Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Transkript

1 Mötesbok Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Datum: Plats: Scandic Crown, Polhemsplatsen 3

2 Dagordning Kallelse Kallelse Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Beslutsärenden 1 Avtal för Hälsoteket i Väster mellan SDN Askim-Frölunda- 7 2 Ansökan om kompletterande bidrag för verksamheten doula & kulturto 16 3 Kommunikationsplan för mandatperioden Svar på revisionsrapport - Granskning av risker relaterade till av 28 5 Vårdöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg och 71 6 Information utredning eventuell överföring huvudmannaskap BUP Gaml 72 7 Tecknande av kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Tecknande av kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Information om Vårdöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Univers Pågående uppdrag - redovisning till nämnd Ekonomi Närområdesplan Askim-Frölunda-Högsbo Tecknande av kontrakt inom VG Primärvård med PubMed AB avseende V Svar på motion från Kerstin Brunnström (S) om värdebaserad vård i Upphandling av konventionell röntgen Avtal om urologi upphör februari Rapport om förenklad behovsbedömning kring behovet av neurologi Beställningsunderlag 2016 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 143 Delegeringsärenden Delegeringsprotokoll - Uppföljning vårdenhet inom VG Primärvård 148 Beslut om Särskilt Arvode 149 Delegeringsprotokoll - Undertecknande av tillägg till hyreskontrakt M 150 Anmälningsärenden Protokoll från Samordningsförbundet Göteborg Nordost 152 Protokollsutdrag regionstyrelsen, I väntan på ambu 159 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Så kan Västra G 161 Uppföljning delår januari-mars 2015 för barnmorskeverksamhet 166 Delårsrapport mars 2015 för Barn- och Unngdomsmedicin 167 Delårsrapport mars 2015 för 1177 Vårdguiden på telefon 174

3 Migrationsverket kommer att öppna ett boende för asylsökande i Götebo 177 Tjänsteutlåtande, protokollsutdrag samt årsredovisning 2014 för ungdo 180 Årsredovisning Lundby Närsjukhus Skrivelse om tillgång till behandling för myalgisk encefalomyelit, ME 225 Skrivelse samt svar om kontakt med med Torslanda vårdcentral samt med 227 Protokollsutdrag patientnämnden i Göteborg, Vård och 228 Avtalsmall om medverkan vid IVPA, i väntan på ambulans 233

4 1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 16 juni 2015 Plats: Scandic Crown, Polhemsplatsen 3 Tid: Kl. 09:00-17:00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Anna Schürer von Waldheim, anna.schurer@vgregion.se Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Avtal för Hälsoteket i Väster mellan SDN Askim-Frölunda- Högsbo och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Diarienummer HSNG Ansökan om kompletterande bidrag för verksamheten doula & kulturtolk på Hisingen 2015 Diarienummer HSNG Kommunikationsplan för mandatperioden Diarienummer HSNG Svar på revisionsrapport - Granskning av risker relaterade till avtalstvister Diarienummer HSNG Vårdöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg och Habilitering&Hälsa 2016-förhandlingsinformation Diarienummer HSNG Information utredning eventuell överföring huvudmannaskap BUP Gamlestaden Diarienummer HSNG Tecknande av kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Närhälsan Frölunda Rehabmottagning Diarienummer HSNG Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

5 Föredragningslista från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, (3) 8. Tecknande av kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Backa Rehab AB, Backa Rehab Kvillebäcken Diarienummer HSNG Information om Vårdöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNG Pågående uppdrag - redovisning till nämnd Diarienummer HSNG Ekonomi 2016 Diarienummer HSNG Närområdesplan Askim-Frölunda-Högsbo 2015 Diarienummer HSNG Tecknande av kontrakt inom VG Primärvård med PubMed AB avseende Vårdcentralen Östra Göteborg Diarienummer HSNG Svar på motion från Kerstin Brunnström (S) om värdebaserad vård i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNG Upphandling av konventionell röntgen Diarienummer HSNG Avtal om urologi upphör februari 2016 Diarienummer HSNG Rapport om förenklad behovsbedömning kring behovet av neurologi Diarienummer HSNG Beställningsunderlag 2016 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Diarienummer HSNG Delegeringsärenden Diarienummer HSNG Anmälningsärenden Diarienummer HSNG Information A. Besök av Sahlgrenska Universitetssjukhuset B. IT i vården C. Förvaltningen informerar

6 Föredragningslista från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, (3) D. Presidiet informerar Johan Fält Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

7 Ärende 1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, avdelning Folkhälsa Handläggare: Charlotta Andersson Telefon: E-post: charlotta.s.andersson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Avtal för Hälsoteket i Väster mellan stadsdelsnämnd Askim-Frölunda-Högsbo och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner avtal för Hälsoteket i Väster Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsobudget om totalt kr per år. Sammanfattning av ärendet Ärendet gäller ett nytecknande av avtal för Hälsoteket i Väster för perioden Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan tidigare ett avtal med stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo om Hälsoteksverksamhet i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo samt Västra Göteborg. Nu gällande avtal löper ut Hälsoteket i väster har som målsättning att främja hälsan och minska risken för livsstilsrelaterade sjukdomar hos invånarna i västra Göteborg. Verksamheten innefattar bland annat kostnadsfri hälsorådgivning, föreläsningar och gruppverksamhet och sker i nära samarbete med lokala frivilligorganisationer. Fördjupad beskrivning av ärendet Hälsoteket i väster startade våren 2001 i samverkan mellan dåvarande stadsdelarna Askim, Frölunda, Tynnered, och Älvsborg samt primärvården och försäkringskassan. Hälsotekets verksamhet utgörs av en tvärsektoriell samverkan mellan olika myndigheter, studieförbund och föreningar. Insatserna utgår från lokalbefolkningens behov och önskemål och syftar till att uppnå en jämlik hälsa hos befolkningen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

8 Datum Diarienummer HSNG (2) Hälsoteket vänder sig till invånarna i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och västra Göteborg. De två stadsdelarna delar på Hälsoteket i väster och Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo representerar enligt uppdrag även stadsdelsnämnden västra Göteborg i detta avtal. Finansiering Finansieringen av avtalet sker enligt 50/50-principen där hälso- och sjukvårdsnämnden och stadsdelsnämnden finansierar halva avtalet var. Den totala summan för avtalet är kronor varav hälso- och sjukvårdsnämnden finansierar kr per år, plus årligt indexuppräkning. Finansieringen sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsobudget. Barnperspektivet Barnperspektivet är beaktat i beredningen av ärendet och förslaget till beslut tar hänsyn till barnets bästa enligt FNs konvention om barnets rättigheter. Koncernkontoret, avdelning Folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Avtal för Hälsoteket i Väster mellan stadsdelsnämnden Askim- Frölunda-Högsbo och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (Diarienr: HSNG ) Ytterligare information Besluten skickas till Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo, askimfrolundahogsbo@afh.goteborg.se Stadsdelsnämnden Västra Göteborg, vastragoteborg@vastra.goteborg.se

9 Dnr: HSNG Dnr: Avtal för Hälsoteket i Väster mellan stadsdelsnämnden Askim- Frölunda-Högsbo och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Avtalets form och syfte DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET Mål och inriktning för arbetet Organisation Verksamhet RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Årsredovisning Särskild uppföljning FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL Princip för finansiering Total ersättning Uppräkning Fakturering och mottagande av ersättning AVTALSTID SAMT UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL TVIST UNDERSKRIFT... 7

11 1 AVTALSPARTER Avtalsparter är Göteborgs Stad genom stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo, org.nr (som på uppdrag även representerar stadsdelsnämnden Västra Göteborg), nedan kallad SDN, och Västra Götalands läns landsting genom Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd org.nr , nedan kallad HSN. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Hälsoteket startade våren 2001 som en samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Frölunda, Högsbo, Tynnered, Älvsborg och försäkringskassan samt primärvården i väster. En samordnare anställdes i maj 2001 på heltid. Genom gemensamma insatser kan de olika lokala aktörerna erbjuda ett brett utbud av aktiviteter till befolkningen i väster. Grunden för inriktningen på de folkhälsoinsatser som görs enligt detta avtal är följande dokument; Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Hälso- och sjukvårdsnämndens samt stadsdelsnämndens mål och inriktningsdokument Lokala styrdokument för folkhälsa (t.ex. planer, budget med mera) 2.1 Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Inom Västra Götalandsregionen har varje HSN, enligt reglemente (RF 25 november ), ansvaret för att inom sitt lokala geografiska område verka för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bl.a. kommuner och frivilligorganisationer. HSN har även ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till folkhälsoinsatser. Ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad vilar enligt "Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder" (1 ) på respektive stadsdelsnämnd. En precisering av uppdraget finns i kommunfullmäktiges budgetsbeslut. 2.2 Avtalets form och syfte Detta avtal är ett avtal om samverkan mellan HSN och SDN när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalets syfte är att reglera åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN. Avtal för Hälsoteket i Väster mellan SDN Askim-Frölunda-Högsbo och HSN G 3 (7)

12 3 DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 3.1 Mål och inriktning för arbetet Folkhälsoarbete förutsätter tvärsektoriell samverkan mellan olika samhällssektorer, frivilligorganisationer och föreningar. Hälsoteket i Väster är en samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg, offentliga och privata vårdgivare inom VG Primärvård i Väster, Frölunda Specialistsjukhus och Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg. I styrgruppen deltar också Samordningsförbundet Göteborg Väster och Försäkringskassan lokalt försäkringscenter Göteborg Centrum. Målsättningen är: -att främja hälsan och välbefinnandet hos invånarna i västra Göteborg -att minska risken för livsstilsrelaterade symptom och sjukdomar -att skapa nätverk mellan olika myndigheter, studieförbund och föreningar för erfarenhetsutbyte samt att skapa mötesplatser och nätverksbyggande mellan boende i västra Göteborg. Målgrupp: Hälsoteket vänder sig till barn och föräldrar, ungdomar, vuxna och äldre som bor i västra Göteborg. Inriktningen för planeringsperioden: Insatserna ska sträva efter att uppnå en jämlik och jämställd hälsa. FN:s konvention om mänskliga rättigheter och barnkonventionen ligger till grund för arbetet. 1. Kostnadsfri rådgivning i hälso-/livsstilsfrågor. 2. Föredrag med fokus på hälsa och livsstil riktade till barn och föräldrar, vuxna och äldre. 3. Gruppverksamheter med teman kring bl.a. kost, stress, tobaksavvänjning, sömn, kroppsmedvetandeträning, medicinsk yoga, baby-café samt olika fysiska motionspass anpassade efter egen förmåga. 4. Särskilda gruppverksamheter riktade till olika målgrupper inom Samordningsförbundet Väster. 5. Seminarier/Workshops med hälsofrämjande tema, riktade till barn, ungdomar och deras föräldrar. 6. Samarbete med studieförbund, frivilligcentral m.fl. 7. Informationsspridning via terminsprogram, hemsida och andra kanaler för att nå ut till målgrupperna. Avtal för Hälsoteket i Väster mellan SDN Askim-Frölunda-Högsbo och HSN G 4 (7)

13 Insatser från övriga aktörer: Primärvården: VG Primärvård deltar med folkhälsofrämjande insatser både från offentliga och privata vårdgivare i form av föredrag, (kursledarskap) deltagande i friskvårdsdagar o. dyl. I gengäld erbjuder Hälsoteket platser i olika aktiviteter för patienter. Tandvården : Medverkan i friskvårdseftermiddagar, seniordagar (5 tim/år) Stadsdelarna i Väster: Bemanning, planering tillsammans med utvecklingsledarna för folkhälsa och övriga sektorer, arbetsmöten ca 730 tim/år 3.2 Organisation Organisatoriskt är Hälsoteket för närvarnade placerat i SDF Askim-Frölunda-Högsbo under Kultur och Fritid. En styrgrupp finns, där varje ingående part i Hälsoteket har en representant i styrgruppen. Styrgruppen är det beslutande organet för det praktiska arbetet. Ordförande är en sektorschef i en av stadsdelarna i Väster. SDN ansvarar för att ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa finns och organiseras genom lokalt folkhälsoråd eller motsvarande i stadsdelen. Medverkan i lokalt folkhälsoråd, eller motsvarande, dess arbetsgrupper samt delta i gemensamma planerade aktiviteter regleras för HSN:s del i överenskommelser och avtal med berörda utförare. Vårdcentralernas samverkan inom närområdet regleras i närområdesplanen för aktuellt geografiskt område. Under punkt 2.1 i Krav- och Kvalitetsbok - Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård, finns skrivningarna om vårdcentralernas uppdrag gällande hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser. 3.3 Verksamhet Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplad till Hälsoteket i Väster. Hälsoteket erbjuder huvudsakligen kostnadsfri öppen verksamhet för alla åldrar i form av rådgivning, föredrag och olika gruppverksamheter. Hälsoteket har även möjlighet att åta sig en del riktade uppdrag från olika samverkanspartner mot ersättning. 4 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 4.1 Årsredovisning Styrgruppen för Hälsoteket i Väster skall kontinuerligt hålla Hälso- och sjukvårdsnämnden informerad om hur arbetet fortskrider via sin representant i styrgruppen. Avtal för Hälsoteket i Väster mellan SDN Askim-Frölunda-Högsbo och HSN G 5 (7)

14 Styrgruppen för Hälsoteket i Väster skall senast första februari skriftligen till Hälso- och sjukvårdsnämnden och till stadsdelsnämnderna redovisa föregående års verksamhet enligt detta avtal. Redovisningen skall även innehålla en ekonomisk redovisning av de folkhälsomedel som regleras genom detta avtal. 4.2 Särskild uppföljning Utvärdering Verksamheten utvärderas kontinuerligt med hjälp av statistik vid besök på Hälsotekets olika aktiviteter samt genom enkäter, där besökarna uppger bakgrundsfakta samt lämnar sina synpunkter på de aktiviteter man deltagit i. 5 FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 5.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 5.2 Total ersättning Den totala finansieringen enligt avtalet är kr för det gemensamma folkhälsoarbetet. HSN ersätter SDN med tkr årligen. Respektive samverkanspart svarar för de beräknade kostnaderna för personalinsatser enligt beskrivning under punkt 3.1 rubriken Insatser från övriga aktörer. 5.3 Uppräkning Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2017 görs justering med hänsyn till OPI definitivt Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. 5.4 Fakturering och mottagande av ersättning SDF Askim-Frölunda-Högsbo fakturerar finansieringsparterna för perioderna januari mars, april augusti, september december. Inför årets sista kvartal skall en prognos för innevarande år göras och eventuellt prognostiserat överskott regleras vid årets sista fakturering. Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdskansliet Fe Göteborg. SDN är mottagare av ersättningen. Avtal för Hälsoteket i Väster mellan SDN Askim-Frölunda-Högsbo och HSN G 6 (7)

15 6 AVTALSTID SAMT UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Avtalet gäller från 1 januari 2016 till 31 december 2018 med möjlighet till 12 månaders förlängning. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. 7 TVIST Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna. 8 UNDERSKRIFT Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg den GÖTEBORGS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND STADSDELSNÄMND ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO Johan Fält (M) Ordförande Camilla Widman (S) Ordförande Avtal för Hälsoteket i Väster mellan SDN Askim-Frölunda-Högsbo och HSN G 7 (7)

16 Ärende 2 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, avdelning Folkhälsa Handläggare: Charlotta Andersson Telefon: E-post: charlotta.s.andersson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Ansökan om kompletterande bidrag för verksamheten doula & kulturtolk på Hisingen 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljar Födelsehuset ett kompletterande bidrag om totalt kr för 17 ytterligare Doulauppdrag (à 9900kr) på Hisingen under Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsobudget. Sammanfattning av ärendet Födelsehuset har ansökt om kompletterande bidrag för verksamheten Doula & Kulturtolk på Hisingen, för år Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen har tidigare beviljat Födelsehuset kronor för 27 Doulauppdrag år Födelsehuset utbildar kvinnor av olika språkbakgrund till doulor och kulturtolkar vars uppgift är att stötta gravida kvinnor som inte talar svenska, före under och efter förlossning. Jämfört med svenskfödda kvinnor har kvinnor från utomeuropeiska länder oftare komplikationer under förlossningen och deras barn löper också en högre risk att dö i samband med förlossningen. Födelsehuset ansöker om kompletterande bidrag då behovet av doulauppdrag på Hisingen har ökat. Födelsehuset ansöker om kompletterande bidrag för ytterligare 43 uppdrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden har inom ramen för folkhälsobudgeten möjlighet att bevilja medel för ytterligare 17 doulauppdrag, vilket skulle innebära en ökning från 27 till 44 doulauppdrag på Hisingen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

17 Datum Diarienummer HSNG (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Födelsehuset har drivit verksamheten doula & kulturtolk sedan år Inledningsvis finansierades projektet av Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté. Hälso- och sjukvårdsnämnden har varit med och finansierat verksamheten sedan Fram till mars 2015 har totalt 900 kvinnor i Göteborg fått stöd av en doula under graviditet och förlossning. Verksamheten har utvärderats och användandet av doulor har visat sig minska direkta risker i samband med förlossning samt öka amningsfrekvensen hos mödrarna. Merparten av doulauppdragen förmedlas i nordöstra Göteborg där doulaverksamheten finansieras inom hälso- och sjukvårdsnämndens vårdöverenskommelse med Angereds närsjukhus. Det ökade antalet doulauppdrag antas bero på att verksamheten blivit mer etablerad i kombination med ökade flyktingströmmar från Syrien och Afghanistan. Finansiering Finansiering av kompletterande bidrag, totalt kr för ytterligare 17 uppdrag, sker inom ramen för Hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsobudget. Födelsehuset har ansökt om totalt kronor för ytterligare 43 uppdrag för 2015 samt för ökade kostnader för sedan tidigare beviljade uppdrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden saknar det ekonomiska utrymmet att bevilja medel för detta inom ramen för folkhälsobudgeten men har möjlighet att bevilja en del av summan, kronor. En ökning med ytterligare 17 uppdrag innebär att det totala antalet doulauppdrag på Hisingen utökas från 27 till 44, för år Barnperspektivet Barnperspektivet är beaktat i beredningen av ärendet i enlighet med FNs konvention om barnets rättigheter. Koncernkontoret, avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Ansökan om kompletterande från HSN 11 för verksamheten Doula & Kulturtolk 2015 (Diarienummer: HSNG ) Beslutet skickas till Födelsehuset, att: Maria Hogenäs, maria.fodelsehuset@gmail.com

18 Ansökan om kompletterande bidrag från HSN 11 för verksamheten Doula & Kulturtolk 2015 Sedan augusti 2008 driver föreningen Födelsehuset verksamheten Doula och Kulturtolk. Från början finansierades projektet av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. Syftet var att utveckla en ny verksamhet för att ge stöd till gravida kvinnor som inte kan svenska. För detta utbildade vi kvinnor med olika språkbakgrund till doulor och kulturtolkar. De kan ge kvinnorna och deras partners individuellt stöd på det egna modersmålet före, under och efter förlossningen. Fram till mars i år har 900 kvinnor fått stöd av en doula i Göteborg. Doulauppdrag för HSN 11 För 2015 har verksamheten blivit beviljat medel för 27 uppdrag. Vi ser en tydlig ökning av behovet av Doulauppdrag. Vår uppfattning bygger dels på ökade förfrågningar från Mödrahälsovården och dels från enskilda gravida kvinnor. Det ökade behovet kan bero på att doula/kulturtolks-verksamheten nu är mer etablerad och att de befintliga behoven synliggörs. Även den ökade flyktingströmmen från Syrien och Afghanistan har troligtvis betydelse. Vårt äskande bygger även på att få en ökad jämlikhet för dessa kvinnor och deras partners på Hisingen i förhållande till övriga stadsdelarna. Kvinnor från utomeuropeiska länder som föder barn i Sverige löper större risk att få svårare förlossningar än svenskor i. Dessutom löper deras barn upp till fyra gånger större risk att dö i samband med förlossningen än barn till svenska kvinnor ii. Ur ett jämlikhetsperspektiv ska en kvinna från ett utom europiskt land som föder barn i Sverige kunna känna samma trygghet som svenskfödda kvinnor. Förutom att doulorna bidrar till minskade direkta risker i samband med förlossningen är en positiv förlossning stärkande och ger empowerment som ger bättre förutsättningar till bra anknytning till barnet och högre amningsfrekvens. Det ger en möjlighet till en god start som också har positiva hälsoeffekter för hela familjen på lång sikt. För kvinnor med tidigare traumatiska erfarenheter kan en god förlossningsupplevelse vara läkande och bryta en negativ spiral av ohälsa.

19 Budget Vår utökade ansökan innehåller förutom medel till ett ökat antal doulauppdrag även för att ge möjlighet att möta årets löneutveckling för den anställda personalen. I dag har vi blivit beviljade medel för 27 uppdrag. Vår förhoppning är att HSN 11 kan bevilja 70 uppdrag. Vi har för 2015 blivit beviljade 9 600,- per uppdrag. I denna kostnad ingår genomförande av doulauppdrag, i snitt 24 timmar per uppdrag, samt kostnader för fortbildning av doulorna, lokalkostnader, verksamhetens bedrivande och löner för verksamhetsledare och administratör/ekonom. För att möta de ökade kostnaderna ansöker vi om att få 9 900,- per uppdrag för Detta avser både redan beslutade och eventuella ytterligare uppdrag. Budget för extra medel som söks: 300 kr ytterligare per tidigare beviljat uppdrag ytterligare uppdrag á 9900 kr Totalt sökta medel utöver tidigare budget Vi ser att behov av tillgänglighet till ett Mammaforum finns på Hisingen. Mammaforum är en aktiv mötesplats för utrikesfödda kvinnor. Denna verksamhet finns i dag i Bergsjön där vi har sett ett mycket positivt resultat. Vi ser att Doulaverksamheten och Mammaforum ger en värdefull kontinuitet. De två verksamheterna leder till tidiga insatser. Dels når vi nyanlända i ett tidigt stadium, dels når vi kvinnan och det nyfödda barnen och hela familjen. Detta sammantaget innebär att vi i ett tidigt skede når de som annars stannar upp i sin etablering i samband med barnafödandet. Denna verksamhet, Mammaforum, behöver en egen finansiering som kommer att sökas från bl.a. social resursnämnd. Göteborg den 11 april 2015 Maria Hogenäs, maria.fodelsehuset@gmail.com Verksamhetsledare Doula och kultur tolks verksamheten Födelsehuset, Siriusgatan 52, Göteborg i En rikstäckande underökning från Karolinska Institutet 2007, av barnmorskan Eva Robertson ii Doktorsavhandling av förlossningsläkaren Birgitta Essén 2001

20 Ärende 3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marie Cullberg Telefon: E-post: marie.cullberg@vgregion.se Till Göteborg hälso- och sjukvårdsnämnd Kommunikationsplan för mandatperioden Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner kommunikationsplan för mandatperioden Sammanfattning av ärendet Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ska kommunicera med invånarna, utförarna och andra aktörer. Kommunikationsplan beskriver mål och inriktning inom området kommunikation och information. En handlingsplan med insatser och aktiviteter ska utifrån kommunikationsplanen tas fram årligen. Handlingsplanen bygger också på nämndens mål och inriktningsdokument. All nämndens kommunikation ska vara målgruppsanpassad och präglas av öppenhet, gott bemötande, trovärdighet och hög tillgänglighet. Kommunikationen ska utgå från mottagarens behov, kunskaper och värderingar. Genom att sätta sig in i mottagarens situation blir kommunikationen rätt utformad och på rätt nivå. Den planerade kommunikationen ska präglas av god organisation och enhetliga budskap för att få största möjliga effekt av genomförda insatser. Det ska också finnas en beredskap för oförutsedda händelser. Kommunikationsplanen tar även upp arbetet med medborgardialog och hur nämnden förhåller sig till det. För en effektiv medborgardialog krävs ett tydligt mål med dialogen samt analys och återkoppling. Det är viktigt att deltagarna känner att de kan ta del av dialogens resultat. Kommunikationsplan och handlingsplan kommer som bifogade dokument. Koncernkontoret Leena Ekberg Förvaltningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

21 2 (2) Bilagor Kommunikationsplan Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

22 1 (6) Datum Diarienummer HSNG Handläggare: Marie Cullberg Telefon: E-post: Kommunikationsplan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

23 Kommunikationsplan (6) Inledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds uppgift är att företräda befolkningen i Göteborg. Nämndens uppdrag är att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård samt arbeta för en bättre folkhälsa. Effektiv kommunikation skapar värde och bidrar till att uppfylla uppdraget. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska kommunicera med invånarna, utförarna och andra aktörer. Kommunikationsplan beskriver mål och inriktning inom området kommunikation och information. En handlingsplan med insatser och aktiviteter ska utifrån kommunikationsplanen tas fram årligen. Handlingsplanen bygger också på nämndens mål och inriktningsdokument. 2. Grundläggande begrepp Information är envägskommunikation och handlar främst om budskapets innehåll medan kommunikation är flervägskommunikation och betecknar själva processen och det sätt budskapet blir levererat. För hälso- och sjukvårdsnämnden ligger informationsuppdraget i att förse allmänheten om information om vårdens utbud och om nämndens uppdrag. Genom bland annat webbsidan, annonsering, pressmeddelanden och 1177.se förser nämnden allmänheten med information om vården i Västra Götalandsregionen och i sitt nämndområde. Kommunikationsuppdraget ligger i att kommunicera och föra dialog för att både delge kunskap men även att ta in kunskap om hur vården fungerar och vilka behov som finns. Nämndens kommunikationsuppdrag ligger till stor del i att föra dialog med medborgare och olika brukargrupper men även kontakten med media, utförare och andra aktörer. 3. Syfte Syftet med kommunikation är att medborgarna ska känna till utbud, rättigheter och regler för hälso- och sjukvården inom nämndområdet. Då hälso- och sjukvårdsnämnden är medborgarföreträdare ska nämnden bjuda in till dialog för att ta dela av medborgarnas kunskap och behov. 4. Inriktning för kommunikation All nämndens kommunikation ska vara målgruppsanpassad och präglas av öppenhet, gott bemötande, trovärdighet och hög tillgänglighet. Kommunikationen ska utgå från mottagarens behov, kunskaper och värderingar. Genom att sätta sig in i mottagarens situation blir kommunikationen rätt utformad och på rätt nivå. Den planerade kommunikationen ska präglas av god organisation och enhetliga budskap för att få största möjliga effekt av genomförda insatser. Det ska också finnas en beredskap för oförutsedda händelser. Nämnden ska kommunicera med invånarna, utförarna och andra aktörer, till exempel kommunerna i nämndområdet. Former och mötesplatser för dialog och samverkan behöver utvecklas och anpassas till samhällets utveckling.

24 Kommunikationsplan (6) 5. Kommunikationsmål Genom effektiv kommunikation ska Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd utföra sitt uppdrag om att arbeta för en god och jämlik vård i Västra Götalandsregionen. 6.4 Delaktighet Vid val av metoder och strategier för kommunikation med invånare och brukare kan SKLs (Sveriges kommuner och landsting) delaktighetstrappa användas. Det finns olika nivåer av inflytande och inför aktiviteter bör graden av inflytande klargöras. Det är inte säkert att alla steg i trappan är tillämpliga för nämndens verksamhet, det viktiga är klargöra vilken nivå av delaktighet man vill uppnå för att välja rätt metod. Information exempelvis webb, trycksaker och öppna möten. Genom att erbjuda lättbegriplig och objektiv information skapas förutsättningar för delaktighet och acceptans. Konsultation exempelvis enkäter och fokusgrupper. Konsultation ger möjlighet att tycka till i avgränsade frågor. Dialog exempelvis dialogcaféer (samtal i mindre grupp kring specifik frågeställning). En dialog är ett ömsesidigt utbyte av tankar tillsammans med andra. Utgångspunkten är att alla ska få möjlighet att föra fram sina perspektiv och argumentera för sin åsikt. Inflytande exempelvis löpande framtidsverkstäder och Open space (deltagarna själva utformar program och former för dialog). Delaktighet i dialog kring en fråga under en längre period ger mer inflytande över identifiering av behov, utveckling och val av lösning. Medbeslutande medbeslutande innebär att medverka i att fatta beslut inom givna ramar som blir gällande. 7. Kommunikation med invånare Kommunikationen med invånare har två inriktningar. Dels ska den ge de förtroendevalda ett bredare underlag inför beslut genom att öka kunskapen om invånarnas hälsa och behov. Dels ska kommunikationen bidra till att invånarna får en korrekt bild av hälso- och sjukvården, större kunskap om hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden och stärka förtroendet för det demokratiska systemet. 7.1 Målgrupper Nämndens kommunikationsuppdrag omfattar alla medborgare i nämndområdet. Målgrupper kan vara invånare generellt och brukare men även mer specifika

25 Kommunikationsplan (6) grupper så som de prioriterade grupperna som nämnden har sett ut. Målgrupper för specifika aktiviteter definieras i den årliga handlingsplanen. 7.2 Media Kontakten med media ska ses som en viktig kanal och en möjlighet att nå invånarna med korrekt information. Relationen till media ska vara god, öppen och med hög tillgänglighet. Nämnden ska arbeta proaktivt i kontakten med media. Genom att visa öppenhet skapas förtroende. Genom att vara tillgänglig undviks onödiga missförstånd. 7.3 Medborgardialog Medborgardialog handlar om att bredda de förtroendevaldas kunskapsunderlag utifrån invånarnas perspektiv. Medborgardialogen ska ske systematiskt och oftast med en djupare delaktighet än information. Genom medborgardialog vill Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd öka delaktigheten och därmed demokratin. Den ska leda till bättre förståelse genom att lyssna in vilka frågor som är viktiga för medborgarna. Medborgardialog ska syfta till att bra underlag och inspel för ett bättre beslutsunderlag som i slutändan ska leda till bättre vård i Göteborg. Medborgardialogen är för nämnden ett viktigt medel för att nå de grupper som har en svagare röst i olika debatter. Nämndens principer för medborgardialog: I dialogsituationen representerar de förtroendevalda nämnden Medborgardialog är de förtroendevaldas ansvar och verktyg Invånarna ska informeras om syftet med dialogen Medborgardialogen är en trovärdig process där resultaten tas om hand Resultatet av dialogerna ska återkopplas till medborgarna 8. Kommunikation med utförare och övriga aktörer Kommunikationen med utförare och övriga aktörer ska leda till samsyn och gemensamma strategier. Det övergripande målet är att invånarna inte ska uppleva några gränser i vården. 8.1 Målgrupper Målgrupper kan vara offentliga eller privata vårdgivare, kommuner eller andra samhällsaktörer. Målgrupper för specifika aktiviteter definieras i den årliga handlingsplanen 8.2 Kommunikation i samverkan För att invånarna ska få en korrekt bild av hälso- och sjukvården och inte uppleva några gränser kan nämnden göra gemensamma informationsinsatser med till exempel vårdgivare eller kommuner. En framgångsrik extern kommunikation måste grundas i en förtroendefull intern dialog. Samtidigt har nämnden och utförarna olika roller och ansvar för det som ska informeras och kommuniceras om. Nämnden ansvarar för allmän information till medborgarna om vårdutbudet medan vårdgivarna ansvarar för information till

26 Kommunikationsplan (6) patienter. Det kan till exempel handla om att nämnden informerar om utbudet av vård, 1177.se eller annan allmän information om vården. Vårdgivarna informerar om utbudet hos en specifik vårdgivare eller information om olika vårdinsatser. Detta tydliggörs i patientlagen. 9. Kommunikationsplanens koppling till övriga styrdokument Kommunikationsplanen utgår bland annat från: 9.1 Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd RS Nämnden ska vid fullgörande av sitt uppdrag i olika forum föra dialog med regioninvånarna samt svarar för att invånarna i nämndens område får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård. 8 Utöver vad som följer av förvaltningslagens föreskrifter om myndigheters serviceskyldighet ska nämnden svara för allmän information i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. 9.2 Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn slår fast att organisationen ska vara kommunikativ med en ambition att fördjupa demokratin och dialogen med invånare och olika aktörer. 9.3 Strategi för Västra Götalandsregionens externa kommunikation Kommunikationsmålen kring Västra Götalandsregionen som ansvarig för hälso- och sjukvård är: Ökad kunskap om vad Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamheter omfattar En korrekt och saklig bild av hälso- och sjukvården. Ökad kunskap om hälso- och sjukvårdens nyckelfrågor Lätt tillgänglig information om utbud, valfrihet, regler och rättigheter. Det ska vara lätt att hitta i och få kontakt med sjukvården 9.4 Strategi för Västra Götalandsregionens interna kommunikation Den interna kommunikationen är ett av medlen för att förverkliga de externa kommunikationsmålen. Den interna kommunikationen ska bland annat inriktas på: Större förståelse för Västra Götalandsregionens politiska styrning och övriga beslutsprocesser Ökad tillit och ömsesidig förståelse inom organisationen 9.5 Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation RS Information och kommunikation ska vara tillgänglig för alla Språket i tal och skrift ska vara enkelt och begripligt Digitala kanaler för information och kommunikation ska vara tillgängliga och användbara Avsändaren ansvarar för tillgängligheten

27 Kommunikationsplan (6) 9.6 Förhållningssätt för sociala medier Sociala medier kan användas för att komplettera kommunikationen på officiella webbplatser men ska aldrig ersätta dem. Viktigt att tänka på vid användande av sociala medier: Alla inlägg i sociala medier är allmänna handlingar om det sker inom ramen för myndighetens verksamhet Ytterligare styrande planer och strategier kan tillkomma under planperioden.

28 Ärende 4 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab Hälso- och sjukvård Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Handläggare: Tomas Andersson Telefon: E-post: tomas.p.andersson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Svar på revisionsrapport - Granskning av risker relaterade till avtalstvister Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner förslaget till svar till Revisorskollegiet. Sammanfattning av ärendet KPMG har av Revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen (VGR) fått i uppdrag att granska risker relaterade till avtalstvister. Utgångspunkten har varit hanteringen av tvisten mellan regionens hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (mandatperioden ) och Citysjukhuset +7. Syftet har varit att utreda om VGR har en tillförlitlig och ändamålsenlig process för att hantera förlikningar och avtalstvister. KPMG har funnit ett antal brister och lämnar i granskningsrapporten ett antal rekommendationer. Koncernkontoret genom Koncernstab hälso- och sjukvård instämmer i revisionsrapportens slutsats att Västra Götalandsregionen behöver förtydliga sina avtal och utveckla sina processer för hantering av avtalstvister. Arbetet med detta har inletts. Fördjupad beskrivning av ärendet Av KPMGs granskning framgår att det finns brister i Västra Götalandsregionens avtal med vårdgivare samt i regionens processer för hantering av förlikning och avtalstvister. Koncernkontoret genom Koncernstab hälso- och sjukvård instämmer i revisionsrapportens slutsats att Västra Götalandsregionen behöver förtydliga sina avtal och utveckla sina processer för hantering av avtalstvister. Arbetet med detta har inletts. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

29 Datum Diarienummer HSNG (4) Revisorernas rekommendationer Av de rekommendationer som framkommer i revisionsrapporten Granskning av risker relaterade till avtalstvister, dnr Rev anser koncernkontoret följande ska behandlas av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Regionen rekommenderas att se över revisions- och sanktionsklausulerna i de avtal som skrivs med externa vårdgivare Regionen rekommenderas tydliggöra de förtroendevaldas roll när beslutsrätt delegerats till en tjänsteman Regionen rekommenderas förtydliga i skrift hur uppföljnings- /revisionsprocessen skall genomföras. Regionen rekommenderas att för vårdgivaren presentera resultatet från en granskning både muntligen och skriftligen Regionen rekommenderas att tydliggöra för HSNK hur resultatet från en granskning skall bedömas samt utifrån vilka kriterier en ekonomisk sanktion skall beräknas Regionen rekommenderas att utreda huruvida tjänstemannaorganisationen skall ha rätt att besluta i sanktionsärenden med externa vårdgivare där tjänstemännen även har granskat och utrett Regionen rekommenderas säkerställa att likabehandling gäller av samtliga vårdgivare, såväl interna som externa, för de påföljder som åläggs vårdgivare i uppföljningsärenden Behandling av rekommendationer Översyn av revisions- och sanktionsklausulerna i de avtal som skrivs med externa vårdgivare En sådan översyn har skett, sanktionsklausulen i upphandlingar enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling samt förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem för VG Primärvård är ändrad från och med I Vårdval Rehab är klausulen ändrad från och med VGR deltar även i ett SKL-projekt för framtagande av en basmodell för fördjupad uppföljning av privata vårdgivare inom vårdval, upphandlad vård och den så kallade nationella taxan. Erfarenheter från detta projekt kommer att arbetas in i kommande avtal. Tydliggöra de förtroendevaldas roll när beslutsrätt delegerats till en tjänsteman. Det är helt klarlagt att en nämnd har befogenhet att när som helst återkalla en delegering som lämnats med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen (KL). Nämnden har också möjlighet att föregripa en delegats beslut genom att ta över ärendet och fatta beslut. Det är således uppgifter och inte ansvar som delegeras. Det yttersta ansvaret för verksamheten ligger i enlighet med 6 kap. 7 KL alltid kvar på nämnden. Gränserna mellan politiker och tjänstemän är således inte alltid självklara.

30 Datum Diarienummer HSNG (4) I det pågående arbetet med reglementena inom VGR föreslås att respektive nämnd och styrelse ska fastställa en instruktion till förvaltningschefen. Inom ramen för arbetet med en sådan instruktion bör gränserna mellan politiker och tjänstemän vid delegerad beslutsrätt kunna tydliggöras. Även i samband med nämndernas arbete med den interna kontrollen bör en gränsdragning kunna behandlas. Förtydliga i skrift hur uppföljnings-/revisionsprocessen skall genomföras Ett arbete har påbörjats för att ta fram en processbeskrivning avseende uppföljnings- /revisionsprocessen. Denna beskrivning avses omfatta uppföljning av både externa vårdgivare och egenregi i tillämpliga delar. Presentera resultatet från en granskning både muntligt och skriftligt för vårdgivaren Hänsyn till denna rekommendation tas i pågående arbete kring processbeskrivning avseende uppföljnings-/revisionsprocessen. Tydliggöra hur resultatet från en granskning skall bedömas samt utifrån vilka kriterier en ekonomisk sanktion skall beräknas En rutin för tjänstemannaberedningen gällande sanktioner är under framtagande, i denna framgår principer för hur Västra Götalandsregionen på ett enhetligt och transparent sätt skall hantera upptäckta brister. Det är dock hälso- och sjukvårdsnämnderna som avtalspart som äger att besluta om sanktion. Tydliga kriterier för beräkning av sanktion bedöms svåra att fastställa beroende på det stora antalet variationer/situationer som sanktion kan utkrävas för. Nivån bör ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten och beräkningen bör vila på principer som att beloppet ska vara skäligt utifrån erhållen ersättning, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn taget till bland annat patientsäkerhet, avtalsbrottets varaktighet samt övriga relevanta omständigheter. Om tjänstemannaorganisationen skall besluta i sanktionsärenden med externa vårdgivare där tjänstemännen även har granskat och utrett Hänsyn till denna rekommendation tas i pågående arbete kring processbeskrivning avseende uppföljnings-/revisionsprocessen. Säkerställa likabehandling av samtliga vårdgivare för de påföljder som åläggs vårdgivare i uppföljningsärenden Hänsyn till denna rekommendation tas i pågående arbete kring processbeskrivning avseende uppföljnings-/revisionsprocessen.

31 Datum Diarienummer HSNG (4) Beredning Ärendet har beretts i samråd med juridiska enheten. Juridiska enheten bereder ärendet om svar på revisionsrapporten till regionstyrelsen och behandlar därvid granskningsrapportens övriga rekommendationer. Koncernstab Hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Kunskapsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Revisionsrapport - Granskning av risker relaterade till avtalstvister Dnr Rev Besluten skickas till Revisorskollegiet, Västra Götalandsregionen, revision@vgregion.se för kännedom

32 Granskning av risker relaterade till avtalstvister Dnr: Rev Genomförd av: KPMG Behandlad av Revisorskollegiet den

33 Västra Götalandsregionen Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister KPMG Antal sidor: KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved KPMG AB, the Swedish

34 Innehåll 1. Sammanfattning Sammanfattning 1 2. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Ansvarig nämnd och avgränsning Revisionskriterier Tillvägagångssätt och Metod 4 3. Resultat Styrande dokument Lag om läkarvårdsersättning Delegationsordning med anvisningar HSN Krav- och Kvalitetshandboken Avtal Uppföljnings- och granskningsprocess Verksamhetsuppföljning Verksamhetsgranskning/medicinsk revision Delegation Händelser efter delegation till Beställardirektören Hantering av information mellan HSNK och vårdgivaren Beräkningsgrund Tillgång till journalsystem Förtroendevaldas involvering i tvisten Slutsatser Iakttagelser Bedömningar Slutsatser Rekommendationer KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

35 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Sammanfattning 1.1 Sammanfattning KPMG har på uppdrag av Västra Götalandsregionens ( Regionen ) Revisionsenhet granskat hanteringen av avtalstvister. Granskningen har utgått från den tvist Regionen haft med Citysjukhuset +7 ( Citysjukhuset ). Granskningen är genomförd under perioden juni oktober 2014 och har baserats på granskning av styrande dokument och intervjuer med tjänstemän, förtroendevalda och externa rådgivare som på något sätt varit involverade i tvisten med Citysjukhuset. Till detta har granskning skett av dokumentation och kommunikation relaterad till tvisten med Citysjukhuset. Analys har slutligen skett kring huruvida det finns en ändamålsenlig process för hantering av avtalstvister samt huruvida beslutad delegationsordning har följts. Syftet med granskningen har varit att utreda huruvida Regionen har en tillförlitlig och ändamålsenlig process för att hantera förlikningar och avtalstvister. Ett antal brister har identifierats i samband med denna granskning. Process för verksamhetsgranskning och revision: Processen är delvis formaliserad i Krav- och kvalitetsboken, men inte fullt ut formaliserad i sin helhet. Det finns delar i processen som måste förbättras avseende bland annat insamling av gransknings- och revisionsbevis, kommunikation av resultatet av en granskning/revision samt bedömning och hantering av resultatet från en granskning/revision. Avtal: De avtal Regionen tecknar med vårdgivaren är otydliga och i behov av översyn. Denna otydlighet har bland annat lett till tvister kring vad Regionen har rätt att granska, vilken information de får ta del av och vilken påföljd resultatet från en granskning kan innebära. Process vid tvist: När en vårdgivare ifrågasätter beslut från Regionen saknas en definierad process för hur sådana tvister skall hanteras. Det åligger den funktion som ansvarat för beslutet att hantera tvisten. Det har bland annat inneburit att tjänsteman, som erhållit delegation, blir både utredare, beslutsfattare och tvistlösare, vilket i motpartens ögon kan anses vara orättvist. Delegationsordning: Den delegation som tilldelats Beställardirektören, i den aktuella tvisten, har formellt sett följts. Däremot har det framkommit att förtroendevalda inte har varit nöjda med hur Beställardirektören kommunicerat med företrädare med Citysjukhuset samt storleken på den ekonomiska sanktion som beslutats och därför har förtroendevalda informellt påverkat processen i aktuell tvist. Detta skulle i realiteten betraktas som ett tillbakadragande av delegationen från Beställardirektören. 1 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

36 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Likabehandling av vårdgivare: Hanteringen av resultatet från granskningen av Citysjukhuset har inte följt samma process som för interna vårdgivare. Förtroendevalda har agerat för att försöka påverka utgången av ärendet. Varken extrapolering eller vite har påförts. Det är väsentligt att det inom Regionen finns en ambition och vilja att behandla alla vårdgivare enligt samma bedömningsgrund och med likartade åtgärder. 2 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

37 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Inledning 2.1 Bakgrund Som offentlig organisation är Västra Götalandsregionen (Regionen) beroende av allmänhetens förtroende för medarbetarnas saklighet och opartiskhet. Granskning och uppföljning av vårdgivares verksamheter måste ske på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Resultaten från granskningarna måste även hanteras likvärdigt. Avtalstvister är inte vanligt förekommande för Regionen. Under de senaste åren har emellertid Regionen varit involverade i ett antal avtalstvister med bland annat externa vårdgivare, varför det finns en risk att en ändamålsenlig process för att hantera detta inte finns på plats. Revisorskollegiet gav därför i uppdrag till revisionsenheten att gå vidare med en fördjupad granskning kring de risker som finns relaterade till hanteringen av avtalstvister. Revisionsenheten har anlitat KPMG att genomföra granskningen. 2.2 Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att utreda huruvida det finns en tillförlitlig och ändamålsenlig process för att hantera förlikningar och avtalstvister. De övergripande revisionsfrågorna som har besvarats är: Har Regionen definierat en process för hantering av avtalstvister samt hur den tillämpas? Har anställda följt Regionens policys och riktlinjer som är tillämpliga för att hantera avtalstvister? Vilka bedömningar har legat till grund i de fall där förlikningar uppnåtts? Hur säkerställs att anställda inte, på ett otillbörligt sätt, kunnat påverka resultatet av en överenskommelse mellan Regionen och externa leverantörer vid avtalstvister? Hur säkerställs att rätt funktion/delegationsansvarig har hanterat rättstvisten? 2.3 Ansvarig nämnd och avgränsning Ansvarig nämnd/styrelse är samtliga Hälso- och sjukvårdsnämnder och Regionstyrelsen. Revisionsenheten har beslutat att det är tvisten med Citysjukhuset som granskningen skall fokusera på. Granskningen skall dock inte inkludera en bedömning huruvida Regionens egen granskning av Citysjukhuset var ändamålsenlig KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 3 (17)

38 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Revisionskriterier Granskningen baserades på följande revisionskriterier: Lag om offentlig upphandling 10 kap. Brottsbalken (mutor och bestickning) Förvaltningslagen 11 (Jäv) 6 kap kommunallagen (jäv) Lag om läkarvårdsersättning Lag om ersättning för sjukgymnastik Reglemente och delegationer för avtalstecknande, representera regionen i juridiska tvister och rätten att ingå och teckna förlikning Mutor och jäv en vägledning för offentligt anställda Andra relevanta styrdokument 2.5 Tillvägagångssätt och Metod Granskningen har utgått från den tvist som Västra Götalands läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 ( HSN 5 ) haft med Citysjukhuset +7 Kommanditbolag ( Citysjukhuset ) som avslutades med ett avtal om överenskommelse den 19 maj Granskningen har delats upp i följande delar: Insamling och granskning av styrande dokument Intervjuer med anställda, förtroendevalda och externa rådgivare som direkt har involverats i avtalstvisten med Citysjukhuset Insamling och analys av dokumentation relaterad till tvisten med Citysjukhuset Analys av att det beslut som Regionen fattat, avseende Citysjukhuset, återspeglas i det slutliga förlikningsavtalet De som har intervjuats är ett urval av personer inom följande funktioner: 4 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

39 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Personal inom Hälso- och Sjukvårdsnämndens kansli (HSNK) och Hälso- och Sjukvårdsavdelningen (HSA) Beställardirektör Jurist inom HSNK Chefsjurist inom Regionen Regiondirektören Säkerhetsansvarig inom Regionen Tjänsteman inom Offentlig Primärvård Presidiet inom HSN 5 Ordförande och vice ordförande Regionstyrelsen Extern granskare 5 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

40 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Resultat 3.1 Styrande dokument En kortare genomgång av lagrum och styrande dokument som är tillämpliga i uppdraget görs nedan Lag om läkarvårdsersättning Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till läkare i privat verksamhet i primärvården och den öppna hälso- och sjukvården i övrigt och om patientavgifter i samband därmed (läkarvårdsersättning). Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting. Lag (1995:837) Delegationsordning med anvisningar HSN 5 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. KPMGs Kommentar I det aktuella fallet har HSN 5 vid sammanträde den 29 september 2013 bland annat beslutat att: Beställardirektören får i uppdrag att värdera de svar om rättelse och förklaring som inkommer och att därefter vidta erforderliga åtgärder i enlighet med meddelandet respektive notiserna om rättelse. Ovanstående innebär att Beställardirektören träder in i nämndes ställe och övertar beslutsrätten Krav- och Kvalitetshandboken Krav- och kvalitetsboken anger förutsättningar för att bli godkänd och för att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens Primärvård. Krav- och kvalitetsboken utgår från idéskissen Vägen till medborgarnas primärvård med syfte att: 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 6 (17)

41 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Avtal stärka invånarnas ställning och inflytande över vården öka invånarnas förtroende för primärvården möta framtida utveckling samt styra på kvalitet såväl i de medicinska insatserna som tillgänglighet, service och bemötande Krav- och Kvalitetshandboken innehåller även information om uppföljning av avtal och vilka sanktionsmöjligheter som finns för Regionen. I avsnittet om ekonomiska sanktioner framgår bland annat: Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till avtalad kontraktssumma, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten och får inte understiga de besparingar som Leverantören gjort genom att inte uppfylla avtalade villkor. KPMGs Kommentar Avsnittet kring ekonomiska sanktioner i Krav- och kvalitetsboken ger en viss vägledning för Regionen, men det blir i slutändan en bedömning från Regionen vilken ekonomisk sanktion som skall påföras. Regionen ingår avtal med vårdgivare inom Regionen att driva vårdverksamhet. Dessa avtal reglerar grundvillkoren mellan avtalsparterna. Avtalen innehåller bland annat bestämmelser om medicinsk revision och verksamhetsrevision. Där anges också att det som skall revideras, och vilken metod och urval som skall användas, fastställs gemensamt av avtalsparterna. Vidare skall vårdgivaren vara behjälplig med att tillhandahålla de uppgifter som krävs för att revisionen skall kunna genomföras. HSN 5 ingår i det aktuella fallet avtal åt Regionen. KPMGs Kommentar Det avtal vi tagit del av är bristfälligt då det är otydligt formulerat. Otydligheterna finns i hur revisioner kommer att gå till, vilka rättigheter Regionen har att genomföra revision, vilken information och dokumentation som skall finnas tillgänglig samt vilka påföljder en revision kan få. 3.3 Uppföljnings- och granskningsprocess För att svara på ställda revisionsfrågor har vi i vår granskning utgått från den tvist Regionen haft med Citysjukhuset. Utifrån de iakttagelser vi gjort i detta fall kan vi se hur arbetet är upplagt, vilken praxis som hänvisas till och vilka processer man följer. Den avtalstvist Regionen haft med Citysjukhuset har sitt ursprung i den årliga verksamhetsuppföljning som Hälso- och Sjukvårdsnämndens Kansli (HSNK) genomför av vårdgivare. Processen för en verksamhetsuppföljning samt medicinsk revision finns inte beskriven i detalj inom Regionens organisation. Nedan beskrivna process är, så som vi uppfattat den, baserat på vår granskning KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 7 (17)

42 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister HSNK är den enhet som genomför verksamhetsuppföljningen med vårdgivare som syftar till att kontrollera att vårdgivaren lever upp till de krav och bestämmelser som finns i Regionens Kravoch kvalitetsbok Verksamhetsuppföljning Uppföljningen sker enligt följande: HSNK skickar ut meddelande till vårdgivare att en verksamhetsuppföljning kommer äga rum på plats hos vårdgivaren. HSNK förbereder uppföljningen bland annat genom att inhämta relevant information från databaser och jämför denna med data från vårdgivaren i fråga. Granskning sker hos vårdgivaren. Vårdgivaren granskas utifrån, på förhand, beslutade områden som till exempel läkemedelsförskrivning och debitering av patientbesök. Uppföljningen i det aktuella fallet genomförs av personalen från den medicinska revisionsenheten, Vårdvalsenheten. Efter granskningen följer HSNK upp utestående frågeställningar genom att begära in ytterligare svar och dokumentation från vårdgivaren. I det granskade fallet pågår denna dialog i cirka fyra månader. KPMGs Kommentar Flera personer vi intervjuat har antytt att de fått indikationer på vårdgivare upplever att den återkommande uppföljningsprocessen inte är beskriven tillräckligt tydligt vilket kan leda till att vårdgivare som är föremål för en uppföljning är oförberedda på vad som skall ske och vad som förväntas av dem själva Verksamhetsgranskning/medicinsk revision HSNK värderar svaren från vårdgivaren och beslutar huruvida ett ärende skall presenteras för HSN 5. En åtgärd, då inkomna svar från vårdgivaren varit otillfredsställande, är att föreslå att genomföra en verksamhetsgranskning/medicinsk revision, som är en fördjupad på plats granskning av vårdgivaren. I det aktuella fallet sker följande: HSN 5 tar upp ärendet vid sammanträde. HSN 5 beslutar att Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att genomföra en verksamhetsgranskning/medicinsk revision. HSNK beslutar att anlita en extern granskare för att genomföra fördjupad granskning av vårdgivare. Extern granskare genomför verksamhetsgranskning/medicinsk revision. Rapport från granskningen presenteras för HSNK. Rapporten analyseras och baserat på vad den 8 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

43 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister externa granskaren har rapporterat väljer HSNK huruvida det är aktuellt att presentera rapporten för vårdgivaren. I det aktuella fallet har vårdgivaren fått den externa granskarens rapport skickad till sig där vårdgivaren ges möjlighet att inkomma med kommentarer till granskningen. KPMGs Kommentar I det granskade fallet har BDO Consulting Group AB ( BDO ) genomfört verksamhetsgranskningen/medicinsk revision. Innan granskningen genomfördes hade BDO en genomgång med HSNK kring vad som skulle granskas, vad HSNK har granskat tidigare och resultatet från den granskningen. Baserat på den information BDO erhåller från HSNK planerar BDO sin granskning på det sätt som BDO och HSNK anser vara lämpligt. BDO tillämpar bland annat fyra ögon principen vid granskningen, vilket innebär att två personer genomför granskningen och bedömer och analyserar erhållen information tillsammans. Granskade journaler kopieras inte utan skriftliga noteringar görs kring varje granskad journal utifrån ett framtaget granskningsprogram. Resultatet av BDOs granskning presenteras i en skriftlig rapport som lämnas till HSNK. Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen i Stockholms Läns landsting, som har erfarenhet av tvister i samband med verksamhetsuppföljning av vårdgivare, har numera en rutin att granskade journaler kopieras av vårdgivare och tillhandahålls till granskare, detta för att ytterligare stärka dokumentationen av granskningen. BDOs rapport har skickats till Citysjukhuset. En muntlig genomgång på plats av rapporten med granskad vårdgivare och granskare torde underlätta för vårdgivare att förstå och svara på den kritik som framförs, något som inte har skett i det granskade fallet Delegation Baserat på BDOs iakttagelser och de kommentarer som inkommer från granskad vårdgivare tar HSNK fram ett beslutsunderlag som innehåller både åtgärder och rättelser som vårdgivaren skall genomföra. Beslutsunderlaget innehåller bland annat ekonomiska sanktioner, som beräknats enligt HSNKs etablerade praxis. HSNK lämnar in ett tjänsteutlåtande till HSN 5 med förslag på fortsatt hantering. HSNK presenterar ett ärende till HSN 5 där de visar på granskningens resultat och ger förslag på beslut till fortsatt hantering. HSN 5 tar beslut om fortsatt hantering av ärendet. I granskad tvist ger HSN 5 följande delegation till Beställardirektören: att värdera de svar om rättelse och förklaring som inkommer och att därefter vidta erforderliga åtgärder i enlighet med meddelandet respektive notiserna om rättelse. HSNK ger löpande information till HSN om pågående ärenden, dels genom att presentera utvecklingen av ärendet för presidiet för HSN 5 och dels som informationsärenden till HSN 5 vid sammanträden. 9 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

44 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister KPMGs Kommentar Vårdgivaren har innan beslutet i nämnden indikerat att den inte håller med i alla delar av resultatet från granskningen. Beställardirektören erhåller delegation från nämnden att besluta om den fortsatta hanteringen av ärendet. Beställardirektören bestämmer sig för att med hjälp av interna och externa rådgivare hantera en eventuell tvist. HSNK håller löpande presidiet för HSN 5 uppdaterad i ärendet med den information de anser nödvändig. Bland annat presenterar HSNK, vid ett separat presidiemöte, beräkningsgrunden till sanktionen och vilka slutsatser HSNK kommit fram till. HSN 5 hålls informerad via nämndmöten. Under vår granskning har en fråga lyfts kring hur lämpligt det är att HSNK i det här fallet blir både utredare och beslutsfattare när det föreligger tvist. Från en extern betraktares perspektiv kan det uppfattas som att HSNK inte kan fatta ett annat beslut än vad deras egen utredning kommit fram till. Istället förespråkas av vissa förtroendevalda att en tredje instans tar beslut om ekonomisk sanktion och där tjänstemännens delegation sträcker sig till att förbereda och presentera ärenden. I det aktuella fallet hade HSN 5 vid ett flertal nämndmöten en möjlighet att helt eller till viss del ta tillbaka delegationen. Däremot har nämnden, enligt delegationsordningen, inte rätt att ändra på delegatens beslut. 3.4 Händelser efter delegation till Beställardirektören Den 26 september 2013 fick Beställardirektören delegation att hantera ärendet med Citysjukhuset. Beställardirektören har efter detta hanterat ärendet utifrån sin agenda med stöd från externa rådgivare och givit, såsom vi uppfattat, nämnden och presidiet löpande information om hur ärendet hanteras och fortskrids. Nedan beskrivs några av de frågeställningar som varit föremål för diskussion och som har påverkat hanteringen av tvisten Hantering av information mellan HSNK och vårdgivaren HSNK har löpande kommunicerat med vårdgivaren före, under och efter de genomförda granskningarna. I ett inledande skede sker kommunikationen både muntligen och skriftligen. När krav ställs på vårdgivaren avseende svar på frågor och kompletterande dokumentation sker det uteslutande skriftligt. När vårdgivaren erhåller rapporten från BDO önskar de få ut underlagen till de av BDO identifierade iakttagelserna/avvikelserna. HSNK motsätter sig detta. Frågan landar senare i domstol. När beslut om åtgärder och ekonomiska sanktioner skickas till vårdgivaren i september 2013 önskar vårdgivaren på nytt träffa HSNK för att diskutera resultatet från granskningen. På inrådan av de externa jurister som HSNK anlitat avböjer HSNK att träffa vårdgivaren med motiveringen att en formell tvist inletts och att fortsatt kommunikation skall ske i skrift KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 10 (17)

45 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister KPMGs Kommentar Vårdgivare har vid några fall inte accepterat det beslut som Regionen tagit. Det saknas emellertid en skriftlig instruktion på hur hantering av tvister skall ske. Vår uppfattning är att HSNK då tar hjälp av personal inom Regionen och juridiska rådgivare i hur tvisten skall hanteras. HSNK tar också hjälp av externa rådgivare i frågan kring om de skall lämna ut efterfrågad informationen till Citysjukhuset Beräkningsgrund Vid en verksamhetsgranskning/revision där avvikelser identifieras bedöms och värderas respektive avvikelse och beslut tas om hur detta skall hanteras. I ärendet med Citysjukhuset, och även tidigare fall, där identifierade avvikelser har föranlett HSNK att utfästa en ekonomisk sanktion, har HSNK valt att använda extrapolering, en metod som används där ett begränsat urval har granskats. Utifrån den beskrivning vi har erhållit från HSNK används extrapolering av resultatet från en granskning i fall där allvarliga och stora fel identifierats. Enligt de uppgifter vi har erhållit har HSNK beskrivit detta förfaringssätt för presidiet i HSN 5 inför beslut om krav på rättning från Citysjukhuset. HSNK har även använt extrapolerings metodiken när andra vårdgivare inom Regionen. Under pågående tvist med Citysjukhuset har frågor kring användningen av extrapolering aktualiserats. HSNK har tagit hjälp av juridisk expertis för att få vägledning i huruvida förfaringssättet med extrapolering kan godkännas i domstol. Det framkom då att det finns risk för att extrapolering inte godkänns vid en domstolsprövning, men att det inte finns någon etablerad praxis. KPMGs Kommentar Den enhet inom HSNK, som är tillsatt för att göra en granskning och uppföljning av vårdgivare, följer en tillämpad praxis. Det viktiga är att man i nämnden har förtroende för den praxis som HSNK tillämpar. När HSNK får information från sina juridiska experter att förfaringssättet med extrapolering eventuellt inte håller i domstol var det, så vitt vi kan se, Beställardirektörens beslut att fullfölja en fördjupad granskning och därefter besluta om det behövs omvärdera det beslut som skickades ut till Citysjukhuset den 30 september Tillgång till journalsystem HSNK beslutar att en andra fördjupningsgranskning skall äga rum hos Citysjukhuset i januari Denna fördjupningsgranskning genomförs ej då Citysjukhuset inte vill ge BDO tillgång till journalsystemet. Orsaken är att patientsäkerheten inte kan garanteras, detta på grund av omständigheter som rör journalsystemets uppbyggnad. HSNK menar då att Citysjukhusets vägran 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 11 (17)

46 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister att ge åtkomst till journalsystemet strider mot villkoren i det avtal som föreligger mellan Regionen och Citysjukhuset och kan vara grund för uppsägning. Efter konsultation med sina juridiska rådgivare tar HSNK beslut att skicka ut ett brev till Citysjukhuset, där de uppmanar till rättelse i journalsystemet. Citysjukhuset får 30 dagar på sig att genomföra rättning. Vid sammanträde i HSN 5 den 31 januari 2014 informerar Beställardirektören om status kring Citysjukhuset och att nytt brev skall skickas ut. Brevet skickas den 31 januari KPMGs Kommentar Det finns inget som tyder på att presidiet eller övriga förtroendevalda i HSN 5 per den 31 januari 2014 har en annan uppfattning än HSNK om hur kommunikationen och hanteringen av tvisten med Citysjukhuset skall ske. Det är uppseendeväckande att Regionen inte bereds möjlighet att genomföra en en fördjupad granskning av Citysjukhuset Förtroendevaldas involvering i tvisten Vid avtalstvister har Regionens juridiska rådgivare avrått HSNK från att träffa motparten i tvist i ett möte. Orsaken är enligt rådgivarna bland annat att det kan komplicera tvisten ifall saker yttras muntligen och som sedan inte kan styrkas. Citysjukhuset har försökt få till ett möte med HSNK under tvistens gång. Förtroendevalda i HSN 5 har också fått förfrågningar om att träffas. Ordföranden i HSN 5 ställer upp på ett enskilt informellt möte med företrädaren för Citysjukhuset. Syftet med mötet var, enligt ordföranden i HSN 5, att få höra Citysjukhusets version av tvisten. Företrädaren för Citysjukhuset skall vid mötet ha medgett att Citysjukhuset har begått vissa fel. Ordföranden i HSN 5 skall i efterhand ha informerat övriga förtroendevalda i presidiet i HSN 5 om mötet med företrädaren för Citysjukhuset. Ordföranden i HSN 5 upplever vid denna tid att HSNK känner sig osäkra på vart de hade presidiet i HSN 5 och då skall HSNK ökat sina ansträngningar att förklara händelseförloppet samt detaljer kring ärendet med Citysjukhuset. Detta görs bland annat på ett presidiemöte i början på januari I mitten på januari 2014 väljer presidiet i HSN 5 att enskilt träffa företrädare för Citysjukhuset. Mötet skall ha ägt rum utan någon tjänsteman från HSNK. Enligt uppgift skall mötet ha hållits för att hela presidiet skulle få möjlighet att lyssna på Citysjukhusets syn på tvisten. Beställardirektören informerade på nämndmöte den 31 januari 2014, se ovan, om den pågående granskningen av Citysjukhuset. Företrädare för Citysjukhuset kontaktar även förtroendevalda i Regionstyrelsen samt Regiondirektören för att få gehör för sin syn på hantering av tvisten. Ordförande och vice ordförande i Regionstyrelsen kallar till ett informellt möte den 25 februari På mötet deltar 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 12 (17)

47 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister förutom ordförande och vice ordförande i Regionen även Regiondirektören, ordförande och en vice ordförande i HSN 5 samt Beställardirektören. Vid det informella mötet den 25 februari 2014 förtydligar de förtroendevalda och Regiondirektören för Beställardirektören att tvisten med Citysjukhuset måste lösas och att det är dags för Beställardirektören att träffa företrädare för Citysjukhuset för att diskutera en överenskommelse. Det förtydligas även för Beställardirektören att det vore djupt olyckligt om Citysjukhuset försätts i konkurs på grund av Regionens beslut och att det senare i en juridisk process visar sig att HSNKs beräkningsunderlag för den ekonomiska sanktionen inte håller juridiskt. Beställardirektören får i uppdrag att kalla till ett möte med presidiet och företrädare för Citysjukhuset. Beställardirektören kallar till möte vilket, är ett avsteg från tidigare förhållningssätt att enbart kommunicera skriftligt med Citysjukhuset. Mötet mellan HNSK och Citysjukhuset äger rum den 3 mars Medverkar på mötet gör förutom Beställardirektören och representanter för Citysjukhuset även presidiet för HSN 5. Enligt Beställardirektören beslutas vid mötet att Beställardirektören skall ta fram ett förslag på ett avtal om överenskommelse mellan Regionen och Citysjukhuset. Ordföranden för HSN 5 är enligt uppgift drivande på detta möte. Arbetet med att ta fram en överenskommelse påbörjas omgående efter detta möte. Den 19 maj 2014 undertecknas en överenskommelse mellan Regionen, genom HSN 5, och Citysjukhuset. Denna överenskommelse innebär att Citysjukhuset åtar sig att rätta upp journalsystemet och återbetala, med avbetalningsplan, de felaktiga ersättningar som Citysjukhuset hade erhållit och som identifierades i BDOs fördjupningsgranskning i juni Den ursprungliga ekonomiska sanktionen, som var beräknad med extrapoleringsmetodik, justerades ned och innehöll ingen extrapolering. KPMG Kommentar Att förtroendevalda väljer att agera och kommunicera direkt med en motpart i en tvist, där beslut enligt delegation innehas av tjänsteman, visar på att förtroendevalda inte respekterar den beslutsordning som är fastställd och gör att förtroendet för Regionens processer undergrävs. Vidare så kan det i förlängningen innebära att likabehandling av vårdgivare frångås. Vi har bland annat förstått att vårdgivare i Regionens egen regi påförts extrapolerade ekonomiska sanktioner efter en verksamhetsuppföljning. I de fallen har inte de förtroendevalda försökt påverka hanteringen av resultatet från verksamhetsuppföljningen Det har även förekommit att ordföranden i HSN 5 samt presidiet haft informella enskilda möten med andra parter som är i tvist med Regionen, där denna part, på likartat sätt som Citysjukhuset, kontaktat förtroendevalda inom Regionen. Detta skickar ut fel signaler om Regionens förhållningssätt i en tvist och kan skada Regionen i en pågående tvist. Regionstyrelsens ordförande och vice ordförande involvering i tvisten är än mer anmärkningsvärd, då det är nämnden i HSN 5 som ursprungligen i det här fallet har ansvaret för att hantera tvister med vårdgivaren, vilket senare delegeras till Beställardirektören KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 13 (17)

48 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Vid tidpunkten för det informella mötet, den 25 februari 2014, uppger Beställardirektören att HSNK inte varit beredda på att ingå en överenskommelse med Citysjukhuset. Beställardirektören bedömde att de beräkningar och de underlag HSNK hade vid tillfället var väl underbyggda, vilket vi har svårt att ifrågasätta. De nya identifierade bristerna i journalsystemen hos Citysjukhuset stärkte HSNKs uppfattning om att det förekom allvarliga brister hos Citysjukhuset. Enligt muntliga uppgifter, från både förtroendevalda och Beställardirektören, har de förtroendevalda inte varit nöjda med HSNKs kommunikation med företrädare för Citysjukhuset samt storleken på den ekonomiska sanktionen, varför de muntligen informerade tjänstemannen om hur de ansåg att tvisten skulle hanteras. Delegeringen av beslutet fråntogs inte formellt men de förtroendevaldas tydliggörande visade på ett misstroende för hur Beställardirektören hanterade tvisten. Delegationsordningen har, åtminstone delvis, informellt dragits tillbaka från tjänstemannen. Det skall tilläggas att rent formellt har delegationen följts och det är Beställardirektören som har beslutat i ärendet med Citysjukhuset. Beställardirektören hade möjlighet att frånsäga sig delegationen efter det informella mötet den 25 februari Vid mötet med företrädare för Citysjukhuset den 3 mars 2014 deltog även presidiet från HSN 5. Enligt vår uppfattning kan det ifrågasättas huruvida förtroendevalda skall företräda Regionen vid diskussioner om överenskommelser om avtalstvister. Detta är ytterligare en tydlig markering av de förtroendevaldas misstroende för hur Beställardirektören hanterat tvisten. I tidigare fall där Regionen funnit brister hos vårdgivare där vårdgivare blivit skyldig att betala tillbaka del av utbetald ersättning från Regionen har ett vitesbelopp om 10 % av det återbetalda beloppet påförts. Detta vitesbelopp har inte utgått i det granskade fallet med Citysjukhuset. Att inte tillämpa samma sanktionsförfarande för externa och interna vårdgivare innebär att likabehandling av vårdgivare inte sker. 4. Slutsatser 4.1 Iakttagelser Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli har arbetat fram en process för hur vårdgivare skall följas upp samt hur en medicinsk revision samt verksamhetsgranskning skall genomföras. Processen är delvis beskriven i Krav- och kvalitetsboken, men inte fullt ut formaliserad i skrift. En förutsättning för att kunna genomföra en tillförlitlig uppföljning av vårdgivare är att det i avtalet med vårdgivaren bland annat framgår tydligt hur en uppföljning/revision skall gå till, vilka rättigheter Regionen har att genomföra en uppföljning/revision samt vilka påföljder resultatet från en uppföljning kan få. Hälso- och sjukvårdskansliet har vid några tillfällen fått hantera vårdgivare som inte accepterar resultat och beslut från en uppföljning och/eller revision och där det senare 14 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

49 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister leder till en tvist. Det finns ingen upparbetad policy eller instruktion hur sådana tvister skall hanteras. Däremot har en praxis etablerats att ta hjälp av externa juridiska rådgivare vid sådana tillfällen. När beslut delegerats till tjänsteman, som i det här fallet, är det upp till tjänstemannen, med hjälp av personal inom Regionen och externa rådgivare, att bedöma och besluta hur tvisten skall hanteras. Beställardirektören har erhållit delegation och har tagit beslut i ärendet. Enligt muntliga uppgifter, från både förtroendevalda och berörd tjänsteman, var de förtroendevalda inte nöjda med HSNKs kommunikation med företrädare för Citysjukhuset, varför de muntligen informerade Beställardirektören om hur de ansåg att tvisten skulle hanteras. Beställardirektören följde de förtroendevaldas rekommendation i det aktuella fallet. Vid tidigare tvister där vårdgivare fått betala tillbaka utbetalt arvode har ett vite utgått. I den aktuella tvisten med Citykliniken har HSNK frångått den principen och inte påfört något vite. 4.2 Bedömningar Utifrån revisionsfrågorna gör vi följande bedömningar: Regionens process för hantering av avtalstvister måste förbättras avseende insamling av bevis, kommunikation av resultatet från en granskning samt bedömning och hantering av resultatet från en granskning. Regionens avtal med vårdgivare är otydliga och saknar bland annat klarläggande kring vad en verksamhetsuppföljning är, vilka rättigheter Regionen har att genomföra en uppföljning samt vilka påföljderna kan bli efter en uppföljning. Detta medför att en tillförlitlig uppföljning/revision kan bli svår att genomföras. Tjänstemannaorganisationens roll som utredare, beslutsfattare och tvistlösare i samma ärende ökar risken för tvist. Delegationsordningen i den aktuella tvisten har formellt sätt följts. Dock är det vår bedömning att de förtroendevaldas agerande och påverkan i det aktuella fallet har inneburit att delegationen informellt tagits bort från tjänstemannen. De förtroendevalda följer inte den fastställda delegationsordningen. Interna vårdgivare har inte samma förutsättningar att sätta sig emot beslut tagna av Regionen och i det granskade fallet har likabehandling frångåtts då extrapolering inte tillämpats och det inte har påförts något vite vilket skiljer sig från ärenden med interna vårdgivare. 15 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

50 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Slutsatser Det saknas en tydligt definierad process för hantering av avtalstvister. Regionen har ett upparbetat arbetssätt som delvis tillämpas i det aktuella fallet. Regionen har inte följt det tilltänkta arbetssättet, då förtroendevalda påverkat beslutsprocessen samt extrapolering och vite inte tillämpats vid beräkning av den ekonomiska sanktionen. Beställardirektören har gjort en sammanvägd bedömning baserat på resultatet från granskningen av Citysjukhuset, råd från externa och interna jurister samt påverkan från de förtroendevalda. Förtroendevalda har inte respekterat delegationen utan försökt påverka Beställardirektörens hantering av tvisten. Beställardirektören har erhållit delegation enligt den delegationsordning som finns för HSN 5. Beställardirektören har inte under ärendets gång fråntagits eller avsagts sig delegationen. Formellt sätt har Beställardirektören hanterat tvisten. 4.4 Rekommendationer Regionen rekommenderas att se över revisions- och sanktionsklausulerna i de avtal som skrivs med externa vårdgivare. I avtalet skall det framgå att Regionen har rätt att granska och revidera vårdgivaren samt vilken information som Regionen har rätt att ta del av. Vid upprättande av avtalet informera om vilka åtagande vårdgivaren har samt vilken uppföljning Regionen kommer att göra av verksamheten. Regionen rekommenderas tydliggöra de förtroendevaldas roll när beslutsrätt delegerats till en tjänsteman. Påverkan från förtroendevalda på tjänstemän, som har beslutanderätt, misskrediterar tjänstemannaorganisationen och åsidosätter den formella beslutsgången samt riskerar att vårdgivare inte behandlas likvärdigt. Regionen rekommenderas förtydliga i skrift hur uppföljnings-/revisionsprocessen skall genomföras. I förtydligandet bör det bland annat framgå vilken typ av granskningsbevis som måste samlas in vid granskningen. Regionen rekommenderas att för vårdgivaren presentera resultatet från en granskning både muntligen och skriftligen, vilket medför bättre förståelse för resultatet från granskningen. Regionen rekommenderas att tydliggöra för HSNK hur resultatet från en granskning skall bedömas samt utifrån vilka kriterier en ekonomisk sanktion skall beräknas. 16 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

51 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Regionen rekommenderas att utreda huruvida tjänstemannaorganisationen skall ha rätt att besluta i sanktionsärenden med externa vårdgivare där tjänstemännen även har granskat och utrett. Regionen rekommenderas säkerställa att likabehandling gäller av samtliga vårdgivare, såväl interna som externa, för de påföljder som åläggs vårdgivare i uppföljningsärenden. 17 (17) 2014 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

52 Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas 2 Dnr: Rev Genomförd av: KPMG Behandlad av Revisorskollegiet den

53 Västra Götalandsregionen Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas 2 KPMG Antal sidor: XX 2015 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

54 Innehåll 1. Sammanfattning Sammanfattning 1 2. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor De revisionsfrågor som besvarats i fas 2 är: Ansvarig nämnd och avgränsning Revisionskriterier Tillvägagångssätt och Metod 4 3. Resultat Närståenderelationer och vänskapsband Regionens styrning kring uppförande, etik & moral samt jäv Utbildning kring uppförande, etik & moral samt jäv Agerande bland förtroendevalda och tjänstemän Regionens juridiska rådgivning i samband med tvister Slutsatser Iakttagelser Bedömningar Rekommendationer KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

55 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Sammanfattning 1.1 Sammanfattning KPMG har på uppdrag av Västra Götalandsregionens ( Regionen ) Revisionsenhet granskat hanteringen av avtalstvister. Granskningen har utgått från den tvist Regionen haft med Citysjukhuset +7 ( Citysjukhuset ). Granskningen har kommit att innefatta två faser. Den första granskningen genomfördes under perioden juni oktober 2014 och sammanfattades i en rapport daterad Den andra fasen har genomförs under perioden december 2014 till februari Baserat på iakttagelserna i den första granskningen önskade Revisorskollegiet en fördjupad granskning av vissa områden såsom huruvida det förekommit några jävs- eller intressekonflikter i samband med att Regionen nådde en överenskommelse med Citysjukhuset samt hur Regionens interna juridiska enhets ansvarsfördelning ser ut i samband med tvister. Den andra fasen i granskningen har baserats på en fördjupad granskning av styrande dokument och intervjuer med tjänstemän och förtroendevalda som på något sätt varit involverade i tvisten med Citysjukhuset. Till detta har granskning skett av dokumentation och kommunikation relaterad till tvisten med Citysjukhuset. Analys har slutligen skett kring huruvida det finns regler, riktlinjer och utbildning avseende förväntningar på tjänstemäns och förtroendevaldas uppförande, om dessa har agerat på ett lämpligt sätt utifrån gällande lagar och regler samt hur Regionens jurister rådger i tvister. Syftet med hela granskningen har varit att utreda huruvida Regionen har en tillförlitlig och ändamålsenlig process för att hantera förlikningar och avtalstvister. Under grankningen har ett antal olika förtroendevalda bytts ut. I vår rapport hänvisar vi till de förhållanden som rådde när tvisten mellan Regionen och Citysjukhuset pågick, dvs innan valet Följande har identifierats i samband med denna granskning. Personliga relationer mellan företrädare för Regionen och företrädare för Citysjukhuset: Vi har identifierat att ett fd kommunalråd i Göteborg har engagerat sig i tvisten för Citysjukhusets räkning. Det fd kommunlarådet sitter bland annat i styrelsen för GöteborgsOperan AB tillsammans med ordförande i HSN 5. Vidare har det fd kommunalrådet en lång partipolitisk relation med vice ordförande i Regionstyrelsen. Vår uppfattning är att det fd kommunalrådet har försökt påverka både ordförande i HSN 5 och vice ordförande i Regionstyrelsen till att engagera sig i tvisten, vilket de gjorde och i förlängningen innebar att Beställardirektören övertygades att försöka nå en överenskommelse med Citysjukhuset utan en långdragen rättslig process KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 1 (13)

56 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Regler och riktlinjer för hur förtroendevalda och tjänstemän förväntas uppföra sig: Regionens värdegrund förmedlas i ett antal olika styrande dokument. Dessa dokument ger en övergripande men icke tydlig bild av Regionens värderingar. Ett fåtal verksamheter och bolag inom Regionen har tagit fram, eller påbörjat arbetet att framställa mer tydliga riktlinjer. Vi kan emellertid konstatera att det saknas en Regiongemensam Uppförandekod där regler, riktlinjer och vägledning om för hur förtroendevalda och tjänstemän förväntas uppföra sig framgår. Det skall tilläggas att reglerna för jäv och intressekonflikter hanteras i Kommunallagen, vilka var och en inom Regionen har en skyldighet att följa. Regionen har tagit fram utbildningar som bland annat skall upplysa och informera om oberoendefrågor och Kommunallagen och som riktar sig främst till de nyvalda politikerna som tagit plats i någon av sjukvårdsnämnderna. Har företrädare (tjänstemän och förtroendevalda) för Regionen i tvisten med Citysjukhuset agerat på ett lämpligt sätt?: Ordförande och vice ordförande i Regionstyrelsen, Regiondirektören samt presidiet i HSN 5 har fråntagit Beställardirektörens delegation genom att engagera sig i tvisten och tydliggöra för Beställardirektören hur de anser att han skall agera för att lösa tvisten. Vidare finns det skäl att tro att vice ordförande i Regionstyrelsen och ordföranden i HSN 5 har, genom en nära relation med ett fd kommunlråd i Göteborg, tillika engagerad av Citysjukhuset i tvisten, låit sig påverkas i sitt beslut att engagera sig i tvisten. Tvisten med Citysjukhuset hade delegerats till Beställardirektören och låg helt utanför Regionstyrelsens, ordförandes och vice ordförandes ansvarsområde. Antydan till att en intressekonflikt förelåg när det fd kommunlrådet engagerade sig för Citysjukhusets räkning, gör det än mer olämpligt av ordförande i HSN 5 att engagera sig i Beställardirektörens hantering av tvisten. Det går inte att veta hur tvisten slutat om de förtroendevalda valt att inte agera i tvisten, men vi har noterat några skillnader mot hantering av andra beslutade sanktioner; beräkningsmodellen för återkrävt belopp skiljer sig, inget vite påfördes och Citysjukhuset fick betala tillbaka krävda medel genom en återbetalningsplan, något tidigare sanktionerade vårdgivare inte medgivitss. Det kan till och med funnits grund till att säga upp avtalet med Citysjukhuset i och med att Regionen nekades att genomföra en fördjupad revision. Detta har emellrtid inte utretts. Hur säkerställs den juridiska processen vid avtalstvister inom VGR?: HSNKs jurist har varit den som varit mest involverad i tvisten och bistått framför allt Beställardirektören i diverse olika frågor. Så länge som tvisten inte blivit ett processärende involveras inte Regionjuristen, utan hon hålls istället informerad om utvecklingen i ärendet. Regionen avropar allt som oftast ganska omgående extern juridisk expertis vid potentiella tvister, då varken resurser eller tillräcklig kompetens för att hantera tvister finns inom Regionen. Oavsett om inte tillräcklig kompetens finns hos Regionens egna jurister har det lyfts fram ett önskemål att Regionjuristen skall stötta mer tvister innan det blir ett domstolsärende. En juridisk process finns på plats men Regionen skulle tjäna på ett förbättrat samarbete mellan verksamhetsjuristerna och Regionsjuristerna KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 2 (13)

57 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Inledning 2.1 Bakgrund Som offentlig organisation är Västra Götalandsregionen (Regionen) beroende av allmänhetens förtroende för medarbetarnas saklighet och opartiskhet. Granskning och uppföljning av vårdgivares verksamheter måste ske på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Resultaten från granskningarna måste även hanteras likvärdigt. Avtalstvister är inte vanligt förekommande för Regionen. Under de senaste åren har emellertid Regionen varit involverade i ett antal avtalstvister med bland annat externa vårdgivare, varför det finns en risk att en ändamålsenlig process för att hantera detta inte finns på plats. Revisorskollegiet gav därför i uppdrag till revisionsenheten att gå vidare med en fördjupad granskning kring de risker som finns relaterade till hanteringen av avtalstvister. Revisionsenheten har anlitat KPMG att genomföra granskningen. Efter en första granskning kvarstod ett antal frågeställningar som Revisorskollegiet önskade få svar på och gav då revisionsenheten i uppdrag att göra en fördjupad granskning. Revisionsenheten gav i sin tur i uppdrag till KPMG att genomföra denna granskning, fas Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att utreda huruvida det finns en tillförlitlig och ändamålsenlig process för att hantera förlikningar och avtalstvister. Under den fas som detta tillägg avser skall framför allt en fördjupning göras med inriktning på huruvida det kan ha förekommit några jävs- eller intressekonflikter i samband med att Regionen nådde en överenskommelse med Citysjukhuset. Dessutom skall Regionens interna juridiska enhets ansvarsfördelning granskas i samband med tvister. 2.3 De revisionsfrågor som besvarats i fas 2 är: Finns det några personliga relationer mellan företrädarna (förtroendevalda och tjänstemän) för Regionen i tvisten och företrädarna för Citysjukhuset? Har företrädarna (förtroendevalda och tjänstemän) för Regionen i tvisten med Citysjukhuset agerat på ett lämpligt sätt utifrån de lagar, regler och riktlinjer som Regionen har att följa för jäv, intressekonflikter och uppförande? Finns det tydliga normer, regler och riktlinjer för hur förtroendevalda och anställda i Regionen förväntas uppföra sig? 2015 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 3 (13)

58 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Hur säkerställs att förtroendevalda och anställda informeras och medvetandegörs kring vilka förväntningar Regionen har på uppförande? Hur säkerställer Regionen att den interna juridiska rådgivningen i samband med tvister, som i förlängningen kan leda till en rättslig process, hanteras på ett ändamålsenligt sätt? 2.4 Ansvarig nämnd och avgränsning Ansvarig nämnd/styrelse är samtliga Hälso- och sjukvårdsnämnder och Regionstyrelsen. Granskningen avser uppförandet i sambandet med tvisten med Citysjukhuset. Kartläggning av metoder för kommunikation av regler och riktlinjer kring uppförande kommer att ske på en övergripande nivå. 2.5 Revisionskriterier Granskningen baserades på följande revisionskriterier: 10 kap. Brottsbalken (mutor och bestickning) Förvaltningslagen 11 (Jäv) 6 kap kommunallagen (jäv) Mutor och jäv en vägledning för offentligt anställda Uppförandekod för förtroendevalda och anställda inom Regionen (i den mån det finns) Andra relevanta styrdokument 2.6 Tillvägagångssätt och Metod Granskningen har utgått från den tvist som Regionen genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 ( HSN 5 ) haft med Citysjukhuset och som avslutades med ett avtal om överenskommelse den 19 maj Följande metoder har använts för granskningens genomförande: Kartläggning av vilka individer som företrätt Regionen samt Citysjukhuset i samband med tvisten Mappning av eventuella relationer mellan de identifierade individerna 2015 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 4 (13)

59 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Fördjupade intervjuer med anställda och förtroendevalda i Regionen som var involverade i överenskommelsen Insamling och analys av regler och riktlinjer för uppförande inom Regionen Kartläggning av de metoder Regionen använder för att kommunicera vilken förväntan Regionen har på uppförande Kartläggning och analys av Regionens juridiska enheters ansvarsfördelning De som har intervjuats är ett urval av personer inom följande funktioner: Personal inom Hälso- och Sjukvårdsnämndens kansli (HSNK) Beställardirektör Jurist inom HSNK Chefsjurist inom Regionen Administrativ chef inom Regionen HR chef Regionen Före detta ordföranden för HSN KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 5 (13)

60 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Resultat 3.1 Närståenderelationer och vänskapsband I den första fasen av granskningen av tvisten mellan Regionen och Citysjukhuset framkom att ett antal förtroendevalda i olika grad varit involverade i tvisten. Vi har kartlagt vilka personer som varit involverade och möjligtvis även kunnat påverka hanteringen av och utfallet av tvisten. Vi har kontrollerat vilka bolagsengagemang dessa personer har, deras närstående (make/maka) samt analyserat om det finns några funktionärskopplingar mellan de olika parterna i tvisten och lämpligheten i relationen. Vi har i vår granskning kunnat konstatera att ett fd kommunalråd i Göteborg var engagerad i tvisten för Citysjukhusets räkning. Det fd kommunalrådet sitter i styrelsen för GöteborgsOperan AB tillsammans med bland annat ordförande i HSN 5. Vi kan konstatera att någon gång i början av 2014 kontaktade det fd kommunlrådet ordförande i HSN 5 för att få honom att engagera sig i tvisten. Vid intervju med ordförande i HSN 5 har även ett vänskapsband bekräftats. Det finns även uppgifter om att det fd kommunlrådet vänt sig till vice ordförande i Regionstyrelsen för att uppmärksamma honom på den pågående tvisten. Vi kan även konstatera att det finns en partipolitisk relation mellan det fd kommunlrådet och vice ordförande i Regionstyrelsen. KPMG Kommentar Vi har identifierat att det fanns personliga relationer mellan företrädare för Regionen och en av individerna som engagerade sig i tvisten för Citysjukhusets räkning. Detta ökar risken för jäv och/eller intressekonflikt när de förtroendevalda beslutar sig för att engagera sig i tvisten. 3.2 Regionens styrning kring uppförande, etik & moral samt jäv Vid granskning av tvisten mellan Regionen och Citysjukhuset uppmärksammades att tjänstemän och förtroendevalda inte agerat på samma sätt i olika jämförbara tvister. Att Regionens företrädare agerar olika mot motparter i tvist kan bli problematiskt ur flera olika perspektiv, bland annat skapar det en osäkerhet kring hur Regionen skall driva och hantera tvister samt risk att likabehandling åsidosätts. Vi har därför granskat vilka övergripande riktlinjer och policys Regionen har kring uppförande och värderingar. Granskningen har syftat till att kontrollera om Regionen har tydliga regler och riktlinjer för hur förtroendevalda och anställda förväntas uppföra sig. Vi har gjort en sammanställning och analys av de olika dokument som finns inom Regionen. Regionen har givit ut ett flertal dokument för att förmedla sin värdegrund. En värdegrund kan sägas vara ett kollektivs gemensamma etiska grundval och vi har valt att titta på dessa dokument då dessa ligger närmast för att kunna beskriva Regionens styrning kring uppförande, etik och moral. Ett urval av de dokument som behandlar Regionens värdegrund är: 2015 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 6 (13)

61 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas VGR Plattform, fastställd av regionstyrelsen Regionens årliga Budgetar Personalvision 2010 och Personalvision 2021 Syftet med VGR Plattform är för att politiskt fastställda mål och planer ska kunna verkställas, krävs att regionens medarbetare strävar mot samma mål, har gemensamma bilder av vad som är viktigt och känner ett gemensamt ansvar. 1 Plattformen är hållen på en övergripande nivå och den praktiska tillämpningen samt implementeringen av värdegrunden lämnas till respektive verksamhet/enhet att uttolka och framställa. Plattformen supporteras av andra regionsövergripande dokument så som Vision Västra Götaland det goda livet 2 och Regionens årliga budget vilket är det övergripande styrdokumentet för alla nämnder, styrelser och verksamheter. Personalvision 2021, antagen av regionfullmäktige den 30 november 2010, är ett medel för att förverkliga organisationens mål, visioner, värderingar och förhållningssätt. Personalvisionen skall konkretiseras och följas upp med mål, policydokument, strategier, kriterier och planer inom olika områden och på olika nivåer. Den skall också ligga som grund för respektive arbetsplatsdialog om värderingar, förhållningssätt, vanor och beteenden. Vi har identifierat dokument med syfte att konkretisera personalvisionen från olika enheter/avdelningar/bolag inom Regionen. Västfastigheter har framställt en skrivelse kring jäv samt riktlinjer för gåvor från leverantör. HSNK har i juni 2014 beslutat om Riktlinjer för relationer med leverantörer samt även tagit fram ett diskussionsunderlag för olika typer av jävssituationer. Vi har inte identifierat någon övergripande uppförandekod för Regionen. Kring frågor om jäv och oberoende hänvisar flera tjänstemän inom Regionen till kommunallagen och dess skrivning kring jäv. Det föreligger också skrivelser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som avhandlar frågeställningar kring mutor och jäv. Denna skrift, Om mutor och jäv, vänder sig till personer som är verksamma inom kommuner, landsting och regioner. Det är dock oklart hur kända dessa skrivelser är inom Regionen Utbildning kring uppförande, etik & moral samt jäv Regionen tillhandahåller olika utbildningar till anställda och förtroendevalda. Bland annat tillhandahålls en utbildning till förtroendevalda som sitter i olika nämnder. Under 2015 har HSNK erbjudit en utbildning till nyinvalda politiker i hälso- och sjukvårdsnämnderna. I denna utbildning informerade bland annat Regionens chefsjurist om frågor kring jäv samt behandlade valda delar ur Kommunallagen. 1 Västra Götalandsregionens Plattform, fastställd av regionstyrelsen Vision Västra Götaland det goda livet, antagen av regionfullmäktige KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 7 (13)

62 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas KPMG kommentar Regionen har flera dokument som övergripande skall vägleda de anställda om vilken värdegrund som finns inom Regionen. Det åvilar verksamheterna att vidareutveckla värdegrunden med mer detaljerade dokument samt skapa dialog. 3 Detta arbete fungerar, enligt vår uppfattning, bristfälligt inom Regionen. Några få verksamheter har tagit fram mer detaljerade dokument kring värdegrund, uppförande, etik & moral och jäv. Inte sällan tas dessa dokument fram på förekommen anledning vilket då blir ett reaktivt förhållningssätt istället för proaktivt som är tanken med arbetet kring värdegrunden. Exempelvis Västfastigheter och HSNK har tagit fram, eller håller på att framställa dokument, som förtydligar förväntningar inom dessa områden. Det saknas också ett för Regionen övergripande dokument som skall ge vägledning och stöd kring förväntat uppförande av Regionens anställda och förtroendevalda. En uppförandekod är ett bra redskap för att förmedla Regionens förväntningar till sina anställda i frågor som etik, moral, jäv, oberoende och andra förhållningsfrågor. Den övergripande styrningen är viktig, inte minst därför att detta hjälper till att sätta en ton i hela Regionen. Däremot är inte ett dokument i sig tillräckligt utan måste stödjas av en effektiv och ändamålsenlig implementering samt uppföljning av efterlevnad. Bristen av denna vägledning kan skapa osäkerhet bland personal och förtroendevalda då de står inför valsituationer samt leda till oönskat beteende. Vidare måste tonen i toppen vara tydlig och stödja uppförandekoden, för att den skall få tyngd och genomslagskraft. För att säkerställa att anställda och förtroendevalda känner till vilket uppförande som förväntas är det viktigt att komplettera den utbildning som ges med andra insatser. Exempel på andra insatser kan vara tydlig kommunikation från ledningen, skriftliga riktlinjer och policys samt dilemmaträning. Regionens förväntningar på uppförande måste hela tiden hållas levande. Kunskapen kring existens av de dokument som finns framtagna och vad som står i dessa bedöms som låg bland de personer vi intervjuat då väldigt få personer kunnat hänvisa till vilka vägledningar Regionen har i frågor kring uppförande, etik & moral samt oberoendefrågor. Sammantaget kan sägas att Regionen saknar många viktiga beståndsdelar för att få en god styrning kring uppförande, etik & moral samt jäv. Det saknas bland annat en enhetlig regiongemensam uppförandekod, tydlig kommunikation från styrelse och ledning, återkommande utbildningar om uppförande, jäv och intressekonflikter samt återkommande uppföljning av efterlevnad. Vi har förtsått att Regionen under hösten 2014 tillsatt en funktion som skall påbörja en översyn av det här området, vilket vi anser är en nödvändighet. 3.3 Agerande bland förtroendevalda och tjänstemän Som framkommit i vår första granskning har dåvarande ordföranden i HSN 5 engagerat sig i tvisten efter diverse påtryckningar från företrädare för Citysjukhuset. Till att börja med själv träffade ordföranden själv företrädaren för Citysjukhuset trots att HSNK och de externa juridiska rådgivarna avrådde till detta. Enligt ordförande i HSN 5 anordnades det första mötet för att 3 Västra Götalandsregionen personalvision 2021, s KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 8 (13)

63 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas ordförande ville höra Citysjukhusets version av tvisten. HSN 5 haderedan i september 2013 givit Beställardirektören, vid HSNK, delegation att hantera tvisten fullt ut. Den 4 februari 2014 träffar presidiet i HSN 5 företrädare för Citysjukhuset. Mötet tillkommer då ordförande i HSN 5 vill att övriga deltagare i presidiet också skall får höra Citysjukhusets version av tvisten. Bara några dagar tidigare hade HSN 5 tagit beslut om att skicka ut ett brev till Citysjukhuset där de får en månad på sig att rätta till problemen med journalsystemen så att en fördjupad revision kan genomföras. Ungefär samtidigt har ett fd kommunlaråd i Göteborg engagerat sig i tvisten för Citysjukhusets räkning. Motivet till varför det fd kommunlrådet engagerar sig i tvisten är oklart. Vi har i vår kartläggning inte identifierat några gemensamma funktionärsroller mellan företrädarna för Citysjukhuset och det före detta kommunalrådet. Engagemanget från olika förtroendevalda politiker resulterar sedermera i ett informellt möte på Konserthuset i Göteborg den 25 februari 2014 där Regiondirektören, ordförande i Regionstyrelsen, vice ordförande i Regionstyrelsen, ordförande i HSN 5, vice ordförande i HSN 5 och Beställardirektören vid HSNK medverkar. Vid mötet framgår det tydligt från de förtroendevalda och Regiondirektören att Beställardirektören nu skall se till att träffa företrädarna för Citysjukhuset för att diskutera fram en överenskommelse. Beställardirektören ombeds frångå sin tidigare linje att inte ha personliga möten med part i tvist och istället ha ett möte och där försöka finna en lösning. Ett möte mellan presidiet i HSN 5, Beställardirektören och företrädare för Citysjukhuset hålls den 3 mars Kort därefter påbörjar parterna arbeta fram en överenskommelse för att kunna avsluta tvisten. En slutgiltig överenskommelse signeras den 18 maj Denna överenskommelse hade med största sannolikhet inte ingåtts, om de förtroendevalda hade valt att inte engagera sig i frågan. Istället hade HSNK låtit invänta det svar som förväntades från Citysjukhuset på det brev som skickades ut 31 januari När väl svar hade erhållist skulle beslut fattas om nästa steg. KPMG kommentar Arbetet som sker inom HSNK, ställer höga krav på likabehandling och tydlighet. Detta ställer också höga krav på en förtroendevald att agera i enlighet med gällande lagar, regelverk och fattade beslut. SKL skriver i sin skrivelse, Jäv och Mutor, att en anställd eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. 4 Involveringen från de förtroendevaldas sida, och i slutändan åsidosättandet av given delegation, är problematisk då detta kan uppfattas som att Regionen hanterar resultaten från verksamhetsrevisioner olika. Det lämnar också utrymme för att misstänka att förtroendevalda låtit sig påverkas i ett enskilt fall. 4 Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting; Om mutor och jäv en vägledning för offentligt anställda, s KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 9 (13)

64 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas I vår granskning kan vi konstatera att de förtroendevaldas engagemang medfört en ändrad hantering av tvisten jämfört med den linje Beställardirektören hade tänkt hålla fast vid. Tvisten avslutas plötsligt och lämnar flera frågeställningar obesvarade. Jämfört med tidigare tvister har följande frånsteg från upparbetad praxis vid hantering av tvist identifierats: Vite har inte påförts Beräkningsmodellen av det belopp som återkrävs är inte samma som i tidigare tvister. Citysjukhuset har fått en avbetalningsplan för återbetalning, vilket andra vårdcentraler ej medgivits HSNK har inte inväntat svar på de frågor om vissa brister de identifierat hos Citysjukhuset Om Regionen inte bereds möjlighet att genomföra en verksamhetsrevision är så allvarligt att det skulle kunna finnas grund för uppsägning av avtalet. Ovanstående frånsteg skapar osäkerhet inom Regionen, både hos vårdgivare som skall revideras, men även hos de tjänstemän som genomför revisionerna. Den rent sakliga skadan kan vara att Regionen fått tillbaka mindre pengar från felaktiga utbetalningar och uteblivet vite samt att vårdcentraler inte har behandlats på ett likartat sätt vid revision och uppföljning. 3.4 Regionens juridiska rådgivning i samband med tvister Regionen har en central juridisk enhet som arbetar med strategiska och regiongemensamma frågor. Ute i de olika verksamheterna arbetar juridiska rådgivare som har till uppgift att bistå verksamheterna med juridisk rådgivning. Om Regionen blir inblandad i en tvist i domstol är det chefsjuristen i den centrala juridiska enheten som för Regionens talan och ansvara för ärendet Regionen har också upphandlat en extern juridisk expertis som Regionen har möjlighet att avropa vid behov. Det är upp till varje verksamhet att självständigt besluta om att avropa denna expertis. Chefsjuristen har kommunicerat en önskan att bli uppdaterad kring potentiella tvister samt när extern juridisk expertis avropas. Regionens chefsjurist håller sig uppdaterad om potentiella tvister men går inte aktivt in och agerar i ärenden såvida det inte finns önskemål om stöd. Det har emellertid framkommit att det finns önskan om mer stöd från regionsjuristerna kring hantering av tvister men att detta är svårt att tillgodose på grund av kapacitets- och kompetensbrist. Samtidigt finns det en syn inom Regionen att inte lägga sig i myndigheters självständiga arbete kring tvister då varje myndighet har egna ansvarsområden KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 10 (13)

65 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas KPMG Kommentar I dagsläget kopplar HSNK in extern juridisk expertis i ett tidigt skede då en tvist kan vara förestående. Den centrala juridiska enheten inom VGR får information om vad som kan vara förestående men går däremot inte in som stöd även då detta stöd efterfrågas. Det finns flera orsaker till varför Regionens centrala juridiska enhet borde vara mer involverad vid potentiella tvister. En del är att säkerställa att tvister hanteras på ett likartat sätt inom Regionen men även för att fungera som rådgivare till, och informatör till Regionfullmäktige. Det råder dock viss osäkerhet vilken jurist inom Regionen som har ansvaret att bistå vid tvister. I dagsläget sköter externa jurister hanteringen av tvister innan Regionen står som part i målet. Detta leder ofta till att de externa juristerna som redan är inkopplad i ett mål används även då Regionen blir part i målet tillsammans med den ursprungliga verksamhetsjuristen. Regionen kommer att genomföra en omorganisation som träder i kraft den 1 april Regionens juridiska kompetens kommer att centraliseras samt, enligt uppgift, förstärkas. 4. Slutsatser 4.1 Iakttagelser Det förekommer både personliga och yrkesmässiga relationer mellan de förtroendevalda, som engagerat sig för Regionen, och det fd kommunalrådet, som engagerat sig i tvisten för Citysjukhusets räkning. Det saknas stöd till tjänstemän och förtroendevalda politiker i form av en tydlig, inspirerande och vägledande uppförandekod inom Regionen. De regler och riktlinjer som finns är inte tillräckligt detaljerade för ge ett stöd i frågor som rör oberoende, jäv och mutor. Vidare så saknas uppföljning för att kontrollera att verksamheter framställer relevanta riktlinjer och regler samt utbildar och följer upp implementeringen av dessa. Slutligen saknas det processer för att kontrollera efterlevnad av de fastställda reglerna. Ett antal förtroendevalda har engagerat sig i och påverkat hanteringen av tvisten mellan Regionen och Citysjukhuset, trots att delegation lämnats till Beställardirektören. De förtroendevalda fråntog i prakytiken Beställardirektörens delegation i och med att de tydliggjorde för honom hur han skulle hantera tvisten. Vi kan även konstatera att de förtroendevalda i olika omfattning fått påstötningar från företrädare för Citysjukuset, där bland annat ett fd kommunalråd agerat. Huruvida de identifireade personliga och yrkesmässiga relationerna har påverkat de förtroendevaldas beslut att engagera sig i tvisten är oklart, men det är klart olämpligt att som 2015 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 11 (13)

66 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Bedömningar förtroendevald kunna misstänkas att hen har låtit sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Regionen erbjuder utbildning för förtroendevalda som sitter i Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Dessa utbildningar har under senaste året börjat behandla jäv och jävsregler utifrån kommunallagen. Dessa utbildningar är inte obligatoriska och det förekommer inte heller någon uppföljning kring vem som gått denna kurs. I övrigt har vi inte identifierat något annat initiativ från Regionens sida att diskutera frågor som mutor & jäv och oberoendefrågor. Det råder en osäkerhet kring vilken roll Regionens centrala juridiska avdelning skall ha. Denna osäkerhet har i granskat fall lett till att externa jurister använts i stor utsträckning. Regionens styrning Det saknas tydliga normer, regler och riktlinjer för hur förtroendevalda och anställda inom Regionen förväntas uppföra sig. Hade Regionen arbetat förebyggande kring jäv, intressekonflikter och förtroendeskadligt agerande kunde detta ha förhindrat att förtroendevalda valt att engagera sig i tvisten. Denna inblanding ledde i slutändan till en styrning av tjänstemännens hantering i frågan vilket även ledde till att tvisten med Citysjukhusets hanterats annorlunda, jämfört med tidigare tvister. Det föreligger ett så kallat delikatessjäv kring inblandningen från förtroendevalda politiker. 5 Vi har inte kunnat se motivet till varför vissa individer väljer att engagera sig i tvisten men kan istället se att engagemanget gett effekt avseende hanteringen av Citysjukhuset. Agerandet från förtroendevalda och tjänstemän i tvisten med Citysjukhuset har inte varit lämpligt.. Agerandet kan utifrån saklighet och opartiskhet starkt ifrågasättas. Oavsett orsaken till att delar av Regionstyrelsen, Regiondirektören och presidiet i HSN 5 ansåg att Beställardirektörens och HSNK:s hantering av tvisten inte var ändamålsenlig hade man inte rätt att påverka Beställardirektörens hantering, utan att delegationen rent formellt fråntogs Beställardirektören. Därefter skulle HSN 5 själva beslutat om hantering i ärendet. Alternativt skulle Beställardirektören avsagt sig delegationen. Personliga relationer Personliga och yrkesmässiga relationer har identifierats mellan fötreträdare för Regionen och en av företrädarna för Citysjukhuset. De relationerna tycks till viss del ha påverkat några av de förtroendevaldas engagemang i tvisten. 5 En anställd eller förtroendevald skall inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete, ur Mutor och jäv, sidan 3, Sveriges Kommuner och Landsting 2006, reviderad KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 12 (13)

67 Västra Götalandsregionen/Revisionsenheten Granskning av risker relaterade till avtalstvister Fas Det är direkt olämpligt om det är så att en intressekonflikt kan förekomma i ärenden som förtroendevalda engagerar sig i. Juridisk rådgivning Det råder inom Regionen en osäkerhet kring vilken roll Regionens centrala juridiska avdelning skall ta inför en tvist. Förväntningar kring uppförande Regionen har under det senaste året börjat utbilda förtroendevalda kring bland annat jävsfrågor. Detta anses inte vara tillräckligt då utbildningen ges vid för få tillfällen och det sker ingen uppföljning av närvaro. Att höja medvetenheten om uppförande inom en organisation kräver också att fler insatser görs som till exempel kommunikationsinsatser, upprepning av budskap, tydliga regler och riktlinjer samt uppföljning av efterlevnad. 4.3 Rekommendationer Regionen bör skapa en tydlig, inspirerande och vägledande uppförandekod inom Regionen. De regler och riktlinjer som finns bör utvecklas och bli mer detaljerade för att ge ett stöd i frågor som rör oberoende, jäv och mutor. Vidare bör en uppföljning ske för att kontrollera att verksamheterna framställer relevanta riktlinjer och regler samt utbildar och följer upp implementeringen av dessa. Slutligen bör Regionen skapa processer för att kontrollera efterlevnad av de fastställda reglerna. Regionen bör informera, utbilda och påminna anställda och förtroendevalda om regler och riktlinjer kring frågor som rör mutor, jäv och oberoende. Detta bör ske kontinuerligt samt följas upp så att samtliga berörda anställda och förtroendevalda nås av informationen och valda insatser. KPMG rekommenderar Regionen att se över vilken roll regionens jurister tar vid tvister samt förtydliga respektive myndighets eget ansvar och roll vid tvist KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 13 (13)

68 Ärende 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab Hälso- och sjukvård Handläggare: Ingegerd Svensson E-post: ingegerd.svensson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Vårdöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg och Habilitering&Hälsa 2016-förhandlingsinformation Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Information om förhandlingsläget avseende Vårdöverenskommelse mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Habilitering &Hälsa. Leena Ekberg Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

69 Ärende 6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Peter Svensson Telefon: E-post: peter.r.svensson@vgregion.se Till Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd Information utredning eventuell överföring huvudmannaskap BUP Gamlestaden Förslag till beslut 1. Informationen antecknas till protokollet Sammanfattning av ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 önskade en utredning som beskriver förutsättningarna för att flytta över huvudmannaskapet för BUP mottagningen i Gamlestaden från SU till Angereds Närsjukhus. Utredningen är nu klar. Slutsatsen i utredningen är att ett byte av huvudman endast ger svaga patientvinster. Istället rekommenderas fortsatt och utökat samarbete och samverkan mellan verksamheterna. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Utredning av kritiska områden inför en eventuell överföring av vårdgivaransvaret för Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Angereds Närsjukhus Besluten skickas till Lars Gelander, ANS. lars.gelander@vgregion.se Marie Carlsson, SU. marie.a.carlsson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

70 1 (34) Beslutsunderlag Datum Diarienummer RS XXX-ÅÅÅÅ Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Katja Finger Telefon: E-post: Utredning av kritiska områden inför en eventuell överföring av vårdgivaransvaret för Barn-och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Angereds Närsjukhus. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

71 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Förord Tack till dialogpartners Ett stort tack till alla som tagit sig tid för samtal. Denna utredning hade inte varit möjligt utan alla goda möten och samtal med medarbetarna på Sahlgrenska Universitetssjukhus, Sahlgrenska Akademi, Angereds Närsjukhus, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, styrelsepresidiet på Angereds Närsjukhus, aktiva medlemmar och anställda inom brukarorganisationerna Attention, Ananke/OCD, Frisk & Fri Riksföreningen för ätstörningar, Autism och Aspergerförbundet och anställda inom Rädda Barnen Sverige.

72 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund och syfte... 5 Resultat... 5 Slutsatser... 6 Uppdragsbeskrivning... 7 Projektstyrning... 7 Utredningsdesign... 8 Bakgrund... 9 Resultat Nuläge Lokalisering Samtliga medarbetarnas syn på hot och möjligheter - oavsett profession och organisation Hot och farhågor Möjligheter och utmaningar BUP-medarbetarnas syn på möjligheter BUP-medarbetarnas farhågor Medicinska sekreterares och vårdadministratörernas syn på fördelar med gemensam chef för administratörer/sekreterare/behandlare Läkargruppens farhågor Barnpsykiatrins sammanhang BUM och BUSC-medarbetarnas syn på hot och möjligheter Forskning Organisatorisk struktur Bemanning - läkare Bemanning ledningsstöd Bemanning medicinska sekreterare och vårdadministratörer Ekonomiska förutsättningar Tillgång till datoriserade journaler Uppföljning av kvalitet Patientsäkerhet Tillgänglighet per telefon Organisationskultur, -struktur och ledarskap Brukarorganisationers perspektiv Politikers perspektiv... 24

73 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Slutsatser, konsekvenser och rekommendationer Scenario 1 Föra över Scenario 2 Växa ihop De nästa stegen efter utredningen Bilagor Bil 1: Kritiska områden för utredningen ( ) Bil 2: Besöksstatistik BUM och BUSC Bil 3: Antal remisser/behandlingar BUP Gamlestaden, FBT och BUV Bil 4: Utredningsmetodik Bil 5: Förteckning över dialogpartners med organisationstillhörighet Bil 6: Design för dialogmöte med medarbetare från BUSC och BUM... 33

74 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Sammanfattning Bakgrund och syfte Föreliggande utredning belyser resultat och slutsatser kring nuläget och kritiska områden vad gäller ett eventuellt byte av huvudman för BUP Gamlestaden vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) till Barn- och ungdomsverksamheterna (BUV) vid Angereds Närsjukhus (ANS). Utredningens frågor initierades hösten Sedan frågorna formulerades, har det omgivande samhället förändrats. Ett av skälen till utredningen är att man dragit lärdom av en tidigare överföring överfördes BUM Gamlestaden från Primärvården till ANS utan något förarbete, vilket skapade oro bland medarbetarna under en längre tid. Ett annat är att uppdraget för BUP-mottagningen i Gamlestaden ligger nära ANS befolkningsuppdrag att vara en del av ett välmående nordost tillsammans med andra. Utredningen kommer vara en del i ett större beslutsunderlag och fler samtal inför ett framtida beslut. Även alternativet om ett ökat samarbete mellan organisationerna istället för byte av huvudman har beaktats och belyses närmare. Samtal har förts med medarbetare och chefer på SU och ANS, tjänstemän på Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK), politiker, representanter för brukarorganisationer samt med företrädare för Rädda Barnens Centrum för barn i utsatta livssituationer i Göteborg och Rädda Barnens svenska huvudkontor under oktober 2014 tom mars De fackliga organisationerna vid SU respektive ANS informerades om projektet under april Resultat Samtalen visar att mycket som händer i gränssnitten mellan organisationerna fungerar väl idag, samtidigt som det finns mycket kvar som kan och behövs utvecklas. Det efterlyses att ett tydligt politiskt beslut fattas, om överföringen kommer att ske eller inte, varför, hur och när. Ett tydligt beslut innebär att en överföring förbereds genom att tydliga uppdragsbeskrivningar ges till respektive förvaltning, förses med resurser, utvärderas, följs upp och kommuniceras under hela processen i en nära dialog mellan politiker och tjänstemän. Man efterlyser en systematisk facilitering av dessa dialoger. Alternativet till en omorganisation är att organisera befintlig verksamhet med befintliga huvudmän för att öka samarbetet över gränserna. Även här efterlyses tydliga uppdragsbeskrivningar med mandat, resurser, kontinuerliga utvärderingar, uppföljningar och systematiska dialoger.

75 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) En grundläggande förutsättning är även att regionens politiker behöver beskriva vision och mål för barns och ungas hälso- och sjukvård samt på vilket sätt olika aktörer - politiker, tjänstemän med flera bidrar till att förverkliga vision och mål. Behovet av en systematisk kommunikation och dialog ( ritualiserade möten ) växer fram, där tydlighet är ett nyckelord. Adressera ett beslut till rätt nivå och förse det med förutsättningar för att kunna leverera. Kom överens om vad ett uppdrag innebär. Hitta former för att mötas för att göra gemensamma tolkningar, överenskommelser, löpande uppföljningar och utvärderingar. Gemensamt för båda alternativen, omorganisation respektive organisering, är att fokusera på den gemensamma frågan; nämligen vilka värden som ska skapas för patienten så att hen lyckas i livet. Slutsatser Resultatet av dialogerna indikerar att ett byte av huvudman endast skulle ge vaga patientvinster, eftersom det idag saknas en vision kring vilka förbättringar för patienten en omorganisation skulle kunna medföra. Det framkommer även att det behövs tas ett större grepp inom regionens sjukvård vad gäller barns och ungas hälsa än att byta huvudmannaskapet för en enstaka BUP-mottagning i Göteborg. Konsekvenserna för andra enheter både inom primär- och specialistvården behöver ses över vad gäller deras förutsättningar och resurser för att tillgodose olika patientbehov. Hänsyn behöver tas till vad koncepten Närsjukhus respektive Specialistvårdscentra innebär för sammanhållna vårdkedjor samt vilka konsekvenser gränsdragningarna mellan olika sjukvårdsenheter har för patienten. Istället för ett byte av huvudmannaskap för BUP Gamlestaden rekommenderas att ett konkret uppdrag till ett utökat samarbete över organisationsgränser formuleras och förses med resurser för att kunna genomföra en kontinuerlig utvecklingsprocess att i denna utvecklingsprocess integrera en lärandeprocess hur andra regioner i Sverige löser denna fråga att utveckla befintliga fora för samverkan mellan organisationer och mellan kommun och region så att de får ökat beslutsmandat för att bidra till ökade patientvinster att utveckla den systematiska dialogen mellan beställare och utförare för att kunna bidra både till ett gemensamt lärande och skapande av patientvinster Göteborg, den 13 april 2015 Katja Finger

76 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Uppdragsbeskrivning Angereds Närsjukhus (ANS) bedriver Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM) i samma lokaler i Gamlestaden, där även Sahlgrenskas Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning (BUP) finns. På förslag från Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och på uppdrag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Angereds Närsjukhus önskas utredning av förutsättningar för att flytta över huvudmannaskapet för den barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden till Angereds Närsjukhus under 2015 eller Uppgifterna för projektledaren formulerades den 7 februari Dessa är att kartlägga nuläge och ta fram beslutsunderlag inom kritiska områden så som: Medarbetarnas syn på möjligheter och hot Organisatorisk struktur Bemanning; läkare, ledningsstöd, medicinska sekreterare och vårdadministratörer Ekonomiska förutsättningar Tillgång till datoriserad journal Uppföljning av kvalitet Tillgänglighet Uppdragsbeskrivningen i sin helhet finns under Bilagor, (bil 1). Ytterligare kritiska områden, identifierade under projektets gång: Organisationskultur, -struktur och ledarskap Brukarorganisationers perspektiv Politikers perspektiv Fackliga företrädares perspektiv Projektstyrning Uppdraget styrdes av projektledarens uppdragsbeskrivning samt en styrgrupp. Styrgruppens sammansättning och uppdrag En styrgrupp etablerades av projektledaren i slutet av oktober 2014 bestående av Lars Gelander, verksamhetschef för barn- och ungdomsverksamheterna vid Angereds Närsjukhus och Marie Carlsson, verksamhetschef för barnneurologi, psykiatri och habilitering, område 1 vid Sahlgrenska Universitetssjukhus. Styrgruppens uppdrag var att förtydliga projektledarens befogenheter (B), resurser (R) och ansvar (A) vad gäller uppdraget fortlöpande stämma av projektuppdraget med projektledaren vad gäller BRA, innehåll och tidplan

77 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) bidra med underlag, tillgång till nyckelpersoner, resurser samt idéer för att utveckla uppdraget bidra till förankring av uppdraget i respektive verksamhet Projektledarens uppdrag gentemot styrgruppen var att sammankalla styrgruppen vara föredragande fortlöpande informera styrgruppen om projektet omedelbart informera styrgruppen om eventuella förändringar, hinder eller möjligheter gällande uppdraget Avstämning av uppdraget Projektuppdraget stämdes av med planeringsledaren Håkan Mannelqvist, HSNK, ledningsgruppen för Angereds Närsjukhus, styrelsepresidiet för Angereds Närsjukhus, styrgruppen bestående av Marie Carlsson, verksamhetschef SU Område 1/Barnpsykiatri, neurologi och habilitering och Lars Gelander, verksamhetschef BUV vid ANS, Eira Stokland, chef för Område 1 på Sahlgrenska Universitetssjukhus samt Jovanna Dahlgren, Sahlgrenska Akademins representant i ledningsgruppen för Område 1 på SU. Mötesfrekvens Styrgruppen möttes för avrapporteringar i januari (12/1), februari (10/2) och mars (13/3) För övrigt skedde kontakterna med projektledaren, när projektet så krävde det. Projekttid Utredningsdesign Utredningen lades upp kring nyckelorden öppenhet, transparens och delaktighet. Med hjälp av dialogen identifierades hot, farhågor, möjligheter och utmaningar inför en eventuell organisationsförändring. Samtalen med medarbetarna fokuserade på vad som fungerar väl idag och vad som skulle kunna utvecklas med utgångspunkt i vad som är bäst för patienten. Under samtalens gång utforskades även nejet till en eventuell förändring. (Se även under Bilagor, bil 4: Utredningsmetodik). Dialogerna kompletterades med inläsning av sekundärdata kring sjukvårdssystemets ansvarsfördelning, folkhälsoproblematiken, forskning kring barns och ungas fysiska och psykiska ohälsas konsekvenser för samhället, migrationsproblematiken samt löpande avstämning med styrgruppen.

78 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Dialoger har genomförts med Grupper av medarbetare Enskilda medarbetare Olika befattningshavare Politiker Brukarorganisationer Fackliga företrädare Rädda Barnens Centrum för barn i utsatta livssituationer, Göteborg En förteckning över personer samt deras organisationstillhörighet finns under Bilagor (bil 6). Bakgrund BUP Gamlestaden och BUV Angered önskar fördjupa samarbetet kring barns och unga fysiska och psykiska hälsa med fokus på målgruppen i nordöstra Göteborg. Hösten 2012 initierades idén att byta huvudman för BUP Gamlestaden från SU till ANS. Med erfarenheten från en tidigare överföring, nämligen BUM Gamlestaden som bytte huvudman från Primärvården till ANS under december 2009 till januari 2010, önskar man göra ett bättre förarbete inför en eventuell överföring vad gäller BUP Gamlestaden från SU till ANS. Ett tydligt beslut behöver fattas, om detta kommer att ske, varför, hur och när. En eventuell överföring behöver förberedas, förses med resurser, utvärderas och kommuniceras under hela processen. Även alternativet om ett ökat samarbete mellan organisationerna istället för byte av huvudman behöver beaktas och utrönas närmare. Föreliggande rapport som belyser nuläget och kritiska områden är ett första led i att skapa ett beslutsunderlag inför en eventuell organisationsförändring för beslutsfattarna inom Västra Götalandsregionen.

79 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Resultat Nuläge Barn- och ungdomsverksamheterna (BUV) vid Angereds Närsjukhus (ANS) består idag av enheterna Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) i Gamlestaden, Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) i Angered och Ungdomsmottagningen (UM) i Angered som är medicinska, psykiatriska och neuropsykiatriska specialistmottagningar på länssjukvårdsnivå för barn och ungdomar samt en ungdomsmottagning för unga mellan år. Verksamheterna bedrivs enligt kraven för den nationella särskilda barn- och ungdomspsykiatrisatsningen samt utifrån värdegrunden att vara så nära patienten som möjligt, att patienten inte störs av organisatoriska gränser, att vårdkedjor för barn och unga ska utgå ifrån ett barnperspektiv och att dessa vårdkedjor säkras genom helhetssyn och samverkan. Man arbetar ständigt med att utveckla värdeskapande metoder och åtgärder, att förbättra patientens ställning, att skapa en god tillgänglighet och att vara utan kö genom god planering och resursprioritering. Forskningssamarbete håller på att utvecklas i samarbete med Sahlgrenska Akademi. Allt detta tillsammans med ett gott och personligt bemötande bidrar till verksamhetens motto I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa. Barn- och ungdomsverksamheternas ledstjärna är att alla barn ska lyckas. BUP Gamlestaden är en av fem BUP öppenvårdsmottagningar i Göteborg (Kungshöjd, Frölunda, Hisingen samt SöBo som består av Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö). Mottagningen i Gamlestaden är specialiserad på traumatiserade barn och ungdomar. Huvudmålgruppen är barn och unga upp till 18 år. Man träffar i huvudsak tonåringar. Inom ramen för sin specialistkompetens inom trauma har mottagningen samarbeten med skola och socialtjänst samt en konsultfunktion. BUP Gamlestaden startades på 90-talet som en mottagning med ett tydligt befolkningsuppdrag med fokus på patienten. Drivkraften bland medarbetarna på mottagningen är ett gemensamt ansvar att göra det bäst möjliga för patienten som har rätt till mest möjliga insats. Verksamheten och dess utveckling bedrivs kring fem nyckelord (utan inbördes rangordning): 1. Patientorientering 2. Samverkan 3. Flöden 4. Arbetsledning 5. Rättvisa Man har en ständig dialog i verksamheten, där man genomlyser, diskuterar och löser frågor och problem. Det har varit viktigt att skapa rutiner och strukturer samt att arbeta i projekt med en tydlig början och ett tydligt slut. Mottagningen har tjänster bestående av 5 sekreterare/administratörer (varav en med bl a ansvar för budget) 13 behandlare (socionomer och psykologer) 1 enhetschef

80 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) 2 sjuksköterskor Utöver detta bemannas mottagningen av en barnpsykiatriker. Enhetschefen fördelar remisser, så att alla behandlare tar hand om alla fall. Man lägger stor vikt vid intern kompetensutveckling för att kunna möta barn som har varit utsatta för våld, omsorgsbrister, fattigdom, krig, flykt och förluster. Samtliga yrkeskategorier får handledning. Forskningen och metodutvecklingen inom fältet är en mycket viktig förutsättning att kunna ge den bäst möjliga vården. Det pågår ett forskningsprojekt Kartläggning och behandling inom BUP av barn som upplevt våld i sin familj. Doktoranden Ole Hultmann beräknas lägga fram sin avhandling i november Ytterligare en medarbetare, Marja Onsjö, har under hösten 2014 blivit antagen till forskarutbildningen på 50% vid Institutionen för psykologi vid Göteborgs universitet. Flyktingbarnteamet (FBT) som är specialiserat på flyktingbarn med somatiskpsykiatrisk problematik finns i samma lokaler som BUP och BUM och bemannas av båda enheterna. Teamet består av en sjuksköterska från BUM som arbetar heltid tillsammans med en psykolog från BUP som har en samordnande funktion i teamet på deltid. I teamet arbetar även en sekreterare, just nu på halvtid. Till teamet knyts även barnläkare som finansieras av ANS. Flyktingbarnteamets kliniska uppdrag är att behandla barn och ungdomar med sammansatt problematik av somatiska och psykiska symptom i Göteborg, men teamet får även förfrågningar från andra kommuner. Ett ökat remissinflöde är kännbart, eftersom Göteborg är en mottagarkommun för flyktingar. För 4-5 år sedan tog man emot drygt 40 remisser tog man emot 90 remisser är man redan uppe i 90 remisser, innan året var slut. Inom teamet finns rollerna barnläkare, sjuksköterska, sekreterare samt socionom och psykolog. Teamet planerar, vidareutvecklar, handleder samt arbetar med kunskapsspridning. Övriga medarbetare på BUP-mottagningen i Gamlestaden har uppdraget att vara med i det kliniska arbetet. Det är av avgörande betydelse för teamets framgång; dvs att kunna ge den bäst möjliga vården, att ha en väl fungerande samverkan med andra aktörer, där varje aktör fokuserar på sin roll och sitt uppdrag. Samtliga vårdenheter, BUP, FBT, BUM och BUSC bedriver verksamhet på länssjukvårdsnivå. Lokalisering BUM och BUP arbetar i samma lokaler. Patienten möter två olika receptionister, BUM respektive BUP.

81 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Medarbetarna delar tillgången till konferens- och lunchrum. Lunchrum och kök är idag uppdelade mellan de två enheterna med tillgång till separata kyl, kaffemaskiner mm.

82 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Samtliga medarbetarnas syn på hot och möjligheter - oavsett profession och organisation Hot och farhågor Följande bild växer fram vid såväl individuella som gruppsamtal med medarbetarna i båda organisationer. Sedan hösten 2012 har man hört talas om att det vore önskvärt att BUP Gamlestaden byter huvudman från SU till ANS, eftersom det skulle kunna bidra till större fokus på barns och ungdomars behov i nordöstra Göteborg vad gäller fysisk och psykisk hälsa. Det finns olika bilder vem som initierat frågan, en f.d. verksamhetschef eller politiker. Oklarheten kring vem som initierat frågan, om det har fattats ett beslut eller inte, skapar behov av tydlig och tillförlitlig information. Medarbetarna frågar sig, vem och hur beslut fattas samt på vilket sätt beslutsfattarna tänker involvera medarbetarna i en eventuell förändringsprocess. Vid byte av huvudman är man bekymrad för konsekvenserna för den slutna vården respektive specialistmottagningarna. Frågan uppstår om detta är ett första steg. Kommer fler BUP-mottagningar att allokeras på närsjukhus i Frölunda, på Hisingen och i andra stadsdelar? Vilka är konsekvenserna för verksamheten på SU och Slottis? Gemensamt för samtliga professioner i båda organisationer är även att man frågar sig vad som kommer att hända med den egna professionen och kompetensen vid byte av huvudman. De olika enheterna har byggt upp individuella och grupparbetssätt som man upplever fungerar väl i det dagliga arbetet. På vilket sätt kommer detta att förändras, för varje enskild individ och för hela gruppen eller enheten? Frågor man ställer sig är Kommer jag att få andra arbetsuppgifter? Kommer jag att behöva släppa ifrån mig arbetsuppgifter som jag trivs med och är bra på? Vad händer med det vi har byggt upp under alla dessa år? Kommer det att finnas utrymme att forska även i framtiden? Vad är det vi inte gör idag som vi skulle göra under en annan huvudman och bättre? På vilket sätt gagnar byte av huvudman patienterna? Kommer det att finnas utrymme, tid, resurser för en förändringsprocess? Kommer en omorganisation ta tid från våra patienter, tid som de så väl behöver? Ytterligare en fråga som lyfts av medarbetarna är, vad som händer när en väletablerad organisation som BUP Gamlestaden blir del av en jämförelsevist ung verksamhet som ANS? Hur mycket energi kommer att gå till att bygga organisation, lära upp andra istället för att ge patienterna tid? Kommer specialistkompetensen att urholkas? Kommer man att kunna utveckla specialistkompetensen kring traumatiserade barn för att kunna arbeta med föräldratrauma? Gemensamma teman för samtliga professioner i båda organisationer är dagens brist på resurser i kombination med det ständigt ökande inflödet av remisser, ITsystem som inte stöttar verksamheten och styrmekanismer som endast tar hänsyn till ekonomiska parametrar.

83 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Möjligheter och utmaningar Ett tema som förenar medarbetarna från olika professioner och organisationer är det brinnande intresset för barns och ungas fysiska och psykiska hälsa och viljan att bidra till att barn och unga lyckas i livet. Särskilt gäller det barn och unga i utsatta livssituationer som är överrepresenterade i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Detta gemensamma intresse ser man som en god gemensam grogrund för ett fördjupat samarbete mellan ANS och BUP Gamlestaden, oberoende om man byter huvudman eller inte. Ett sådant samarbete bidrar till vårdvinster och skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Göteborgsregionen. Samlokaliseringen av BUP med BUM medför redan idag att man samverkar kring patienterna. Ett ökat samarbete eller gemensam huvudman speglar väl ANS befolkningsuppdrag och BUP-mottagningens upptagningsområde i nordöstra Göteborg. En gemensam huvudman vore en pragmatisk lösning med tanke på upptagningsområdet. BUP-medarbetarnas syn på möjligheter BUP Gamlestadens medarbetare ser flera möjligheter med ett eventuellt byte av huvudman från SU till ANS. Man anser att det ger patientvinster för befolkningen i de nordöstra stadsdelarna, eftersom ANS har ett uttalat befolkningsuppdrag som passar väl ihop med mottagningens uppdrag. Att vara del av ANS som är en mindre organisation än SU skulle kunna öppna upp för ett tydligare uppdrag, mindre styrning och snabbare beslutsvägar. Barnpsykiatrin är en liten specialitet som skulle kunna få en tydligare plats i en mindre organisationsstruktur. Dagens uppdrag kulle kunna utvidgas till att erbjuda föräldraterapi med individuell traumabehandling. Genom samlokaliseringen och samarbetet med BUM har det funnits möjlighet till lärande genom att göra neuropsykiatriska utredningar tillsammans med BUM. Specifikt för Flyktingbarnteamets arbete är att det är fullständigt avgörande för lyckade behandlingar att samverkan sker mellan olika aktörer, vilket ANS har ett uppdrag att initiera och medverka i. Man upplever att det underlättar för samverkan, om BUP och BUM tillhör samma organisation. Den blir smidigare, effektivare och rörligare med lättare rutiner. Det är en linjechef som bestämmer. Tillhör man samma huvudman har man samma rutiner för administrativa system som journalsystem och inloggningsuppgifter. Detta gynnar patienten, eftersom administrativa och systemfrågor tar onödig energi som borde komma patienten tillgodo. Det kliniska arbetet med flyktingbarn är tungt, eftersom det utöver de kliniska symptomen tillkommer en asylprocess som kan skapa en känsla av maktlöshet hos behandlaren. BUP-medarbetarnas farhågor Samtidigt som man är positivt inställd till ett eventuellt byte av huvudman, ser man ett antal farhågor för att den existerande specialistverksamheten vid mottagningen skulle kunna urvattnas av en organisationsförändring. Mottagningen har ett specialistuppdrag sedan ca 20 år tillbaka. Uppdraget att arbeta med utsatta grupper behöver definieras och tydliggöras. Farhågorna handlar om hur mycket tid som skulle behöva läggas på själva organisationsförändringen istället för arbetet med patienterna samt om var i

84 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) organisationsstrukturen på BUV vid ANS man skulle hamna. Som en egen enhet med egen chef eller som del av en redan befintlig enhet som BUSC som man upplever har ett första-linjen-uppdrag. Ytterligare en farhåga handlar om den organisatoriska placeringen av sekreterarna som på mottagningen är en del av behandlings- och forskningsteamet. Deras insats i teamet ökar patientsäkerheten, garanterar vårdgarantin och kvaliteten i forskningen genom ett tätt samarbete mellan de olika professionerna. Vårdadministratörerna lyder under samma enhetschef på BUP Gamlestaden, medan man inom ANS lyder under en separat administrativ chef. Man ser en risk för parallella processer och överlappande chefsroller och anser att verksamheten skulle stanna av, om de inte fanns i teamet. En annan farhåga om kommer upp i samtalen är sjukhusklädseln. Klädkoden som är en regel inom sjukhuset, snarare än en verksamhetsorienterad rutin, anser man har ingen praktisk betydelse för mottagningens verksamhet, eftersom man inte träffar patienten inom ramen för detta. Man anser att sjukhuskläder skickar fel signaler till patienten och kan signalera ett hierarkiskt förhållande mellan behandlaren och patienten. Eftersom man arbetar kontinuerligt med kompetens- och metodutvecklingen inom fältet traumatiserade barn och unga, är man även frågande inför om ANS som ny huvudman kan garantera en fortsättning av de forskningsprojekt mottagningen är involverad i samt hur bevakningen av utbildningen inom sektorsråd kommer att fungera. En central, återkommande fråga är hur man kommer att kunna garantera läkarbemanningen, såväl för öppen- som slutenvården samt akutfunktionen, specialmottagningarna och Slottis. Läkarna finns idag i en egen, parallell organisation. Kommer denna organisation att flyttas över till ANS eller stanna kvar inom SU? Medicinska sekreterares och vårdadministratörernas syn på fördelar med gemensam chef för administratörer/sekreterare/behandlare Det finns idag totalt fem sekreterare, tre på 100%, två på 90%, två medicinska sekreterare (190%), två vårdadministratörer (190%) samt en administratör med ansvar för bl a Heromarapporteringen och budgeten. De medicinska sekreterarna skriver mer än halva tiden, kallar patienter, skriver intyg och diktat. Vårdadministratörerna har hand om olika typer av administration såsom sammanställning av statistik, utskrift av fakturor och webbadministration samt är behjälpliga vid forskningsprojekt. En av vårdadministratörerna arbetar idag med Flyktingbarnteamet (from 1 maj 2015 på 75%). Inom ramen för forskningsprojekt ser administratören till att lista samtliga deltagare/patienter, att skicka kallelser, att ombesörja framtagning av rätt formulär till rätt patient samt fika och respondentbelöning. En av sekreterarna har mest hand om receptionen, medan två andra har var sin dag i receptionen. Man turas om att ta hand om växeln var sin dag. Vid nybesök tar sekreterarna hand om remissen och ingår i remissteamet tillsammans med enhetschefen, överläkaren och sjuksköterskan. Vid nyrekryteringar av medarbetare bildar en sekreterare ett team med en behandlare för att den nya medarbetaren snabbt ska komma in i mottagningens rutiner.

85 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Vårdadministratörer i den öppna barnpsykiatrin har en helt annan och mycket mer uttalad teamfunktion än vårdadministratörer i övrig sjukvård. På grund av detta har vårdadministratörer i öppen barnpsykiatri alltid haft samma chef som övrig personal. Barnpsykiatrin har en långtgående vårdgaranti (en månad), vilket genererar statliga bidrag, om enheten klarar garantin. BUP Gamlestaden har inte haft kö sedan En viktig del i detta är vårdadministratörernas koppling till övrig verksamhet såväl i team- som arbetsledarhänseende. För att kunna klara av vårdgarantin på 30 dagar, erbjuder man patienten två alternativa tider inom 30 dagar. Här har sekreteraren/administratören en kontrollfunktion för att kalla och följa upp erbjudna/avböjda tider. Sekreterarna handleds av specialistpsykologen Marit Runeman för att på ett professionellt sätt utforma mötet med patienterna. Eftersom man arbetar med samma fokus, patientens bästa, underlättar det att ha samma chef. Man upplever att det är korta beslutsvägar. Man behöver inte fundera över, vem som fattar vilka beslut. Om man har olika chefer för olika personalkategorier, behöver det vara klart och tydligt, vem som fattar vilka beslut, vem medarbetaren ska vända sig till med vilken fråga. Cheferna behöver ha kommit överens om gemensamma spelregler. Det finns en risk att det skulle ta längre tid att fatta beslut, vilket skulle kunna medföra en försämrad upplevd kvalitet hos patienten och därmed minskade patientvinster. Läkargruppens farhågor Ett antal samtal genomfördes med läkargruppen, såväl individuella som i grupp. Följande bild växer fram. Frågan om överföringen har funnits med länge, legat i luften. Läkargruppen upplever att det är svårt att få en bild över hur beslut fattas, av vem och när. Man skulle vilja höra och förstå vilka incitament som finns för att göra denna organisationsförändring för BUP Gamlestaden, så att man kan få en ökad förståelse för processen. Vilka argument framför de som förespråkar flytten? Vad har patienterna i nordost och i Göteborg och i regionen att vinna på att flytta över mottagningen till ANS? Har man för avsikt att göra någon research om hur det har fungerat för andra BUP-kliniker som splittrats som t ex i Stockholm? Vad händer med jourbemanningen, sluten- och akutvården? Läkargruppen påtalar att ett byte av huvudman skulle kunna leda till en splittring av själva gruppen och det kollegiala samarbetet som bygger såväl identitet som kompetens. Detta i sin tur skulle kunna leda till en större ojämlik vård för barn och unga i regionen i en situation, när antalet remisser ökar. Man efterlyser att släppa in de fackliga organisationerna tidigt vid eventuella organisationsförändringar. Barnpsykiatrins sammanhang Samtalen med läkargruppen gav även en god inblick i vilket sammanhang disciplinen barnpsykiatri befinner sig i samt hur utvecklingen har tett sig. Barnpsykiatrin är en liten och svag specialitet som i jämförelse med andra medicinska specialiteter är underutvecklad, även om en stor utveckling har skett

86 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) sedan 90-talet. Fältet har en relativt liten forskning. Det är svårt att rekrytera barnpsykiatriker. På grund av de svåra och komplicerade patientärendena är läkarrollen en ensam och svår roll i det multidisciplinära teamet. Därför är det viktigt med kollegor som kan ge stöd och trygghet som finns inom SU, och därför bör man stanna kvar inom organisationen. Detta gäller även handledningen av STläkare som får ett sammanhang, en tillhörighet, en identitet i gruppen med andra läkare. Inom SU finns möjlighet till forskning, vilket är ett incitament att söka sig till disciplinen. För att höja barnpsykiatrikerns status inom sjukhusen behövs det en kunskapshöjning, mer forskning och universitetsanknytning. BUP-mottagningen i Gamlestaden har utöver sitt uppdrag utvecklat en specifik kompetens inom trauma. Patientärenden kännetecknas av hög komplexitet och svårighetsgrad. Denna mottagning skulle kunna utvecklas till ett behandlings- och kliniskt forskningscentrum för trauma, stress, anknytningsproblematik, våld, misshandel som Göteborg så väl behöver. Frågan uppstår om ett närsjukhus är rätt plats för ett sådant centrum? Tanken är att den basala barnpsykiatrin ska vara nära patienten med dess anhörig. Därför är det en god idé med ett närsjukhus. Primärvården behöver utveckla kunskap för att klara sitt psykiatriska uppdrag. Basnivån och specialistnivån måste leva med varandra och lära av varandra. Varje nivå måste få var sitt tydliga samhällsuppdrag, vilka patienter man ska arbeta med. Samtidigt som bas- och specialistnivån behöver mötas i ritualiserade dialoger, i dialoger som har en tydlig struktur, ett tydligt mål och en tydlig form samt resurser för att skapa förutsättningar för en fungerande dialog. Specialistnivån har ett uppdrag att handleda och stötta basnivån som behöver byggas ut. Det krävs en tydlig uppdragsbeskrivning, en tydlig ansvarsfördelning och avrapporteringar till beställaren. Ett första steg är att ha mottagningar ihop. Det man upplever som absolut kritiskt idag är att det behövs resurser för kompetensutveckling och lärande, snabbare och smidigare beslutsgångar så att medarbetarna ska kunna skapa patientvinster. Budskapet är att börja med innehållet, sedan kan man ta i organisationen. Om man väljer att byta huvudman, är det avgörande att lösa jourlinjen så att BUPkliniken inte urholkas resursmässigt. Även om det är en fördel för patienterna att kunna vända sig till en mottagning, där både BUM och BUP finns under samma huvudman och där medarbetarna har nära till varandras kompetens, finns det en risk för att ANS isoleras i konceptet närsjukhus - om man inte upprätthåller kommunikationen, erfarenhetsutbytet och lärandet mellan mottagningarna, kliniken och olika professioner.

87 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) BUM och BUSC-medarbetarnas syn på hot och möjligheter Medarbetarna från enheterna BUM och BUSC valde att genomföra en gemensam workshop genom representation av åtta personer från olika professioner. Dokumentationen från workshopen återkopplades till kollegorna på respektive enhet. För medarbetarna var det angeläget att utgå från frågan, om och vilken patientnytta en sammanslagning ger respektive ett ökat samarbete mellan de två huvudmännen. Man kom fram till att man kan skapa patientnytta ändå utan byte av huvudman, utan omorganisation. Man samarbetar redan idag inom ramen för Flyktingbarnteamet, där man arbetar runt patienten, inte i stuprör. Vilket upplevs som roligt. Vi fixar så att det blir rätt. Det finns ett uttalat förtroende för BUP Gamlestadens kompetens inom trauma. Fördelar man ser vid byte av huvudman är att det skulle det göra lättare och smidigare för patienten, särskilt om det är frågan om en tyngre sjukdom. Patienten behöver ta färre antal kontakter. Helhetsgreppet gör att det blir bättre att utreda, att veta vilka frågor man behöver ställa sig för att behandla rätt, eftersom kunskapen och kompetensen finns i teamet. Bedömningarna blir bredare, eftersom man kan utreda inte enbart beteenden utan även somatiken. Man behöver inte remittera som idag till logoped. Patienten möter samma ställe, samma reception, samma klädsel. Det är en tillgång för patienten att den barnmedicinska kompetensen utökas på BUP. Därmed blir det fokus på barnen i nordost. Det blir enklare för föräldern som söker hjälp. Medarbetarna frågade sig även vilken nytta en sammanslagning respektive ett ökat samarbete gör för medarbetaren? Här blir det tydligt att när medarbetaren mår bra och förstår varför förändringar äger rum, blir det också bra för patienten. Man frågar sig vad som händer med mig och mina arbetsuppgifter vid en sammanslagning? Måste jag överge mina arbetsuppgifter och mitt arbetssätt och göra som de andra? Man reflekterar över för vem förändringen blir som störst - för BUP. De ska in i ANS, så som BUM skulle in i ANS Vilka är konsekvenserna, om det blir slagsida åt psykiatrin? Man identifierar flera fördelar för medarbetarna; så som att kunna använda varandras lokaler, att få fler kollegor med mer kunskap och kompetens samt att lära oss av varandra och göra mer för patienten. Men det finns även farhågor bland medarbetarna på BUSC och BUM. Man upplever att det redan existerande samarbetet med BUP Gamlestaden fungerar bra. Ett byte av huvudman och en omorganisation skulle innebära en stor förändring som medför mycket arbete. Man reflekterar över att det vore bra att sammanfläta kropp och själ, behandling och habilitering. Resan dit är bra i sig. Men vad vill vi med detta? Har vi någon vision, någon riktning? Man anser att man behöver svar på dessa frågor för att orka det lilla extra. Det måste finnas utrymme och resurser för förändring.

88 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Medarbetarna listar ett antal nödvändiga insatser för att skapa Vi-känsla vid en förändring: Tillgång till lokaler på samma villkor Att sitta vid samma bord och äta, fika, samtala; dvs inga enskilda kyl, bord, kaffemaskiner mm per organisation Lära sig om varandras organisationer och kulturer Lära sig av varandras kunskaper Vi behöver vara tydliga med vem som ska göra vad runt barnet Jag behöver förstå vad detta innebär för mig personligen Vi behöver våga prata om detta Vad kommer jag att göra i framtiden? Väcka kontakterna med specialisterna på SU, Slottis

89 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Forskning Flera medarbetare vid BUP-mottagningen uttrycker oro inför vad som händer med pågående forskningsprojekt vid byte av huvudman. Närheten till Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademi behöver finnas där, även med Angereds Närsjukhus som huvudman. Denna oro verkar vara obefogat, eftersom det finns en överenskommelse mellan ANS och SA ( ) om avsikten att utforma samverkan i form av en plattform för forskning, forskarutbildning, utveckling och utbildning inom medicin, vård och hälsa och folkhälsa baserat på jämlikhet, genus och interkulturellt samhälle. Överenskommelsen följdes upp av en kartläggning Samverkan mellan Sahlgrenska akademin och Angereds Närsjukhus (SAANS februari 2013), i vilken man beskriver profilområden med möjligheter till forskning och utbildning. Organisatorisk struktur Vid byte av huvudman är tanken att BUP-mottagningen ingår organisatoriskt i Barn- och ungdomsverksamheterna (BUV) vid Angereds Närsjukhus. Efter samtal med såväl medarbetare som chefer framgår att BUP-mottagningen behöver fungera som en egen vårdenhet med en egen vårdenhetschef inom ramen för BUV. Medarbetarna på såväl BUP som BUM, BUSC och Ungdomsmottagningen påtalar att det är önskvärt att utöka redan befintligt samarbete för att hålla samman vårdflödena kring barn och unga och deras sociala sammanhang med Flyktingbarnteamets arbetssätt som förebild. Bilden av ett gemensamt patientcentrum växer fram, där varje enhet bidrar med sin specifika kunskap och kompetens för ett ökat gemensamt lärande kring patientens behov. En sådan struktur underlättar även för att byta resurser med varandra vid behov. För att skapa en sådan struktur krävs det att ledningspersonerna enas kring ett gemensamt uppdrag. Gemensamma rutiner kan med fördel arbetas fram tillsammans med medarbetarna för att ta vara på det som fungerar väl i respektive enhet samt för att skapa engagemang för sådana frågor bland medarbetarna. En särskild fråga som behöver beaktas är förutsättningarna för Flyktingbarnteamet och dess behov. Med tanke på den prognosticerade ökningen av flyktingar till regionen, behöver teamets resurser förstärkas. Detta kan i förlängningen innebära en förändring i den befintliga organisatoriska strukturen, där samordnaren för FBT idag rapporterar till BUP:s enhetschef. Bemanning - läkare Som framgår ovan är barnpsykiatriker en liten, sårbar specialitet som man önskar hålla ihop i en sammanhållen lärandemiljö på SU. Läkargruppen kan idag som helhet inte tänka sig att överföras från SU till ANS. Det krävs fortsatta samtal mellan läkargruppen, fackliga företrädare, ledningspersoner på SU och ANS samt beställarna för att hitta lösningar. Bemanning ledningsstöd Behovet av stabs- och ledningsstöd till en framtida ledningsgrupp bestående av enhetscheferna för BUM, BUSC, BUP, FBT och UM samt verksamhetschefen för BUV behöver arbetas igenom av ledningsgruppen för Nya BUV. Den befintliga resursen verksamhetsassistent till verksamhetschefen för BUV behöver utökas så

90 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) att den tillgodoser även enhetschefernas behov av administrativt ledningsstöd. Ett ledningsstöd som omfattar ekonomi, administration, kommunikation och personalfrågor. Stabspersonerna vid ANS efterlyser en uppdragsbeskrivning kring vilket stöd som kommer att behövas. Bemanning medicinska sekreterare och vårdadministratörer Som framgår ovan är administratörerna inom BUP en del av vård- och forskningsprocessen, inom ANS en separat enhet med en egen linjechef. Det framgår av samtal med såväl chefer som medarbetare inom SU och ANS att det är önskvärt för patientens bästa att följa BUP:s arbetssätt i denna fråga; dvs administratörer som en del av vårdteamet, rapporterande till enhetschefen. Ekonomiska förutsättningar Kartläggning av budgeten för 2015 visar att BUP:s verksamhet är fullfinansierad. Läkartjänsterna ligger på annan organisatorisk nivå än budgeten för BUP. För att kunna göra en uppskattning av framtida kostnader för läkartjänster, logoped samt läkemedel krävs det en innehållsmässig beskrivning av vilken verksamhet med vilka tjänster man önskar driva inom ramen för Nya BUV. Det krävs även ett beslut, om man önskar överföra läkartjänsterna från SU till ANS eller om ANS kan tänkas köpa tjänsterna av SU. Det föreligger löneskillnader mellan olika professioner och olika huvudmän. Vid en överföring behöver man ta hänsyn till att medarbetare inom samma profession har jämförbara löner samt att löneskillnaderna mellan professionerna är relevanta. Tillgång till datoriserade journaler Samtliga medarbetare efterlyser ett bättre flöde mellan olika databaser och system för att kunna garantera ett sammanhållet patientflöde och därmed ökade patientvinster. Olika enheter arbetar inom olika system. En övergång till Melior planeras ske på ANS den 27 april BUP arbetar med journaler i Melior, även i något man kallar för Old Melior, som kräver olika inloggningar. Elvis används vid patientregistrering, registrering av diagnoser, kontaktorsaker, remisser/vårdbegäran, kallelser, tidböcker, scheman. Melior och Elvis kommunicerar inte med varandra. Flyktingbarnteamet arbetar i Medidoc. ANS har idag sin databas för journaler i Frölunda, BUP vid SU:s gemensamma databas. För att kunna läsa varandras journaler i ett behandlingsteam och för att kunna garantera kontinuitet i behandlingen av en patient, krävs det att man ska kunna läsa journalerna även efter en överflyttning. BUP:s rättigheter behöver övergå till ANS. Här måste det även tas hänsyn till patientens eventuella önskemål att spärra vårdområden. Vid en överföring, men även vid ett närmare samarbete mellan enheterna, behöver såväl konsekvenserna av en flytt av databaser som spärrning av vårdområden utredas och förberedas av ansvarig funktion inom VGR med hänsyn till patientdatalagen. Uppföljning av kvalitet Man har lyckats olika väl med hanteringen av Elvis inom BUP och BUM för att få tillförlitliga uppgifter om vårdgarantin. Denna fråga är ett utmärkt tillfälle för att skapa ett ömsesidigt lärande mellan de som lyckats och de som behöver lära

91 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) sig. Detta gäller även för hur man dokumenterar samt vilka principer för diagnossättning man tillämpar. Oavsett om det sker ett byte av huvudman eller inte är dessa frågor en bra möjlighet till ett fördjupat samarbete. Patientsäkerhet BUP Gamlestaden har inte haft kö sedan På BUP har vårdadministratörerna en avgörande roll i teamet att kunna garantera fungerande rutiner. För att kunna klara av vårdgarantin på 30 dagar, erbjuder man patienten två alternativa tider inom 30 dagar. Här har sekreteraren/administratören en kontrollfunktion för att kalla och följa upp erbjudna/avböjda tider. Tillgänglighet per telefon BUP-mottagningens öppettider är kl 8:00-16:30. Under denna tid har man ett jouransvar. Efter kl 16:30 tar BUP-akuten på Östra Sjukhuset över jouransvaret. Under lunchen mellan kl 12:00-13:00 möts patienten av en telefonsvarare. BUPmottagningen tar alla samtal personligen och hänvisar vidare till vårdgranne. Sedan 1.5 år finns det en jourtelefon som bemannas av en behandlare. BUM har Tele-Q med två filer, där patienten får göra val. Frågan är, om detta gagnar patienten eller verksamheten i första hand. Enligt samtal med IT/ISansvarige processledare på ANS kommer man övergå till ett nytt system, CallMe, under Organisationskultur, -struktur och ledarskap BUP-mottagningen i Gamlestaden har funnits i 20 år, medan Angereds Närsjukhus (ANS) startades 2007 och Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) Överföringen av Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) till ANS skedde Vårdenhetscheferna för BUSC och BUM samarbetar dagligen över enhetsgränserna. Tillsammans med enhetschefen för Ungdomsmottagningen (UM) ingår man i Barn- och ungdomsverksamheternas ledningsgrupp (BUV) tillsammans med verksamhetschefen för BUV. Medarbetarna samarbetar över vårdenhetsgränserna vilket blir tydligt i det gemensamma dialogmötet som genomfördes inom ramen för utredningen. Cheferna involverar medarbetarna i utvecklingen av enheterna med fokus på sammanhållna vårdprocesser som skapar värden för patienten. Arbetsklimatet präglas av att genom dialogen skapa lärande. Medarbetarna är engagerade och ansvarstagande, vilket kräver att ledarskapsstilen stöttar och utvecklar medarbetarnas engagemang att stötta barnet och föräldrarna. Man saknar administrativt stöd vid nyrekryteringar och har en önskan om att medicinska sekreterare och vårdadministratörer bör rapportera till vårdenhetschefen, så att det blir ett ökat fokus på barnet istället för på administrativa rutiner. BUP-mottagningens enhetschef som inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) befinner sig i en annan, betydligt större organisationsstruktur i sitt dagliga arbete, fattar beslut, fördelar arbetet och är närvarande i verksamheten för att stötta sina medarbetare. Enhetschefen gör tydliga gränsdragningar mellan vad som är mottagningens uppdrag och andra enheters uppdrag för att kunna leverera specialistuppdraget. Samtliga medarbetare, vilket inkluderar medicinska

92 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) sekreterare och vårdadministratörer, får handledning för att kunna möta patienterna på ett professionellt sätt, men även för att orka med det egna uppdraget. Man arbetar kontinuerligt med att skapa fungerande rutiner kring remisser, bedömningssamtal, behandlingar, avslut samt att initiera forskningsprojekt som bidrar till metodutvecklingen. Dessa strukturer omfattar även Flyktingbarnteamet (FBT). Man möter ytterligare en organisationsnivå på BUP-mottagningen. Läkargruppen som är del av BUP-kliniken med en separat chef. Gruppen representeras av en Vårdöverläkare (VÖL) och en ST-läkare. I skrivande stund finns även den förre detta VÖL kvar två dagar i veckan på mottagningen. Dessa olika organisationsenheter- och nivåer representerar olika kulturer med olika strukturer, olika ledarskaps- och medarbetarskapsstilar, olika professioner, olika arbetssätt som möts i det dagliga arbetet. Till detta kommer olika system för att hantera information, dokumentation och kunskap. Utifrån betraktat levererar olika vårdenheter samma tjänst, nämligen vård, men innehållet och formen skiljer sig åt. Att tillhöra samma huvudman innebär inte att man automatiskt är ett team, utan teamet behöver man bygga kring patienten och vårdprocessen. Det som förenar är ett brinnande intresse och engagemang för patienten och dess anhöriga.

93 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Brukarorganisationers perspektiv Under utredningens gång identifierades ytterligare en målgrupp av intresse; brukarorganisationer. Fyra olika organisationer i Göteborg kontaktades för att få deras tankar kring ett eventuellt byte av huvudman. Man kan uppleva att Angereds Närsjukhus står för något som är nära och familjärt, en mindre plats med större närhet till kollegor, vilket en patient kan uppleva som positivt i motsatsen till SU som är stort och svårt att orientera sig i. Namnet Angered kan förekomma på ett negativt sätt i media. Det krävs att man lyfter fram det positiva i olika sammanhang. Gemensamt för brukarorganisationerna är att man i första hand ser att få rätt vård av hög kvalitet i rätt tid. Begreppet huvudman är inte avgörande i detta sammanhang. Däremot är det viktigt hur en förändring genomförs och varför. Förändringen behöver genomföras på ett tryggt sätt för personalen, så att de kan känna sig trygga i sitt arbete med patienterna. Oro bland personalen färger av sig på barnen. Önskar man få större patientvinster, krävs det mera än bara ett byte av huvudman, utan ett större samarbete mellan kommunen och regionen, mellan olika förvaltningar, mellan stadsdelarna och mellan andra aktörer så som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För att kunna genomföra denna samverkan mellan olika aktörer, krävs det att det finns ekonomiska förutsättningar, så att man inte bara värnar om den egna verksamheten med dess budget. Politikers perspektiv En avstämning av utredningsuppdraget gjordes med styrelsepresidiet för Angereds Närsjukhus i februari Det förtydligades att idén att byta huvudman inte kom från politiken eller ANS styrelse. Man uttalar behovet av ett bra underlag för att kunna ta ställning till frågan, med särskild betoning på vad olika grupper av medarbetare tycker. Underlaget kommer att utgöra en del av ett större underlag inför gemensamma möten med SU för att diskutera framtida vårdbehov för Göteborgsregionen. Man anser att barn- och ungdomssjukvården ska vara sammanhållen med avseende på kropp och själ. Dess behov är del av det totala sjukvårdsbehovet i regionen och behöver ingå i de regiongemensamma prioriteringarna.

94 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Slutsatser, konsekvenser och rekommendationer Scenario 1 Föra över Samma huvudman innebär inte att man automatiskt är ett team. En överföring av huvudmannaskapet förutsätter ett tydligt politiskt beslut samt att skapa förutsättningar inom verksamheterna att kunna genomföra förändringen. Detta innebär att man till beslutet kopplar en tydlig uppdrags- och mandatbeskrivning med mål, syfte och avgränsningar, allokering av resurser i form av tid, kompetens, finansiering och personal. En förändringsledare behöver utses som kommer att behöva knyta till sig en arbetsgrupp samt en extern coach för att garantera en stringent förändringsprocess. Beslutsfattaren och beställaren behöver finnas tillgängliga för kontinuerliga uppföljningar och vid eventuella förändringar av tidigare fattade beslut, om omvärldsförutsättningarna så kräver. Vid en överföring bör man även ställa sig frågan om Flyktingbarnteamets framtida placering eller placeringar inom staden samt vilka resurser som behövs för att möta den ökade efterfrågan på grund av ökat antal flyktingbarn. Det är viktigt att hitta en lösning vad gäller läkarbemanningen. Ett alternativ är att läkargruppen har sin anställning på SU och ANS köper läkartjänster av SU, vilket behöver regleras i ett tydligt uppdrag från beställaren och ett avtal mellan ANS och SU. Det andra alternativet är att ANS utlyser de läkartjänster som verksamheten anser sig behöva, vilket skulle kunna innebära en dränering av läkarbemanningen på andra enheter inom barn- och ungdomssjukvården inom SU. Det redan pågående forsknings- och utvecklingsarbetet inom närsjukvård och transkulturell hälso- och sjukvård bör fortgå. Överenskommelsen (SAANS) mellan SA och ANS bör omfatta de forskningsprojekt som pågår mellan BUP och Göteborgs universitet.

95 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Scenario 2 Växa ihop Att växa ihop innebär att öka det befintliga samarbetet kring de redan gemensamma vårdprocesserna och att till fullo utnyttja möjligheterna som samlokaliseringen erbjuder. Idag möts patienter och anhöriga av en reception med två skyltar och två receptionister, BUM respektive BUP. Ett första steg är ha en gemensam reception med en gemensam bemanningsplan, gemensam skylt samt gemensamt väntrum. Har man ambitionen att hålla ihop kropp och själ inom barnoch ungdomssjukvården behöver denna ambition bli tydlig och synlig i utformningen av lokalen som ger en första signal till patienten. Detsamma gäller personalutrymmen som lunch- och konferensrum. Personalutrymmena är en resurs för att stötta och utveckla all verksamhet i den gemensamma lokalen. Ett centralt bokningssystem för konferensrum behöver inrättas. För att undvika kollisioner vid bokning, behöver en gemensam mötesplan tas fram som är tillgänglig för samtliga medarbetare. I mötesplanen över det kommande året finns en stomme med de mest förekommande mötena i hela verksamheten inbokade. Eftersom en sådan gemensam planering förutsätter dialog, finns här tillfälle för lärandet om varandras verksamheter. Gemensamma utrymmen som kök och lunchrum är platser för att bygga förstående för varandra som människor och varandras kunnande. All utrustning bör vara tillgänglig för all personal oavsett organisationstillhörighet. Hur man löser vem som kokar kaffe, diskar och liknande praktiska detaljer kan överlåtas till medarbetarna att lösa. Chefernas roll är för det första att se till att skapa förutsättningarna för medarbetarna att lösa denna fråga utifrån perspektivet att de praktiska lösningarna ska gagna verksamheten och öka förståelsen för varandra och varandras verksamheter, för det andra att följa upp kontinuerligt att detta efterlevs. BUM och BUP samarbetar idag kring Flyktingbarnteamet. Med teamets breda och djupa erfarenhet av psykisk-somatisk migrationsproblematik som förebild kan flera medarbetare utveckla hur man samarbetar kring patienten på ett framgångsrikt sätt. Ett sådant utvecklingsområde är att göra fler neuropsykiatriska utredningar tillsammans. BUP möter idag i första hand tonåringar. Ett ökat samarbete mellan BUP, BUM och BUSC skulle bidra till en större helhetssyn

96 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) kring patienter, skapa ett flöde mellan olika åldersgrupper och öka kompetensen i de berörda verksamheterna. Denna kompetenshöjning skapar patientvinster. Ett fördjupat samarbete bidrar även till att skapa hållbarhet i sjukvårdssystemet- och strukturen genom sammanhållna vårdprocesser och samordning av resurser. Det skulle underlätta för patient och anhörig att navigera genom vården. Det gör det möjligt att skapa olika strukturer för olika typer av patienter. Forskningsresultat som nyttiggörs i verksamheterna bidrar till metodutvecklingen och konkret och tillämpbar kunskap. I gemensamma forskningsprojekt får verksamheterna möjlighet att identifiera och formulera relevanta forskningsfrågor med varandra och brukarna.

97 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) De nästa stegen efter utredningen En kommunikationsplan behöver tas fram för att vid lämplig tidpunkt återkoppla på adekvat sätt till samtliga samtalspartners som bidragit till utredningen. Utöver dessa samtalspartners behövs det föras samtal med fackliga organisationer, planeringsledare på VGR, politiker i regionen samt kring specifika frågor rörande IT/IS med ansvariga inom VGR. Enligt VÄSTBUS riktlinjer om skyldighet kring information och samverkan har parterna en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmän. Ytterligare en part är de medicinska sektorsråden inom VGR, Barnsjukvård och Barn- och ungdomspsykiatri. Dessa bör kontaktas och uppdateras kring frågan. Inom ramen för dessa sektorsråd (eller ett nyinrättat) bör även frågan kring barn och unga med migrationsproblematik lyftas. En handlingsplan för hållbar och uthållig förändring och utveckling behöver tas fram, oberoende om beslutsfattarna väljer scenario 1 eller 2, eller en helt annan väg. Handlingsplanens innehåll som bland annat beskriver erbjudandet till patienterna, behöver utformas tillsammans med medarbetarna för att ta vara och bygga vidare på tidigare erfarenheter och den samlade kunskapen och kompetensen. Förändringsledaren bör kunna svara på frågan, vilken syn hen har på ledarskap och förändring samt att denna syn är relevant för att leda ett förändrings- och utvecklingsarbete som bygger på salutogena faktorer. Förändringsledarrollen kräver kompetensen att kunna gå emellan det operativa och det strategiska i det dagliga arbetet samt att skapa förutsättningar för medarbetarna att utveckla sitt medarbetarskap. Planen behöver innehålla beskrivningar av mål, syfte, fattade beslut, värdegrund och vision, tider, resurser och tillgångar, roller, verktyg och redskap, arbetsfördelning, specialisering, uppföljningar respektive utvärderingar, konsekvenser, risker och utmaningar samt vilken omgivande värld man har att förhålla sig till. Den behöver karakteriseras av samma egenskaper som visionen och målet verksamheten har för att skapa patientvinster. Ett hållbart förändrings- och utvecklingsarbete kräver att man lyfter frågan till en högre nivå för att skapa långsiktighet och uthållighet. Konkret innebär detta att omformulera frågan från att byta huvudman till: Hur skapar vi social hållbarhet inom Västra Götalandsregionen vad gäller barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa? När hälsa är ett annat ord för framgång.

98 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Bilagor Bil 1: Kritiska områden för utredningen ( ) Organisatorisk struktur o Utgångsläget är att en överföring skulle ske så att BUP ingår i Barn- och verksamheterna (BUV) vid Angereds Närsjukhus (ANS). Som en egen vårdenhet? På annat sätt? Hur påverkar detta befintliga verksamheter inom BUV, särskilt den barnpsykiatriska- och neuropsykiatriska vård (BUSC) som redan pågår? Hur påverkar det befintlig ledningsstruktur, där nuläget är att BUV leds av en chefsgrupp om tre personer med begränsad tillgång till stabstöd inom ekonomi, HR och med visst administrativt ledningsstöd. Ekonomiska förutsättningar o Kartläggning av budget för BUP och förutsättningar för att motsvarande intäkt tillkommer BUV. Särskilt viktigt är att undersöka finansiering av tjänster som servar BUP men som organisatorisk kan ligga på annan nivå inom SU, t ex läkartjänster och deras finansiering. Medarbetarnas syn på möjligheter och hot o BUP har utvecklat stark profilering och bedriver forskning relaterat till våld. Hur säkras att detta arbete kan fortsätta utvecklas? o BUP har fokus på barn och ungdom med allvarlig psykisk problematik. Hur säkra att insatser till dessa unga säkras. o BUV och särskilt BUSC har utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt relaterat till psykosomatisk som ökar möjligheterna för tidig upptäckt och tidiga insatser och BUM har också en ökande fokusering på detta område. Hur hantera gränssnitt och flöden? o BUV genomför dessutom mycket av det traditionella BUP arbetet både inom generell barnpsykiatri och i stor omfattning inom neuropsykiatri. Finns det risker att det blir otydligt vem som gör vad? Bemanning o BUP har egen administrativ personal och det krävs fortsatt chefsstöd och medverkan i planering av långa mottagningssessioner genom att ordna fika till patientbesök mm. BUV erbjuds via ANS en ganska standardiserad administrativ service där enheterna har låg grad av möjlighet att påverka innehållet och ANS erbjuder inget chefsstöd till vårdenhetschefer. Hur skall detta fungera i en sammanhållen organisation? o BUP måste ha en säkrad läkarbemanning av specialist i barn- och ungdomspsykiatri både på mottagningen men också tillgång till läkarresurs för jourverksamhet. BUV har idag specialist i barn- och ungdomspsykiatri som har sådan uppgift på del av tid och det betyder att läkare behöver säkras till Gamlestaden. Dessutom behöver en ersättningsmodell tas fram för jourverksamheten inom SU. Tillgång till datoriserad journal o BUP har dokumenterat i Melior SU och tillgång till journaluppgifter inom BUP måste säkras även framåt. o BUV har hittills dokumenterat i MediDoc och en övergång till Melior planeras ske under o Behörighetsstrukturern och databastillhörigheten behöver säkras så att vårdflöden mellan SU och BUV+BUP blir patientsäkra; dvs att journalen kan ses som en sammanhållen helhet, där det måste gå att spärra vårdområden på patientens önskemål. o Skillnader i dokumentationsstruktur och principer för diagnossättning Uppföljning av kvalitet o BUP har genom strategisk registrering i Elvis klarat att följa upp vårdgarantin. o Inom ANS har vi aldrig lyckas få sådan ordning på registreringen i Elvis att uppgifter om vårdgaranti blivit tillförlitliga. o Hur skall hanteringen av Elvis slås ihop så att kvaliteten kan garanteras framåt? o Patientsäkerhet Tillgänglighet o Hur hanteras tillgänglighet via telefon? Olika nummer, gemensam hantering, Tele-Q?

99 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Bil 2: Besöksstatistik BUM och BUSC 2014

100 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Bil 3: Antal remisser/behandlingar BUP Gamlestaden, FBT och BUV 2014 BUP Gamlestaden FBT BUV Totalt inkomna remisser Varav accepterade* Varav icke-accepterade** Behandlingar *Nybesök (BUP), Bedömningssamtal (FBT) **Vidarebefordrade

101 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Bil 4: Utredningsmetodik Appreciative Inquiry (AI) Samlar hela systemet. Identifierar styrkor och framtida möjligheter utifrån ett systemperspektiv samt bidrar till att organisationen kan gå från tanke till handling. Logical Framework Approach (LFA) Identifierar vilka resursgap som finns i organisationen samt hur de bör åtgärdas. Deep Democracy (DD) Identifierar, utforskar och uppskattar nejet i organisationen genom demokratiska dialoger. Bil 5: Förteckning över dialogpartners med organisationstillhörighet HSNK: Håkan Mannelqvist BUP Gamlestaden inkl FBT: Björn Magnér, Jon Bergmark, Marie Hellsten, Ole Hultmann, Maria Wadman, Marit Runeman, Marja Onsjö, Martin Wihelm, Jaana Wadstedt, Lina Andersson, Annelie Holmén samt APT Flyktingbarnteamet: planeringsdagar 12 och 13 februari 2015 DSBUS/SU/SA: Marie Carlsson, Jovanna Dahlgren, Eira Stokland, Suzanne Ågård, BUPläkargruppen på APT, Lena Karlsson Nicklasson ANS: Ulla Fransson, Ida Wernered, Monica Lohm, Henry Ascher, Lars Gelander, Stefan Holmberg, Valentina Krasniqi, ANS ledningsgrupp, ANS styrelsepresidium BUSC/BUM: Karin Andersson, Lorna Nicklasson, APT BUSC, APT BUM, workshop med medarbetare från BUSC och BUM vid ANS UM/ANS: APT Rädda Barnen: Centrum för barn i utsatta livssituationer Anna Thom Olin, Sverigeprogrammet Agneta Åhlund Brukarorganisationer: Autism och Aspergerförbundet - Annika Lindström och Ulla Adolfsson Attention Henrik Ragnevi Ananke/OCD Gunilla Jonsson Frisk & Fri Riksföreningen för ätstörningar Caroline Forssbaeck

102 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34) Bil 6: Design för dialogmöte med medarbetare från BUSC och BUM Lyckat för patienterna, lyckat för medarbetarna Medarbetare BUSC Fredrika Smith Jonsson Åsa Kornegård Oddhammar Lena Carlisle Jörnryd Elin Karlsson Lena Hogander Medarbetare BUM Ljiljana Vucevic Ström Linda Åstrand Marianne I. Johansson Projektledare Katja Finger Bakgrund Inför en eventuell överföring av BUP-mottagningen i Gamlestaden till BUV vid ANS pågår en utredning om en lyckad process som skapar patient- och medarbetarmervärden. Enheterna BUSC och BUM har utvecklat en organisationskultur, där enhetscheferna samarbetar i sitt dagliga ledarskap samt i hög grad involverar medarbetarna i utvecklingsarbetet. Det finns idag inget politiskt beslut att BUP Gamlestaden ska byta huvudman från SU till ANS. Däremot önskar man utreda förutsättningar för en eventuell överföring eller ett tätare samarbete mellan enheterna i de olika organisationerna för att öka patientvinsterna. Syfte Enheterna har identifierat sammanlagt 8 medarbetare som representerar sina arbetskamrater och olika professioner för att i dialog med projektledaren för utredningen arbeta fram kriterier för en lyckad process. Under ett samtal den 3 november 2014 kom enhetscheferna och projektledaren fram till att den centrala frågan för vårt arbete lyder Vilka är fördelarna att tillhöra samma organisation? Frågan har ändrats till vilka värden som skapas för patienten genom att tillhöra samma organisation respektive att öka samarbetet mellan organisationerna. Upplägg Medarbetarna har fått möjlighet att delta i ett dialogmöte tillsammans med projektledaren den 18 februari Utöver detta möte finns möjligheten att återkoppla till kollegorna på en APT. På dialogmötet med BUSC och BUM-representanter tillsammans med projektledaren utvecklar vi konstruktiva idéer för att få ett lyckat samarbete som skapar patientvinster. Mötet dokumenteras med hjälp av blädderblock. Modell Arbetsmodellen nedan beskriver inte bara ett verktyg för en strukturerad dialogprocess, utan ett sätt att förhålla sig till människor och utvecklingsfrågor i en organisation på ett styrkefokuserat (salutogent) sätt. I alla system finns det något som fungerar. Ta reda på det. Gör mera av det. Lyssna på nejet hos respektive deltagare, och ta reda på det som vanligtvis inte finns på din radarskärm. Lär av det, och ta med det i framtida resonemang. Prioritera och bestäm vem som gör vad och när. Följ upp, reflektera över vad du lärt dig. Gör om, fast bättre.

103 Kritiska frågor vid byte av huvudman för BUP Gamlestaden Katja Finger April (34)

104 Ärende 7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab, Hälso- och sjukvård Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Tecknande av kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Närhälsan Frölunda Rehabmottagning Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar kontrakt med Närhälsan, avseende neuroteam vid Närhälsan Frölunda Rehabmottagning med driftstart tidigast den 1 juli Sammanfattning av ärendet Närhälsan har ansökt om att få att bedriva Neuroteam inom ramen för sin verksamhet inom Vårdval Rehab vid Närhälsan Frölunda Rehabmottagning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har vid sammanträde den 16 april 2015 godkänt ansökan. Koncernkontoret, Avdelning Hälso- och sjukvård har träffat rehabenheten den 19 maj för en avstämning inför driftstart. Samverkan De fackliga organisationerna har informerats om ärendet den 5 juni. Koncernstab, Hälso- och sjukvård Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag & avtal Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Granskningsprotokoll Beslutet skickas till Maria Lidholm, Närhälsan maria.lidholm@vgregion.se primarvard@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

105

106

107 Ärende 8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab Hälso- och sjukvård Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Tecknande av kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Backa Rehab AB, Backa Rehab Kvillebäcken Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar kontrakt med Backa Rehab AB, avseende neuroteam vid Backa Rehab Kvillebäcken med driftstart tidigast den 1 juli 2015 Sammanfattning av ärendet Backa Rehab AB, Org nr , har ansökt om att få att bedriva Neuroteam inom ramen för sin verksamhet inom Vårdval Rehab vid rehabenheten Backa Rehab Kvillebäcken. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har vid sammanträde den 27 maj 2015 beslutat godkänna ansökan. Samråd De fackliga organisationerna har informerats vid möte den 5 juni Koncernstab, Hälso- och sjukvård Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag & avtal Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Granskningsprotokoll Beslutet skickas till Espen Amundsen, Backa Rehab Kvillebäcken espen.amundsen@blhg.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

108 Protokoll Granskningsprotokoll ansökan om godkännande i Vårdval Rehab Allmänna uppgifter Företagsnamn: Backa Rehab AB Kommun: Göteborg Stadsdel inom Göteborgs Stad: Diarienummer: HS Organisationsnummer: Ekonomisk stabilitet Ekonomi och finansiering Ja Nej Handlingar rörande ekonomisk stabilitet (bevis, intyg, årsredovisning mm) Begärda handlingar har bifogats Ja Nej Begärda handlingar utan anmärkning Ja Nej Nytt företag/företag under bildande Ja Nej Ekonomisk garanti Ja Nej IT Befintliga system avstämt Ja Nej Elektronisk överföring mellan VE och VGR avstämd Ja Nej Uppdraget 1. Tilläggsuppdrag neuroteam Ja Nej 2. Verksamhetsbeskrivning avstämt Ja Nej 3. Verksamhetschef Ja Nej 4. Personal och yrkeskategorier beskrivna Ja Nej 5. Lokaler granskade Ja Nej 6. Ev. underleverantörer redovisade Ja Nej 7. Krav på tillgänglighet > 40 tim uppfylls Ja Nej

109 Kommentar: Rehabmottagningen Backa rehab Kvillebäcken är sedan tidigare godkänd för verksamhet inom Vårdval rehab. Ansökan som detta protokoll avser gäller tilläggsuppdrag neuroteam och har granskats utifrån de krav som är angivna för neuroteam i Kravoch kvalitetsboken. Godkännande Godkännande föreslås Avslag föreslås Underskrift Datum för underskrift: Håkan Hilmér, enhetschef, enhet primärvård

110 Ärende 9 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Astrid Brauer Telefon: E-post: astrid.brauer@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Information om Vårdöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Informationen antecknas till protokollet Sammanfattning av ärendet Information om förhandlingsläget för vårdöverenskommelse 2016 med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

111 Uppdragslista HSN G Ärende 10 Diarienr Datum in Uppdrag Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda ett upphandlingsförfarande avseende intensivträning enligt konduktiv pedagogik.uppdrag HSN från HSN 5. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att påbörja upphandlingsprocess gällande psykiatrisk öppenvård i centrala och västra Göteborg. HSN Uppdrag från HSN 5. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ger i uppdrag till beställardirektören att fortsätta införandet av det nya IT-stödet för nämnderna Uppdraget anses som fullgjort när: a. hälso- och sjukvårdsnämndernas ledamöter får sina handlingar publicerade via en Public 360 App. i sin läsplatta vilket förväntas ske under slutet av b. hälso- och sjukvårdsnämnderna HSNG har fått en slutrapport av pionjärprojektet via projektledaren till nämndsammanträdet i januari HSNG Beställardirektören får i uppdrag att redovisa status på pågående uppdrag vid varje sammanträde. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer under 2015 att tillsammans med övriga fyra hälso- och sjukvårdsnämnder göra en översyn av samrådsformerna tillsammans med pensionärsorganisationerna och vid behov uppdatera bestämmelser om samråd. HSNG Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ger beställardirektören i uppdrag att påbörja en förenklad behovsbedömning kring behovet av neurologi. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ger beställardirektören i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag inför en kommande HSNG upphandling. HSNG Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att förbereda underlag för upphandling av en öppen allmänpsykiatrisk mottagning. HSNG Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att ta fram vårddata som visar på väntetider och tillgänglighet inom all öppen psykiatri, för alla åldersgrupper från barn och uppåt inom hela Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds nämndområde. Alla uppgifter som tas fram ska kopplas och analyseras utifrån den regionala utvecklingsplanen för psykiatri. HSNG Hälso- och sjukvårdsdirektören presenterar en preliminär behovsanalys enligt ovan på sammanträdet den 1 september Processansvarig får i uppdrag att ta fram ett förslag hur man kan genomföra öppna möten genom att streama ljud från sammanträden via internet. Processansvarig får i uppdrag att genomföra en studie över hur mycket ekonomiska resurser för sjukhusvård regionen satsade 2014 i HSNG respektive mellanområde uppdelat på kön. Processansvarig får i uppdrag att genomföra en studie över hur många recept som förskrivits och andelen av dessa recept som hämtats ut under 2014 i respektive mellanområde uppdelat på kön Processansvarig får i uppdrag att genomföra förhandlingar om att Sahlgrenska Universitetssjukhus skall överflytta verksamhet och HSNG ekonomiska resurser till Angereds Närsjukhus enligt befintlig plan för Angereds Närsjukhus. Processansvarig får i uppdrag att inriktningen ska vara att den verksamhet och resurser som överflyttas till Angereds Närsjukhus ska ersättas av minst motsvarande resurser så att Sahlgrenska Universitetssjukhus blir ett ännu vassare sjukhus. HSNG HSNG HSNG HSNG Processansvarig får i uppdrag att redovisa till nämnden hur patienter med psykisk ohälsa tas om hand inom primärvården i Göteborg Processansvarig får i uppdrag att tillsammans med presidiet ha en dialog med SDN Askim-Frölunda-Högsbo och redovisa resultatet vid nästa möte Processansvarig får i uppdrag att genomföra en mer fördjupad utvärdering av det avtal VGR har med Vidarkliniken. Könsuppdelad statistik tas med i utvärderingen i alla fall det är möjligt Kansliet får i uppdrag att göra justeringar i beställlningsunderlag enligt dagens diskussioner till nästa nämnd.

112 Det finns ingen handling kopplad till ärende 11

113 Ärende 12 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Kahn E-post: anna.kahn@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Närområdesplan Askim-Frölunda-Högsbo 2015 Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner föreliggande närområdesplan för Askim-Frölunda -Högsbo Sammanfattning av ärendet Enligt Krav- och kvalitetsboken ska förändringar/uppdateringar i Närområdesplan meddelas och godkännas av berörd hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen. Förändringar har gjorts i fördelningen av boendeenheter. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123 Ärende 13 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Fyll i Förvaltning/enhet Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd Tecknande av kontrakt inom VG Primärvård med PubMed AB avseende Vårdcentralen Östra Göteborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar kontrakt med PubMed AB avseende Vårdcentralen Östra Göteborg med driftstart tidigast den 1 augusti 2015 Sammanfattning av ärendet PubMed AB har till Regionstyrelsen (RS) den 25 november 2014 ansökt om att få bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. Ansökan avser vårdenheten Vårdcentralen Östra Göteborg med adress Ljusårsvägen 100 i stadsdelen Östra Göteborg. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har godkänt ansökan vid sammanträde Koncernkontoret har tillsammans med Västfastigheter granskat verksamheten och funnit brister i den fysiska tillgängligheten som inte möjliggjort kontraktsskrivning. Detta meddelades PubMed AB den 8 maj genom en skrivelse från hälso- och sjukvårdsnämnden. PubMed har den 4 juni 2015 meddelat Koncernkontoret att de kommer att åtgärda de aktuella bristerna innan den 15 juli. Koncernstab Hälso- och sjukvård Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag & avtal Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga 1. Granskningsprotokoll 2. Brev till PubMed AB Besluten skickas till 1. m.alabdullah@pubmedgroup.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

124

125

126 Ärende 14 skickas ut separat

127 Ärende 15 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Susanne Grönbeck Telefon: E-post: susanne.gronbeck@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Avtal Konventionell röntgen upphör i februari 2016 Förslag till beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Ett avtal inom radiologi är tecknat med Aleris sedan mars 2009 till och medfebruari 2014 med rätt till förlängning med maximalt 24 månader, d.v.s till och med februari Avtalet innefattar konventionell (slät) röntgen med ett ekonomiskt tak på 2,8 miljoner kr/år (2009) med prisjustering enl. SCB index. Utföraren har blivit ersatt med knappt kr/år i ersättning från HSNK, dvs1:6 av årsbeloppet, med Närhälsans undersökningar inkluderat är kostnaden /år. Då enbart slätröntgen ingår i Aleris uppdrag behöver patienterna oftast även gå till annan leverantör för att komplettera med MR, CT undersökningar. Det blir ingen sammanhållen och värdebaserad vård med kvalitet för patienten, som får uppsöka två ställen istället för att göra allt på samma gång. VGR s diagnostikråd, med deltagare av förvaltningscheferna, som vill ha en regional helhetssyn inom området. Närhälsan som ingår i detta avtal kan göra en egen avtalsupphandling efter eget behov. Önskvärt är att regionen kan utgå från egen regi. Koncernkontoret/Avdelning kvalitetsstyrning uppdrag avtal Leena Ekberg Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

128 Ärende 16 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal. Specialistvård Handläggare: Susanne Grönbeck Telefon: E-post: susanne.gronbeck@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Avtal om mottagning inom urologi upphör februari 2016 Förslag till beslut 1. Informationen antecknas till protokollet Sammanfattning av ärendet Ett avtal inom urologi är tecknat med AB Christer Dahlstrand sedan mars 2009 till och med febr. 2014, med rätt till förlängning med maximalt 24 månader, d.v.s. till och med febr Avtalet innebär att vårdgivaren enligt nuvarande avtal har 3400 läkarbesök, 200 operationer och 400 besök hos sjuksköterska/uroterapeut per år. Produktionen på avtalet har de sista två åren legat på 12 resp 13% med 850 besök varav 250 är sjukvårdande behandlingar. Vårdgivaren har även en egen ersättningsetablering inom urologi. Två nya urologmottagningar som tidigare varit kirurgi har tillkommit sedan 2012 och 2013, med god kapacitet. De arbetar 140 % vardera per mottagning. Tidigare har tillgänglighetsavtal kortat köer inom området. Skulle det behövas igen längre fram, får ett sådant tillkomma. Andra områden inom sjukvården prioriteras i nuläget. Vid presidieavstämning den 3 juni 2015 förordar Göteborgs Hälso-och sjukvårdsnämndens presidium att nytt avtal inte är aktuellt i nuläget. Koncernkontoret/ Avdelning kvalitetsstyrning uppdrag avtal (AKUA) Leena Ekberg Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

129 Ärende 17 1 (3) Rapport Datum Diarienummer HSNG Koncernkontoret Handläggare: Ulla Berggren Telefon: E-post: ulla.berggren@vgregion.se Underlag/behovsbedömning gällande upphandling av vårdtjänster inom neurologi i öppenvård, enligt Lagen om offentlig upphandling LOU Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd gav beställardirektören i uppdrag att påbörja en förenklad behovsbedömning kring behovet av neurologi. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd gav beställardirektören i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag inför en kommande upphandling. Sammanfattning 2014 omfattade nuvarande vårdavtal, individer i öppenvård. Neurologin är generellt underbemannad inom regionen och den volym som nuvarande vårdavtal omfattar, kan inte läggas på övriga befintliga resurser. Vårdcentralernas möjlighet att remittera för stöd i diagnostik och behandling skulle avsevärt minska om nytt vårdavtal inte skulle upphandlas. Väntetider för första besök/konsultation skulle avsevärt öka, med risk för patientsäkerhet, samt att vårdgarantin inte kan hållas. Ett avsevärt antal patienter med progressiva eller stationära neurologiska sjukdomar som kräver långsiktig uppföljning, skulle få svårt att få kontinuitet och tillgänglighet för sitt vårdbehov. Upphandling och utarbetande av förfrågningsunderlag bör startas omgående för att säkra medborgarnas tillgång till vårdtjänsten. Nuvarande vårdavtal upphör Förfrågningsunderlag bör publiceras under juni månad, för att Lag om offentlig upphandling ska kunna följas och garantera kontinuitet för medborgarna/patienterna. Bakgrund I Västra Götalandsregionen finns neurologiresurser inom öppenvård vid Sahlgrenska sjukhuset, Frölunda specialistsjukhus, Angereds närsjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus samt Skaraborgs sjukhus. I Göteborgs Hälso- och sjukvårdsområde finns även en specialistläkare i neurologi inom den s.k. nationella taxan, som under 2014 tog emot ca 700 patienter. Ett upphandlat vårdavtal enligt LOU har funnits sedan 2004, där den senaste upphandlingen genomfördes Detta avtal löper ut Mottagningen har idag patientgrupper med förvärvade hjärnskador orsakade av trauma, stroke, tumörer, kroniska sjukdomar som MS och Parkinson, migrän, huvudvärk och smärtproblematik genomförde mottagningen åtgärder för 2145 individer, med en medelålder av 56 år. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

130 (3) Det är huvudsakligen vårdcentraler som remitterar (83 % av totala antalet remisser). 56 % av patienterna kommer från Göteborgs Hälso- och sjukvårdsområde. Pågående vårdavtal omfattar 5,3 miljoner per år. Åtagandet omfattar stöd till primärvården i diagnostik och behandling, samt långsiktig uppföljning av patienter med progressiva eller stationära neurologiska sjukdomar. Lägesbeskrivning Statistik från primärvården visar att det 2012 fanns individer - dvs. 6 % av befolkningen i Västra Götalands Regionen - med neurologisk huvuddiagnos. Resursmässigt kan siffror redovisas vad gäller tillgång till neurolog, samt fördelning av öppenvårdsbesök till neurologisk specialistsjukvård i Västra Götalandsregionen 2013 se tabell: Vårdgivare Antal specialist läkare 2013 Antal STläkare 2013 Slutenvård 2013 Öppenvård 2013 Regionala medicinska riktlinjer finns utarbetade vad gäller t.ex. migrän, TIA och stroke. Diagnostisering och behandling av migrän sköts via primärvården, men vid diagnostisk tveksamhet, remitteras patienten till neurolog i enlighet med regionala medicinska riktlinjer. Detsamma gäller diffus värk/smärta, spänningsrelaterad huvudvärk, ospecifik yrsel mm. Uppdraget i nuvarande vårdavtal omfattar stöd till primärvården i diagnostik och behandling. En regional medicinsk riktlinje för gränsdragning mellan neurologi och allmänmedicin - samordning och tolkning, håller på att tas fram via Program och Prioriteringsrådet och beräknas vara klar juni Vid kontakter med ordföranden i regionala medicinska sektorsrådet i neurosjukvård, framkommer att neurologin generellt är underbemannad både nationellt och i Västra Götalandsregionen. Inom Göteborgsområdet är tillgången på specialistläkare inom neurologi något bättre, men det fria vårdvalet och personalbrister ute i regionen gör att patienter söker sig till Göteborgsområdet för specialistvård. Antal utförda öppenvårdsbesök 2013 SU Ca ja ja FSS 2,5 0 nej ja ANS 2,5 0 nej ja NU 4 6 ja ja Skas 2,7 5 ja ja SÄS 8 2 ja ja Nat 1 0 nej ja 512 taxan Vårdavtal 1,5 0 nej ja 1 382

131 (3) Befintliga enheter med neurologimottagning inom öppenvård, anser sig inte kunna ta emot en ökad volym, motsvarande den volym som idag utförs via det upphandlade vårdavtalet. Vårdcentralernas möjlighet att remittera för stöd i diagnostik och behandling skulle avsevärt minska då enheterna i så fall i större utsträckning måste prioritera. Samtidigt skulle väntetider för första besök och konsultation avsevärt öka, med risk för patientsäkerhet, samt att vårdgarantin inte kan hållas. Ca 30 % ( personer) av mottagningens patienter har progressiva eller stationära neurologiska sjukdomar som kräver långsiktig uppföljning. Även dessa patienter skulle få svårt att få kontinuitet och tillgänglighet för att kunna tillgodose vårdbehovet. Antal patienter som väntar på förstabesök inom öppenvård neurologi inom Göteborgsområdet i februari 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 237 Frölunda specialistsjukhus, Göteborg 62 Angereds Närsjukhus, Göteborg 113 Öppenvårdsmottagning upphandlat vårdavtal enligt LOU 112 Förslag Upphandling av nytt vårdavtal genomförs enligt Lag om offentlig upphandling LOU, gällande öppenvårdsmottagning inom neurologi. Uppdraget är detsamma som tidigare upphandlade vårdavtal: Stöd till primärvård i diagnostik och behandling Långsiktig uppföljning av patienter med progressiva eller stationära neurologiska sjukdomar. Något ökad vårdvolym, förslagsvis åtgärder. Framförallt öka volym vad gäller telefonrådgivning. Demensutredning exkluderas. Inkludera neuropsykologisk testning, dels för bättre underlag vid diagnostisering, dels för bättre underlag till Försäkringskassan vid bedömning av arbetsförmåga. Inkludera tillgång till fysioterapeut för stöd i diagnostisering, bedömning av arbetsförmåga samt behandling. Fysioterapeut kan med fördel innebära samarbete med enhet inom Vårdval Rehab som har tilläggsuppdrag neuroteam. Neuroteamen inom Vårdval Rehab har tillgång till fysioterapeut, arbetsterapeut samt logoped. Beräknad kostnad 6-6,5 miljoner kronor, där ersättning baseras på samma arvode som ges enligt Förordning om läkarvårdsersättning med beräknad volym utifrån 2014 års åtgärder. Bevaka regionala medicinska riktlinjer som berör uppdraget, både befintliga och de som är under utarbetande. Förfrågningsunderlag framtas snarast för att kunna följa Lagen om offentlig upphandling LOU och för att säkra kontinuitet i uppdraget.

132 Ärende 18 1 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Beställningsunderlag 2016 Inledning och bakgrund Sjukvården ges till den men störst behov först. Den ska vara jämlik, jämställd och likvärdig. Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Mål och Inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de viktigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika behovsgrupper i befolkningen. Därför måste arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. Vision Västra Götaland Det goda livet Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering Fokusområde i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna - En god hälsa - Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga Inledning Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården stiger, och det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med aktuella problem såsom tillgänglighetsbrister och bristande samordning. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Även om hälsan är förbättrad som helhet, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter, Det finns ett klart samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten samt förebygga ohälsa bland barn. Till grund för beställningen måste det finnas hälsoekonomiska kalkyler.

133 2 Skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Aktiviteter/uppdrag Öka samarbetet med frivilligorganisationer och ideella organisationer Upptäcka och förebygga sjukdomar i tid Hälsofrämjande insatser tillsammans med SDN med fokus på grupper med särskilda behov. Vården som erbjuds är jämlik och jämställd Aktiviteter/uppdrag Kartlägga upplevd sämre hälsa hos kvinnor med funktionsnedsättning Förbättra folkhälsa med sikte på att få ökad livslängd för alla. Särskilda satsningar för grupper med kortare livslängd Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd En analys av i vilka områden många uteblir från hälsokontroller inom mammografi och cytologiska hälsokontroller hos kvinnor, och lämna förslag på hur de kan öka i dessa områden. Individbaserad statistik ska vara könsuppdelad Hälso- och sjukvården i Västra Götaland är kvalitetsdriven Aktiviteter/uppdrag Vården ska vara säker Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska skador i vården Vården ska vara patientfokuserad Vården ska vara personcentrerad Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Vårdpersonalens patienttid ska öka Informationskampanj på 1177 enligt regionfullmäktiges beslut Informationen till patienter och anhöriga ska samordnas bättre Förbättra mottagandet (bemötande och service på själva mottagningen) på akuten och sänka väntetiden För att höja kvalitén för svårt sjuka ska på sikt erbjudas enkelrum vid sjukhusvistelse För att höja kvalitén ska förlossningen på sikt erbjuda enkelrum vid sjukhusvistelse Säkerställa att Lundby och Frölunda specialistsjukhus fortsätter bedriva och utveckla sina verksamheter

134 3 Angereds Närsjukhus ska utvecklas och säkerställas enligt plan Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Lägga vikt vid att försäkra sig om att patienter är mer medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Respekt och bemötande för alla patienter måste förbättras även för äldre och ungdomar Vården ska vara effektiv Följa upp att primärvårdsenheter kan erbjuda gynekologisk vård i enlighet med Kravoch kvalitetsboken Vården ska ges i rätt tid Minska kön till kataraktoperationer Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov Invånarna erbjuds en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Aktiviteter/uppdrag Utveckla dialogen mellan kommunen (SDN) och HSN för bättre samverkan Tillsammans med kommunen skapa boende med medicinsk/geriatrisk kompetens för att ta hand om sköra äldre. Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök Fortsatt utveckling av familjecentraler och familjecentrerade arbetssätt Mål för grupper i befolkningen Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Aktiviteter/uppdrag Starta ett ACT-team i Göteborg (Acceptance and Commitment Therapy ) Grön rehab. Säkerställa befintlig verksamhet Följ upp att enheter inom VGPV har fullgod psyko-socialkompetens i enlighet med Krav och Kvalitetsboken Öka dialogen med Samordningsförbunden

135 4 Personer med kroniska sjukdomar Aktiviteter/uppdrag Kompetenscentrum för smärta som stödjer primärvården Utökad klimatvård och rehabilitering för patienter med psoriasis och reumatism ger en förbättrad livskvalité samt ökat välmående Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Aktiviteter/uppdrag Fungerande vårdkedjor för sjuka äldre Handlingsplanen för sköra äldre ska följas Utveckla och pröva nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt Bättre kontinuitet på läkare på äldreboenden och ordinarie personal med medicinsk/geriatriks kompetens Förenklad telefonkontakt till sjukvården för äldre Barn och unga Resultatmål Ökad överlevnad för nyfödda barn i synnerhet i de områden överlevnaden är lägre Aktiviteter/uppdrag Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn Bättre samordnad sjukvård för barn med funktionsnedsättning utifrån barnperspektivet En satsning på förebyggande insatser, Samarbeta med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och samtidigt erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktade till barn/ungdomar och deras vårdnadshavare Vårdgivarna ska ha rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa I möjligast mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, till ex familjecentraler/ungdomscentraler Stärkt föräldrastöd

136 5 Nämnden ska arbeta för att familjecentraler etableras i varje stadsdel Vårdgivarna ska verka för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen Fluorlackning ska erbjudas barn från förskoleklass t o m årskurs 5, och med utökad frekvens till barn med speciellt dålig tandhälsa Personer med cancersjukdomar Aktiviteter/uppdrag Tiden från diagnos till behandling för cancer ska sänkas Se till att cancerbehandling sätts in omedelbart efter diagnos Stödet till anhöriga ska utvecklas

137 T VÄSTRA Ärende 19 Kl) ^ GÖTALANDSREGIONEN Delegeringsprotokoll frän Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av delegering frän hälso- och sjukvärdsnämnd 5 Göteborg Centrum-Väster Uppföljning vardenhet inom VG Primärvärd HSN Beslut 1. Beställardirektören har träffat en överenskommelse om äterbetalning med följande värdgivare: Citysjukhuset +7 KB, Anders Nordkvist, Denise Konopik samt Thomas Westin. Sammanfattning av ärendet Enligt krav- och kvahtetsboken för VG Primärvärd, punkten 3.18, har Västra Götalandsregionen rätt att genomfbra en verksamhetsgranskning/medicinsk revision för att säkerställa att värdcentralen +7/Citysjukhuset fullföljer sina ätaganden enligt krav- och kvalitetsbokens intentioner och bestämmelser. En verksamhetsgranskning/medicinsk revision av verksamhetema vid den aktuella värdmottagningen genomfördes under vären Granskningen omfattade dels värdcentralen +7/Citysjukhuset, dels Denise Konopiks, Anders Nordkvists och Thomas Westins respektive verksamhet enligt den s.k. nationella taxan. Verksamhetsgranskningen/medicinska revisionen redovisade väsentliga brister i fullgörandet av de granskade verksamhetema. Under vären 2014 träffades en överenskommelse mellan partema om äterbetalning av felaktigt utbetald ersättning. ilph Harlid /Beställardirektör Beslutet skickas till + eventuella bilagor Göteborgs hälso- och sjukvärdsnämnd för anmälan Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post; Koncernstab Ekenäsgatan 15, Boras hälso- och sjukvärd Lillhagsparken 5, Göteborg Regionens Hus Drottninggatan 1, Mariestad Göteborg Kilbacksgatan 32, Uddevalla

138 1 (1) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av delegering från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Beslut om särskilt arvode enligt nationella taxan, lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, utifrån ansökan från Johan Sjösten, Elitrehab, Kaserntorget 11, Göteborg, Vårdgivarkod 0099 Diarienummer HSNG Beslut Ansökan avslås. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen följer Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi. Vägledningen är framtagen av Sveriges kommuner och Landsting (SKL), Fysioterapeuterna och Landstingen i samarbete. Beslutsunderlag Av ansökan framgår att kravet på yrkeserfarenhet är uppfyllt. Av de utbildningar som redovisats i ansökan kan sökanden tillgodoräkna dig 22,5 högskolepoäng: Evidensbaserad fysioterapi/sjukgymnastik, 2012, 7,5 hp Idrottsmedicin Idrottsfysiologi, 2013, 7,5hp Idrottsmedicin Hälsofrämjande styrketräning, 2014, 7,5hp För att vara berättigad till särskilt arvode behöver utbildningen kompletteras utifrån de krav som ställs i förordningen (1994:1 120) om ersättning för fysioterapi med 22,5 högskolepoäng. Beslutsdatum Ulla Berggren Planeringsledare Beslutet skickas till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd för anmälan Priverahandläggare maria.albertsson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

139 TCTVÄSTRA 1(2) GÖTALANDSREGIONEN Y DelegeringsprotokoII frän Västra Götalandsregionen Undertecknande av tillägg till hyreskontrakt Mottagning Unga Vuxna HSNG Ordförandes beslut Ordförande beslutar att underteckna tillägg till hyreskontrakt för Mottagning Unga Vuxna. Sammanfattning av ärendet Mottagning Unga Vuxna (MUX) startade hosten 2014 i Axesshuset, Göteborg. Verksamheten finns för närvarande i provisoriska lokaler, medan ombyggnation av ordinarie lokaler pägär. Inflyttning i ordinarie lokaler beräknas kunna ske till sommaren När tidigare hälso- och sjukvärdsnämnd 5 beslutade att inrätta MUX, beslutade de ocksä att nämnden skulle stä som hyresgäst pä kontraktet för lokalema. Därmed ska hyra och kostnaderkopplade till ombyggnationen fmansieras av nämnden. Ett ursprungligt hyreskontrakt finns för de ordinarie lokalerna, vilket regierar grundhyran innan ombyggnation. Nu har Västfastigheter och fastighetsägaren Göteborgs Stad enats om ett tilläggskontrakt som regierar grundhyran efter ombyggnation. Detta tilläggskontrakt mäste nu skrivas under. Ärshyran blir cirka 801 tkr per är. Medel finns avsattai hälso- och sjukvärdsnämndens budget. Kostnaden kommer belastaposten övrigprimärvard i ekonomibilagan. Tidigare har hanteringen av hyreskontrakt kurmat skötas av hälso- och sjukvärdschefen via delegation, men pä grund av de centrala kansliemas omorganisation finns i nuläget inte giltig delegationsordning. Därmed krävs ett politiskt beslut om undertecknande av hyreskontraktet. Da ärendet brädskar är bedömningen att hälso- och sjukvärdsnämndens avgörande inte kan inväntas. Beslutsunderlag Tilläggskontrakt lokal Mottagning Unga Vuxna Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Koncernstab Ekenäsgatan15, Boräs hälso- och sjukvärd Lillhagsparken 5, Göteborg Regionens Hus Drottninggatan 1, Mariestad Göteborg Kilbäcksgatan 32, Uddevalla

140 ? VÄSTRA 2(2) ^ GOTALANDSREGIONEN Beslutsdatum ^ ^ JohÄFält Ordförande Beslutet skickas till till Göteborgs hälso- och sjukvärdsnämnd för anmälan Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Koncernstab Ekenäsgafan 15, Boräs hälso- och sjukvärd Lillhagsparken 5, Göteborg Regionens Hus Drottninggatan 1, Mariestad Göteborg Kilbäcksgatan 32, Uddevalla

141 Samordningsförbundet Göteborg Nordost Ärende 20 PROTOKOLL STYRELSEN Sammanträde Dnr 0002/15 22 t o m 33 Tid: kl 9,00 12,00 Plats: Samordningsförbundet Göteborg Nordost Ledamöter Närvarande: Beatrice Berglund, Arbetsförmedlingen Åsa Lindgren (Mp), Västra Götalandsregionen Ali Moeeni (S), Göteborgs Stad Eva Svensson, Försäkringskassan Ersättare Närvarande: Jimmy Selind, Arbetsförmedlingen Katarina Flisak (M), Göteborgs Stad Marie Eberhardt-Herkestam, Försäkringskassan Frånvarande: Håkan Linnarsson (S), Västra Götalandsregionen Övriga Henrik Svedberg, förbundschef Pernilla Hofmann, bitr.förbundschef/processtödjare Sekreterare: Pernilla Hofmann Justeras: Beatrice Berglund Ordförande Åsa Lindgren Vice ordförande 1(7)

142 Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL STYRELSEN Sammanträde Dnr 0002/15 22 t o m 33 Sammanträdet öppnas Beatrice Berglund hälsar välkommen. 22 Fastställande av dagordning Förslag om ändrad ordning i dagordningen så att 27 blir 25, 25 blir 26 och 26 blir 27 Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att Med föreslagna ändringar godkänna dagordningen 23 Val av justerare Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att Utse Åsa Lindgren 24 Delårsrapport mars 2015 Handlingar: TU: Delårsrapport Samordningsförbundet Göteborg Nordost Delårsrapport Samordningsförbundet Göteborg Nordost Ärendet: Samordningsförbundet Göteborg Nordost skall förutom årsredovisning redovisa verksamhetens resultat per 31 mars respektive 31 augusti. Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att Godkänna delårsrapporten för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Att Översända delårsrapporten för kännedom till respektive medlem i Samordningsförbundet Göteborg Nordost 2(7)

143 Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL STYRELSEN Sammanträde Dnr 0002/15 22 t o m Ansökan om utökat bidrag Handlingar: Ansökan om utökat bidrag Powerpoint-presentation fördelningsmodell Ärendet: Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutade vid sitt sammanträde att ansöka om utökat bidrag från huvudmännen för Motivet är den omfattning av människor som är i behov av stöd och den komplexa situation som många människor lever under i nordöstra Göteborg års totala bidragsnivå till förbundet är 13 mkr. Analys av den nya fördelningsmodellen som gäller från 2016 utgår från försörjningsmått visar att modellen missgynnar områden med stora behov. Styrelsen förordar att Samordningsförbundet Göteborg nordost gör en skrivelse och sänder till övriga förbund i Göteborg, till Malmö och till Nationella rådet för att påtala konsekvenser av fördelningsmodellen. Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att Ge förbundschefen i uppdrag att författa en skrivelse till Nationella rådet för att upplysa om de konsekvenser en ny fördelningsmodell kommer att få. Att Förbundschefen får i uppdrag att skriva om ansökan om utökat bidrag utifrån konsekvenser av fördelningsmodellen Att Presidiet får i uppdrag att skicka ansökan till förbundets huvudmän 26 Utökning av Dino Handlingar: TU: Dino Samverkansplan Dino Ärendet: Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Nordost har i budget för 2015 beslutat om en fortsatt satsning på Dino. Tillsammans med övriga fem samordningsförbund i området har Samordningsförbundet Göteborg Nordost ansökt om medel från ESF. Dino ingår som delprojekt i ansökan och vid beviljande av medel får samordnaren en utökad roll som delprojektledare. 3(7)

144 Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL STYRELSEN Sammanträde Dnr 0002/15 22 t o m 33 Inför att Dino blir en del av ett gemensamt projekt föreslås att nuvarande anslag utökas för att tidigarelägga arbetet med ett utvecklat Dino. Bilagt tjänsteutlåtandet finns samverkansplanen för Dino. Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att: ge stöd till att utöka samordnartjänsten för Dino från 50 % till 100 % från och med till och med Att: ge stöd till att utöka arbetsmarknadscoach för Dino från 50 % till 100 % från och med Att: Öka anslaget till Dino med 125 tkr till totalt tkr för Projektplan behovskartläggning Handlingar: Projektplan Behovskartläggning Ärendet: Förbundet har påbörjat ett arbete för ett projekt under ett års tid i syfte att kartlägga behov hos den grupp individer i nordöstra Göteborg som är långtidsberoende av försörjningsstöd från socialtjänsten. Avsikten är att identifiera de behov av stöd, insatser och samverkan som dessa individer har, och att bygga kunskapsunderlaget underifrån med utgångspunkt från de berörda individernas delaktighet i beskrivning av sin situation. En referensgrupp med koppling till förbundets fyra huvudmän har utsetts. Beredningsgruppen har föreslagit att projektet byter namn till Resursinventering. Styrelsen föreslår att ändra namn till Behov- och resursinventering/ aktivitetsplanering. Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att Ändra namn från behovskartläggning till Behov- och resursinventering/aktivitetsplanering 4(7)

145 Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL STYRELSEN Sammanträde Dnr 0002/15 22 t o m 33 Att Godkänna rapporten av projektplan för behov- och resursinventering/ aktivitetsplanering 28 Attestordning Handlingar: TU: Attestordning Ärendet: Samordningsförbundet Göteborg Nordost fastställde regler och attesträtt vad avser förbundets egen verksamhet samt verksamheten vid förbundets sekretariat. Attestordningen löper ut Föreslagna regler och attesträtt föreslås gälla från t.o.m Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att Anta Regler och attestordning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Att Gällandetid för Regler och attestordning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost är Återrapportering av ansökan till ESF a. Inkluderande rehabilitering Handlingar: Ansökan Inkluderande Rehabilitering b. Ny utlysning juni 2015, PO 1 och PO 2 30 Revisionsberättelse Handlingar: Revisionsberättelse 2014 Revisionsberättelse och revisionsredogörelse 2014 Revisionsredogörelse 2014 Samordningsförbundet Göteborg Nordost beslutar Att Notera att revisionsrapporten för 2014 är mottagen 5(7)

146 Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL STYRELSEN Sammanträde Dnr 0002/15 22 t o m Information från PMG Mats Leffler, enhetschef, och Karin Råtts, skötare, kommer från Psykiatrisk Mottagning i Gamlestaden och presenterar verksamheten och det samverkande teamet vid mottagningen. 32 Rapporter a. Meddelande om ny ersättare i styrelsen från Försäkringskassan Marie Eberhardt Herkestam ersätter Eva Åkerström b. Nationellt nätverk mars i Linköping Förbundschef och biträdande förbundschef deltog c. Styrelseutbildning april i Marstrand Åsa Lindgren, Karin Flisak och förbundschefen deltog d. Beredningsgruppen Beredningsgruppen sammanträdde , extra möte planeras e. Information till nämnder Förbundschefen ska träffa de politiska nämnderna i stadsdelarna samt Hälsooch sjukvården under våren för att informera om Samordningsförbundet f. 10-årsjubileum Planering pågår och inbjudan kommer att skickas under maj månad g. Övrigt Förslag om utökad tid för styrelsen genom att förbundshefen undersöker möjligheten till en lunch-till-lunch konferens under hösten Förslag att med extra medel stötta teamen med teamutveckling Ny representant efter Eva Svensson från Försäkringskassan i styrelsen är från Maria Öystilä Ali önskar att inbjudan till nämnderna ska ske till förvaltningsbrevlådan och inte till varje politiker för sig 33 Sammanträdet avslutas Beatrice Berglund avslutar mötet Bilagor 24 Handlingar: TU Delårsrapport Delårsrapport Samordningsförbundet Göteborg Nordost 6(7)

147 Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL STYRELSEN Sammanträde Dnr 0002/15 22 t o m TU Dino Samverkansplan Dino 26 Projektplan Behovskartläggning 27 Ansökan om utökat bidrag 28 TU: Attestordning 29 a) Ansökan Inkluderande Rehabilitering 30 Revisionsberättelse 2014 Revisionsberättelse och revisionsredogörelse 2014 Revisionsredogörelse (7)

148

149

150

151

152

153

154

155 Statistik uppföljning Barnmorskeverksamhet i MM BMM Angered BMM Bergssjön BMM Gamlestan BMM Munkebäck BMM Kungshöjd BMM Gibraltar BMM Majorna BMM Frölunda /Styrsö BMM Linnestaden Familjecentralen Trädet BMM Askim BMM Torslanda BMM BMM Brämare - Backa/ gården Kärra Antal inskrivna Registrering i TD Antal besök Gravida (x 1) Antal besök Preventivmedel (X 2) Antal besök Abortrådgivning ( x 2) Antal besök Cytologprovtagning Antal besök STI (x 2 ) BMM Biskopsgården Familjecentralen Tuve BMM Eriksberg Antal familjecentraler verksamheten samverkar med Andel gravida som avviker från basprogrammet (>9 besök) Andel gravida med BMI >30 Andel förstagångsföräldrar som gårr föräldrautbildning (>50%) Andel gravida som genomgått AUDIT Andel gravida som genomgått våldsscreening Statistik finns ej att tillgå för tillfället, då nya Graviditetsregistret är under omarbetning och uppbyggnad. X 1 Ingår både Barnmorske och Läkarbesök x 2 Preliminärt beräknade, då många besök ofta är en kombination av olika typer av rådgivning så som preventivmedel/sti/ abort samtal) Deltagande i familjecentral/familjecentrerat arbetssätt ja ja nej nej nej nej nej nej ja ja nej nej ja nej nej ja nej Deltagande i tillgänglighetsdatabasen ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja

156 Sida 1(7) Delårsrapport BUM 2015 Datum Diarienummer PVB Barn- och ungdomsmedicin Handläggare Peter Almgren Kungsgatan Göteborg Under det senaste året har ledningsgrupp och förvaltning försökt analysera det barn- och ungdomsmedicinska uppdraget enligt vårdöverenskommelsen Olika perspektiv, såsom interna styrkor och svagheter, omvärldsanalys, inhämtande av reflektioner från vårdgrannar och medarbetare. Vad består uppdraget av i dag, såsom världen och vården har förändrats? Lyckas vi ge barn och unga den jämlika och goda specialistvård som krävs? Under ett halvdagsseminarie den 3 mars bjöd styrelsen för beställd primärvård in politiker och tjänstemän på beställarsidan för att åskådliggöra och diskutera detta, i relation till våra vårdgrannar. De senare representerades i form av en inbjuden panel med bl.a. regionsjukhuset, närsjukhus, offentlig och privat primärvård, barn och ungdomspsykiatri, elevhälsa m fl. Under dagen presenterades den barn och ungdomsmedicinska verksamheten i form av patientfall samt efterföljande analys och diskussion. Omvärldsperspektiv, förändringar i vårdbehov (t.ex. ökad vårdtyngd i specialiserad primärvård, flyktingströmmar) samt brister i vårdkedjorna var centrala frågor. Åhörarna fick ställa frågor till panel och BUMs ledningsgrupp som höll i dagen. BUM avslutade med en del visionära framtidsglimtar, t.ex. där vi utvecklar ett kompetenscentra för allmänpediatrik och utbildar ST läkare, startar innovativ samverkan med Angereds Närsjukhus, utvecklar vårt forskningscentra för familjestödsmetoder och gruppbehandling för barn med psykisk ohälsa, t.ex. smärta och psykosomatiska besvär. Det framkommer tydligt och stärks av flera vårdgrannar att BUM modellen är en styrka och en tillgång för barnen i området, som uppgår till nästan hälften av alla barn i regionen. Det finns ojämlikheter inom vårt område när det gäller resurser och uppdrag, men naturligtvis också i regionen där man inte har denna förstärkta specialistvård nära barnen och familjerna. Vår förhoppning och önskan efter dagen var att öppna upp diskussionen kring vad BUM skall göra, vad vårt uppdrag skall bestå i såsom omvärlden ser ut idag. Vi ser behovet av en förstärkt nära specialistvård för barn och unga, som innefattar länssjukvård/allmänpediatrik samt också tänker och omhändertar med helhetssyn ned mot första linjens vård. Närhälsan Barn- och ungdomsmedicin Kungsgatan 11, Göteborg, vxl

157 Datum Diarienummer PVB Konkret till vårdöverenskommelsearbetet 2016 önskar BUM att beställarnämnderna vill utveckla verksamheten i en gemensam handlingsplan som spänner över 3-5 år. Vi kommer att föreslå våra tankar om en barnsjukvård i primärvården som på ett jämlikt och kvalitetsfullt sätt tar hand om de glapp och brister vi idag ser på fältet. Vi äskar också medel för att anställa ST läkare i barnsjukvård, för att säkra tillgången på barnläkare i regionen och ge dem en bra plattform i form av ett allmänpediatrisk tänkande, något som sedan flera år tillbaka inte återfinns på sjukhusen. Viktiga händelser för övrigt delår 1: Öppnandet av nya Närhälsan Hisingen Barn- och ungdomsmedicin 9 mars på Vågmästareplatsen, en sammanslagning av tidigare Backa och Biskopsgårdens BUM. Närhälsan BUM driver nu 10 stycken traditionella barnmottagningar samt har en forskningsenhet och en mottagning för psykisk ohälsa hos unga vuxna. Svar på frågorna: Redogör för hur verksamheten registrerar i tillgänglighetsdatabasen samt eventuella åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten. - Alla registrerar i tillgänglighetsdatabasen, även våra nya verksamheter, Mottagning Unga vuxna och Närhälsan Hisingen BUM. Lokalerna har inga tillgänglighetsproblem förutom Öckerö Barnmottagning där projektering pågår för nya lokaler. Redogör för mottagningarnas deltagande i olika former av samverkan med andra vårdgivare så som barn- och ungdomspsykiatrin samt med kommunerna/stadsdelarna för att uppnå målet i Västbus. Redogör för de förändringar som sker under år Deltar i alla Västbus möten som vi kallar eller blir kallade till samt är även representerade i delregional styrgrupp och lokala styrgrupper. - De flesta har schemalagda möten med BUP och BUH. Barnhälsovårdsteam i Kungälv 2-3 ggr per termin. - Förändringar 2015 är att vi anställt en vård och stödsamordnare i Väster, för PRIO medel ursprungligen från LGS. Hon arbetar med bl.a. Västbus riktlinjer som bas. Huvudsakligen samverkar vi med BVC och förskola/skola samt socialtjänst.

158 Datum Diarienummer PVB I f.d. HSN 4 tillsammans med SKL finansierar en processledare under HT 2014 VT 2015 som har i uppdrag att samordna berörda förvaltningar och myndigheter i SIMBA området i det gemensamma uppdraget att ta fram en gemensam styrmodell när det gäller samverkan barn och unga med psykisk ohälsa. Områdeschef B1 ingår i denna projektgrupp. Redogör för hur Närhälsan arbetar med att implementera barnkonventionen vid samtliga mottagningar. - Tyvärr inte strukturerat, även om vi anser oss till mångt och mycket uppfylla barnkonventionen när det gäller åldersanpassad miljö och information, delaktighet i behandling, lika behandling, att barnets åsikter är hörda. PV chef är sekreterare i en arbetsgrupp under HSA, kopplat tilll sektorsrådet barnsjukvård som skall arbeta fram kvalitetsindikatorer för barnsjukvården, baserade på just barnkonventionen som värdegrund. - BUM har tagit del av implementeringsplanen för FNs barnkonvention från kommittén för rättighetsfrågor. Redogör hur mottagningarna arbetar med att stärka patientens ställning - Återkommande patientnöjdhetsenkäter under året. - Brukarråd skapas på Mottagning Unga vuxna - En intervjurunda gjordes på BUM Kungshöjd och Frölunda i höstas med utgångspunkt på patientens allmänna syn på vår verksamhet och vårt uppdrag. Redogör för hur mottagningarna arbetar för att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt. - Inkorporerad del av allt omhändertagande och all vård vi utför. - Stöttar första linjen genom specialist BVC - Rådgivning i telefon av erfarna barnsjuksköterskor - Dietister i Kungälv och Södra Bohuslän ute och föreläser för föräldrar och vårdpersonal som en del i ett hälsofrämjande uppdrag. Redovisa vilka mottagningar som är anslutna till Mina vårdkontakter eller hur utvecklingen av annan möjlighet till kontakt för avboka och/eller boka tid via internet. - Alla enheter nu anslutna och använder mina vårdkontakter och funktionsbrevlåda. - Webbokning, t.ex. Frölunda återbesök till alla läkare, Hisingen BCG vaccination, Kungshöjd provtagning, men det går trögt. Ett hinder för utvecklingen, förutom vanans makt, är att vi arbetar på

159 Datum Diarienummer PVB specialistnivå som remissinstans och det finns kanske en del att ta hänsyn till innan tidboken öppnas för allmänheten. Jag skulle tycka att det vore värt att testa, förutsatt att målgruppen var väl förankrad hos medborgare och vårdgrannar. BUM kommer under hösten också förväntas breddinföra nya journalsystemet Asynja, som möjligen bjuder på bättre möjligheter till webbokning Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefontider. - Alla mottagningar har under sommaren öppet utom Härryda som stänger v Dessa veckor finns både Partille och Mölndal som systermottagningar. - Telefonsamtal in till enheterna ökar stadigt, liksom de gör i hela regionen (jmf 1177, VGPV). Framförallt i centrum ser vi ett ökat tryck (se verksamhetsberättelse). - Vi klarar över lag vårdgarantin, enstaka remisser spiller över 3 månadsgränsen. Vi har som mål att 80 % av remisserna skall ses inom 2 mån vilket de flesta mottagningar klarar eller ligger i närheten av. Akutbesök ligger kvar på strax över 10 % och vi tar emot när det behövs. - Öppettider 8-16 (17) vardagar - Telefontider 8-15 (16), med vissa variationer. Tele-Q, uppringning till specificerad tid. Efter personalallokering och genomgång av telefonbemanning tillsammans med utvecklingsavdelningen, bättre svarsprocent mellan % på de flesta enheter. Redogör för hur och i vilken omfattning respektive mottagning medverkar i lokal samverkan så som Barnhuset, Family check up, BUS i Partille samt lokalt folkhälsoarbete. - Två barnläkare från Kungshöjds BUM som arbetar 8 tim. i veckan på barnhuset tillsammans. Deltar i samråd tillsammans med åklagare, polis och socialtjänst. Nya rutiner för barnhusets arbete är under bearbetning. Barnhuset vill vidga upptagningsområdet till att även gälla kranskommunerna. - Family Check Up se separat bilaga. - Lokalt folkhälsoarbete dietistsatsning i Härryda, föräldrastöd vid övervikt. Se årsberättelse. - Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa driver FCU som i sig en samverkansmodell. FCU har utbildat och handleder över 50 familjebehandlare inom socialtjänsten i nio stadsdelar. Samma team utbildar också i PALS, som i sig är en samverkansmodell. har påbörjat att utbilda och handleda skolor i psykosocialt förbättringsarbete med syfte att reducera utagerande beteende och förbättra skolresultat. - Psykolog på utvecklingscentrum driver mindfulnessforskning på barn och samverkar i hög grad under 2014 och 2015 med Samtalsmottagningen Väster.

160 Datum Diarienummer PVB Mottagning Unga vuxna deltar i samverkan med Columbus, Ayende, Specialistpsykiatrin och Akademihälsan, Humlan med flera. Redogör för hur resultaten i arbetet med att implementera arbetssättet Runda barn-projektet i ordinarie verksamhet fortskrider samt hur resultaten leder till kontinuerlig kvalitetsförbättring. - Fetma är fortfarande ett hett ämne och en återkommande diskussionspunkt, både på arbetsgolvet och i ledningen. Vi lägger enorma mängder tid på dessa barn och vi har resultat som visar att de ändå minskar i BMI oftast. Frågan är om det är vårdekonomiskt smart? Äldre barn med mer uttalad fetma, med psykosocial problematik eller individuell sårbarhet och funktionshandikapp såsom ADHD, är mycket svårbehandlade och där räcker vi inte till. Många uteblivna besök som också tär på personal och verksamhet. - Flera enheter, bl.a. nya Hisingsmottagningen, Kungälv samt Frölunda har tvärprofessionellt i detalj gått igenom vårdprocessen fetma för att förbättra effektivitet och resultat. Vi arbetar på olika sätt och söker efter evidensbaserade metoder, eftersom detta i mångt och mycket saknas. - Vårt utvecklingscentrum och de psykologer som anställts med metodutvecklingsuppdrag, har tillsammans med BUM Frölunda och Hisingen, börjat titta på användning av föräldrastödsmetoden FCU till fetmapatienter, en metodik som skall prövas med start till hösten, eventuellt med forskning kopplat till.

161 Datum Diarienummer PVB Kommentar till produktion enligt bilaga 1 Vi ser att produktionen, som minskade några procent redan 2014, fortsätter att minska första kvartalet i år. Hela den minskningen kan dock förklaras av att två enheter stängts och flyttats ihop till en (Hisingen, se tabell). En andra förklaring tror vi är att vi har haft sjukskrivna doktorer och sköterskor, framförallt i början på året, olycksfall på fritiden samt en vakant tjänst (som nu är tillsatt men doktorn börjar först i augusti.) Vi gjorde också i höstas en omställning i Frölunda av en sköterska och en doktor pga. budget i obalans, vilket naturligtvis påverkar produktionsgraden. När vi tittar på produktion per tjänstefaktor ser vi faktiskt en ökning första kvartalet En sista förklaring till minskad produktion är beskedet från SU att deras ST läkare i barn och ungdomsmedicin inte tillåts randa sig hos oss, eftersom vi inte bidrar till nya ST tjänster själva (våra tidigare 5 tjänster blev ju klara under 2014, och vi hade i budget 2015 inte råd att tillsätta nya tjänster).

162 Datum Diarienummer PVB Bilaga 1 Statistikuppföljning Barn- och ungdomsmedicin Kommun Antal läkarbesök (uppdelat akut/planerat) Antal besök till sjuksköterska Antal besök till psykolog Antal besök alla kategorier Frölunda Kungshöjd Hisingen Mölndal Partille Härryda Kungälv Tjörn Stenungsund 58/ / / / / / /852 Öckerö 0/144 90/ /464 58/740 85/367 4/443 29/ /593 3/89 0/79 1/192 0/118 3/547 1/246 2/275 9/ / / / / / / / /169 0/117 0/169 5/424 BUM 2014 jan-mars 2015 jan-mars Skillnad Besök på mottagning Planerat Oplanerat Läkarbesök har minskat Sköterskor minskat Dietist minskat Psykolog ökat Logoped ökat Hisingen Stängt pga flytt

163 Uppföljningsbilaga år 2015 för 1177 Vårdguiden på telefon - Beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten Från 1/3 har driftstörningar minskat som är orsakade av teknikproblem. Arbete pågår med att ta fram hur stort budgetbehov som skulle behövas för att nå tillgänglighetsmålet att svara på 90 % av samtalen inom 3 minuter. För att nå en någorlunda (ca 50-60%) servicenivå 1 får antalet inkommande samtal inte överstiga samtal/vecka. Om inkommande samtal är samtal/vecka eller fler räcker kapaciteten inte till och servicenivå 1 faller till under 30 %. Ingen planerad utbildning för sjuksköterskor under februari och mars, för att få så många sjuksköterskor som möjligt i telefoniarbetet under tidsperiod med många inringande. Regionalt talsvar, Införa knappval översyn pågår. Uppdaterad kris och åskrutin, Tidigare åskrutin avskaffas 1/ vilket innebär att Nationellkunddesk inte styr om till nationell kö vid åska. Vid driftstopp hjälps vi åt i nationellt istället för att gå in i reservdrift som är tidsödande. Deltagande i arbetsgrupp för statistik nationellt den 7/4. Syfte att inventera SVR behov av statistikuttag från telefoni- och rådgivningssystem, för verksamhetsplanering och uppföljning samt för utveckling av statistikrapporter. - Hur har arbetet med att förmedla lokala uppdrag utvecklats? Fortsatt information och påminnelse till alla sjuksköterskor att använda lokala uppdrag där det är lämpligt. - Beskriv samverkan med vårdgrannar: Möte har skett med vårdgrannar såsom JC, akutmottagningar, kontaktpunkt, ambulans och specialistmottagningar. o Svårigheter Samarbete med psykiatriakuten i Göteborg inte tillfredsställande får inte det stöd vi behöver och får inte koppla över samtal till personalen, vilket vi utlovats kunna göra. Pat kan inte ringa dit och har ingen annan stans att vända sig än till o Utvecklingsmöjligheter Möjlighet att hänvisa/koppla patient till specialistvården utanför kontorstid (vårdavdelning) där man har kännedom och journal om patient och kunskap att hantera brådskande/akuta specialistproblem. Ex gynekologi, ögon, medicin, kirurgi, ortopedi m.fl. - Beskriv utvecklingen av den nationella samverkan Nationell samverkan har legat på paus under första kvartalet. - Redogör för särskilda satsningar som verksamheten genomfört.

164 Påbörjat arbete med kompetenskort för alla sjuksköterskor i syfte att skapa en gemensam kvalitetsmässig kompetens och utveckling. Fortlöpande arbete med rekrytering för att möta kommande pensionsavgångar. - Presentera resultatet av patientenkät Sammanfattning av mätning hösten 2014 NKI ligger på 83 (skala 0-100) vilket är mycket bra (över 74 är mycket nöjd enligt SCB). Nationellt NKI 84 Kommunikation och Bemötande är de kvalitetsfaktorer som besökarna ger högst betyg (91). Telefonkön - väntetid är den kvalitetsfaktor som besökarna ger lägst betyg (69). Trovärdighet är den kvalitetsfaktor som har störst påverkan på NKI. Bemötande, Kommunikation och Vårdmottagning har ingen signifikant påverkan på NKI. Telefonkön - väntetid, Telefonkön - information och Trovärdighet är de kvalitetsfaktorer som är viktigast att prioritera. De har stor påverkan på NKI och ett betyg under eller på genomsnittet av alla faktorer. 83 procent har fått ett råd eller en rekommendation och 83 procent har följt rådet helt, 7 procent delvis och 10 procent inte alls. Personer med en funktionsnedsättning är signifikant mindre nöjda än personer utan funktionsnedsättning. - Övrigt som verksamheten vill belysa Två tvingande frågor i RGS under mars och april. Resultat mars: Av signerade journaler: Beror samtalet på att vårdsökande inte fått önskad telefonkontakt/bokad tid på VC/JC = 3843 ja Beror samtalet på att vårdsökande inte fått önskad telefonkontakt/bokad tid på specialistmottagning = 1411 ja VC/JC 6,33 % Specialistvård 2,34 % Totalt 5254 ja = 8,67 % En sjuksköterska besvarar cirka samtal per arbetspass 5254 samtal genererar 150 arbetspass 1 heltid gör cirka 20 arbetspass/månad 5254 samtal genererar resurser motsvarande 7,5 heltider (årsarbetare) Callback har testats i april och kommer startas upp den 4/5. Studiebesök i Köpenhamn på 1813 för att se på hur man i regionhuvudstaden tillsammans med 112 arbetar med sjukvårdsrådgivning på telefon.

165 Statistisk uppföljning 1177 Vårdguiden på telefon Månad Januari Februari Mars Servicenivå 1 VGR/Riket 24%/38% 12%/28% 14%/30% Servicenivå 2 VGR/Riket 53%/64% 35%/52% 36%/ 53% Antal besvarade samtal VGR/Riket 62847/ / / Andel besvarade samtal av inringande samtal VGR/Riket 72%/78% 64%/72% 64%/73% Medelväntetid för besvarade samtal Förmedlade uppdrag samverkande sjukvård Förmedlade tolksamtal/ inkomna tolksamtal Andel nöjda kunder %, när data finns VGR/Riket VGR Riket Redovisas varje månad Uppföljning enligt x x x Ineras styrkort: Servicenivå 1. Besvarade x x x samtal inom 3 min Servicenivå 2. Besvarade x x x samtal inom 9 min Antal besvarade samtal x x x Andel besvarade samtal x x x av inringande samtal Medelväntetid för x x besvarade samtal Förmedlade uppdrag x x samverkande sjukvård Förmedlade tolksamtal x x Andel nöjda kunder % x x När data finns

166 1 (2) Migrationsverket i Vänersborg Postadress: Box 243, Vänersborg Besöksadress: Märta Posses väg 3, Vänersborg Migrationsverket kommer att öppna ett boende för asylsökande i Göteborg Det kommer många människor som är i behov av skydd till Sverige och många behöver någonstans att bo medan deras asylansökan behandlas. För att tillmötesgå asylsökandes behov av boende kommer Migrationsverket att öppna två boende i Göteborg #Ganosel fastigheter Kb, Markbovägen 10 A Säve *60 platser #Mercurex AB, Dalagärde vandrarhem, Norra Lillhagsparken 15, Hisings-Backa *200 platser Boendet är ett så kallat tillfälligt boende med plats för * asylsökanden. Boendet har direktupphandlats av leverantörena # och avtalet gäller från och med (återkommer med datum) med möjlighet till förlängning. Leverantören kommer att ansvara för drift och bemanning av boendet. Migrationsverkets personal kommer även att finnas tillgängliga på boendet 1-2 dagar i veckan. Boende för asylsökande Vi anser att det bästa boendet för asylsökande är lägenhetsplatser. När dessa inte finns tillgängliga hyr vi tillfälliga boenden, vilket kan vara vandrarhem, campingstugor, hotell eller studentboenden. Som komplement till lägenhetsplatser och en mer långsiktiglösning än tillfälliga boenden avser vi att öppna korridorsboenden, vilket kan vara ålderdomshem, folkhögskolor m.m. Korridorsboendet kommer i första hand vara avsett för vuxna utan barn och sökande ska kunna bo där under hela asylprocessen. BFD Migrationsverket Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

167 2 (2) Familjer med barn hänvisas i första hand till lägenhetsplatser när detta är möjligt. I de fall inga lägenhetsplatser finns tillgängliga kan de placeras på tillfälliga boenden. För kommunens del innebär detta att skolgång för barnen kommer att bli aktuellt till hösten. Det kommer även att påverka landstingets hälso- och sjukvård då hälsoundersökningar ska genomföras så snart som möjligt. Samverkan med Migrationsverket Vi är angelägna om ett gott samarbete kring asylboendet och att alla berörda får den information som behövs. Har ni frågor kontakta enhetschefer Jonathan Kvist Tel jonathan.kvist@migrationsverket.se Maja Larsson Tel maja.larsson@migrationsverket.se Marita Sjöqvist Tel marita.sjoqvist@migrationsverket.se Med vänlig hälsning Tommy Bengtsson Teamledare ABT Migrationsverket Verksamhetsområde Mottagning Vänersborg Telefon +46 (0)

168 Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /14 Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Johan Söderlundh/Centrum/GBGStad Telefon: (eller Göteborgs Stad växel ) E-post: Årsberättelse Ungdomsmottagningen 2014 Ärendet Enligt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 skall Ungdomsmottagningen Centrum senast den 1 mars året efter verksamhetsåret lämna en av stadsdelsnämnden Centrum godkänd årsberättelse. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden godkänner Ungdomsmottagningen Centrums årsberättelse för Tjänsteutlåtandet inklusive bilaga översänds till Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Sammanfattning Årsberättelsen för Ungdomsmottagningen Centrum (UMC) och för MUM Mottagningen för unga män, följer samma struktur som tidigare år. Genomgång av uppdraget och avtalet följs av en redogörelse för de olika delarna i av verksamheten: (1)Tillgänglighet, (2) förebyggande, utåtriktat arbete och (3) mottagningsarbetet. Årsberättelsen avslutas sedan med kvalitetsarbetet och ekonomiskt resultat skiljer sig inte i väsentliga delar från tidigare år. Trycket på båda mottagningarna har varit högt. Det höga söktrycket på UMC har gjort att vi har fortsatt våra försök att öka tillgängligheten. Under hösten kompletterade vi mottagningstelefon med telefon och e- post direkt till kurator. Detta har varit uppskattat och gett oss ytterligare möjlighet att ge råd och stöd snabbare och effektivare. Vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete och till stor del präglats av samverkan med stadens övriga Ungdomsmottagningar. Stadens unga är rörliga och alla mottagningar har besökare från alla stadsdelar. Dessutom går de ofta i skola andra stadsdelar än där de bor, vilket inte minst gäller gymnasieungdomar. Vårt mål är att Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 1(4)

169 samverka kring det utåtriktade arbetet för att så effektivt som möjligt nå de grupper som inte naturligt söker sig till vår verksamhet. När det gäller samverkan så har vi under 2014 haft fokus på tre grupper: Mini-Maria, FaR-teamet* Väst samt elevhälsovården för den kommunala gymansieskolan. Dessa verksamheter har inte samma geografiska område som vi men samtliga är viktiga komplement till UM. När det gäller mottagningens arbete så har vi under 2014 börjat med en ny gruppverksamhet, mindfulness för unga med stress- och orosproblematik. Gruppen leds av tre personer som representerar båda teamen på mottagningen, en psykolog, en kurator och en banrmorska. Denna gruppverksamhet är tänkt att bli ett bra komplement till samtalskontakt. När det gäller det medicinska teamet så vill vi lyfta förändringen av preventivmedelssubventionen. Färre preventivmedel finns nu att tillgå till subventionerat pris och vi har mött många ungdomar som valt att sluta med preventivmedel av den anledningen. Det är för tidigt att säga på vilket sätt detta kommer påverka antalet oönskade graviditeter men på UMC har vi sett en 50% ökning av tonårsgraviditeter 2014 jämfört med 2013 (och jämfört med 2012 och 2011 som låg på samma lägre nivå som 2013). Vårt psykosociala team har haft ett fortsatt högt tryck. Man kan bara konstatera att den psykiska ohälsan är stor. Den vanligaste orsaken till att man söker samtalsstöd är ångest och oro (30%) följt av kris/sorg och relationsproblem (14% vardera). MUM har under året påbörjat ett utvecklingsarbete där fösta steget har varit att, via projektpengar, systematisera de erfarenheter vi gjort under de 15 år som verksamheten funnits. MUM är en unik verksamhet och målet är att kunna sprida våra kunskaper till andra verksamheter som vill utveckla sitt att möta män som söker hjälp. MUM:s verksamhet har samtidigt fortsatt som vanligt med ett högt söktryck. Under våren pågick rekrytering av ny sköterska. Detta tog längre tid än vad som var önskvärt vilket gjort att antalet besökare blev något lägre än 2013 (ca 1800 jämfört med 2000 besök 2013). *FaR = Fysisk aktivitet på recept Bakgrund Ungdomsmottagningen Centrum, UMC, är en av Göteborgs sex Ungdomsmottagningar. Organisatoriskt ligger UMC under SDN Centrum. Dess upptagningsområde är stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné. UMC är ett komplement till den övriga samhälleliga servicen riktad till ca ungdomarna i åldrarna år. Viljeinriktningen i avtalet med HSN är att ungdomsmottagningen genomsyras av ett hälsofrämjande arbetssätt och att verksamheten utgörs av ca 20 % förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen är en basverksamhet och är en resurs i Göteborgs folkhälsoarbete. Verksamheten regleras av avtal som tecknats mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och Stadsdelsnämnden Centrum, SDN Centrum, för perioden Avtalet är förlängt och gäller även för Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 2(4)

170 Ekonomiskt perspektiv Ungdomsmottagningen gör enligt bokslut ett överskott på 212 tkr medan MUM gör ett underskott på 54 tkr. Det är dock inte så enkelt att helt korrekt fördela alla kostnader på respektive verksamhet då inköp av material görs tillsammans. Dessutom stöttar personal från den ena verksamheten ibland den andra. Årets resultat blev för båda verksamheterna sammanräknat tkr. Barnperspektivet FNs barnkonvention har stor relevans för ungdomsmottagningarnas arbete. Konventionen fastslår att barn (personer upp till 18 år) inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde. Samtidigt har barn och unga också rätt till och behov av stöd och skydd. Arbetet på ungdomsmottagningarna sker därför alltid på den unge personens uppdrag. För många ungdomar är det när man söker sig till ungdomsmottagningen, första gången man på egen hand söker vård eller stöd. Detta skall ses som ett första eget steg mot att ta ansvar för sin fysiska och psykiska hälsa. Det är därför oerhört viktigt att det bemötande man får vid detta första tillfälle är gott och förtroendeingivande. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Ungdomsmottagningarna ska vara tillgängliga för alla ungdomar, oavsett identitet, bakgrund och erfarenheter. Ett normkritiskt förhållningssätt är en förutsättning för att personalen ska kunna inkludera alla ungdomar som vänder sig till ungdomsmottagningarna. Det övergripande målet för ungdomsmottagningarna är att främja psykisk, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Detta innebär att bemöta, bedöma och behandla ungdomar utifrån de behov och problem de söker för. Arbetet ska ske utifrån en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn, och utifrån ett rättighetsperspektiv där unga ses som aktörer som har rätt till information, stöd och behandling. Ungdomsmottagningarna ska ha ett normkritiskt förhållningssätt där alla oavsett könsuttryck, sexualitet, etnicitet, funktionalitet och religion inkluderas. Ett särskilt ansvar gäller det utåtriktade uppsökande arbetet. Genom det skall vi försöka nå de grupper som inte kommer till mottagningarna i samma utsträckning som andra grupper. Miljöperspektiv Ungdomsmottagningen blev 2013 miljöcertifierad. Omdiplomering kommer att ske under Omvärldsperspektiv Göteborgs stad har satt som mål att minska skillnader i hälsa. När det gäller ungdomsmottagningens arbete så ställer detta krav på samverkan mellan mottagningarna i staden. Större riktade insatser mot olika grupper kräver stor kunskap och att man under begränsade perioder gör större gemensamma satsningar. Ett utökat Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 3(4)

171 samarbete mellan stadens ungdomsmottagningar är därför en förutsättning för detta skall kunna bli framgångsrikt. Arbetsmiljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Förvaltningens överväganden Årsberättelse för Ungdomsmottagning och Mottagning för unga män har upprättats av förvaltningen som föreslår att SDN Centrum godkänner årsberättelsen. Samverkan Information har lämnat i Lokal Samverkans Grupp för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder den 28/ Birgitta Roos Stadsdelsdirektör Ingvor Gunnarsson Sektorschef Expedieringskrets: Stadsdelsnämnd Majorna-Linné Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Bilaga 1: Årsberättelsen Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 4(4)

172 Årsberättelse 2014 för Ungdomsmottagningen för Centrum och Majorna-Linné & MUM mottagningen för unga män "Det är något som jag tycker är så pinsamt att fråga, vet inte vem jag ska prata med det om. Kan jag fråga dig?" På MUM var det så att man fick de rätta frågorna ställda till sig (citat från två av våra arbetsgivare ) Diarienummer: N /14 Handläggare: Johan Söderlundh Sektorschef Ingvor Gunnarsson Postadress: Box 5293, Göteborg

173 Innehållsförteckning sid 1. Medborgarperspektiv 3 2. Ungdomsmottagningen Uppdrag mål, riktlinjer och verksamhetsform Tillgänglighet och öppettider Förebyggande och utåtriktat arbete Mottagningsverksamheten Den medicinska verksamheten Den psykosociala verksamheten 3. MUM - Mottagningen för unga män Uppdrag mål, riktlinjer och verksamhetsform Tillgänglighet och öppettider Samverkan och utåtriktat arbete Mottagningsverksamheten (inkl statistik) Verksamhets- och kvalitetsutveckling Metod- och kunskapsutveckling Patientsäkerhet och klagomålshantering Resultat av senaste kundenkäten Medarbetarperspektiv Ekonomiskt perspektiv 19 Bilaga 1: Stastistik UMC* *Statistiken kommenteras i årsredovisningen under respektive rubrik. Sid 2

174 1.Medborgarperspektiv Ungdomsmottagningarna i Göteborg har sedan början av 1990-talet skapat en modell för att möta och stötta ungdomar med utgångspunkt från att ungdomars livsformer är under förändring och att de har behov av lättillgängligt, odramatiskt stöd, STI-prevention, graviditetsprevention och psykosocialt hjälp. Ungdomsmottagningen har en verksamhet där detta sker i ett nära samarbete mellan medicinsk och psykosocial personal. Mottagningens uppdrag är att vara en lågtröskelverksamhet i förhållande till ungdomarnas behov. Ungdomar försöker anpassa sina livsformer utifrån att de etablerar sig allt senare på arbetsmarknaden och skjuter upp sin familjebildning till 30-årsåldern. Detta betyder en ny situation för många ungdomar inte bara i förhållande till arbetsmarknaden, utan i lika hög grad i förhållande till privatlivet. Under den långa ungdomstiden utvecklar ungdomar nya livsformer utan att vara bundna av varken arbets- eller familjeplikter. Att inte ha några självklara strukturer att gå in i som ung vuxen innebär inte bara ett behov av goda preventionsresurser, utan också en psykosocial situation som både erbjuder större frihet men också större osäkerhet. Denna frihet/osäkerhet som för många ungdomar resulterar i psykosociala påfrestningar. För samtliga hälsoindikatorer ökade sjukligheten mest för ungdomsgenerationen. Det gäller särskilt psykosomatiska indikatorer (sömnlöshet, trötthet, ångest och oro). (SCB 2005: Ungdomars etablering. Generationsklyftan ) I Socialstyrelsens publikation Ungdomars behov av samhällets stöd april 2005 undersöks vilka behov ungdomar har av stöd från samhället, när det gäller socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Man konstaterar att ungdomsmottagningen är, utöver skolornas elevvård, den mottagning ungdomar ser som alternativ att vända sig till när de för första gången i sitt liv söker hjälp på egen hand utanför familjen. Det är viktigt att ungdomar vet vart de kan vända sig när de inte mår bra och att de får adekvat hjälp när problem uppstår. I utredningen slås vidare fast att vård och omsorg måste vara lättillgänglig och erbjudas på ungdomars villkor. Ungdomsmottagningarna i Göteborg har sedan starten 1990 utvecklat ett sådant tvärprofessionellt arbete med ett brett utbud av såväl psykosociala som medicinska insatser som möter ungdomarna där de är. Verksamheten ligger helt i linje med utredningens slutsats. 2.Ungdomsmottagningen 2.1 Uppdrag - mål, riktlinjer och verksamhetsform Ungdomsmottagningen Centrum, UMC, är en av Göteborgs sex Ungdomsmottagningar. Organisatoriskt ligger UMC under SDN Centrum. Dess upptagningsområde är stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné. UMC är ett komplement till den övriga samhälleliga servicen riktad till ca ungdomarna i åldrarna år. Viljeinriktningen i avtalet med HSN är att ungdomsmottagningen genomsyras av ett hälsofrämjande arbetssätt och att verksamheten utgörs av ca 20 % förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen är en basverksamhet och är en resurs i Göteborgs folkhälsoarbete. Verksamheten regleras av avtal som tecknats mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och Stadsdelsnämnden Centrum, SDN Centrum, för perioden Avtalet är förlängt och gäller även för Sid 3

175 MUM - Mottagningen för Unga Män, är samlokaliserad med UMC och utgör ett komplement till ungdomsmottagningarna i Göteborg och är fr.o.m. 1/ ett resursnämndsuppdrag för SDF Centrum. MUM vänder sig till män i åldrarna år. Verksamheten regleras via ett tilläggsavtal till avtalet för Ungdomsmottagningen Centrum. Ungdomsmottagningen ska genom ett salutogent förhållningssätt främja en god fysisk, psykisk och sexuell hälsa samt stärka, stödja och motivera ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomarna ska ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Verksamheten vänder sig till ungdomar och unga vuxna år, avsteg kan ske i särskilda fall. Verksamhetsformer som ska ingå är: Öppen mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbete Informationsarbete Samverkan med andra verksamheter i närområdet Samverkan i individärenden Ungdomsmottagningen har ett folkhälsoperspektiv med uppdrag att arbeta med grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden och att bli vuxen. Arbetet på ungdomsmottagningen omfattar både fysisk hälsa, psykisk hälsa och sexuell hälsa. Uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor Erbjuda adekvat kunskap om sexualitet Stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet Erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel Tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel Förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet samt vid abortsituation Förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI) Arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild Tidigt upptäcka, ge råd, stöd och behandling vid sociala problem, psykisk ohälsa samt risk och missbruk Lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov Huvudregeln är att sjukvårdande behandling och utredning av läkare, undantaget STI, ska ske på aktuell vårdenhet så som vårdcentral, gynekologimottagning, barn och ungdomsmedicin med flera. Ungdomsmottagningen är inte en remissinstans. UMC ska bedriva ett utåtriktat och uppsökande arbete. Syftet med det utåtriktade arbetet är att ungdomar ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Sid 4

176 Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat tillsammans med skolor där även särskolorna omfattas. Målsättningen är att alla åttonde- eller niondeklasser i upptagningsområdet ska ha besökt ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen ska arbeta med att utveckla metoder för att ge information och rådgivning till ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning. Verksamheten skall följa de riktlinjer som anges i VÄSTBUS, Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn- och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. 2.2 Tillgänglighet och öppettider UMC är en lättillgänglig lågtröskelverksamhet där ungdomarna kan ställa sina allmänna och specifika frågor. De erbjuds hjälp på mottagningen eller får en hänvisning till den aktör/vårdgivare som de kan få bäst hjälp av. Mottagningen håller öppet måndag , tisdag, onsdag och fredag samt torsdagar När mottagningen är öppen finns både medicinsk och psykosocial personal på plats. Man kan alltid få hjälp med akut-p-piller, med allmän rådgivning och med att boka tid på mottagningen för övriga frågor. Ungdomsmottagningarna i Göteborg samverkar när det gäller drop-in, detta får ses som ett gemensamt sätt att möta de ärenden som är brådskande; måndag-torsdag finns minst två mottagningar som har drop-in. I situationer då någon mottagning tillfälligt stänger vid t ex semestrar, hänvisas ungdomarna till annan mottagning. Under 2014 har UMC haft drop-in mottagning för både killar och tjejer. Tiderna har under 2014 varit måndagar kl samt onsdagar kl Vi har haft samma höga bemanning vid dessa tillfällen vilket gjort att vi fortsatt haft samma höga tillgänglighet som under 2013 (liten ökning på just drop-in jämfört med 2013). Det har under hela året varit ett mycket stort tryck på mottagningen. Detta har inte varit tillfredställande. Orsaken till det stora antalet ungdomar som valt att komma på drop-in till UMC kan dels vara att det alltid är ett extra tryck på måndagar och dels att UMC geografiskt ligger i ett område med många gymnasieskolor och Göteborgs Universitets utbildningslokaler vilket medför att det är enkelt att slinka in på vår drop-in. Samtliga ungdomsmottagningar är i grunden överens om att drop-in är bra som del i mottagningens arbete, den stora utmaningen är att ge den rätt utformning och omfattning. Många ungdomar kommer spontant till ungdomsmottagningen och som vanligt har vi gjort mätningar på våren och på hösten. Vi räknar med att vi har ca 5000 spontana besök per år. Anledningen till besöken var i första hand att hämta kondomer och att beställa tid. Mottagningen har telefontid varje dag. Telefonen är bemannad av den ordinarie medicinska personalen. Från och med september har vi kompletterat denna telefontid med telefon och mail direkt till kurator. Syftet har, förutom att öka tillgängligheten, varit att direkt i telefon kunna ge råd om andra vårdgivare när det är aktuellt. Dessutom har man haft möjlighet att agera snabbt när det gäller de yngre sökanden. Sid 5

177 Möjligheten att kontakta kurator via mail har uppskattats av många. Totalt fick vi under perioden sept-dec 2014 in 181 mail från klienter. Totalt inkom 6435 samtal under januari december En övervägande majoritet av telefonsamtalen kommer från flickor (80%) men varje dag kommer samtal både från pojkar och från föräldrar. Väntetider. För att få ett bokat besök har varierat under året. Målet om lättillgänglighet och en rimlig väntetid på upp till 14 dagar för att få ett bokat besök hos den medicinska personalen har inte kunnat uppfyllas. Under större delen av året har väntetiden till ett bokat besök varit ca 3-4 veckor. Tid till ett första bedömningssamtal hos den psykosociala personalen har under året varierat. Väntetiden till en samtalsbehandling har varierat mellan 4-8 veckor. Antalet besök till kurator har minskat något jämfört med Anledningen är främst sjukskrivningar som drabbade oss under våren. Under året har dessutom utvecklat en ny gruppverksamhet som vi tror kommer att vara bra för våra klienter. Utvecklingen har dock under uppstartsåret tagit en del tid i anspråk. 2.3 Förebyggande och utåtriktat arbete Verksamhet i grundskolan UMC:s förebyggande arbete är en del av kommunens folkhälsoarbete och är bl a ett komplement till i skolans hälso- och samlevnadsundervisning. Detta sker genom information till ungdomar om hälsa, sex och samlevnad både vid individuella besök och i grupp (klasser eller speciella gruppverksamheter). Under 2013 har 68 grupper, ca 750 elever, från grundskolans högstadier såväl kommunala som privata, besökt ungdomsmottagningen. Övriga utåtriktade engagemang Efterfrågan på att personal från ungdomsmottagningarna ska komma ut till de olika gymnasieskolorna för att delta i skolornas sex- och samlevnadsundervisning är mycket stor. Under 2013 har personal från UMC, på grund av det stora trycket på mottaningen, inte kunnat besöka gymnasieskolor i den omfattning som gjorts tidigare. Antalet besök i gymnasieklasser har i år inskränkt sig till 4. Samtliga dessa var under våren. Ett samarbete har inletts med Utbildningsförvaltning och alla Göteborgs ungdomsmottagningar för att ge de nyanlända ungdomarna möjlighet till studiebesök och information om Ungdomsmottagningarnas verksamhet. Samarbetet har påbörjades under slutet av Samarbetet har fortsatt under 2014 och UMC har tagit emot 15 klasser, ca 180 elever. Stadsdelen Majorna-Linnè startade under 2013 sitt 10-åriga program mot cannabis. Programmets styrgrupp har utsett en aktivitetsgrupp. I denna aktivitetsgrupp ingår UMC. Aktivitetsgruppen har under 2014 träffats vid 5 tillfällen. UMC:s roll blir i första hand att fördjupa samarbetet med Mini Maria Centrum i syfte att tidigt kunna upptäcka missbruk och Sid 6

178 att kunna motivera ungdomar till behandling för sitt missbruk. Denna samverkan började under ht 2014 och aktiviteter är planerade till vt Under året har vi deltagit i ett projekt som handlar om att erbjuda ungdomar placerade på HVB kunskap och stöd när det gäller sexuell- och reproduktiv hälsa. Sexualmedicinskt centrum (SMC) har ansvarat för projektet och tre ungdomsmottagningar inom VG-regionen har deltagit. UMC är den enda mottagningen från Göteborg som deltagit. Projektet innebär att personal från HVB får utbildning av SMC och personal från Ungdomsmottagningarna besöker sedan ungdomarna där de bor. Dessa ungdomar är en riskgrupp och de söker oftast inte hjälpen själva. Projektet kommer fortsätta under Personal från UMC har också: deltagit vid Gymnasiemässan deltagit i workshop anordnad av Bris och Rädda barnen. deltagit i HBTQfestivalen deltagit vid gymnasiemässan Unga möter Unga I samverkan med Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet och Göteborgs utbildningsförvaltning bedriver UMC Centrum arbetet Unga möter unga. Unga möter unga finansieras sedan 2007 inom avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Syftet med arbetet är att lyfta fram gymnasieelevernas frågor och stimulera till dialog mellan elever när det gäller samlevnadsfrågor, att öka respekten för varandras olikheter i dessa frågor samt att öka elevernas medvetenhet om risktagande och sexuell hälsa. Peer education användas som metod. Den syftar till att skapa ett förtroligt samtal där man kan diskutera känsliga frågor i en jämlik situation samt att genomföra det goda samtalet i klassrummet och stimulera till dialog. Unga socionomstuderande utbildas och får handledning på UMC för att vara de resurspersoner som besöker gymnasieklasser i Göteborg för genomförandet av sex och samlevnadssamtalet. Det är en eftertraktad aktivitet och efterfrågan från gymnasieskolan är större än tillgången på utbildade studenter. Under 2014 utbildades ca 30 socionomstudenter och 75 gymnasieklasser (ca 1400 elever) fick besök av unga möter unga. 2.4 Mottagningsverksamhet I avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 poängteras att det skall råda valfrihet för ungdomar att välja den ungdomsmottagning de önskar besöka inom Västra Götaland oavsett huvudman. Detta en mycket stor utmaning för UMC då mottagningen geografiskt ligger i ett område med många gymnasieskolor och universitetets utbildningslokaler. Under 2014 kom ca 20% av ungdomarna från andra stadsdelar och ca 20% från andra kommuner. För ungdomar från andra kommuner får mottagningen ersättning från VGR. Under 2014 har totalt 8239 journalförda besök ägt rum på UMC. Det är 12 % färre besök än Sjukskrivningar på psykosocialpersonal samt lägre läkarbemanning är de främsta förklaringarna. Av dessa har 12,4 % varit pojkar/unga män, vilket är en liten minskning jämfört med 2013 (13,6%). Sid 7

179 Majoriteten av alla besök görs av kvinnor. Det är också tydligt utifrån personalens erfarenhet att de unga kvinnorna tar ett stort ansvar både för den sexuella relationen och för relationer i allmänhet. De söker ofta inte bara hjälp för sig själva, utan också för sina pojkvänner och för sina familjer. Medelålder för de ungdomar som kommer till UMC är drygt 20 år. När det gäller könsfördelningen hos de som söker samtalsstöd kan vi konstatera att andelen pojkar utgör 19 % Den medicinska verksamheten Ungdomar söker sig i första hand till mottagningen för att de har en medicinsk fråga. De vill ha hjälp med preventivmedelsrådgivning, ta ett test för att få svar på om de är smittade av en sexuellt överförd infektion (STI) eller testa sig för eventuell graviditet. En del ungdomar kommer också för sexuella svårigheter. På UMC finns tre barnmorskor med utbildning i sexologi. Under våren 2014 har de har de haft en grupp/kurs för flickor med denna problematik. STI eller sexuellt överförbara sjukdomar Under året har 2209 klamydiatester tagits på UMC, 1379 på flickor och 449 på pojkar. Det är en ökning jämfört med föregående år. Av dessa visade 179 på en klamydiainfektion. I förhållande till antal utförda tester var det 9,4% av flickorna och 17 % av pojkarna som var smittade. Detta innebär en ordentlig procentuell ökning av antalet smittade när det gäller pojkar (andelen flickor är densamma). Den stora skillnaden kan nog förklaras av att tjejer testar sig i förebyggande syfte, i större utsträckning än killar. Tjejer blir erbjudna test när de egentligen söker för akut-p-piller (haft oskyddat samlag) eller för preventivmedelsrådgivning. Det är rimligt att anta att detta underlättar för tjejerna. Killarna söker i högre utsträckning när de har symptom på smitta. De smittade har fått behandling vid mottagningen och smittspårning enligt smittskyddslagen har utförts. Under året har också 213 gonorréprover tagits. Ingen visade på gonorréinfektion. Därutöver har 222 HIV-tester tagits. Inget test har varit positivt. Antalet smittspårningar/partnerspårningar har ökat jämfört med genomförda smittspårningar jämfört med 133 st Graviditet och graviditetsprevention Under 2014 har 615 graviditetstester tagits och 37 av dessa har varit positiva. Antalet graviditetstester har ökat jämfört med förra året, vilket även antalet positiva test gjort. Antalet positiva tester har ökat från 5% 2013 till 6% Anmärkningsvärt är att antalet positiva tonårsgraviditeter har ökat från 10 till 24 st. Antalet testade tonåringar har också ökat, men även om man tar hänsyn till det så har tonårsgraviditeterna ökat med 50%. Detta skall jämföras de tre senaste åren då frekvensen varit oförändrad. En del av folkhälsoarbetet är att ungdomsmottagningen tillhandahåller preventivmedel som Västra Götalandsregionen subventionerar. Kvinnor under 20 år har, efter barnmorskas ordination kunnat köpa preventivmedel till reducerat pris. Våren 2014 förändrades denna subvention. Åldersgränsen för att ta del av subventionen höjdes till 25 år. Samtidigt ändrade man reglerna så att endast de preventivmedel som ingår i läkemedelssubventionen är möjliga att få till subventionerat pris. Sid 8

180 Det är svårt att veta om det ökade antalet tonårsgraviditeter har ett samband med förändringarna i subventionen. För detta skulle man behöva titta på hela regionen. På mottagningen har vi dock mött många unga kvinnor som valt bort preventivmedel pga att deras preventivmedel inte längre ingår i subventionen. Två preventivmedel har dock ökat kraftigt under 2014, spiral och p-stav: Spiral 49 st 91 st P-stav 62 st 108 st Antal akut-p-piller har ökat något i antal jämfört med Samtidigt har antalet besök till drop-in ökat vilket gör att förändringen är liten. Noteras kan att majoriteten finns i åldrarna 17 till 18 år vilket är logiskt då det är i dessa åldrar som flickor gör sin sexuella debut. Unga kvinnor och män kan kostnadsfritt få kondomer vid personligt besök på mottagningen. Under 2014 delades ut drygt st kondomer ut på mottagningen inkl. de kondomer som delades ut i samband med gymnasiemässan och andra utåtriktade aktiviteter. Läkarbemanning Enligt avtal skall UMC ha åtta timmar gynekolog per vecka. På grund av brist på gynekologer har det inte varit möjligt att bemanna mottagningen med den omfattningen. Av denna anledning har det under året beslutats att ungdomsmottagningarna skall bemannas av läkare med allmänmedicin som specialité. Detta kommer att genomföras under Under året har vi fått prioritera hårdare när det gäller besök till gynekolog. De yngre har prioriterats. Många av de äldre tjejerna har hänvisats till gynekologmottagningar. Enligt avtal skall UMC ha fem timmar barn- och ungdomsläkare per vecka. På grund av sjukdom och svårigheter med att hitta ersättare, har mottagningen under större delen av året saknat denna läkare. Konsekvensen har blivit att vi fått hänvisa till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Psykiaterbemanning se följande stycke Den psykosociala verksamheten De flesta ungdomar som önskar ett psykosocialt stöd söker sig till ungdomsmottagningen på egen hand. Det händer också att t ex föräldrar, skola, primärvård tar kontakt eller hänvisar ungdomar till mottagningen. Många ungdomar söker samtalsstöd i direkt anslutning till att de söker medicinsk hjälp. Under 2014 har antal besök till den psykosociala verksamheten minskat jämfört med Detta handlar i första hand om att det inte varit full personalstyrka under Fortsatt högt söktryck under Ungdomar som önskar samtalskontakt på mottagningen får 1-2 bedömningssamtal, målet är att det första sker inom 14/dagar. Efter detta bedömningssamtal kan den unge önska fortsatt samtalsbehandling och får då stå i kö. Detta gäller dock inte de yngsta och de som befinner Sid 9

181 sig i en akut kris. För vissa unga är det en trygghet att få finnas i kö och det är inte alltid de har behov av att få fortsatt samtalskontakt när detta erbjuds. De som står i kö hänvisas om situationen skulle bli akut till psykiatrisk akutmottagning. På samma sätt som tidigare år har ungdomar med viss problematik såsom oplanerade graviditeter, aborter, akuta kriser, sexuella övergrepp, självmordshandlingar, hedersrelaterat förtryck och våld samt de riktigt unga som söker hjälp prioriterats. Tillgång till psykiater att samråda med har funnits under året med två timmar per vecka. Under året har vi remitterat totalt 16 ungdomar vidare till annan vårdgivare. Under 2014 har det fortsatt att komma ungdomar med psykisk ohälsa som blivit hänvisade från olika vårdcentraler. Då ungdomsmottagningen inte kan ha ansvar för en medicinering så har ett samarbete mellan behandlande läkare och personal på UMC i flera fall inletts. Ett ökat samarbete med vårdcentralerna under året inletts med en träff där representanter från vårdcentralernas psykosociala personal bjudits in. Ett tätare samarbete med och möjlighet att hänvisa till de lokala vårdcentraler, BUP och vuxenpsykiatriska verksamheterna är nödvändig och en förutsättning för att ha mottagningens lågtröskelprofil. Detta är ett prioriterat område även för kommande år. Ny gruppverksamhet Mindfulness Den vanligaste sökorsaken när det gäller samtalskontakt var ångest/oro/stress. Under hösten startade vi därför gruppverksamhet för ungdomar med stressproblematik. Metoden som vi har valt är Mindfulness och är träning i att vara närvarande i nuet. Ett sätt att förhålla sig till livet, som motverkar oro och stress. Varje grupp består av ca 10 deltagare. Vårt mål är att kunna ha tre grupper per år. Det är för tidigt att utvärdera men den första gruppens deltagare var över lag positiva och ansåg att de fått nya redskap att hantera stress. Sid 10

182 3. MUM - Mottagningen för unga män 3.1 Uppdrag mål, riktlinjer och verksamhetsform MUM är en sex- och relationsmottagning för unga män, år. Organisatoriskt ligger MUM under SDF Centrum och delar lokaler med UMC. Upptagningsområde är hela Göteborg. MUM är en verksamhet som funnits i 15 år. De första åren i projektform men sedan 2007 finansierades MUM delvis genom avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, 11 och 12. MUM är fr.o.m en permanent verksamhet och är ett resursnämndsuppdrag för SDF Centrum. Övergripande syfte med verksamheten: Öka förutsättningarna för unga mäns välbefinnande avseende sexualitet och relationer Öka jämställdheten när det gäller sexuell och reproduktivhälsa och rättigheter (SRHR) Förebygga spridning av sexuellt överförbara sjukdomar Förebygga våld i nära relationer Ge råd, stöd och behandling till de män som tillhör målgruppen för mottagningen Målgruppen beskriver vi enligt följande. Alla män i ålder år som vill testa sig som upplever problem i sin sexuella funktion som har svårigheter eller problem i sina relationer som är oroliga för genitala förändringar som upplevt sexuellttvång, övergrepp eller kränkningar som har haft sexuella kontakter utomlands som vill ha hjälp med att förstå och hantera sin svartsjuka som lider av låg självkänsla som begränsar relationer till andra som ska bli förälder mot sin vilja som upplever problem i sin sexuella identitet som har sex med män som vill ha hjälp med att hantera ilska o aggressivitet som upplever att de konsumerar för mycket porr som har tvångsmässighet i sin sexualitet etc 3.2 Tillgänglighet och öppettider Mottagningen är öppen: Torsdagar Drop-in Fredagar , endast bokade besök Besök hos läkare och kurator/psykolog sker efter tidsbeställning. Telefonrådgivning: Torsdagar Fredagar Sid 11

183 3.3 Samverkan och utåtriktat arbete Då MUM fr om 2013 är ett resursnämnduppdrag är det viktigt att verksamheten bli än mer synlig. Ett första steg i detta har varit en egen hemsida under Göteborgs Stad. MUM:s samarbetspartner är Ungdomsmottagningarna i Göteborg och kranskommunerna, Kriscentrum för Män, Kast, Utväg för Män, Sexualmedicinskt centrum, Hud o Könsmottagningen Sahlgrenska, Mini Marias verksamheter i Göteborg, Venerolog o Urologmottagningar i Västra Götaland. Skogomeanstalten. Prostitutionsgruppen, Akademihälsan, Kyrkans ungdomsmottagning. MUM medverkar i Referensgruppen Sexuell hälsa i Göteborg. Ytterligare en referensgrupp MUM deltar i är referensgruppen för MSM män som har sex med män. Några av årets aktiviteter: MUM har firat 15 år med att bjuda in till en halvdag med föreläsningar. MUM deltog i West-Pride tillsammans med Ungdomsmottagningarna i Göteborg. MUM har under 2014 tagit emot 4 studiebesök. MUM har under 2014 påbörjat en utvärdering av verksamheten i syfte att öka kunskapen runt män som tar ansvar för sin sexualitet och för sina relationer. Pengar till projektet har beviljats av Smittskyddsintitutet och kommer pågå även under Mottagningsverksamheten (inkl statistik) MUM är en deltidsverksamhet och består av åtta personer, 4 sjuksköterskor, 2 kuratorer, 1 psykolog, 1 läkare (venereolog). Tillsammans arbetar de 82 timmar/vecka. Alla har vidareutbildningar när det gäller unga män och gedigen kunskap om sexualitets- och relationsproblematik. Verksamheten bygger på ett salutogent förhållningssätt och man möter de unga männen utifrån ett helhetsperspektiv. Personalen har gemensam handledning. Under 2014 har psykosocial personal påbörjat en utbildning i samtal. Dessutom har två sköterskor påbörjat en KBT-utbildning. Antalet journalförda besök är något färre jämfört med Förklaringen till detta är att rekrytering av ny sjuksköterska tog längre tid än beräknat under våren Sid 12

184 STI/Smittspårning totalt antal prov summa totalt antal positiva prov Klamydia HIV Övriga test*gonorré *ex gonorré, hepatit och mycoplasma genomförda smittspårningar på indexpatienter anmälningar enligt smittskyddslagen antal Journalförda besök per yrkeskategori Antal besök Sjuksköterska 1081 Kurator 347 Psykolog 124 Läkare* 254 Summa 1806 * utöver dessa besök har läkare förskrivit ca 100 recept Sid 13

185 4. Verksamhets- och kvalitetsutveckling 4.1 Metod- och kunskapsutveckling På UMC bedrivs ett kunskapsutvecklande arbete om ungdomars sexualitet, samlevnad, hälsa och om adolescensutvecklingen. Mottagningens personal förmedlar sina specifika kunskaper genom handledning, rådgivning och utbildning av andra ungdomsarbetare och fungerar på det sättet som en kunskapsresurs. Under 2014 har samarbete med FaR-teamet väst resulterat i att vi nu förskriver FaR, fysisk aktivitet på recept. Detta är ett viktigt komplement till det hälsofrämjande arbete som redan görs på mottagningen. Samarbetet planeras att utöka under 2015 med sjukgymnast från FaRteamet på plats på mottagningen vid ett par tillfällen per månad. Under året har vi utökat utökat samarbetet med Mini-Maria Centrum. Syftet är att bli bättre på att uppmärksamma konsumtion av alkohol och droger och bli ännu bättre på att motivera ungdomar att ta emot hjälp för detta. Det utökade samarbetet skall ses mot bakgrund av det ökande användandet av cannabis i stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné. Tre medarbetare har gått en utbildning i Mindfulness. Barnmorskorna på UMC har fått fortbildning i antikonception. Ungdomsmottagningen Centrum är sedan 2011 miljödiplomerad och under 2013 har mottagningen blivit omdiplomerad. Alla medarbetare har miljöutbildning. Två medarbetare är miljöombud och har genomgått uppföljande utbildning. 4.2 Patientsäkerhet och klagomålshantering. UMC:s och MUM:s verksamhetschef enligt HSL har till sin hjälp en medicinskt rådgivande läkare för att säkerställa den medicinska verksamheten. Denna funktion är gemensam för ungdomsmottagningarna i Göteborg. Uppdraget medicinsk rådgivare innefattar uppföljning och utveckling av medicinska rutiner samt medicinsk vidareutbildning av personalen. En verksamhetshandbok utifrån SOSFS 2005:12 krav på ledningssystem i hälso- och sjukvården är under utveckling. Patientsäkerhetsberättelse Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivaren ska också beskriva vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Vårdgivaren ska också tala om hur och när man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart. Övergripande mål och strategier Alla medarbetare ska ha formell/reell kompetens för sitt uppdrag och få erforderlig kompetensutveckling. Alla medarbetare ska känna till och förstå vikten av att rapportera och minimera risker i verksamheten och rapportera inträffade avvikelser. Alla medicintekniska produkter ska hanteras på ett korrekt och säkert sätt. En verksamhetshandbok som är tillgänglig för all personal och finns på intranätet. Denna verksamhetshandbok är till för all personal som arbetar på ungdomsmottagningarna i Sid 14

186 Göteborg. Den skall vara en praktisk handbok samt ge en samlad bild av ledningen av kvalitet inom ungdomsmottagningarnas verksamhetsområde. Handbokens innehåll ansvarar verksamhetscheferna för ungdomsmottagningarna för. Medicinsk rådgivare till verksamhetschefsgruppen är chefsläkaren på Angereds Närsjukhus. Denne ansvarar för att de medicinska rutiner, riktlinjer etc. som finns i verksamhetshandboken bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. God kvalitet inom hälso- och sjukvården innebär att verksamheten strävar efter att vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik Lättillgänglig (inom rimlig tid) Verksamhetshandboken uppdateras regelbundet och skall endast innehålla aktuell information och gällande rutiner. Arbetet med verksamhetshandboken utgår från SOSFS 2005:12 och den tillhörande vägledningen God Vård. Synpunkter på innehållet tas emot och lämnas till din enhetschef eller verksamhetschef. Verksamhetshandboken skall vara väl känd av all personal. Alla medarbetare skall veta att dokumenten finns och vad deras innehåll är. Ansvarig för detta är enhetschefen. Organisatoriskt ansvar för patient-säkerhetsarbetet Patientsäkerhetsansvaret fördelas enligt följande: Stadsdelsnämnden Formulera övergripande strategier och mål för patientsäkerhetsarbetet Skapa förutsättningar, både ekonomiska och personella, för ett fungerande patientsäkerhetsarbete Fortlöpande hålla sig informerade om utvecklingen på patientsäkerhetsområdet. Verksamhetschef för ungdomsmottagningen Dokumentera hur patientsäkerhetsansvaret är fördelat Organisera patientsäkerhetsarbetet i verksamheten Samverka med medicinskt ansvariga läkare och den medicinske rådgivaren Informera enhetschefen om ansvarsfördelningen Upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse Ta initiativ till och delta i utredning av avvikelser och risker i verksamheten Enskilda ledningsuppdrag/medicinsk rådgivare Verksamhetschefen uppdrar åt Lars Gelander, chefsläkare Angereds Närsjukhus, verksamhetschef Barn- och ungdomsspecialistcentrum, specialist i barn och ungdomsmedicin, leg. läk. med. dr. att fullgöra uppdrag som ansvarig för att handlägga ärenden enligt Lex Maria inom Ungdomsmottagningen Centrum. Verksamhetschefen uppdrar åt Cornelia Bergdahl, leg läkare, Specialist inom Obstetrik och Gynekologi att fullgöra ledningsuppdrag som medicinsk rådgivare inom Ungdomsmottagningen i Centrum. Sid 15

187 Enhetschef Organisera patientsäkerhetsarbetet inom sitt ansvarsområde Biträda verksamhetschef för ungdomsmottagningen vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet Delta vid planering av förändringar som har betydelse för patientsäkerheten. Ge patienterna möjlighet att lämna synpunkter och delta i patientsäkerhetsarbetet Bistå med dokumentation till patientsäkerhetsberättelsen Göra riskbedömningar Utreda och åtgärda risker och avvikelser samt rapportera till områdeschef och medicinskt ansvariga Rapportera allvarliga händelser och vårdskador till medicinskt ansvariga Ge information och instruktion till medarbetarna, speciellt nyanställda, om arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer mm för att förebygga vårdskador. Arbeta med patientsäkerhetsfrågor tillsammans med medarbetarna Hälso- och sjukvårdspersonal Utföra vård och behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Följa givna föreskrifter samt använda de arbetsmetoder, de verktyg och den utrustning som behövs för att förebygga vårdskador Uppdatera sig och ge information till patienter i patientsäkerhetsfrågor Rapportera till ansvarig chef om han/hon finner att det finns en risk för patienternas säkerhet Struktur för uppföljning/utvärdering Medicinskt ansvariga genomför granskningar dels utifrån enskilda händelser dels genom årlig planering enligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Dessutom granskas hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet. En årlig genomgång av medicintekniska produkter görs samt kontroller för att tillse att fullgod delegering finns. Uppföljningen sker genom egenkontroll. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet All personal rapporterar risker och inträffade händelser skriftligt på avvikelseblanketten i verksamhetshandboken. Berörd personal och chef gör erforderliga åtgärder. Händelser som lett till hälso- och sjukvårdsinsatser rapporteras vidare till medicinskt ansvarig. Återkoppling sker till berörda på arbetsplatsträffar. Klagomål och synpunkter Enhetschef tar emot och utreder klagomål och synpunkter. Svar på inkommet klagomål eller synpunkt lämnas skriftligt eller via en personlig kontakt med den enskilde. Återkoppling på klagomålet eller synpunkter sker också till alla medarbetare inom enheten som ett led i det ständiga förbättringsarbete. I frågor som berör patientsäkerhet är medicinskt ansvarig en stödjande funktion. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter hanteras och analyseras individuellt. Sammanställning av inkomna klagomål sker en gång per år. Under året har det uppmärksammats flera brister utan att avvikelserapporter skrivits Resultat Ungdomsmottagningen 2014 Sid 16

188 Under året har det uppmärksammats flera brister utan att avvikelserapporter skrivits Återkommande problem med IP-telefoni. Felanmälan till stadsdelen samt intraservice. Lista finns på MTP, medicintekniska produkter. Produkterna är dessutom märkta. Uppgifterna är ännu inte inlagda i databas. Under året har rutinarbetet tillsammans med övriga Ungdomsmottagningar i Göteborg fortsatt. Detta innebär dels att skriva nya rutiner men också att gå igenom och uppdatera de befintliga rutinerna. Fr o m har ungdomsmottagningarna i Göteborg två samordnande barnmorskor varav den ena kommer från UMC. Detta har varit mycket lyckat och fr.o.m finns det också samordnande kuratorer. Klagomålshantering Under 2014 har inga klagomål inkommit till UMC. Om klagomål inkommer handhas det på sätt som finns angivet i Stadsdelen Centrums rutiner. 4.3 Resultat av senaste kundenkäten Under 2014 genomförde Göteborgs Stad en NKI(nöjd kund index)-undersökning. Ungdomsmottagningen fick ett mycket bra resultat se Helhetsbedömningen ligger på samma nivå som Det som ungdomarna är något mindre nöjda med är tillgängligheten men i enkäten framkommer att de är något mer nöjda än föregående år. Man kan sammanfatta det med att de som kommer fram på telefon och som får sin tid bokad och hjälp med sitt problem, de ungdomarna är mycket nöjda med den hjälp de får. Sid 17

189 5. Medarbetarperspektiv Mottagningens verksamhet bygger på en helhetssyn på människan och på ett salutogent förhållningssätt. Frågor och symtom förstås utifrån ett föränderligt sammanhang. Personalen arbetar tvärprofessionellt och har en specifik medicinsk och psykosocial ungdomskompetens, vilket kräver teamhandledning, gemensam kompetensutveckling och ett tydligt och stödjande ledarskap. Ungdomarna ges möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i alla de olika problem och frågor som ungdomsåren innehåller. På Ungdomsmottagningen arbetade under 2014: 1 enhetschef 4,6 barnmorskor/undersköterska, 4,75 kurator/psykolog (varav en legitimerad psykoterapeut), 0,5 administrativ personal Mottagningen har per vecka haft: 8 timmar gynekolog under våren 4 timmar gynekolog under hösten 2 timmar psykiater under hela året Under delar av året har inte UM haft full bemanning på kuratorssidan på grund av sjukskrivning. Olika personer har under perioder ersatt, något som har påverkat kontinuitet och stabilitet negativt. När det gäller det medicinska teamet så har gruppen också förstärkts med vikarier i den mån som ekonomin tillåtit. För medarbetarna är det viktigt med gemensam utbildning och den möjlighet sådan ger till utbyte av idéer och till professionella möten. UMC:s medarbetare deltog under hösten 2014 i två heldagar tillsammans med övriga UM i Göteborg. Personal på UMC har också deltagit i den årliga ungdomsmottagningskonferensen för samtliga ungdomsmottagningar i Sverige. Flera har också deltagit i aktuella hel- och halvdagarsföreläsningar. Medarbetarna har processhandledning varannan vecka. De är uppdelade i två grupper. Sid 18

190 6. Ekonomiskt perspektiv Ungdomsmottagningen Centrum tilldelas ett anslag utifrån en fördelningsnyckel baserad på hur många ungdomar i åldrarna år som är mantalsskrivna i upptagningsområdet. För UMC innebär detta antalet ungdomar i SDF Centrum och SDF Majorna-Linné. Stadsdelarna ska tillsammans stå för 15% av finansieringen ( SDF Centrum 50% och SDF MajornaLinne 50% ) och HSN 5 står för resterande 85%. Den totala budgeten för Ungdomsmottagningen Centrum för år 2014 var kronor, HSN bidrog med kronor och SDN med kronor. HSN 5, HSN 11 och HSN 12 bidrar därutöver med kostnaden för Unga möter unga kronor. När det gäller MUM har den totala budgeten varit kronor. HSN 5, HSN 11 och HSN 12 bidragit med kronor och Göteborgs stad med kr. Årets resultat Ekonomiskt resultat 2014 UMC tkr* MUM - 54 tkr* Totalt tkr *Då UMC och MUM delar lokaler och material är det svårt att redovisa resultat korrekt fördelat. Sid 19

191 Bilaga 1, Statistik 2014 Statistiken kommenteras i årsredovisningen under respektive rubrik. GRAVIDITETSPREVENTION antal preventivmedelsförskrivningar 2281 Akut-p-piller (antal utdelade/antal individer) 487 (419) graviditetstester (totalt antal/antal positiva/ antal 615/37/25 positiva tonåringar) remisser till abortmottagning (hänvisningar!) 37 STI/KONDOMER/SMITTSPÅRNING provtagning flickor provtagning pojkar summa antal prov antal positiva prov antal prov antal positiva prov totalt antal prov totalt antal positiva prov klamydia gonorré HIV hepatit A, B, C syfilis mykoplasma summa antal genomförda smittspårningar på indexpatienter 188 anmälningar enligt smittskyddslagen 188 Partnerspårningar 300 utdelade kondomer PSYKOSOCIALT ARBETE flickor pojkar totalt antal intervjuer/första samtal 200 (72%) 75 (28%) 275 samtal genomsnitt/median 6,5 5,4 6,4 samarbete med andra huvudmän antal anmälningar till socialtjänsten antal remisser till annan vårdgivare antal besök till psykiater eller annan vårdgivare Sid 20

192 GENERELLA INSATSER generella informationsinsatser ange vad Westpride Klamydiamåndagen Gymnasiemässan antal årlig aktivitet årlig aktivitet årlig aktivitet besvarade mejl (kuratorsmail, sept-dec) 181 telefonsamtal (rådgivning och tidsbeställning) 6435 RIKTADE INSATSER antal flickor antal pojkar antal hen totalt antal unga HVB-projektet - 25 skolklassbesök (antal klasser/andel av klasserna i upptagningsområdet) övriga insatser riktade till elever inom upptagningsområdet (introduktionsklasser nyanlända) insatser riktade till gymnasieelever (UMU) klasser klasser METODUTVECKLING Utbildning avser Mindfulness, 3 personer MI, 2 personer Föreläsningar FaR-utb, 5 personer Cannabis, 3 personer Sid 21

193 SAMVERKAN ange vad tid (timmar) samverkan med NOSAM 16 Samordningsförbundet 12 HVB-projektet 40 FaR Väst 46 Vårdcentralerna i upptagningsområdet 5 Elevhälsan gymnasieskolor 16 MSM (män-som-har-sex-med-män)-nätverk 9 Mini-Maria referensgrupp 10 BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) 6 Göteborgs Universitet 30 Institutionen för socialt arbete 4 Mini-Maria Samverkan och aktivitetsgrupp 12 Enhetschefsmöten samverkan UM Göteborg KBT-handledning för psykosocial personal MI-utbildning för all personal Labbest Införande alla UM och underhåll Medidoc underhåll Nytt dokumentationssystem - införande Plattformsarbete uppföljning Läkarförsörjning - upphandling Utbildningsdagar november - genomförande Samordnande kuratorer - uppdrag Samba uppföljning och utvärdering Gymnasiemässa, HBTQ mm genomförande Verksamhetsplanering kring semesteröppet Samverkan med olika aktörer KVALITET Beskrivning av arbetet med att utveckla och säkra den medicinska säkerheten, avvikelserapportering samt klagomålshantering, Patientsäkerhetsberättelsen för BRUKARENKÄT 2014 antal svaranden: 100 värde NKI 2014 Tillgänglighet 81 delaktighet 88 information 89 förtroende för personalen 92 Bemötande 92 Rättssäkerhet 91 Sid 22

194 ÖPPETTIDER ordinarie öppettider särskild mottagningstid för pojkar väntetider beskrivning Måndag , tisdag, onsdag och fredag , torsdagar Psykosocial personal: varierar under året: 2-4 veckor nybesök, 1-2 mån för påbörjad kontakt Medicinsk personal: varierar under året 2 v 1,5 månader drop-in-tider Måndagar 15-18, onsdagar BESÖK Journalförda besök per yrkeskategori nybesök* ny för året** återbesök summa besök flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Barnmorska Undersköterska Kurator Psykolog Gynekolog Läkare Psykiater Summa * Nybesök gör den unge endast en gång på mottagningen ** Ny för året är den unge bara en gång under året. Börjar den unge t ex en samtalsserie hos en kurator efter att ha varit hos en barnmorska räknas det första besöket hos kuratorn som ett återbesök. Huvudsaklig problematik hos de ungdomar som träffat psykosocial personal Nedstämdhet / depression Ilska Ångest/oro Identitet Beroende Matproblematik Självskada Sexuell* problemati k Flickor pojkar hen summa % , *47 flickor har dessutom besökt barnmorska under året Kris/ sorg Trauma/ övergrep p Heder Relationsproblem Social problematik Oplanerad graviditet Flickor pojkar hen summa % ,5 2,5 Övrigt Sid 23

195 Statistik avseende ärenden vid spontanbesök inkl drop-in, veckor hämta kondom beställa tid mp* anmälan psp** rådgivning /hänvisning spontant besök som leder till akutbesök mp spontant besök som leder till akutbesök psp uppringning t ungdom som önskar samtal Flickor pojkar hen summa * mp betyder medicinsk personal **psp betyder psykosocial personal Antalet ungdomar som gjort journalförda besök fördelade på ålder och kön < s:a % Kvinnor ,6 män ,4 hen summa % öv r s:a Sid 24

196 Protokollsutdrag stadsdelsnämnden Centrum Årsrapport 2014 för Ungdomsmottagningen i Centrum samt Mottagningen för unga män diarienummer N /14 Stadsdelsförvaltningen har den 11 maj 2015 upprättat ett tjänsteutlåtande angående årsrapport 2014 för Ungdomsmottagningen i Centrum samt Mottagningen för unga män. Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden godkänner Ungdomsmottagningen Centrums årsberättelse för Tjänsteutlåtandet inklusive bilaga översänds till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Justering Tisdagen den 26 maj Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3. Rätt utdraget intygar i tjänsten Stina Borrman, sekreterare Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande Stadsdelsnämnden Centrum Box Göteborg Besöksadress: Engelbrektsgatan 71 E-post: centrum@centrum.goteborg.se Hemsida: Telefon: Telefax:

197 Från: Stina Borrman Skickat: den 27 maj :03 Till: Info_post; Majornalinne Ämne: Från SDN Centrum: Årsberättelse för Ungdomsmottagningen och Mottagningen för unga män Bifogade filer: SBON9R8FGA.doc; JSOH9VYK72.docx; SBON9WWCLN.doc Hej Översänder tjänsteutlåtande och protokollsutdrag från SDN Centrum avseende Årsberättelse för Ungdomsmottagningen och Mottagningen för unga män Med vänlig hälsning Stina Borrman Stina Borrman Nämndsekreterare / Kanslienheten Göteborgs Stad Centrum Tel Epost stina.borrman@centrum.goteborg.se Ärenderubrik: Årsberättelse för Ungdomsmottagningen och Mottagningen för unga män N /14: Tjänsteutlåtande : Årsberättelse 2014 för Ungdomsmottagningen och Mottagningen för unga män. TU_Årsberättelse UM_2014_Centrum.doc (88 KB) (See attached file: SBON9R8FGA.doc) Bilaga 1 Årsberättelse 2014 UM+MUM.docx (128 KB) (See attached file: JSOH9VYK72.docx) N /14: Protokollsutdrag : Årsberättelse 2014 för Ungdomsmottagningen och Mottagningen för unga män. Protokollsutdrag doc (84 KB) (See attached file: SBON9WWCLN.doc)

198 Från: Annika Wahlstedt Skickat: den 29 april :24 Till: Daniel Sandin Ämne: årsredovisning Bifogade filer: 2015 Årsredovisning Lundby Närsjukhus.pdf Hej Bifogar årsredovisningen för Lundby Närsjukhus för diarieföring på samma ärende som avtalet, i HSNG Vänliga hälsningar Annika Wahlstedt Ekonom Koncernavdelning Ekonomi Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: E-post: annika.wahlstedt@vgregion.se Från: Folestad Agnetha [mailto:agnetha.folestad@capio.se] Skickat: den 23 april :56 Till: Ingegerd Svensson; Annika Wahlstedt Kopia: Falkengaard Johanna Ämne: Anteckningar uppföljning mars samt årsredovisning Hej! Här kommer anteckningar och årsredovisning från Lundby. Hälsningar Agnetha Agnetha Folestad VD agnetha.folestad@capio.se Capio Lundby Närsjukhus Box 8753, Göteborg Besöksadress: Wieselgrensplatsen 2A Vxl

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212