Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum Diarienr 2019/2246 Nationella sektorsrådet Datum och tid: , klockan Plats: Deltagare: Lokal Milano, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 Stockholm. Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Ander Nilsson Jägareförbundet, Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten, Karin Ewelönn GS-facket, Jonas Eriksson Norra skogsägarna, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Sören Petersson Holmen skog, Claes Svedlindh Naturvårdsverket, Leif Öster Naturturismföretagen, Malin Sahlin Naturskyddsföreningen, Göran Andersson Friluftsfrämjandet, Stefan Forsmark Sametinget, Lars Gärre Birdlife, Leif Gren Riksantikvarieämbetet, Linda Berglund WWF, Liselott Eriksson Naturvårdsverket, Fredrik Klang Sveaskog, Lena Brunsell Naturvårdsverket (punkt 7) Från Skogsstyrelsen: Tove Thomasson (punkt 1-3,8), Johan Wester (punkt 1-3,8), Raymond Wide, Johanna From, Erik Sollander Frånvarande: Antecknat av: Via Skype: Maria Högvall- Nordin Skogsstyrelsen (punkt 4) LRF, Skogsentreprenörerna, SLU, Svenska Samernas Riksförbund. Erik Sollander Ärende Innehåll/resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkomna. En presentationsrunda hölls. Inga övriga frågor anmäldes. Herman S: Sen vårt förra möte i mars har det hänt en del. Den 18 juli beslutade regeringen direktiven till en utredning om äganderätten. Utredare är Agneta Ögren och arbetet ska vara klart till den 1 juli Utredningen är en direkt effekt av januariöverenskommelsen och mycket bred. Den adresserar flera av de frågor som dominerat skogsdebatten som fjällnära skog, nyckelbiotoper, nya och flexibla ersättningsformer, internationella åtaganden om biologisk mångfald m.m. Objektivt sett bör de ha ont om tid. Artskyddsförordningen är en del av januariöverenskommelsen, men den är inte hanterad än. I vår-ändringsbudgeten fick SKS 149 M kr extra till områdesskydd och 2,2 M kr inom skogsprogrammet för granbarkborreskador. Till höstbudgeten lär vi få 30 M kr/år i tre år mot skogsskador. Likaså höjs anslaget för områdesskydd med 50 M kr/år i förhållande till förra höstbudgeten vilket innebär 100 M kr mindre än i år. Skadesituationen i Centraleuropa är skrämmande, många länder har omfattande skador. Totalt pratar man om 70 M m3 skog som

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar /2246 2(6) 2 Övriga frågor från förra mötet dött. I Tyskland är beståndsdöden ca ha. Inte bara gran, utan även tall. Det här får konsekvenser. Konjunkturen har vänt med lägre priser som följd vilket minskar möjligheterna att upparbeta virket. Angående skogsprogrammet för vi dryga 20 M kr/ år i tre år. Satsningen fortsätter och regeringen har ambitioner. Man avser ha ett programrådsmöte den 9 oktober. Claes S: Budgetmässigt har Naturvårdsverket ungefär samma utveckling som Skogsstyrelsen. Vi fick en ökning med 200 M i vårändringsbudgeten plus en delvis återställning av skötsel av värdefull natur. Att Skogsstyrelsen inte längre har tillgång till Artdatabankens register över hotade arter (WWF) Claes S: Artdatabanken, centrumbildning under SLU, driver Artportalen. Naturvårdsverket har gett bidrag till arbetet under lång tid, rätt mycket pengar. Nu vill Artdatabanken bredda finansieringen genom att ta ut avgifter vilket vi tycker är fel väg. De här data behöver vara öppna. Här finns en utmaning. Det är inte bra att vi inte har en långsiktig lösning. Kortsiktigt har Naturvårdsverket tillskjutit medel. En dörr in blir flera dörrar. Skogsägare måste anmäla till flera myndigheter (Norra Skogsägarna) Erik S: Till följd av ändrade ekonomiska förutsättningar upphör Skogsstyrelsen att skicka avverkningsärenden för kännedom till andra myndigheter. Istället går det att få tillgång till dem via Skogsstyrelsens webbplats. I våras informerade vi berörda aktörer. Ändringarna skulle slå igenom vid halvårsskiftet. Vi har fått kritik för det och har nu senarelagt ändringen till den 1 september. Herman S: Vi fick kritik för att vårt beslut gick för fort. Artskydd (Birdlife) Herman S: Birdlife har skickat en skrivelse till Skogsstyrelsens styrelse om hur pass höga utsökningskriterier vi bör använda för fåglar. Vi bereder frågan och kommer att svara. 3 Nyckelbiotoper Tove Thomasson redovisade utredningen av om nyckelbiotoper bör registreras i samband med avverkningsanmälan (se bilaga1). I korthet har arbetet delats upp i fyra delutredningar. Utredningarna skickades ut den 2 september till deltagarna i samverkansprocessen samt inom Skogsstyrelsen. Vi hoppas få in synpunkter senast den 18 sep. Skogsstyrelsens styrelse ska få en information på sitt möte den 7 okt. Underlagen kommer att remitteras brett under okt och november. Vi räknar med att Skogsstyrelsens styrelse fattar beslut den 16 dec. Sammantaget ser vi flera starka skäl till att Skogsstyrelsen inte bör fortsätta att registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan.

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar /2246 3(6) Diskussion Flera av skogsbrukets organisationer uttryckte tillfredsställelse med att Skogsstyrelsen tar till sig frågan och försöker hantera den. Några uttryckte kritik mot ett antal av slutsatserna, t.ex. att Skogsstyrelsen ser sig närmast som ett offer för certifieringen. Den skogspolitiska nyttan av certifieringen har rimligen varit för stor för att det ska vara en giltig slutsats. Det viktiga är att kunna ta omtag i frågan och hitta en gemensam väg framåt. Övriga organisationer som yttrade sig var mer eller mindre skeptiska eller frågande till de preliminära slutsatserna, särskilt att Skogsstyrelsen bör sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan. Johan W: Det här är preliminära slutsatser. Framöver tänker vi oss att om det finns en vilja att använda nyckelbiotopsbegreppet, t.ex. inom certifieringen, så kan Skogsstyrelsen mycket väl fortsätta att tillhandahålla begrepp, databas, utbildningar och även erbjuda nyckelbiotopsinventering inom ramen för vår uppdragsverksamhet o.s.v. Sammanfattning Herman S: Tack för presentation och inspel. Vi gör det här väldigt ordnat. Nu har vi fått fram underlagen, får synpunkter på det, sen rapport, en remissbehandling och därefter beslut. Jag vill uppmana alla att granska underlagen och delta i processen. 4 Jämställdhet Raymond W och Maria Högvall-Nordin redovisade den rapportering av regeringsuppdraget som Skogsstyrelsen gjorde till regeringen i mars 2019 (se bilaga 2). Uppdraget går tillbaka till den gemensamma strategi för jämställdhet som regeringen och näringslivet arbetade fram Flera institutioner fick åtaganden att genomföra. Det är dessa som nu utvärderats. Hur ser ni på det. Håller ni med om bilden? Har ni synpunkter på åtgärdsförslagen? Diskussion Skogsbrukets organisationer håller i allt väsentligt med om bilden i rapporten, är gärna med i kommande arbeten och ser ett stort värde i att fortsätta jobba gemensamt. Utvecklingen går åt rätt håll, men för långsamt. Ofta ger det resultat att sätta upp konkreta mål och följa upp. Det kan finnas skäl att slipa en del på åtgärdsförslagen. Fokus blir gärna att vidta åtgärder för kvinnorna, men det är ofta minst lika viktigt att påverka värderingarna hos männen. Sammanfattning Herman S: Tack, vi har fått flera värdefulla medskick. 5 Granbarkborrar Johanna F redovisade punkten (se bilaga 3). Vi ser tre centrala begrepp: Uthållighet; Fokus; Samarbete. Situationen är allvarlig. Nu i höst har vi en ovanligt sen andra generations svärmning. Totalt skattar vi att 5 M m3sk skog har

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar /2246 4(6) angripits, inte bara i Götaland utan även i Svealand. Vi föreslår ett geografiskt utvidgat och förlängt projekt och räknar med att få utökade medel fr.o.m En positiv bieffekt är att fler verkar ta vikten av ståndortsanpassning och trädslagsval på större allvar. Herman S: Hur ser ni på marknadssituationen? 6 Indikatorer Levande skogar 7 Konventionen för biologisk mångfald CBD Diskussion: Sågtimmer stora volymer skadat granvirke sågas nu i central- Europa vilket bidrar till att priserna gått ner kraftigt sista halvåret. Massaveden, den mekaniska måste vara helt färsk, även sulfatveden måste vara rätt färsk. Massapriserna viker också, men ännu går massabruken för fullt. Bränsle kommer vi att ha tillräckligt av för lång tid. Bilden är mycket oroande och kan få stora konsekvenser. I fjol gjordes stora insatser för att hålla ner skadorna i år och ändå ser vi närmast en fördubbling nu. Logistiskt kan det behövas temporära lagringsplatser för rundvirke, vilket kräver tillstånd. Huvudfåran är att få ut det skadade virket från skogen, få det till industri och tillvarata värdet. Användning av insekticider ses allmänt som en sista utväg när kapaciteten att utföra andra åtgärder är uttömd. Några tog upp möjligheten att se över regelverket, främst möjligheten att korta tiden i avverkningsanmälningarna. Sammanfattning Herman S: Tack för inspelen. Det här är inte roligt. Långsiktigt är ansatsen att sköta skogen så att den är så vital att skador som dessa inte blir så allvarliga. Erik S: Tidigare i år har vi tagit upp behovet att driva en samverkansprocess om att ta fram kvantifierade mål till indikatorerna för Levande skogar. Vi ser det som absolut nödvändigt för att indikatorerna ska kunna fungera som tänkt. Vi har nu några frågor till er (se bilaga 4). Vilka medskick har ni till oss? När bör vi starta; Vill ni delta? Diskussion Alla som yttrade sig var positiva till anslaget och var även positiva till att delta i arbetet. Däremot ser man att det är svårt att starta förrän tidigt Sammanfattning Erik S: Tack, vi riktar in oss på att dra igång tidigt Vi skickar en formell inbjudan. Lena Brunsell redovisade det regeringsuppdrag Naturvårdsverket har att samordna arbetet mellan myndigheter, bransch- och

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar /2246 5(6) 8 Skogsstyrelsens syn på hållbar utveckling i skogen civilsamhällsorganisationer inför det nya ramverket för Konventionen för biologisk mångfald, CBD (se bilaga 5). Huvudfrågan är hur vill ni delta? Hur vill ni redovisa bidrag? Diskussion Många markerade intresse att delta. Stor fråga kanske det behövs någon form av seminarium eller workshop att utgå ifrån. Beskriv även det som redan görs, både från näring och stat. Sammanfattning Herman S: Lena, du får ett positivt gensvar. Ett medskick är att ta med även det som redan är gjort. Herman S: Det här dokumentet beskriver Skogsstyrelsens ställningstaganden och är beslutat av vår styrelse. Allmänt har vi policyer för flera sakområden. Styrelsen såg ett behov av en superpolicy som de olika sak-policyerna kan ta avstamp från. Vi har kallat det hållbar utveckling i skogen för att det är bredare än hållbart skogsbruk. Diskussion: Flera reflekterade kring begreppet och menade att det är en bra övergripande plattform. Någon tyckte att sociala aspekter inte riktigt syns. Ett så här pass brett dokument kanske även borde inkludera FN-konventionerna om rättigheter eller Europakonventionen. I viljan att konkretisera ytterligare finns några tankar att bygga på kriterier, eller variabler på något sätt? Johan W: Det här är i stort befintliga ställningstaganden som vi satt ihop. När vi utvecklar och ändrar något, då får vi ändra även här. Sen har vi en bred syn på begreppet miljö, som även sociala värden som rekreation. Så sociala aspekter är starkare än vad som kan ses i rubrikerna. Herman S: Nu vet ni att den finns. 9 Information Herman S: Vi har som vanligt några infopunkter i form av korta PM som vi inte föredrar. PM 9a om skogsprogrammet OBS att det innehåller några frågor. Svara gärna Tomas Mårtensson. 9a Skogsprogrammet Linda B: Vad är Boreala samarbetet? Erik S: Ett mellanstatligt samarbete mellan Ryssland, USA, Kanada, Norge, Sverige och Finland om skogsfrågor i boreala zonen. Se Liselott E: Regionala skogsstrategier finns några kopplingar till grön infrastruktur? Johann F: Inte direkt. Båda uppdragen ligger formellt hos länsstyrelserna med visst stöd från Skogsstyrelsen. De olika länen har kommit olika långt. 9b Geodata

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar /2246 6(6) 10 Övriga frågor Inga frågor anmälda. Leif G: När kommer det bilder särskilt terrängskugga? Erik S: Borde blir rätt snabbt. Vi återkopplar i minnesanteckningarna. De första leveranserna kommer i oktober Avslutning Herman S: Tack för bra möte. Nästa möte hålls den 2 december.

7 Bilaga 1 Nationella sektorsrådet för skogliga frågor Välkomna! 1 Utredning av nyckelbiotopsregistrering i samband med avverkningsanmälan/-ansökan Nationella sektorsrådet Tove Thomasson & Johan Wester, Enheten för policy och analys

8 Registrera NB i samband med avverkningsanmälningar? Rättsutredning registrering av NB i förhållande till förvaltningslagen Förankring och insamlande av synpunkter NB och områdesskydd i samband med avverkningsanmälningar tillämpning i praktiken Syntes och slutsatser GD-förslag till beslut Styrelsebeslut Tillsynsutredning registrering av NB inom ramen för handläggning och tillsyn Policyutredning politiska beslut och olika medel att nå skogspolitiska mål Tidsplan Utskick måndag 2/9 externa samverkansprocessen och inom SKS Synpunkter senast 18/9 Information styrelsemöte 7/10 Utredningen kompletteras med förslag Bredare remiss oktober-november Beslut styrelsemöte 16/12 4 2

9 Syntes och slutsatser Grundas på de fyra underlagsrapporterna Beskrivning av utvecklingsbehov Konsekvensbeskrivning (baseras mycket på tidigare konsekvensbeskrivning och inkomna synpunkter) Slutsatser 5 Syntes och samlade slutsatser - preliminärt Det behövs ett landsomfattande kunskapsunderlag SKS behöver arbetssätt för att dokumentera miljövärden i ärendehanteringen SKS har fått en ofrivillig funktion som någon slags garant till certifieringen. NB kan uppfattas som något annat än dokumentation av naturvärden En effekt blir att anslagsfinansierad verksamhet används för att säkerställa certifieringarnas åtaganden Ansvaret för certifieringarnas åtaganden bör styras bort från Skogsstyrelsen 6 3

10 Preliminära slutsatser forts. Registrering av NB i samband med avverkningsanmälan olämpligt utifrån både ett tillsynsperspektiv och ett policyperspektiv Det finns andra skäl för att fortsätta: ex. NB är ett etablerat begrepp och vi fortsätter fylla på databasen Höga naturvärden inom ett område finns oavsett om de registreras eller inte. Konsekvenser kopplat till certifieringen kan därför vara oförändrade även om SKS registrering upphör. Ingående aktörer, inklusive SKS, har inte förmått lösa de problem och konflikter som uppstått Den ökade polariseringen och politiseringen har gjort det svårare att använda nyckelbiotopsbegreppet vid SKS verksamhet 7 Preliminära slutsatser forts. Nyckelbiotopsfrågan är en värdekonflikt. Det behövs ett omtag! Om Skogsstyrelsen upphör att registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälan/ansökan behöver ett helhetsgrepp tas i frågan om kunskapsunderlag om skogar med höga naturvärden 8 4

11 Frågor och diskussion 9 5

12 Bilaga 2 Åtgärder för en Jämställd skogssektor ett uppdrag inom Nationella skogsprogrammet Maria Högvall Nordin Raymond Wide 1 Bakgrund - Skogsstyrelsens jämställdhetsarbete Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För skogsnäringens del innebär det att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att äga och bruka skog och att arbeta i eller driva företag inom skogsnäringen. Sveriges feministiska regering uppfattar skillnader i livsvillkor och fördelning av resurser utifrån kön, ofta till kvinnors nackdel, som ett samhällsproblem som kan och ska motverkas bl.a. genom politiska beslut. Förordning (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen 4 Myndigheten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Individbaserad statistik ska genomgående presenteras och analyseras med kön som övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Regleringsbrev - särskilda uppdrag kopplat till Jämställdhet i skogsbruket under ett antal år. Nu i första hand kopplat till uppdraget att bistå i genomförandet av Skogsprogrammet. 2 1

13 Strategin och jämställdheten STRATEGIN Regionala möjligheter och resurser för att lyfta skogens alla värden För att stärka incitamenten för företagande med skogens alla värden som bas bör den regionala nivån användas. Ökad jämställdhet och mångfald i skogssektorn bör bidra till detta arbete.. Det finns goda förutsättningar för fler jobb inom skogsnäringen i övergången till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Fortsatt tillgång till skogens ekosystem, tjänster, produktivitet, ökad jämställdhet, innovationer, nya produkter, konkurrenskraft, lönsamhet och en tydligt definierad och långsiktig äganderätt är grundläggande förutsättningar för positiv utveckling.. Nya behov och kreativitet kan ge både ideell och affärsmässig ny verksamhet som kan bidra till hållbar tillväxt, värdeskapande och till en förbättrad uppfyllelse av målen för skogs-, sysselsättnings-, miljö-, närings-, jämställdhets-, friluftslivspolitiken och de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Jämställdhet Jämställdhetsarbetet inom skogssektorn behöver förstärkas. #metoo-uppropet har, vid sidan av att påvisa förekomst av lagöverträdelser, exempelvis ofredande och diskriminering utifrån kön, även blottat en kultur som inte i alla avseenden tar avstånd från nedsättande attityder gentemot kvinnor. Regeringen förutsätter att alla delar av sektorn på allvar begrundar detta och vidtar åtgärder. Kvinnor som äger skog utgör Sveriges största företagargrupp för kvinnor. Trots att ägandet är relativt jämnt fördelat mellan män och kvinnor är männen än så länge överrepresenterade i alla delar inom sektorn. Varför det är så, är svårt att ge ett enkelt svar på. Sammantaget står det dock klart att ökad jämställdhet, vare sig det handlar om skogliga utbildningar eller inom skogsföretagen, inte kommer av sig själv. Särskilda satsningar krävs för att åstadkomma förändring. Skogsägarföreningarna, skogsnäringen och lärosäten har ett stort ansvar för att komma till rätta med obalansen och de strukturella hindren. Regeringen avser att möjliggöra samverkan kring lika makt och villkor för kvinnor och män i skogssektorn och har vidtagit insatser inom ramen för skogsprogrammet och uppmanar sektorn att vidta åtgärder för att stärka jämställdheten. 3 Åtgärder för en jämställd skogssektor ett uppdrag inom Nationella skogsprogrammet 1. Via genomförd utvärdering ge en klar bild av nuläget i jämställdhetsarbetet och hur utvecklingen sett ut sedan 2009 (2011). Jämförande studie av läget 2009/ 2011 Nu. Kombinerad kvantitativ och kvalitativ mätning. 2. Föreslå åtgärder för att uppnå en jämställd skogssektor. Utifrån utvärderingen ska Skogsstyrelsen lämna åtgärdsförslag för att uppnå en jämställd skogssektor med avseende på karriärvägar, medarbetares villkor, representation samt rekrytering. Förslagen ska omfatta alla fokusområden inom strategin och ha koppling till de jämställdhetspolitiska delmålen. Beaktas även #metoo-uppropet "Slutavverkat och det öppna brevet till SLU:s ledning. 3. Projektet ska anordna en konferens om jämställdhet inom ramen för nationella skogsprogrammet, varvid rapporten ska presenteras och dess förslag och slutsatser diskuteras. Stora förväntningar på deltagande från alla relevanta delar av sektorn, innehåll och effekter. Avstamp. 4 2

14 Åtgärder för en jämställd skogssektor analys och slutsatser Utbildning: Skogsstyrelsen konstaterar att de skogliga utbildningarna fortsatt kännetecknas av att vara traditionellt maskulina i såväl kultur och tradition som intressen och friluftsliv. Föreslagna åtgärder har fokus på ledning, utbildning, mätning och uppföljning. Arbetsliv: Sektorns attraktionskraft är avgörande för att kompetent arbetskraft, både kvinnor och män, ska söka sig till de skogliga näringarna. Det handlar om att skapa goda kulturer och en inkluderande och tillåtande arbetsmiljö. Här omfattas såväl ledning och styrning som ett ansvar för genusmedveten rekrytering. Föreslagna åtgärder bedömer Skogsstyrelsen kunna utgöra ett viktigt avstamp för det arbetet. Enskilt skogsägande: Ca 40 procent av Sveriges privata skogsägare är kvinnor, men de har inte den makt och inflytande i ägandet och brukandet som motsvarar den andelen. Skogsstyrelsen förväntar sig att föreslagna åtgärder genom samverkan, utbildning och inkludering kommer att ge kvinnor samma förutsättningar att vara aktiva skogsägare. Kunskapen och medvetenheten om jämställdhetsstrategin är relativt låg de åtgärder som beslutades och fördelades bland sektorns aktörer har genomförts, men sedan fallit i glömska. Skogsstyrelsen bedömer ändå att strategin har haft betydelse så till vida att statusen på jämställdhetsarbetet har ökat, liksom probleminsikt och vilja till förändring. Strategin har sannolikt också lett till en rad följdaktiviteter och satsningar utöver de som beslutades av de 16 indikatorerna från regeringens jämställdhetsstrategi 2011 visar en förbättring, fyra på en försämring: Skogsägare med mer än 50 h skogsmark (35 28 procent) Sysselsatta skogsentreprenörer (5 4 procent) Sysselsatta i skogsarbete (16 15 procent) Utexaminerade från Skogs-och träprogrammet vid Linnéuniversitetet (50 45 procent) Sektorsövergripande framgångsfaktorer: Att inrätta ett nationellt och regionala samverkansforum för jämställdhet. Att formulera och tillgängliggöra en gemensam och heltäckande problemsamt målbild för skogens samtliga aktörer. Att utveckla den könsuppdelade statistiken för bättre beslutsunderlag. Att ta fram en metodbok med sektorsanpassade jämställdhetsverktyg. Att ta initiativet till att skriva en mer jämställd berättelse om skogen och skogsbruket genom att synliggöra sektorns jämställdhetsarbete och visa på insikten, viljan och de goda exemplen. Att granska, jämföra och markera. Att se jämställdhet som ett mål inte ett verktyg. 6 Många initiativ har tagits! Händelser från skogen Aktiviteter för ökad jämställdhet i skogssektorn Jämfald i skogen JämLYS jämställdhetsanalyser av skogssektorn i Västerbotten och Norrbotten Skogsägarföreningarnas jämställdhetsarbete LRF:s jämställdhetsakademi Genuskompetens för skogssektorn #slutavverkat och jämställd återväxt Från #metoo till handling skoglig jämställdhetskonferens Forskningsprojekt, antologi, öppet brev och nätverk Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan Jämställdhet som branschgemensam strategi i skogsbrukssektorn Antologin Den öppna skogen Öppet brev: Från hashtag till handling, samt SLU:s svar Nätverket för Yrkesverksamma Kvinnor i Skogsbranschen NYKS Nytt projekt Genom trädtaket om normer kring skogsbruk. 6 3

15 Att diskutera i nationella sektorsrådet Håller ni med om bilden som ges i rapporten? Har ni några synpunkter på åtgärdsförslagen? Hur nyttjar vi bäst det uppkomna vänteläget? Skulle nya rundabordssamtal kunna vara en lämplig uppstart? Skogsstyrelsens roll i ett sådant arbete? 7 4

16 Bilaga 3 Nationella sektorsrådet 13 september 2019 Granbarkborreprojektet- Stoppa borrarna och Hitta borrarna 1 Läge: Granbarkborren, nytt läge Ovanligt sen andra generationssvärmning v Angrepp på hela stammen. Höstangrepp 2018 var högt upp. Inventering Södra, Götaland 5 miljoner m 3 sk angripen skog Inventering Skogsstyrelsen och Södra, v 43 Sker på samma sätt i Götaland som i Svealand Förslag utökat och förlängt projekt Utökade medel till projektet f.o.m 2020 Skador per hektar för respektive verksamhetsområde för Södras medlemsmarker. Granbarkborreskador 1/1-7/ Avverkningsanmälningar som innehåller ordet borre, granbarkborre, bagge osv. 2 1

17 Diskussion: Granbarkborrebekämpningen är beroende av avsättningen av de angripna granarna. Hur ser framtida avsättning ut av bränsleved och massaved? Om det blir än mer granbarkborre våren 2020, hur ser ni på eventuell användning av insekticider? 3 Projektet Hitta Borrarna 2,2 Mkr till Skogsstyrelsen via det Nationella Skogsprogrammet. för bekämpning av omfattande angrepp av granbarkborrar, till exempel för att med digitala hjälpmedel lokalisera angrepp av granbarkborrar. Projektet pågår fram till årsskiftet. Planerar för att publicera kartor över riskbestånd för, samt skog potentiellt skadad av, granbarkborrar. Vi vill upprätta en referensgrupp för projektet med ca 5 st GIS/fjärranalys kunniga för att bl.a. Vara en bollplank i utformning av de tjänster vi tänker ta fram, samt hur de publiceras Diskutera tankar kring rapportering till en gemensam skogsskada databas. Frågan ska lyftas med styrgruppen för Granbarkborreprojektet stoppa borrarna, i september. 4 2

18 Bilaga 4 Indikatorer Levande skogar 1 Förslag: Ta fram delmålen i samverkan med skogssektorn Frågor: Hur ser ni på en sån process? Viktiga medskick? Lämplig tidpunkt till uppstart? Kan ni säga redan nu om er organisation kommer vilja delta i arbetet? 2 1

19 Bilaga 5 REGERINGSUPPDRAG KONVENTIONEN OM BIOLOGISK MÅNGFALD Lena Brunsell, projektledare Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Varför är jag här idag? Informera om regeringsuppdraget Få er input till uppdraget Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

20 Regeringsuppdraget Naturvårdsverket ska samordna arbetet mellan myndigheter, bransch- och civilsamhällsorganisationer för att säkerställa ett aktivt deltagande i framtagandet av det nya ramverket för Konventionen för biologisk mångfald (CBD). Naturvårdsverket ska även redovisa förslag på svenska bidrag för att nå de CBD-mål som är relaterade till förhandlingarna om ett nytt ramverk som både beaktar miljömålen och en växande cirkulär bioekonomi. Det kan vara sådana som staten skulle kunna stå för och sådana som andra aktörer säger sig kunna göra. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 oktober En delredovisning ska göras den 1 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Konventionen om biologisk mångfald (CBD) Undertecknades vid Riokonferensen 1992 (FN) Trädde i kraft 1993, då också Sverige undertecknade Aichimålen (5 strategier, 20 delmål) Målen är införlivade i miljömålssystemet (även EU- strategi med sex mål) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 Post-2020, nytt globalt ramverk för biologisk mångfald Uppdaterad strategi för Nya/uppdaterade delmål Stor vikt på medverkan från bransch och civilsamhällsorganisationer Beslutas i okt 2020 i Kina Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Post 2020 viktiga datum Februari, Second meeting of the Openended Working Group on the post 2020-global biodiversity framework (OEWG) Juli, sista OEWG Oktober, nytt ramverk beslutas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

22 CBD Visionen Living in harmony with nature En värld som är i harmoni med naturen. Där biologisk mångfald senast 2050 värderas, bevaras, återställs och nyttjas på ett klokt sätt och som upprätthåller ekosystemtjänster, bidrar till en välmående planet och är till väsentlig nytta för alla människor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Var kommer regeringsuppdraget in? Säkerställa ett aktivt deltagande i framtagandet av det nya ramverket för Konventionen om biologisk mångfald (CBD) = Få kunskap in i förhandlingarna Redovisa svenska bidrag = Komma igång med genomförandet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

23 Vad ska vi göra? Hur vill ni delta i framtagandet i nytt ramverk? Hur vill ni redovisa bidrag? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Era tankar och bidrag är viktiga Kontakta: lena.brunsell@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency