Ranunculus fluitans Lamarck, en för svenska floran ny växt.
|
|
- Bo Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BOTANISKA NOTISER 1932, LUND Ranunculus fluitans Lamarck, en för svenska floran ny växt. Av BERTIL LINDQUIST. Under arbeten i Lunds botaniska museums herbarium år 1927 fästes min uppmärksamhet vid en Ranunculus aquafilis-iorm, som lill sin habitus väsentligt avvek från dittills kända svenska former av nämnda Ranunculus-grupp. Exemplaret hade insamlats är 1910 av (i. K. NIIILKN i O. Wrams socken i Skåne och lag i herbariel under namnet Ii. peltatus f. subinersiis. En närmare Undersöknin» gav emellertid vid handen, all den inellaneuropciska arten Ranunculus fluitans här förelåg. Detta uppdagande föranledde mig atl tillskriva min vän kand. Nu.s NILSSON i Liaruni med anhållan, atl han matte bege sig till del närliggande O. Wram för alt taga reda på, huruvida Ranunculus /Itiilans funnes i Wramsån. Undersökningen i ("). Wram gav vid handen, all Ranunculus /Iiiilonx förekom pä två skilda lokaler och var särskilt ymnig i än nära ("). Wrams järnvägsstation. 1 avsikt all utröna huruvida denna växt hade någon mera vidsträckt spridning inom det östskanska sandomrädel och om den förekom annorstädes i Wramsån, företogs under försommaren 1928 etl flertal exkursioner till ilt östskånska ådalarna. Under en av dessa exkursioner, då jag åtföljdes av konservatorn OTTO R. HOLMBERG och kand. Nu.s NILSSON. påträffades Ranunculus fluilam på ytterligare ett par lokaler; den förekom inom etl ganska stort område av samma å inom Lyngsjö socken och fanns vidare luxurierande i ån vid Gärds Köpinge. Under en senare exkursion på hösten 1929 länu jag ett mindre bestånd av densamma i Wramsån vid Botaniskn Solisn- 1H3? 2li
2 :f!)4 ToHarp. Utanför W ramsåns Köpingeäns vattensystem har den förgäves eftersökts; dock torde det fortfarande vara stora mojligheter all i någon av åarna på Kristianstadsslätten finna ytterligare vaxtplatser för denna art. Ranunculus /htilans förekommer Icke sällsynt i starkt rinnande vatten i åar och floder i södra och västra Europa och går i nordväst upp lill Danmark. England och Skottland; den tycks helt saknas pa Irland. Till typen åro de engelska och danska lokalerna närmast av samma beskaffenhet som de nya svenska fyndorterna, vilka samtliga ligga mom ell område, dar moränen är starkt svallad och övervagande sandig, och där åarnas botten ofta ar starkt grnsig. Likheten mellan det östskånska slalllandskapet och den del av Mittjylland, dar R. fluitans upptrader, är iögonfallande. Arten förekommer icke inom Skånes och Danmarks kritområden. - I Skandinavien synes någon fruktsättning som regel icke aga rum, varför växten så gott som uteslutande blir hänvisad till spridning på vegetativ vag. En sådan synes vara särskilt gynnad på grus- och sandbotten, vilket möjligen delvis kan förklara, att arten föredrager grunda åar med starkt rinnande \alten. Uppgifterna angående Ranunculus /luilans' förekomst i Danmark aro ganska sparsamma. LANGE har sålunda icke velat elkanna den såsom dansk växt, ulan anmärker i samtliga upplagor av sin Haandhog (1851, ">!), 18( (1 88), att R. fluitans»er neppe lunden indentor \or Flora». 1 en översikt över fynd av sällsynta växter i Danmark under åren framhålla LANGE och MORTENSEN (1878), all Batrachium marin tim är ganska allmänt utbredd på Mittjylland särskilt mellan Randers, Vihorg och Skive, alliså just inom del område, där R /luilans nu rikligast Förekommer. LANGE har tydligen icke skilt R marinas från R. /kulans. NYMAN (1852) påpekar emellertid redan långl tidigare, att båda dessa arter förekomma i Danmark. Först sedan GEI.I.HT (18<)4) kraftig! framhållit, att liera av de systematiska kannetecken, inan velat framhålla som
3 395 ( G. AIM foto. Fig, 1. Ranunculus fluilant I.un från Östra Wi.nn. Skåne. OTro H HOLMBERG leg. a 'i Ga ' nat storl.
4 .{% karaktäristiska tor arten R fluilans finge anses värdelösa. blev del emellertid klart, alt växten verkligen förekom i Danmark, ehuru med ganska inskränkt utbredning. I Kobenhavns Botaniska Museums herbarium ligga exemplar a\ R. fluitans Iran liera danska lokaler: den förekommer s.ill synl i di stora äarna i Mittjylland, men synes totalt saknas på de danska öarna. Avståndet till de nya svenska lokalenia blir sålunda ganska stort. Förekomsten av It. fluitans i Sverige namnes for forsla gängen av BRURLING (1852), som säger all den»trä(tas vid Stockholm temligen ymnig i Mälarens utlopp, kallat norr ström, och anmales nu för första gången som svensk" Detta meddelande förorsakade, att ilen upptogs såsom svensk växt i 6:le upplagan av HARTMANS flora (1854), där den av BEURLING uppgivna lokalen citeras jämte en kort diagnos. Men redan i 7:de upplagan av samma handbok (HARTMAN 1858) bar den nya arten strukits med anmärkningen, att»den i förra upplagan efter BEURI ING i Bot. Not. upptagna H/atrachinm/ fluitans lär bloll vara Ji. marinum». Denna Balrachium-lyp frän Norrström bar senare råkat i glömska oeb synes endast vara anmärkt bos NII- VIVN och Am.i v i.m.iu \ (Hllll). vilka upptaga TULI.BI IM.S (1<S73) benämning pa Ii. fluitans, nämligen Ii. marinas / peucedanoides. Under de senare aren har jag vid liera tillfallen studerat denna typ på den av Bnm IM. angivna lokalen. Växten synes mig närmast bora hänföras till limminas Fr. oeb icke till Ii. fluilans Dam.. Iran vilken den skiljes genom mera utstående bladsegnicnl. starkt hårig fruktbotten och en synnerligen rik fruktsättning. Denna form SVIKS 1. ö. icke vara sällsynt i Stockholms skargård. Föreliggande uppsats avser icke all lämna något svai pa frågan om Ii. fluilans' systematiska valör och dess förhållande till de systematiskt närstående arterna Ii Baadotii Godr. och /{. marinas Fr., ty delta spörsmål skulle sannolikt fordra en nybearbetning av hela öa/rac/j/um-gruppen. Likväl skola ett par systematiska detaljer närmare disku-
5 397 l-'ig. 2. Karla mer utbredningen a\ Ranunculus flintan un, Sl,.iii(lm.i\ iin teras. Såsom en av de nu st väsentliga karaktärerna För R (luftans har framhållits, alt fruktfästet nr glatt (LANGI 1851, HARTMAK 18Ö4, MARSSO.N 1869, Tci I.HMU; 187;$. BABINGTON 1881 etc. etc), och man har på många hall nnsel! (K-ila vara dol enda användbara for artens karakterisering gentemot närstående former (R marinas Fr. och Ii Baudotii (iodi ). sedan det \isal sig, att övriga blomoch bladkaraktärer (skattade hlail, glatta frukter etc.) alls icke agnade si- såsom artkaraktärer för densamma. GREXIBR <fc GODRON (1848) ha emellertid redan ar 1848 påpekat, alt /?. (luftans även kan ha hårig liuklbolten, en sak som man också i England sedan länge varit klar over (se Pi \HSAI I
6 ). PEARSALL framhåller, att Fruktfästet särdeles vid basen är tydlig! hårigt under blom ningen och tidigare delen av fruktmognaden, men att denna hårighet senare synes mer eller mindre Fullständigt försvinna. På material från «le skånska lokalerna ha i undersökta fall fruktfästet varit hårigt, Flera författare ha framhållit, att R. /1 tittans ä sina ståndorter ofta är helt och hållet steril, och att den visar en synnerligen kraftig vegetativ förökning (6-EL.ERT 1894, SAMUELSSON 1922). Så är även förhållandet på denna växts skandinaviska växlplalser. I Isis- oeh Tame-floderna i Oxfordshire i England, där jag sommaren 1930 var i tillfälle att studera ett stort material av arten, kunde likaledes en stark nedsättning av fertiliteten konstateras. Efter allt att döma kvarstå sålunda för denna habituellt så signifikativa och geografiskt så väl avgränsade art icke inånga vägande systematiska karaktärer. Fruktfästet torde vara nägol mindre hårigt än hos R. marinum och R. Baudotii, frukterna något mera glatta, bladsegmenten utpräglat parallella och långsträckta och fruktsättningen ytterst svag. Växten är dessutom oftast mer än dubbelt större än de båda nyss nämnda (upp till Över 4 meter länga exemplar ha iakttagits). Blommorna äro oftast myckel stora. Vid växtens nordgräns uppträder emellertid en smählomniig form, vilken under senare tid belagts med det gamla Wnnr.EN"ska namnet var. Bacliii (PEAHSALL 1928, DRUCE 1930). WlRTGENS egna exemplar av denna varielel, vilka jag genom Dr DRUCES välvilliga tillmötesgående blivit i tillfälle all granska, visa emellertid tydligt, att WiRTOEN med var. Bacliii ej avsett all beteckna någon R. /lailans-(orm. Ranunculus /hiiltins har emellertid i allmänhet upplagils såsom en självständig art, vilken vid skills frän R. marinas och R. Baudotii. GELERT (I. c.i torde ha varit den förste, som påvisat dess nära släktskap med de båda nyssnämnda, och som pa denna grund uppställt väx len som ;b /lanialilis under R. /Inilans Lam., till vilken art han även för a Baudotii med dennas f. marina. I'ä mindre
7 :S9!> klara grander hade dessförinnan TULLBERG (1873) beskrivit växten som II. marinus f. peucedanoides. Efter allt att döma torde icke de tre nyssnämnda växterna vara artskilda. utan man torde göra klokt i att i likhet med GELERT föra dem till samma art. Ktt dylikt förfarande får emellertid icke ge anledning till att lör den mellaneuropeiska sötvaltensformen npptaga namnet var. fliwialilis Weber. För denna form skall R. /Initans Lam. såsom det äldsta givna namnet bibehållas, varvid sålunda R. marinus och Ii. Baudotii lämpligen böra upptagas som varieteler av den förstnämnda. Nedan lämnas en förteckning över skandinaviska lokaler för Ranunculus fluitans, baserad på de botaniska museernas i Lund och Kobenhavn herbarier samt på Växtbiologiska Institutionens herbarium i Uppsala. Lokalerna följa i kronologisk ordning. Suerige, Skåne: Ö. Wram n Dumme, (i. E. NIHLKN (I.); I.vngsjo. 1Ä28, Ii. LlNBQOTST (I.); Gärds Köpinge, 1928, Ii. LlNIMJCIST (V). OTTO K. HOLMBERG (L); Tollarp, 1929, Ii. LINDQCIST (V). Danmark, Jylland; Tunge Aa, 1868, MATHIESSEN (L); Rindsholm, Viborg, I860,.1. LANGE (K); Gudenaa ved Tange, 1869, T. LETH (K); Aaen mellera Rydc»g Hanbjerg, I'. NIELSEN (K); Viborg Aa, 1885, C.,\. GAD (K); Fuldbro Molle mehem Skanderborg So»g Moss.So, 1892, O. GELERT (K); Storan ved Norre Vosborg. 1893, C. H. OSTENFELD- HANSEN (K); Sliaber Mollr Aa ved Rindsholm, 189;., i-". K. RAVN (K); Gudcnaacn ved Händers C. II. OSTENEEl.D (K); Ikekkclund, S. HANSEN (K); Mellernp, Händers Fjord, 191."., C. II. OSTE5JFBLD (Kl; Flakket,»Piggen», Hallandsbjerg Egne, 1910, C. II. OSTI:NM;I.I> (K); Kareholmen, Handers Fjord. 1916, C. II. OsTBNFBLD (K). Litteratur. BABINGTON, (1.. Manual of Botany, ed. 8. London BEURLINB, 1'.!., Svenska arterna af växtslägtet Ranunculus I., sect. Balrachium DC. Jemte deras viktigaste synonymi. Botaniska Notiser. Stockholm DRUCE, G. C llaywards Botanist's Pocket-Book. London GELERT, ().. Studier over Sl.egten Batrachium. Botanisk Tidskrift. Kjöhenhavn GKKNIER, C. et GODRON. I). A., Flore de Prance. 1'aris 1818.
8 400 HAH i MA\. <:. Handbok i SkandlnavieDS Flora, 6tc oppl. Stockholm HMITMAS. ('.., Handbok i Skandinaviens Flora, 7de uppl SiocUo>lin 18S8. I.AM.i,.1. Haandbog i den Danske Flora, l l I 'eg. KJBbenhavn 1851, , «I.IM.I., J. & VfonTBNSKN, H-, Oversigt over dc Aarene i Danmark fundne sjeldne ellcr for den Danski Flora nye \iui Botanisk Tidskrift Kjobcnhavn MARSSOS", 1. Flora von Nruvoi poniinern unci den Inseln Kugen unci I'sedom. Leipzig lsli'l Nil\u\, I. \l & \III.I- \ i sums, I Sveriges Hora lund 1!MH NYMAN, ( 1. Ofvcrsigt af slagtet Butrachivm. Botaniska Notiser Stock holm i Sö'2. I'IAIISMI. \V HARRISON, The British Bafrachia. I!. C B. Report 182S. Arbroath S\MI l.i-sson, G., Zur Kenntnis dcr Seliweizei- Flora. Viertcljahrssrhi d Nalurf Gcscllsch. Zurich, lid 67. Zurich I'll i in in., S A, Ofvcrsigt af dc skandinaviska arterna af slagtet Ba- Mincutus L., gruppen lialrachlum DC Botaniska Notiser I und 1878
9 BOTANISKA NOTISKR 1932, LUND 19:52 Zur Biologie des Mahonia-Rostes mirabilissima Peck). (Puccinia Von C. HAMMARLUND. (Vorläuflge Mitteilung.) 1. Verbreitung in Schweden. Sclion fruher habe ich uber die Verbreitung des Ma- /loma-rostes in Schweden bericlilel (HAMMARLUND 1930 a und 1930 b). Später wurden mir noeh einige Proben von verschiedenen (legenden Schwedens zugesannl, sodass die mir nuninehr bekänn ten Fundorte bis auf 305 gesliegen sind. Unler den Ncuen sind besonders zwei von grösserem Intcresse, namlieh Östersund deg. Telegralkomissaric TH. LANGE) und Kiruna (leg. Dr. A\i i l'i ANDKK). Beide Fundorte repräsenlieren das sehr harte [nlandsklima Nordschwcdens. Östersund liegl ehva 300 in und Kiruna elwa 7ö() ni uber dem Meere. Mahonia aquifolium konmit auf beiden Stellen sehr spärlicll vor. Selir ofl werden die Slräucher im Winter von der Kalle stark beschädigt, ja ofl geiötet. Und doch scheint cs mir, als ob Puccinia mirabilissima sehr gul gedeihen könne. Auf der von Östersund erhaltenen Probe waren anser Uredo-Teleutosporeu-Sori audi einige Accidicn vorhanden. Zu beinerken isi, dass Kiruna auf elwa (i.s c nordlicher Latitude liegt, also mchr als 200 km nordlicher als der fruher milgeteille Fundorl Luleå (vergl. 11 WIM viii i \i> 1930 b). Kiruna ist som it der nördlichsle mir bis jetzt bekannte Fundort des Mahonia- Rostes. Es scheint also, als ob meine fruher ausgesprochene Vernuitung. dass die Nordgren/e des fl/a/ioma-rostes von der Nordgren/e der Mahonia bestimml wird, bestätigt Wird.
10 Die Aecidien der Puccinia mirabilissima auf Mahoniaaquifolium, nebst ubrigen auf Mahonia vorkommenden Aecidien. Schon längst isl es bekannt, class auf Mahonia aquifolium Aecidien von Puccinia graminis nichl selten sind. In der Literatur wird aber stets angegeben, dass nur die Beeren angegriffen werden, Docli schcinen diese Aecidien dann and wann auch die Blatter anzugreifen. So gibt z. 15. KLEBAHN (1914, pag. 456) bei Beschreibung der Aecidien von Puccinia graminis an, dass sie auf Mahonia nur auf den Beeren vorkommen. Gleichzeilig erwähnt er (1. c. pag. 458) das Vorkommen eines Aecidiums auf den Blättem von Mahonia aquifolium ISYIIOWS Exsickal Nr. 1819, von Tanisel; leg. P. VOGEL). Selbst babe icb ein Exemplar a us dem botanischen Museum in Kopenhagen untersuclil and konnte anter anderem aui Grund der för die Aecidiensporen der Puccinia graminis typisclien Wandverdickungen konstatieren, dass die Aecidien wirklicb Puccinia graminis angehören (vergl. HAMMARLUND 1930 a). DIETEL, der dasselbe Exsickal unlersuchf hat (POEVERLEIN 1930, pag. 425), bemerkt:»bei /'. graminis hat der Membran der Aecidiesporen am Sclieitel eine starke, nae.h innen gewölble Verdickung, die das Lumen der Zelle ofl auf die Hällte, bisweilen noch starker einengl. An den Sporen des vorliegenden Aecidiums (von Tanisel; leg. VOGEL) febll die Scheitelverdickung», Endlich bat mir Dr. phil. J. A. NANN- FÉLDT briellicb inilgeleilt, dass das im botanischen Museum in Uppsala befindliche Exemplar desselben Exsickates Puccinia graminis angehört. Da die Untersuchungen DIETELS selbslversländlich nicht zu bezwcifeln sind. mussle icb cine Erklärung zu den einander entgegenslehenden Angaben DIETELS einerseils und meinen unil XANM-KI.DTS andererscils. suchen. Xacb zablreicben Impl'ungsversuclicn mil Teleutosporen von Puccinia graminis auf Blättern von Mahonia aquifolium isl es mir endlich gelungen mil Teleutosporen teils von Trilicnm repens von Siidschwcden teils von
11 403 Arena saliva vom miltleren Scliweden Aecidien sehr spfirlich hervor/ubringen. Die niikroskopischen rnlersucluingcn ha ben nun einigc sehr inleressante Tatsachen gcgeben. Die Impfungen mil Basidiesporcn von Trilicum repens von Siidschweden hatten Aecidien hervorgebracht, deren Aecidiesporen keine Membranverdickungen zeiglen während dagegen die Aecidiensporen die durch Infektion mit Sporen von Arena saliva (vom mit tie ren Scliweden) entstanden waren, slets eine deutliehe Membranverdickuog hatten. Zu bemerken ist jedoeh. dass diese Yerdickungen schwacher sind als aul denen. auf Berberis vulgaris gleichzeitig mit demselhen Material bervorgebraclilen Aecidiesporen. Die Aecidiesporen von Berberis, die durch Infektion mil Sporen von Triticum repens entstanden sind, zeigen im (iegensatz zu denen von Mahonia die typische Membranverdickung. Es scheint also, dass die Aecidiesporen von Puccinia graminis, mil Hinsichl aul die besproehene Membranverdickung einer weitgehendeii Variation unterworfen sind. Ob diese genetisch bedingl oder nur als eine Matvikalmodiflkation /u betrachten isl. muss, his nach erweiterten Untei'suchungen, die ich auszufuhren beabsichlige, dahingcslellt bleibcn. Ks scheint mir jedoeh sehr wahrscheinlich, <lass wirklich eine genetiscli bedingtc Variation vorliegt, weil es sich in besprochenem Fall um zwei vcrschiedene»formae speciales» handell, dii sich aul den beiden Wirlpflanzen in \ciscbiedener Wcise modifiieren. Ilier mag anch \orlaufig mitgeteilt wcrden. dass /ahlreiehe Inl'ektionsversuche. die ich ausgefuhrl babe, daraui hindeulen, dass die Hesultate der Inleklionsversuche auf einen. Nebenwhte (bier Mahonia-Jlihlter) morfologisch gesehen eine grösserc Variation (genetisch bedingt oder nur modiflkativ) als auf einem Hauplwirte hervorbringt. Als Beispiel mogen einige Yersuche mil Puccinia graminis auf Arena saliva dienen. Oben babe ich mitgeteill. dass es mir gelungen ist, mil Materia) vom mitllcren Scliweden (Sorle Goldregenbafer) Mahonia-Mlatter zu infi- /ieren. Bis jel/1 sind aber alle Versucbe mil Material von
12 104 Södschweden (Sortc Siegeshafer) und vom nordlichen Schweden (Sorte Mesdaghafer) negativ ausgefallen. Auf Berberis dagegen sind aber die Versuche steis posith ausgefallen. Ob diese Resultate so zu deuten sind, class in verschiedenen Gegenden Schwedens mehrere genetisch verschiedene I.inien, Biotypen, von Paccinia graminis, deren Kvisten/. von STAKEMAN und seinen Scliulcrn bewiesen sind, vorkommen, oder ol) nur Matrikalniodifikationen mil verschiedenem Infektionsvermögen auf den verschiedenen Ilafersorten sich enwickelt haben, muss bis weiteres dahingcstelll bleiben. Sollte nur Malrikalrnodifikation vorliegen, wären diese Resultate mit meinen fruheren I'nlersuchungcii IHAM- MAKI.IND 1924) fiber Erysiphe communis auf Pisum sativum und Erysiphe labiatarum auf Galeopsis tetrahit als ganz parallel anzusehen. Sind dagegen verschiedene Biotypen von Paccinia graminis in verscliicdenen Gegenden Schwedens vorhanden, gibt es vielleicht eine neue Möglichkeit, diese Biotypen durcb Infektionsversuche auf dcm Nebenwirt Mahonia auch morfologiscb zu entscheiden, was die schon besprochenen Versuchsresultate andeulen. lsi diese letzte Annalnne richtig, können auch die entgegensprechenden Resultate der (Jntersuchungen DIETELS einerseits, und die Resultate von NANNI I.I.DT und uiir andcrerseits, eine cinfaclie Erklärung linden. Man kann nainlie.h annebinen. dass die Aecidien aul Afa/roma-Blätter (SYDOWS Kxsickat Nr. 1819) aus finer Miscbung von verschiedenen Biotypen von Paccinia graminis besteben. Biotypen, die auch inorfologisch etwas verschieden sind, wenigstens wenn sic als Aecidien auf JHo/ionia-BIälter auftreten. Iin Gegensatz bicr/u kann ich, weilll man die besprochenen Aecidien als Paccinia mirabilissima deuten will, keine Erklärung fiber die Tatsache, dass Paccinia mirabilissima erst wabrend des Iclztcn Jahrzehntes sich so schnell fiber ganz Europa verbreitet lial. geben. Wären Aecidien dieser Art schon 1903 in Tamscl, Mark Brandenburg, ZU linden gewesen, (vcrgl. HAMMARLUND 1930 a und b. POEVERLBIN 1930 u. a.), scheinl
13 405 es mir ausgeschlossen, dass die zahlreichen enropeischen Mykologen während 20 Jahren den Pilz im Uredo-Teleutosporstadium gan/ uberscheii haben könnten. Ilier mag ich audi cine Berichtigung einschieben. PoEVKHLEiN (1930, pag. 126) sa^t:»zu der mir crsl während der Drucklegung /ugegangenen Arbeit HAMMAR- I i \i)s hcmcrki Prof. Dr. DIETKI : Die Membran der Aecidiosporen ist nio lit am unleren Ende verdickt, sondcrn am oberen» \uf ineinen Figuren (HAMMAIU.IM) 1930 a pag. 101), wo A 1 Aecidium, A 3 I'seudopei tdie/ellon, mid A 4, eine Kelle von Aecidicsporen \orslcllen. habe ich ein aul der I'nlerseile des Blaltcs»iiangendcs» Aecidium von Pnccinia graminis abgebildet. Hicr nebmeii die Pseudoperidie/elleu (A ;<) Ulld die Accidiespoicnkotte (A 4) gau/ diesel be Slelluug ein wie das Aecidium. In der aul sehwcdiseh gesebriebeiien Beschreibung ist audi kein Missverslandnis möglicb, was dagcgcn /u meinein Bedaueril die englische Zusammenfassung sehr stark ermöglicht, und ich \ermnle, dass diese englische Zusammenfassung dem Miss- \iislandnis Dim is /u (irimde liegt Es ware bessei gewesen wenn icb stall»lower wall» «distal wall» geschriehen halte. Sclion TBU\ el GALLOWAY (18<S8I halien ein auf den Blattorn von Malioma ripens in Amerika auftretendes Aecidium in folgender Weise bescbrieben:»spols bright purpel.'f 4 mm. in diameter, ven slightly thickened; aecidia hypogenous, long, pale yellow, borders coarsch lacerated; spores subglobose, tuberculale. In 20 ji in diametern. Die Yeiiasscr neigeu der Ansichl zu, dass dieses Aecidium Puccinia niirabilixsinui angehört, wenn sie audi ineinen, dass Infektionsversuche no tig sind uni die Sadie sicher zu bewcison. Spater ist diese Sadie oft in der Literatur diskuliert wordcn. Diese Diskussion wurde neuerdings von WILSON (1930) ausltibrlich referiert, aul welclie Arbeit ich deshall) hinweise. Ein driltes Aecidium aul' den Blatlcrn von Mahonia
14 40(i aqtiifolium wird von ARTHUR (1909) beschrieben. Dessen Zusammengehörigkeit mil Puccinia Koeleriae Arthur mil Koeleria cristata hat er (lurch [afcktionsversuche uachgewiesen. Die gegebene Diagnose lautet:»aecia hypophyllous, nuincrous, usually crowded in groups 1.'i mm. or more across, on discolored spots 1 7 mm. across, which finally die and turn blackish-brown, short cylindrical, mm. high by ( mm. in diameter; peridium colorless cells rhomboidal in radial section, outer wall rather thick, o 7 [i, transversely striate, inner wall medium thin, 1 -.'i jt, verrucoses aeciospores globoid, by u, wall colorless, rather thin, ;i evenly and finely \errucose.» Voiiges Jahr hat mir ARTHUR freundlichsl Material \on diesem Aecidium /ugesannt und ich habe mich deshalb iiberzeugen können, dass seine Beschreibung volluommen rich tig ist. Dieses Aecidium isl ubrigens schon init blossem Auge (lurch seine llohe (oft last 1 nun) sehr leiehl von den Aecidien der Puccinia mirabilissima zu unterscheiden. Lct/tgenannte habe ich teils (HAMMARI I NI> 1930 a) mil deni'ii von Puccinia graminis verglichen und teils (HAMMARLI MI l'j.12, pag S) habe ich cine vollsländige Diagnose gegeben. Audi habe ich (HAMMARLUND 1930 a) fiber einige vorbereitende Infektionsversuche mil Aecidicsporen berichlet. Spater habe ich diese Versuche wiederholt und auch reziprokc Impfnngen ausgefuhrt. Die Resultale sind in Tab. 1 zusammmgestellt, Tabell e 1. Vn/alil IiiU lunmsm r.miche mil ~ Accidicsporen?i Basidiesporen auf HT 5. auf jiingcn alten Iré 5 jungeii alten Blättem Blätternp T fibiattei-n Blättem 3 TO = S-»5 i" "i '? 3 - = ST? - S o u. f? 1 = i 3 Uredosporcn nu I' judgen alten i ' Blättern BIfittern > T, res' 3 2 TO re o 3 re w re : - tp I - 3 re 3 1«-2 Ire 13. re S" t>0 8(- r 7) 1 «0 52 2I) ; 0,60I3( f 5) 60, 42 16, 0
15 407 Die Infektionsversuche sind auf von Anl'ang mit Pergaminluten isolierten. aus Samen gc/ogenen Pflänzchen von Mahonia aquifoliam ausgeföhrt. Da mir kein Laboratorium oder /u Infektionsversuchen geeignetes Gewächshaus /ur Verfugung stand, ist die Isolation in folgender Weise durchgefuhrl Rings um die Topic win den mehrere Lager Fliesspapier in der Weise festgebunden, dass eiu Kragen flber dem Rande des Topfes nnd unler den Blältem gebildet wird (Fig. 1. a). Dann wird eine Pergamintiile iiber der ganzen Pflanze und uber dem Fliesspapierkragen angebrachl (Fig. 1. I>). Der Zwielicinauin zwichen dem Kragen und der Pergamintiile wird dureh Watte ausgelulll. Die TSpfe werden aul' mit Wasser stets gefflllten Teller gestellt. Aul' diese Weise wird (ur die Bewasserung sowie audi lur geniigende Feuchligkeit im Innern der Täten gcsorgl, lel/leres wird (lurch das Fliesspapier hewirkt. Die Iinpfurjgen mit Accidiesporen und mit Urcdosporen shid auf folgeude Weise uisgefiilirt. Die Sporen, aul einem 1'rgläsehen gesanunell, werden mit etwas leincni stenlem Wasser /ugeselzt. Mit einer kleinen sehr spil/en Saugpipctte werden sie dann anfgesaugl. Dureh vorsichtigen Druck auf den Gummischlaiicli känn man dann die im Wasser suspendierten Sporen in erwunschter Weise aul ein Blått uberfiiliren und sie in Form fines Kreises oder einer anderen leicht wiedererkennbaren Figur aussäen. Die Infektionsversuche mil Basidiesporen werden dagegen so ausgefuhrt, dass Blåtter mit Sori, die reichlicli Teleutosporen enlliallen, aul einem Slabelien angebracbt werden. Diese werden dann ins Wasser gebraeht, bis die Teleutosporen zu keiinen beginnen. Dann wird dis Stäbchen, wie aus 1'ig. 1. a. hervorgeht, uber die Blatter der Versuchspflanzc gestellt und die Pergamintiile von neuem aufgeselzt Wie aus Tabelle 1 hervorgeht habe ieb alle Implungen teils aul jungen und teils auf alten Blättern ausgefuhrt. Als junge be/eiehne icb solcbe Blatter, die noch hellgnin
16 408 sind. lind als a I te solche. die ihre endgultige, dunkelgriine Farbe bekommen liaben. Die Besultate zeigen, (lass die [mpfungen auf jungen und alten Blättern mil den verschiedeuen Sporen ganz verschieden auslalien. So liaben Impfungen mit Basidiesporen nur auf jungcn Blättern Erfolg gehnbt und zur Ausbildung von Aecidien gefuhrt, während dagegen alle bis jetzl ausgefulirten Impfungen auf alten Blättern negativ ausgefallen sind. 1m Gegensatz hierzu stehen die Besultate bei Impfungen mit Uredo- und Aecidiesporen, wie aus Tabeile 1 hervorgebt. Infektionen sind liauptsäclilicli aid den alten Blättern positiv ausgefallen, dagegen gelangen sic aid' jungen Blättern nur in wen igen fallen. Diese Resullale stimmen fibrigens sehr gut ubcrein mil dem, was man in der Natur wabrnelimeii kann. So fmdet man niemals Aecidien aid älteren Blättern, aber im Gegensalz hierzu Uredosori bauplsäcblicb auf alten Blättern. Die Besultate der Inlektionsversuelie sind in Tabeile 1 zusammengestelll. Als Infektion wenlen nur solelie Palle be/eiclinel. WO nacli Impfung mil Uredo- odor Aeeidiesporen neue, geoll'nete FYcdo-Soii nur auf den mil Tuscbe mark i r ten Impfungsstellen entstanden sind. In einigen Fallen, wo die Impfungen nur zur Ausbildung von roten Flecken (Subinlektion) gefuhrt haben, sind die Zablen in Klämmer gcselzt. Bei den Infektionsversuelien mit Basidiesporen kounten gauz naturlieh keine Impfungsstellen markierl werden. denn hier waren ja die isolierten Pllanzen auf ein mehr naturliches Aussähen der Basidiesporen verwiesen. In diesen VerSllChen WUl'de als eine positive Infektion jedes Kleinblatt auf dem ein oiler melirere Aeci- (lienliaufen (oder in 1 fallen nur Spetmogonien) sich entwiekellen. bezeiclinet Fig. 2 /eigt 4 Kleinblatter auf dcnen sich Aecidien nacli in bescbriebener Weisse ausgefiihrter kunstlicher Infektion ausgebildet liaben.
17 409 l r i^. I. VersuchsanordiiUDg bei ilcn Impfungsversuchcn. Die Kontrollblätter blieben, wie aus Tabelle 1. Iiervorgclit, in alien Versuchsreihen vollkommen gesund. Aus dem Resultate dieser Infektionsversuche gebt also mil grosser Deutliclikeit hervor, (lass es niir gelungen ist, durch Inipfungen mil Aecidiesporen von Aecidien aut Blättern von Muhonia aqaifolium Infektionen, die zur Aus- Botaiiiska Notiser 193? 27
18 410 bildung von Uredosori von Paccinia mirabilissima fuhrlen, bervorznbringen. Auch ist es mir gelungen, durch ans sähen von Basidiesporen von Paccinia mirabilissima aul Blättern von Mahonia aquifolmm åecidien auf den Blättern der Ictztgenannten Pflanze liervorzubringen. Der Beweis, (l.iss die in Schweden auf Blätlern von Mahonia aquifolium auftrelenden Spermogonieu und Åecidien, die ich fröhei (HAMMARLUND 1930 a und 1932) näher beschrieben habe. mil den Uredo- und Teleutosporen von Pnecinia mirabilissima den \ollslandigcn KnlwicUungs/vklus letztgenannlcr Pil/arl ausmachen, ist somil erbracht. ;i. Die Teleutosporenfrequenze. Schon truber habe ich (HAMMARLUND 1930 a) nachgewiesen, dass 1'ast immer Teleutosporen in Mischung mil Uredosporen in grösseren öder geringeren Mengen in denselhcn Sori auf tre ten. Auch habe ich gczeigt, dass der Prozentsatz der Teleutosporen gegen den Fruhling gesteigerl wird und lur Sndschvveden ini Monat Mai sein Maximum erreicht. Auch habe ich gefunden, ilass das Maximum während verschiedenen Jabren zwischen vveilen Grenzi ti schwanken känn. Durch ausgefuhrte Rcchnungen wurde konstatiert, dass in Sudschweden während des Monats Mai im Jahre 1920 nui 1,2 o, ,2% und ,8% Teleutosporen zu linden vvaren. Als ich im Herhsle 1020 eine Arbeit fiber die Verbreitung des,v<i/io/im-rostes vorbereitete und während einer sehr kurzen Zeit (etwa ein Monat) durch freundliche Mitwirkung einer grossen Anzahl Personen cine Menge von Proben von gan/ Schweden erbalten hatte, l.md ich. dass der Prozentsatz der Teleutosporen stark variierte. I'm cine genaucre AulTassung fiber diese Variation zu erhalten habe ich eine Anzahl Proben, die biologisch geseheu gleich/eilig (in Wirklichkeit während 2 Wochen, Mitte November) eingesammell warden, von verschiedenen (legenden ausgewahll. Auf diesen Proben
19 411 1-ig. '2. Aecidien nach kunstllcher Infektion entslanden warden dann die Uredo- und Teleutosporen gezählt. Von jedein Blntt wurden auf diese Weise die Sporen von 10 Soii je f5r sich gerechnet. Dann wird fur jedes Blått der Mittelwert des Prozentsatzes der Teleulosporen, der Dispersion Co) und der iniltlcre Felller des Miltelwertes (m) heslimint. Alle diese Werte sind in Taliclle 2 /usaimmni>eslclll Die Proben sind in einer, nach dem Pro/enlsat/ der Teleutosporen, fallenden Reihe geordnet In Kolonne 2 sind die \crscliiedenen Fundorle zu linden. Wie ans der Tabelle 2 zu ersehen lsl, sind die Variationen /wischen den Sori desselhen Blades durchschnitllieli gering was ans den Werten dei Dispersion und des mitlleren Felilers bervorgeht. Dagegen sind die Differeuzen zwiscben den verscbiedenen Proben jjross Das Interessanlestc isl jedocb, class die Proben cine cleulliclie Tenden/ zeigen sich in einer hesliminlen Weise zu ordnen. So sind alle Proben nut bohem Pro/enlsat/ Teleutosporen in nordliclun Gebieten Schwedens eingesainmell und die mil dem niedrigsten Pro/enlsat/ stammen von sudlichcn und westlichen Teilen des Ländes. Um diese Saelie leichler
20 412 l ; ii ii il o i' t e Tabelle 2. Uredo- [Teleuto- Sporen I Sporen o/o Teleutosp i. 5. li ' !). 30. j ' , 30. :; I Sundsvall Rosenborg (Umeå) Hudiksvall Falun Kristinehamn. Enköping Stockholm l.ulingo Lillkyrka.. Örebro Uppsala Ericsberg v Vaxio Visln l.idkoping.. Hj.i Skövde Eksjö Jönköping.... Skara (' ränna Aln Vinimerby Kalmar Kalmar Oskarshamn Karlstad Karlskrona i A mal..... Karlshamn Ås Hässleholm 1 Varberg.... Kärehogen i Falsterbo... Uddevalla. Halmstad Trelleborg, Hälsingborg Bfistad G S G S J 5928! noi; i ' < ) ,239 O o ooo J O 054 i j i
21 I"ig..1 Fiindorte fiir Pucdnla mtrabillssima naeh fallendcm I'rozcntsals der Teleulosporen gioidnet (die Zahk-n «rie in Tabelle '2. Kolonnt- 1). 413
22 IM il fl K ^ C O JC 5". i- l- I- X C l' ' tf - te -t*»i»~ c o eo w t- o o ~ O ir.«oo»-cot-»ooq w --c x ri ri d :^ ci i' en x :^ ~" o.-i' -* ;r. ;r ss»i x x -* -*.* O O I"l C ic. O K -t 1 ^ O T O fl i'; O i*, w c >c n C5 o i-^ x o: Ö ^i ^«ri ri M?i -' o - M ri -^ - - c ^. - ++"" H "" "-T-7 4^4-4 h+4 H -»; na» o 90 so n coao si m ^ ^noo O H o: M -< ri W-O'O ri' t- S W N CJ W'fl. W W':U) W ft «fl * ^'W *»<} 'tt I +4-H --H-I I-++H H+H ; i!}öecviiooio<ii<%ic>roooocflnmeiftn o «B<tOMM?idw«-td^?i ri :i - c «ri «c c s,.. j _ : M»r»O O O O Pl * c >^ o C»fl O O 00 ^ C[ i-*: o te -f -,;_-,-",.- fr-,q,«-o ic,f; i- a-,-,^,- c n a -c r> c i- 0) i! fl! H+-I J x n i- r; «i x x x r. r. ^ c ^ - - -i; s te ~- x *: niqtée i' i> i> r-' i-* s i> i- i* d x ci si cl x d x" x* si --+ i : 4-+-;! h+- I r I ++4 T O. r -t -i fi - rl w c c o K «6 ri ri "i c i iri *- o * : ci i 4-4! 14 i 4-4--I i H-+ es i^ i-l is x i- i- 'i X i- i^ x X* x* x r; X C Ö C: ~ x. 4-T-4^ " H -» ci o n ^ T : - ^ i *t x c?; < - N n x -t K -T i- fi i-' x x* ci si = c c c r. - = c - c n n n ' ri n ri ri r: I j +_; ^. " _ j..,..: j i-l-. r-i~ it. g. 3C - 3v M i 5-, B 2 t ' ' il l lllf t; ll I llll
23 415 Bberblicken zu können sind in der Karle (Fig..'5) «lie \«ischiedenen Fundorle mit denselbcn Numincrn wie in Tabell'e 2 marklert und mil einem Striche vcreinigt. Nun is! ja bekanntlich das Klima im nördlichen Schwedeil im grossen und gan/en sehr hail, wåhrend dagegen die sudiichen und westlichen Teile (lurch ein verhaltnism.issig mildes Klima gekennlzeichnel sind. Can/ naturlich liel mir dor alte, in der F.ileralur oil diskutierle Gedanke ein, dass das Auftreten von Teleuiosporen von niederer Temperatur abhängig sei. Zum Vergleich habe ich deshalli die meteorologischen Daten von verschiedenen Orten Schwedens, die mir zu Vcrfugung stånden, lur die drei Mona I e September, Oktober mid November des Finsamm- Lnngsjabres der Proben (1929) in Tabelle 3. zusammengeslelll. Einige dieser Orte sind ja auch Einsammlungsorte fur Puccinia mirabilissima (in Tabelle kursivicrt), die t'brigen sind von der nächst liegenden meteorologischen Station genommen. Beim Vergleich der Tabellen 2 und 3 kann man cine deutliche Tendenz einer Parallelitäl zwischen niederiger Temperatur und steigendem Pro/entsal/ der Teleuiosporen spuren. Wie zu erwarten war, ist es jedoch mit so groben Metoden nicht moglich, das Auftreten der Teleuiosporen m direklem Zusammenhang mit nur einem beslimnilen klimalischen Faktor, /. 15. der Temperatur, nachzuweisen, wenn auch diese vvahrsclieinlich eine grosse Rolle spielt. (levviss vvirken aber auch \iele andere kliniatische Faktorer, wie Feuchtigkeit, Niederschlagsmenge, Beleuehtung u. a. m. mil, und sicherlich auch die Kntvvicklung der Wirtpflanze, und ihre Widerstandsfahigkeil gegen den I'il/ Deshalb will ich annehmen, dass man solchc Probleme nur durch eingehende Versuche in Laboratories wo man die verschiedenen aussercn Fakloren beherrschl, endgöltig lösen kann. Da wie aus oben erwahnlen Tatsachen hervorgeht Puccinia mirabilissima 1'iir solchc Versuche ein gut
24 4 IK geeignetes Objekt zu sein scheint, beabsichtige icli solche Versuche auszuluhven. Zitierte Literatur: ARTHUR, J. C Cultures of Uredineae in Mycologia, Vol. 1. HAMMARLUND, C Zor Genetik, Biolog] und Physiologic einiger Erysiphaceen. Hcreditas Bd. VI. 11) a. Rostsvampar pä Mahouia (Puccinia mirabilissima Peck och I», graminis Pers.). Bot. Notiser ). Mahonia-rnstcn, Puccinia (Uropyxis) mirabilissima Peck,»Lustgården», Arsskr. f. loren, f. dendrol. och parkv. Arg lieiträge /ur Kenntnis der Miluomycetcnllora der Provinz Skåne (Schoncn). Arkiv f. Botanik, lid. 25 A. Nr. 3. Ki.KiiAHN, H. 1914, Uredineen: Kryp toga men flora der Mark Brandenburg. Bd. V a. POEVKRLEIN, II Die Cicsamtverbreilung der 1'ropyxis sanguinea in Europa. Annates Mycologici Vol. 28. TIIACY & GAI.I.OWAY Puccinia mirabilissima Pk. Bulan (iaz. Vol. 18. WILSON, M The distribution of Puccinia mirabilissima (Peck) in Europe und the occurrence of an Aceidium provisionally assigned to Ibis species. Annal. Mykol. Vol. 28.
25 BOTANISKA NOTISER 1932, LIND New or Interesting Swedish Lichens. VII. By A. II. MAGNUSSON. 50. Verrucaria gudbrandsdalensis Zschacke (in litt.). Thallus subcontinuus, modice incrassalus, subcinerascens, inaequalis. Perithecia basi immersa, prominentia, semiglobosa, nigricantia, nun lata, ostiolo inconspicuo, non prominente. Perithecia subtus infuscata, involucrellum expansuin, Sporae 23 2(5X10 12 ji. Exs.: MACN Thallus mostly continuous, partly very thin, parti} I Ibickened and indistinctly cracky, dirty whitish grey. Cortc\ about 21) [i thick, colourless, minutely cellulose, cells ji large. Gonidia 5 8(10) i in diam., in a dense, [i thick stratum. Hyphal well minutely cellulose like the cortex. The interior of the perithecia 0.2( 0.3) mm large, wall at the base about 35 i thick, rather pale or brown, in upper part covered by a 50 t thick, blackish brown involucrellum far below on the sides. Ostiole only i broad. Ripe asci \i large with eight very granular spores in which at least one rather large vacuole is visible. Hymenial gelatine striate from Undissolved indistinct pfuaphyses, violet-red at once in iodine. Periphyses numerous at the ostiole, about 2 ;i thick, shortcelled. Habitat. On slaty, non-calcareous, somewhat soft rock, on a boulder by a rarely used road. Locality. Norway: Opland, Gudbrandsdalen, Ringebu, at Slrulsbroen 1928 Mn. As the author, <lr H. ZSCHACKE, Bernburg, on account
26 IIS of his illiies has been unable I" j>ivc me the descriptions of lliis and the following, according to his opinion new species, 1 have tried to study Iheni myself. But I can give no information as lo the relations of the new species. It seems to be recognized by the numerous small prominent perithecia on a pale thallus and rather large spores. 51. Thelidium piceum Zschacke (in lit!.). Thallus late expansus. tenuissimus vcl subevancscens, ater, opacus. Perithecia dispersa vel pauca approximata, mm lata, sessilia, alia, subconico-vcrrticiformia, ostiolo inconspicuo, ± dislincte prominente. Sporae uniseptalae (vel simpbees), 17-21(25) X 6 7 p, ohlongae. Exs.: MAGN Thallus covering areas, several dm large, not continuous. Forming only very small and thin, dark brown to blackish spots in the shallow depressions of the very smooth rocksurface, around (be apolhecia a little more developed. A section there about 65 p thick without distinct cortex, but the upper 0 10 \i dark brown. Most part filled with 5 10 p large gonidia. between (hem a scanty hyphal cellulose weft with p large, thin-walled cells. Lower 15 is p without gonidia, distinctly parapleclcnchymatous. dirty greenish yellow. Perithecia with ± dark wall also at the bottom, 25.'55 p thick, only exterior ;i blackish, the rest ± pale brown, cellulose, cells 3 4 p, angular. Ostiole about 20 p in diam. There seems to be a very large involucrellum covering one or two approaching apolhecia. Nucleus only pale yellowish green in iodine. Periphyses p thick, short-celled. Asci about 55 X 1-t p. -Spores one-celled for a long time, finally two-celled, oblong. Habitat. On hard, slaty, non-calcareous rock,»lianeskill'er», in the wood, without accompanying species. Locality. Dalsland: Dalskog. Ivroncberg 1928 Mn.
27 -Ill) The new species seems lo lie distinguished by the very dark and thin thallus and Ihe conical, sessile perithecia. I have see» only very lew developed two-celled spores, bul through their oblong shape they remind more of a Thetidiam-species than of a Verracaria-species. 52. Coniocybe curta H. Magn. a. sp. Thallns inconspicuous. Apothecia dispersa, stipitibus curtis, crassis obscurioribusque, capitulis niveis vel pallide sulphureis latioribus. Sporae,'(.."> 4.5 «i, globosae. Exs.: MAGN The proper thallus hardly visible, hut l abundant gonidia present at the hase of the stalks. Mostly they seem to be of the TVenfepoMia-lype hut ± mixed with smaller ones, 6 8 [t in diam., in lumps (Protococcns). The stalk varies considerably in length, often only 0.2 (O mm or hardly developed, sometimes ().(i mm or even more, mm thick, of a dark brownish yellow or dirty ochraceous colour also in the interior. Capitulum mm broad, about 0.2 mm thick, surface furfuraceous, depressed half globose in shape, of varying colour, mostly snow-white or pale sulphureous but partly slightly ochraceous (old apothecia), the sporal mass irregular in shape seen from above, protruding at the margins. Habitat. On Ihe old bark of Fraxinas excelsior in Ihe park at the chinch. Locality. Västergötland: Falköping 1925 leg. E. P. \ HANG. I have received Ibis lichen under the name C. pallida f. subsessilis (teste HEDLUND in lilt.) but it can not belong to C. n'wea ( pallida) on account of the small spores. The rather dark stalk might suggest C. obsenripes Nyl. which has about Ihe same spore-size, but the blackish and much longer stalk (ace. to VAIN. Lichengr. Fenn. Ill 1027 p. 129) makes it quite impossible to join them. As goni-
28 J 20 dia seem lo be present the new species cannot be joined with Roeslerla hyalinella with which (aec. to VAIN. IOC cit. p. 181) there apparentlj is a rather great similarity. 53. Lecidea (Biatora) Wallrothii File. in SPRGI- Xene Entdeck. II (1820) p. 96. ZAHI.BR. Catal. Ill (1925) p Lecidea Sahoeii Bonn, in Engl. Bot. Suppl. t (1834). Exs.: AN/I Lang. 171? (Biat. glebulosa). CRO.MB KBR. 71. LARR. Caes. 32; LARB. Herb MAGN Zw. 78 A; 78 IV? (Biat glebulosa).»l. crustae areolis subfoliaceis planis coliaerentibus, periphericis lobato-crenatis albicantibus, propagula sparsa aggregataqtie bullala proferentibus; apotheeiis planis c.uneo-rufis lividis, denvum nigricantibus. conflmnti-difforiiiil)iis, margine primiiiu libera dilution, intus albo-incarnalis. strato sub lamina sanguineo. In terra nuda rupiuin ail Bergschenke in Kröllwitz.» Fik. apud SPRGL. I. c. Squainules mm broad, mm thick, ash grey, cortex poorly developed, \i thick, greyish while without distinct surface, in the upper /one partly pale olive. Hyphae Intricate, with stretched or rounded, mostly decomposed cells. Gonidia 8 12 i in diam. in a continuous ji thick, dense stratum, upper surface even, lower one ± distinct. Medulla opaque, greyish from yellow-greyish incrustations, CaCl + red, soon transparent, hyphae very lax, U thick, apparently thin-walled with cvlindric cells l.."> 2 \i. or rounded i in diam., but alter treatment with KOH, HCI and I cells very thin about 0.» i. Apothecia rare in some parts of the thallus, in others very numerous, ().."> 1(- 2) mm broad, 0.4( 0.5) nun thick. Constricted at the base and there 0.4 mm broad. Excipulum [i thick, whitish, opaque, without gonidia. in lower part ;i thick, composed of \i thick,
29 421 in KOM distinct or even lax hyphae, ± conslricledly septate, dolled with (oil?) drops within, more or less air enclosed in Ihe lower pari, surface slightly darker. Ilypotlieciiini \x thick, colourless, without distinct limit to the hymenium, composed by intricate, i hyphae, taking no slain in iodine. Hymenium J* high, pale yellowish, towards Ihe surface I pale olive, 1 + indistinctly and dirty bluish or ± reddish. Paraphyscs indistinct in water, discrete in KOH, 1.5 i thick, much branched, uneven, with cylindric cells, apices not thicker, the coloured stratum there dissolving in KOH. Asci few and inconspicuous. Spores rare 7 8 X 3-.">.5 i or f> 6.5 j.t subglobose. Habitat. On earth in crevices of rocks facing the south near a lake. Locality. Bohuslän: Ljung, Kolbenglseredsjön 1925 Mn. I do not know a previous record of L. Wallrothii from Sweden but il may have been mistaken for a squamulose /.. coarctata growing on earth. Besides the size of the spores there are enough differences in inner structure and in their appearance to separate them (see below) though they certainly are nearly akin. Outside Scandinavia /.. Wallrothii has a wide distribution though il apparently is a rare species. MICII.A (in Krypt. II. Bd. IV Flechten, 2 Teil 1981 p. 195) records it from several localities in Germany and seven in Switzerland, also growing above Solorina saccata and Peftigera-speeimens. It is collected in England (see A. L. SMITH Brit. Lich. II 192(5 p. 19) and France (see Oi.iv. Expose lich. I'OuesI II 1903 p. 79) and probably in Italy (under the name Biatora glebulosa). It is also quoted from California and Washington (TUCK. Syn. II 1.S8.S p. IK). As a comparison I have examined Lecidea coarctata v. ornata from Göteborg, a species with a similar structure, especially in the thallus. It is i thick with a 1(> 20 ]i thick, uniform cortex with regular, pale surface, its cells rounded, 2 3 u-, CaCI red like the medulla but
30 122 \ery fugitively. There is a regular continuous gonidial slratum, L thick and a distinct, almost colourless medulla with la\ hyphae, apparently Ihin-walled, cells rounded or stretched. But the young apothecia possess, outside the n broad, verj pale brown, indistinctly limited excipulum a I developed thalline margin up lo 100 x broad, which gradually becomes narrower and will be pushed aside till there finally is only a i broad, pale brown proper margin left (excipulum), which may be thin and pale brown below or thick, 100 i, and dark brown at the centre, like Lecanora phaeops, both of them a curious mixture between lecideine and lecanorine structure. Ilymeniuni u high, I greenish blue, asci about 100 t long, cylindric-clavale with <S spores X8 9 \i. 1'araphyses simple in the lower part but the uppermost 20 -IfO ;i very intricately branched (as in Biatora Brujeriana) Forming a dirty yellow zone, colourless in KOH with the branching very distinct. Certainly, the two species coarclata and Wallrothii are nearly related and ought to be brought lo the same genus. As most specimens of coarctata seem lo he lecideine from the beginning I prefer to consider the lecanorine margin accidental. The generic distinction of two nearly related lichen-species may oiler Ihe same difficulties as has been the case among higher organized plants. Curiously enough, several of the peculiarities in the structure of these two species return in Lecanoru gelida. There is a similar lax structure of the lhallus, the same uncommon branching of Ihe paraphyses towards Ihe apices, similar eylindrie asci and the same reddish reaction in cortex and medulla wilh CaCI. Whether these agreeing details in structure have a hearing on their real relationship is, by the present stand-point of Ihe taxonomy of Ihe lichens, impossible lo state hut at ail events noticeable.
31 Lecidea impavida Th. Fr. v. verruculosa II. Magn. n. var. Thallus tenuissimus. verruculosus, verruculae obscure badiae vel piceae supra bypothallum atruni ± dense sparsac vel interdum approximalae. Apolhecia rara, elevata, saepius inler verruculas sedenlia, Ears.; MAGN The black thallus may cover areas several dm. square, the verruculae being mm in diam. with very steep sides, subcorneal or more depressed, usually scattered but sometimes approximate, larger and lower. Apothecia mostly rare, occasionally crowded, constricted at the base, ( 0.7) mm large. The anatomical structure agrees fairly well with that of L. impavida. The granules dark brown in water, in KOH yellow giving a dark (brownish) yellow mist and then ± transparent. Hyphae Ihick-walled with globularoblong cells >(2 2.Ö \>,. Excipulum.*!"> 75 jibroad at the margin, blackish brown, conlluenl with the blackish, ;i thick hypolhecium ( -excipulum), NOs ] dark violet red-brown. Hymeuium p. high, colourless like the i thick transitional zone to the hvpothecium. Paraphyses distinctly intricately branched already in water, in KOH more distinct, conslrictedlv septate with elongated cells. Asci scattered X13 15 i, irregular in shape. Spores rarely developed 7 8.5X5.5 \x or 1(1 12 X 5 \i. - Pycnidia apparently not rare, immersed, inconspicuous with dark mouth. Sterigmata simple. Conidia 8 10 X» ',<, straight. Habitat. On non-calcareous, often slaty rock. Distribution. Torne lappmark: Abisko and Kopparåsen 1910 in regio subalpina; Abiskosuolo in Lake Torne träsk 1921, at 350 m; Nuolja 1921 in regio alpina at 110(1 m. Lycksele lappmark: Tärna, Brandsfjället 1024 at 750 m. All collected by myself. Lule lappmark: Njäinmelst 1871 and Nainmats 1804 HKLLBOM (in his hb.). Härjcda-
32 424 len Funnäsdalsbergel and Axhögen 1867 HELLBOM (in his hb.i. The two latter agree completely with my specimens from Abisko, those two from Lule lappmark are more intermediate. The type: v. Frieskina II. Magn.: Thallus continuus, verrucoso-areolatus, obscure badius, uilidus. Apothecia crebra, initio areolis subiminersa, dein suhelevata. The authenlic specimen is from Spitsbergen: Smeerenberg 18(51 M\i\H,iu'N (U.). I have collected a similar specimen in Torne Lappmark: Nuolja Though the extreme forms are \<r\ different in appearance they seem to be connected by rare intermediate stages.»5. Baeomyces rufus (Huds.) D. (.. \ monstrosush.magn.n. var. Thallus lninulissiine squamuloso-granulatus \el granulalus I crebre acervulis ohscurioribus isidiorum munitus. Apothecia plicato-peltata, KOI1 + intense lutescenlia. Rupicola. The colour ot the thallus is. as usual, glaucous with scattered small almost concolorous soredia. But upon the thallus there arc I numerous, 1 4 mm large, about 1 mm high pulvinulae of yellowish grey colour, consisting of granular isidia, 0.1 Ö -0.3 nun large, rarely breaking down in soredia. Apothecia not numerous, stalked, mm high with ilexuous, yellow-brown, plicate disc, 1 mm large. No hvnienia observed. Habitat. On a perpendicular rather shady and damp rock in the immediate vieinilv of Opeijrapha litttyrgodes and Poi ina lectissima. Locality. Bohuslän: ödsinål. Korsgården Mn. The presence of the isidia-lumps gives to the specimen an appearance of being a new species, and the long lasting distinct yellow KOII-reaction of the apothecia confirms this opinion. But as spores are not developed there is a possibility that the whole is an individual variation though not vet recorded in the literature, as far as I know.
Logik für Informatiker
Logik für Informatiker Vorlesung 7: Resolution Babeş-Bolyai Universität, Department für Informatik, Cluj-Napoca csacarea@cs.ubbcluj.ro 16. November 2017 1/47 ZUSAMMENFASSUNG Algorithmische Entscheidung
Nachrichten auf Deutsch
Nachrichten auf Deutsch 21. Mai 2011 Fragen zu den Nachrichten Fußball 1. Wie oft ist die Deutsche Damenmannschaft schon Weltmeister geworden? a) Einmal b) Zweimal c) Dreimal 2. Wie heißt die Trainerin?
301 Tage, Deutschland
301 Tage, Deutschland Die Familie 300 und 1 Tag, Deutschland! Hejsan, jag heter Elin Vorbrodt och jag bor i den lilla staden Blosswitz som ligger här i Tyskland och jag går och pluggar på ett gymnasium
BÄTTRE ÄN NÅGONSIN. Bäste medarbetare
BÄTTRE ÄN NÅGONSIN Bäste medarbetare Det känns verkligen underbart att se tillbaka på ett fantastiskt framgångsrikt verksamhetsår. Jag är verkligen tacksam och uppskattar det fina arbete ni alla gjort
SchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3.
PRODUCENTER: Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3. Lösungen PRODUCENTER: 1. Vokabeln zur Sendung eher unbekannt schwierig auf dem Lande
Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet
- Öppning Svenska Tyska Bäste herr ordförande, Sehr geehrter Herr Präsident, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare,
Akademiker Öppning. Öppning - Introduktion. I denna uppsats kommer jag att undersöka/utreda/utvärdera/analysera...
- Introduktion I denna uppsats kommer jag att undersöka/utreda/utvärdera/analysera... Allmän öppning för en uppsats/avhandling In diesem Aufsatz / dieser Abhandlung / dieser Arbeit werde ich... untersuchen
WiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN
VÄLKo VÄLkOMMEN WiLlkommen WiLlk eld Tunré 2015 Dschinn-Fire kommer till Sverige mellan Metallsvenskan 2015 och Eld & Järn i Gruvparken En unik chans för dig som tar hand om historiska platser i järnhistorias
TYSKA, KORT LÄROKURS, skriftlig del
TYSKA, KORT LÄROKURS, skriftlig del 3.10.2016 Innehållet i dessa exempel på fullpoängssvar är inte bindande vid studentexamensnämndens bedömning. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets
Hallo und herzlich willkommen zu Unsere Hitliste! Ich bin Niklas, und hier sind meine vier Freunde...
SÄNDNINGSDATUM: 2007-11-20 MANUS: DAGMAR PIRNTKE PRODUCENT: KRISTINA BLIDBERG Musik & Co. Programmanus... Ronja,... Hallo und herzlich willkommen zu! Ich bin Niklas, und hier sind meine vier Freunde......
Leroy. Teil 1. A R B E T S B L A D PROGRAMNR / tv1
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Über den Film/Om filmen 2. Vokabeln zur Sendung und Worterklärungen 3. Ideenkiste (auf Deutsch) 4. Basarbetsblad (på svenska) 1. Über den Film/Om filmen über den Film ist
ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN TYSKA. Durch die Blumen (lätt) Ordkunskap Välj ut 10 av orden/fraserna nedan och sätt ihop en dialog på tyska!
ARBETSBLAD PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ KORTFILMSKLUBBEN TYSKA Durch die Blumen (lätt) Ordkunskap Välj ut 10 av orden/fraserna nedan och sätt ihop en dialog på tyska! Deutsch etwas
Nachrichten auf Deutsch
SÄNDNINGSDATUM: 20130316 Nachrichten auf Deutsch 16. März 2013 Fragen zu den Nachrichten Pass 1. Wofür müssen sich 3.300 junge Menschen in Deutschland entscheiden? a) Für einen Sprache. b) Für einen Pass.
Nachrichten auf Deutsch
Nachrichten auf Deutsch 24. November 2009 Fragen zu den Nachrichten Der Tod von Robert Enke Wer war Robert Enke? 1) Ein Nationaltorwart 2) Ein Politiker 3) Ein Musiker An was litt Robert Enke? 1) An einem
TYSKA. Mango, das Zebra. Baby-Tiere. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. Lösungen ARBETSBLAD 2007/08
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung trocken beginnen die Regenzeit Viele kleine Zebras werden geboren. zum Beispiel erst ein
ARBETSBLAD. KORTFILMSKLUBBEN TYSKA Bamboule
ARBETSBLAD PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101546/TV39 KORTFILMSKLUBBEN TYSKA Bamboule Vokabeln und Phrasen (lätt) Wähle 10 von den Vokabeln/Phrasen aus und schreibe
TYSKA. Unsere Hitliste. Musik & Co. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Inhaltsfragen und Top 5 (röstningsmall) 3. Was meinst du? (ord och uttryck för att diskutera musik) 4. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung das Lieblingslied
Türkisch für Anfänger
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 5. Theater spielen 1. Vokabeln zur Sendung verklemmt Du Penner!
301 Tage, Deutschland
301 Tage, Deutschland In der Stadt 300 und 1 Tag, Deutschland! Hejsan, jag heter Elin Vorbrodt och jag bor i den lilla staden Blosswitz som ligger här i Tyskland och jag går och pluggar på ett gymnasium
Metallmaßstäbe RL. Inhaltsverzeichnis
Metallmaßstäbe RL Inhaltsverzeichnis Metallmaßstäbe RL 2 Technische Daten für Metallmaßstäbe RL 3 RL-100-1 3 RL-100-1-LED 4 RL-100-2 4 RL-100-2-LED 5 RL-212-1 5 RL-212-1-LED 6 RL-212-2 6 RL-212-2-LED 7
Musik für jede Laune. Sag s mir!
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 4. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung das Lieblingslied -er etwas vorstellen das Mitglied -er favoritlåt presentera något medlem
Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Kulturminnesvårdens perifera organisation Bergstrand, Axel Fornvännen 1939(34), s. 240-243 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_240
Kulturminnesvårdens perifera organisation Bergstrand, Axel Fornvännen 1939(34), s. 240-243 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_240 Ingår i: samla.raa.se KULTURMINNESVÅRDENS PERIFERA ORGANISATION
Ich bin der Jens ich bin der Jens Jansen ich bin hier der Vater der Familie von Mette, Gesa, Helge, Sonja und jetzt auch von Sofi.
SÄNDNINGSDATUM: 2006-11-14 REPORTER/PRODUCENT: ANGELICA ISRAELSSON Abenteuer Ausland Programmanus Alltså i början hade jag jättehemlängtan. Jag tänkte hela tiden: Vad gör jag här? Vad håller jag på med?
Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11)
Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11) Provet kommer att bestå av fyra delar: ordkunskap, grammatik, läsförståelse och skrivande. Ordkunskap De texter ur kapitel 1 och 2 som vi arbetat med och de glosor
En bild säger mer än tusen ord?
Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump
4.2 Konstantes Fördervolumen Doppelpume
4.2 Konstantes Fördervolumen Doppelpume Inhalt PVF101 Bestellschlüssel 4.2.1 Konstantes Fördervolumen Technische Informationen 4.2.2 Kenngrößen 4.2.3 Hydraulikflüssigkeiten 4.2.4 Viskositätsbereich 4.2.5
Deutsche Hits. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Top 5 (röstningsmall) 3. Übersetze die Zitate! 4. Was meinst du? (ord och uttryck för att diskutera musik) 5. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung das
Nachrichten auf Deutsch 12. März 2011
Nachrichten auf Deutsch 12. März 2011 Fragen zu den Nachrichten Feiern in Deutschland 1. Was wurde gerade in Deutschland gefeiert? a) Wiedervereinigung. b) Karneval. c) Weihnachten. 2. Wie nennt man diese
Nachrichten auf Deutsch 09. April 2011
Nachrichten auf Deutsch 09. April 2011 Fragen zu den Nachrichten Mobbing 1. Was ist isharegossip? a) Eine Internetseite von Lehrern für Schüler.. b) Eine Internetseite mit Musikvideos. c) Eine Internetseite,
TYSKA. Türkisch für Anfänger. Teil 5. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 5. Theater spielen 1. Vokabeln zur Sendung in Bezug auf demütigend
4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-08 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROGRAMNR: 103258/TV08 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE DER BANKRAUB EPISOD 8: DER BRIEF
WALLMEK i Kungälv AB Special tools for auto repairs
Handhavandeinstruktion till sats 01-00014 för byte av bakvagnsbussningar på Hyundai Santa Fe. Bakaxeln demonteras från sina infästningar och sänks ned med en lyft tills de fasta bultarna i golvet släpper
Rev No. Magnetic gripper 3
Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting
TAXUD/801/2004 DE Nachtrag Nr.: 2 Datum: Das Handbuch Versandverfahren wird wie folgt geändert:
Das Handbuch Versandverfahren wird wie folgt geändert: X Teil II/ Anlage 8.2 / Anlage B 1) wird ersetzt durch den Text in der Anlage 2) wird gestrichen 3) die Angaben zu Schweden werden ersetzt durch die
Writing with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
HANDPUMP H-11 DIRECTIONS FOR USE BRUKSANVISNING GEBRAUCHANWEISUNG
E-417 HANDPUMP H-11 DIRECTIONS FOR USE BRUKSANVISNING GEBRAUCHANWEISUNG HAND PUMP H-11 Detta är en 2-stegs hydraulpump med ett inbyggt kombinerat låg- och hög- tryckssystem som automatiskt växlar från
301 Tage, Deutschland
301 Tage, Deutschland Die Schule 300 und 1 Tag, Deutschland! Hejsan, jag heter Elin Vorbrodt och jag bor i den lilla staden Blosswitz som ligger här i Tyskland och jag går och pluggar på ett gymnasium
Hej! God morgon! Tjänare! Hejsan! 1 Hej!
Hej! sich egrüßen nach Namen und Herkunft fragen das Alphaet uchstaieren sich selst und jemand anderen vorstellen Sprachkenntnisse nach der Bedeutung eines Wortes fragen sich veraschieden Ländernamen 1
Uppsala Summer Heat Blues
Inspirerad av den mellansvenska sommaren 200 (och av ohn Fogertys "A Hundred and Ten in the Shade"). Text och musik: Eva Toller 200 "Uppsala" och "Fyrisån" kan ytas ut mot lokala varianter. Soprano c Alto
Türkisch für Anfänger
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 5. Theater spielen 1. Vokabeln zur Sendung der Schrägstrich -e
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
WALLMEK i Kungälv AB Special tools for auto repairs
Arbetsinstruktion till 1090-39 för byte av bakvagnsbussning på Golf IV, Audi A3 mfl. 1090-39-05-01 Satsen används med hydraulcylinder samt pressbygel med öppen underdel (1090-69) 1090-39-05-02 1, Rengör
Resa Logi Logi - Hitta boende Svenska Tyska Wo kann ich finden? ... ein Zimmer zu vermieten? ... ein Hostel? ... ein Hotel?
- Hitta boende Var hittar jag? Fråga om vägen till olika former av boenden Wo kann ich finden?... ett rum att hyra?... ein Zimmer zu vermieten?... ett vandrarhem?... ein Hostel?... ett hotell?... ein Hotel?...
Resa Logi Logi - Hitta boende Tyska Svenska Var hittar jag? ... ett rum att hyra? ... ett vandrarhem? ... ett hotell? ... ett bed-and-breakfast?
- Hitta boende Wo kann ich finden? Fråga om vägen till olika former av boenden Var hittar jag?... ein Zimmer zu vermieten?... ett rum att hyra?... ein Hostel?... ett vandrarhem?... ein Hotel?... ett hotell?...
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Vi hoppas att du ser fram emot att lära dig ännu mera tyska. För att det ska gå så bra som möjligt får du här några tips från oss.
Välkommen till! Vi hoppas att du ser fram emot att lära dig ännu mera tyska. För att det ska gå så bra som möjligt får du här några tips från oss. BOKENS UPPBYGGNAD Mahlzeit C består av fyra sektioner.
WALLMEK i Kungälv AB Special tools for auto repairs
Handhavandeinstruktion till sats 02-00006 för byte av bakhjulslager på Mercedes-Benz Vito (W639). Demontering 1. Demontera bromsok, bromsskiva samt handbromsbackar. 2. Ersätt bromssköldens torxskruvar
Module 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
Eine haarige Verwandlung
PRODUCENT: KRISTINA BLIDBERG T Y S K A Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. das Spiel 4. Lärartips: Laufdiktat PRODUCENT: KRISTINA BLIDBERG T Y S K A 1. Vokabeln
Ja, es ist ein Platz, wo oft Veranstaltungen sind, das heißt, man kann sich hier mit Freunden treffen...
Manus, intervju, produktion: Kjell Albin Abrahamson Sändningsdatum: P2 den 3.9.2002 kl 9.30 Programlängd: 10 min Producent: Kristina Blidberg Välkomna till "" och jag står här på Heldenplatz tillsammans
Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av
Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj
http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.
q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men
Om översattandets konst
Om översattandets konst "Det omojli~qas konst" I en nyutkommen norsk artikelsamling karakteriseras översättande som "det omöjligas konst".l Att Översättande egentligen ar en omöjlighet ar en åsikt som
Reisen Unterwegs. Unterwegs - Ort. Jag har gått vilse. Du weißt nicht, wo Du bist
- Jag har gått vilse. Du weißt nicht, wo Du bist Kan du visa mig var det är på kartan? Nach einem bestimmten auf der Karte fragen Var kan jag hitta? Nach einem bestimmten fragen... en toalett? Zimmer...
Grammatikübungsbuch Schwedisch
Grammatikübungsbuch Schwedisch Bearbeitet von Lothar Adelt, Irmela Adelt 1. Auflage 2011. Taschenbuch. 160 S. Paperback ISBN 978 3 87548 578 3 Format (B x L): 14,8 x 21,3 cm Gewicht: 252 g Weitere Fachgebiete
Bewerbung Anschreiben
- Einleitung Bäste herrn, Formell, männlicher Empfänger, Name unbekannt Bästa fru, Formell, weibliche Empfängerin, Name unbekannt Bäste herrn, Bästa fru, Bästa herr eller fru, Formell, Name und Geschlecht
#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.
#minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på
Omkring trädgårdsbordet på Glimmingehus Thordeman, Bengt Fornvännen Ingår i:
Omkring trädgårdsbordet på Glimmingehus Thordeman, Bengt Fornvännen 347-350 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_347 Ingår i: samla.raa.se Omkring trädgårdsbordet på Glimmingehus. BENGT Av
Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1
Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.
Documentation SN 3102
This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:
Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Mr. Adam Smith Smith Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ
- Adress Mr. J. Rhodes Rhodes & Rhodes Corp. 212 Silverback Drive California Springs, CA 92926 Amerikanskt adressformat: Företagsnamn Stadens namn + statens namn + statens förkortning + postnummer Mr.
Mr. Adam Smith Smith's Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ
- Adress Mr. J. Rhodes Rhodes & Rhodes Corp. 212 Silverback Drive California Springs CA 92926 Amerikanskt adressformat: Företagsnamn Stadens namn + statens namn + statens förkortning + postnummer Mr. J.
Personligt Brev. Brev - Adress. Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926
- Adress Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926 Herrn Peter Müller Falkenstraße 28 20140 Hamburg Deutschland Standard engelskt adressformat:, företagets namn, gatunummer + gatunamn, namn på
Personligt Brev. Brev - Adress. Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY Herrn Peter Müller Falkenstraße Hamburg Deutschland
- Adress Herrn Peter Müller Falkenstraße 28 20140 Hamburg Deutschland Mr. N. Summerbee 335 Main Street New York NY 92926 Standard engelskt adressformat:, företagets namn, gatunummer + gatunamn, namn på
Geschäftskorrespondenz
- Einleitung Bäste herr ordförande, Bäste herr ordförande, Sehr formell, Empfänger hat einen besonderen Titel, der anstelle seines Namens benutzt wird Bäste herrn, Formell, männlicher Empfänger, Name unbekannt
Mein Berlin Levon Mitt Berlin Levon
PROGRAMNR: 103055/tv5 SÄNDNINGSDATUM: 2013-05-05 PRODUCENT: GEORG GÖTMARK PEDAGOG: MINETTE HANSSON KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE FACEBOOK: UR TYSKA Mein Berlin Levon Mitt Berlin Levon Läsa Ordkunskap Höra
Dra streck mellan det tyska uttrycket och den korrekta översättningen. Två av översättningarna blir över.
DEL 1 HITTA HEM Dra streck mellan det tyska uttrycket och den korrekta översättningen. Två av översättningarna blir över. Finde zurück nach Hause Wo bin ich Bauernhof Bahnhof rechts Zug Entschuldigung
Lektion. 1Hej! Vad heter du? Sprachkurs Schwedisch, Buch 2012 Hueber Verlag, Ismaning, ISBN 978-3-19-215308-2
1Hej! Vad heter du? 1 Hej! Vad heter du? Dialog 1 Lektion 1 2 Familie Müller aus Deutschland hat ein Ferienhaus in einem Feriendorf in Schweden gemietet. Klaus Müller unter hält sich mit seinem schwedischen
Immigration Bostad. Bostad - Hyra. Ange att du vill hyra någonting. ein Zimmer Typ av bostad. eine Wohnung/ ein Apartment Typ av bostad.
- Hyra Tyska Ich möchte mieten. Ange att du vill hyra någonting ein Zimmer eine Wohnung/ ein Apartment ein Studioapartment ein Einfamilienhaus ein Doppelhaus ein Reihenhaus Wie viel beträgt die Miete pro
Sveriges överenskommelser med främmande makter
Sveriges överenskommelser med främmande makter U tgiven av utrikesdepartem entet SO 1987:4 Nr 4 Avtal med Tyska demokratiska republiken om reglering av förmögenhetsrättsliga frågor. ^ Berlin den 24 oktober
Türkisch für Anfänger
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 1. Vokabeln zur Sendung der Zwitter - baff! prollig überholt Schiss
SERVICEINSTRUKTION Tider. SERVICE INSTRUCTION Times. Zeiten SIT SE/GB/DE 0612-1 M10401 FIGHTER 2005/2010
SIT SE/GB/DE 061-1 M10401 FIGHTER 005/010 SE GB DE SERVICEINSTRUKTION Tider SERVICE INSTRUCTION Times SERVICEINSTRUKTION Zeiten NIBE AB - Villavärme Box 14, 85 1 Markaryd Tel 0433-73 000 Fax 0433-73 190
From A CHORUS LINE. For SATB* and Piano with Optional Instrumental Accompaniment. Duration: ca. 2: 15 AKT TVÅ! ... I El>maj7 A
Aanged by ANTAKERR Fom A CHORUS LNE ( One ) Fo SATB* and Piano with Optional nstumental Accompaniment Modeately (J = 132) NC Duation: ca 2: 15 AKT TVÅ! Music by MARVN HAMLSCH Lyic by EDWARD KLEBAN Svensk
TYSKA. Türkisch für Anfänger. Teil 6. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 5. Theater spielen 1. Vokabeln zur Sendung das Waisenhaus -er die
TYSKA, KORT LÄROKURS
TYSKA, KORT LÄROKURS 24.9.2018 Innehållet i dessa exempel på fullpoängssvar är inte bindande vid studentexamensnämndens bedömning. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer. I bedömningen
Ich glaube, ich schreibe meistens über Figuren oder Personen, die gerade Schwierigkeiten in ihrem Leben haben, also die am Kämpfen sind.
SÄNDNINGSDATUM: 2011-09-10 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 102379/ra2 ANACONDA LITERATUR Finn-Ole Heinrich Programmanus Anaconda literatur med Finn-Ole
Optioner Options Optionen
Optioner Options Optionen Program KSMEval är ett program avsett att analysera mätvärden från KSM. Det kan även installeras på en normal kontorsdator med Windows om KSM mätvärden lagras på en Server eller
2. Setz die passende Verbform ein! (2 Punkte pro richtige Form!) / 16
Test nach Kapitel 2 in På svenska! Namn: 1. Ergänze die fehlenden Verbformen, je 0,5 Punkte pro richtige Form! /40 Infinitiv Imperativ Präsens Präteritum Perfekt kosta ha ringa va(ra) köpa springa gå hälsa
Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska
- Grundläggande Kan du vara snäll och hjälpa mig? Fråga om hjälp Talar du engelska? Fråga om en person talar engelska Talar du _[språk]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jag talar inte _[språk]_.
Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska
- Grundläggande Kan du vara snäll och hjälpa mig? Fråga om hjälp Talar du engelska? Fråga om en person talar engelska Talar du _[språk]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jag talar inte _[språk]_.
Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska
- Grundläggande Können Sie mir bitte helfen? Fråga om hjälp Sprechen Sie Englisch? Fråga om en person talar engelska Sprechen Sie _[Sprache]_? Fråga om en person talar ett visst språk Ich spreche kein
Veranda. DE Installationshandbuch V17/16
Veranda DE Installationshandbuch V17/16 E nstalla onshandbuch Veranda Handbuch für den Endnutzer und den Monteur Sehr geehrter Kunde, vielen Dank für die Anscha ung der eranda Dieses Handbuch enthält alle
Kan jag ta ut pengar i [land] utan att behöva betala extra avgifter? Fragen, ob Gebühren anfallen, wenn man in einem bestimmten Land Geld abhebt
- Allgemeines Kan jag ta ut pengar i [land] utan att behöva betala extra avgifter? Fragen, ob Gebühren anfallen, wenn man in einem bestimmten Land Geld abhebt Vad är avgifterna om jag använder bankautomater
Einstufungstest Välkomna! Aufgabenblätter
Einstufungstest Välkomna! Aufgabenblätter Mit Hilfe dieser Bögen können Sie jetzt in einen Schwedischkurs eingestuft werden, der Ihrem Kenntnisstand entspricht. Zum Einstufungstest gehören Aufgabenblätter
MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4 1907 MITTELUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1908 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. ALEX. MAASS:
IZZI. design ruud ekstrand
IZZI design ruud ekstrand IZZI Leuchtschirm Ein leuchtender, stimmungsschaffender Leuchtschirm mit eingebauter, getönter Lichtquelle. Mit IZZI schaffen Sie eine Abschirmung mit Stimmungsbeleuchtung. Der
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm
Praktikuppdrag 8-21 februari
Intervju (förberett och klart onsdag v. 8) Boka in en tid för intervju med någon ansvarig på din praktikplats. Be att få sitta på en lugn plats där ni inte blir störda. Förbered dina frågor noggrant innan
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
301 Tage, Deutschland
301 Tage, Deutschland Das Essen 300 und 1 Tag, Deutschland! Hejsan, jag heter Elin Vorbrodt och jag i den lilla staden Blosswitz som ligger här i Tyskland och jag går och pluggar på ett gymnasium i Riesa.
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-01 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROGRAMNR: 103258/TV07 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE DER BANKRAUB EPISOD 7: DIE PIZZA
Aspekte zur Character Semantik
Aspekte zur Character Semantik Tilo Henke Senior Berater Oracle Berlin DOAG Regionaltreffen Berlin Brandenburg 10.12.2003 Motivation Web Clients 5. Response 1. Request LDAP OID + Portal Repository WE8ISO8859P1
Hemlig påse 1. (åk f-3) Hoppa 15 hopp baklänges. Hämta en pinne som är längre än din tumme. Hämta en tung sten. Hämta sedan en lättare sten.
Hemlig påse 1 (åk f-3) Hämta ett jämnt antal tallbarr. Hoppa 15 hopp baklänges. Hämta fler än två tallkottar. Hämta två pinnar. Sätt den ena bakom höger öra. Håll den andra i vänster hand. pinne som är
karl andersson & söner
mill Design Roger Persson 2012 Mill betyder fräsa på engelska. Mill är ett bord med massiv skiva och ben, där bordsskivans yta är nedfräst till sin karaktäristiska form. Mill finns som rund, kvadratisk
4 Fritid. 1 De tycker om att gå på restaurang. a Skriv under bilderna! Schreiben Sie unter die Bilder: Was machen die Personen?
Fritid nach Freizeitinteressen fragen und darauf antworten eine Vermutung äußern Kurzantworten Wochentage und Tageszeiten einen Vorschlag machen, annehmen und ablehnen Einladung sich für etwas bedanken