Rapport Återrapportering till fullmäktige om yrkeshögskolestuderande i SFS

Transkript

1 R1 Handläggare: Styrelsen Datum: Dnr: O410-3/1516 Rapport Återrapportering till fullmäktige om yrkeshögskolestuderande i SFS I verksamhetsplanen för verksamhetsåret 2015/2016 beslutade fullmäktige 2015: SFS ska utreda förutsättningarna för att organisera studerandeinflytande inom yrkeshögskolor, i syfte att återkomma med beslutsförslag till fullmäktige. I den här rapporten berättar styrelsen hur de har utfört sitt utredningsuppdrag. Styrelsen har dock valt att inte lägga fram något förslag till beslut. Givetvis går det att motionera i frågan inom motionstiden. Bakgrund Hösten 2013 arbetade SFS med ett externfinansierat projekt för Myndigheten för yrkeshögskolan där SFS tog fram förslag för hur yrkeshögskolestuderandes studerandeinflytande kan förstärkas på lokal nivå. Arbetet genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med yrkeshögskolestuderande runt om i landet och resulterade i rapporten Femton förslag för ett bättre studerandeinflytande på yrkeshögskolan (O19-2/1314). Ett av förslagen var att myndigheten behöver undersöka möjligheten för studerande vid yrkeshögskoleutbildningen att få representation på riksnivå genom lämplig organisation. Myndigheten för yrkeshögskolan tydliggjorde för SFS att de var positiva till att finansiera organiseringen om SFS tog på sig uppdraget. Anledningen var att myndigheten ansåg att SFS hade rätt kompetens, och att undvika att de själva direkt skulle skapa en studerandeorganisation som på så vis inte skulle bli oberoende. 1

2 Under verksamhetsåret 2013/2014 diskuterade SFS styrelse SFS medlemsbas och roll i framtiden. Diskussionen tog sin utgångspunkt i nya sätt att engagera sig och medlemsorganisationers svårigheter att rekrytera medlemmar. Styrelsen såg att flera grupper av eftergymnasialt studerande, bland annat yrkeshögskolestuderande, saknade nationell organisering. I sammanhanget diskuterades frågan från Myndigheten för yrkeshögskolan. Styrelsen 2013/2014 menade att det fanns ett stort solidariskt värde att hjälpa yrkeshögskolestuderande till nationell representation genom SFS, men var inte beredd att lägga något förslag om det till SFS fullmäktige förrän det var klarlagt hur det skulle gå till. Istället sköts frågan på framtiden. Styrelsen 2014/2015 träffade representanter för Myndigheten för Yrkeshögskolan och gav presidiet i uppdrag att undersöka möjligheter för att arbeta med studentinflytande inom yrkeshögskolan. Hans Cruse, som skrivit rapporten året innan, hjälpte till med analysen. Presidiet rapporterade till styrelsen 15 november 2014 och styrelsen diskuterade idén om att bredda SFS. Styrelsen kom fram till följande: Att styrelsen menar att den organisatoriska frågan är möjlig att lösa förutsatt att viljan att inkludera yrkeshögskolans studerande är välförankrad. Att, om vi ska fortsätta med uppdraget, ett uppdrag till nästa styrelse ska läggas in i propositionen för verksamhetsplan för 2015/2016. Att en noggrannare politisk analys och konsekvensanalys för organisationen bör göras inför verksamhetsplansarbetet. Styrelsen delade samma bild som styrelsen 2013/2014 om att det vore bra att inkludera yrkeshögskolestuderande, men att det behövs en tydligare politisk och organisatorisk konsekvensanalys som styrelsen inte ansåg att det fanns tid att göra innan fullmäktige Som ett resultat av diskussionen föreslog styrelsen det verksamhetsuppdrag som vi nu avrapporterar. Kansliets utredning Under hösten 2015 har SFS utredare Simon Berg med stöd av presidiet och kanslichefen arbetat med utredningsuppdraget. Presidiet beslutade först om en avgränsning för utredningen i enlighet med de tidigare styrelsernas diskussioner. Avgränsningen betonar att utredningen ska undersöka hur yrkeshögskolestuderande kan inkluderas i SFS organisation (det vill säga att de yrkeshögskolestuderande ska få representation i SFS fullmäktige) och inte att SFS hjälper yrkeshögskolan att organiseras som ett sidouppdrag i en egen organisation eller dylikt (se O44-47/1516). En annan avgränsning är att 2

3 SFS förutsätts få full kostnadsteckning för kostnaderna det innebär att integrera yrkeshögskolestuderande i SFS. Den främsta anledningen till det är att det visat sig vara sannolikt att yrkeshögskolestuderandes organisationer i ännu lägre grad än SFS nuvarande medlemskårer skulle kunna bära kostnaderna för sitt medlemskap. Därför har utredningen fokuserat på just politisk och organisatorisk konsekvensanalys. Utredningen beskriver att det under vissa förutsättningar är möjligt att ge yrkeshögskolestuderande en likvärdig möjlighet till organisering på nationell nivå, men att organiseringen inte kan ske på samma sätt som inom högskolan (med självständiga kårer som ansöker om medlemskap). Vidare beskriver utredningen hur det mesta av SFS åsikter kan tillämpas också på yrkeshögskolan, och att det finns få förväntade konfliktområden mellan SFS nuvarande ståndpunkter och prioriteringar och vad yrkeshögskolestuderande kan antas tycka och prioritera. Utredningen finns som en bilaga till rapporten och har diarienummer PU1-1/1516. Styrelsens överväganden Styrelsen har diskuterat utredningen under styrelsemöten i januari och februari 2016 och beaktat dess slutsatser. Därefter har styrelsen valt att inte lägga några förslag om att integrera yrkeshögskolestuderande i SFS. Övervägandet grundar sig på att styrelsen tycker det är nödvändigt att de yrkeshögskolestuderande ska delta i SFS på samma premisser som andra kårer. För att det ska vara möjligt behövs mycket omfattande ekonomiskt och organisatoriskt stöd för organisering på yrkeshögskolan (se O19-2/1314 om svårigheterna med att skapa stabila kårer i yrkeshögskolan). Därför uppmuntrar styrelsen Myndigheten för yrkeshögskolan att stödja yrkeshögskolestuderandes organisering på lokal nivå. Om SFS stadga tolkas vänligt är det redan möjligt för yrkeshögskolestuderandekår att ansöka om medlemskap i SFS 1. Styrelsen uppmuntrar därför yrkeshögskolestuderande att organisera sig lokalt för att på så vis kunna ansöka om medlemskap i SFS. Styrelsen välkomnar de kårer som organiserar yrkeshögskolestuderande att ansöka om medlemskap i SFS. Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige att lägga rapporten till handlingarna. 1 Enligt stadgan kan lärosäten som drivs av en enskild huvudman, ett landsting eller en kommun som staten ingått avtal med bli medlemmar i SFS. Yrkeshögskolor skulle kunna ses som sådana lärosäten. 3

4 SFS dnr: PU1-1/1516 R1 Utredning om att integrera yrkeshögskolestuderande i SFS

5 Presidiets förord Det eftergymnasiala utbildningslandskapet blir allt mer komplext. Vid sidan av en kraftigt utbyggd högre utbildning är folkhögskolorna fortsatt starka. Arbetslivet efterfrågar allt mer fortbildning som sker i privat form eller som uppdragsutbildning till olika arrangörer, även högskolan. Den senaste spelaren på planen är yrkeshögskolan, som vuxit fram ur specialkurser på gymnasiet via så kallad kvalificerad yrkesutbildning (KY). Den politiska synen på det svenska arbetslivets behov har gjort att yrkesutbildningen nu är inne i en tillväxtperiod. Yrkeshögskolan verkar vara här för att stanna, även om dess institutionella former per definition är instabila med en mängd arrangörer och kortsiktiga tillstånd att bedriva utbildning. Inom såväl staten som högskolesektorn pågår arbetet med att förhålla sig till den nya utbildningsformen, eftersom den utvecklats till den form som mest liknar högskolan. Ska samverkan mellan yrkeshögskolan och högskolan främjas, eller ska de vara separata spår? Vilka förändringar krävs i sådana fall, och vilka särarter bör behållas? SFS styrelse diskuterade frågan om studerandeinflytandet i yrkeshögskolan. Frågan väcktes av två anledningar. Dels eftersom Myndigheten för yrkeshögskolan (MYh) uppmärksammat frågan och bett SFS att utreda hur studerandeinflytandet kunde utvecklas inom yrkeshögskolan. Dels eftersom styrelsen hade en diskussion om SFS framtida samhällsrelevans och medlemsbas. Vad blir SFS roll om vi representerar en allt mindre del av de som studerar på eftergymnasial nivå, särskilt när anslutningsgraden till kårerna sjunker? Kan SFS garantera att studenter fortsätter att vara starkt företrädda nationellt, oberoende av utbildningsform? Styrelsen fortsatte diskussionen och övervägde att lägga fram förslag till SFS fullmäktige 2015 om att initiera en process för att på sikt inkludera yrkeshögskolestuderande i SFS medlemsbas. Argumenten för det var att det finns ett stort solidariskt värde i att bygga upp en nationell representation för yrkeshögskolestuderande, att studentinflytandet skulle vinna på att SFS kan företräda en större del av de eftergymnasialt, och att SFS skulle utvecklas av att få fler perspektiv bland sina medlemmar. Förslaget lades dock på is eftersom styrelsen först ville utreda om det var politiskt och praktiskt möjligt att genomföra. Det fanns det inte tid för. Därför föreslog styrelsen att SFS skulle utföra en sådan utredning under 2015/2016 för att kunna återkomma till SFS fullmäktige I uppdraget till utredningen som du nu läser har smalnats av utefter styrelsens rekommendationer. Naturligtvis finns det många tänkbara sätt att organisera yrkeshögskolestuderande. Några avgränsningar har gjorts: 2

6 Utredningen ska undersöka hur yrkeshögskolestuderande kan representeras på nationell nivå. Att undersöka hur den lokala representationen och inflytandet hos respektive utbildningsanordnare kan anordnas ingår inte i uppdraget. Det beror dels på att SFS inte har praktisk möjlighet att starta så många organisationer, dels att SFS inte skulle kunna få finansiering för ett sådant uppdrag från MYh (se tredje punkten). Utredningen ska undersöka hur yrkeshögskolestuderande kan integreras i SFS organisation. Andra tänkbara lösningar där SFS hjälper till att bygga upp en separat organisation har förkastats, dels för att det verkar praktiskt svårt, och dels därför att vinsten för SFS minskar om vi inte kan tillgodogöra oss de nya erfarenheter, kunskaper och det mandat det ger att representera fler studerande. Utredningen ska utgå från att MYh kommer att finansiera SFS representation av yrkeshögskolestuderande fullt ut. Det bygger på antagandet att det utan ett homogent sätt att på lokal nivå organisera de yrkeshögskolestuderande, blir det svårt att finansiera verksamheten med medlemsavgifter eller dylikt. Utredningen fokuserar på tre saker: Hur högskolan och yrkeshögskolan förhåller sig till varandra som utbildningsformer och organisationer (likheter och skillnader), Vilka likheter och skillnader som finns mellan SFS politiska ställningstaganden och vad yrkeshögskolestuderande kan förväntas tycka, och hur SFS politiska prioriteringar förhåller sig till hur yrkeshögskolestuderande kan förväntas prioritera, Hur en legitim representation av yrkeshögskolestuderande kan skapas i SFS fullmäktige och övriga verksamhet. Utredningen drar inga slutsatser om huruvida det är möjligt eller lämpligt att inkludera yrkeshögskolestuderande i SFS, utan berättar om goda såväl som dåliga förutsättningar för att lyckas. Utredningen beskriver helt enkelt, utifrån SFS verksamhet och de begränsningar som ställts upp, förutsättningar för hur det skulle kunna göras. Det är upp till styrelsen och fullmäktige att värdera den information som presenteras. SFS presidium, januari

7 Innehåll Presidiets förord... 2 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Disposition... 7 Material... 7 Definitioner De två utbildningsformerna Utbildningsformernas historia Antal studerande och nyantagna Lärosäten och anordnare Relationen till yrkeslivet och arbetsmarknaden Utbildningsformernas syfte Utbildningsformernas form och förändring Kvalitet i utbildningen Antagningssystem Avgiftsfrihet Reglering av utbildningsformerna Lagstadgat inflytande Studenter och studerande SFS historiska representation Politisk analys SFS åsikter utifrån principprogrammet och ställningstaganden Akademin i kunskapssamhället Akademins roll och uppdrag Akademins värdegrund Akademins förutsättningar Dimensionering Studenternas roll och lärarnas villkor Forskningsfinansiering och samverkan Akademins frihet, strukturella förutsättningar och demokratiska ideal Studentinflytande Internationalisering Förutsättningar att inleda, genomgå och slutföra högre utbildning

8 Allas rätt till högre utbildning Social trygghet Likvärdiga studievillkor Syftet med högre utbildning En användbar utbildning Studenters lärande i centrum SFS politiska prioriteringar Fokusfråga: pedagogisk utveckling Förutsättningar för högre utbildning Förutsättningar för studier Förutsättningar för SFS organisation SFS identitet som påverkansorganisation Studenten i centrum Medlemsburen organisation Stärka SFS varumärke Öka långsiktigheten Krävs förändring av SFS politiska metoder? Yrkeshögskolestuderandes representation i SFS Representation i SFS fullmäktige Nuvarande mandatfördelning på SFS fullmäktige Yrkeshögskolestuderandes i förhållande till fullmäktiges mandatfördelning Yrkeshögskolestuderande på SFS fullmäktige Geografisk organisering Representation baserad på utbildningsområde Organisering utifrån anordnare Organisation av enheter i fullmäktige Representation i SFS styrelse, valberedning och på andra förtroendeposter Process och framtida arbetsområden Referenslista Bilaga 1 Anordnare av yrkeshögskoleutbildning Bilaga 2 Utbildningsområden i yrkeshögskolan

9 Inledning Den här utredningen har genomförts på uppdrag av Sveriges förenade studentkårers (SFS) fullmäktige, genom ett uppdrag i verksamhetsplanen för 2015/2016. SFS styrelse och presidium har i sin tur utformat det närmare uppdraget i dialog med utredaren. Utredningen syftar till att se över möjligheterna för SFS som påverkansorganisation att även representera yrkeshögskolestuderande. Den här utredningen är inte ett förslag till förändring. Snarare visar den på tänkbara scenarier och konsekvenser av att integrera yrkeshögskolestuderande i SFS. Att representera en större grupp studerande kan ge SFS politiska påverkansarbete en delvis ny inriktning, och kommer även innebära förändringar internt i organisationen. Syftet med SFS arbete är som det står i SFS Stadga: att genom påverkansarbete företräda och tillvarata medlemskårernas och studenternas intresse (2014:3). Det är en viktig utgångspunkt för utredningen att svara på hur det skulle se ut om stadgans formulering omfattade även yrkeshögskolestuderande. Bakgrund Bakgrunden till utredningen finns att hämta i två tidigare uppdrag som Myndigheten för Yrkeshögskolan (hädanefter MYh) beställt av SFS. Det första uppdraget var att utreda och presentera ett förslag på hur studerandeinflytandet skulle kunna organiseras och stärkas på utbildningarna inom yrkeshögskolan. Utredningen resulterade i SFS rapport Femton förslag för ett bättre studerandeinflytande på yrkeshögskolan (SFS, 2013, tillgänglig på TeamEngine för medlemskårer), som föreslog åtgärder mot att studerandeinflytandet på yrkeshögskolorna visade sig vara både oorganiserat och otydligt på flera områden. Då studerandeinflytandet fortsatt fungerat bristfälligt inom yrkeshögskolan valde MYh att ta ställning till de femton förslagen och att gå vidare med fyra av dem, även denna gång i samarbete med SFS. Ett första steg på vägen mot ett bättre fungerande studerandeinflytande inom utbildningsformen är att med utgångspunkt i SFS rekommendationer ta fram webbaserat material för anordnare och studerande. MYh har fått materialet, som kommer läggas upp på deras webbplats. Materialet visar konkret hur studerandeinflytande kan organiseras och tas i bruk på yrkeshögskolor. Vidare tog SFS fram förslag på organisering av alumnverksamhet för utbildningsformen och till sist rutiner för att utse studeranderepresentanter till lämpliga nationella forum. 6

10 Under projektets gång har ett intresse inom SFS vuxit för yrkeshögskolan. Frågan om att utöka SFS representation väcktes första av styrelsen 2013/2014, och en diskussion om att integrera de yrkeshögskolestuderande i SFS påbörjades. Vid fullmäktige 2015 skrevs uppdraget till den här utredningen in i verksamhetsplanen. Utredningen, tillsammans med de två tidigare projekten om yrkeshögskolan, utgör nu en grund för SFS styrelse och medlemskårer att ta ställning till om och hur de vill gå vidare med frågan. Styrelsen har meddelat att de med utredningen som grund ska överväga presentera en proposition till SFS fullmäktige Disposition Utredningen består av tre delar. Inledningsvis presenteras en övergripande beskrivning av de två utbildningsformerna; högskolan och yrkeshögskolan. I del två följer en politisk analys som huvudsakligen svarar på två frågor: finns det några förväntade skillnader mellan vad högskolestuderande och yrkeshögskolestuderande tycker i olika frågor, och finns det förväntade skillnader i hur de två grupperna prioriterar mellan olika frågor? Analysen utgår från SFS principprogram och SFS verksamhetsplan 15/16. Därefter diskuteras om och så fall hur SFS påverkansarbete kan påverkas av att SFS representerar en bredare medlemsgrupp. En diskussion förs om SFS som påverkansorganisation och om det kan krävas förändring SFS arbetsmetoder. I del tre förs ett resonemang om hur SFS kan skapa en legitim representation av yrkeshögskolestuderande på SFS fullmäktige, i SFS styrelse och SFS valberedning utifrån tre scenarion. Avslutningsvis redovisas en punktlista med frågor och områden som SFS kommer behöva arbeta vidare med vid ett eventuellt ställningstagande för att integrera yrkeshögskolestuderande i SFS. Material Utredningen har använt internt material i form av tidigare skrivna rapporter och utredningar. SFS styrdokument har legat till grund för de olika politiska analyserna. Informationsmaterial om yrkeshögskolan och MYh har dels hämtats från respektive webbsidor, men även i dialog med myndigheten. Interna samtal tillsammans med SFS styrelse, presidium och personal har ägt rum för en fördjupning av SFS roll och arbete i frågan. Skriftligt material finns redovisat i referenslistan i slutet av utredningen. Definitioner I hela dokumentet används studenter för studerande i högskolan och yrkeshögskolestuderande för studerande i yrkeshögskolan. 7

11 1. De två utbildningsformerna Det finns både likheter och skillnader mellan de två utbildningsformerna. Skillnaderna gäller främst omfattningen och antalet studerande, och likheterna finns bland de som studerar i de olika utbildningarna. En jämförelse mellan utbildningsformerna emellan finns presenterade i tabell 1 nedan. Tabell 1 Jämförelse mellan högskolan och yrkeshögskolan Högskolan Yrkeshögskolan Antal (2014) (2014) studenter/studerande Kvinnor (59 %) (52 %) Män (41 %) (48 %) Helårsstudenter/Årsplatser (2014) (2014) Nyantagna Medelålder 26,6 år 30,6 år (examinationsåldern) varav kvinnor ca 25 år 31,8 år varav män ca 24 år 29,2 år Lärosäten/Anordnare varav kommuner 0 98 varav landsting 0 7 varav privat varav statligt 31 1* varav stiftelser 2 0 övriga 15 0 Antal utbildningar Referenser: UKÄ 2015, MYh 2015a, MYh 2015b, MYh 2015c. *Lunds universitet 1.1 Utbildningsformernas historia Sveriges första universitet grundades i Uppsala 1477 och har därmed en mer än 500-årig historia ( ). De flesta av de lärosäten som finns idag har tillkommit efter 1970 och har därmed en snart femtioårig historia. Den första Yrkeshögskolan startade strax efter det att MYh bildades 1 juli Yrkeshögskolan har varit aktiv sedan 2010 och har nu en drygt femårig historia. Däremot har motsvarigheter till yrkeshögskoleutbildning en längre historia. Den närmsta föregångaren var så kallade kvalificerade yrkesutbildningar (KY) mellan 2001 och KY omfattade i sig arbetslivsnära, kortare utbildningar som länge befunnit sig i gränslandet mellan gymnasiet och högskolan, till exempel de tidigare högre specialkurserna i gymnasieskolan. Med reformeringen till KY- och senare YH-utbildningar har formerna för utbildningarna skärpts, bland annat avseende andelen lärande i arbete (LIA) som måste ingå i utbildningen. 8

12 1.2 Antal studerande och nyantagna Det totala antalet studenter i högskolan var 2014 drygt studenter och i yrkeshögskolan var det motsvarande Det säger däremot inte mycket om hur stora de olika utbildningsformerna är uttrycka i helårsekvivalenter. Inom högskolan fanns 2014 det helårsstudenter. Med helårsstudenter menas registrerade studenter som har räknats om till helårsstudenter genom att dividera summan av studenternas kursregistreringspoäng med 60 högskolepoäng vilket motsvarar ett års heltidsstudier. Motsvarande begrepp för helårsstudenter i yrkeshögskolan är utbetalade årsplatser, vilket 2014 var En årsplats motsvarar 40 studieveckor på heltid, det vill säga 200 YH-poäng (MYh, 2015a:14 f.). Eftersom inte alla studenter är registrerade på heltid hela året finns det färre helårsstudenter än registrerade studenter. Antalet helårsstudenter i högskolan har en nedåtgående trend. Siffran från 2014 är en minskning med drygt studenter jämfört med Den negativa trenden har hållit i sig sedan 2011 och en förklaring kan vara att antalet inresande studenter minskat på grund av studieavgifterna vilka infördes 2010 samt att anslagen till högskolorna minskat. Under perioden 2012/2013 minskade antalet helårsstudenter i högskolan med drygt (UKÄ 2015:44). Under samma period har antalet årsplatser i yrkeshögskolan ökat med drygt (MYh 2015a:15). Som trenden ser ut med satsningar på yrkeshögskolan kommer antalet utbildningsplatser i yrkeshögskolan att öka med de kommande åren fram till 2019 (Budgetproposition 2015:194) utgjorde yrkeshögskolan 8% av den totala volymen högskole- och yrkeshögskolestudier mätt i helårsstudenter/årsplatser. Det är ett relevant mått, eftersom representationen inom SFS bygger på helårsstudenter. Både yrkeshögskolan och högskolan har en majoritet kvinnor som studerar. Inom högskolan har det varit så sedan 1977 då kvinnodominerande utbildningar som lärar- och vårdutbildningar införlivades i högskolan (UKÄ, 2015:10). Medelåldern är högre i yrkeshögskolan. Ofta har de yrkeshögskolestuderande med sig flera års yrkeserfarenhet in till studierna. Målet med utbildningarna inom yrkeshögskolan kan vara att ny- eller vidareutbilda sig. Av de som studerar på yrkeshögskolan har en av tio minst tre års eftergymnasiala studier bakom sig (Sörby, ). 1.3 Lärosäten och anordnare Högskoleutbildning ges av 48 högskolor och universitet som är etablerade juridiska enheter, oftast myndigheter men i förekommande 9

13 fall även stiftelser. De har själva det fulla ansvaret för vilka utbildningar de vill ge i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets behov. Yrkeshögskoleutbildningarna däremot, ges av en stor mängd utbildningsanordnare. Utbildningarna drivs av enskilda utbildningsanordnare, kommuner, landsting samt statliga universitet. I yrkeshögskolan ansöker utbildningsanordnarna hos MYh om tillstånd och medel för att bedriva en yrkeshögskoleutbildning. Det är MYh som beslutar om utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsarbetsplatser utbildningen ska omfatta. Besluten om utbildningarnas längd omfattar oftast fyra år. De korta intervallerna gör att anordnarna har mycket svårare att bygga långsiktiga och stabila organisationer som verkar över tid (Haikola, 2015:305 f.). Det finns betydligt fler anordnare inom yrkeshögskolan än lärosäten inom högskolan. Flera av yrkeshögskolorna erbjuder bara en utbildning, precis som de minsta lärosätena. Medan de största anordnarna inom yrkeshögskolan har ett par tusen studerande, har de största lärosätena i högskolan tiotusentals studenter. 12% av de studerande finns hos anordnare med färre än 100 studerande. 22% av de studerande finns hos anordnare med fler än 1000 studerande. Mediananordnaren har 90 studerande, medelanordnaren har 200 studerande (källa: bilaga 1). Det innebär att även om det finns ett fåtal stora anordnare precis som i högskolan, är de små anordnarna mycket fler och relativt mycket mindre än de små lärosätena. Inom högskolan erbjuds en större bredd av utbildningar än inom yrkeshögskolan. Det syns bland annat på antalet olika utbildningar som i högskolan är fler än medan det i yrkeshögskolan är knappt 500. Inom yrkeshögskolan är tendensen att anordnarna är mer nischade på ett utbildningsområde, så att bredden inom varje anordnare är mindre än på ett lärosäte. Det finns bara en statlig anordnare som driver yrkeshögskoleutbildning och det är Lunds universitet som erbjuder 20 platser till utbildningen som Trafikflygare i Ljungbyhed (Bilaga 1). 1.4 Relationen till yrkeslivet och arbetsmarknaden Högskolans utbildningar ska vara motiverade utifrån såväl studenters önskemål och arbetsmarknadens behov, som utifrån akademiska krav på utbildningens innehåll. Det innebär att högskoleutbildningarna inte alltid har en direkt relation till ett specifikt arbetsliv, i bemärkelsen att de kvalificerar direkt till en anställning. Möjligheten till direkt relation med arbetslivet är i praktiken begränsad i högskolan. En del studenter har möjlighet att göra praktik eller examensarbete på en arbetsplats. I yrkeshögskolan är arbetslivets aktiva medverkan ett nödvändigt villkor, medan det inte finns naturligt i flera högskoleutbildningar. I 10

14 yrkeshögskolan är lärande i arbete är en obligatorisk del av utbildningen (Törnqvist, 2008:116). Det är inte så enkelt att yrkeshögskolan har en direkt arbetsrelation medan högskolan inte har det. Yrkeshögskolan bygger på idén att kombinera högskolans mer teoretiska inriktning med lärande på arbetsplatsen. Inom högskolan kräver allt fler en närmare direkt koppling till arbetsliv, om inte annat som ett pedagogiskt verktyg. Inom vård- och lärarutbildningar och andra utbildningar som flyttat in i högskolan i modern tid är arbetslivets medverkan självklar. Allt fler kombinerar utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan, och många av de yrkeshögskolestuderande har högskolebakgrund enligt Jenny Sörby på MYh. 1.5 Utbildningsformernas syfte Högskoleutbildningar har flera syften som brukar sammanfattas med att de ska ge en bred utbildning som är hållbar över tid. Det innebär att högskoleutbildningen ska tjäna individens syften och personliga utvecklingsbehov, samhällets behov av självständiga och kunniga individer och arbetsmarknadens behov av kompetens. Det övergripande syftet för yrkeshögskolan är att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd. MYh karakteriserar yrkeshögskoleutbildningen som att den fyller ett behov på arbetsmarknaden, har en tydlig koppling till arbetslivet, genomförs och är utvecklad tillsammans med näringsliv och organisationer. Utbildningen får bara förekomma om den bedöms leda till anställning eller en möjlighet till att starta eget företag samt att den genomförs under en begränsad tid, i regel under fyra år, innan en ny ansökan om att få starta utbildningen igen (MYh, 2015c:81). I högskolan är det lärosätena själva som styr utbudet utifrån studenternas efterfrågan och arbetslivets behov. De fyller syften för såväl lärosätet, studenterna, arbetslivet och samhället i stort. Medan lärosätena bestämmer vilken utbildning som erbjuds är det studenternas val som avgör vilka utbildningar som faktiskt blir av. Inom yrkeshögskolan är det däremot arbetsmarknaden och arbetslivet som efterfrågar och därmed styr vilka utbildningar som erbjuds de studerande. Den pågående diskussionen om matchning på arbetsmarknaden är därför inte aktuell inom yrkeshögskolan, eftersom utbildningarna bygger på den efterfrågade arbetskraften (Haikola, 2015:305). Här framkommer det särpräglade med den svenska yrkeshögskolan. All utbildning inom ramen för yrkeshögskolan ska utgå från ett behov på arbetsmarknaden, genomföras i stark samverkan med arbetslivet och leda direkt till yrkesverksamhet. I andra länder finns mycket mer 11

15 etablerade yrkesutbildningar (eng. vocational education) som inte behöver utgå från arbetsmarknadens kortsiktiga behov. I Sverige måste utbildningen svara på väl definierade och aktuella behov och ska normalt därför bedrivas i ett kortsiktigt perspektiv (Haikola 2015:304). 1.6 Utbildningsformernas form och förändring Eftersom syftet med en högskoleutbildning kan variera mycket mer än syftet med en yrkeshögskoleutbildning, är variationen inom högskolan mycket stor. Utbildningarna inom högskolan varierar i längd, men karakteriseras generellt av att de är längre än inom yrkeshögskolan. En anledning till det är att högskolans utbildningar ska ge en bred utbildning för att lägga grunden till ett aktivt samhällsliv, och utgöra grunden till ett långt arbetsliv med förmåga att kompetensutvecklas och eventuellt växla yrke. Yrkeshögskolan däremot syftar mot ett mer avgränsat behov på arbetsmarknaden som gäller för en viss tidpunkt (Haikola, 2015:305). Yrkeshögskolan har inte uppgiften att utbilda för ett längre perspektiv på arbetsmarknaden, vilket lett till att utbildningarna vanligtvis ges under fyra år. Eftersom yrkeshögskolan ska svara mot behovet på arbetsmarknaden, och att utbildningsanordnarna ska ha en nära relation till utbildningen, blir yrkeshögskolan en mer kortsiktig utbildningsform. Utbildningar fasas ut samtidigt som nya utbildningar kommer in, beroende på arbetsmarknadens efterfrågan. Så sker även i högskolan, men där är cykeln för att starta och lägga ner en utbildning vanligen betydligt längre. I promemorian En stärkt yrkeshögskola uttalas även att en utbildning inom yrkeshögskolan normalt bör ge en specialiserad utbildning med inriktning mot ett definierat yrkesområde, och vara grundad på faktiskt definierade behov på kort sikt (Utbildningsdepartementet 2015:55). 1.7 Kvalitet i utbildningen Kvalitet inom verksamheter som styrs av ett offentligt regelverk kan enklast beskrivas utifrån hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål och normer inom området Uppfyller andra nationella mål, krav och riktlinjer som gäller för offentlig verksamhet i allmänhet samt Kännetecknas av ett systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsgranskningen ska garantera att de utbildningsformer som Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ansvarar för bedrivs med god måluppfyllelse och hög kvalitet ( 2015a-12-16). Inom båda utbildningsformerna är kravet på hög kvalitet något av det viktigaste och därmed även en enande fråga. Med olika syften för utbildningen och olika organisatoriska förutsättningar följer delvis olika kvalitetsutmaningar. Idag är det MYh som har i uppdrag att granska 12

16 kvaliteten i de yrkeshögskoleutbildningar de ansvarar för. Enligt MYh är syftet med kvalitetsgranskningarna att påverka och utveckla kvaliteten i enskilda utbildningar utifrån de mål som uttrycks i regelverket. MYh:s ansvar kan sägas motsvara UKÄ:s ansvar för kvalitetssäkring av högskolan. I båda utbildningsformerna finns vid sidan av de formella kvalitetssäkringssystemen informell kvalitetskontroll. Kvalitetssäkringen av högskolans utbildning sker ytterst genom att den accepteras av vetenskapssamhället (Haikola 2015:306). I yrkeshögskolan är det ytterst arbetslivet som kvalitetssäkrar yrkeshögskoleutbildningen. Gemensamt är också problemet att även om kvalitetskraven är höga, är uppföljningen bristande, vilket gör kraven tandlösa. I högskolan finns till exempel brister vad gäller förutsättningar för studenters lärande, men vissa formella ramar finns som saknas i yrkeshögskolan, till exempel krav på lärarnas kompetens. De formella kraven på lärare i högskolan har visserligen minskat på nationell nivå, men det finns tydliga krav på professorer och lektorer kvar. Lärosätena har ofta själva valt att behålla formella krav på lokal nivå. Inom yrkeshögskolan varierar kompetenskraven på lärarna mycket (Haikola, 2015:306). Inom högskolan är det välbekant att stabila förutsättningar och behov av förändring är en känslig balans som påverkar kvalitetsarbetet. Yrkeshögskolan har samma dilemma, men har en kortare tidsskala. Samtidigt som det behövs en långsiktighet för att utveckla en hög nivå av kvalitet är flexibiliteten som utmärker yrkeshögskolan i sig en del av yrkeshögskolans kvalitetskrav. Flexibiliteten behövs för möjligheten till att innovativa nya utbildningar för nya yrken ska kunna starta upp. Flexibilitet behövs också för att relativt snabbt fasa ut utbildningar och starta upp nya som svarar bättre mot arbetsmarknadens behov. Rörligheten och balansgången mellan långsiktighet och flexibilitet ställer andra krav på MYh som behöver ta med ett längre perspektiv i beslutsbedömningen om utbildningarna. Långsiktigheten i utbildningarna har även en betydelse för yrkeshögskolans status och varumärke. Utbildningar som fasas ut för snart får inte någon status hos arbetsgivare eller bland potentiella studerande, vilket påverkar utbildningsformen negativt (Utbildningsdepartementet, 2015:61 ff.). 1.8 Antagningssystem Högskolan har ett centraliserat antagningssystemet som sköts av Universitets- och Högskolerådet genom webbsidan Antagning.se. På Antagning.se finns de utbildningar som erbjuds på Sveriges universitet och högskolor samlade. På webbsidan erbjuds hjälp och stöd hela vägen från att hitta en utbildning till anmälan och att kunna få en plats på utbildningen ( ). Det finns mycket 13

17 information samlad på Antagning.se. När sökverktyget används får den sökande informationen om antagning och studier vid alla högskoleutbildningar. Det är alltså lätt att hitta central information om utbildningar. Yrkeshögskolan saknar ett centralt ansökningssystem. Det är skolorna själva som sköter antagningen till sina utbildningar, och de studerande ska därför skicka sin ansökan direkt till den skola som ansökan är riktad till ( ). I en första process måste den sökande hitta utbildningen på Yrkeshogskolan.se. Där finns information om utbildningen och hänvisningar vidare till anordnarens webbsida. Därifrån ska sedan den sökande beroende på anmälningssystem klicka sig vidare till det verktyg skolan använder sig av. Det kan vara digitala eller manuella varianter. Att det inte finns en samlad central ansökningstjänst leder till svårigheter för de som vill studera på yrkeshögskolan. Förordningen om antagning till yrkeshögskolan liknar den som gäller för antagning till högskolan. När det gäller behörighet finns en viktig skillnad i att yrkeshögskolan får anta även sådana som inte är behöriga om de bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen (för upp till 20% av studieplatserna). Yrkeshögskolan är också friare att själva välja urvalsinstrument. 1.9 Avgiftsfrihet Utbildningen ska vara avgiftsfri i högskolan. Undantaget från avgiftsfriheten är tredjelandsstudenter som kommer från länder utanför EU, ESS och Schweiz. En del lärosäten har själva utbytesavtal med internationella lärosäten där det är avgiftsfritt att studera för inresande och utresande utbytesstudenter. I yrkeshögskolan var alla utbildningar avgiftsfria fram till och med våren Från och med hösten 2014 erbjuds en del utbildningar där anordnaren tar ut en studerandeavgift. Alla utbildningar som får statsbidrag eller särskilda medel ska vara avgiftsfria för de studerande. Det är utgångspunkten, men undantag kan beviljas för enstaka inslag och läroverktyg i utbildningen. Undantagen ska framgå i ansökan till MYh där det styrks att de är enstaka inslag eller ett läroverktyg. Anordnaren ska specificera vilka kostnader som det aktuella beloppet ska täcka. Enskilda inslag i enskilda kursmoment kan till exempel vara en studieresa. Däremot får en anordnare inte får ta ut avgifter av de studerande för till exempel passerkort, nycklar eller diverse faciliteter. Det andra fallet där avgifter får förekomma är när det handlar om läroverktyg. Lagen kräver att varje studerande har läroverktyget för eget bruk och får behålla det som sin egendom. Om det är anordnaren 14

18 som säljer läroverktyget får priset högst motsvara anskaffningskostnaden. Exempel kan vara litteratur och annat studiematerial. För utbildningar som inte får statsbidrag eller särskilda medel har anordnarna möjlighet att ta ut studerandeavgifter. Avgiften för utbildningen finns presenterad på yrkeshogskolan.se och varierar mellan utbildningar. Den ska vara skälig med hänsyn till de kostnader som anordnaren har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten ( 2015b-12-15) Reglering av utbildningsformerna De båda utbildningsformerna regleras i olika lagtexter. Universitet och högskolor regleras i Högskolelagen och Högskoleförordningen (1993:100). Där presenteras förutsättningarna för högre studier, dels för lärosätena och undervisande personal, men även för studenterna och doktoranderna. Kvalitetskraven på undervisningen och rätten till studentrepresentation är beslutade i Högskolelagen och Högskoleförordningen. Yrkeshögskolan regleras genom Lagen om yrkeshögskolan (2009:128) och Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. Där finns precis som inom högskoleförordning förutsättningarna för utbildningarna. Anordnarnas ansvar, de yrkeshögskolestuderandes rättigheter, samt former för utbildningen med antagning, examination och betyg. Det pågår en debatt inom såväl högskolans om yrkeshögskolan om de stora skillnaderna i reglering av utbildningsformerna. Även om de flesta är överens om att det behövs utbildningar som är inriktade på såväl långsiktiga och kortsiktiga behov i samhället och hos individer, diskuteras om utbildningsformerna ska hållas separata eller bli mer lika till sin form. Ska studerande inom båda utbildningsformerna ha samma rättigheter och skyldigheter? Ska samma krav ställas på yrkeshögskolan som på högskolan när det gäller studieadministration? Ett illustrativt exempel är om övergång mellan högskolan och yrkeshögskolan ska underlättas. Idag är kraven på yrkeshögskolan att beskriva sin utbildning lägre till exempel finns inga krav på lärandemål. Om yrkeshögskoleutbildning lätt ska kunna tillgodoräknas i högskolan skulle kursplanerna behöva utvecklas men då skulle också kraven på yrkeshögskolan öka, vilket medför ökade kostnader och lägre flexibilitet, vilket en del menar skulle motverka utbildningsformens syfte att snabbt kunna förändras efter arbetslivets behov. Debatten lär fortsätta så länge yrkeshögskolan växer Lagstadgat inflytande Studentkårsförordningen (2009:769) innehåller föreskrifter, skyldigheter och rättigheter studentkårer har vid statliga universitet och högskolor. 15

19 Yrkeshögskolestuderande har idag inte någon nationell eller regional representation utan är lämnade till att förhålla sig till de lokala formerna av studerandeinflytande som anordnarna eller studenterna skapat på utbildningarna. De yrkeshögskolestuderande har enligt 4 kap. 3 i Förordning om yrkeshögskolan (2009:130) minst en plats i ledningsgrupperna för utbildningen. Det finns ingen förordning som motsvarar studentkårsförordningen yrkeshögskolestuderande. Det enda som är reglerat förutom att de yrkeshögskolestuderande har rätt till minst en plats i ledningsgruppen, är att det i 4 kap. 7 står att de yrkeshögskolestuderande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. Istället är det, vad gäller tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering, utbildningsanordnaren själv som är skyldig att medverka i den tillsyn över och kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av MYh. Utbildningsanordnaren är även skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering som MYh initierar. Arbetet som kvalitetssäkrare, och tillsynen över utbildningarna, kräver inte de studerandes medverkan, och huvudansvarig är MYh. (Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan) Studenter och studerande På grund av de olika lag- och förordningsregleringarna av studenters och yrkeshögskolestuderandes rätt till inflytande, kan de olika benämningarna av de som tar del av utbildningarna (studenter inom högskolan och studerande inom yrkeshögskolan) ge olika tolkningsförutsättningar och även inverka på påverkansmöjligheterna inom de olika utbildningsformerna. Därför är också lagens definition av de studerande intressant. I högskoleförordning 1 kap. 4 definieras studenter: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt (1993:100, 1 kap. 4 ). Studerande i yrkeshögskolan definieras i lagen om yrkeshögskolan som: I lagen avses med studerande: den som är antagen till och bedriver studier vid en utbildning som ingår i yrkeshögskolan, - uppdragsutbildning: utbildningsverksamhet som anordnas mot ersättning från uppdragsgivare som inte är en fysisk person och där uppdragsgivaren som inte är en fysisk person och där uppdragsgivaren utser den som ska få delta i utbildningen, - yrkeshögskolan: samtliga utbildningar som avses i 7 och som inte är utbildningar enligt högskolelagen (1992:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och årsplats: en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor (2009:128). 16

20 Det finns detaljskillnader mellan de två begreppen på flesta områden, men de är av formell natur. Att skapa bättre förutsättningar för de studerande är lika väsentligt inom båda varianterna av utbildning SFS historiska representation Sveriges förenade studentkårer har under sin snart 100-åriga historia inte enbart representerat studenter enligt definitionen i högskolelagen. Genom åren har bland annat sjuksköterskestudenter och lärarstudenter representerats av SFS innan deras utbildningar flyttade in i högskolefamiljen och blev en del av den högre utbildningen 1977 (UKÄ, 2015:33). Det tog ungefär sex år efter det att lärar- och sjuksköterskestudenterna blev en del av den högre utbildningen innan antalet studentkårer var i majoritet bland SFS medlemskårer. Fram till och med 1982/1983 var elevkårerna i majoritet bland SFS medlemskårer. Fördelningen mellan studentkårerna och elevkårerna var 43 mot 49 stycken. Verksamhetsåret därpå var det första verksamhetsåret då det var fler studentkårer. Fördelningen var då 46 studentkårer och 26 elevkårer (SFS 1983:45 ff., SFS 1984:40 ff.). Det bör understrykas att SFS inte är bundna av lagar eller förordningars definitioner av vad som är studenter respektive yrkeshögskolestuderande. SFS fullmäktige bestämmer självt vilka organisationer som kan bli medlemmar i SFS. Redan idag har SFS medlemsorganisationer som inte organiserar studenter på högskoleutbildning enligt lagens mening. 17

21 2. Politisk analys Även om det finns stora strukturella och organisatoriska skillnader mellan de två utbildningsformerna, behöver det inte betyda att de yrkeshögskolestuderandes syn på utbildnings- och studerandepolitiska frågor skiljer sig mycket från SFS syn. Det här avsnittet analyserar SFS politiska ställningstaganden och prioriteringar och jämför med vad yrkeshögskolestuderande kan förväntas tycka. Det ska understrykas att det rör sig om en diskussion utifrån det SFS känner till om yrkeshögskolan, snarare än en redogörelse för vad yrkeshögskolestuderande faktiskt tycker. I avsnitt 2.1 nedan presenteras SFS politiska ställningstaganden utifrån principprogrammet. Principprogrammet antogs på SFS fullmäktige i Norrköping våren Principprogrammet är SFS ideologiska plattform och redogör för SFS vision om Kunskapssamhället samt vilka principer som bör genomsyra högre utbildning. Det fungerar som SFS karta och kompass för det politiska arbete SFS bedriver som nationell påverkansorganisation. Principprogrammet syftar inte till att presentera reformförslag eller konkreta politiska lösningar. Istället ska de ställningstaganden som görs i politiska frågor och det politiska fokus som organisationen väljer göras med en analys och en retorik vilken överensstämmer med de principer vilka uttrycks i principprogrammet. Avsnittet beskriver också om SFS åsikter kan tänkas behöva kompletteras om SFS representerade även yrkeshögskolestuderande. Även om yrkeshögskolestuderande kanske på många områden tycker lika som studenterna i högskolan, kan de ha andra prioriteringar. I avsnitt 2.2 analyseras SFS politiska prioriteringar utifrån ett tänkt yrkeshögskolestuderandeperspektiv. SFS politiska prioriteringar uttrycks i verksamhetsplanen. Här analyseras innevarande års verksamhetsplan, för året 15/16. I avsnitt 2.3 och 2.4 följer reflektioner om hur SFS identitet som påverkansorganisation och politiska metoder kan komma att förändras av att integrera yrkeshögskolestuderande. 2.1 SFS åsikter utifrån principprogrammet och ställningstaganden Det här avsnittet analyserar SFS åsikter utifrån rubrikerna i principprogrammet, och kontrasterar det med vad yrkeshögskolestuderande kan förväntas tycka. För att underlätta läsningen kan det vara bra att läsa principprogrammet parallellt med avsnitt 2.1. Fokus ligger inte på att vissa ord avser enbart högskolan, utan på om andemeningen i ställningstagandet kan anses tillämplig även på yrkeshögskolan eller om den är specifik för högskolan. 18

22 2.1.1 Akademin i kunskapssamhället Akademins roll och uppdrag SFS menar att den högre utbildningens roll, uppdrag och syfte är att ge människor möjlighet att utvecklas till självständiga individer som har förmåga att kritiskt granska och förhålla sig till sin omgivning. Akademin ska ge individen möjlighet till personlig utveckling och genom utbildningen ge individen en större makt att styra över sitt eget liv och förverkliga sig själv. Utbildningen spelar också en viktig roll för upprätthållandet och utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. SFS åsikter om akademins roll och uppdrag är specifika för högskolan. Följande citat från avsnittet 1.2 Akademins roll och uppdrag, som beskriver syftet med högre utbildning har inte samma användbarhet för yrkeshögskolan. Viljan att tillgodose arbetsmarknadens kortsiktiga behov får aldrig stå över akademins uppdrag att främja demokrati, hållbarhet, livslångt lärande och människors personliga utveckling. Den kunskapsutveckling individer genomgår inom akademin är helt avgörande för människors professionella utveckling och yrkesliv (SFS, 2014:3). SFS har ingen åsikt om syftet med yrkeshögskolan, även om ställningstagandena om utbildningens användbarhet för studenten gäller för all utbildning. I SFS syn på högskolans omfattning och utbud tydliggörs att olika utbildningsformer kan vara mer eller mindre användbara för studenter med olika syfte med sina studier. Syftet med utbildningarna skiljer sig något i lagarnas och politikens formuleringar, och vad som är rätt eller fel bör anpassas efter vilken utbildningsform det i sammanhanget handlar om. Stycket gällande övergången från studier till arbetsliv bör kunna skrivas om och fler delar från yrkeshögskolan kan tas med. Värderingarna i vad utbildningarna är till för går att anpassa efter båda formerna. Att skapa förutsättningar för att skapa nya sysselsättningar stämmer väl in på ett av de syften MYh presenterar för yrkeshögskolan (MYh, 2015c:81). Det är tänkbart att yrkeshögskolestuderande i SFS skulle vilja verka för ett motsvarande stycke om yrkeshögskolans roll i samhället som kontrasterar mot stycket om högre utbildnings roll. Samtidigt är det svårt att säga hur instrumentellt yrkeshögskolestuderande ser på sina utbildningar ska de bara leda till jobb (yrkeshögskolans syfte enligt förordningen), eller ser de det som en del av utvecklingen till självständiga individer, precis som i högskolan? Akademins värdegrund Stycket handlar bland annat om människors lika värde och lika rätt till studier, inkludering och breddad rekrytering. Stycket är så allmängiltigt 19

23 att det utan problem borde kunna omfattas även av yrkeshögskolestuderande för sin utbildningsform Akademins förutsättningar Stycket handlar om geografisk placering av utbildningar och stor bredd bland utbildningar. Det har SFS upphöjt till en princip för högre utbildning. På sätt och vis gäller det även yrkeshögskolan, eftersom utbildningarna tenderar att följa med arbetsgivare och andra anordnares geografiska placering och ämnesområden. MYh tar i beaktande var yrkeshögskolorna öppnas för att bibehålla en bredd och spridning av dem i enlighet med det SFS principprogram förespråkar. Ändå finns det snedfördelningar geografiskt, och det finns anledning att tro att yrkeshögskolestuderande skulle hålla med om att det är viktigt med ett brett utbildningsutbud över hela landet. Dimensionering Stycket handlar om att rätten till utbildning och vikten av forskning inom många områden ska styra dimensioneringen av högre utbildning. Den synen på dimensionering är inte tillämpbar på samma sätt i yrkeshögskolan som högskolan, eftersom det är den efterfrågade arbetskraften som sätter agendan för vilka utbildningar som MYh ska godkänna. Stycket är därför specifikt för akademin, och det är sannolikt att yrkeshögskolestuderande i SFS skulle verka för att utveckla parallella tankar om yrkeshögskolans dimensionering. Studenternas roll och lärarnas villkor Stycket uttrycker att studenternas roll ska vara central i utbildningen och att lärare ska ha rätt kompetens. Även om lärare behöver andra kompetenser i yrkeshögskolan, borde yrkeshögskolestuderande kunna hålla med om att även de ska stå i centrum för sin utbildning och att lärarna ska vara kompetenta. Hur det ska åstadkommas skiljer sig eventuellt åt resurstilldelning, kompetensutveckling och trygghet är säkerligen faktorer som gäller även i yrkeshögskolan medan karriärvägar kanske inte har samma framträdande roll. Forskningsfinansiering och samverkan Det första stycket handlar om vikten av ömsesidig anknytning mellan utbildning och forskning. Forskningsanknytning inte på samma sätt applicerbart på yrkeshögskolan och därför förmodligen inte relevant för yrkeshögskolestuderande. Det andra stycket som berör samverkan kan tänkas vara mer intressant för yrkeshögskolan och kommer eventuellt att kunna utvecklas. 20