tillfälligt tillstånd till allmänheten Serveringsställe: Gemla Folket Park Alkoholhandläggare godkänner Lidl Sverige AB anmälan om detaljhandel av folköl enligt alkohollagen 5 kap 5. Försäljningsställe: Lidl, Smedsvängen 12 A, Växjö Alkoholhandläggare beviljar Knock em Down stadigvarande ändring av serveringstillstånd avseende serveringsyta. Serveringsställe. Knock em Down Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Ekonomihögskolan i Växjö studentförening (EHVS) tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Byggnadsföreningen Loke i Jät. Vera Demiri Emelie Johansson Vera Demiri Vera Demiri Vera Demiri Vera Demiri Emelie Johansson Delegationsbeslut utredning Lex Sarah dnr Daniel Larsson

25 Sida 3(3)

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Beslut avseende Delårsrapport 2019 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar godkänna delårsrapport Bakgrund En samlad bedömning av nämndens arbete för delåret 2019 visar på god måluppfyllelse kopplat till de processer som förvaltningen ansvarar för. Samtliga uppdrag är pågående eller genomförda, och arbetet fortskrider för att slutföra tilldelade uppdrag. Ekonomi Nämndens nettobudget uppgår 2019 till tkr. För perioden januari - augusti redovisas ett överskott på tkr vilket innebär att 98 procent av periodens budget är förbrukad. Om den minskning av semesterlöneskulden som skett under sommaren exkluderas ligger kostnadsutfallet i nivå med budget för perioden. De verksamhetsnära åtgärder som påbörjades hösten 2018 har i hög grad bidragit till att ekonomin är i balans. Bedömning görs att kostnaden för 2019 kan hållas inom tilldelad budgetram förutsatt att de åtgärder motsvarande 9,7 mkr som togs fram efter aprilprognosen får förväntat utfall. Personal I mars 2019 genomfördes temperaturmätaren för femte gången. Medelvärdet för Arbete och välfärd blev 4,8, vilket varit i stort sett detsamma vid samtliga genomförda mätningar. Detta kan jämföras med koncernens totala medelvärde på 4,8. Sjukfrånvaron per snittanställd har minskat med 1,5 procentenheter sedan helårsavstämningen 2018, från 20,6 till 19,1. En höjning av friskvårdsbidraget har genomförts och förvaltningen arbetar systematiskt med att proaktivt förebygga samt följa upp ohälsa, bland annat med hjälp av verktyg från chefsutbildningen Hälsofrämjande ledarskap. Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Utfallet för årets första del har varit gynnsam, med en minskad arbetslöshet, färre bidragsberoende hushåll och fler arbetstillfällen. De utbildningssatsningar som gjorts ger möjlighet till fortbildning och ökad anställningsbarhet. Ett stabilt arbetsmarknadsläge i kombination med välutvecklad samverkan mellan Växjö kommun, Arbetsförmedlingen och Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (2)

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott näringslivet bidrar till de positiva trenderna. Strategiskt samverkansarbete, resurseffektiva arbetsmetoder och långsiktiga investeringar bidrar till att fler personer tar sig till sysselsättning. Företagsklimatet i Växjö kommun är fortsatt stabilt, dock prognostiseras en avtagande tillväxt både i Sverige och nationellt. De två huvudsakliga utmaningarna kopplat till processen innefattar utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens omfattande omställning. Stödja individen för ett tryggt och självständigt liv Växjös arbete med implementering av individens behov i centrum (IBIC) samt riskbedömningsmodellen Signs of Safety möjliggör rättssäkra och effektiva utredningar. Det regionala utvecklingsarbetet kring tidiga insatser genom projektet Barnens bästa gäller! i Kronoberg pågår. För att effektivisera handläggning och prövning av ekonomiskt bistånd fortgår arbetet med den omorganisation som initierats under våren. Införandet av en digital ansökan görs i höst, parallellt med detta påbörjas automatiseringen av ekonomiskt bistånd. Flertalet initiativ såsom Barnens bästa gäller! i Växjö, mobila team, och projektet Familjeteam har gett samverkanseffekter och samsyn kring berörda målgrupper. Hållbarhet Nämnden för Arbete och välfärd har en klart uttalad ambitionsnivå att nå utsläppsmålet noll CO2 år Åtgärderna följs upp, utvärderas och återkopplas kontinuerligt till verksamheterna. Förvaltningens miljö- och klimatarbete utgår från det strategiska dokumentet Plan för fossilbränslefritt Arbete och välfärd. Tillsammans med representanter från samtliga förvaltningar och bolag medverkar Arbete och välfärd i framtagandet av Hållbara Växjö Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsrapport 2019 Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2 (2)

28 ÄRENDE Dnr NAV Pauline Ranney verksamhetscontroller Tel Nämnden för arbete och välfärd Delårsrapport 2019 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar godkänna delårsrapport Bakgrund En samlad bedömning av nämndens arbete för delåret 2019 visar på god måluppfyllelse kopplat till de processer som förvaltningen ansvarar för. Samtliga uppdrag är pågående eller genomförda, och arbetet fortskrider för att slutföra tilldelade uppdrag. Ekonomi Nämndens nettobudget uppgår 2019 till tkr. För perioden januari - augusti redovisas ett överskott på tkr vilket innebär att 98 procent av periodens budget är förbrukad. Om den minskning av semesterlöneskulden som skett under sommaren exkluderas ligger kostnadsutfallet i nivå med budget för perioden. De verksamhetsnära åtgärder som påbörjades hösten 2018 har i hög grad bidragit till att ekonomin är i balans. Bedömning görs att kostnaden för 2019 kan hållas inom tilldelad budgetram förutsatt att de åtgärder motsvarande 9,7 mkr som togs fram efter aprilprognosen får förväntat utfall. Personal I mars 2019 genomfördes temperaturmätaren för femte gången. Medelvärdet för Arbete och välfärd blev 4,8, vilket varit i stort sett detsamma vid samtliga genomförda mätningar. Detta kan jämföras med koncernens totala medelvärde på 4,8. Sjukfrånvaron per snittanställd har minskat med 1,5 procentenheter sedan helårsavstämningen 2018, från 20,6 till 19,1. En höjning av friskvårdsbidraget har genomförts och förvaltningen arbetar systematiskt med att proaktivt förebygga samt följa upp ohälsa, bland annat med hjälp av verktyg från chefsutbildningen Hälsofrämjande ledarskap. Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Utfallet för årets första del har varit gynnsam, med en minskad arbetslöshet, färre bidragsberoende hushåll och fler arbetstillfällen. De utbildningssatsningar som gjorts ger möjlighet till fortbildning och ökad anställningsbarhet. Ett stabilt arbetsmarknadsläge i kombination med välutvecklad samverkan mellan Växjö kommun, Arbetsförmedlingen och näringslivet bidrar till de positiva trenderna. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

29 ÄRENDE Dnr NAV Strategiskt samverkansarbete, resurseffektiva arbetsmetoder och långsiktiga investeringar bidrar till att fler personer tar sig till sysselsättning. Företagsklimatet i Växjö kommun är fortsatt stabilt, dock prognostiseras en avtagande tillväxt både i Sverige och nationellt. De två huvudsakliga utmaningarna kopplat till processen innefattar utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens omfattande omställning. Stödja individen för ett tryggt och självständigt liv Växjös arbete med implementering av individens behov i centrum (IBIC) samt riskbedömningsmodellen Signs of Safety möjliggör rättssäkra och effektiva utredningar. Det regionala utvecklingsarbetet kring tidiga insatser genom projektet Barnens bästa gäller! i Kronoberg pågår. För att effektivisera handläggning och prövning av ekonomiskt bistånd fortgår arbetet med den omorganisation som initierats under våren. Införandet av en digital ansökan görs i höst, parallellt med detta påbörjas automatiseringen av ekonomiskt bistånd. Flertalet initiativ såsom Barnens bästa gäller! i Växjö, mobila team, och projektet Familjeteam har gett samverkanseffekter och samsyn kring berörda målgrupper. Hållbarhet Nämnden för Arbete och välfärd har en klart uttalad ambitionsnivå att nå utsläppsmålet noll CO2 år Åtgärderna följs upp, utvärderas och återkopplas kontinuerligt till verksamheterna. Förvaltningens miljö- och klimatarbete utgår från det strategiska dokumentet Plan för fossilbränslefritt Arbete och välfärd. Tillsammans med representanter från samtliga förvaltningar och bolag medverkar Arbete och välfärd i framtagandet av Hållbara Växjö Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Per Sandberg förvaltningschef Tina Storbjörk Avdelningschef planering och ekonomi 2 (2)

30 Delårsrapport januariaugusti 2019, Arbete och välfärd

31 Information från Växjö kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk redovisning... 5 Personalredovisning... 9 Uppdrag kopplade till hållbarhetspolitisk inriktning Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätort och landsbygd Stödja individen för ett tryggt och självständigt liv Verksamhetsuppföljning Intern kontroll Uppföljning av privata utförare Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 2

32 Information från Växjö kommun Sammanfattning En samlad bedömning av nämndens arbete för delåret 2019 visar på god måluppfyllelse kopplat till de processer som förvaltningen ansvarar för. Samtliga uppdrag är pågående eller genomförda, och arbetet fortskrider för att slutföra tilldelade uppdrag. Ekonomi Nämndens nettobudget uppgår 2019 till tkr. För perioden januari - augusti redovisas ett överskott på tkr vilket innebär att 98 procent av periodens budget är förbrukad. Om den minskning av semesterlöneskulden som skett under sommaren exkluderas ligger kostnadsutfallet i nivå med budget för perioden. De verksamhetsnära åtgärder som påbörjades hösten 2018 har i hög grad bidragit till att ekonomin är i balans. Bedömning görs att kostnaden för 2019 kan hållas inom tilldelad budgetram förutsatt att de åtgärder motsvarande 9,7 mkr som togs fram efter aprilprognosen får förväntat utfall. Personal I mars 2019 genomfördes temperaturmätaren för femte gången. Medelvärdet för Arbete och välfärd blev 4,8, vilket varit i stort sett detsamma vid samtliga genomförda mätningar. Detta kan jämföras med koncernens totala medelvärde på 4,8. Sjukfrånvaron har sedan helårsavstämningen 2018 minskat med 1,5 dagar per snittanställd och är totalt 19,1. En höjning av friskvårdsbidraget har genomförts och förvaltningen arbetar systematiskt med att proaktivt förebygga samt följa upp ohälsa, bland annat med hjälp av verktyg från chefsutbildningen Hälsofrämjande ledarskap. Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Utfallet för årets första del har varit gynnsam, med en minskad arbetslöshet, färre bidragsberoende hushåll och fler arbetstillfällen. De utbildningssatsningar som gjorts ger möjlighet till fortbildning och ökad anställningsbarhet. Ett stabilt arbetsmarknadsläge i kombination med välutvecklad samverkan mellan Växjö kommun, Arbetsförmedlingen och näringslivet bidrar till de positiva trenderna. Strategiskt samverkansarbete, resurseffektiva arbetsmetoder och långsiktiga investeringar bidrar till att fler personer tar sig till sysselsättning. Företagsklimatet i Växjö kommun är fortsatt stabilt, dock prognostiseras en avtagande tillväxt både i Sverige och nationellt. De två huvudsakliga utmaningarna kopplat till processen innefattar utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens omfattande omställning. Stödja individen för ett tryggt och självständigt liv Växjös arbete med implementering av individens behov i centrum (IBIC) samt riskbedömningsmodellen Signs of Safety möjliggör rättssäkra och effektiva utredningar. Det regionala utvecklingsarbetet kring tidiga insatser genom projektet Barnens bästa gäller! i Kronoberg pågår. För att effektivisera handläggning och prövning av ekonomiskt bistånd fortgår arbetet med den omorganisation som initierats under våren. Införandet av en digital ansökan görs i höst, parallellt med detta påbörjas automatiseringen av ekonomiskt bistånd. Flertalet initiativ såsom Barnens bästa gäller! i Växjö, mobila team, och projektet Familjeteam har gett samverkanseffekter och samsyn kring berörda målgrupper. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 3

33 Information från Växjö kommun Hållbarhet Nämnden för Arbete och välfärd har en klart uttalad ambitionsnivå att nå utsläppsmålet noll CO2 år Åtgärderna följs upp, utvärderas och återkopplas kontinuerligt till verksamheterna. Förvaltningens miljö- och klimatarbete utgår från det strategiska dokumentet Plan för fossilbränslefritt Arbete och välfärd. Tillsammans med representanter från samtliga förvaltningar och bolag medverkar Arbete och välfärd i framtagandet av Hållbara Växjö Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 4

34 Information från Växjö kommun Ekonomisk redovisning Analys av periodens utfall Nämndens nettobudget uppgår 2019 till tkr. För perioden januari - augusti redovisas ett överskott på tkr vilket innebär att 98 procent av periodens budget är förbrukad. Om den minskning av semesterlöneskulden som skett under sommaren exkluderas ligger kostnadsutfallet i nivå med budget för perioden. För att underlätta verksamheternas budgetuppföljning har preliminärt tilläggsanslag för löneökningar motsvarande tkr tillförts avdelningarna. Då beslut ännu inte har fattats gällande tilläggsanslaget finns motsvarande reducering av budgetramen inlagd på förvaltningsövergripande nivå. För nämnden totalt har det ekonomiska utfallet avseende delåret augusti 2019 utvecklats enligt budget. Dock förekommer skillnader avdelningar emellan, se redovisning nedan. Driftredovisning Utfall augusti 2019 Budget augusti 2019 Prognos 2019 Budget 2019 Avvikelse Avvikelse Varav beslut disponering eget kapital Verksamhet, tkr netto netto netto netto netto netto Preliminärt tilläggsanslag Förvaltningsövergripande Etableringsschablon Politisk verksamhet Avdelning vuxna Avdelning barn och familj- Ensamkommande Avdelning barn och familj Avdelning arbete och lärande Särredovisning beviljade medel digitaliseringsfond Summa Verksamheten förvaltningsövergripande består av avdelning Planering och ekonomi, avdelning Administration och utveckling, Förvaltningskontor och förvaltningsgemensam verksamhet. Överskottet som redovisas här är främst hänförbart till en upparbetad buffert som bedöms kunna hållas intakt under året. Etableringsschablonen för nyanlända ska enligt beslut i Kommunfullmäktige användas under en treårsperiod. Överskottet som redovisas avser ersättning för nyanlända Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 5

35 Information från Växjö kommun Det prognostiserade underskottet inom avdelning Vuxna utgörs i stora drag av höga kostnader för externa placeringar både vad gäller missbruksvård, socialpsykiatri, boende och våld i nära relationer. Mellan 2017 och 2018 har antal LVM-anmälningar har ökat med 70 procent och trenden håller i sig även Den ekonomiska utvecklingen för ensamkommande barn och ungdomar har förbättrats och bedömningen är att verksamheten anpassats till att helt täckas av statsbidrag från Migrationsverket. Inom avdelning Barn och familj har fokus lagts på att utveckla arbetssätt och metod innan, under och efter placering i syfte att minska antalet institutionsplaceringar samt korta placeringstiden. Bland annat har den nyinrättade funktionen placeringskontroller gett effekt. Det sammantagna arbetet har gett gott resultat och kostnaderna för perioden januari - augusti har minskat med 16 mkr (37 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. Dock har följden av minskade placeringskostnader bidragit till en viss, om än marginell, kostnadsökning inom öppenvården. Bedömningen är att effektivitetsåtgärderna har kunnat genomföras utan att göra avkall på kvalitén. Detta behöver dock följas över tid och systematiskt följas upp. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat mer än vad som tidigare förväntats vilket påverkar ekonomin inom avdelning Arbete och lärande. Ökningen kan sannolikt härledas till ökad riksnorm, färre möjligheter till subventionerade anställningar, större hushåll samt en ökning av antalet hushåll i jämförelse med årets början. Underskottet kan även härröras till ökade personalkostnader beroende på överanställningar inom ekonomiskt bistånd samt konsultkostnader. Kostnader som är beviljade från digitaliseringsfonden särredovisas i tabellen ovan, men ingår i nämndens totala resultat. Investeringsredovisning Arbete och välfärd har inga investeringsprojekt Prognos helår Efter augusti månad görs bedömningen att kostnaderna för budgetåret 2019 kan hållas inom tilldelad budgetram. De åtgärder motsvarande 9,7 mkr som togs fram efter aprilprognosen förutsätts ge full effekt under året. Dessutom har verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar anpassats till den intäktsnivå som prognosticeras från Migrationsverket. Prognosen efter augusti är baserad på den fakta som är känd i nuläget och en bedömning av förväntade kostnader och intäkter under årets sista månader. Åtgärder för att nå budget I kommunfullmäktiges budget 2019 fick nämnden för Arbete och välfärd ett effektiviseringskrav motsvarande tkr, vilket helt förväntas kunna effektueras under För att nå effektiviseringskravet har följande beslutats i nämndens internbudget för 2019: Akutplatser Wälludden Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 6

36 Information från Växjö kommun Timecare planering Samordning sommarplanering boendestöd Tjänster Till följd av försämrade ekonomiska förutsättningar så som minskade intäkter och befarande kostnadsökningar påbörjades under hösten ett arbete med att ta fram ytterligare effektiviserings- och besparingsåtgärder. Arbetet ledde fram till åtgärder inom följande områden: Administration, digitalisering Vakansprövning Personal (tjänster) Arbetsträning Statsbidrag Utbildning först Planering, organisering Socialbostad, boendeenheten Översyn missbruksverksamhet I prognosen efter april bedömdes samtliga åtgärder inte få helårseffekt 2019 och en ytterligare åtgärdsplan arbetades därför fram under maj månad. Planen förväntas få full effekt under innevarande år och innehåller följande åtgärder: Översyn placeringskostnader Minskning av semesterlöneskuld Ökad projektfinansiering Översyn missbruksvården Ändrat arbetssätt boendeenheten Minskad kostnad för julbord Uppdrag kopplade till finanspolitisk inriktning Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Uppdrag Slutföra lokalöversynen och genomföra åtgärder för förbättrat resursutnyttjande Förvaltningen har genomfört en lokalutredning som presenterats för ledningsgruppen. Vidare steg har tagits för att säga upp lokaler och samlokalisera verksamheter för ett bättre resursutnyttjande. Redovisa resultatet av genomlysningen av administrationen och påbörja åtgärder för minskade administrativa kostnader Vissa av de i genomlysningen föreslagna åtgärderna påverkas av det beslut om centralisering som fattades i samband Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 7

37 Information från Växjö kommun Uppdrag med kommunfullmäktiges budget Centraliseringen berör personaladministration, ekonomiadministration, systemförvaltning, lokal- och säkerhet samt kommunikation. Fokus för dessa funktioner blir således att förbereda inför överflytt till en sammanhållen central organisation. Utredningen om administrationen har än ej behandlats på NAV. Åtgärder har dock vidtagits utifrån minskad budgetram och effektiveringsförslag i utredningen. Tjänster inom utvecklingsenheten och administrativa enheten har inte återbesatts. Åtgärderna har skett oaktat den framtida centraliseringen i syfte att klara en budget i balans. Genomföra åtgärder för att säkra statistikföringen i förvaltningen och arbeta fram ändamålsenlig statistikredovisning. Under 2018 genomfördes en intern kontroll avseende redovisning av statistik. Av den interna kontrollen drogs slutsatsen att det finns en risk att den statistik som redovisas är felaktig. Således föreslogs två åtgärder: 1. En fördjupad inventering av statistikhantering och rapportering på förvaltningsövergripande nivå. 2. Upprättande av rutiner för inrapportering av statistik, och att rutinerna kopplas till en process. En särskild arbetsgrupp bestående av medarbetare från utvecklingsenheten och ekonomienheten har utsetts för att arbeta med frågan om korrekt redovisning av statistik. Arbetsgruppen har vidare delats i undergrupper med olika ansvarsområden. Dessa ansvarsområden är: kostnad per brukare (KPB), nationell statistik, insatser i Viva, nyckeltal, öppna jämförelser (ÖJ) och institutionsplaceringar. En särskild rutin för inrapportering av ÖJ har tagits fram och fastställts. Ovan beskrivna arbete analyseras vidare vid årets internkontroll. Föreslå nya möjliga automatiseringar, efter implementeringen av automatiserad handläggning av ekonomiskt bistånd. Arbetet har påbörjats genom att en medarbetare har utbildats i den mjukvara som kommunen har upphandlat för automatisering. Ledningsgruppen har fått information om automatiseringens möjligheter och information ska nu ges även till chefer och medarbetare i verksamheten för att sammanställa och prioritera förslag på möjliga automatiseringar. Automatisering av några mindre administrativa processer har testats och genomförts, bland annat automatisk lösenordshantering för verksamhetssystemet Viva och loggkontroller i ekonomisystemet Raindance. Viss automatisering inom det ekonomiadministrativa området har påbörjats i samverkan med ekonomiavdelningen. Algots funktion för upplåsning i Viva är klar för beta-test av ett antal personer. Drift planeras under hösten. Vidareutveckla ekonomiuppföljningen för nämnden och förtydliga redovisningen av enheternas handlingsplanerna vid underskott Förvaltningens chefer har budgetansvar och även ansvar att följa och månatligen rapportera sitt ekonomiska läge och helårsprognos. Rapporteringen sker numera i Stratsys, vilket både underlättar arbetet och ger ökad transparens. Rapporterna aggregeras till avdelnings- och förvaltningsnivå och redovisas löpande inför nämnden. Ett förtydligande har gjorts gällande handlingsplaner i de fall enhetens prognos visar ett underskott. Samtliga enheter med befarade underskott kompletterar månadsrapporten med en handlingsplan som följs upp under kommande månader. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 8

38 Information från Växjö kommun Personalredovisning Temperaturmätaren Vid senaste genomförda temperaturmätaren, mars 2019, blev det totala medelvärdet för Arbete och välfärd 4,8, vilket varit i stort sett detsamma vid samtliga genomförda mätningar. För respektive avdelning blev medelvärdet följande: Arbete och lärande 4,7 Administration och utveckling 5,0 Barn och familj 4,8 Förvaltningskontoret 5,0 Planering och ekonomi 5,2 Vuxna 4,7 Medelvärdet per frågeområde på förvaltningsnivå: Vi möter alla med respekt 4,9 Vi kan jobbet 5,2 Vi gör verksamheten bättre 4,6 Vi skapar en hållbar framtid 4,7 Stolthet 4,5 Resultatet från temperaturmätaren har diskuterats inom respektive enheter där det också bestämts vad som ska förstärkas, förbättras och/eller förändras för att uppnå bästa möjliga arbetsmiljö i syfte att främja verksamheten. Personalstatistik Antal anställda Totalt Kvinnor Män December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 Förändring Förändring Förändring Tillsvidareanställda Omräknade heltider 753,2 750,0-3,2 571,6 565, ,6 184,4 2,8 Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 9

39 Information från Växjö kommun Sysselsättningsgrad Totalt Kvinnor Män December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 Förändring Förändring Förändring Andel 100 % 95,7 % 95,9 % 0,2 % 96,2 % 96,2 % 0,0 % 95,7 % 95,2 % -0,5 % Genomsnittlig sysselsättningsgrad 98,7 % 98,6 % -0,2 % 98,7 % 98,5 % -0,2 % 98,7 % 98,6 % -0,1 % Åldersstruktur Totalt Kvinnor Män December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 Förändring Förändring Förändring Medelålder 44,7 45,4 0,7 44,1 44,9 0,8 46,4 46,8 0,4 Sjukfrånvaro Totalt Kvinnor Män December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 December 2018 Augusti 2019 Förändring Förändring Förändring Sjukfrånvaro -14 dgr Sjukfrånvaro dgr Sjukfrånvaro 60- dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanst. 20,6 19,1-1,5 21,3 20,2-1,1 18,6 15,7-2,9 Ej sjukfrånvarande 32,0 % 33,7 % 1,7 % 29,4 % 31,8 % 2,4 % 39,6 % 39,4 % -0,2 % Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 10

40 Information från Växjö kommun Analys och förslag till förbättringar Sjukfrånvaron har minskat med 1,5 dagar per snittanställd och är totalt 19,1. Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat med 1,1 dagar per snittanställd till 20,2 medan männens sjukfrånvaro har minskat med 2,9 dagar per snittanställd till 15,7. Andelen medarbetare, som inte har haft en enda sjukfrånvarodag ett år tillbaka vid mättillfället har ökat med 1,7 % till totalt 33,7 %. För kvinnorna är ökningen 2,4 % (totalt 31,8 %) och för männen är det en minskning med 0,2 % (totalt 39,4 %). Analys genomförs kontinuerligt avseende upprepad korttidssjukfrånvaro och lämpliga åtgärder vidtas. Troligen kan vi i statistiken över sjukfrånvaron även räkna in resultatet av den genomförda utbildningen i Hälsofrämjande ledarskap, vilken utbildning samtliga chefer inom förvaltningen ska genomgå. Uppdrag kopplade till personalpolitisk inriktning Årsgenomsnittet av medarbetarupplevelsen enligt temperaturmätaren ska vara minst 4,5. Uppdrag Utveckla introduktionen för nyanställda, särskilt myndighetsutövande socialsekreterare Nyrekryterad personal får en grundlig introduktion gällande rutiner för säkerställande av en rättssäker handläggning av bistånd. Rutiner gällande hantering av inkomna handlingar, delgivning av beslut och beslutsmotivering gås regelbundet igenom på verksamheternas arbetsplatsträffar. Ledningsgruppen har fattat beslut om att mentorsprogrammet ska utvecklas för att stärka nyanställda och bidra till en bredare introduktion inom individ- och familjeomsorgen. Inom barn och familj bedrivs intern handledning i yrkesrollen för socialsekreterare med myndighetsutövning med två till tre års arbetserfarenhet. Den koncernövergripande e-learningplattformen är under uppbyggnad och kommer framöver innehålla introduktionsmoduler för nyanställda. Redovisa slutsatser av lönekartläggning och föreslå åtgärder för att minska oförklarat lönegap mellan kvinnor och män Växjö kommuns lönekartläggning 2019 inklusive handlingsplan för jämställda löner väntas vara klar under hösten. Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Genomsnitt av medarbetarupplevelsen från temperaturmätaren Delår ,8 Temperaturmätaren har genomförts fem gånger. Medelvärdet för Arbete och välfärd vid delåret 2019 är 4,8. Vid de tre första mätningarna blev medelvärdet 4,9 och vid de två senaste 4,8. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 11

41 Information från Växjö kommun Sjukfrånvaron i andel av tillgänglig ordinarie arbetstid ska minska och 2022 vara högst 5 procent. Uppdrag Minska sjukfrånvaron, exempelvis genom utbildningsinsatser i samverkan med Försäkringskassan Sjukfrånvaron per snittanställd har minskat med 1,5 procentenheter sedan helårsavstämningen 2018, från 20,6 till 19,1. Risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön förebyggs genom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid sjukfrånvaro används Växjö kommuns modell för arbetsinriktad rehabilitering där också information finns om Försäkringskassans rehabiliteringskedja. Förutom egen kompetens inom förvaltningen finns såväl Friskt arbetsliv som företagshälsovård att ta hjälp av för respektive chef för att förebygga alternativt förkorta sjukfrånvaro. Utbildningsinsatser i samverkan med Försäkringskassan är ej genomförda. Följa upp och tydliggöra riktlinjerna om att beslut om att växla semesterersättning mot extra semesterdagar ska fattas med restriktivitet och utifrån ett verksamhetsperspektiv. Växjö kommunkoncerns riktlinjer för utbyte av semesterdagstillägg mot ledig tid är tydliga utifrån syfte, omfattning och villkor. Individuella prövningar görs och gynnande beslut ska fattas med restriktivitet, dock har antalet tillstyrkta ansökningar ökat något jämfört med Riktlinjerna är väl kända av förvaltningens chefer, som har att besluta om tillämpningen utifrån att det inte är någon rättighet för medarbetaren utan verksamhetens krav som är styrande för möjligheten att byta semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Höja friskvårdsbidraget med 25 procent. Genomfört. Hälsoprogram för att minska sjukskrivningarna i omsorgen. Arbete pågår tillsammans med företrädare från omsorgsförvaltningen och Friskt arbetsliv för att utifrån befintliga metoder och verktyg ta fram ett användbart program i syfte att minska sjukskrivningarna, men även upptäcka tidiga signaler på ohälsa hos medarbetarna. Kompetensutveckling och implementering av Hälsofrämjande ledarskap, för att minska andelen sjukskrivningar Under 2018 deltog drygt hälften av förvaltningens chefer i utbildningen Hälsofrämjande ledarskap. Syftet med utbildningen var att utveckla ledarskapet och stärka kompetensen i att arbeta främjande och förebyggande för att förhindra sjukskrivningar. Utbildningen gav cheferna såväl nya infallsvinklar som verktyg att tillämpa i sitt dagliga arbete. Under våren 2019 har en uppföljning genomförts på temat "Framgångsrikt förändringsarbete med hälsofrämjande ledarskap". Uppföljningen avslutades med en reflektionsworkshop där cheferna fick utbyta erfarenheter efter att ha provad de olika verktygen i sina respektive verksamheter. För de chefer som inte gick första utbildningsomgången, respektive nya chefer, kommer en ny utbildning att genomföras under hösten. Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden (%)* 2019 Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 12

42 Information från Växjö kommun Uppdrag kopplade till hållbarhetspolitisk inriktning Uppdrag kopplade till hållbarhet Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Nämnden för Arbete och välfärd har en klart uttalad ambitionsnivå att nå utsläppsmålet noll CO2 år Åtgärderna följs upp, utvärderas och återkopplas kontinuerligt till verksamheterna. Vid årsskiftet 2017/2018 upphörde all tankning av bensin, med ett tekniskt undantag för en begränsad mängd bensin som behövs i starten av biogasbilar för att fordon ska fungera. Medvetenheten om att tanka rätt bränsle och ökad kunskap har varit väsentligt för att nå målen. Förvaltningen har som mål att satsa på rena elbilar (BEV) så långt det är möjligt och framöver bygga ut laddinfrastruktur för att möjliggöra användandet av elbilar för fler verksamheter. Förvaltningens miljö- och klimatarbete utgår från det strategiska dokumentet Plan för fossilbränslefritt AoV. Planen innehåller riktlinjer för hur förvaltningen skall förstärka sitt arbete för en fossilfri förvaltning. Det framgår också att de nya fordon som förvaltningen införskaffar eller leasar ska drivas med el eller biogas och att avtal för fordon som använder fossila bränslen inte ska förlängas. Enligt planen bör antalet fordon i förvaltningen minska totalt, till förmån för bättre samordning, högre nyttjandegrad av varje fordon och miljövänliga alternativ såsom kollektivtrafik eller cykel. Flygresor görs med restriktivitet, om inga andra resealternativ finns. Uppdrag Genomföra åtgärderna för 2019 i den förstärkta planen för fossilbränslefri förvaltning Förvaltningen har påbörjat infasningen av rena elbilar (BEV) med tillhörande laddinfrastruktur. Utbyggnaden av laddstolpar sker i samverkan med VEAB. Krav har ställts på hyrbilar gällande bränsle, och Pe-Ge minibuss tankar nu uteslutande med HVO100, där el eller biogas ej är möjliga alternativ. Arbetet med samordning och högre nyttjandegrad av varje fordon pågår, tillika användandet av miljövänliga alternativ såsom kollektivtrafik eller cykel. Vid årsskiftet 2017/2018 upphörde all tankning av bensin, med ett tekniskt undantag för en begränsad mängd bensin som behövs i starten av biogasbilar för att fordon ska fungera. Nämnden för Arbete och välfärd har en klart uttalad ambitionsnivå att nå utsläppsmålet noll CO2 år Åtgärderna följs upp, utvärderas och återkopplas kontinuerligt till verksamheterna. Medvetenheten om att tanka rätt bränsle samt dialog kring resvanor bidrar till ett minskat klimatavtryck. Dock kvarstår en del arbete innan förvaltningen, i möjligaste mån, har en klimatneutral fordonsflotta. Effektivisera användandet av bilar i förvaltningen Till hösten väntas en koncernövergripande upphandling av fordon. På förvaltningsnivå pågår en genomlysning av verksamheternas behov, möjlighet till effektivisering och analys av befintlig och framtida fordonsflotta. Underlag beräknas vara färdigt i samband med årsbokslut. Medverka i framtagande och implementering av Hållbara Växjö 2030 Arbete och välfärd medverkar i den koncernövergripande arbetsgruppen för hållbara Växjö Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 13

43 Information från Växjö kommun Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Nya steg mot full sysselsättning Riktningsmålets utveckling Nämnden för Arbete och välfärd uppvisar god måluppfyllelse gällande riktningsmålet nya steg för full sysselsättning. Ett gynnsamt arbetsmarknadsläge i kombination med välutvecklad samverkan mellan Växjö kommun, Arbetsförmedlingen och näringslivet bidrar till den positiva riktningen. Arbetslösheten minskar, tillika bidragsberoendet. De utbildningssatsningar som gjorts ger fler möjlighet till fortbildning och ökad anställningsbarhet. Sammantaget bidrar således det strategiska samverkansarbetet, resurseffektiva arbetsmetoder och långsiktiga investeringar till att fler personer tar sig till sysselsättning. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Det totala antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen i Kronobergs län, liksom antalet öppet arbetslösa och programdeltagare har minskat jämfört med föregående år, och ligger idag på 7,7 procent. För Växjö är motsvarande siffror 7,4 procent vilket innefattar öppet arbetssökande och arbetssökande i program. Enligt Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsprognos förväntas sysselsättningsgraden stagnera, och arbetslösheten öka till 7,9 procent inför Betydande skillnader i arbetslöshetssiffror kvarstår mellan utrikes- och inrikesfödda personer. De som saknar slutförd gymnasieutbildning löper större risk att hamna i långtidsarbetslöshet. Denna vattendelare syns tydligt bland alla inskrivna arbetslösa. Arbetsmarknadens allt högre ställda krav på presumtiva medarbetares utbildningsbakgrund bidrar sannolikt till ovan prognos. För inskrivna arbetslösa i åldrarna år har svängningarna över tid varit små. Inom denna grupp har arbetslösheten under en lägre period stått nästintill stilla på cirka 5,8 procent. Till självförsörjning via studier eller arbete Kommunen arbetar målinriktat för hållbar kompetensförsörjning. Den lokala utbildningsplikten i kombination med flera andra faktorer såsom Arbetsförmedlingens utbildningsplikt, välutvecklad vuxenutbildning och Sfi i kombination med yrkesutbildning, ger fler personer möjlighet att bryta ett bidragsberoende. Förvaltningen för statistik på olika sätt beroende på om individen går vidare till självförsörjning från pågående arbetsmarknadsinsats eller från ekonomiskt bistånd. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd statistikförs antal hushåll. När personen/-erna i hushållet påbörjar insatser via arbetsmarknadsenheterna skrivs man in på individbasis. I nedan presenterade siffror förekommer således sannolikt dubbel statistikföring, varför resultatet bör tolkas nyanserat. Oavsett statistikens sammansättning genererar dock verksamheternas gemensamma arbete positiva resultat. Mellan 2017 och 2018 ökade antalet individer som gått från förvaltningens arbetsmarknadsverksamheter vidare till studier från 4 procent till 10 procent, en trend som håller i sig under första halvan av procent har hittills avslutats till arbete, vilket indikerar på ett gott utfall för 2019 då utfallet för helåret 2018 landade på 26 procent. Den positiva trenden kan sannolikt delvis härledas till den gemensamma samlokaliseringen på Kronobergsgatan 18, där Växjölöftet vuxenutbildning tillsammans med Arbetsförmedlingen synliggör utbildningsvägar och gör kopplingen mellan regeringens utbildningsplikt och kommunens ökade utbildningsutbud tydlig. Dessutom pågår ett systematiskt arbete på flera enheter att matcha mot utbildning. För delåret har 2,4 procent av hushållen som uppburit ekonomiskt bistånd i åldersgrupp 30 år och uppåt avslutats till studier. För delåret har 22,4 procent av hushållen som uppburit ekonomiskt bistånd i åldersgrupp 0-29 år avslutats till studier. 63,1 procent har hittills under året slutfört kurs i grundläggande vuxenutbildning slutförde 69,4 procent kurs, jämfört med rikets 70,4 procent. För år 2018 saknar Skolverket statistik på riksnivå, dock låg Växjö på 77,2 procent. Delårets resultat pekar således mot ett positivt resultat, och en mer övergripande analys görs vid helåret. Kostnaderna per heltidsstuderande på komvux sjunker över tid. Kostnaderna är lägre i jämförelse med större stad (ovägt medel) samt föregående år, vilket sannolikt delvis kan härledas till införandet av ny ersättningsmodell i mitten av Sedan 1 januari 2019 råder dock en annan prissättning, vilket sannolikt kommer bidra till ökade kostnader över tid. Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande Större stad (ovägt medel) Växjö Källa: Kolada (SCB och Skolverket) Nyckeltalet gällande andel personer som är i en verksamhet relaterad till yrkesutbildningen 6 månader efter avslutad yrkesvux visar på gott utfall. 89 procent av de tillfrågade eleverna uppgav att de befann sig i arbete och 3 procent att de fortsatt stu- Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 14

44 Information från Växjö kommun derar. Dock förekom ett visst bortfall vid enkätundersökningen, av totalt 89 tillfrågade personer svarade 74. En process är framtagen för sömlös övergång mellan gymnasiet och vuxenutbildningen, detta i syfte att få fler gymnasieungdomar som inte slutfört gymnasiet att smidigt gå vidare till vuxenutbildningen. Modellen är testad i skarpt läge under vårterminen 2019 och cirka 35 elever har varit aktuella i övergången. Uppföljning av eleverna visar att majoriteten, 30 personer, har gått vidare till någon form av studier. Dessa innefattar exempelvis olika yrkesutbildningar, Sfi C/D samt grundkurs i svenska eller engelska. Övriga elever inväntar besked på sökt utbildning, alternativt saknas i verksamhetssystemet, och kan således antas ha flyttat från kommunen. Inkluderingen av sommarskolan i Växjölöftet sommar innebär att elever som bedöms riskera att inte nå fullständiga betyg i matematik, svenska och svenska som andraspråk ska genomföra sommarskola innan de är berättigade ett feriejobb. Då flertalet av de platser som finns genom Växjölöftet sommar är förlagda på verksamheter under de första tre sommarveckorna har det varit svårt att bereda platser i den ordinarie verksamheten för de som efter avslutad sommarskola ska feriearbeta. Med anledning av detta inleddes under hösten 2018 en dialog med Växjöbostäder, vilket resulterade i frigjorda platser hos dem under veckorna efter avslutad sommarskola. Arbetet med implementeringen av den nya modellen för Växjölöftet yrkeshögskola fortgår och till hösten påbörjas nya utbildningar. Växjölöftet yrkeshögskola arbetar aktivt med den regionala kompetensförsörjningen och ämnar tillsammans med nätverket YH Kronoberg ansöka om regionala tillväxtmedel. Förvaltningen möter upp kommunens och länets arbetsgivare på ett effektivt sätt via Arbetsgivarcenter. Där matchas arbetssökande med arbetsgivarnas kompetenskrav i samverkan med Arbetsförmedlingen. Sedan projektets start i september 2018 fram till delårsavstämningen 2019 har Arbetsgivarcenter varit i kontakt med 152 företag som i sin tur har lett till 121 tillsatta tjänster. Nöjdheten hos arbetsgivare utvärderas löpande, och utfallet visar att företagen är nöjda med den service de får. Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheterna genomför en omorganisation i syfte att öka tillgängligheten, öka rättssäkerheten och effektivisera handläggningen av ekonomiskt bistånd. Önskad effekt för omorganisationen innefattar ökade möjligheter till individualiserat stöd, bland annat genom införandet av koordinatorer och vidareutveckling av arbetsmarknadsinsatser. Vid utformningen av arbetsmarknadsenheterna tas erfarenheter från projekten Etableringssamverkan Kronoberg och Familjeteam tillvara. Goda effekter har uppnåtts via projekten, i synnerhet gällande avslut till arbete och studier för arbetssökande som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. Vid beräkning av nettokostnaderna för kommunens arbetsmarknadsåtgärder mäts omfattning av personal på arbetsmarknadsverksamheten och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller som fått kommunala anställningar. Resultatet visar en minskning av kommunens kostnader i jämförelse med det av verksamheten själv omräknade resultatet för 2017 på 632 kr/invånare. Växjö ligger även lägre än snittet för större städer. Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Större stad (ovägt medel) Växjö * års utfall visar att 22 procent av kvinnorna och 30 procent av männen har börjat arbeta efter avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, vilket är en positiv utveckling och ligger i nivå över större stad (ovägt medel). En sammanslagning av nyckeltalen avslut till studier respektive arbete har sjunkit marginellt, men ligger på nivå över större stad (ovägt medel). Vidare uppföljning görs vid helåret. Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel (%) Större stad (ovägt medel) Växjö Källa: Kolada (egen undersökning i kommunen) Analys vuxna till självförsörjning Andel vuxna som avslutas till självförsörjning från ekonomiskt bistånd har minskat efter årets sex första månader i jämförelse med motsvarande period Orsakerna till detta bör följas över tid. För vuxna är skillnaden mellan 2018 och 2019 marginell, 45,8 procent för 2019, i jämförelse med 47,3 procent Merparten av vuxna som avslutas till självförsörjning går till arbete, i absoluta tal totalt 59 personer under perioden. 5 vuxna har gått vidare till självförsörjning genom studier. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 15

45 Information från Växjö kommun Analys unga till självförsörjning Ungdomsarbetslösheten är en indikator för hur konjunkturen på arbetsmarknaden utvecklar sig. På ett år har arbetslösheten för länets unga minskat, från 10,4 procent till 9,5 procent. En av gymnasieskolans utmaningar är att en relativt stor andel av eleverna inte fullföljer sina studier med examen från ett nationellt program. Samtidigt är en slutförd gymnasieutbildning på många sätt en avgörande faktor för ungdomars etablering på arbetsmarknaden och för övergång till fortsatta studier. En analys av utbildningsförvaltningens nyckeltal visar att vid läsåret 2018 uppgick andelen elever som tar examen inom 3 år till 70%, vilket är en ökning med tre procentenheter i jämförelse med föregående år. Det är fler flickor än pojkar som tar examen inom tre år, 75 % respektive 65 %. Såväl flickor som pojkar har under den senaste treårsperioden ökat. Sammantaget mellan 2016 och 2018 ökar andelen som tar examen inom tre år vilket tyder på en positiv trend. Växjös kommunala skolor visar ett resultat som ligger i nivå över såväl riket som större städer. Dessa indikatorer visar på en generell positiv trend hos kommande arbetskraftsreserv, vilket kan förväntas ge genomslag i förvaltningens måluppfyllelse för flertalet av riktningsmålen under en längre tidshorisont. Andel avslutade unga till självförsörjning är högre efter årets sex första månader jämfört med motsvarande period 2018, 46,6 procent 2019 kontra 41,6 procent Merparten av unga som avslutas till självförsörjning går till arbete, i absoluta tal totalt 33 personer under perioden. 22 unga har gått vidare till självförsörjning genom studier. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 16

46 Information från Växjö kommun Fler personer ges möjlighet att aktivt välja meningsfull sysselsättning. För att främja möjlighet till sysselsättning för personer med missbruksproblematik och samsjuklighet kommer förvaltningen etablera ett så kallat mellansteg under Färre hushåll i behov av ekonomiskt bistånd Antal hushåll med utbetalt ekonomiskt bistånd visar på en minskning i förhållande till Vid ingången av 2019 uppgick antal hushåll till 866, vilket är en minskning över tid trots en ökande befolkning. En jämförelse visar att vid 2016 års ingång uppbar 1028 hushåll ekonomiskt bistånd, vilket sedan successivt minskat. Under årets första del har antal hushåll ökat något, vilket sannolikt kan kopplas till bland annat arbetsgivarnas generellt ökade kompetenskrav samt färre former av anställningsstöd, vilket i sin tur bidrar till svårigheter att varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden. Trots en ökning så är antal hushåll 3 procent lägre vid halvårets slut att jämföra med samma period Förändringen i antal, jmf 2018 Förändringen i %, jmf 2018 jan ,7% feb ,0% mars ,3% apr ,2% maj ,3% jun ,0% jul 954 aug 948 sep 919 okt 889 nov 866 dec 868 Utfallet för nettoutbetalningarna av försörjningsstödet efter årets sex första månader uppgår till 36,6 mkr, att jämföra med budget om 34,2 mkr. En bidragande faktor till ökningen kan vara den höjda riksnormen för 2019, vilket faller utanför budgetramen, samt större bidragshushåll. Utfallet för motsvarande period 2018 var 37,3 mkr. Individer som uppbär ekonomiskt bistånd har tillgång till Mina sidor där de själva kan följa sitt ärende. Införandet av en digital ansökan görs hösten Parallellt med detta genomförs automatiseringen av ekonomiskt bistånd. Förvaltningen arbetar med ytterligare initiativ för att säkerställa god service internt och externt. Digital signering vid social beredskap är i drift, tillika stöd för mobil journalföring. Upphandling av gemensamt verksamhetssystem pågår i samverkan med omsorgsförvaltningen. Under februari månad genomfördes återigen den med Arbetsförmedlingen gemensamma satsningen Växjölöftet jobbvecka och jobbmässa. Totalt deltog ca personer under jobbveckan, och utöver detta hade jobbmässan 3800 besökare. 81 företag deltog på mässan. Dämpat ekonomiskt läge Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsprognos visar att Sverige under 2018 hade den högsta sysselsättningsgraden i EU. Under året ökade dessutom graden av sysselsättning för både inrikes- och utrikesfödda. Senaste årens befolkningsökning tillsammans med det goda arbetsmarknadsläget fortsätter främja sysselsättningstillväxten i Kronobergs län, även om den väntas växla ner i takt under kommande år. Hela arbetskraftsreserven nås dock inte av de gynnsamma förutsättningarna. Bland grupper med lägst gymnasial utbildning har arbetslösheten minskat och bedöms hålla sig på låga nivåer. Dock sker motsatt utveckling för personer med högst förgymnasial utbildning och andra inskrivna arbetslösa i utsatt ställning på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ringar in fyra grupper som bedöms ha svårigheter att finna, få och behålla ett arbete. Utomeuropeiskt födda personer, de som saknar gymnasiekompetens, personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan samt personer i åldersspannet år bedöms vara grupper med höga trösklar in på arbetsmarknaden. Minskade möjligheter till subventionerade anställningar och generellt lågt inflöde till utbildningar som leder till varaktig etablering på arbetsmarknaden slår hårt mot utsatta grupper och samhällstillväxten i stort. Vårens arbetsmarknadsprognos från Arbetsförmedlingen visar på ett trendbrott gällande långtidsarbetslösa personer. Gruppen har tidigare utgjorts övervägande av män, men årets siffror visar att kvinnor nu utgör majoriteten av de som varit arbetssökande i mer än 12 månader. Den svagaste utvecklingen återfinns bland utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Arbetsförmedlingens omställning I samband med regeringsbildningen och januariöverenskommelsen fastslogs att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 17

47 Information från Växjö kommun och att ett nytt LOV-system för fristående aktörer ska införas. Arbetsförmedlingen ska fokusera på myndighetsansvar i form av kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och statistik och analys. Arbetsförmedlingens förändrade uppdrag ställer krav på utökad samverkan, effektivisering och fokus på gemensamma värdeskapande strategier. I början av året varslade myndigheten ett betydande antal medarbetare som en följd av riksdagens budgetbeslut i december. Vidare meddelade man kort efter det lagda varslet, att det finns ett omedelbart behov av att avveckla cirka 130 lokala kontor runt om i landet. För Kronobergs del innebär detta att kontoren i Växjö, Ljungby och Älmhult finns kvar, medan övriga kommunkontor stängs. Framtid och omvärld Under första delen av 2019 fortsätter det generellt gynnsamma klimatet för tillväxt i kommunen. Efterfrågan på arbetskraft är förhållandevis stort, lokalt såväl som nationellt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) prognostiserar dock att konjunkturens kulmen nås nästa år och bedömer att BNP-tillväxten faller till 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent SKL bedömer vidare att skatteunderlagstillväxten dämpas under 2021 och Växjös och Sveriges utmaningar gällande kompetensförsörjning kvarstår, och tendenser till ett avsvalnande konjunkturläge börjar synas. Glappet mellan företagens kompetenskrav och befintlig utbildnings- och kompetensnivå hos arbetskraftsreserven kvarstår. Arbetsförmedlingen prognostiserar en brist på totalt personer som under kommande fem år har den kompetens som arbetsgivarna söker. Över hälften, 55 procent, behövs inom hälso- och sjukvård samt olika pedagogiska yrken. För att främja jämställdhet på arbetsmarknaden krävs en fortsatt analys och medvetenhet gällande vilka insatser och utbildningar som erbjuds respektive individ. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport från juni 2019 visar att män i högre grad än kvinnor tar del av olika typer av stöd, exempelvis anställningsstöd, lönebidragsanställningar eller stöd till start av näringsverksamhet. För att stötta kommunens invånare till egenförsörjning tar förvaltningen ett samlat grepp kring utökade antal utbildningsplatser, ytterligare fokus på träffsäkra matchningar samt fördjupad samverkan med Arbetsförmedlingen och näringslivet. Inom ramen för Växjölöftet pågår en rad satsningar för att knyta samman individens och företagens kompetensbehov. Vidare ställs högre krav på verksamhetens förmåga att snabbt ställa om utifrån omvärldens rådande omständigheter. Behovet av individanpassade insatser samt kunskap om de processer som arbetssökande och företag befinner sig i är av största vikt. Särskilt fokus bör läggas på personer med låg utbildningsbakgrund samt de som drabbats av psykisk ohälsa. Växjö kommun har en sammanhållande roll i att stötta befintlig kompetensreserv och näringsliv för att tillse fortsatt tillväxt. Uppdrag Växjölöftet Sommar kopplas till deltagande i sommarskola för gymnasieelever som riskerar att inte nå fullständiga betyg. Under hösten 2018 och våren 2019 har kontinuerlig samverkan med utbildningsförvaltningen resulterat i en process för att inkludera ferieskolan i Växjölöftet sommar Fyra elever kombinerade ferieskola med feriearbete under sommaren. En fördjupad analys av processen beräknas vara färdig under hösten. Implementera den lokala, utökade utbildningsplikten för biståndsmottagare utan gymnasial utbildning. Bättre förutsättningar ska ges för att så många som möjligt ska påbörja studier mot självförsörjning. En förstärkning med studie-och yrkesvägledare på arbetsmarknadsenheterna har genomförts och ett större fokus på studier genomsyrar individens planering. Direktantagning är möjlig där behov föreligger. För personer som är aktuella inom rehab kopplas dessa till arbetsmarknadsenheterna för en vidare planering mot studier när det blir aktuellt. Antalet individer som går vidare till arbetsmarknad från rehab är förhållandevis få. Samverkan med utbildningsanordnarna förstärks ytterligare, vilket möjliggör vägledning och uppföljning för ett utökat antal elever. Studerande som riskerar studieavbrott eller att inte avsluta sin gymnasieutbildning ska få en sammanhängande studieplan från gymnasieskolan/gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen Process för sömlös övergång mellan gymnasiet och vuxenutbildningen är framtagen. Under vårterminen 2019 blev 35 elever aktuella för övergång till vuxenutbildningen. För att kvalitetssäkra uppföljningsförfarandet pågår en översyn av hur vägledarna inom vuxenutbildning i Växjö kommun arbetar. Till hösten kommer samtliga vägledare att ha en eller flera ansvarsskolor med huvudsakligt syfte att följa upp elevernas progression samt stävja avhopp. Utveckla samverkan med gymnasiesärskolan för att fler ska gå vidare till arbete eller fortsatta studier efter gymnasiet Process framtagen av en arbetsgrupp som presenteras i höst. Lärvux deltar i arbetsgrupp med representation från vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan, omsorgsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Förbättra studerandes möjlighet att göra informerade val med en digital jämförare som redovisar statistik och utbildningsalternativ för olika anordnare av vuxenutbildning Växjölöftet vuxenutbildning har utvecklat en digital jämförare innehållande specifik information gällande samtliga Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 18

48 Information från Växjö kommun Uppdrag utbildningsanordnare, vilken används i samband med vägledning till vuxenutbildning på Kronobergsgatan 18. Införandet av SAITS (skoladministrativt it-system) som är ett it-stöd vid ansökan, antagning och handläggning av vuxenutbildning, är genomförd. Jämförarverktyget innehållande information om olika utbildningar och utbildningsanordnare kommer byggas upp i Stratsys under senare delen av 2019 och början på Arbetet med en jämförartjänst med kvalitativ data baserat på in- och utskrivningsenkäter från elever är ännu inte påbörjat. Dock förs dialog med it-enheten och en behovsanalys ska tas fram. Implementera ny modell för Yrkeshögskolan Arbetet med implementeringen av den nya modellen för Växjölöftet Yrkeshögskola fortgår. Antalet ansökningar att bedriva yrkeshögskoleutbildningar har sjunkit något för riket i helhet sedan förra året, inkomna ansökningar i år i jämförelse med föregående år. I Kronobergs län och Växjö kommun ökar dock antal sökta utbildningar jämfört med förra året, vilket innebär att Växjös andel av de totala ansökningarna i riket stiger markant. Under 2019 inkom 16 ansökningar jämfört med 10 stycken för I samverkan med utbildningsanordnare används förvaltningens tjänsteutbud som satellitort samt process- och anordnarstödjare. I den nya modellen för Växjölöftet Yrkeshögskola fungerar förvaltningen som satellitort till andra utbildningsanordnare, istället för att bedriva yrkesutbildningar i egen regi. Utveckling av utbildningar kopplat till identifierade behov i regionen har resulterat i yrkeshögskoleutbildningen drifttekniker/processoperatör, som drivs tillsammans med NOVA Utbildning i Oskarshamn med start augusti En del av modellen för yrkeshögskolan innebär att Växjö arbetar för ett ökat antal yrkeshögskoleutbildningar i samverkan med utbildningsanordnare i Kronobergs län via nätverket Yh- Kronoberg. Växjölöftet Yrkeshögskola driver detta nätverk där kompetens om exempelvis mer flexibla utbildningsmodeller ska utvecklas och att i samverkan ansöka om regionala tillväxtmedel. I höst startar omgång två för redovisningskonsult, 400 yhp och fastighetsingenjör tekniska system, 415 yhp, då som satellitutbildning. Till ansökningsomgången för yrkeshögskoleutbildningar med beslut 2019 deltar Växjö yrkeshögskola i omsök av redovisningskonsult och fastighetsingenjör tekniska system, som ämnas bedrivas i samverkan med KYH AB i Stockholm. Arbetet har påbörjats med ansökningar till ansökningsomgången 2020 där Växjölöftet Yrkeshögskola tillsammans med andra yrkeshögskoleutbildare kommer ansöka om följande yrkeshögskoleutbildningar; fastighetstekniker, specialist träkonstruktion, hotel supervisor och it-infrastrukturspecialist. Implementera en sammanhållen valfrihetsmodell med resultatbaserad ersättning för sysselsättning enligt SoL och LSS (daglig verksamhet), för att främja möjlighet till sysselsättning för personer med missbruk och psykisk ohälsa Arbetsgruppens arbete pågår i syfte att få fram ett förslag på en gemensam modell, och besluten har kategoriserats efter de behovsnivåer som föreslogs. Kartläggningen som genomförts visar att behov verkar finnas av fyra nivåer. Beräkning av ersättningsnivåer har påbörjats utifrån verksamhetens befintliga kostnader. Förfrågningsunderlag ska utarbetas efter sommaren. Förslag på en sammanhållen modell avseende daglig verksamhet (LSS) och sysselsättning (SoL) ska presenteras under hösten. Utveckla Parketten som träffpunktsverksamhet för hela Växjö tätort Analys av hur Parkettens träffpunktsverksamhet kan utvecklas pågår. Sammanställning bedöms vara färdig i samband med årsbokslut. Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Öppet arbetssökande och arbetssökande i program Andel personer som är i en verksamhet relaterad till yrkesutbildningen 6 månader efter avslutad yrkesvux Andel som slutfört kurs i grundläggande vuxenutbildning ,8 % Delår Delår ,1 % Andel personer som är i en verksamhet relate Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 19

49 Information från Växjö kommun Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid rad till yrkesutbildningen 6 månader efter avslutad Yrkeshögskola Jämförelse med större stad Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Andel som avslutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd (%) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel (%) Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd, kr/inv Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande * % Gällande nyckeltalet för andel som slutfört kurs i grundläggande vuxenutbildning har Skolverket ännu inte sammanställt statistik för delåret 2019 (riket). Dessutom saknas statistik för helår (riket) för 2018, därför saknas accepterat värde. Växande näringsliv Riktningsmålets utveckling Företagsklimatet i Växjö kommun är fortsatt stabilt. I Svenskt näringslivs näringslivsundersökning uppnår Växjö kommun 3,7 i betyg på en 6-gradig skala. Resultatet är bättre än både länet ackumulerat och rikssnittet (3,6 respektive 3,4 i betyg). Expansionsbehovet märks tydligt i efterfrågan på verksamhetsmark. Antalet varsel är fortsatt lågt, och endast ett fåtal företag har minskat personalstyrkan på grund av omstrukturering. Arbetsgivarcenter fortsätter sitt arbete för kompetensförsörjning och ökad sysselsättning. Samlokaliseringen mellan Växjö kommun och Arbetsförmedlingen möjliggör en stark koppling till regional samverkan genom ordinarie verksamheter, projekt och utbildningsanordnare. Arbetsmetoden ger effekt på riktningsmålet såtillvida att näringslivet erbjuds en samlad offentlig stöttning i sin rekryterings- och kompetensförsörjningsprocess. I takt med att arbetsgivarna efterfrågar en alltmer kvalificerad arbetskraft samtidigt som alltfler arbetslösa personer bedöms ha en tröskel in på arbetsmarknaden krävs fortsatta organisationsöverskridande och värdeskapande arbetsmetoder. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 20

50 Information från Växjö kommun Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport för 2019 visar att matchningen på arbetsmarknaden försämrades under Arbetsgivare inom många branscher vittnar om att arbetssökande i många fall saknar de kompetenser som efterfrågas. Resultatet av kompetensbortfall innebär exempelvis brist på möjlighet att expandera, uteblivna eller avbrutna rekryteringar eller en försämring av kvalitet i verksamhet eller produktion. Arbetsgivarcenter har medverkat i näringslivsavdelningens upprättande av ett integrationsinitiativ där privata företag är centrala. Företagen vill genomföra insatser av social karaktär och parallellt säkra upp sin kompetensförsörjning. Dessa insatser möjliggör bland annat att fler utrikesfödda kvinnor kan äntra den svenska arbetsmarknaden. Denna process kräver dock långsiktighet och kan ännu inte anses uppfylld. I arbetet med att säkerställa en god handläggning och förbättra informationen om myndighetsutövning arbetar alkoholhandläggarna med kontinuerliga utbildningsinsatser. Detta görs tillsammans med regionen och Polisen. Förvaltningen deltar i arbetet med framtagandet av en ny näringslivsstrategi. Denna ska ge förutsättningar för långsiktig och hållbar samverkan tillsammans med näringslivet. Framtid och omvärld Företagens expansionstakt riskerar att bromsa in då tillgänglig arbetskraft inte når upp till arbetsmarknadens krav på meriter. Detta innebär i sin tur en ökad risk för långtidsarbetslöshet för de individer som av olika skäl inte etablerat sig i arbetslivet. Med en förändrad demografisk utveckling där fler ska försörja en alltjämt växande och åldrande befolkning ställs det höga krav på kompetent arbetskraft för att säkra den offentliga sektorns välfärdstjänster. SKL bedömer att sysselsättningen inte kommer att växa i samma takt under nästkommande år. Den starka skatteunderlagstillväxt som kommuner, landsting och regioner har kunnat vänja sig vid under den långa konjunkturuppgången sedan finanskrisen, dämpas nu betydligt. Utmaningarna på arbetsmarknaden ställer inte enbart krav på arbetsmarknadspolitiken utan behöver stöd från flera andra politikområden, bland annat utbildnings-, social-, bostads- och näringspolitiken. Fler arbetsgivare, både offentliga och privata, behöver anpassa sina krav vid rekrytering för att säkra sina planerade anställningsbehov. Dessutom behövs insatser för att göra yrken och branscher mer attraktiva för att lyckas tillgodose behovet av efterfrågad arbetskraft. Uppdrag Förbättra information om myndighetsutövning till företag och allmänhet Under våren har en första version av digital tillståndsguide publicerats. Vidareutvecklingen av denna pågår kontinuerligt främst med fokus på att alltfler av de tillstånd som finns i guiden ska uppgraderas till e-tjänster. Detta är ett av stegen för att nå en mer digitaliserad myndighetsutövning, med ökad service och tillgänglig information till företag och allmänhet som resultat. Ta fram en näringslivsstrategi. Förvaltningen deltar aktivt i framtagandet av en ny näringslivsstrategi. Snabbare etablering för nyanlända Riktningsmålets utveckling Riktningsmålet utvecklas sammantaget i positiv riktning. Utfallet för årets första del har varit gynnsam, med en minskad arbetslöshet och fler arbetstillfällen. Förvaltningens insatsstruktur och strategiska kompetensförsörjningsarbete ger resultat. Ordinarie verksamheter samt projekt bedriver ett aktivt samverkansarbete med berörda myndigheter, civilsamhället och näringslivet, vilket ger nytillkomna medborgare möjligheten att etablera sig i kommunen. Enligt Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsprognos beräknas utrikesfödda personer tillsätta nio av tio av de nya jobb som växer fram under kommande år, vilket visar på goda chanser till etablering på arbetsmarknaden. Utmaningar i form av exempelvis språkbarriärer, utbildningströsklar, olika former av ohälsa, drivkrafter för arbete samt svårighet att matcha arbetsgivares kompetensbehov kvarstår. Utrikesfödda kvinnor har en särskilt utsatt ställning på arbetsmarknaden, och flertalet initiativ har under perioden tagits för att stävja negativa trender av utanförskap och bidragsberoende. Sammantaget möjliggör förvaltningens arbete att fler kan etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I remissen för den regionala strategiska överenskommelse för mottagande och etablering föreslås ett specifikt mål som rör kvinnors etablering på arbetsmarknaden - en länsgemensam målsättning om att dubblera andelen kvinnor som efter etableringen går till arbete eller studier. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Arbete, utbildning och sysselsättning är grundläggande delar i ett samhälle som strävar mot innanförskap och tillvaratagandet av kompetens. Förvaltningens integrationsarbete bygger på tidiga och behovsanpassade insatser, utökat utbildningsutbud och koordinerade arbetsmetoder. Förvaltningen arbetar strategiskt och övergripande med att påskynda etableringen för nyanlända. Genom ESF-projektet Etableringssamverkan Kronoberg och Dua, delegationen för unga och nyanlända i arbete, har man samlat länets kommuner och myndigheter i arbetet med lokala och regionala överenskommelser. I och med detta stärks Växjös Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 21

51 Information från Växjö kommun och regionens gemensamma integrationsstrategier, och kopplingen till ledningssamverkan och styrgrupp för arbetsmarknadssamverkan tydliggörs ytterligare. Förvaltningen ämnar dra lärdom av erfarenheterna från Mottagningscenter Landningsbana och utveckla strategier för att bättre hantera de förändringar som sker i omvärlden. Samordningsarbetet kring ett gemensamt Mottagnings- och etableringscentrum fortgår. Målet är att erbjuda ett smidigare mottagande och bättre förutsättningar för en effektivare etablering. Förslag på inrättande av ett statligt servicekontor på Araby har uppkommit, och dialog har påbörjats med ansvarig myndighet. ESF- projektet Etableringssamverkan Kronoberg, har under första halvan av 2019 fortsatt vidareutvecklingen av läns- och organisationsövergripande arbetsmetoder. Koordinatorsrollen har fått stort genomslag, vilket delvis bidrar till omorganisationen av avdelningen Arbete och lärande. Framgångsfaktorer inkluderar ett coachande förhållningssätt, en nyanserad kartläggning där den arbetssökandes hela livssituation och hälsoläge gås igenom, individanpassat stöd samt tydlig koppling till utbildning och arbetsmarknad. Redan under förarbetet konstaterades att kvinnor har ett sämre utfall än män efter avslutad etablering. Kvinnor tar dessutom i lägre utsträckning del av kompletterande insatser under sin etableringstid, varför projektet har haft fokus på att särskilt beakta deras situation på arbetsmarknaden. Etableringssamverkan Kronoberg uppnår målsättningen att minst 42,5 procent av deltagarna ska vara kvinnor, och har idag en fördelning på 60 procent kvinnor och 40 procent män. Snedfördelningen till förmån för kvinnor är medveten och bedöms som positiv med tanke på gruppens utsatta läge på arbetsmarknaden. Över 700 personer har deltagit i projektet. 32,4 procent av kvinnorna har hittills avslutats till arbete eller studier, motsvarande siffra för männen är 42,8 procent. Länsstatistik för maj 2016, innan projektets början, visar att 31 procent befann sig i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etablering. Motsvarande siffror för delåret 2019 är 39 procent för Växjö, att jämföra med riket; 45 procent. Växjö visar en positiv nedåtgående trend gällande avvikelse från förväntat värde, förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) mellan år. I jämförelse ligger Växjö dock över nivå för större stad (ovägt medel). Måttet beskriver skillnaden mellan faktisk förvärvsfrekvens och förväntad sådan. Den statistiska modellen tar hänsyn till skyddsbehövande och deras anhörigas vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå, samt arbetslöshet i kommunen bland inrikesfödda. Med skyddsbehövande och deras anhöriga avses personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar. Personerna kan ha bott i Sverige både kortare och längre tid. Avvikelse från förväntat värde, förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år, andel (%) Större stad (ovägt medel) ,2-2,0-1,7 Växjö -6,2-5,3-3,4 Källa: Kolada (SCB) Hur lång tid det tar för flyktinginvandrare och deras anhöriga att komma i arbete beror i stor utsträckning på deras utbildningsbakgrund. Även andra faktorer såsom konjunkturläge och arbetsmarknadens krav påverkar möjligheterna att etableras. Längst tid tar det för lågutbildade som saknar gymnasial utbildning. Nedan visas genomsnittlig förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och deras anhöriga som varit folkbokförda i Växjö minst fyra år. Trenden visar att förutsättningarna att etablera sig på arbetsmarknaden har förbättrats sedan Trenden är uppåtgående över tid, men bedöms plana ut, då det stora antal flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015 ännu inte räknas med i nedan statistik. Andel förvärvsarbetande i befolkningen, procent efter region, kön, utbildningsnivå, bakgrundsvariabel och år. Samtliga utbildningsnivåer, vistelsetid 4-9 år. Växjö män och kvinnor ,3 47,1 51,5 53,9 Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 22

52 Information från Växjö kommun män 49,1 51,6 56,5 60,1 kvinnor 40,9 42,1 45,7 47,1 Riket män och kvinnor 51,9 55,3 58,4 59,9 män 57,6 61,2 64,4 66,2 kvinnor 46 49,1 52,1 53,4 Källa: Kolada (STATIV från SCB). Parallellt med Etableringssamverkan Kronoberg löper Hälsofrämjande etablering, även det ett ESF-projekt, som arbetar med hälsofrågor som rör nyanlända. Växjö är ett av sex delprojekt i landet och huvudsyftet är att utveckla arbetsmetoder för att överbrygga hälsorelaterade hinder till etablering på arbetsmarknaden och självförsörjning. SKL, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är sammanhållande parter på nationell nivå och sammanfogar de olika delprojekten via gemensamma riktlinjer och mål. Även Hälsofrämjande etablering arbetar utefter strategiskt koordinerande metoder, och de båda projekten utgör tillsammans med bland annat Dua, Kronobergsgatan 18, Arbetsgivarcenter och ordinarie verksamheter en bred kunskapsreserv kring integrationsfrågor i kommunen. Förvaltningen bedriver boskola för nyanlända i samverkan med bostadsbolagen. Initiativet syftar till att öka kunskapen kring hur man söker bostad samt hur skötsel av en lägenhet och tillhörande omgivningar fungerar. Detta möjliggör att fler familjer kan bo kvar i sina bostäder och att fler får verktyg att ta bättre hand om sin boendemiljö. Omorganisationen av Växjölöftet vuxenutbildning har gett effekt. Inom Växjölöftet vuxenutbildning finns ett brett utbud av teoretiska kurser inom Sfi, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt lärvux. Pedagogisk kvalitet och utveckling, arbetslivsinriktad språkutbildning och progression utvärderas och säkerställs genom dessa kvalitetsuppföljningar. Under våren har olika kompetensutvecklingsinsatser med fokus på bland annat andraspråksinlärning initierats, dessa kommer fortsätta under hösten. Flera yrkesutbildningar i kombination med Sfi har startats och utvecklingen för fler sådana är god. Andelen elever på Sfi som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare har sedan 2016 sjunkit något för varje år. Nedgången kan sannolikt delvis härledas till att allt färre elever studerar Sfi jämfört med tidigare år. Alla elever som har klarat kurserna ingår, oavsett avbrott. Även elever som klarar fler kurser och de som klarat hela Sfi ingår i nedan statistik. Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel (%) Större stad (ovägt medel) Växjö Källa: Kolada (SCB) 4,8 procent av de elever som läser Sfi på studieväg 2 och 3 kombinerar språkstudierna med yrkesutbildning (statistiken avser delåret 2019). Andelen har således ökat något sedan helåret 2018, när 3,9 procent kombinerade sina studier. Ökningen kan delvis härledas till ett bredare utbildningsutbud, en politisk satsning på vuxenutbildning som budgetmässigt möjliggör en generösare antagning, yrkesbonus vid kombinationsutbildning, en tät samverkan med Arbetsförmedlingen samt rekryterande insatser som riktar sig till personer som erhåller försörjningsstöd och/eller är arbetssökande. Utfallet gällande kostnader för Sfi är lägre i jämförelse med föregående år samt med referensgruppen. I juli 2017 introducerades en resultatbaserad ersättningsmodell där utbetalning delades i en resultatbaserad grundersättning (80 procent av kr/h) samt en resultatbaserad ersättning (20 procent vid godkänt betyg A-E). Sedan 1 januari 2019 råder dock en annan prissättning, vilket sannolikt kommer bidra till ökade kostnader över tid. Kostnad svenska för invandrare, kr/inv Större stad (ovägt medel) Växjö Källa: Egen undersökning i kommunen Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 23

53 Information från Växjö kommun Framtid och omvärld Bristen på arbetskraft är ett fortsatt hinder för jobbtillväxten i flera regioner och inom ett flertal branscher. Mycket tyder på att de nyttjade arbetskraftsresurserna bland inrikesfödda i länet ligger nära det potentiella taket, då den genomsnittliga arbetslösheten för gruppen ligger på 3,8 procent. De resurser som inte nyttjas finns därmed i huvudsak bland utrikes födda, där arbetslöshetsnivån i Kronoberg är 29,3 procent (källa Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos, genomsnitt av kvartal och kvartal ). På grund av att den totala tillgängliga arbetskraften över tid bedöms öka, kombinerat med ett svagare konjunkturläge och färre subventionerade jobb, prognostiserar Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar kommande år. För första gången på länge är fler kvinnor än män långtidsarbetslösa, och utrikesfödda kvinnor som inte har gått ut grundskolan har det allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har beslutat att ändra i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för Ändringen innebär att 300 miljoner kronor får användas till fler insatser, bland annat för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Omfördelningen av medel innebär att personer som inte omfattas av etableringsuppdraget kommer att kunna ta del av Arbetsförmedlingens insatser och program i högre utsträckning. Den arbetskraftsreserv som utrikesfödda personer utgör är ett ovärderligt tillskott för att expansion och tillväxt på arbetsmarknaden ska kunna ske i önskad takt och Växjö kommuns arbete för hållbar kompetensförsörjning fortgår. I samband med att möjligheten till extratjänster och moderna beredskapsjobb har stoppats kommer kommunen stå inför nya utmaningar för att tillvarata medborgarnas kompetens. Arbetsförmedlingens uppdrag kommer vidare fokusera mycket på uppföljning och kontroll, vilket innebär ett större behov av en sammanhållande part när det gäller matchning och stöd för de som vill etablera sig på arbetsmarknaden. För att Växjö kommun ska fortsätta vara en plats där både företag och människor kan växa, kommer förvaltningens sammanhållande roll och processinriktade arbetsmetoder vara av största vikt för en snabbare etablering för kommunens nyanlända medborgare. Uppdrag Genomföra riktade insatser för fler nyanlända kvinnor i arbete Samtliga berörda verksamheter strävar efter en mer jämställd arbetsmarknad och att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att utvärdera och vidareutveckla relevanta insatser samt utvärdera tillvägagångssätt och urval vid matchning. Syftet är att särskilt ta hänsyn till nyanlända kvinnors utsatta position på arbetsmarknaden. Arbetsgivarcenter stöttar näringslivet vid rekrytering och kompetensförsörjning och har en tydlig strävan mot att fler kvinnor ska matchas till lämpligt arbete. Panncentralen, Araby Park Arena och Bergendahlska gården arbetar för att synliggöra och förändra kvinnors situation. Samarbete mellan Familjecentralen och BVC pågår för att identifiera och komma i kontakt med föräldralediga. Målet är att initiera vägledningssamtal, diskutera sysselsättning efter föräldraledigheten samt erbjuda deltagande i språkfrämjande insatser. ESF-projekten Etableringssamverkan Kronoberg och Hälsofrämjande etablering har ett tydligt fokus på kvinnor, och arbetar medvetet för att tillgängliggöra relevanta insatser för målgruppen. För att tillse att samtliga arbetssökande får samma möjlighet till utbildning eftersträvas jämställd rekrytering till exempelvis förvaltningens jobbspår. Dock kvarstår könsskillnader i de olika utbildnings- och yrkesvalen. Språkundervisningen ska knytas närmre yrkesutbildning och jobb. Exempelvis med förändrad resultatstyrning av SFI-peng och yrkesbonus i SFI-pengen. Flertalet kompetensutvecklingsinsatser med fokus på andraspråksinlärning initieras, och kommer fortgå under hösten. Arbetet med att starta yrkesutbildning i kombination med Sfi är pågående. Kontinuerliga dialoger med utbildningsanordnare förs för att erbjuda integrerad utbildning inom industri, restaurang och vård/omsorg. Arbetet med resultatstyrning av Sfi-pengen är genomfört. Detta bidrar till eleven snabbare kan ta sig igenom Sfiundervisningen och att inlåsningseffekter stävjas. Genom flexibilitet i undervisningen mellan Sfi-/ och yrkeslärare främjas kopplingen till arbetslivet. När eleven gått ut i arbete som uppfyller vissa kriterier, utgår yrkesbonus till utbildningsanordnaren för yrkesutbildningen, effekterna analyseras närmare i samband med helåret. Samordna egna verksamheter till ett sammanhållet Mottagnings- och Etableringscentrum, helst samlokaliserat med ett eventuellt statligt servicekontor Dialog förs med ansvarig myndighet och insatser för att samlokalisera förvaltningens verksamheter pågår. Kartläggning och samordningsarbete fortgår i väntan på besked. Implementera lärdomar från projektet Etableringssamverkan Kronoberg i befintlig verksamhet, för att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden Projektet har bidragit till spridning av coachande och koordinerande arbetssätt, med ökad individanpassning av insatser och ökad samverkan inom och utanför förvaltningen som resultat. Koordinatorsrollen kommer bli en del av ordinarie verksamhet inom avdelningen Arbete och lärande från och med hösten Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 24

54 Information från Växjö kommun Uppdrag Bidra till framtagande av strategiska överenskommelser på regional och lokal nivå inom området mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv, i samverkan med kommuner och myndigheter i länet. Förslag på regional överenskommelse är framtagen och har skickats på remiss. Arbetet med gemensamt framtagna överenskommelser på lokal nivå pågår. Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Avvikelse från förväntat värde, förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år, andel (%) Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år (%) Andel i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad etablering Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel (%) Andel studerande som kombinerar sfi på studieväg 2 och 3 med yrkesutbildning Kostnad svenska för invandrare, kr/inv ,9 * % ,8 % Nyckeltalet andel i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad etablering tas fram manuellt av Arbetsförmedlingen. Jämförelse med större stad saknas då myndigheten ej för samlad statistik för större stad (ovägt medel). Växjös 39 procent kan dock jämföras med länets 35 procent, motsvarande siffra för riket är 43 procent. Könsskillnader förekommer. I Växjö befinner sig 26 procent av kvinnorna i studier eller arbete 90 dagar efter avslutad etablering, motsvarande siffror för männen är 47 procent. Nyckeltalet andel studerande som kombinerar Sfi på studieväg 2 och 3 med yrkesutbildning är ett nytt nyckeltal, varför jämförelse med endast år 2018 är möjlig. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 25

55 Information från Växjö kommun Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätort och landsbygd Bättre fungerande och mer miljösmart samhällsplanering Uppdrag Alla förvaltningar och bolag ska bli fossilbränslefria till 2020 Förvaltningen har påbörjat infasningen av rena elbilar (BEV) med tillhörande laddinfrastruktur. Utbyggnaden av laddstolpar sker i samverkan med VEAB. Krav har ställts på hyrbilar gällande bränsle, och Pe-Ge minibuss tankar nu uteslutande med HVO100, där el eller biogas ej är möjliga alternativ. Arbetet med samordning och högre nyttjandegrad av varje fordon pågår, tillika användandet av miljövänliga alternativ såsom kollektivtrafik eller cykel. Vid årsskiftet 2017/2018 upphörde all tankning av bensin, med ett tekniskt undantag för en begränsad mängd bensin som behövs i starten av biogasbilar för att fordon ska fungera. Nämnden för Arbete och välfärd har en klart uttalad ambitionsnivå att nå utsläppsmålet noll CO2 år Åtgärderna följs upp, utvärderas och återkopplas kontinuerligt till verksamheterna. Medvetenheten om att tanka rätt bränsle samt dialog kring resvanor bidrar till ett minskat klimatavtryck. Dock kvarstår en del arbete innan förvaltningen, i möjligaste mån, har en klimatneutral fordonsflotta. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 26

56 Information från Växjö kommun Stödja individen för ett tryggt och självständigt liv Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov Riktningsmålets utveckling Växjös arbete med implementering av individens behov i centrum (IBIC), det pågående arbetet med barnens behov i centrum (BBIC) samt metoden Signs of Safety möjliggör rättssäkra och effektiva utredningar. Nyrekryterad personal får en grundlig introduktion gällande rutiner för säkerställande av en rättssäker handläggning av bistånd. Tydliga rutiner gällande hantering av inkomna handlingar, delgivning av beslut och beslutsmotivering följs upp kontinuerligt. För att effektivisera handläggning och prövning av ekonomiskt bistånd fortgår arbetet med den omorganisation som initierats under våren. Syfte och mål innefattar förbättrad rättssäkerhet, ökad tillgänglighet och kortare ledtider. Införandet av en digital ansökan görs i höst, parallellt med detta påbörjas automatiseringen av ekonomiskt bistånd. Det regionala utvecklingsarbetet kring Barnens bästa gäller! - i Kronoberg har skapat en organisationsstruktur med styrgrupp, referensgrupp och ett antal arbetsgrupper/pilotgrupper som arbetar med att praktiskt pröva modellen i verksamheterna. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal Socialtjänsten kommer allt oftare i kontakt med familjer där sammansatt problematik förekommer, (till exempel olika typer av missbruk, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, skolfrånvaro, sjukskrivningar och arbetslöshet). Detta ställer krav på gränsöverskridande arbetssätt där avdelningssamverkan är avgörande för att individerna i familjen får rätt hjälp via samordnade, effektiva och tidiga insatser. Förvaltningens öppenvårdsverksamhet är under genomlysning för att se över vilka insatser och metoder som är relevanta, samt hur verksamheterna kan matcha målgruppens behov på ett effektivare sätt. Redan nu synliggörs behov av utökning gällande boendestöd, intensivt stöd till familjer där placering är nära (hemmaplansteam/ säkerhetsteam), insatser till placeringsnära ungdomar i samverkan med nätverket, insatser för barn som växer upp i starka konflikter, bevittnar och blir utsatta för våld, insatser till ungdomar år i utanförskap (både utredning och behandling), missbruksvård för ungdomar, insatser för hemmasittare (skolsociala insatser), insatser för datorberoende barn och ungdomar och insatser till placerade barns föräldrar. För att säkerställa att medborgarna får god service arbetar förvaltningen aktivt med att förkorta utredningstiderna samt avsluta utredningarna inom lagstadgad tid. Detta, tillsammans med att korrekta beslut om förlängningar fattas utgör del av förvaltningens kärnuppdrag. Under 2018 hade verksamheterna på avdelningen Vuxna hög arbetsbelastning på grund av att många handläggare avslutade sin anställning, och kompetensöverföringen till nyanställda inte kunde ske i tillräckligt snabb takt. Under första halvan av 2019 råder dock större kontroll över ärendeinflödet och handläggningen. Detta har möjliggjort fler systematiska uppföljningar gentemot tidigare år. Dock är ärendemängden fortsatt hög hos respektive handläggare. Nyckeltalen för utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning gällande barn och ungdomar 0-20 år samt för vuxna med missbruksproblematik 21 år och uppåt rapporteras på helårsbasis. En analys av 2018 års siffror visar dock att Växjö ligger över nivå med större stad (ovägt medel) gällande utredningstid avseende barn och ungdomar, 155 dagar för Växjö i jämförelse med 109 dagar för större stad (ovägt medel). Utredningstid gällande vuxna med missbruksproblem över 21 år visar på motsatt trend. För 2018 låg Växjö på 28 dagar medan större stad (ovägt medel) låg på 58 dagar. Hur en insats ska genomföras dokumenteras i en genomförandeplan med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. En positiv utveckling går att se gällande andel berörda individer som har en aktuell genomförandeplan och som uppbär ekonomiskt bistånd. Vid delårsavstämningen har 42 procent av individerna en genomförandeplan. Arbetet fortgår för att fortsatt öka andelen och säkerställa kvaliteten på planerna. Övriga enheter uppger att majoriteten av aktuella individer har en genomförandeplan, dock saknas statistiskt tillförlitligt underlag. Arbete pågår för att säkerställa statistiken inför helårsrapporteringen. Rapportering av nyckeltalet andel ej verkställda beslut sker kvartalsvis. Analys av kvartal 2 visar att det rör sig om nio individer vars beslut inte verkställts senast 90 dagar efter att initialt beslut fattats. Det rör sig om två män och sju kvinnor, och innefattar SoL-ärenden så som kontaktperson (1) och boendestöd (1) men också LSS-ärenden som kontaktperson (1), boende vuxna (4) och förhandsbesked särskilt boende (2). Beslut som omfattar ovan beskrivna insatser är exempel där beslut inte sällan dröjer. Detta beror sannolikt på generell brist på uppdragstagare samt komplexiteten i uppdragen. Arbete pågår för att säkerställa korrekt statistik gällande andel. Forskning visar att placerade barn och ungdomar klarar sig sämre i vuxen ålder avseende utbildning, sysselsättning, missbruk och social trygghet. Förvaltningen arbetar brett för att i möjligaste mån hitta andra långsiktiga och hållbara lösningar. I de fall då placering görs för att måna om individens liv och hälsa, bedrivs utredningen effektivt och rättssäkert. Via förvaltningens placeringscontroller samordnas och utvärderas HVB-placeringar, i kombination med utveckling av barnens behov i centrum (BBIC) och implementering av Signs of Safety. Controllern ansvarar även för att resurseffektiviteten och kvaliteten på vården stärks, så att förvaltningen bättre kan kontrollera att Växjöbons behov blir tillgodosedda. Implementeringen av IBIC förväntas kunna ske på bred front under slutet av 2019, dels med hjälp av it-stöd, men även via processhandledare som fortlöpande internutbildar sina kollegor. Nyckeltalet kostnad för familje- och HVB-hem för barn och unga kr/inv. visar att Växjö ligger under nivå med större städer (ovägt medel) avseende år Växjö fick ett utfall på kronor per invånare, att jämföra med kronor per invånare för större stad (ovägt medel). Vidare analys sker vid helårsbokslut. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 27

57 Information från Växjö kommun När behov av korttidsvistelse för barn föreligger, arbetar förvaltningen tillsammans med vårdnadshavarna fram en genomförandeplan. Syftet är att individen och dess familj ska få det stöd som krävs för att ha en fungerande skolgång, meningsfull fritid och ett socialt sammanhang. För att skapa en samlad bild över barnets/ungdomens situation samverkar förvaltningen med skolan för att uppnå målet fullt deltagande i skolundervisningen. I en jämförelse med större städer för år 2018 klarar Växjö sig bättre än rikssnittet vad det gäller ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats där procentsatsen är 80 procent i Växjö jämfört med 77 procent i riket. Även bland ungdomar år klarar sig Växjö bättre där procentsatsen är 77 procent jämfört med rikets 74 procent. Medarbetare med vidareutbildning i Signs of Safety utgör ett metodstöd för verksamheten. Detta team har tagit kartläggningsuppdrag samt utbildat personal för att implementera metoden. Arbetet i teamet förstärks under hösten 2019 genom försök med en oberoende nätverksledare (socialsekreterare på Barn och familj utbildad i Signs of Safety och nätverksmetod), detta för att främja och rättssäkra myndighetsutövningen. Arbete och välfärd samverkar tillsammans med utbildningsförvaltningen på kommunens högstadieskolor för att initiera förebyggande och tidiga insatser, i det så kallade mobila teamet. Arbetsgruppen är ett tvärprofessionellt team bestående av bland annat behandlare, fältsekreterare, kuratorer och elevstödjare. Förvaltningen har idag två stödboendeverksamheter. De är ensamkommandeverksamheten Ung på Gång och Ungdomsgruppens stödboende. Genom att ha en hemmaplanslösning med en gedigen och väl genomarbetad organisation för stödboende kan vissa externa placeringar antingen undvikas eller förkortas avsevärt. Här finns samverkansvinster att göra genom att integrera verksamheterna och samordna personalens insatser. Arbetet med detta har börjat. Växjö har, liksom resten av riket, en åldrande befolkning som är i behov av ökat stöd för att klara vardagen. Förvaltningen ser en utveckling där de som idag lider av psykisk ohälsa och har boendestöd också kan komma att behöva hemtjänst då fler somatiska sjukdomar medföljer en högre ålder. Utveckling av nya insatser och ökad samverkan med omsorgsförvaltningen blir viktig för att tillmötesgå medborgarnas behov. Under första halvåret 2019 har områdeschefstjänsten och två enhetschefstjänster inom området socialpsykiatrin varit vakanta. Detta har medfört att enhetschefer i tjänst varit underbemannade och hårt belastade under hela perioden och fokus har legat på daglig drift och operativa utvecklingsområden. Framtid och omvärld Signs of safety är ett verktyg som vid en implementering gör att utredningar inom den sociala barn- och ungdomsvården blir kärnfulla, effektiva och rättssäkra. Eventuella uppdrag till behandlare inom öppenvården som kommer ur en Signs of Safetyutredning blir även de tydliga. Förvaltningen ingår i ett nationellt nätverk som syftar till att kvalitetssäkra och följa upp implementeringen och dess effekter. Socialstyrelsen slår i sin lägesrapport från maj 2019 fast att barn och ungas levnadsvillkor påverkas negativt när man tvingas leva under knappa resurser. Bland annat medför det ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, kriminalitet, låga studieresultat, arbetslöshet, bidragsberoende och ingripanden av den sociala barnavården. Det är särskilt ungdomar som bor med ensamstående föräldrar (vanligtvis mamman), har utrikesfödda föräldrar och/eller lever i hushåll med låg socioekonomisk status som drabbas av följderna. Boendefrågan har länge varit aktuell i kommunen och det har bitvis rått underskott på bostäder. Hushåll med svag ekonomi har svårt att få ett hyreskontrakt vilket medför en risk att de medborgare som lever på försörjningsstöd blir hänvisade till osäkra boendeförhållanden. I kommuner där så kallade nätverkslag har införts har i vissa fall en halvering av utredningstiderna kunnat konstateras, detta när en oberoende nätverksledare håller i det initiala mötet med familjen och dess nätverk. Handläggaren får då via ett enskilt nätverksmöte tillräcklig information för att skriva färdigt sin utredning. Det behövs heller inga extra utredningskostnader för exempelvis bilresor och arbetstid. Förvaltningen kommer vidare utreda om arbetsmetoden är tillämpbar i befintliga verksamheter. Uppdrag Växjöbons behov i centrum för hemtjänsten och boendestödet. Arbetet genomförs med fokus på individuella bedömningar och genomförandeplan. Kontinuerlig samverkan med omsorgsförvaltningens hemtjänst bedrivs, för att ge insats efter rätt kompetens och individens behov. Utöka öppen verksamhet på särskilda boenden såsom sällskapsluncher och andra aktiviteter. Att starta ny form av öppen verksamhet på särskilda boenden har inte varit aktuellt, då dessa boenden är hemlika och stängda för utomstående och således inte direkt förenlig med mer traditionell öppen verksamhet. Verksamheterna har istället riktat in sig på insatser som syftar till att minska ensamhet, t ex gemensamma aktiviteter utanför boendet. Ett forum för ökad samverkan mellan särskilda boenden har inrättats. Utreda införande av LOV eller auktorisation för stödinsatser inom LSS. Uppdragsbeskrivning är klar och utredningen är avgränsad till att omfatta stödinsatserna avlösarservice och ledsagar- Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 28

58 Information från Växjö kommun Uppdrag service. Utredningen är påbörjad och beräknas vara klar senast oktober Genomföra upphandling av boende för socialpsykiatri vid behov av fler platser Under första halvåret av 2019 har behov av nya platser inte varit aktuellt. Behovet av nya platser för 2019 är tillgodosett genom upphandling som genomfördes under Om behov uppstår upphandlas platser enligt gällande metod och förberedande arbete inför kommande upphandling pågår. Pröva andra ägandeformer för befintliga boenden Kartläggning av befintliga boendens hyresavtal, hyresvillkor och kostnader har genomförts. Vidare arbete i uppdraget planeras till andra halvåret Stärka uppföljning av kvalitet och resurseffektivitet på våra boenden, både egna och upphandlade/köpta platser, bland annat med en ny placeringscontroller. Samtliga placeringar följs upp månadsvis. Nya placeringar genomförs utifrån gällande upphandling, och i de fall lämplig plats inom denna ej står att finna, görs en noggrann kontroll av institutionen/boendet och referenser tas. Under hösten kommer en ny förvaltningsövergripande tillsynsplan att tas fram, en modell och en årlig tidsplan för att strukturerat och systematiskt följa upp externa utförare. Målet är att ytterligare utveckla metod och arbetssätt så att uppföljning och placering genomförs enhetligt och rättssäkert. Utveckla arbetssätt och metod innan, under och efter placering i syfte att minska antalet institutionsplaceringar, samt korta placeringstiden Placeringscontrollern arbetar tillsammans med verksamheterna för att tillse samordning, uppföljning och utvärdering av förvaltningens placeringar. På avdelning Vuxna implementeras individens behov i centrum (IBIC) som arbetssätt där ett digitalt stöd till arbetsmetoden även pågår parallellt. Projektplan är framtagen och arbetet fortlöper enligt planering. En enhetschef har gått en övergripande utbildning och två boendestödjare har utsetts som processledare i IBIC. Under våren 2019 har en kartläggning av utvecklingsmöjligheter inom förvaltningens missbruksvård genomförts. Detta har resulterat i ett antal uppdrag som syftar till att skapa en behovsanpassad missbruksvård inom Växjö kommun. Ambitionen är att med en sammanhållen och tydlig vårdkedja kan öppenvården arbeta förebyggande, hantera akuta ärenden, insatser före och efter boende eller placering, inneha kompetensen att möta helhetsbehovet med flera svårigheter hos olika individer med ändamålsenliga insatser samt att kunna erbjuda sysselsättning för en meningsfull vardag. Insatserna ska systematiskt följas upp. Utveckla förvaltningens arbete med anhörigstöd, samt sprida information om En bra plats - anhörigstöd på nätet. Arbetet är påbörjat och en uppdragsbeskrivning kommer att fastställas under sommaren Projektet Psykisk hälsa har två anställda anhörigkonsulenter som arbetat för att sprida information och kunskap om anhörigstöd på nätet. Konsulenterna arbetar både internt och externt och har möjlighet att utbilda fler verksamheter framöver. Automatisera handläggning och beslut om ekonomiskt bistånd Arbetet pågår. Under första halvåret har projektet automatisering av ekonomiskt bistånd arbetat med layouten för e- tjänsten. Mjukvaran (roboten) Uipath är på plats på IT-enheten och andra förvaltningar inom kommunen har påbörjat att automatisera vissa processer. Förhoppningen är att ha en digital ansökan på plats under hösten 2019 och en digital medarbetare (automatisering) i slutet av Följa upp att utredningar avslutas inom lagstadgad tid och att korrekta beslut om förlängningar fattas Månatliga uppföljningar genomförs på samtliga nivåer. Arbetet fortgår året ut enligt handlingsplan. Effektivisera utredningar inom sociala barn- och ungdomsvården. Korta utredningstider samt minska utredningskostnaderna. Aktiviteter enligt handlingsplanen är påbörjade. Dokumentationsutbildning är påbörjad under våren och fortsätter under hösten i syfte att hitta arbetssätt för att effektivisera utredningarna. Förvaltningen erbjuder stöd för berörda handläggare i användning och dokumentation av metoden barnens behov i centrum (BBIC). Under året fortsätter satsningen på nätverksarbete enligt metoden Signs of Safety. Implementeringsplan är beslutad och antagen av avdelningens chefsgrupp. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 29

59 Information från Växjö kommun Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Andel ej verkställda insatser Andel berörda individer som har en aktuell genomförandeplan Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+, medelvärde Kostnad familje- och HVB-hem barn och unga, kr/inv 0-20 år 2019 Saknas 2019 Saknas Gällande nyckeltalet för andel ej verkställda insatser samt andel berörda individer som har en aktuell genomförandeplan pågår arbete med att ta fram statistiskt säkerställda underlag. Därav saknas utfall samt accepterat värde. Pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet Riktningsmålets utveckling Riktningsmålet för pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet visar på god måluppfyllelse. Flertalet initiativ såsom Barnens bästa gäller! i Kronoberg, mobila team, och projektet Familjeteam har gett samverkanseffekter och samsyn kring berörda målgrupper. En översyn av öppenvården har initierats, detta för att bättre matcha individens behov av stöd och insatser. Sammanfattande beskrivning och analys av verksamhet, uppdrag och nyckeltal I Kronobergs län pågår arbetet med att implementera Barnens bästa gäller! i Kronoberg, vilket är en förstärkt samverkan mellan länets kommuner och Region Kronoberg kring tidiga insatser. Arbetet är inspirerat av den skotska modellen GIRFEC (Getting it right for every child). Barnens bästa gäller i Växjö kommun har skapat en organisationsstruktur med styrgrupp, referensgrupp och ett antal arbetsgrupper/pilotgrupper som arbetar med att praktiskt pröva modellen i det dagliga arbetet. Ett gemensamt underlag gällande arbetets uppdrag, syfte och mål har tagits fram. En kommunikationsplan med budskapsplattform har skapats för att tydliggöra arbetet gentemot medarbetare, barn och vårdnadshavare. Vid implementeringen av en ny arbetsmetod som var så omfattande som GIRFEC i Skottland kunde forskare se att framgångsfaktorer var politisk enighet, samt att alla led i tjänstemannaorganisationen var informerade och engagerade i processen. Detsamma kan antas gälla för Barnens bästa gäller! i Kronoberg. Förvaltningen arbetar för att implementera arbetsmetoden Signs of Safety. En strukturerad utrullning är av vikt, för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet för samtliga berörda enheter. Den snabba omställningen av mottagandet av ensamkommande barn i Växjö kommun visar på goda resultat både avseende ekonomi och kvalitet. I takt med ett minskande antal barn och ungdomar inom ensamkommandeverksamheten har anpassningar av personalbehoven gjorts, detta genom vakansprövning inför tillsättning av tjänster. Effektiv omvärldsbevakning gjorde att man tidigt under flyktingsituationen kunde införa ett pristak på placeringar som matchade statliga ersättningar, detta genom att arbeta med begränsade avtalstider och dygnsavgifter. På så vis kunde Växjö kommun undvika att teckna upp långa och kostsamma avtal, något som orsakat stora ekonomiska underskott i jämförbara kommuner. Under 2019 har ett omfattande arbete gjorts från myndighetssidan och boendesidan för att förbereda den stora kullen födda 1999 att under sommaren lämna verksamheten. Samtliga 99:or har hittat andra boenden och lägenheter inom stödboendeverksamheten anpassas löpande efter behoven. Verksamhetens fokus på utbildning och arbete har resulterat i att ungefär 50 procent av ungdomarna har någon form av anställning vid sidan om studierna. Förvaltningsövergripande samverkan mellan Arbete och välfärd och utbildningsförvaltningen blir allt viktigare för att förebygga social otrygghet, missbruk och kriminalitet bland unga. Ett gemensamt arbete utförs genom så kallade mobila team som syftar till att tidigt fånga upp oro kring ungdomar på högstadieskolorna i Växjö. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 30

60 Information från Växjö kommun Nyckeltalet ej återaktualiserade vuxna över 21 år med missbruksproblematik ett år efter avslutad utredning eller insats indikerar att förvaltningens utfall över tid är gott. Växjö ligger över större städer när det gäller andelen individer som inte återkommer efter behandling och insats, 72 procent för Växjö respektive 69 procent för större stad (ovägt medel) år Nyckeltalet analyseras vidare vid årets slut. Syftet med de mobila teamen är att samordna och effektivisera det förebyggande arbetet kring eleverna på respektive skola. Genom teamets olika kompetenser kan såväl elevernas skoltid som fritid arbetas med. Syftet är delvis uppnått, vidare arbete gällande effektivisering, likvärdighet och samordning kvarstår dock, tillika möjlighet att arbeta mer förebyggande. Förvaltningen har påbörjat en översyn av öppenvårdsinsatserna inom den sociala barn- och ungdomsvården. De insatser som finns att tillgå i dagsläget matchar inte fullt ut behoven hos medborgarna. Utvecklingsmöjligheter finns gällande stöd och praktisk hjälp i hemmet, intensivt stöd till familjer där placering är nära, hemmaplans-/säkerhetsteam, insatser till placeringsnära ungdomar i samverkan med nätverket, insatser för barn som växer upp i starka konflikter, bevittnar och blir utsatta för våld, insatser till ungdomar år i utanförskap (både utredning och behandling), missbruksvård för ungdomar, insatser för hemmasittare-skolsociala insatser, insatser för datorberoende barn och ungdomar och insatser till placerade barns föräldrar. Öppenvården utreder tillsammans med verksamhetsutvecklare huruvida det är lämpligt att vara en eller två behandlare per ärende samt se över vilka förändringar som behöver göras inom öppenvården. Detta för att på ett effektivare sätt möta behovet av att arbeta med institutionsnära barn, ungdomar och familjer. Avdelningens öppenvård har också börjat titta på hur man genom ändrade öppettider kan utöka tillgängligheten och flexibilitet för att bättre möta medborgarnas behov. Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd visar hur många individer beroende av ekonomiskt bistånd som kommit ut i varaktig försörjning efter insats hos socialtjänsten. Växjö har de senaste två åren haft en högre andel i jämförelse med större stad (ovägt medel). Nyckeltalet följs upp vid årets slut. Ej återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Större stad (ovägt medel) Växjö Källa: egen undersökning i kommunen Ett ackumulerat utfall gällande nyckeltalet för beläggningsgrad på samtliga boende har inte kunnat tas fram på grund av att nedan inkomna siffror avser olika tidsperioder. Ungdomsbasen hade en beläggningsgrad på 89 procent för perioden januarimaj Bengtsgård och utrednings- och akutenheten rapporterar en genomsnittlig beläggningsgrad på 77 respektive 90 procent för delåret En sammanslagning av utfallen samt tillhörande analys görs i samband med helåret. Idag är öppenvården uppdelad mellan öppenvård barn som arbetar med barn 0-12 år och deras föräldrar, samt Ungdomsgruppen som arbetar med åldersspannet år. Goda möjligheter finns för att utveckla samverkan mellan dessa enheter, vid exempelvis ärendefördelningar och vid arbete med familjer med barn i spridda åldrar. Nyckeltalet ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats ger kunskap om i vilken omfattning barn inte återkommer till socialtjänsten efter avslutad insats. Måttet indikerar grad av kvalitet på förvaltningens insatser som riktas till barn och unga. Vid årets slut 2018 låg Växjö på 80 procent, en ökning på 7 procentenheter sedan Växjö ligger över andelen för större stad (ovägt medel) som 2018 låg på 77 procent. Siffror för 2019 färdigställs i samband med helårsbokslutet. Förvaltningens boendestöd utgår idag från Växjö tätort där även alla träffpunkter finns, undantaget träffpunkten i Ingelstad. Bostadsbrist i Växjö tätort medför långa resor för personalen som ska utföra boendestödet. Eftersom det saknas träffpunkter utanför tätorten riskerar personer ett utanförskap kopplat till rådande geografiska förutsättningar, trots att de är beviljade insatser. Förvaltningen ser därför över boendestödets lokaler och hur man på bästa sätt ska kunna organisera stödet till individer bosatta utanför Växjö tätort. Inom socialpsykiatrin har det framkommit att alltfler personer har behov av stöd på kvällar och helger. Detta är något som över tid kan behöva utvecklas för att möta medborgarnas behov. Nettokostnad för individ- och familjeomsorg, kr/invånare följs upp på helårsbasis. Siffror i Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) visar att Växjö över tid ligger under nivån för större stad (ovägt medel), men att kostnaden ökar över tid. Bidragande faktorer innefattar en ökad komplexitet i den problematik berörda familjer och individer har, och till följd av detta ökade kostnader kopplat till placeringar och längre utredningstider. De nyanlända personer som under flyktingkrisen sökte sig till Sverige lämnar kontinuerligt Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Delar av målgruppen går inte vidare till självförsörjning via arbete eller studier, vilket kan antas ha inverkan på kostnaderna för individ- och familjeomsorgen. Ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden påverkar även sannolikt möjligheten att varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden. Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 31

61 Information från Växjö kommun Större stad (ovägt medel) Växjö Källa: Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) Kostnader för institutionsplaceringar som beror på brist på bostäder tas fram vid årets slut. Bristen på bostäder innebär ekonomiska konsekvenser, exempelvis då vissa institutionsplaceringar inte kan avslutas på grund av att egen bostad saknas. Tidigare års utfall visar på en sänkning av kostnaderna, från 9,5 mkr 2017 till 3 mkr Växjös nettokostnader för ekonomiskt bistånd, kr/invånare, håller sig under nivån för större stad (ovägt medel). Vid årets slut 2018 hade dock en ökning skett, något som sannolikt delvis kan härledas till att många av de som sökte skydd i Sverige under 2015/2016 successivt börjar avsluta sin etablering. Kronobergs län har generellt haft låg måluppfyllelse gällande andel i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad etablering, som 2016 låg på 31 procent. Att färre ur målgruppen avslutades till egenförsörjning i kombination med allt högre ställda krav på arbetsmarknaden kan ha bidragit till att fler behövde söka ekonomiskt stöd. Analys av underlag gällande kostnad per brukare (KPB) visar även att det i snitt görs högre utbetalningar per hushåll jämfört med tidigare år. Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Större stad (ovägt medel) Växjö Källa: Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) Inom ramen för den statligt finansierade överenskommelse för psykisk hälsa (tidigare benämnd som PRIO-projektet), görs en rad insatser inom riktningsmålet. Utvecklandet av familjeorienterat arbetssätt, som är en samverkan mellan barn och familj och socialpsykiatrin, har varit en viktig del för att hjälpa familjer där föräldrarna har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Övriga insatser är bland annat NPF-ambassadörer som arbetar med att miljöanpassa förvaltningens lokaler, anhörigstöd samt att en samordnare anställts för att anordna fritidsaktiviteter för barn som har stöd enligt LSS. Rutiner kring boendeenhetens arbetssätt har lagts in i ledningssystemet under våren 2019, som ett led i att säkerställa rättssäkerhet och samsyn kring handläggningsrutiner. Rutinerna omfattar dokumentstöd i form av checklistor och processkartor för att tydlig- och tillgängliggöra tillvägagångssätt beroende på ärendetyp. Arbete med implementering av riktlinjer för bistånd till boende pågår. Framtid och omvärld I ett läge där välfärden sätts på prov med ökade behov hos en växande och åldrande befolkning är det viktigt att analysera och ompröva sina egna verksamheter och metoder för att personalen inte ska behöva springa snabbare för att klara av sina uppdrag. Ökad samverkan i teamarbete mellan enheter, avdelningar och förvaltningar kan ses som en förutsättning för att klara de alltmer komplexa utmaningar som socialtjänsten ställs inför. Runt om i riket testar kommuner olika sätt för att bättre kunna möta medborgarnas behov i framtiden. Vissa har exempelvis valt att integrera myndighet och öppenvård i samma enhet för att få ett bättre flöde med kortare ledtid mellan utredning och insats. Andra kommuner har valt att hantera familjer och individer med sammansatt problematik via upprättandet av så kallade nätverkslag. Angränsande kommuner har i takt med minskat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar avvecklat HVB-hem och stödboendeverksamhet. Ett ökat behov från dessa att köpa platser från Växjö kommun har noterats. Inför 2020 kommer regional samverkan få än mer betydelse för ett ordnat mottagande av målgruppen. Då en ökande andel av befolkningen har eller utreds för neuropsykiatriska diagnoser bli det även i framtiden viktigt för förvaltningen att arbeta proaktivt för att möta både anställda såväl som brukare. Växjö är en av de kommuner som Säkerhetspolisen (Säpo) har identifierat och där återvändare från krigsdrabbade länder i Mellanöstern kan ha sin hemvist. I uppdrag av nämnden har förvaltningen därför tagit fram rutiner för återvändare samt deras eventuella barn. Uppdrag Implementera förstärkt samverkan om tidiga insatser med inspiration från Skottlandsmodellen tillsammans med Region Kronoberg och andra relevanta aktörer. Ett länsövergripande utvecklingsarbete bedrivs. Fokus ligger på att tillsammans med länets kommuner och region Kro- Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 32

62 Information från Växjö kommun Uppdrag noberg arbeta fram en struktur för Barnens bästa gäller! i Kronoberg. Tvärgrupp barn är referensgrupp för arbetet. Ta initiativ till tre sociala utfallskontrakt. Dialog förs med utbildningsförvaltningen, och förberedelser pågår för att möjliggöra sociala utfallskontrakt. Samtal har även förts med intresserade näringsidkare. För att gå över i genomförande behöver en projektorganisation etableras, samt ett upplägg konkretiseras i samverkan mellan Arbete och välfärd och utbildningsförvaltningen. Implementera gemensamma arbetssätt mellan fältverksamhet, fritidsgårdar, elevstödjande verksamhet, elevhälsan och missbruksvård på ett sätt som förbättrar resursutnyttjandet. I samverkan med utbildningsförvaltningen och kultur och fritid Uppdraget är pågående och har representation från flera olika förvaltningar. Samverkan bedrivs mellan Arbete och välfärd, Utbildningsförvaltningen, Kultur och fritid, vilket ger förutsättningar för ett resurseffektivt utvecklingsarbete. Gemensamma initiativ innefattar lovsatsning för barn, områdesbaserat arbete med fokus på Araby, tillvaratagande av underlag från luppenkäten samt resurseffektivt nyttjande av personal och lokaler. Mobila teamens arbete fungerar väl, och möjlighet till mobila drogtester utreds i samverkan med regionen. Systematisk uppföljning av metoder och insatser för ökad evidensbaserad praktik Undersökningen kostnad per brukare, KPB, är genomförd för år 2018 och analys av resultatet och de ytterfall som finns har genomförts. Inom förvaltningens öppenvårdsverksamhet för barn- och ungdomsvård pågår arbetet kring översyn av relevanta metoder och insatser. Syftet är att än bättre matcha dessa mot behoven hos de barn, unga och familjer som verksamheterna möter. En pilot gällande uppföljning av insatser inom öppenvård barn pågår. Fler delar kommer inkluderas under året och förvaltningen ämnar utveckla den systematiska uppföljningen för samtliga verksamhetsområden. Översyn av öppenvårdsinsatser inom sociala barn- och ungdomsvården, för att säkerställa ändamålsenlig och effektiv verksamhet Insatserna i verksamhetssystemet Viva på Barn och familj har inventerats. Utifrån genomlysningen pågår ett arbete med att särskilja insatser från metoder/arbetssätt. En sammanställning har genomförts av de trettiotal metoder som används inom öppenvård Barn och Ungdomsgruppen. I sammanställningen redogörs även för vilket stöd metoderna har utifrån vetenskapliga studier rörande metodernas effekter. Metodsammanställningen uppdateras löpande. Se även ovan uppdrag. Etablera särskild funktion att arbeta dels mot bidragsbedrägerier och felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd i samverkan med andra relevanta myndigheter, dels med riskbaserad stickprovskontroll efter automatiseringen Funktion finns och kontroller har påbörjats, tillika intern handläggning kopplat till externa impulser. Rutiner för återkravshantering har utformats. Säkerställa effektiva och ändamålsenliga rutiner och arbetssätt för förvaltningens ansvar för boendefrågor. Rutiner kring arbetssätt i boendeenheten finns sedan våren 2019 inlagt i ledningssystemet, vilket främjar en mer likartad handläggning. Tydliggöra förvaltningens uppdrag och ansvar för våld i nära relationer och brottsoffer, samt säkerställa samverkan med andra aktörer. En kartläggning med syfte att genomlysa processen gällande våld i nära relationer påbörjades under våren 2019, och bedöms vara färdig till hösten. Syftet är att tydliggöra och säkerställa arbetsprocesserna, kvalitetssäkra verksamheten och öka kostnadseffektiviteten. Upphandling av skyddat boende är i förberedelsefas, och beslut om upphandling fattas under hösten Familjefrid Kronoberg har regelbunden samverkan med såväl myndigheter som ideella organisationer. Nätverksarbete bedrivs tillsammans med andra behandlingsverksamheter, personal från socialtjänsterna samt representanter från hälso- och sjukvården. Utred vilka verksamhetsområden där det kan gynna Växjöborna att nämnden söker samverkan eller gemensam handläggning, bl.a. mot bakgrund av de nya möjligheterna i nya kommunallagen. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 33

63 Information från Växjö kommun Uppdrag Under årets första del har förvaltningen utvidgat sin alkoholhandläggning, och ansvarar numera även för Alvesta kommuns handläggning. Detta innebär att Arbete och välfärd handlägger myndighetsbeslut och utövar tillsyn i Alvesta, Uppvidinge, Tingsryd och Lessebo kommuner. Växjö kommun handlägger även familjerättsliga ärenden för Lessebo och Tingsryds kommuner. Möjlighet till en regionaliserad vuxenutbildning kommer under hösten undersökas vidare. Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Jämförelse med större stad Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Nettokostnad individoch familjeomsorg, kr/inv Andel personer med andrahandskontrakt som inte har andra insatser från förvaltningen Beläggningsgrad på samtliga boenden Kostnader för institutionsplaceringar som beror på brist på bostäder % % % ,5 % Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 34

64 Information från Växjö kommun Verksamhetsuppföljning Sammanställning av inkomna synpunkter och klagomål, avvikelser och lex Sarah-rapporter under första halvåret (1 januari 30 juni) Synpunkter, klagomål och avvikelser Under första halvåret 2019 har nio synpunkter och 23 klagomål inkommit, totalt 32 ärenden. Det är en viss minskning från föregående år, då det under hela året inkom 88 synpunkter och klagomål varav 39 inkom under det första halvåret. De klagomål som har inkommit avser i huvudsak myndighetsutövning i enskilda ärenden och handlar främst om brister i handläggning och bemötande. Tre klagomål har kommit till nämnden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ett klagomål har kommit från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och ett klagomål har kommit via Justitieombudsmannen (JO). Det sistnämnda avser verksamhetsområde ekonomiskt bistånd, resterande avser område barn och familj. Inkomna synpunkter och klagomål är fördelade efter verksamhetsområde enligt följande: Barn och familj: sex klagomål har inkommit. Ett ärende har inkommit via DO och avser handläggning och bemötande i enskilt ärende. Tre klagomål har inkommit via IVO. Två av dessa avser hantering av orosanmälan, i ett fall framförs klagomålet av den enskilde som orosanmälan berör dels på att omhändertagandet inte skedde tidigare och dels på personalens bemötande. Det tredje klagomålet avser handläggning av vårdnadsärende. Därtill avser inkomna klagomål bristande kommunikation från områdeschef samt hantering av barnsamtal vid utredning av vårdnadsärende. Inom avdelningen har inga synpunkter inkommit. Socialpsykiatri: fyra klagomål har inkommit, avseende handläggning, bemötande och utförande av insats i enskilda ärenden. I ett fall klagar en anhörig på en personals språkkompetens. Två synpunkter har inkommit, dels en allmän synpunkt på att stödet från socialtjänsten kan bli bättre och dels en synpunkt på att det i ett skogsområde intill ett boende har återfunnits saker som upplevts stötande. Ekonomiskt bistånd: 10 klagomål har inkommit, varav åtta avser handläggning i enskilda ärenden i fråga om beslut som inte fattats i tid och att en enskild felaktigt hänvisats till e-tjänsten Mina sidor. Den sistnämnda händelsen rapporterades som ett missförhållande enligt lex Sarah. Av åtta klagomål avser tre även bemötande, liksom resterande två klagomål. Därutöver har ett klagomål inkommit som JO-anmälan. Ärendet avser bristande tillgänglighet, att kommunicerat beslut skiljer sig från det som meddelats, att begäran om allmänna handlingar inte hanterats, att handlingar tappats bort samt att ett överklagande inte överlämnats till Förvaltningsrätten. Ärendet rapporterades även som ett missförhållande enligt lex Sarah. Vidare har fem synpunkter inkommit, som samtliga avser bemötande och tillgänglighet. Arbetsmarknad: ett klagomål har inkommit och avser handläggning i enskilt ärende. Inga synpunkter har inkommit. Övrig verksamhet: två klagomål har inkommit avseende bemötande. Därtill har två synpunkter inkommit, i båda fall i form av kommentarer på kommunens inlägg på Facebook. Den ena avser Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 35

65 Information från Växjö kommun kommunens hantering av synpunkter och bemötande av anhöriga, den andra avser kommunen hantering av barnärenden i samband med inlägg om jourhem. Övriga avvikelser som inkommit från socialpsykiatrin avser i ett fall informationsöverföring, i fem fall utebliven/bristande insats och i resterande 21 fall övrig avvikelse. Sammanlagt 27 avvikelser, varav en har rapporterats inom område myndighet och resterande inom utförarverksamheten. Ingen SIP-avvikelse har inkommit under perioden. Vidtagna åtgärder avser exempelvis att verksamheten genomfört en kartläggning av arbetsmiljön och att förbättringsarbete är initierat. I flera fall har samtal ägt rum med den klagande och situationen har retts ut. I inkomna ärenden från DO, IVO och JO har nämnden lämnat yttranden enligt begäran. Missförhållanden eller risker för missförhållanden (lex Sarah) 13 rapporter om missförhållande eller risk för missförhållande har inkommit under första halvåret Antalet är i nivå med föregående år då totalt 24 rapporter inkom, varav 16 rapporterades under det första halvåret. En händelse är under utredning, resterande 12 har slutförts. Rapporterade händelser avser händelsekategorierna brist i utförande av insats, brist i rättssäkerhet och brist i bemötande. Händelserna berör fem män, åtta kvinnor och en flicka. Två rapporter berör även barn. Sex rapporter har utretts i en samlingsutredning, vilken har anmälts till IVO som ett allvarligt missförhållande. Utredningens bedömning är att mängden rapporterade händelser enligt lex Sarah under 2018 och 2019 med koppling till Myndighetsenheten, avdelning Arbete och lärande, utgör ett strukturellt problem och ett allvarligt missförhållande. Därtill bedömer utredningen att en av de sex händelser som avses är att betrakta som ett allvarligt missförhållande. Det hänvisas bland annat till att den enskildes handikappersättning har medräknats som inkomst i biståndsbedömningen. I slutet av 2018 rapporterades två händelser enligt lex Sarah som efter utredning har bedömts som allvarliga missförhållanden och anmälts till IVO under Den ena händelsen avser ett ärende där vårdnadshavaren till barn placerade i familjehem begärde att vården skulle upphöra men ungefär nio och en halv månad efter att utredningen påbörjades, fanns ännu inget beslut i ärendet. Den andra händelsen avser en våldsutsatt kvinna som tog kontakt med socialtjänsten men som inte erbjöds eller informerades om stödinsatser och därefter utsattes för nytt våld. I båda fallen har IVO begärt kompletterande förtydliganden vad gäller bakomliggande orsaker och förklaringar på systemnivå, tidsaspekter i beskrivning av händelsen samt vidtagna och planerade åtgärder. Begärda kompletteringar har lämnats. Av genomförda utredningar har åtgärdsförslag i huvudsak bestått i att upprätta eller revidera rutiner och riktlinjer. Även ökad flexibilitet mellan enheter, kompetenshöjande insatser för personal och förändrade arbetssätt i verksamhetssystemen har föreslagits. Ej verkställda beslut Avser kvartal 1. Gällande Individ och familjeomsorg är det sju beslut som inte verkställts senast tre månader efter att beslut tagits, fördelat på fem kvinnor/flickor och två män/pojkar. Besluten Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 36

66 Information från Växjö kommun avser företrädesvis kontaktfamilj och bostad. Gällande omsorg till personer med funktionsnedsättning LSS är det åtta beslut som inte verkställts senast tre månader efter att beslut tagits, fördelat på fem kvinnor och tre män. Besluten avser insatsen bostad. Av samtliga 15 ärenden under kvartal 1 är det tre personer som tackat nej till insats, åtta som kategoriserats resursbrist och fyra som kategoriserats som annat skäl. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 37

67 Information från Växjö kommun Intern kontroll Nedan redovisas en sammanställning av uppföljningen av nämnden/bolagets interna kontroll. Symbolförklaring granskning Granskningen har ännu inte genomförts Granskningen visar inga brister Granskningen visar vissa brister Granskningen visar allvarliga brister Om granskningen visar vissa eller allvarliga brister ska åtgärder föreslås. Symbolförklaring åtgärd Ej påbörjad Pågående Försenad Avslutad Risk Granskning Åtgärd Gemensam risk förvaltningar och bolag: Bankkort avslutas inte korrekt Gemensam risk förvaltningar och bolag: Kassaredovisning uppfyller inte bokföringsmässiga krav Gemensam risk förvaltningar: Kontroll stora belopp Gemensam risk förvaltningar: Kontroll av attestförteckningar Hotfulla situationer i receptionen och vid myndighetsbeslut Sjukfrånvaro och rehabilitering - efterlevnad av rutiner och stödfunktioner Informationsöverföring mellan avdelningarna och förvaltningen - hur når vi ut med beslut från ledningsgruppen Rutiner för GDPR och efterlevnad av rutiner för GDPR Att bankkort avslutas korrekt vid upphörande av anställning eller byte av tjänst (gemensam granskning) Att kassaredovisningen uppfyller bokföringsmässiga krav (gemensam granskning) Kontroll stora belopp (gemensam granskning) Kontroll att attestförteckningen stämmer överens med registrerad data i ekonomisystemet (gemensam granskning) Granskning av risk för hotfulla situationer i receptionen och vid myndighetsbeslut Granskning av efterlevnad av rutiner och stödfunktioner för sjukfrånvaro och rehabilitering Granskning av informationsöverföring Granskning av rutiner och efterlevnad av rutiner för GDPR Information om incidentrapportering Ta fram förslag på organisering av arbetet med GDPR inom förvaltningen Loggningskontroller Loggningskontroll 1 Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 38

68 Information från Växjö kommun Risk Granskning Åtgärd Loggningskontroll 2 Samtliga internkontrollområden redovisas till NAV. Fullständig sammanställning av genomförda internkontroller redovisas i samband med årsbokslut. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 39

69 Information från Växjö kommun Uppföljning av privata utförare Antal och omfattning privata utförare Nämnden för Arbete och välfärd har privata utförare inom ett antal verksamhetsområden; Auktorisation - Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisation - Växjölöftet Sysselsättning Lagen om offentlig upphandling (LOU) - Särskilt boende Institutionsplaceringar: -Barn- och ungdomsvård -Missbruksvård -Socialpsykiatri Auktorisation - Växjölöftet Vuxenutbildning I juni 2019 har nämnden avtal med 16 utbildningsanordnare som tillsammans har 1974 elever i utbildning. Egen regi (Vuxnas lärande) har i december 331 elever i utbildning. Anordnare Antal elever SFI Distansutbildning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning teoretiska ämnen Gymnasie yrkesprogram Summa elever AB Alphace C&E ABF Vuxenutbildning AB AcadeMedia Eductus AB 0 Arcus Utbildning AB Astar AB Folkuniversitetet Hermods AB Jensen education 3 3 KUI AB Lernia Utbildning AB MedLearn AB Merit utbildning AB Montico Kompetensutv. AB NTI-skolan AB Växjö Fria Gymnasium AB Yrkesakademin AB Summa Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 40

70 Information från Växjö kommun Anordnare Antal elever SFI Distansutbildning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning teoretiska ämnen Gymnasie yrkesprogram Summa elever Vuxnas lärande, egen regi Summa Auktorisation - Växjölöftet Sysselsättning I juni 2019 har nämnden avtal med tre anordnare som tillsammans har 52 deltagare i sysselsättning. Egen regi (Parketten) har i december 53 deltagare i sysselsättning. Särskilt boende Nämnden har ett privat boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendet ligger i Källreda och drivs av Nytida AB. Boendet är upphandlat enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). I juni 2019 bodde 11 personer i boendet. Även omsorgsnämnden har 5 personer som bor i boendet. HVB Ensamkommande Förvaltningen har en privat utförare för HVB för ensamkommande, som drivs av Denbro Omsorg AB och tillhandahåller 11 platser. 8 individer var placerade vid delårsavstämning. Barn- och ungdomsvård Inom ramavtalet kommunförbundet Skåne, stöd- och utredningsenheter 42 Annan aktör Furuboda balans 1 Off Clinic 1 Stjärnbackens HVB 1 Kabit träningsboende 1 Stafsinge 1 Statens Institutionsstyrelse (SiS) 6 Totalt annan aktör 11 Totalt 53 Nämnden har Ungdomsgruppens stödboende i egen regi sammanlagt 8 platser. Totalt vid delåret: 5 placeringar. Gällande verksamheten för LSS barn finns vid delåret inga placeringar inom ramavtalet med Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 41

71 Information från Växjö kommun kommunförbundet Skåne. Totalt 2 individer är placerade hos annan aktör; 1 hos Klaragymnasiet Cura och 1 hos Drevets barn- och ungdoms Wise Care. Inom ramavtalet, kommunförbundet Skåne, utrednings- och placeringsenhet ensamkommande flyktingbarn 5 Annan aktör Villa Adela Växjö 10 Villa Adela Stockholm 4 Nytida Målet stödboende 1 Aleris Målet 1 Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Totalt annan aktör: 17 Totalt: 22 Bengtsgård HVB drivs i egen regi och tillhandahåller totalt 8 platser. 5 individer var placerade vid delårsavstämning. Dessutom finns ett stödboende i egen regi som tillhandahåller 34 platser. 29 individer var placerade vid delårsavstämningen, totalt 34 placeringar. Missbruksvård Säkerställande av statistiskt underlag pågår, och presenteras i samband med helårsavstämningen. Socialpsykiatri Skåningegård 4 Österlens folkhögskola 1 Atollen omsorg 1 Rosenhill 3 Kronbacken (Vision Omsorg) 1 Markaryd(Omsorgsförvaltningen) 1 Trehörna Tingsryd 1 Solängen 1 Hembageriet Mönsterås 1 Källreda 11 Ekbacka 13 Totalt: 38 Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 42

72 Information från Växjö kommun Uppföljning av privata utförare under året Auktorisation - Växjölöftet Vuxenutbildning Avtals- och verksamhetsuppföljning genomfördes under perioden mars till april Uppföljningen redovisades för nämnden Auktorisation - Växjölöftet Sysselsättning Avtals- och verksamhetsuppföljning genomfördes under perioden maj-juni Uppföljningen redovisas för nämnden i september Särskilt boende Huvudansvaret för uppföljning ligger på omsorgsnämnden. En gemensam uppföljning med representanter från omsorgsförvaltningen och förvaltningen för arbete och välfärd genomfördes HVB Ensamkommande Uppföljning av avtal har skett två gånger under året. Då det är barn som är placerade där har de ansvariga socialsekreterarna följt upp varje placering på individnivå minst fyra gånger under året. Institutionsplaceringar Förvaltningens placeringscontroller arbetar tillsammans med verksamheterna för att tillse samordning, uppföljning och utvärdering av förvaltningens placeringar. Under våren 2019 har en kartläggning av utvecklingsmöjligheter inom förvaltningens missbruksvård genomförts. Detta har resulterat i ett antal uppdrag som syftar till att skapa en behovsanpassad missbruksvård inom Växjö kommun. Insatserna ska systematiskt följas upp. Arbete och välfärd, Delårsrapport januari-augusti (43) 43

73 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Beslut om vård- och omsorgsavgifter för år 2020 avseende socialpsykiatrin Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd föreslår Kommunfullmäktige besluta enligt följande: 1. Anta reviderade tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun. Avgifterna börjar gälla 1 januari Uppdra åt Nämnden för arbete och välfärd att justera belopp i tillämpningsanvisningarna som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldreoch handikappomsorgen Fastställa självkostnaden för en hemtjänsttimme till 390 kronor. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2002 om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Växjö kommun att gälla från den 1 juli Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att ge omsorgsnämnden i uppdrag att utforma tillämpningsanvisningar till avgiftstaxan. Kommunfullmäktige beslutade 20 december 2016 att tillämpningsanvisningarna även ska gälla för nämnden för arbete och välfärd avseende den verksamhet som överflyttades från omsorgsförvaltningen 1 januari (KF 340, ) Kommunens tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter revideras årligen. Alla ändringar som föreslås börjar gälla från och med 1 januari 2020 framgår av bilaga 2. En del belopp kan inte preciseras eftersom kostnader som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 2020 ännu inte är fastställda. Beloppen meddelas under december och då kommer 2019 Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (2)

74 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott års belopp att ersättas med de som kommer att gälla Dessa delar är markerade med kursiv text i tillämpningsanvisningarna samt framgår i bilaga 3. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med Ändringar i tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med Ändringar som Kommunfullmäktige uppdrar åt Nämnden för arbete och välfärd att justera i tillämpningsanvisningarna som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Yrkanden Marie-Louise Gustavsson (S): Återremittera ärendet till förvaltningen för att jämföra med andra kommuner gällande penningsummorna. Oliver Rosengren (M): Besluta i enlighet med förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande Oliver Rosengren (M) frågar om ärendet ska behandlas på dagens sammanträde eller om ärendet ska återremitteras och finner att nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott beslutar att ärendet ska behandlas på dagens sammanträde. Ordförande frågar sedan om nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott beslutar i enlighet med förslag till beslut och finner att nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott gör så. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige Anna Törnström Andersson, Eva Björnbäck Jansson För kännedom Avdelningschef avdelning Vuxna Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 2 (2)

75 Ärende Dnr NAV Lena Lindblad Enhetschef ekonomienheten Nämnden för arbete och välfärd Vård- och omsorgsavgifter för år 2020 avseende socialpsykiatrin Förslag till beslut 1. Nämnden för arbete och välfärd föreslår Kommunfullmäktige att anta reviderade tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun. Avgifterna börjar gälla 1 januari Nämnden för arbete och välfärd föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt Nämnden för arbete och välfärd att justera belopp i tillämpningsanvisningarna som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Nämnden för arbete och välfärd föreslår Kommunfullmäktige att fastställa självkostnaden för en hemtjänsttimme till 390 kronor. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2002 om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Växjö kommun att gälla från den 1 juli Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att ge omsorgsnämnden i uppdrag att utforma tillämpningsanvisningar till avgiftstaxan. Kommunfullmäktige beslutade 20 december 2016 att tillämpningsanvisningarna även ska gälla för nämnden för arbete och välfärd avseende den verksamhet som överflyttades från omsorgsförvaltningen 1 januari (KF 340, ) Kommunens tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter revideras årligen. Alla ändringar som föreslås börjar gälla från och med 1 januari 2020 framgår av bilaga 2. En del belopp kan inte preciseras eftersom kostnader som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, samt minimibeloppets storlek Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post lena.lindblad@vaxjo.se Webb

76 Ärende Dnr NAV efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 2020 ännu inte är fastställda. Beloppen meddelas under december och då kommer 2019 års belopp att ersättas med de som kommer att gälla Dessa delar är markerade med kursiv text i tillämpningsanvisningarna samt framgår i bilaga 3. Bilagor 1. Förslag till tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med Ändringar i tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med Ändringar som Kommunfullmäktige uppdrar åt Nämnden för arbete och välfärd att justera i tillämpningsanvisningarna som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige Anna Törnström Andersson, Eva Björnbäck Jansson För kännedom Avdelningschef avdelning Vuxna Per Sandberg Förvaltningschef 2 (2)

77 Förslag tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med

78 Innehållsförteckning Kapitel 1. Avgifter SoL 1. Beräkning av avgiftsunderlag Egna företagare Makar, sambo och sammanboende Barn Anställda anhörigvårdare Bostadslån och övriga skulder Högsta avgift för hemtjänst, boendestöd, trygghetslarm, hälso- och sjukvårdsinsatser Förbehållsbelopp Minimibelopp Minimibeloppets storlek Höjning av minimibeloppet Fördyrade matkostnader till följd av färdiglagad mat i särskilt boende, tillfällig placering (korttidsvistelse/växelvård/trygghetsplats och palliativ vård i korttidsboende) och måltider vid måltidsorganisationens restauranger Fördyrade matkostnader i samband med matdistribution Familje- och arbetssituationen för äldre och personer med funktionsnedsättning Kostnad för god man Övrigt efter individuell prövning Kostnader skall styrkas Minskning av minimibeloppet i särskilt boende Boendekostnad Beräkning av boendekostnad Dubbla boendekostnader Beräkning av avgift när en av två makar flyttar till särskilt boende Bostadstillägg/bostadsbidrag/boendetillägg Flyttning mellan två av omsorgsnämnden eller arbete och välfärd anvisade lägenheter Avgiftsuttag i % av avgiftsutrymmet Avgift för kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Avgift för trygghetslarm i särskilt och ordinärt boende

79 9. Avgift för tillfällig placering såsom korttidsboende, trygghetsplats, växelvård och palliativ vård i korttidsboende Policy för avgift vid vård i livets slut Telefonservice Avgift för måltider för omsorgstagare med biståndsbeslut om mat Avgift för distribution av mat i ordinärt boende Avgift för beslutade tillfälliga insatser enligt Socialtjänstlagen Avgift för hygienartiklar och sänglinne Reducering av avgift Lasarettsvistelse Utebliven hjälp Egen anmälan om hjälpuppehåll Hjälp på annan tid än överenskommet Hygienpaket, sänglinne Kost Fastställande av självkostnadspris Beräkning av tidsåtgång Ledsagning Avlösning Kontaktperson Dagverksamhet Retroaktiv beräkning När uppgifter inte lämnas för att fastställa avgift Fel uppgifter Debitering Kapitel 2. Avgifter LSS 1. Service och omvårdnad Avgift för kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård LSS 9 2. Personlig assistans LSS 9 3. Ledsagarservice LSS 9 4. Kontaktperson LSS 9 5. Avlösarservice LSS 9 6. Korttidsvistelse Skolgång på annan ort

80 7.2 Läger och folkhögskola LSS 9 7. Korttidstillsyn LSS 9 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Beräkning av underhållsbidrag Inkomstberäkning och grundavdrag Procentsatser Barn som har en egen inkomst Jämkning Överklagan Umgängesavdrag Ungdom över 18 år LSS 9 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad Hyra Kost Avgift för hygienartiklar och sänglinne LSS Daglig verksamhet Kost Resor till och från daglig verksamhet Debitering Kapitel 3. Övrig debitering 1. Andrahandshyror Träffpunkt Fritidsaktiviteter genom Oms fritid Resor med omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon Resor med hyrda fordon Transport av avliden Dagrehab Kost Föremål Debitering

81 Kapitel 1. Avgifter SoL 1. Beräkning av avgiftsunderlag Avgiftsunderlaget beräknas utifrån bestämmelserna i 8 kap 4 Socialtjänstlagen. Med avgiftsunderlag avses den inkomst som någon kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelat med lika belopp per månad. Avgiftsunderlaget beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen. Dessutom ska bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, boendetillägg och bostadsbidrag anses som inkomst. Vissa inkomster som inte är skattepliktiga i Sverige räknas in, bland annat utländsk inkomst och stipendier. Förmögenhet påverkar inte avgiftsunderlagets storlek. Däremot påverkar förmögenhet möjligheten att få nedsatt avgift som kompensation för dubbla boendekostnader. Skatten beräknas enligt gällande skattelagstiftning. Skatteavdrag för kyrkoavgift görs om den enskilde är medlem i trossamfund och betalar sin avgift via skattsedel. Om kyrkoavgiften skiljer inom kommunen beräknas den genomsnittliga avgiften. 1.1 Egna företagare Beträffande egna företagare och andra för vilka det är svårt att beräkna årsinkomst, sker en individuell prövning av uppgiven inkomst. Som underlag vid inkomstberäkningen kan försäkringskassans beräkningsmetoder tillämpas. 1.2 Makar, sambo och sammanboende Makars inkomster läggs samman och delas lika. Registrerad partner jämställs med makar. För sammanboende som inte är makar läggs inte inkomsterna ihop utan räknas var för sig eftersom det inte finns någon lagstadgad underhållsskyldighet mellan dem. Övriga sammanboende, t ex syskon eller föräldrar och vuxna barn räknas som ensamstående när den avgiftsgrundande inkomsten fastställs. 4

82 1.3 Barn Föräldrars inkomst räknas när avgift för insatser enligt socialtjänstlagen avser barn upp till 18 år. Om barnet, efter 18 års ålder, studerar i grundskola, går gymnasieutbildning eller liknande grundutbildning, räknas föräldrarnas inkomst, dock längst tills barnet fyller 21 år. 1.4 Anställda anhörigvårdare För anhörigvårdare som är anställda av kommunen räknas inte lönen som anhörigvårdare in i den avgiftsgrundande inkomsten. 1.5 Bostadslån och övriga skulder Hänsyn tas till den enskildes låneskulder som rör den egna stadigvarande bostaden, det vill säga bolån. Någon hänsyn till övriga skulder tas inte. 2. Högsta avgift för hemtjänst, boendestöd, trygghetslarm, hälsooch sjukvårdsinsatser. Den enskildes avgift för hemtjänst och boendestöd i ordinärt och särskilt boende, tillfällig placering, trygghetslarm, samt avgifter som avses i 26 3 st. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) får sammanlagt per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 (SFS 2015:967) gånger prisbasbeloppet (47 300, 2020), (8 kap. 5 SoL), vilket motsvarar högst kronor i 2020 års prisnivå. Avgift för kost, hygienartiklar och sänglinne tillkommer när den enskilde erhåller detta genom kommunen. (KF ) För var och en som får hjälp tas ett individuellt beslut. För makar eller sammanboende som båda får hjälp kan avgiften som högst bli 2 x kronor per månad. Den som beviljas bistånd enligt Socialtjänstlagen i form av särskilt boende (vårdbostad) erlägger högsta avgift utifrån sin betalningsförmåga (ON ) Den enskilde får i exempelvis dessa fall betala en lägre avgift än kronor per månad: När avgiftsutrymmet per månad understiger kronor När kommunens självkostnad för en månad understiger kronor (motsvarar 5.49 timmar/månad) 5

83 3. Förbehållsbelopp Den enskilde har rätt till ett visst belopp för sina personliga utgifter, ett s.k. förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet utgörs av minimibeloppet och den faktiska boendekostnaden. Den faktiska boendekostnaden beräknas enligt modell som beskrivs under punkten Minimibelopp Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för följande poster: Livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälsooch sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Det bör observeras att reglerna om minimibelopp inte innebär att kommunen har skyldighet att betala ut medel till en omsorgstagare för att han eller hon ska kunna uppnå den i lagen angivna nivån för minimibeloppet. 4.1 Minimibeloppets storlek Familjesammansättning och ålder Ensamstående över 65 år Makar och sambor över 65 år Ensamstående år Makar och sambor år Barn 18 år och yngre Minimibelopp (% av prisbasbeloppet) En tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet En tolftedel av 114,46 procent av prisbasbeloppet per person En tolftedel av 149,01 procent av prisbasbeloppet per person En tolftedel av 125,91 procent av prisbasbeloppet per person En tolftedel av 81 procent av prisbasbeloppet per person Minimibelopp per månad kronor per person kronor per person/* kronor per person kronor per person/* kronor per person */OBS! För sammanboende, ej makar, beräknas inkomsterna var för sig, d v s inkomsterna läggs inte ihop. Däremot beräknas minimibeloppet för sammanboende på samma sätt som för makar. Kommunens motiv för ett högre minimibelopp för personer i åldersintervallet år är att dessa, i många fall yngre personer med funktionsnedsättning, normalt har högre kostnader för kost, hushållsinvesteringar, fritid och resor. 4.2 Höjning av minimibeloppet Under vissa förutsättningar fastställs minimibeloppet till en högre nivå (8 kap. 8 1:a st. SoL) om den enskilde på grund av särskilda omständigheter har behov av ytterligare medel. Kostnaderna ska vara varaktiga under större delen av ett år, styrkta och överstiga minst 200 kr per månad. Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning, till exempel merkostnadsersättning, kan inte föranleda höjning av minimibeloppet. 6

84 4.2.1 Fördyrade matkostnader till följd av färdiglagad mat i särskilt boende, tillfällig placering (korttidsvistelse/växelvård/trygghetsplats och palliativ vård i korttidsboende) och måltider vid måltidsorganisationens restauranger Alla omsorgstagare som har beslut om måltidsinsats, bor i särskilt boende (vårdbostad) eller vistas på tillfällig placering, får en höjning av minimibeloppet för tillagningskostnader enligt metod som finns i proposition 2002/01:149 sidan 41, med justeringen att belopp används för gruppen 75 år och äldre. Konsumentverket presenterade inte kostnader för livsmedel för gruppen 75 år och äldre förrän inför avgifter Höjningen kan för 2019 bli högst kronor per månad enligt följande exempel: 2019 tar kommunen kronor per månad för heldygnskost. Det belopp för livsmedel som ingår i minimibeloppet för en som äter alla mål hemma är 1970 kronor per månad. Minimibeloppet höjs därför med kronor, d v s skillnaden mellan och Höjningen av minimibeloppet i andra fall varierar med hänsyn till hur mycket kommunen debiterar för kosten, se följande tabeller. Särskilt boende Kommunens debitering för matabonnemang i Höjning av minimibeloppet, kronor särskilt boende per månad 2020 per månad, 2019 Frukost 763 kronor 383 kronor Middag inkl dryck kaffe och dessert kronor 995 kronor Kvällsmat kronor 536 kronor Helkost kronor kronor Sondmat kronor 0 kronor Tillfällig placering, dagverksamhet och måltider vid måltidsorganisationens restauranger Kommunens debitering för kost Genomsnittskostnad av intervallet Höjning av minimibeloppet, kronor per månad, 2019 per månad Upp till 659 kronor Ingen höjning kronor 430 kronor kronor 629 kronor kronor 828 kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor I tabellen ovan har en genomsnittskostnad av beloppen i intervallerna räknats fram. Minimibeloppet baseras på genomsnittskostnaden. 7

85 De omsorgstagare som har beslut om måltidsinsats eller biståndsbedömd matdistribution och äter i måltidsorganisationens restauranger, dock mindre än motsvarande halvt abonnemang middag, ges inget tillägg för fördyrade matkostnader eftersom behovet inte anses som varaktigt. Vid kombination av matdistribution och andra insatser med behov av färdiglagad mat, räknas ett individuellt minimibelopp för tillagningskostnader fram beroende på den totala kostnaden för mat Fördyrade matkostnader i samband med matdistribution När omsorgstagare har ett biståndsbeslut om halv och hel matdistribution, så kallade matabonnemang, ska kommunen ta hänsyn till förhöjda matkostnader. Omsorgstagaren erhåller en höjning av minimibeloppet som motsvarar skillnaden mellan kommunens avgift för matdistribution och det belopp för livsmedel som ingår i minimibeloppet. Kommunfullmäktige beräknar att huvudmålet utgör 40 % av konsumentverkets beräkningar för heldygnskost. Kommunens debitering för matdistribution per månad 2020 Helt abonnemang middag kronor Halvt abonnemang middag 960 kronor Helt abonnemang middag och kvällsmat kronor Halvt abonnemang middag och kvällsmat kronor Höjning av minimibeloppet, kronor per månad, kronor 536 kronor kronor 821 kronor De omsorgstagare som har biståndsbedömd matdistribution, dock mindre än ett halvt abonnemang middag, ges inget tillägg för fördyrade matkostnader eftersom behovet inte anses som varaktigt. Vid kombination av matdistribution och andra insatser med behov av färdiglagad mat, räknas ett individuellt minimibelopp för tillagningskostnader fram beroende på den totala kostnaden för mat Familje- och arbetssituationen för äldre och personer med funktionsnedsättning En höjning av minimibeloppet beviljas för underhållskostnad för minderåriga barn (dock max kronor per månad för barn 0-10 år, kronor per månad för barn år och kronor per månad för barn år) och underhållsbidrag till make/maka. Dessa ska vara styrkta enligt dom eller avtal. En höjning kan även beviljas för arbetsresor och andra kostnader som behövs för en familjs underhåll. Kostnaderna ska vara varaktiga samt styrkta och överstiga minst 200 kronor per månad Kostnad för god man Kostnad för god man berättigar till en höjning av minimibeloppet. För att den enskilde ska kunna tillgodoräkna sig utgifterna redan år ett görs en beräkning enligt schablon efter överförmyndares uträkning. Vid den årliga arvodesuträkningen justeras beloppet retroaktivt mot schablonberäkningen. Justeringen görs efter att arvodesbeslutet inkommit till omsorgsförvaltningen. 8

86 Övrigt efter individuell prövning För kostnader som inte finns upptagna under görs individuella prövningar. I principiella ärenden görs denna prövning av den nämnd som fattar beslut om avgift Kostnader skall styrkas Allmänt gäller att den enskilde skall styrka sina merkostnader. 4.3 Minskning av minimibeloppet i särskilt boende Kommunen minskar minimibeloppet i särskilt boende (8 kap. 8 2 st. SoL). Belopp som gäller för 2019 Budgetpost Modell för minskning Minskning av minimibeloppet, kr/mån Fritid Konsument-verkets beräkning för fritid -180 Hemutrustning Självkostnad för säng Del i möblemang gemensamhetsutrymmen, konsumentverkets beräkning för hemutrustning Summa

87 5. Boendekostnad Endast kostnader för den bostad där omsorgstagaren stadigvarande bor ingår i beräkningen. 5.1 Beräkning av boendekostnad Varje myndig person som stadigvarande bor i bostaden beräknas ta sin andel av den totala bostadskostnaden. Från den totala bostadskostnaden avräknas hushållsel, beräknad enligt Pensionsmyndighetens schablon. Observera att hushållsel ingår som en post i minimibeloppet. Boendekostnader i egen fastighet beräknas enligt gällande regler för bostadstillägg för pensionärer. För år 2019 gäller följande: 70 % av ränteutgifterna för bostadslån 0,75 % av taxeringsvärdet, dock max 8 049:- Uppvärmning bostad och vatten 172:-/kvm boendeyta/år (uppdelat på 116:- för bostadens uppvärmning och 56:- för uppvärmning av vatten) Driftskostnader 227:-/ kvm boendeyta/år Där beräkningsschablonen inte täcker faktiska uppvärmningskostnader (värme inkl. varmvatten) godkänns faktiska kostnader mot uppvisande av verifikation. Om hushållsel ingår i hyran så skall boendekostnaden reduceras med 4,57:-/ kvadratmeter/månad, dock max 548:-/månad. Kostnader för en bostads vattenförbrukning som inte ingår i hyran beräknas schablonsvis till 57:-/kvm boendeyta/år. Kostnader för sophämtning som inte ingår i hyran beräknas schablonsvis till 19:-/kvm boendeyta/år. 5.2 Dubbla boendekostnader Vid flyttning till särskilt boende (vårdbostad) kan den enskilde få nedsättning eller befrielse från vård- och omsorgsavgift på grund av dubbla boendekostnader under högst tre månader. Detta under förutsättning att avgiften är inkomstprövad och att förmögenheten inte överstiger två basbelopp. Värdet av egen bostad som den enskilde bodde i innan flyttningen till det särskilda boendet räknas inte in i förmögenheten. Den enskilde ansöker på särskild blankett. Nedsättning eller befrielse av vård- och omsorgsavgift gäller inte vid flyttning från eget boende till seniorbostad. 10

88 5.3 Beräkning av avgift när en av två makar flyttar till särskilt boende Normalt beräknas avgiften genom att makarnas inkomster läggs samman och delas på två. Därefter beräknas förbehållsbeloppet för den person som bor i särskilt boende. Det som återstår av inkomsten när förbehållsbeloppet räknats bort är avgiftsutrymmet. From kompletterades beräkning av avgift i samband med att en av makarna flyttar till särskilt boende för att underlätta för kvarboende make/maka i det tidigare gemensamma boendet. Beräkningen görs på begäran av den enskilde genom ansökan. Makarnas inkomster läggs samman och delas på två. Kompletteringen innebär att förbehållsbelopp beräknas även för kvarboende make/maka. Ett gemensamt avgiftsutrymme räknas fram och delas på två. Den av beräkningarna som ger den för omsorgstagaren mest fördelaktiga avgiften ska användas. 5.4 Bostadstillägg/bostadsbidrag/boendetillägg Bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, boendetillägg samt bostadsbidrag för barnfamiljer räknas som inkomst. Den enskilde eller dess ombud skall upplysas om möjligheten att söka detta. 5.5 Flyttning mellan två av omsorgsnämnden eller arbete och välfärd anvisade lägenheter Vid flyttning mellan två av nämnderna anvisade lägenheter upphör hyresgästens betalningsansvar i samband med avflyttningsdagen från den gamla lägenheten. (ON ) Hyresgästen får ha kvar den tidigare lägenheten i 2 veckor efter man fått ett nytt kontrakt för att kunna tömma, städa och besikta lägenheten. I annat fall debiteras dubbel hyra. 6. Avgiftsuttag i % av avgiftsutrymmet Av avgiftsutrymmet uttages 100% i avgift upp till den maxavgift som fastställts. 11

89 7. Avgift för kommunal hälso- och sjukvård Den enskildes månadsavgift för hälso- och sjukvårdsinsatser motsvarar högst den beslutade självkostnaden för en hemtjänsttimme. Den enskilde betalar lika stor avgift oavsett om det rör sig om ett eller flera besök Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård är den sjukvård som faller inom kommunens ansvar. Kommunal hälso- och sjukvård omfattar t.ex. inte den person som kan ta sig till vårdcentral för att få sjukvårdsinsats av sjuksköterska eller behandlande insats av arbetsterapeut, sjukgymnast eller fysioterapeut. Med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser menas insatser som utförs av sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut eller insatser som utförs av annan personal efter delegering eller ordination. Insatserna kan t ex vara medicinsk bedömning, behandling, läkemedelshantering, injektion, provtagning, infusion, suturtagning, syrgasbehandling, funktionsträning ordinerad av arbetsterapeut, sjukgymnast eller fysioterapeut, utprovning av hjälpmedel och uppföljning. Sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut svarar för att leverera uppgift till avgiftshandläggaren om de patienter som får sjukvårdsinsats. Beslut om avgift är delegerad till avgiftshandläggare. Huvudregeln är att alla som erhåller kommunal hälso- och sjukvårdsinsats betalar avgift. Dock görs vissa undantag. 1. Grupper som inte betalar avgift för kommunal hälso- och sjukvårdsinsats är: Omsorgstagare som beviljats avlösning Barn och ungdomar 18 år och yngre 2. Situationerna när ingen avgift tas ut är dessa: I vissa situationer debiteras ingen avgift. Ett sådant ställningstagande föregås av en individuell bedömning av sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut eller arbetsterapeut. En sådan situation kan vara när den enskilde saknar insikt i de allvarliga negativa konsekvenser av social och/eller medicinsk karaktär som utebliven kommunal hälso- och sjukvårdsinsats skulle medföra. 8. Avgift för trygghetslarm i särskilt och ordinärt boende Den enskildes månadsavgift för trygghetslarm är 300 kronor men dock högst avgiftsutrymmet. Installationsmånaden utgår avgift med 1/30 från och med den dagen trygghetslarmet installeras. Den månad trygghetslarmet avinstalleras utgår avgift med 1/30 tom dagen för avinstallation. Vid dödsfall debiteras avgift till och med dagen då den enskilde avlider. 12

90 9. Avgift för tillfällig placering såsom korttidsboende, trygghetsplats, växelvård och palliativ vård i korttidsboende. Den enskildes dygnsavgift för vård och omsorg i tillfällig placering motsvarar högst 1/30 av högsta avgift enligt SoL 8 kap. 5. Den första vårddagen debiteras, medan den sista vårddagen är avgiftsfri. Till detta tillkommer avgift för kost, hygien och sänglinne. Maxpriset per dygn är 216 kronor. Det bygger på: Maximal omvårdnadsavgift per månad, kronor utslaget på 30 dagar, 71 kronor per dygn. Kostnad för matabonnemang för en månad kronor utslaget på 30 dagar, 136 kronor per dygn. Kostnad för sänglinne/hygienutrustning för en månad 256 kronor utslaget på 30 dagar, 9 kronor per dygn. 10. Policy för avgift vid vård i livets slut Korttidsplats för vård och omsorg i livets slut/palliativ plats: Avgift utgår för vistelse på palliativt korttidsboende för vård och omsorg i livets slut. Avgiften är uppdelad i omvårdnadsavgift samt kostnad för mat och hygien- och sänglinne. Vård i livets slut i eget hem, såväl särskilt som ordinärt boende: Den enskilde betalar en vård- och omsorgsavgift för den omvårdnad som utförs. Matkostnader reduceras när omsorgstagaren inte kan äta och inte får någon ersättningskost. Avgift kommunal hälso- och sjukvård: Avgift för hälso- och sjukvårdsinsatser debiteras. Om anhörig utför personlig omvårdad i det egna hemmet tas ingen avgift. 11. Telefonservice För telefonservice debiteras ingen avgift. 13

91 12. Avgift för måltider för omsorgstagare med biståndsbeslut om mat Pris för enstaka måltider Kaffe/fika Frukost Middag inkl. dryck, kaffe, dessert Kvällsmat Styckpris matdistribution middag Styckpris matdistribution kvällsmat 11 kronor 25 kronor 67 kronor 36 kronor 64 kronor 34 kronor Pris för abonnerade måltider, avgift per månad Frukost Middag inkl. dryck, kaffe, dessert Kvällsmat Helkost (frukost, middag, kvällsmat och tre mellanmål) Sondmat Matdistribution middag varje dag Matdistribution middag varannan dag Matdistribution middag och kvällsmat varje dag Matdistribution middag och kvällsmat varannan dag 763 kronor kronor kronor kronor kronor kronor 960 kronor kronor kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 13. Avgift för distribution av mat i ordinärt boende Den enskilde betalar en avgift för att få sin matdistribution hemlevererad. Distributionsavgiften är 240 kronor för helt matabonnemang och 120 kronor för halvt matabonnemang, dock högst avgiftsutrymmet. Beräkningen grundar sig i att distributionen kostar 8 kronor per levererad portion. Kvällsmat som levereras tillsammans med huvudmålet medför ingen ytterligare distributionskostnad. 14. Avgift för beslutade tillfälliga insatser enligt Socialtjänstlagen Tillfälliga insatser bedöms och betalas enligt samma principer som övrig hemtjänst, det vill säga prövning av betalningsförmågan görs i varje enskilt fall. 15. Avgift för hygienartiklar och sänglinne Avgift för abonnemang av hygienartiklar i särskilt boende uttages med 128 kronor per månad. Avgift för abonnemang av sänglinne i särskilt boende uttages med 128 kronor per månad. Kostnad för sänglinne/hygienutrustning i korttidsplats uttages med 9 kronor per dygn (256 kronor för en månad utslaget på 30 dagar) 14

92 Avgiften för hygien- och sänglinne justeras enligt konsumentprisindex, huvudgrupp diverse varor och tjänster, varje år. 16. Reducering av avgift 16.1 Lasarettsvistelse. Hemtjänst- och boendestödsavgiften reduceras med 1/30 från inskrivningsdag till och med dagen före utskrivningsdag. Avgiften reduceras även med 1/30 när vistelse på CLV infaller mellan två hjälptillfällen och avgift utgår samtidigt för hemtjänst och lasarettsvistelse Utebliven hjälp Reducering av hemtjänst- och boendestödsavgiften görs med 1/30 från första uteblivna hjälpdag till och med dagen före nästa hjälptillfälle Egen anmälan om hjälpuppehåll Reducering av hemtjänst- och boendestödsavgiften görs med 1/30 från första uteblivna hjälpdag till och med dagen före nästa hjälptillfälle under en eller flera perioder om minst ett dygn per gång om detta meddelas enhetschef 5 dagar i förväg Hjälp på annan tid än överenskommet Reducering av hemtjänst- och boendestödsavgiften görs med 1/30 från första uteblivna hjälpdag till och med dagen före nästa hjälptillfälle om kommunen inte kan utföra hemtjänst på överenskommen tid och hjälpen inte kan ges vid ett annat tillfälle. Avgiften ändras inte om motsvarande hjälp lämnas annan dag efter överenskommelse med den enskilde Hygienpaket, sänglinne Reducering med 1/30 görs enligt samma regler som ovan Kost Särskilt boende: Vid sjukhusvistelse reduceras avgiften för mat med 1/30 från inskrivningsdag till och med dagen före utskrivningsdag. Reducering av matkostnader görs i samband med tillfälligt/enstaka besök hos anhörig med kort varsel. Grunden ska vara att mat har hunnit avbeställas. Ordinärt boende: Vid sjukhusvistelse reduceras matdistributionen med de antal dagar omsorgstagaren inte fått mat levererad. Annan frånvaro ska meddelas 7 dagar i förväg för att få avdrag på avgiften. 15

93 17. Fastställande av självkostnadspris Kommunfullmäktige fastställer årligen självkostnaden för en hemtjänsttimme. För 2020 har Kommunfullmäktige fastställt självkostnaden för en hemtjänsttimme till 390 kronor. 18. Beräkning av tidsåtgång Den tid som ligger till grund för avgiftsuttaget är handläggarens beslut om insatser och den beräknade tid det tar för den enskilde att få dessa utförda. Avgiften beräknas ur en schablonnivå som är indelad i intervaller om 30 minuter upp till att den sammanlagda tiden per månad för hjälpinsatser når högsta avgift. 30 minuter är lika med självkostnaden för en halv hemtjänsttimme. 19. Ledsagning För ledsagning uttages ingen särskild avgift för den som redan har beslut om hemtjänst eller boendestöd. Den som beviljas ledsagning utan att samtidigt ha hemtjänst eller boendestödsinsatser erlägger avgift per timme enligt självkostnaden för en hemtjänsttimme, dock högst avgiftsutrymmet, upp till maxavgift. 20. Avlösning Utöver den avgiftsfria avlösningen med 20 timmar per månad, kan omsorgstagare beviljas ytterligare tid med 10 timmar per månad, totalt 30 timmar per månad. En individuell prövning görs alltid utifrån varje ansökan. (ON ) Den enskildes avgift för avlösning över 20 timmar per månad, ska debiteras per timme enligt självkostnaden för en hemtjänsttimme, dock högst avgiftsutrymmet, upp till maxavgift. 21. Kontaktperson Insatsen är avgiftsfri. 22. Dagverksamhet Omsorgstagare som deltar i kommunens dagverksamhet betalar en avgift. Avgiften avser kost Avgift för dagverksamhet 64 kronor/dag Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 16

94 23. Retroaktiv beräkning 23.1 När uppgifter inte lämnas för att fastställa avgift När uppgifter inte lämnats efter påminnelse för att beräkna avgiften fastställs en högsta avgift. För sent inlämnad uppgift medger ingen retroaktiv beräkning. Avgiften omprövas från och med den debiteringsmånad inkomstförfrågan inkommer Fel uppgifter Om den enskilde lämnat fel uppgifter räknas avgiften om tre månader bakåt i tiden. Om omsorgsnämnden eller nämnden för arbete och välfärd har gjort en felaktig beräkning av avgiften och det har varit till den enskildes nackdel kommer avgiften att räknas om så länge felet har varit. Om det har varit till den enskildes fördel görs ingen omräkning. 24. Debitering Debitering av avgifter sker månadsvis i efterskott. 17

95 Kapitel 2. Avgifter LSS 1. Service och omvårdnad Den enskilde betalar inget för service och omvårdnad när insatser beviljats enligt LSS. 2. Avgift för kommunal hälso- och sjukvård Den enskildes månadsavgift för hälso- och sjukvårdsinsatser motsvarar högst beslutade självkostnaden för en hemtjänsttimme. Den enskilde betalar lika stor avgift oavsett om det rör sig om ett eller flera besök Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård är den sjukvård som faller inom kommunens ansvar. Kommunal hälso- och sjukvård omfattar t.ex. inte den person som kan ta sig till vårdcentral för att få sjukvårdsinsats av sjuksköterska eller behandlande insats av arbetsterapeut, sjukgymnast eller fysioterapeut. Med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser menas insatser som utförs av sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut eller insatser som utförs av annan personal efter delegering eller ordination. Insatserna kan t ex vara medicinsk bedömning, behandling, läkemedelshantering, injektion, provtagning, infusion, suturtagning, syrgasbehandling, funktionsträning ordinerad av arbetsterapeut, sjukgymnast eller fysioterapeut, utprovning av hjälpmedel och uppföljning. Sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut svarar för att leverera uppgift till avgiftshandläggaren om de patienter som får sjukvårdsinsats. Beslut om avgift är delegerad till avgiftshandläggare. Huvudregeln är att alla som erhåller kommunal hälso- och sjukvårdsinsats betalar avgift. Dock görs vissa undantag. 1. Grupper som inte betalar avgift för kommunal hälso- och sjukvårdsinsats är: Omsorgstagare som beviljats avlösning Barn och ungdomar 18 år och yngre 2. Situationerna när ingen avgift tas ut är dessa: I vissa situationer debiteras ingen avgift. Ett sådant ställningstagande föregås av en individuell bedömning av sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut eller arbetsterapeut. En sådan situation kan vara när den enskilde saknar insikt i de allvarliga negativa konsekvenser av social och/eller medicinsk karaktär som utebliven kommunal hälso- och sjukvårdsinsats skulle medföra. 18

96 3. LSS 9 2. Personlig assistans Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. 4. LSS 9 3. Ledsagarservice Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. 5. LSS 9 4. Kontaktperson Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. 6. LSS 9 5. Avlösarservice Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. 7. LSS 9 6. Korttidsvistelse Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. Kost debiteras enligt den årligen beslutade taxan. Hygien/sänglinne debiteras med 9 kronor per dygn från och med juli månad det år den enskilde fyller 19 år Enstaka måltider 0-13 år (33 %) år (66 %) 19 år > (100 %) Frukost 8 kronor 17 kronor 25 kronor Middag inkl dryck 22 kronor 44 kronor 67 kronor Kvällsmat 12 kronor 24 kronor 36 kronor Kaffe/fika 4 kronor 7 kronor 11 kronor Heldygnskost 45 kronor 90 kronor 136 kronor Prisjustering sker från och med juli månad det år man fyller 13 respektive 19 år. Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 7.1 Skolgång på annan ort Avgift för kost tas ut enligt den årligen beslutade taxan. Vid beräkning ska avdrag göras för måltider som ersätts på annat sätt, till exempel skollunch. 19

97 7.2 Läger och folkhögskola Den enskilde betalar en egenavgift som respektive anläggning har fastställt. Saknas uppgifter om egenavgift debiteras den enskilde avgift enligt den årligen beslutade taxan. Hygien/sänglinne debiteras med 9 kronor per dygn från och med juli månad det år den enskilde fyller 19 år år (33 %) år (66 %) 19 år > (100 %) Heldygn 45 kronor 90 kronor 136 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 8. LSS 9 7. Korttidstillsyn Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. 9. LSS 9 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader när ett barn under 18 år får vård i ett annat hem än det egna. Kommunen får i sådana fall erhålla underhållsbidrag för barnet (LSS 20 ). Då inget annat än underhållsbidrag nämns i lagen får inga ytterligare avgifter tas ut. Det högsta belopp som kommunen kan kräva får inte vara högre än vad som motsvarar det högsta underhållsstödet (lagen om underhållsstöd 1996:1030), kronor per månad och per förälder för barn 0-10 år, kronor per månad och per förälder för barn år och kronor per månad och per förälder för barn år. Även om föräldrarna vill betala en högre ersättning är det inte möjligt. När barnet fyller 18 år upphör föräldrarnas skyldighet att bidra till kommunens kostnader. 9.1 Beräkning av underhållsbidrag Beräkning av föräldrars inkomst och grundavdrag regleras i lagen om underhållsstöd Beräkningsunderlag och beräknad ersättning meddelas respektive förälder. En omräkning ska ske i februari varje år och respektive förälder ska underrättas om det nya ersättningsbeloppet. Om försörjningsskyldigheten ändras för att fler eller färre barn ska försörjas, görs ny omräkning. 20

98 9.1.1 Inkomstberäkning och grundavdrag Inkomstberäkningen baseras på den senaste taxeringen. Skatteverket ska på kommunens begäran lämna de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs. Följande inkomster ska tas med: 1. Inkomst av tjänst 2. Inkomst av kapital (vid beräkning av kapitalinkomster ska hänsyn tas till realisationsförluster och uppskovsavdrag vid byte av bostad) 3. Inkomst av näringsverksamhet Ett grundavdrag på nettoinkomsten ska göras med kronor. Denna beräkning ligger till grund för ersättningen till kommunen Procentsatser Ersättningsbeloppet beräknas med en viss procent av föräldrarnas inkomst. Procentsatsen varierar med det totala antal barn som föräldern är försörjningsskyldig för. Procentsats per barn 1 barn 14 % 2 barn 11.5% 3 barn 10 % 4 barn 7.75 % 5 barn 6.4 % 6 barn 5.5 % 7 barn 4.85 % 8 barn 4.38 % 9 barn 4 % 10 barn 3.7 % Exempel 1: En förälder är försörjningspliktig för två barn varav ett är placerat enligt LSS 9 8. Nettoinkomsten är kronor, ett grundavdrag görs med kronor, då kvarstår kronor. Procentsatsen för 2 barn är 11.5 %, x 0,115 = kronor per år/ på tolv månader = kronor per månad. Föräldern får i detta fall betala maxbeloppet kronor per månad. Exempel 2: En förälder är försörjningspliktig för två barn varav ett är placerat enligt LSS 9 8. Nettoinkomsten är kronor, ett grundavdrag görs med kronor, då kvarstår kronor. Procentsatsen för 2 barn är 11.5 %, x 0,115 = kronor per år/ på tolv månader = 863 kronor per månad. Föräldern får i detta fall betala 863 kronor per månad Barn som har en egen inkomst Om ett barn har egen inkomst som överstiger kronor per år, till exempel barnpension, efterlevandestöd eller pengar från försäkring kan detta påverka föräldrarnas ersättning till kommunen. I dessa fall ska barnets inkomster beräknas på samma sätt som föräldrarnas men med ett grundavdrag på kronor. Föräldrarnas ersättningsskyldighet minskas med hälften av den överskjutande delen. Kommunen har inte rätt att ta ut högre ersättning från föräldrarna för att barnet har en egen inkomst. Exempel: Barnets inkomst är kronor per år. Grundavdrag görs med kronor. Kvar finns kronor. Hälften av kvarstående belopp, kronor, (1 000 kronor per förälder) reduceras på beloppet som föräldrarna ska betala i underhållsbidrag till kommunen. 21

99 9.1.4 Jämkning Underhållsbidraget beräknas täcka hela barnets försörjning. Om en förälder står för vissa kostnader minskas ersättningen till kommunen med skälig nivå. Konsumentverkets kostnadsberäkning ska ligga till grund vid eventuell jämkning. Föräldrarna ges möjlighet att begära jämkning när de blir informerade om ersättningsbeloppet Överklagan Beslut om ersättning till kommunen kan inte överklagas med förvaltningsbesvär Umgängesavdrag Om barnet vistas hos förälder mer än 5 hela dygn i följd eller 6 dygn utspridda per kalendermånad reduceras underhållsbidraget med 1/40 per helt kalenderdygn. 9.2 Ungdom över 18 år När barnet fyller 18 år upphör föräldrarnas skyldighet att bidra till kommunens kostnader. Istället kan kommunen ta ut skäliga avgifter av de ungdomar som har hel aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek. Finns inga inkomster får ingen avgift tas ut. Konsumentverkets beräkning av vad ungdomar med egen inkomst ska betala hemma, ska ligga till grund för avgiftsuttaget. För 2019 är den summan kronor per månad. 10. LSS 9 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad. Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader Hyra Den enskilde får ett hyreskontrakt på sin bostad och betalar hyra enligt hyreslagen. Hyran betalas i förskott. Hyran bör endast avse den enskildes privata bostad. Den enskilde bör inte ha några kostnader för gemensamma utrymmen eller personalutrymmen, dessa bör betraktas som del av den särskilda service och omvårdnad som ges i anslutning till bostaden. Uppsägningstiden är tre månader, utom vid dödsfall då uppsägningen är 1 månad plus innevarande månad. Uppsägning, besiktning och flyttstädning sköts av den enskilde eller dennes företrädare. Vid flyttning mellan två av nämnden anvisade lägenheter upphör den enskildes betalningsansvar i samband med avflyttningsdagen från den gamla lägenheten. (ON ) Den enskilde får ha kvar den tidigare lägenheten i 2 veckor efter man fått ett nytt kontrakt för att kunna tömma, städa och besiktiga lägenheten. I annat fall debiteras dubbelhyra.(on ) 22

100 10.2 Kost Den enskilde betalar för sin egen kost. Avgift för kost för den som bor i en bostad enligt LSS 9 9 får endast avse kostnaden för råvaror. Kommunen får inte, oavsett om det sker inom ramen av kommunens självkostnad, ta ut någon avgift för tillhörande kostnader i form av exempelvis transport, utrustning och tillagning. Konsumentverkets kostnadsberäkning gruppen år, för livsmedel, ska ligga till grund för avgiftsuttaget. För 2019 beräknas råvarukostnad vara 2470 kronor. Frukost Middag inkl dryck Kvällsmat Kaffe/fika Helkost Sondmat 16 kronor 41 kronor 22 kronor 6 kronor kronor kronor 10.3 Avgift för hygienartiklar och sänglinne Avgift för abonnemang av hygienartiklar uttages med 128 kronor per månad. Avgift för abonnemang av sänglinne uttages med 128 kronor per månad. Avgiften för hygien- och sänglinne justeras enligt konsumentprisindex, huvudgrupp diverse varor och tjänster, varje år. 11. LSS Daglig verksamhet Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader Kost Den enskilde betalar för sin egen kost. För kost som serveras inom daglig verksamhet debiteras den enskilde avgift enligt den årligen beslutade taxan Lunch Fika 64 kronor 11 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 23

101 11.2 Resor till och från daglig verksamhet Region Kronoberg debiterar kommunen för omsorgstagarnas arbetsresor (färdtjänst) till och från daglig verksamhet och kommunen tar ut avgifter för den enskilde enligt nedan: Avgift tas ut motsvarande färdtjänsttaxans periodkort för arbetsresor. Den enskildes kostnader för resor i samband med deltagande i daglig verksamhet enligt LSS ska inte överstiga kostnaden för färdtjänsttaxans periodkort för arbetsresor inom zon 1. (KF ) För arbetsresor under 2019 betalar den enskilde 40 kronor per enkel resa, dock högst 600 kronor per månad. 12. Debitering Debitering av avgifter, förutom hyra, sker månadsvis i efterskott. 24

102 Kapitel 3. Övrig debitering 1. Andrahandshyror Hyran ska betalas i förskott. Om hyran avser särskilt boende med bistånd eller beslut om boende enligt LSS 9 9, är uppsägningstiden tre månader, utom vid dödsfall då uppsägningen är 1 månad plus innevarande månad. I annat fall gäller tre månaders uppsägningstid oavsett orsak till avflyttning. Uppsägning till kommunen, tömning och flyttstädning sköts av den enskilde eller dennes företrädare. Besiktning ombesörjs av omsorgsnämnden. Vid flyttning mellan två av nämnden anvisade lägenheter upphör den enskildes betalningsansvar i samband med avflyttningsdagen från den gamla lägenheten. (ON ) Den enskilde får ha kvar den tidigare lägenheten i 2 veckor efter man fått ett nytt kontrakt för att kunna tömma, städa och besiktiga lägenheten. I annat fall debiteras dubbelhyra.(on ) 2. Träffpunkt Omsorgstagare som deltar i omsorgsförvaltningens och arbete och välfärds träffpunkter betalar en avgift för kost < 19 år (66 %) 19 år > (100 %) Lunch 42 kronor 64 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 3. Fritidsaktiviteter genom Oms fritid Omsorgstagare som deltar i aktiviteter som anordnats av Oms fritid debiteras kostnaden för aktiviteten. Den enskilde står för omkostnader kring aktiviteten. 25

103 4. Resor med omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon Omsorgstagare som åker med i omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon (leasingbil och leasingbuss) på grund av sociala/medicinska skäl debiteras en avgift per person. Avgiften baseras på taxan för färdtjänst. Färdtjänstens zoner är omräknade till kilometerintervall. Kilometerantalet mäts per enkel sträcka. Om den enskilde åker tur och retur debiteras två enkelresor zoner kilometer <20 år >20 år kronor 40 kronor kronor 55 kronor kronor 70 kronor kronor 80 kronor kronor 95 kronor kronor 115 kronor kronor 130 kronor Vid resor som överstiger 100 km debiteras avgift motsvarande riksfärdtjänstens taxa. kilometer <26 år >26 år kronor 130 kronor kronor 165 kronor kronor 195 kronor kronor 220 kronor kronor 255 kronor kronor 275 kronor kronor 300 kronor kronor 320 kronor kronor 370 kronor kronor 420 kronor kronor 455 kronor kronor 480 kronor kronor 535 kronor kronor 600 kronor kronor 655 kronor kronor 680 kronor kronor 700 kronor och längre 528 kronor 755 kronor 26

104 5. Resor med hyrda fordon Omsorgstagaren/omsorgstagarna debiteras kostnaden för det hyrda fordonet. Om det behövs ett fordon med fler platser för att personal ska följa med står respektive nämnd för merkostnaden. 6. Transport av avliden Om närstående vill att kommunen ansvarar för att den avlidna kroppen ska transporteras från särskilt boende/tillfällig placering till bårhus, ska personalen kontakta de entreprenörer som kommunen har avtal med. I sådana fall debiteras dödsboet en avgift för transporten. Avgiften grundar sig på avtalat pris för transporten plus tillägg för administrationskostnad. Transport av avliden KF kronor exkl moms 7. Dagrehab Patienter som vistas på dagrehab debiteras för sina omkostnader gällande kost samt föremål som tillverkas och som patienterna erbjuds att köpa. 7.1 Kost 2020 Lunch Kaffe/Fika 64 kronor 11 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 7.2 Föremål Självkostnaden för materialet debiteras. 8. Debitering Debitering av avgifter, förutom hyra, debiteras månadsvis i efterskott. 27

105 Bilaga 2. Ändringar i tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med Kapitel 1. Avgifter SoL Punkt Tillämpning 2019 Tillämpning Barn Föräldrars inkomst räknas när avgift för insatser enligt socialtjänstlagen avser barn 18 år och yngre. Även för barn mellan år som går gymnasieutbildning och är folkbokförd hemma räknas föräldrars inkomst. 1.3 Barn Föräldrars inkomst räknas när avgift för insatser enligt socialtjänstlagen avser barn upp till 18 år. Om barnet, efter 18 års ålder, studerar i grundskola, går gymnasieutbildning eller liknande grundutbildning, räknas föräldrarnas inkomst, dock längst tills barnet fyller 21 år. (Hänvisning Föräldabalken om underhållsskyldighet 7 kap, 1 ) Högsta avgift för hemtjänst, boendestöd, trygghetslarm, hälso- och sjukvårdsinsatser. Den enskildes avgift för hemtjänst och boendestöd i ordinärt och särskilt boende, tillfällig placering, trygghetslarm, samt avgifter som avses i 26 3 st. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) får sammanlagt per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 (SFS 2015:967) gånger prisbasbeloppet (46 500, 2019), (8 kap. 5 SoL), vilket motsvarar högst kronor i 2019 års prisnivå. Avgift för kost, hygienartiklar och sänglinne tillkommer när den enskilde erhåller detta genom kommunen. (KF ) För var och en som får hjälp tas ett individuellt beslut. För makar eller sammanboende som båda får hjälp kan avgiften som högst bli 2 x kronor per månad. Den som beviljas bistånd enligt Socialtjänstlagen i form av särskilt boende (vårdbostad) erlägger högsta avgift utifrån sin betalningsförmåga (ON ) 2. Högsta avgift för hemtjänst, boendestöd, trygghetslarm, hälso- och sjukvårdsinsatser. Den enskildes avgift för hemtjänst och boendestöd i ordinärt och särskilt boende, tillfällig placering, trygghetslarm, samt avgifter som avses i 26 3 st. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) får sammanlagt per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 (SFS 2015:967) gånger prisbasbeloppet (47 300, 2020), (8 kap. 5 SoL), vilket motsvarar högst kronor i 2020 års prisnivå. Avgift för kost, hygienartiklar och sänglinne tillkommer när den enskilde erhåller detta genom kommunen. (KF ) För var och en som får hjälp tas ett individuellt beslut. För makar eller sammanboende som båda får hjälp kan avgiften som högst bli 2 x kronor per månad. Den som beviljas bistånd enligt Socialtjänstlagen i form av särskilt boende (vårdbostad) erlägger högsta avgift utifrån sin betalningsförmåga (ON )

106 Den enskilde får i exempelvis dessa fall betala en lägre avgift än kronor per månad: När avgiftsutrymmet per månad understiger kronor När kommunens självkostnad för en månad understiger kronor (motsvarar 5.48 timmar/månad) Den enskilde får i exempelvis dessa fall betala en lägre avgift än kronor per månad: När avgiftsutrymmet per månad understiger kronor När kommunens självkostnad för en månad understiger kronor (motsvarar 5.49 timmar/månad) Avgift för tillfällig placering såsom korttidsboende, trygghetsplats, växelvård och palliativ vård i korttidsboende. Den enskildes dygnsavgift för vård och omsorg i tillfällig placering motsvarar högst 1/30 av högsta avgift enligt SoL 8 kap. 5. Den första vårddagen debiteras, medan den sista vårddagen är avgiftsfri. Till detta tillkommer avgift för kost, hygien och sänglinne. 9. Avgift för tillfällig placering såsom korttidsboende, trygghetsplats, växelvård och palliativ vård i korttidsboende. Den enskildes dygnsavgift för vård och omsorg i tillfällig placering motsvarar högst 1/30 av högsta avgift enligt SoL 8 kap. 5. Den första vårddagen debiteras, medan den sista vårddagen är avgiftsfri. Till detta tillkommer avgift för kost, hygien och sänglinne. Maxpriset per dygn är 210 kronor. Maxpriset per dygn är 216 kronor. Det bygger på: Maximal omvårdnadsavgift per månad, kronor utslaget på 30 dagar, 70 kronor per dygn. Kostnad för matabonnemang för en månad kronor utslaget på 30 dagar, 132 kronor per dygn. Kostnad för sänglinne/hygienutrustning för en månad 247 kronor utslaget på 30 dagar, 8 kronor per dygn. Det bygger på: Maximal omvårdnadsavgift per månad, kronor utslaget på 30 dagar, 71 kronor per dygn. Kostnad för matabonnemang för en månad kronor utslaget på 30 dagar, 136 kronor per dygn. Kostnad för sänglinne/hygienutrustning för en månad 256 kronor utslaget på 30 dagar, 9 kronor per dygn.

107 Avgift för måltider för omsorgstagare med biståndsbeslut om mat Pris för enstaka måltider Kaffe/fika Frukost Middag inkl. dryck, kaffe, dessert Kvällsmat Styckpris matdistribution middag Styckpris matdistribution kvällsmat 10 kronor 25 kronor 65 kronor 35 kronor 62 kronor 33 kronor 12. Avgift för måltider för omsorgstagare med biståndsbeslut om mat Pris för enstaka måltider Kaffe/fika Frukost Middag inkl. dryck, kaffe, dessert Kvällsmat Styckpris matdistribution middag Styckpris matdistribution kvällsmat 11 kronor 25 kronor 67 kronor 36 kronor 64 kronor 34 kronor Pris för abonnerade måltider, avgift per månad Frukost Middag inkl. dryck, kaffe, dessert Kvällsmat Helkost (frukost, middag, kvällsmat och tre mellanmål) Sondmat Matdistribution middag varje dag Matdistribution middag varannan dag Matdistribution middag och kvällsmat varje dag Matdistribution middag och kvällsmat varannan dag 763 kronor kronor kronor kronor kronor kronor 930 kronor kronor kronor Pris för abonnerade måltider, avgift per månad Frukost Middag inkl. dryck, kaffe, dessert Kvällsmat Helkost (frukost, middag, kvällsmat och tre mellanmål) Sondmat Matdistribution middag varje dag Matdistribution middag varannan dag Matdistribution middag och kvällsmat varje dag Matdistribution middag och kvällsmat varannan dag 763 kronor kronor kronor kronor kronor kronor 960 kronor kronor kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Avgift för hygienartiklar och sänglinne 15. Avgift för hygienartiklar och sänglinne

108 Avgift för abonnemang av hygienartiklar i särskilt boende uttages med 124 kronor per månad. Avgift för abonnemang av sänglinne i särskilt boende uttages med 123 kronor per månad. Kostnad för sänglinne/hygienutrustning i korttidsplats uttages med 8 kronor per dygn (247 kronor för en månad utslaget på 30 dagar) Avgiften för hygien- och sänglinne justeras enligt konsumentprisindex, huvudgrupp diverse varor och tjänster, varje år. Avgift för abonnemang av hygienartiklar i särskilt boende uttages med 128 kronor per månad. Avgift för abonnemang av sänglinne i särskilt boende uttages med 128 kronor per månad. Kostnad för sänglinne/hygienutrustning i korttidsplats uttages med 9 kronor per dygn (256 kronor för en månad utslaget på 30 dagar) Avgiften för hygien- och sänglinne justeras enligt konsumentprisindex, huvudgrupp diverse varor och tjänster, varje år Fastställande av självkostnadspris Kommunfullmäktige fastställer årligen självkostnaden för en hemtjänsttimme. För 2019 har Kommunfullmäktige fastställt självkostnaden för en hemtjänsttimme till 381 kronor. 17. Fastställande av självkostnadspris Kommunfullmäktige fastställer årligen självkostnaden för en hemtjänsttimme. För 2020 har Kommunfullmäktige fastställt självkostnaden för en hemtjänsttimme till 390 kronor Beräkning av tidsåtgång Handläggarens bedömning av tidsåtgången för hjälpen ligger till grund för avgiftsuttaget för insatser enligt Socialtjänstlagen. Den tid som ligger till grund för avgiftsuttaget är den beräknade tid det tar för den enskilde att få hjälpen, det vill säga den beräknade tid det tar att utföra serviceinsatser och omvårdnadsinsatser då den beräknade tiden understiger 7 timmar/månad. Om den beräknade tiden för insatserna överstiger 7 timmar beräknas avgiften ur en schablonnivå Dagverksamhet Omsorgstagare som deltar i kommunens dagverksamhet betalar en avgift. Avgiften avser kost. 18. Beräkning av tidsåtgång Den tid som ligger till grund för avgiftsuttaget är handläggarens beslut om insatser och den beräknade tid det tar för den enskilde att få dessa utförda. Avgiften beräknas ur en schablonnivå som är indelad i intervaller om 30 minuter upp till att den sammanlagda tiden per månad för hjälpinsatser når högsta avgift. 30 minuter är lika med självkostnaden för en halv hemtjänsttimme. (förtydligande text, ingen ändrad tillämpning) 22. Dagverksamhet Omsorgstagare som deltar i kommunens dagverksamhet betalar en avgift. Avgiften avser kost.

109 2019 Avgift för dagverksamhet 62 kronor/dag 2020 Avgift för dagverksamhet 64 kronor/dag Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Kapitel 2. Avgifter LSS

110 7 7. LSS 9 6. Korttidsvistelse Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. Kost debiteras enligt den årligen beslutade taxan. Hygien/sänglinne debiteras med 8 kronor per dygn från och med juli månad det år den enskilde fyller 19 år Enstaka måltider 0-13 år (33 %) år (66 %) 19 år > (100 %) Frukost 8 kronor 17 kronor 25 kronor Middag inkl dryck 21 kronor 43 kronor 65 kronor Kvällsmat 12 kronor 23 kronor 35 kronor Kaffe/fika 3 kronor 7 kronor 10 kronor Heldygnskost 44 kronor 87 kronor 132 kronor Prisjustering sker från och med juli månad det år man fyller 13 respektive 19 år. Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 7. LSS 9 6. Korttidsvistelse Ingen avgift för insatsen. Den enskilde betalar sina egna omkostnader. Kost debiteras enligt den årligen beslutade taxan. Hygien/sänglinne debiteras med 9 kronor per dygn från och med juli månad det år den enskilde fyller 19 år Enstaka måltider 0-13 år (33 %) år (66 %) 19 år > (100 %) Frukost 8 kronor 17 kronor 25 kronor Middag inkl dryck 22 kronor 44 kronor 67 kronor Kvällsmat 12 kronor 24 kronor 36 kronor Kaffe/fika 4 kronor 7 kronor 11 kronor Heldygnskost 45 kronor 90 kronor 136 kronor Prisjustering sker från och med juli månad det år man fyller 13 respektive 19 år. Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Läger och folkhögskola Den enskilde betalar en egenavgift som respektive anläggning har fastställt. Saknas uppgifter om egenavgift debiteras den enskilde avgift enligt den årligen beslutade taxan. Hygien/sänglinne 7.2 Läger och folkhögskola Den enskilde betalar en egenavgift som respektive anläggning har fastställt. Saknas uppgifter om egenavgift debiteras den enskilde avgift enligt den årligen beslutade taxan. Hygien/sänglinne debiteras

111 debiteras med 8 kronor per dygn från och med juli månad det år den enskilde fyller 19 år år (33 %) år (66 %) 19 år > (100 %) Heldygn 44 kronor 87 kronor 132 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) med 9 kronor per dygn från och med juli månad det år den enskilde fyller 19 år år (33 %) år (66 %) 19 år > (100 %) Heldygn 45 kronor 90 kronor 136 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Avgift för hygienartiklar och sänglinne Avgift för abonnemang av hygienartiklar uttages med 124 kronor per månad. Avgift för abonnemang av sänglinne uttages med 123 kronor per månad. Avgiften för hygien- och sänglinne justeras enligt konsumentprisindex, huvudgrupp diverse varor och tjänster, varje år Avgift för hygienartiklar och sänglinne Avgift för abonnemang av hygienartiklar uttages med 128 kronor per månad. Avgift för abonnemang av sänglinne uttages med 128 kronor per månad. Avgiften för hygien- och sänglinne justeras enligt konsumentprisindex, huvudgrupp diverse varor och tjänster, varje år Kost Den enskilde betalar för sin egen kost. För kost som serveras inom daglig verksamhet debiteras den 11.1 Kost Den enskilde betalar för sin egen kost. För kost som serveras inom daglig verksamhet debiteras den enskilde

112 enskilde avgift enligt den årligen beslutade taxan. avgift enligt den årligen beslutade taxan Lunch Fika 62 kronor 10 kronor 2020 Lunch Fika 64 kronor 11 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Kapitel 3. Övrig debitering Träffpunkt Omsorgstagare som deltar i omsorgsförvaltningens och arbete 2. Träffpunkt Omsorgstagare som deltar i omsorgsförvaltningens och arbete och

113 och välfärds träffpunkter betalar en avgift för kost < 19 år (66 %) 19 år > (100 %) Lunch 41 kronor 62 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) välfärds träffpunkter betalar en avgift för kost < 19 år (66 %) 19 år > (100 %) Lunch 42 kronor 64 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) 4. Ur tillämpningsanvisningar från och med kapitel 3. Övrig debitering, punkt Resor med omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon Omsorgstagare som åker med i omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon (leasingbil och leasingbuss) debiteras en avgift per person. Avgiften baseras på taxan för färdtjänst. Färdtjänstens zoner är omräknade till kilometerintervall. Kilometerantalet mäts per enkel sträcka. Om den enskilde åker tur och retur debiteras två Punkt återinförs från och med Resor med omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon Omsorgstagare som åker med i omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon (leasingbil och leasingbuss) på grund av sociala/medicinska skäl debiteras en avgift per person. Avgiften baseras på taxan för färdtjänst. Färdtjänstens zoner är omräknade till kilometerintervall. Kilometerantalet mäts per enkel sträcka. Om den enskilde åker tur och retur debiteras två enkelresor.

114 enkelresor. zoner kilometer <20 år >20 år kronor 40 kronor kronor 55 kronor kronor 70 kronor kronor 80 kronor kronor 95 kronor kronor 115 kronor kronor 130 kronor Vid resor som överstiger 100 km debiteras avgift motsvarande riksfärdtjänstens taxa. kilometer <26 år >26 år kronor 130 kronor kronor 165 kronor kronor 195 kronor kronor 220 kronor kronor 255 kronor kronor 275 kronor kronor 300 kronor kronor 320 kronor kronor 370 kronor kronor 420 kronor kronor 455 kronor kronor 480 kronor kronor 535 kronor kronor 600 kronor kronor 655 kronor kronor 680 kronor kronor 700 kronor och längre 528 kronor 755 kronor Underlag till att avgiften återinförs: Omsorgsförvaltningen och förvaltningen för arbete och välfärd har sedan tid tillbaka i särskilda sammanhang utfört viss begränsad transportverksamhet mot ersättning. Berörd verksamhet är följande: - Transporter av omsorgstagare till och från daglig verksamhet i regi av omsorgsförvaltningen. - Transporter av omsorgstagare inom socialpsykiatrin (bland annat i samband med ledsagning/ledsagarservice) i regi av förvaltningen för arbete och välfärd. Fråga har uppkommit om denna transportverksamhet utgör s.k. svarttaxiverksamhet och avgiften togs under 2019 bort ur tillämpningsanvisningarna. Av taxitrafiklagen (2012:211) framgår att för att en viss transportverksamhet ska betraktas som taxiverksamhet ska transporterna stå till allmänhetens förfogande. Då aktuell transportverksamhet endast riktar sig mot avgränsade grupper av omsorgstagare kan transportverksamheten inte anses stå till allmänhetens förfogande. Det kan därmed fastslås att varken omsorgsförvaltningen eller förvaltningen för arbete och välfärd bedrivit någon s.k. svarttaxiverksamhet i samband med de aktuella transporterna. Avgiften för resor med omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon återinförs från

115 7. 6. Dagrehab Patienter som vistas på dagrehab debiteras för sina omkostnader gällande kost samt föremål som tillverkas och som patienterna erbjuds att köpa. 6.1 Kost 7. Dagrehab Patienter som vistas på dagrehab debiteras för sina omkostnader gällande kost samt föremål som tillverkas och som patienterna erbjuds att köpa. 7.1 Kost 2019 Lunch Kaffe/Fika 62 kronor 10 kronor 2020 Lunch Kaffe/Fika 64 kronor 11 kronor Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804) Avgifter för måltider inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning justeras varje år till följd av löneavtal och konsumentprisindex, huvudgrupp livsmedel och alkoholhaltiga drycker. (KS/2013:804)

116 Ändringar som Kommunfullmäktige uppdrar åt Nämnden för arbete och välfärd att justera i tillämpningsanvisningarna som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Kapitel 1. Avgifter SoL Punkt Minimibeloppets storlek Familjesammansättning och ålder Ensamstående över 65 år Makar och sambor över 65 år Ensamstående år Makar och sambor år Barn 18 år och yngre Minimibelopp (% av prisbasbeloppet) En tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet En tolftedel av 114,46 procent av prisbasbeloppet per person En tolftedel av 149,01 procent av prisbasbeloppet per person En tolftedel av 125,91 procent av prisbasbeloppet per person En tolftedel av 81 procent av prisbasbeloppet per person Minimibelopp per månad kronor per person kronor per person/* kronor per person kronor per person/* kronor per person

117 Fördyrade matkostnader till följd av färdiglagad mat i särskilt boende, tillfällig placering (korttidsvistelse/växelvård/trygghetsplats och palliativ vård i korttidsboende) och måltider vid måltidsorganisationens restauranger Alla omsorgstagare som har beslut om måltidsinsats, bor i särskilt boende (vårdbostad) eller vistas på tillfällig placering, får en höjning av minimibeloppet för tillagningskostnader enligt metod som finns i proposition 2002/01:149 sidan 41, med justeringen att belopp används för gruppen 75 år och äldre. Konsumentverket presenterade inte kostnader för livsmedel för gruppen 75 år och äldre förrän inför avgifter Höjningen kan för 2019 bli högst kronor per månad enligt följande exempel: 2019 tar kommunen kronor per månad för heldygnskost. Det belopp för livsmedel som ingår i minimibeloppet för en som äter alla mål hemma är 1970 kronor per månad. Minimibeloppet höjs därför med kronor, d v s skillnaden mellan och Höjningen av minimibeloppet i andra fall varierar med hänsyn till hur mycket kommunen debiterar för kosten, se följande tabeller. Särskilt boende Kommunens debitering för matabonnemang i Höjning av minimibeloppet, kronor särskilt boende per månad 2020 per månad, 2019 Frukost 763 kronor 383 kronor Middag inkl dryck kaffe och dessert kronor 995 kronor Kvällsmat kronor 536 kronor Helkost kronor kronor Sondmat kronor 0 kronor

118 Tillfällig placering, dagverksamhet och måltider vid måltidsorganisationens restauranger Kommunens debitering för kost per Genomsnittskostnad av intervallet Höjning av minimibeloppet, kronor per månad, 2019 månad Upp till 659 kronor Ingen höjning kronor 430 kronor kronor 629 kronor kronor 828 kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor I tabellen ovan har en genomsnittskostnad av beloppen i intervallerna räknats fram. Minimibeloppet baseras på genomsnittskostnaden.

119 Fördyrade matkostnader i samband med matdistribution När omsorgstagare har ett biståndsbeslut om halv och hel matdistribution, så kallade matabonnemang, ska kommunen ta hänsyn till förhöjda matkostnader. Omsorgstagaren erhåller en höjning av minimibeloppet som motsvarar skillnaden mellan kommunens avgift för matdistribution och det belopp för livsmedel som ingår i minimibeloppet. Kommunfullmäktige beräknar att huvudmålet utgör 40 % av konsumentverkets beräkningar för heldygnskost. Kommunens debitering för matdistribution per månad 2020 Helt abonnemang middag kronor Halvt abonnemang middag 960 kronor Helt abonnemang middag och kvällsmat kronor Halvt abonnemang middag och kvällsmat kronor Höjning av minimibeloppet, kronor per månad, kronor 536 kronor kronor 821 kronor De omsorgstagare som har biståndsbedömd matdistribution, dock mindre än ett halvt abonnemang middag, ges inget tillägg för fördyrade matkostnader eftersom behovet inte anses som varaktigt. Vid kombination av matdistribution och andra insatser med behov av färdiglagad mat, räknas ett individuellt minimibelopp för tillagningskostnader fram beroende på den totala kostnaden för mat Minskning av minimibeloppet i särskilt boende

120 Kommunen minskar minimibeloppet i särskilt boende (8 kap. 8 2 st. SoL). Belopp som gäller för 2019 Budgetpost Modell för minskning Minskning av minimibeloppet, kr/mån Fritid Konsument-verkets beräkning för fritid -180 Hemutrustning Självkostnad för säng Del i möblemang gemensamhetsutrymmen, konsumentverkets beräkning för hemutrustning Summa -426

121 Beräkning av boendekostnad Varje myndig person som stadigvarande bor i bostaden beräknas ta sin andel av den totala bostadskostnaden. Från den totala bostadskostnaden avräknas hushållsel, beräknad enligt Pensionsmyndighetens schablon. Observera att hushållsel ingår som en post i minimibeloppet. Boendekostnader i egen fastighet beräknas enligt gällande regler för bostadstillägg för pensionärer. För år 2019 gäller följande: 70 % av ränteutgifterna för bostadslån 0,75 % av taxeringsvärdet, dock max 8 049:- Uppvärmning bostad och vatten 172:-/kvm boendeyta/år (uppdelat på 116:- för bostadens uppvärmning och 56:- för uppvärmning av vatten) Driftskostnader 227:-/ kvm boendeyta/år Där beräkningsschablonen inte täcker faktiska uppvärmningskostnader (värme inkl. varmvatten) godkänns faktiska kostnader mot uppvisande av verifikation. Om hushållsel ingår i hyran så skall boendekostnaden reduceras med 4,57:-/ kvadratmeter/månad, dock max 548:-/månad. Kostnader för en bostads vattenförbrukning som inte ingår i hyran beräknas schablonsvis till 57:- /kvm boendeyta/år. Kostnader för sophämtning som inte ingår i hyran beräknas schablonsvis till 19:-/kvm boendeyta/år.

122 Kapitel 2. Avgifter LSS Ungdom över 18 år När barnet fyller 18 år upphör föräldrarnas skyldighet att bidra till kommunens kostnader. Istället kan kommunen ta ut skäliga avgifter av de ungdomar som har hel aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek. Finns inga inkomster får ingen avgift tas ut. Konsumentverkets beräkning av vad ungdomar med egen inkomst ska betala hemma, ska ligga till grund för avgiftsuttaget. För 2019 är den summan kronor per månad Kost Den enskilde betalar för sin egen kost. Avgift för kost för den som bor i en bostad enligt LSS 9 9 får endast avse kostnaden för råvaror. Kommunen får inte, oavsett om det sker inom ramen av kommunens självkostnad, ta ut någon avgift för tillhörande kostnader i form av exempelvis transport, utrustning och tillagning. Konsumentverkets kostnadsberäkning gruppen år, för livsmedel, ska ligga till grund för avgiftsuttaget. För 2019 beräknas råvarukostnad vara 2470 kronor. Frukost Middag inkl dryck Kvällsmat Kaffe/fika Helkost Sondmat 16 kronor 41 kronor 22 kronor 6 kronor kronor kronor Resor till och från daglig verksamhet Region Kronoberg debiterar kommunen för omsorgstagarnas arbetsresor (färdtjänst) till och från

123 daglig verksamhet och kommunen tar ut avgifter för den enskilde enligt nedan: Avgift tas ut motsvarande färdtjänsttaxans periodkort för arbetsresor. Den enskildes kostnader för resor i samband med deltagande i daglig verksamhet enligt LSS ska inte överstiga kostnaden för färdtjänsttaxans periodkort för arbetsresor inom zon 1. (KF ) För arbetsresor under 2019 betalar den enskilde 40 kronor per enkel resa, dock högst 600 kronor per månad. Kapitel 3. Övrig debitering

124 4. 4. Resor med omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon Omsorgstagare som åker med i omsorgsförvaltningens eller arbete och välfärds fordon (leasingbil och leasingbuss) på grund av sociala/medicinska skäl debiteras en avgift per person. Avgiften baseras på taxan för färdtjänst. Färdtjänstens zoner är omräknade till kilometerintervall. Kilometerantalet mäts per enkel sträcka. Om den enskilde åker tur och retur debiteras två enkelresor zoner kilometer <20 år >20 år kronor 40 kronor kronor 55 kronor kronor 70 kronor kronor 80 kronor kronor 95 kronor kronor 115 kronor kronor 130 kronor Vid resor som överstiger 100 km debiteras avgift motsvarande riksfärdtjänstens taxa. kilometer <26 år >26 år kronor 130 kronor kronor 165 kronor kronor 195 kronor kronor 220 kronor kronor 255 kronor kronor 275 kronor kronor 300 kronor kronor 320 kronor kronor 370 kronor

125 kronor 420 kronor kronor 455 kronor kronor 480 kronor kronor 535 kronor kronor 600 kronor kronor 655 kronor kronor 680 kronor kronor 700 kronor och längre 528 kronor 755 kronor

126 Ärende Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Samordning avseende funktioner för ekonomi, HR och kommunikation Förslag till beslut 1. Nämnden för arbete och välfärd ställer sig bakom förslaget om samordning avseende funktioner för ekonomi, HR och kommunikation. 2. Under förutsättning att kommunstyrelsen beslutar att samordningen ska genomföras uppdrar nämnden för arbete och välfärd till förvaltningschefen att före den 31 december återkomma med förslag till reviderad delegationsordning som kan föranledas av samordningen. Bakgrund Av budget för år 2020 framgår på sida 13 att Välfärdens långsiktiga finansiering ska tryggas med ökade samordningsvinster och/eller konkurrensutsättning av stödjande funktioner. Den 12 februari 2019, dnr , gav kommunstyrelsen kommunchefen i uppdrag att förstärka helhetssynen i koncernen, samt finna ytterligare samordningsvinster bland och emellan samtliga nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Syftet är att skapa ett ökat fokus på det kommunala kärnuppdraget och identifiera möjliga besparingar, effektiviseringar och produktivitetsökningar. Uppdraget har delredovisats för kommunstyrelsen den 20 augusti Ovanstående kan sammanfattas under benämningen välfärdsuppdraget. Med anledning av välfärdsuppdraget har koncernledningen, förvaltnings och bolagsövergripande, identifierat olika områden som är lämpliga för förstärkt samordning. Härvid har särskilt fokus lagts på hur stödjande funktioner arbetar och vilka möjligheter som finns att samordna dessa ytterligare. Inom Växjö kommunkoncern finns olika modeller med hur stödfunktioner är organiserade och placerade. Genom skapandet av kontaktcenter har en väg in tillskapats genom samordning och centralisering. Likaså är löneenheten sedan flera år centraliserad. Likaså IT och juridik. Samtliga dessa stödfunktioner stödjer i sin tur hela kommunkoncernen. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se Webb

127 Ärende Dnr NAV Exempel på stödfunktioner som inte är samordnade fullt: Ekonomer och ekonomiassistenter HR-specialister och HR-administratörer Kommunikatörer/informatörer En organisation med stödfunktioner på förvaltningarna innebär naturligt att deras arbete till övervägande del styrs av respektive förvaltning och verksamhetsområde. Detta gör att helhetsperspektiv, samordning och enhetlighet blir nedprioriterat på förvaltningarna, och därmed kan de centrala avdelningarna för ekonomi, HR och kommunikation få en mer svårarbetad och kostsam arbetsuppgift att få till helheten och det kommunövergripande strategiska arbetet. Placeringen av stödfunktioner på förvaltningarna innebär också att det finns olika resurser förvaltningarna emellan och att medarbetarnas kompetens inte tas tillvara fullt ut. Kostnader för bristande samordning uppstår även på förvaltningarna. Koncernledningen och därtill knutna arbetsgrupper har identifierat ett flertal fördelar med ytterligare samordning likt de som har nämnts ovan. Det gäller då särskilt gruppen ekonomi, HR och kommunikation där det finns centrala avdelningar som ur ett processperspektiv har ett helhetsansvar för sina respektive frågor. Koncernledningen bedömer att nedanstående fördelar motiverar att funktionerna ekonomi, HR och kommunikation samordnas genom centralisering. För berörda medarbetare En del av ett team med gemensam profession Genom att samla medarbetare med samma profession skapas ett kunskapscentrum där medarbetaren vidareutvecklas. Kunskap inom professionen byggs på i vardagen genom utbyte med kollegor som är specialister och generalister inom det gemensamma området. En del i en större helhet Genom att arbeta både nära verksamheten och tillsammans som profession skapas en bättre överblick över gemensamma behov. Det blir lättare att inte arbeta dubbelt med samma fråga och gemensamt prioritera insatser. En hållbar arbetsmiljö Genom att vara en del i ett team som kan stötta upp vid sjukdom och semestrar minskar sårbarheten och också trycket på respektive medarbetare. Genom att arbeta tillsammans behöver inte alla staka ut egna vägar utan får stöttning inom gruppen. 2 (4)

128 Ärende Dnr NAV För verksamheten Rätt kompetens när verksamheten behöver det Förvaltningen får tillgång till och inflytande över en hel avdelning med många generalister och specialister som möter verksamhetens kortsiktiga och långsiktiga behov på ett bättre sätt. Exempelvis kan den nya avdelningen mobilisera med många medarbetare med olika spetskompetenser för att arbeta med en större fråga. Minskad sårbarhet Eftersom det alltid finns medarbetare på plats på central avdelning minskar personberoendet, Förvaltningen kan varje dag få stöttning trots semestrar, sjukdomar osv. Fokus på kärnuppdraget Förvaltningen kan ägna sig åt kärnuppdraget medan stödfunktionerna stöttar, planerar, genomför och utvecklar de olika stödjande verksamheterna och funktionerna. Naturligtvis med involvering från förvaltningarna. För kommunen Rätt kompetens när verksamheten behöver det Förvaltningen får tillgång till och inflytande över en hel avdelning med många generalister och specialister som möter verksamhetens kortsiktiga och långsiktiga behov på ett bättre sätt. Exempelvis kan den nya avdelningen mobilisera med många medarbetare med olika spetskompetenser för att arbeta med en större fråga. Minskad sårbarhet Eftersom det alltid finns medarbetare på plats på central avdelning minskar personberoendet, Förvaltningen kan varje dag få stöttning trots semestrar, sjukdomar osv. Fokus på kärnuppdraget Förvaltningen kan ägna sig åt kärnuppdraget medan stödfunktionerna stöttar, planerar, genomför och utvecklar de olika stödjande verksamheterna och funktionerna. Naturligtvis med involvering från förvaltningarna. Förslaget Det förslag som koncernledningen genom kommunchefen avser att lägga för KS är således att ekonomer och ekonomiassistenter, HR-specialister och HRadministratörer samt kommunikatörer/informatörer anställs vid ekonomi-, HR respektive kommunikationsavdelningen vid kommunledningsförvaltningen. Därifrån kommer sedan stödfunktionerna att stödja förvaltningarna på sätt som framgår ovan och likt de stödfunktioner som redan idag är centraliserade. 3 (4)

129 Ärende Dnr NAV Beslutsprocess Innan slutligt beslut tas om den nya organisationen i KS ska nämnderna höras och fackliga förhandlingar genomföras. I dessa kommer också risk och konsekvensanalyser att göras. Efter dessa analyser kommer förslaget att presenteras mer detaljrikt. Fackliga förhandlingar avses att påbörjas v 47. För att möjliggöra nämndernas internbudget har ramjustering från nämnderna till kommunstyrelsen genomförts. Detta är endast en budgetteknisk fråga och om förslaget inte genomförs kommer beslutet om ramjustering att backas. Konsekvenser Detta är en del av budget år 2020 avseende att Välfärdens långsiktiga finansiering ska tryggas med ökade samordningsvinster och/eller konkurrensutsättning av stödjande funktioner och välfärdsuppdraget generellt. Av budgeten framgår att just detta område ska generera en produktivitetsökning om 15 MSEK. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det en fördel med ökad centralisering varför en del av den produktivitetsökning som fullmäktige beslutat bör kunna uppnås genom centralisering. Som alltid vid organisationsförändringar kan produktionsbortfall initialt förväntas innan verksamheten har funnit sina nya arbetsformer. När ska den nya organisationen vara i drift? Ambitionen är att den nya organisationen är igång årsskiftet 2019/2020. Men att det blir rätt och bra är överordnat tidsaxeln, det är viktigt att följa en strukturerad arbetsordning med konsekvensanalyser, fackliga förhandlingar med mera. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Förvaltningschef nämnden för arbete och välfärd Per Sandberg förvaltningschef 4 (4)

130 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Beslut om sammanträdesplan Nämnden för arbete och välfärd, nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott, nämnden för arbete och välfärds individutskott Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar godkänna förslag till sammanträdesplan Bakgrund Ett förslag till sammanträdesplan 2020 har arbetats fram som omfattar nämnden för arbete och välfärd, nämndens arbetsutskott och nämndens individutskott. I och med kommunfullmäktiges beslut i Budget 2020 om besparing i nämnden för arbete och välfärds politiska organisation lämnas här förslag om att minska antalet sammanträden för nämnden för arbete och välfärd och dess arbetsutskott från 11 sammanträden per år till 9 sammanträden per år för respektive beslutsinstans. Förslag till sammanträdesplan 2020 presenteras i bilaga dokument. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till sammanträdesplan 2020 Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningssekreterare För kännedom Nämnden för arbete och välfärd inklusive arbetsutskott och individutskott Förvaltningen för arbete och välfärd Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (1)

131 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Sammanträdesplan Nämnden för arbete och välfärd, nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott, nämnden för arbete och välfärds individutskott Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar godkänna förslag till sammanträdesplan Bakgrund Ett förslag till sammanträdesplan 2020 har arbetats fram som omfattar nämnden för arbete och välfärd, nämndens arbetsutskott och nämndens individutskott. I och med kommunfullmäktiges beslut i Budget 2020 om besparing i nämnden för arbete och välfärds politiska organisation lämnas här förslag om att minska antalet sammanträden för nämnden för arbete och välfärd och dess arbetsutskott från 11 sammanträden per år till 9 sammanträden per år för respektive beslutsinstans. Förslag till sammanträdesplan 2020 presenteras i bilaga dokument. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till sammanträdesplan 2020 Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningssekreterare För kännedom Nämnden för arbete och välfärd inklusive arbetsutskott och individutskott Förvaltningen för arbete och välfärd Kommunstyrelsen Per Sandberg Förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

132 ÄRENDE Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Sammanträdesplan NAV AU 08.30, onsdagar IU 08.30, onsdagar NAV 08.30, onsdagar Januari 22 januari 15 januari Februari 12 februari 5 februari Mars 4 mars 11 mars 18 mars April 15 april 22 april 29 april Maj 11 maj (måndag) 13 maj 20 maj Juni 10 juni 11 juni (torsdag) 24 juni Juli Augusti 26 augusti 19 augusti September 16 september 9 september 30 september Oktober 21 oktober 14 oktober November 5 november (torsdag) 11 november 18 november December 2 december 16 december 18 december Förvaltningen för arbete och välfärd Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

133 Ärende Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Entledigande från uppdrag som ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott - Tomas Thornell (S) Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd entledigar Tomas Thornell (S) från uppdraget som ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott. Bakgrund Tomas Thornell (S) har lämnat in avsägelse från uppdrag som ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunkansliet För kännedom Administratörer avdelningen Administration och utveckling Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se Webb

134 Från: Thornell Tomas Skickat: den 14 augusti :23 Till: Magnusson Anna Ämne: Avsägelse av uppdrag Hej Anna Härmed säger jag upp mitt uppdrag som ersättare i individutskottet. Med vänlig hälsning, Tomas Thornell Kommunalråd (S) PS. Hoppas att detta räcker Skickat från min iphone

135 Ärende Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Fyllnadsval av ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott efter Tomas Thornell (S) Förslag till beslut Bakgrund Tomas Thornell (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott. Med anledning av detta måste ett fyllnadsval av ersättare i nämnden för arbete och välfärds individutskott genomföras. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunkansliet För kännedom Administratörer avdelning Administration och utveckling Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se Webb

136 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av delar ur LUPP-rapporten Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen. Bakgrund Sedan år 2001 har kommuner och regionförbund haft möjlighet att kartlägga ungas situation och upplevelser genom ungdomsenkäten Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Varje år bjuds samtliga Sveriges kommuner in att delta av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som är samordnare och stöd för enkätinsamlingen. Frågorna i enkäten ger svar på hur unga i vår kommun ser på sin familjesituation, inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjligheten till arbete, sin egen hälsa och trygghet, sin fritid och även hur de ser på sin framtid. Växjö kommun har genomfört Luppen vart tredje år sedan På sammanträdet presenteras en överblick av rapporten med extra fokus på områdena trygghet, arbete, hälsa, fritid samt politik och demokrati. Växjölöftet sommar redovisar kort arbete och resultat för feriejobben Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Presentation delar av LUPP-rapporten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (1)

137 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Presentation av delar i Lupp-rapporten som bygger på den Lupp-enkät elever i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet genomfört under hösten 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Sedan år 2001 har kommuner och regionförbund haft möjlighet att kartlägga ungas situation och upplevelser genom ungdomsenkäten Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Varje år bjuds samtliga Sveriges kommuner in att delta av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som är samordnare och stöd för enkätinsamlingen. Frågorna i enkäten ger svar på hur unga i vår kommun ser på sin familjesituation, inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjligheten till arbete, sin egen hälsa och trygghet, sin fritid och även hur de ser på sin framtid. Växjö kommun har genomfört Luppen vart tredje år sedan På sammanträdet presenteras en överblick av rapporten med extra fokus på områdena trygghet, arbete, hälsa, fritid samt politik och demokrati. Växjölöftet sommar redovisar kort arbete och resultat för feriejobben Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

138 Ungdomsenkäten Lupp, MUCF I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Genom LUPP on Tour har vi höjt svarsfrekvensen och skapat ett hållbart underlag för analys. (KF BUDGET, Mångfaldsprogrammet)

139 Lupp vad händer nu? Luppturnén presenteras på MUCF s rikskonferens i november 2019 Publicerat på vaxjo.se/ Politik och demokrati och Ung i kommunen (under Se och göra) Lupp med som styrdokument i Nulägesbeskrivning Hållbara Växjö 2030 Återkoppling via populärversion till medverkande elever Fördjupade intervjuer med målgrupper utifrån svar och område Förslag till åtgärder utifrån olika förvaltningar Fortsatt arbete kring inflytandefrågor i samverkan med skola och invånardialogen Vision 2050 Material att bearbeta och äga kommunövergripande under tre år

140 Lupp svarsfrekvens Antalet inskrivna elever i Växjö kommun i åk 8 för tiden då Lupp genomfördes var 1096 elever respektive 1396 elever i åk 2 på gymnasiet.

141 Luppens teman Du och din familj Fritid Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om i vilken grad ungdomarna upplever trygghet, om de känt sig orättvist behandlade eller varit utsatta för trakasserier. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på trygghet även om frågorna inte är heltäckande avseende området.

142 Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Åk 8 Åk 2 Gy Svarsfrekvens Tjej 98,7% (371/376) Kille 95,2% (394/414) Svarsfrekvens Tjej 96,6% (346/358) Kille 96,2 (354/368)

143 Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? På stan eller i centrum Åk 8 Åk 2 Gy Svarsfrekvens Tjej 97,6% (367/376) Kille 94,4% (391/414) Svarsfrekvens Tjej 96,4% (345/358) Kille 96,2% (354/368)

144 Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? På buss, tåg eller liknande Åk 8 Åk 2 Gy Svarsfrekvens Tjej 98,4% (370/378) Kille 94% (389/414) Svarsfrekvens Tjej 96,4% (345/358) Kille 96,7% (356/368)

145 Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller mår dåligt? Åk 8 Åk 2 Gy Svarsfrekvens Tjej 98,9% (372/376) Kille 95,4% (395/414) Svarsfrekvens Tjej 96,6% (346/358) Kille 96,2% (354/368)

146 Förslag till åtgärder Elever behöver informeras och få kännedom om vart de ska vända sig för att få stöd om behov finns. Analysera djupare trygghetsupplevelsen på de allmänna platserna till exempel genom att skapa ungdomsgrupper som kan fungera som referensgrupper för att djupare analysera den upplevda otryggheten.

147 Luppens teman Du och din familj Fritid Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid I Lupp-enkäten ställs frågor om ungdomarnas syn på sommar-och extrajobb, om de kan tänka sig att starta eget företag samt hur de ser på framtiden kring jobb. Lupp-resultatet ger värdefull information om elevernas tankar kring arbete även om frågorna inte täcker hela ämnet.

148 Hade du ett sommarjobb i somras? Åk 2 Gy Antal som sommarjobbat i respektive prioriterat område: Teleborg 74% Lammhult 78% Braås 77% Araby 50% Kommentar: Araby avviker även i hur många som inte valt att söka sommarjobb (29%), jämfört med totalen (16%) Svarsfrekvens 97,3% (713/733)

149 Hur fick du ditt sommarjobb? Åk 2 Gy Andel som har fått sommarjobb i kommunen i respektive prioriterat område: Teleborg 44% Lammhult 29% Braås 46% Araby 71% Svarsfrekvens 99,8% 536/537

150 Förslag till åtgärder Kartläggning av; - vilka sommarjobb söker unga/ungdomar - vilka branscher anställer unga/ungdomar under sommaren - vilka förkunskaper efterfrågas - varför unga/ungdomar inte söker sommarjobb Framtidsspaning vad vill unga/ungdomar jobba med i framtiden

151 Luppens teman Du och din familj Fritid Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin fritid hur många aktiviteter som finns, om det är någon aktivitet som saknas, och även vad anledningen är till att ungdomen inte deltar i en fritidsaktivitet. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aktiviteter, även om frågorna inte är heltäckande avseende fritiden.

152 Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? Åk 8 Åk 2 Gy Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt mycket Väldigt lite/ingenting Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

153 Luppens teman Du och din familj Fritid Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna upplever inflytande och delaktighet intresse för politik, möjligheter att påverka i kommunen och engagemang på sociala medier. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på demokratibegreppet.

154 Ja Hur intresserad är du av politik? Frisvar från Åk 8: "Fler busstider på landsbygden." "Otryggheten på stan och andra områden där man inte känner sig säker." Frisvar från Åk 2 Gy: "Skolan, fler aktiviteter för unga, klassfrågan, KLIMATET, jämställdhet."

155 Luppens teman Du och din familj Fritid Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna mår och hur de ser på sin egen hälsa om de har någon sjukdomsbild, träning, tankar kring alkohol och droger samt hur deras matvanor är. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på sitt mående även om frågorna inte är heltäckande avseende hälsa.

156 Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Svarsfrekvens Åk 8-97 % Svarsfrekvens Åk 2 Gy 97,4 %

157 Luppens teman Du och din familj Fritid Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid I Lupp-enkäten ställs frågor om ungdomarnas planer kring studier, bostadsort och hur man tror att man kommer leva som vuxen. Lupp-resultatet ger värdefull information om elevernas tankar kring framtiden. Kopplat till ämnet ställdes också den lokala frågan Hur vill du att Växjö ska se ut år 2050

158 hhhhh Tror du att du kommer att flytta från den kommunen där du bor? Åk 8 - Arbete anges som den främsta anledningen till att man tror att man kommer att flytta från kommunen enligt 50 % av både tjejerna och killarna. Den andra anledningen bland tjejerna är studier, den andra anledningen bland killarna är deras fritidsintressen. Åk 2 Gy Den främsta anledningen till att cirka 60 % av tjejerna tror att de kommer flytta är på grund av fortsatta studier. Bland killarna är det 47 % som tror att de kommer att flytta på grund av arbete.

159 Hur vill du att Växjö ska se ut år 2050?

160 Ärende Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av Växjölöftet sommar 2019 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd informeras om Växjölöftet sommar Växjölöftet sommar i siffror: Beslutsunderlag Presentation Växjölöftet sommar Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se Webb

161 Växjölöftet sommar 2019

162 Att målgruppen ska få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden Förberedande insatser på skolor Matchningskontor Prepare for jobbveckan Växjölöftets jobbvecka Att svara upp mot kommunens kompetensförsörjningsbehov Ferieplatser Vård/äldreomsorg, barnomsorg Att bidra till att ge barn och unga en meningsfull aktiv fritid under sommaren Feriejobb som aktivitetsledare Ge stöd till den del av målgruppen som står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden Ferieplatser för personer med funktionsvariationer Sommarskola I samverkan med utbildningsförvaltningen genomfördes sommarskola kopplat till feriejobb 2019

163 Sommarskola kopplat till feriejobb Under april månad visade utbildningsförvaltningens bedömningsunderlag att 32 elever, som också sökt ett feriejobb, rekommenderades gå sommarskola. Av dessa 32 elever var det 21 elever som genomfört de obligatoriska stegen i rekryteringsprocessen mot ett feriejobb. Elva elever av nämnda 21 elever klarade kunskapskraven innan terminens slut och var därför inte längre aktuella för sommarskolan. Totalt var det fyra elever som inte gick sommarskolan; varav två elever var bortresta, en elev fick ett annat sommarjobb och en elev ville inte gå mer i skolan och anmälde sig därmed inte. Totalt genomförde sex elever sommarskolan, varav fem elever gjorde det i kombination med ett efterföljande feriejobb på Växjöbostäder.

164 Växjölöftet sommar i siffror 800 [VÄRDE] [VÄRDE] [VÄRDE] [VÄRDE] 0 Antal ansökningar Antal anställda Underkända Fått annat jobb Anledningar till underkända: Ej i målgruppen Ej skickat in fullständig ansökan med CV och personligt brev Ej deltagit på info-/intervjutillfälle Tackat nej/ej svarat på erbjudande om feriejobb Ej deltagit på obligatorisk förberedande utbildning Ej givit oss svar på anledning

165 Fördelning av ordinarie platser och platser med extra stöd 29; 6 % 440; 94 % Ordinarie platser Platser med extra stöd

166 Fördelning av feriearbetare per branschområde Tjejer Killar

167 Antal ungdomar i feriearbete per år från

168 Frågor?

169 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information om Folkhälsorapport 2019 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Genom Växjö kommuns processarbete och hållbarhetsprogram ges förutsättningar för att säkerställa hälsa och välbefinnande. Växjö kommuns processarbete har som mål att kommunens resurser ska komma alla kommunens invånare till del på bästa sätt. Växjö kommuns program Hållbara Växjö ska ge en riktning för Växjö kommuns arbeta på lång sikt. Rapporten lämnar följande rekommendationer för att säkerställa hälsa och välbefinnande: Uppmärksamma ojämlikheter - för att hantera dem. Uppmärksamma och följ upp skillnader mellan orter och bostadsområden vad gäller levnadsvillkor, tillit, trygghet och levnadsvanor. Ge förutsättningar för att barn och ungdomar får likvärdiga uppväxtvillkor. Gör insatser som skapar tillit och trygghet. Uppmärksamma ungdomars erfarenheter, i relation till andra människor och institutioner, kommunikationssamhället, sexuella trakasserier och övergrepp och segregering i samhället. Uppmärksamma civilsamhällets roll. Uppmärksamma hur det offentliga rummet kan skapa tillit och trygghet Främja goda levnadsvanor - för minskade skillnader i hälsa Främja goda matvanor och fysisk aktivitet Ta fram riktlinjer för minskat bruk av alkohol/narkotika/doping/tobak Folkhälsosamordnare Jörgen Gustavsson Blommendahl deltar på Nämnden för arbete och välfärd för att redogöra för Folkhälsorapport Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 1 (1)

170 Ärende Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av Folkhälsorapport 2019 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Genom Växjö kommuns processarbete och hållbarhetsprogram ges förutsättningar för att säkerställa hälsa och välbefinnande. Växjö kommuns processarbete har som mål att kommunens resurser ska komma alla kommunens invånare till del på bästa sätt. Växjö kommuns program Hållbara Växjö ska ge en riktning för Växjö kommuns arbeta på lång sikt. Rapporten lämnar följande rekommendationer för att säkerställa hälsa och välbefinnande: Uppmärksamma ojämlikheter - för att hantera dem Uppmärksamma och följ upp skillnader mellan orter och bostadsområden vad gäller levnadsvillkor, tillit, trygghet och levnadsvanor ge förutsättningar för att barn och ungdomar får likvärdiga uppväxtvillkor Gör insatser som skapar tillit och trygghet Uppmärksamma ungdomars erfarenheter, i relation till andra människor och institutioner, kommunikationssamhället, sexuella trakasserier och övergrepp och segregering i samhället Uppmärksamma civilsamhällets roll Uppmärksamma hur det offentliga rummet kan skapa tillit och trygghet Främja goda levnadsvanor - för minskade skillnader i hälsa Främja goda matvanor och fysisk aktivitet Ta fram riktlinjer för minskat bruk av alkohol/narkotika/doping/tobak Folkhälsosamordnare Jörgen Gustavsson Blommendahl deltar på Nämnden för arbete och välfärd för att redogöra för Folkhälsorapport 2019 Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se Webb

171 Ärende Dnr NAV Beslutet skickas till För åtgärd - För kännedom - Per Sandberg Förvaltningschef 2 (2)

172 Folkhälsorapport 2019 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Hållbarhetsavdelningen

173 Folkhälsorapport Sammanfattning Sverige är ett land där folkhälsan, om man mäter på traditionellt sätt med fokus på spädbarnsdödlighet eller medellivslängd är mycket bra, men det finns skillnaderna i hälsa och livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. Forskningen visar att den sociala ojämlikheten i dödsrisker för åringar har ökat bland kvinnor och unga män. I Växjö kommun är folkhälsans nivå, mätt som medellivslängd för både män (81,8 år) och kvinnor (85,1 år) något högre än Riket. Insjuknade och dödlighet i hjärtinfarkt har fortsatt att minska. Andelen (72 %) av befolkningen som uppger bra eller mycket bra hälsa har minskat något och är ungefär som Riket. Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken ( Luppen ) visar att en högre andel gymnasieungdomar (72 %) i Växjö kommun än ungdomar i övriga kommuner (66 %) svarar att de upplever en bra eller mycket bra hälsa. Bland ungdomar i Växjö tätort svarar 71 % och bland dem som bor i tätorter och på landsbygden 74 % att de upplever bra eller mycket bra hälsa. En jämförelse av gymnasieelevers upplevda hälsa mellan 2015 och 2018 visar inga större förändringar. Det bör uppmärksammas att ungdomars svar pekar mot att en låg andel ungdomar är fysiskt aktiva, 45 % av flickorna och 30 % av pojkarna tränar pulshöjande högst en gång i veckan, samt att en ökad andel ungdomar som svarar att man hoppar över frukost, lunch och middag. Kombination av stress, dålig sömn, bristande fysisk aktivet, dåliga matvanor avsaknad av gemenskap pekar mot risk för framtid större hälsoproblem för såväl ungdomar som vuxna med ökade skillnader i hälsa och förstärkta socioekonomiska klyftor. Med utgångspunkt från att folkhälsan i Växjö kommun har ett gott utgångsläge bör några områden uppmärksammas: Levnadsvanor. Andelen invånare år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag är 50 %, en minskad andel invånare äter frukt och grönt minst tre gånger per dag (23 %) och andelen invånare med fetma är oförändrad (13 %). Psykiskt välbefinnande. Andelen invånare år som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande är 17 %, vilket är högre än Riket. Tillit. Andelen invånare år som uppger att de i allmänhet inte litar på andra människor har ökat från 23 % (2016) till 28 % (2018). Även andelen som avstår från att gå utomhus ensamma har ökat från 22 % (2016) till 31 % (2018). 59 % av brukare av invånare med hemtjänst uppger att de besväras av ensamhet. Narkotika. Den narkotikarelaterade dödligheten bland män har ökat, utvecklingen är den samma i Riket. Tramadol är nu ett av de vanligast förekommande missbrukspreparaten i Växjö. Växjö kommun 2 (34)

174 Folkhälsorapport Folkhälsoarbete i Växjö kommun Det är viktigt att alla aktörer aktivt arbetar för att skapa synergier mellan tvärsektoriella perspektiv och processer, särskilt som de flesta perspektiv i grunden handlar om mer jämlika villkor och förutsättningar. Genom Växjö kommuns processarbete och hållbarhetsprogram ges förutsättningar för att för att säkerställa hälsa och välbefinnande. Växjö kommuns processarbete har som målkommunens resurser ska komma alla kommunens invånare till del på bästa sätt. Växjö kommuns program Hållbara Växjö ska ge en riktning för Växjö kommuns arbeta på lång sikt. Rapporten lämnar följande rekommendationer för att säkerställa hälsa och välbefinnande: Uppmärksamma ojämlikheter - för att hantera dem Uppmärksamma och följ upp skillnader mellan orter och bostadsområden vad gäller levnadsvillkor, tillit, trygghet och levnadsvanor ge förutsättningar för att barn och ungdomar får likvärdiga uppväxtvillkor Gör insatser som skapar tillit och trygghet Uppmärksamma ungdomars erfarenheter, i relation till andra människor och institutioner, kommunikationssamhället, sexuella trakasserier och övergrepp och segregering i samhället Uppmärksamma civilsamhällets roll Uppmärksamma hur det offentliga rummet kan skapa tillit och trygghet Främja goda levnadsvanor - för minskade skillnader i hälsa Främja goda matvanor och fysisk aktivitet Ta fram riktlinjer för minskat bruk av alkohol/narkotika/doping/tobak Växjö kommun 3 (34)

175 Folkhälsorapport Innehåll 1 Beskrivning av uppdrag Syfte Metod Kunskapsöversikt Resultat Analys Källor Bilagor Växjö kommun 4 (34)

176 Folkhälsorapport Bakgrund Begreppsförklaring Hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet. 1 Hälsa är en fundamental rättighet för alla. Hälsa och välbefinnande är både en förutsättning för och en investering i ett gott liv och i bärkraftiga och hållbara samhällen. Hälsa är inte endast motsatsen till sjukdom eller funktionsnedsättning, utan god hälsa kan uppnås även om man är sjuk eller har en funktionsnedsättning. I och med att hälsa innefattar ett tillstånd av välbefinnande är det högst personligt och knutet till upplevelse samt påverkat av livssituation och -villkor, erfarenheter, förväntningar och drömmar. Välbefinnande är kopplat till en känsla av att må bra fysiskt, psykiskt och socialt, och växlar genom livet beroende av behov och förväntningar. Fysiskt välbefinnande handlar om fysisk aktivitet, frånvaro av smärta, om sömn, närhet och beröring, mat och matvanor och tillgång till hälso- och sjukvård. Psykiskt välbefinnande är ett tillstånd där individen kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i, och är alltså mer än enbart frånvaro av psykisk ohälsa. Det inbegriper både individens egen upplevelse och relationen mellan individen och hens sociala sammanhang. Det sociala välbefinnandet innefattar våra relationer till andra människor. För välbefinnandet är det viktigt att vara bekräftad och känna sammanhang och tillhörighet i vardagen, i familjen, i skolan, på jobbet och bland vänner, och det gäller både det sociala och det psykiska välbefinnandet. Välbefinnande beror också på självständighet, förhållandet till existentiella frågor, förmågan att förstå sin intellektuella och känslomässiga kapacitet, förmågan att kunna hantera stress, frihet från missbruk och beroende, förmågan att förstå och påverka sin situation och förmågan att arbeta och bidra till samhället. En del strukturella förutsättningar är centrala för individens välbefinnande, bland annat demokrati, säkerhet och rättigheter till utbildning, arbete, bostad, hälso- och sjukvård, habilitering, stöd i vardagen, tillgänglighet och delaktighet. Positiva upplevelser, till exempel genom musik, konst, natur och en trivsam vardagsmiljö är viktiga för välbefinnandet. Även här är den egna subjektiva upplevelsen central och beror på individens situation, förmåga, möjligheter och förväntningar. 1 WHO, 1948 Växjö kommun 5 (34)

177 Folkhälsorapport Folkhälsa Folkhälsa är enligt Janlert (2000) ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar därför inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Ojämlikhet i hälsa Ojämlikhet i hälsa har definierats som systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper med olika social position huvudfokus är socioekonomi och kön. Man skiljer mellan hälsogradienten som skär genom hela samhället och hälsoskillnader mellan grupper i utsatta eller marginaliserade positioner och den övriga befolkningen (Kommissionen för jämlik hälsa, 2017). 1 Beskrivning av uppdrag Rapporten är framtagen av folkhälsosamordnare vid hållbarhetsavdelningen på uppdrag av kommunstyrelsens ansvariga för området folkhälsa. 1.1 Syfte Syftet med Folkhälsorapport 2019 är att ge ett underlag för folkhälsoarbete i Växjö kommun och kommunens arbete med Agenda Rapporten ska ge en bild av befolkningens hälsa och hälsans fördelning och faktorer som påverkar hälsans utveckling och innehålla aktuell kunskap inom området folkhälsa. Agenda 2030 Kommunstyrelsen har beslutat att påbörja arbetet med att ta fram ett hållbarhetsprogram för Växjö kommun. Arbetsnamnet är Hållbara Växjö 2030 och ska antas politiskt våren Folkhälsorapporten kommer att användas som ett underlag för Växjö kommuns hållbarhetsprogram Hållbara Växjö Programmet blir en lokal Agenda 2030 och arbetet utgår från FN:s Agenda Hållbarhetsprogrammet ska dels vara styrande för Växjö kommunkoncern, alltså både nämnder och kommunalt ägda bolag, men berör också hela samhället. Programmet kommer att innehålla både en vision och mål till år 2030 för att öka samarbete och möjligheterna att lösa gemensamma utmaningar tillsammans inom Växjö kommunkoncern. Agenda 2030-delegationen uppmärksammar några frågor som särskilt behöver prioriteras: ökande psykisk ohälsa i alla åldrar, livsstilsbetingade riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar, såsom ohälsosamma matvanor, stillasittande, rökning och alkohol och hälsoproblem kopplade till buller, luftföroreningar och kemikalier. Växjö kommun 6 (34)

178 Folkhälsorapport Metod Registerdata är hämtade från Folkhälsomyndigheten, SCB (Bilaga 1), Folkhälsomyndigheten och SKL: Öppna jämförelser folkhälsa (Bilaga 1), Växjö kommun, MUCF Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken (Bilaga 2), Växjö kommun, Länsstyrelsen Östergötland: Narkotikaanalyser (Bilaga 4). 3 Kunskapsöversikt Dödlighet Folkhälsomyndigheten beskriver i rapporten Folkhälsan i Sverige (2018) att folkhälsan i ett internationellt perspektiv är god och utvecklas positivt för de allra flesta. Befolkningen i Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård. Sverige har enligt EU-kommissionen den femte högsta medellivslängden i EU. Antalet förväntade friska levnadsår för både män och kvinnor vid 65 års ålder är bland de högsta i hela EU. Könsskillnaderna är relativt små, men det finns socioekonomiska klyftor. Exempelvis är medellivslängden hos män med universitetsutbildning nästan fem år längre än bland män som inte har gått ut gymnasiet (EU-kommissionen). Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar har ersatt stroke som tredje vanligaste dödsorsak. Sjuklighet Muskel- och skelettbesvär och depression är bland de största orsakerna till dålig hälsa. En av sex personer i Sverige högt blodtryck, en av tio har kronisk depression och en av tretton har astma. Under fem procent av befolkningen har diabetes, vilket är lägre än i de flesta andra EU-länder. Bland de personer som har lägst utbildning har sex procent fler astma, och diabetes är över två och en halv gånger så vanligt i denna grupp jämfört med de mest högutbildade. Socioekonomiska förhållanden hälsa Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd där skillnaderna i återstående medellivslängd vid 30 års ålder 2016 är 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning och 3,3 år mellan män och kvinnor 2. För alla de större dödsorsakerna är den förtida dödligheten högre bland dem med förgymnasial utbildningsnivå än dem med eftergymnasial, och skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat (Folkhälsomyndigheten 2018). Socioekonomisk situation, särskilt inkomst och ekonomisk standard, har stor betydelse för hälsan i alla åldrar. Livsvillkor, som arbete och försörjning, har förbättrats för de flesta i Sverige under perioden , men sysselsättningsgraden är lägre och långtidsarbetslösheten högre för personer med förgymnasial utbildning jämfört med personer 2 Se bilaga 1 Växjö kommun 7 (34)

179 Folkhälsorapport som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Även inkomstskillnaderna har ökat, där de med lägst inkomster halkar efter övriga grupper (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt Fritzell (2016) finns det goda skäl att anta, och också empiriska belägg för, att sambandet mellan inkomst och hälsa är ömsesidigt. Laura Hartman och Anna Sjögren, Kommissionen för jämlik hälsa, beskriver i rapporten Hur ojämlikt är Sverige? utvecklingen av de sociala skillnaderna i dödsrisker mellan 1994 och 2011 för åringar och undersöker hur ojämlikheten ser ut i olika kommuner och olika delar av landet. Några slutsatser i analysen är att ojämlikheten i dödsrisker är betydligt större bland män än bland kvinnor sambandet mellan dödlighet och disponibel inkomst är särskilt starkt för låga inkomster, mer så än för låga utbildningsnivåer. Detta tyder på att dålig hälsa också är ett skäl till att personer är fattiga. den sociala ojämlikheten i dödsrisker har ökat bland kvinnor oavsett hur vi mäter utvecklingen, medan ökningen inte är lika entydig för män. dödsriskerna bland grupper med mindre resurser är lägre där inkomst- och utbildningsnivån är hög och andelen arbetslösa är låg Tabellen nedan visar dödsrisken i åldersgruppen år i gruppen med lägst inkomst och utbildning och skillnaderna i dödlighet mellan den högsta och lägsta kvintilen inom utbildning och inkomst. Dödsrisker och ojämlikhet i dödsrisker för åldersgruppen år. Antal dödsfall per 1000 personer inom tre år. Växjö kommun och Riket. Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Män Män Dödsrisk lägst inkomst Inkomst K1- K5 Utbildning K1- K5 Dödsrisk lägst utbildning Inkomst K1- K5 Växjö Källa: Hartman, L. & Sjögren, A. (2017) Bearbetat av Växjö kommun Utbildning K1- K5 Psykisk ohälsa I Sverige har den psykiska ohälsan ökat i alla åldersgrupper, i synnerhet bland unga och kvinnor, under de senaste tjugo åren. Psykisk ohälsa utgör den största enskilda orsaken till sjukskrivningar och är enligt Folkhälsomyndigheten ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Särskilt tydligt är det när kvinnor rapporterar självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande. Suicid är vanligare bland män än kvinnor samt bland personer med förgymnasial utbildning jämfört med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. I rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 framgår att självrapporterade psykosomatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 29 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från Växjö kommun 8 (34)

180 Folkhälsorapport till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger psykosomatiska besvär är den högsta sedan studien började Även många äldre lider av psykisk ohälsa. En tredjedel av alla över 65 år har vårdats för psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Suicid är också vanligare hos äldre, främst män, än i gruppen år. Psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen år var andelen hälften så stor, 17 procent. Högst förekomst av psykisk ohälsa (vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka) bland de äldre har Kronoberg, Västra Götaland och Hallands län, medan Norrbotten ligger lägst (Socialstyrelsen, 2018). Skillnader i levnadsvanor Personer med kortare utbildning rapporterar i högre utsträckning övervikt och fetma som också är vanligare bland män än kvinnor. Samma mönster syns för stillasittande fritid. Det är också en större andel som uppger att de röker dagligen bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Smittsamma sjukdomar Sverige har generellt ett bra skydd mot smittsamma sjukdomar men drabbades under 2017 av ett större utbrott av campylobakter. En stor ökning av gonorré skedde även mellan 2016 och Utrikes födda Både internationellt och i Sverige verkar hälsan vara sämre bland utrikes födda än inrikes födda. Flyktinggrupper har till exempel sämre psykisk hälsa. Invandrare avstår också oftare från att söka vård trots att de har behov av detta. Den psykiska hälsan har till exempel påvisats vara sämre hos flyktinggrupper än inrikes födda i flera europeiska länder då till exempel depressioner, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter är vanligare hos denna grupp än andra (Migrationsverket, 2018). Enligt en rapport från Socialstyrelsen 2015 beräknas ungefär procent av asylsökande flyktingar i Sverige lida av någon form av psykisk ohälsa. Det är svårt att säga vilken den vanligaste diagnosen är. De forskningsstudier som finns har endast undersökt delar av gruppen och fokuserat på vissa diagnoser, till exempel posttraumatisk stress syndrom (PTSD), depression eller ångesttillstånd. Enligt Röda Korsets Högskolas undersökning från 2016 så rapporterade mer än en tredjedel av flyktingar som kom från Syrien tydliga problem med ångest och/eller depression. Samtidigt uppvisade 30 procent av de syriska flyktingarna symtom på PTSD (Migrationsverket, 2018). Äldre Fall och fallskador bland äldre är ett växande folkhälsoproblem. Anledningarna är att vi blir allt äldre och bor dessutom ofta kvar i hemmet. I genomsnitt kommer var tredje person över 65 år att råka ut för en fallolycka. Skörare skelett, försämrad muskulatur och balans, sämre syn, sjukdomar och mediciner hör ihop med stigande ålder och är riskfaktorer för fall. Ungefär 8 av 10 av de som faller och skadar sig är personer över 65 år. Kvinnorna drabbas Växjö kommun 9 (34)

181 Folkhälsorapport värst. Det beror dels på kvinnors högre medellivslängd och dels på att kvinnor i högre grad har benskörhet (1177). Miljöfaktorer Miljöfaktorer som till exempel buller påverkar också hälsan. Uppskattningsvis en femtedel av befolkningen är exponerad för trafikbuller över gällande riktvärde (Folkhälsomyndigheten 2018). Tillitens villkor Tillit delas ofta i två delar, dels social tillit, som avser i vad mån man har tillit till samhällets välfärdssystem eller andra institutioner, samt personlig tillit, som är kopplad till individer, till människor med namn och ansikten Upprepade besvikelser med förlust av tillit till andra leder till cynism, fientlighet och social isolering. (Kristensson, 2017). Region Kronoberg (2018) redovisar i en rapport att ungas tillit till vuxna har minskat över tid. Fyra mönster som kan bidra till att tillit raseras Negativa erfarenheter, i relation till andra människor och institutioner Kommunikationssamhället, och konsekvenserna av att ständigt behöva förhålla sig dess risker Sexuella trakasserier och övergrepp Segregering i samhället, och tankar om vi och dom Social isolering är en mycket stor riskfaktor för både psykisk och somatisk ohälsa bland äldre. Andelen som anger ängslan, oro och ångest är högre hos de som bor i områden med låg socioekonomisk situation (Kristensson, 2017). Offentliga platser har stor betydelse för vilka sociala processer och sociala nätverk som utvecklas. I rapporten Stadsbyggande och segregation beskrivs hur dessa förutsättningar skiljer sig åt vid en jämförelse mellan stadsdelar. (Legeby, Berghaus Pont, Marcus, 2015). Kristensson (2017) menar att sociala kontakter också skyddar mot sjukdom, medan få sociala kontakter (social isolering) ökar individens risk för sjukdom. Detta är särskilt tydligt för insjuknande och död i hjärtinfarkt, men har också visats för en rad andra hälsoutfall, särskilt mental ohälsa och självskattad hälsa. Särskilt tycks emotionellt stöd i form av uppskattning ha en positiv effekt på hälsan. Betydelsen av dessa faktorer blir särskilt tydlig vid kombination av arbetssituation och civilstånd, och en arbetslös, frånskild man med tunna sociala nätverk har en särskilt hög risk för sjukdom och ohälsa. Tidig uppväxt För barnens hälsa ser man tydliga effekter utifrån vårdnadshavarens socioekonomiska situation där särskilt ensamstående småbarnsföräldrar med små ekonomiska resurser är en utsatt grupp. Barnets fysiska och psykosociala livssituation påverkar därför barnets hälsoutveckling, den kognitiva förmågan samt fysisk och psykisk hälsa, både under barndomen och i vuxenlivet. Detta gäller alla hälsoutfall som tidig död, hjärtsjukdom, psykisk ohälsa, självskattad hälsa och riskbeteende (Kristensson, 2017). Växjö kommun 10 (34)

182 Folkhälsorapport Europeiska siffror visar att andelen barn 0 6 år som har emotionella problem är mellan 12 och 18 procent. Även späda och små barn kan lida av psykisk ohälsa. Små barn har lika ofta psykiska svårigheter som äldre barn. Vad gäller små barn kan psykiska svårigheter definieras som störningar i utvecklingsprocessen som om den inte åtgärdas ökar riskerna för senare beteenderubbningar (Socialstyrelsen,2018). Skillnader i levnadsvillkor för barn UNICEF beskriver i en rapport (2016) skillnader i levnadsvillkor och välbefinnande för barn 11, 13 och 15 år gamla i de 30 rikaste länderna i världen. I rapporten mäts skillnader i inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande. I en sammantagen beräkning finns minst ojämlikhet i Danmark, följt av Finland och Norge. Sverige har placering 23. Island och Sverige, tidigare i toppen av tabellen, är nu marginellt över den tredje tredjedelen. Förskolan Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin sammanfattar i rapporten Förskolans påverkan på barn (2017). Rapporterna pekar mot forskning som tyder på att barn som gått i förskola är bättre på språk och matematik. De har också en bättre psykisk hälsa och får färre infektioner, framför allt öroninflammationer. I vuxen ålder har de högre utbildningsnivå och en högre inkomst jämfört med barn som inte gått i förskola. Utbildad personal och rutiner för övergång från förskola till skola har positiva effekter på barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling. Skolan Skolverket skriver i en rapport att resultaten från PISA 2015 att det finns problem när det gäller elevers välbefinnande skolan. Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest Runt var sjätte svensk elev uppger att de utsätts för mobbning minst några gånger i månaden Socioekonomiskt svaga elever och elever med utländsk bakgrund känner mindre tillhörighet i skolan Skolinspektionen genomförde under våren 2018 en enkätundersökning till elever och lärare i 1412 grund- och gymnasieskolor. I undersökningen framgår bland annat: Även om en klar majoritet av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan så finns det i så gott som samtliga skolor elever som inte gör det Den upplevda tryggheten har försämrats under de senaste fem åren Folkhälsomyndigheten beskriver i rapporten Psykisk hälsa bland 11, 13 och 15 åringar (2018) att de allra flesta 11-, 13- och 15-åringar uppger att de är tillfreds med livet. Under de senaste 15 åren har andelen med hög livstillfredsställelse varit stabil. Det är vanligare att pojkar uppger hög livstillfredsställelse, högt välbefinnande och god självkänsla jämfört med flickor. Växjö kommun 11 (34)

183 Folkhälsorapport Rapport Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11, 13 och 15 åringar (2018) att under de senaste decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Resultaten från studien Skolbarns hälsovanor 2013/14 visade till exempel att andelen 13- och 15-åringar i Sverige som uppgett att de har haft minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna, hade fördubblats under perioden 1985/86 till 2013/14, både för flickor och pojkar. För 11-åringarna hade det dock inte skett någon ökning under samma period, utan andelen med besvär hade varierat. Resultat från 2017/18 visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 29 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från 20 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger psykosomatiska besvär är den högsta sedan studien började När det gäller 13- och 15- åringar har det däremot inte skett någon statistiskt signifikant ökning sedan mätningen år 2013/14. Däremot har andelen med psykosomatiska besvär ökat kontinuerligt under de senaste decennierna och är hög. Folkhälsomyndigheten skriver som slutsats i en rapport (2018) att Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Ungdomars hälsa En högre andel gymnasieungdomar i Växjö kommun 3 än ungdomar i samtliga luppkommuner svarar att de upplever en bra eller mycket bra hälsa (Växjö 72 %, samtliga kommuner 66 %)) att de tränar så att du blir andfådd eller svettas flera gånger i veckan eller varje dag (Växjö 63 %, samtliga kommuner 57 %) att de har använt narkotika (Växjö 14 %, samtliga kommuner 10 %) En lägre andel ungdomar i Växjö kommun än i samtliga lupp-kommuner svarar att de sällan eller aldrig dricker starköl, alkoläsk vin eller sprit (Växjö 50 %, samtliga kommuner 55 %) 2018 svararar en något högre andel (5 %) att de blivit mobbade under en längre period än 2015 (3 %) en något lägre andel (72 %) uppger bra eller mycket bra hälsa än 2015 (74 %) Andel flickor är högre än andel pojkar som har svarar att de har någon sjukdom eller nedsatt funktion (flickor 13 %, pojkar 7 %) blivit mobbade under längre period (flickor 5 %, pojkar 3 %) känt sig stressade varje dag (flickor 26 %, pojkar 10 %) 3 Se bilaga 2 Växjö kommun 12 (34)

184 Folkhälsorapport känt sig deprimerade varje dag (flickor 13 %, pojkar (4 %) sällan eller aldrig dricker sprit (flickor 46 %, pojkar 53 %) Anden pojkar är högre än andelen flickor som svarar att de har bra eller mycket bra hälsa (pojkar, 80 %, flickor 60 %) att de tränar så de blir svettiga (pojkar 70 %, flickor 55 %) att de har använt narkotika (flickor, 10 %, pojkar 18 %) Bland ungdomar som bor utanför Växjö stad uppger en lägre andel att de blivit mobbade varje dag, att de har sjukdom eller nedsatt funktion, att de känner stress varje dag, depression varje dag, att de sällan eller aldrig dricker starksprit och att de sällan eller aldrig röker. Det kan uppmärksammas att en högre andel ungdomar i Araby än samtliga ungdomar Växjö kommun har ohälsa i form av olika symptom flera gånger i veckan eller varje dag; huvudvärk 21 % (samtliga Växjö: 13 %), ont i magen 22 % (samtliga Växjö: 14 %), stress 48 % (samtliga Växjö: 46 %), nedstämd 36 % (samtliga Växjö: 26 %), svårt att somna 36 % (samtliga Växjö: 28 %) och dålig sömn 33 % (samtliga Växjö:25%). Av ungdomarna svarar 10 % att de har någon sjukdom eller nedsatt funktion, vilket är något lägre än samtliga Lupp-kommuner (12 %) och oförändrat i jämförelse med Andelen som uppger att de hoppar över måltider har ökat från 2015 till 2018 vad gäller frukost, lunch och middag. Andelen ungdomar som har använt narkotika är relativt oförändrad mellan år , 4 procent i grundskolan och 14 procent i gymnasiet. I gymnasiet har 14 procent i de studieförberedande programmen använt narkotika och 10 procent i de yrkesförberedande programmen. 10 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna svarar att de någon gång använt narkotika. Studier och arbetsliv Bland unga som varken arbetar eller studerar är det vanligare att känna sig deprimerad, ha lågt självförtroende och uppleva fysiska besvär. Allvarliga problem med oro, ångest och rädsla är mer än dubbelt så vanligt bland de som varken arbetar eller studerar jämfört med andra unga. Bland de unga männen är det dessutom fem gånger så vanligt att skatta sin allmänna hälsa som dålig eller mycket dålig jämfört med unga män i studier eller arbete. Andelen som fått öppen psykiatrisk vård är tre gånger så hög i gruppen unga som varken arbetar eller studerar som i ungdomspopulationen i sin helhet. Öppen psykiatrisk vård är vanligast bland unga som varken arbetar eller studerar i åldern år och andelen minskar med åldern (SOU 2018:11). Enligt Försäkringskassans statistik är sjukfrånvaron betydligt högre inom kommuner och landsting än inom det privata näringslivet. Framförallt är det en högre andel kvinnor och en större andel personal i kontaktyrken med kända arbetsmiljörisker, som arbetar inom offentlig jämfört med privat verksamhet. För att förebygga sjukfrånvaro bör fokus ligga på att skapa Växjö kommun 13 (34)

185 Folkhälsorapport goda förutsättningar för hållbart arbete inom vård, skola och omsorg (Försäkringskassan, 2018) Det finns studier som visar att när fler unga inte kommer in på arbetsmarknaden, ökar också andelen unga med psykisk ohälsa. Genom att fullfölja sin utbildning och få fotfäste på arbetsmarknaden öppnas också möjligheter till bättre ekonomi, inflytande och högre social position, och med det kommer livsvillkor och levnadsvanor som är gynnsamma för hälsan. Forskning visar också att föräldrars utbildning och härkomst spelar stor roll för elevens skolresultat. Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland yngre och särskilt bland kvinnor. (SKL, 2019). Matvanor och fysisk aktivitet Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tagit fram rapporten Förslag till åtgärder för ett stärkt långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet (2018). I rapporten framgår att det pågår en samhällsutveckling som i mycket är positivt för folkhälsan, men för vissa sjukdomar och riskfaktorer förvärras situationen, som diabetes och övervikt. Sedan 1980 har förekomsten av fetma tredubblats hos vuxna från 5 till 15 procent och i dag har varannan vuxen övervikt eller fetma procent av barn och unga uppskattas vara feta eller överviktiga i 10-årsåldern. Övervikt är vanligare bland barn i områden med låg utbildningsnivå och skillnaderna tenderar att öka. Bland vuxna är fetma nästan dubbelt så vanligt bland med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning. Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige. Matvanor och fysisk aktivitet är relaterat till hälften av de tio största riskfaktorerna till ohälsa och för tidig död, främst hjärt- och kärlsjukdomar. Konsumtionen av kött och godis har fördubblats, konsumtionen av kolsyrade drycker har fyrdubblats, bilåkandet har ökat och mellan 1990 och 2015 minskade antalet cykelresor med 38 procent. Barns skolresor med cykel minskade med 38 procent under samma period. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar och vuxna. En av sju vuxna och nästan en av fem femtonåringar är överviktiga eller feta, vilket är mer än i de flesta EU-länder. Svenska ungdomar är också betydligt mindre fysiskt aktiva än EU-genomsnittet. Rökning är tre gånger vanligare och fetma är 50 procent vanligare hos den del av befolkningen som har lägst utbildning, jämfört med den del som har högst utbildning. Den sociala gradienten för fysisk aktivitet har ökat över tid i sex länder: Belgien, Italien, Lettland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien (EU-kommissionen). En rapport från Region Kronoberg (2015) visar att pojkar var mer fysiskt aktiva än flickor i samtliga årskurser. Det var endast drygt fem procent av flickorna i de båda äldre årskurserna som uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet, vilket är en minskning jämfört med tidigare undersökningar. Bland flickor i åk 5 var det en av tio som var fysiskt aktiva enligt rekommendationerna. De som var mest fysiskt aktiva var pojkar i åk 5, drygt 20 procent, Växjö kommun 14 (34)

186 Folkhälsorapport vilket också var den enda gruppen där en tydlig ökning kan ses. För pojkar i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 har andelen varit relativt oförändrad, omkring 14 procent. I Öppna jämförelser folkhälsa 2019 (SKL, 2019) framkommer att fetman fortsätter att öka i de flesta kommuner och regioner, och är vanligare bland äldre och dem med kort utbildning. Stillasittande är vanligare bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning, jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning. Samtidigt är andelen fysiskt aktiva också störst bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning. Idag har mer än hälften av befolkningen år övervikt (36 procent) eller fetma (15 procent. Kroppsvikten har ökat bland barn och ungdomar år de senaste 25 åren, och bland 15-åriga flickor och pojkar har cirka 13 respektive 17 procent övervikt eller fetma. I Sverige har 28 procent av flickorna och 27 procent av pojkarna 6 9 år övervikt eller fetma. Det är därför angeläget att följa utvecklingen av fetma bland barn och unga för att vidta tidiga förebyggande åtgärder Alkohol Enligt SKL (2019) minskar riskkonsumtionen av alkohol bland unga minskar. Totalt sett har den rapporterade alkoholkonsumtionen sjunkit sedan Antalet dryckestillfällen har varit tämligen oförändrade så nedgången beror på att det dricks mindre mängd per konsumtionstillfälle. Detta har i sin tur lett till en nedgång i intensivkonsumtionen liksom vissa minskningar i såväl andelen hög- som riskkonsumenter. Rapport från CAN (2018) visar också att det berusningsorienterade drickandet tenderar att minska konsumtionen blivit jämnare fördelad i befolkningen sett till kön och ålder konsumtionen alltjämt är klart snedfördelad i befolkningen: Bland de som dricker alkohol stod 15 procent av konsumenterna för halva förbrukningen år 2017 Narkotika Under 2017 svarade sju procent av pojkarna och fem procent av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika, jämfört med niorna är det nästan tre gånger så vanligt att eleverna i gymnasiets år 2 har använt narkotika; 20 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna. Sammantaget kan sägas att även om narkotikaerfarenheten varit relativt stabil de senaste tio åren, så visar konsumtionsutvecklingen bland dem som väl använt narkotika på en viss ökning (CAN, 2018). Tramadol är ett läkemedel som används vid vissa typer av smärta. Det har delvis liknande effekt som morfin. Läkemedlet är narkotikaklassat. Tramadol har påvisats vid mätningar av narkotika i avloppsvatten i Växjö 4 och är nu ett av de vanligast förekommande narkotikapreparaten i Växjö. Rökning I genomsnitt hade 13 procent av Sveriges befolkning (17 84 år) rökt vid minst något tillfälle den senaste månaden under Omkring 7 procent hade rökt dagligen och 6 procent hade rökt sporadiskt. Kvinnor och män rökte i ungefär samma utsträckning. Yngre rökte i betydligt större utsträckning än äldre. I den yngsta åldersgruppen år är andelen sporadiska rökare 4 Se bilaga 4 Växjö kommun 15 (34)

187 Folkhälsorapport påfallande hög. Andelen dagligrökare har sjunkit medan andelen sporadiska rökare har legat på en mer oförändrad nivå. Det genomsnittliga antalet cigaretter som konsumeras i Sverige per år har minskat med mer än 40 % sedan 2007 (CAN, 2018). Skillnader i daglig rökning kvarstår mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Det finns också ett samband mellan daglig rökning och kommunernas socioekonomiska förhållanden. (SKL, 2019) 4 Resultat Hälsoutfall Den förväntad medellivslängden: kvinnor 85,1 år, män 81.8 år (Riket: kvinnor 83,7år, män 80,1 år 5 ) Antal incidens i hjärtinfarkt: 272 per 1000 invånare (Riket 269 per 1000 invånare) Andel med bra eller mycket bra hälsa: 72 % (Riket 70 %) Andel med bra eller mycket bra tandhälsa: 77 % (Riket 75 %) Antal fallolyckor för åldersgruppen 65 år +: per 1000 invånare 3339 (Riket 3296 per 1000 invånare) Antal fallolyckor för åldersgruppen 80 +: 61 per 1000 invånare (Riket 60 per 1000 invånare) Antal självmord, antal döda per invånare bland de som är 15 år eller äldre: kvinnor 7,2, män 18,9 (Riket kvinnor 8,2 män 20,4) Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande: 17 %, (Riket 14 %) Andel med behandling med lugnande medel: 37 per 1000/invånare. (Riket 28 per 1000 invånare) Andel med fetma: 13 % (Riket 15 %) Trygghet och sociala relationer Andel som i allmänhet inte litar på andra människor: 28 % (Riket 28 %) Andel barn i årskurs 5 som känner sig trygga i skolan: 92 %. (Riket 89 %) Andel som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade: 31 % (Riket 25 %) 5 Se bilaga 3 Växjö kommun 16 (34)

188 Folkhälsorapport Levnadsvillkor Andel med eftergymnasial utbildning: 47,7 % (Riket 42,5%) Andel ekonomiskt utsatta äldre: 13,6 % (Riket 17,6 %) Valdeltagande till kommunfullmäktige: 87 %. (Riket 84%) Andel unga som varken arbetar eller studerar: 7 % (Riket 9 %) Medianinkomst: :-/år: (Riket :-/år) Andel barn, 0 19 år i ekonomiskt utsatta hushåll: 9 % (Riket 9 %) Andel långtidsarbetslösa: 4,7 % (Riket 3,9 %) Nöjt medborgarindex grönområden, parker och natur: 8,0 (alla kommuner: 7,9) Nöjt medborgarindex tillgång till cykelvägar: 7,1 (alla kommuner 6,2) Levnadsvanor Andel invånare som uppger att de är fysisk aktiva minst 150 min/vecka: 66 % (Riket 64 %) Andel invånare (som är stillasittande mer än 7 timmar/dag: 50 % (Riket 47 %) Andel invånare som uppger att man äter frukt och grönt 3 gånger dag: 23 % (Riket 22 %) Andel invånare med riskabel alkoholkonsumtion: 14 % (Riket 15 %) Andel invånare som röker varje dag: 7 % (Riket 9 %) Narkotikaindex dödlighet: män 12,8, kvinnor 2,8. (Riket män 12.6 och kvinnor 4.4) Alkoholindex dödlighet: män 25,2, kvinnor 11.4 (Riket män 36,3, kvinnor 10,5) Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar år: 34 per 1000 invånare (Riket 31 per 1000 invånare Växjö kommun 17 (34)

189 Folkhälsorapport Folkhälsans som figur Folkhälsan i Växjö kommun kan sammanfattas i följande figur med utgångspunkt från utvalda indikatorer. Grön färg markerar att Växjö kommun tillhör de 25 % kommuner med bästa värden, gul färg, 50 % i mitten och röd färg markerar att man tillhör de 25 % av kommunerna med sämsta värden. Källa: Folkhälsomyndigheten och SKL, 2019 Växjö kommun 18 (34)

190 Folkhälsorapport Analys I Växjö kommun ökar den förväntad medellivslängden för män 81,8 år och kvinnor 85,1 år vilket är högre än Riket minskar andelen med bra eller mycket bra hälsa från 76 % (2016) till 72 % (2018) är något över Riket (70 %) är andel med bra eller mycket bra tandhälsa (77 %) något över Riket (75 %) minskar antalet incidens i hjärtinfarkt, och är på samma nivå som Riket är andelen invånare som uppger att de är fysisk aktiva mer än 150 min/vecka (66%) något högre än Riket (64 %) är andelen invånare med fetma (13 %) något lägre än Riket (15 %) minskar andelen som röker varje dag (7 %) och är på samma nivå som Riket är nöjt medborgarindex grönområden, parker och natur, något över Riket är nöjt medborgarindex tillgång till cykelvägar, något högre än Riket är antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar högre än Riket Insatser som bidragit till bra hälsoutfall 1. Goda förutsättningar för kunskap och kompetenser Växjö är traditionellt en skolstad som prioriterat utbildning och är numera en universitetsstad med en hög andel högutbildade. Högutbildade har bättre hälsa än lågutbildade. 2. Goda förutsättningar för tillit mellan människor Växjö har prioriterat insatser som främjat tillit och gemenskap mellan människor genom stöd till föreningsliv, gemensamma lokaler, planering av den fysiska miljön i bostadsmiljön, med parker och friluftsområden, samverkan med näringslivet 3. Goda förutsättningar för bra levnadsvanor Växjö har utvecklat stadens naturliga förutsättningar i en omgivning med skogar och sjöar Byggt cykelbanor, anlagt parker, lekplatser och grönområden, idrottsanläggningar, badplatser, stöd till föreningsliv. Det har blivit naturligt för invånarna att cykla och gå Växjö kommun 19 (34)

191 Folkhälsorapport Sårbarhet I Växjö kommun uppger ett högre antal per 1000 invånare än Riket att de har behandling med lugnande medel har den narkotikarelaterad dödligheten ökat bland män är det i åldersgruppen år stora skillnader i dödlighet mellan personer med hög och låg inkomst- och mellan personer med hög och utbildningsnivå. Skillnaderna är på ungefär samma nivå som Riket är andelen invånare med stillasittande mer än 7 timmar per dag 50 % har andel invånare med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat från 15 % (2016) till 17 % (2018) har andelen invånare som uppger att de i allmänhet inte litar på andra människor ökat från 23 % (2016) till 28 % (2018) har andelen som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade, år. ökat från 22 % (2016) till 31 % (2018) besväras 59 % av brukare inom hemtjänster av ensamhet (Riket 54 %) Vad som kan leda till dåligt hälsoutfall Socioekonomiskt skillnader Personer med kortare utbildning rapporterar i högre utsträckning övervikt och fetma som också är vanligare bland män än kvinnor. Samma mönster syns för stillasittande fritid. Det är också en större andel som uppger att de röker dagligen bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Låg tillit och bristande sociala kontakter Kristensson (2017) menar att sociala kontakter också skyddar mot sjukdom, medan få sociala kontakter (social isolering) ökar individens risk för sjukdom. Nedsatt psykiskt välbefinnande och försämrade levnadsvanor Ungdomarnas svar pekar mot att en låg andel är fysiskt aktiva och möjligen mot försämrade matvanor. Detta i kombination med en hög andel som uppger att de känner sig stressade, sover dåligt varje dag eller flera gånger i veckan är svar som pekar på kommande hälsoproblem. Den upplevda stressen kan bli drivkraften till försämrade levnadsvanor Bland vuxna och ungdomar kan man se samma mönster med en hög andel med stillande mer är 7 timmar/dag, hög andel har fetma och nedsatt psykiskt välbefinnande. Kombinationen av dåliga matvanor, stress och lite fysisk aktivitet leder i förlängningen till ökad sjuklighet och dödlighet. Växjö kommun 20 (34)

192 Folkhälsorapport Källor Agenda 2030-delegationen (2018) I riktning mot en hållbar välfärd. Agenda delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling CAN (2018) Befolkningens självrapporterade alkoholvanor CAN (2018) Skolelevers drogvanor 2017 Europeiska kommissionen: State of Health in the EU Sverige Landprofil hälsa 2017 Folkhälsomyndigheten och SKL (2019) Öppna Jämförelser folkhälsa 2019 Folkhälsomyndighet (2018) Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018 Folkhälsomyndigheten (2018) Ensamkommandes utsatthet kan leda till ökat narkotikabruk Folkhälsomyndigheten (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden Folkhälsomyndigheten (2018) Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna med stillasittande Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket (2018) Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017) Förskolans påverkan på barns hälsa en genomgång av den vetenskapliga litteraturen Fritzell, J. (2016) Fattigdom, inkomst och jämlik hälsa. Underlagsrapport Kommissionen för jämlik hälsa Försäkringskassan (2018) Sjukfrånvaron inom välfärdstjänsterna Hartman, L. & Sjögren, A. (2017) Hur ojämlikt är Sverige? Sociala skillnader i dödsrisker: Utvecklingen över tid och skillnader mellan åldersgrupper och regioner. Underlagsrapport Kommissionen för jämlik hälsa Janlert (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon Kristensson, M. (2017) Betydelsen av psykosociala faktorer för en jämlik hälsa. Underlagsrapport Kommissionen för jämlik hälsa. Legeby, A. Berghaus Pont, M. Marcus, L. (2015) Stadsbyggande och Segregation. Perspektiv och utgångspunkter Skolinspektionen (2018) Skolenkäten. Resultat våren Skolverket (2017) Pisa Så mår svenska 15-åringar i skolan. Fokus på nr. 1 april Socialstyrelsen (2018) Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre Uppföljning av vård och omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre. Öppna jämförelser Socialstyrelsen (2018) Späd- och småbarnsverksamheter/team i Sverige en kartläggning SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar. Slutbetänkande av Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar UNICEF (2016) Fairness for Children. A league table of inequality in child well-being in rich countries Östgötakommissionen (2014) För folkhälsa slutrapport Växjö kommun 21 (34)

193 Folkhälsorapport Internet Växjö kommun 22 (34)

194 Procent År Folkhälsorapport Bilagor Bilaga 1. Figurer Beräknad återstående medellivslängd vid 30 år - utbildning, Riket Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 58,0 56,0 54,0 52,0 50,0 48,0 46,0 44, År Källa: Kolada, SCB. Bearbetat av Växjö kommun Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande - inkomst, år, Riket Låg inkomst, kvinnor Låg inkomst män Hög inkomst, kvinnor Hög inkomst, män År Källa: Kolada, Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun Växjö kommun 23 (34)

195 Folkhälsorapport Sociala faktorer - utbildning, år, Riket Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Avsaknad av tillit till andra Lågt socialt deltagande Avsaknad av praktiskt stöd Kränkande behandling Avsaknad av emotionellt stöd Procent Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun Sociala faktorer - inkomst, år, Riket Avsaknad av tillit till andra Lågt socialt deltagande Avsaknad av praktiskt stöd Kränkande behandling Avsaknad av emotionellt stöd Procent Hög inkomst Låg inkomst Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun Växjö kommun 24 (34)

196 Folkhälsorapport Andel invånare år som avstår att gå ut ensamma (År 2014) Män, Riket 7 Män, Växjö 7 Kvinnor, Riket 28 Kvinnor, Växjö Procent Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun. Andel invånare år som avstår att gå ut ensamma (År 2018) Män, Riket 9 Män, Växjö 15 Kvinnor, Riket 36 Kvinnor, Växjö Procent Källa: Kolada, Skolinspektionen. Bearbetat Växjö kommun Växjö kommun 25 (34)

197 Folkhälsorapport Andel som känner sig trygga i skolan (År 2016) Gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%). Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Procent Riket Växjö Källa: Kolada, Skolinspektionen. Bearbetat Växjö kommun Alkoholindex, dödlighet Kvinnor, Växjö Män, Växjö Kvinnor, Riket Män, Riket 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun Växjö kommun 26 (34)

198 Folkhälsorapport Narkotikaindex, dödlighet Kvinnor, Växjö Män, Växjö Kvinnor, Riket Män, Riket 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Källa: Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun Växjö kommun 27 (34)

199 Folkhälsorapport Bilaga 2. Tabell: Lupp, Växjö kommun år Andel svar i procent Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion? Ja Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Ja, under en längre period Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Mycket bra, ganska bra Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Känt dig stressad? I stort sett varje dag Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Känt dig nedstämd, deppig eller nere? I stort sett varje dag Hur ofta brukar du träna så du blir svettig? I stort sett varje dag eller flera gånger i veckan Har du någon gång använt anabola steroider eller andra motsvarande prestationshöjande medel? Nej Hur ofta brukar du röka cigaretter? Sällan eller aldrig Hur ofta brukar du dricka starköl, alkoläsk, vil eller sprit? Sällan eller aldrig Har du någon gång använt narkotika? Ja Samtliga Luppkommuner Bor i Växjö kommun 2018 (n: 505) Bor i Växjö kommun 2015 Bor i Växjö stad 2018 Bor i Växjö landsbygd och orter 2018 (n: 107) Bor i Växjö kommun flickor 2018 N:215) Bor i Växjö kommun pojkar 2018 (N: 188) Växjö kommun 28 (34)

200 Folkhälsorapport Bilaga 3. Öppna jämförelser folkhälsa 2019 Växjö kommun 29 (34)

201 Folkhälsorapport Växjö kommun 30 (34)

202 Folkhälsorapport Växjö kommun 31 (34)

203 Folkhälsorapport Bakgrundsfakta Växjö kommun 32 (34)

204 Folkhälsorapport Bilaga 4. Narkotikamätningar i avloppsvatten Sundets avloppsreningsverk 90 82,2 78, , , , ,5 15,3 8,5 9, ,5 3,8 5,1 1,6 3, / / /3-1/ / /9 Doser per 1000 invånare Cannabis Kokain Amfetamin Källa: Växjö kommun Källa: Länsstyrelsen Östergötland Växjö kommun 33 (34)

205 Folkhälsorapport Källa: Länsstyrelsen Östergötland Källa: Länsstyrelsen Östergötland Växjö kommun 34 (34)