Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 Lokalförsörjningsplan Antagen av kommunstyrelsen

2 Syfte Säkerställa behov och hushållning av lokaler på kort och lång sikt för de kommunala verksamheterna Gäller för Trollhättans stad Referensdokument Riktlinjer för lokalförsörjning Ansvar och genomförande Lokalstrateg kommunstyrelsens förvaltning Uppföljning Årligen Innehållsförteckning Inledning Lokalförsörjningsarbetet i Trollhättans stad Mål Sammanfattning Utmaningar Underhåll- och reinvesteringsbehov Utmaningar för koncernens fastighets- och bostadsbolag Utmaningar för Trollhättans Stad Samordningseffekter Ramprogram Nulägesbeskrivning Påverkande faktorer Befolkningsprognos och kostnadsutveckling mm Befolkningsprognos Planerade bostäder Kostnadsutveckling Analys av hyreskostnader Beskrivning av framtida lokalbehov och lokalanvändning Framtida lokalbehov Lokalanvändning Bilagor Bilaga 1 Lokalförsörjningsplan Arbetsmarknads- och socialnämnden Bilaga 2 Lokalförsörjningsplan Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 3 Lokalförsörjningsplan Omsorgsnämnden Bilaga 4 Lokalförsörjningsplan Utbildningsnämnden Bilaga 5 Lokalförsörjningsplan Serviceförvaltningen Bilaga 6 Lokalförsörjningsplan Kunskapsförbundet Väst Bilaga 7 Riktlinjer för lokalförsörjning Bilaga 8 Antaganden om bostadsbyggande, underlag för befolkningsprognos Bilaga 9 Detaljplaner för samråd/antagande, beslut BTN Bilaga 10 Sammanställning lokalbehov

3 Inledning Trollhättan är en kommun under tillväxt. Det planeras och byggs många bostäder, både i nya områden och genom förtätning av redan befintliga bostadsområden. Behovet av kommunal service ökar och därmed även behovet av lokaler. Under 2017 hyrde Trollhättans Stad ungefär kvadratmeter för sina verksamheter. Lokalerna ska stödja kommunens verksamheter och bidra till att uppställda mål kan nås i ändamålsenliga och säkra verksamhetsmiljöer och till så låga kostnader som möjligt. Det förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Syftet med lokalförsörjningsplanen är att få ett samlat grepp om de framtida lokalbehoven för verksamheterna och vilka insatser som behövs för att tillgodose dem. Syftet är också att få en överblick över befintliga lokaler och kunna göra en bedömning av hur effektivt lokalerna används och var det kommer att finnas över-/underskott på lokaler. Lokalförsörjningsplanen ska också vara ett underlag till Mål- och resursplanarbetet. Det finns även ett ekonomiskt incitament då hyreskostnader utgör 6,6 % i genomsnitt av kommunens totala kostnader för verksamheterna. Lokalförsörjningsplanen sträcker sig över en femårsperiod men med utblick även på längre sikt och har utarbetats tillsammans med förvaltningarna, Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB, AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag samt Kunskapsförbundet Väst. Med lokalförsörjningsplanen har kommunen tillgång till ett omfattande material där uppgifter om verksamhetens volymer och lokalbehov samordnats med uppgifter om befintliga lokaler. Därmed har grunden lagts för kommunens fortsatta lokalförsörjningsplanering med ett helhetsperspektiv. Planen behandlas av lokalstyrgruppen som förelägger kommunstyrelsen förslag till beslut att anta lokalförsörjningsplanen. Lokalförsörjningsplanen redovisar i bilagor förvaltningarnas/nämndernas befintliga verksamhetslokaler behovet av lokaler i respektive förvaltning/nämnd Verksamheternas samlade behov av lokaler presenteras utan prioritering. 1. Lokalförsörjningsarbetet i Trollhättans stad Lokalrevisioner har genomförts i Kultur- och fritidsnämnden, Utbildningsnämnden, Omsorgsnämnden, Arbetsmarknads- och socialnämnden, samt Serviceförvaltningen och Kunskapsförbundet Väst. Se bilaga 1 6. Dessa lokalrevisioner har godkänts i respektive nämnd och ligger till grund för stadens lokalförsörjningsplan. Serviceförvaltningen är en nystartad förvaltning sedan oktober 2017och ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen. En lokalförsörjningsplan ska årligen revideras och omarbetas för att bli det verktyg för samordning, planering och uppföljning som är själva målet. Den upprättas årligen av kommunstyrelsens förvaltning. 3

4 2. Mål Lokalförsörjningsplanen ska på sikt leda till att följande strategier uppfylls: 1. All kommunal verksamhet ska i första hand använda stadens egna eller koncernens befintliga lokaler. 2. Nyinvestering/nyförhyrning ska endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visar sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd/hyresbestånd. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisa framtida förändring av lokalkostnaden samt effekter på verksamheten. 3. Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- eller tillbyggnader. Lokaler ska så långt som möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid tillfälliga lokaler ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt eller av koncernen ägd fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 4. Förändring av lokalförhyrning inom ram beslutas av berörd nämnd/förvaltning efter samråd med lokalstrategen. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av de kommunala verksamheternas behov, visar sig att de inte behövs. Riktlinjer för lokalförsörjning i Trollhättans stad, antagna av kommunstyrelsen 2015, återfinns i bilaga Sammanfattning En sammanfattning av lokalförsörjningsplanen för Trollhättans Stad visar att behovet av nya och utökade lokaler finns främst inom förskola och skola samt för gruppen äldre. De nya bostadsområdena som planeras i Trollhättan medför ett utökat behov av kommunal service. Arbetsmarknads- och socialnämnden Rådande bostadsbrist är påtaglig för Arbetsmarknads- och socialnämnden då allt fler personer behöver förvaltningens hjälp att anordna boende. Antalet andrahandskontrakt har ökat kraftigt de senaste åren. Hemmaplanslösningar eftersträvas både för Beroendestöds och Familjestöds verksamheter, vilket kräver en stabil tillgång på bostäder. Avveckling pågår av nämndens boenden för ensamkommande ungdomar. I juni stängdes nämndens sista HVB boende varpå endast stödboende kommer att drivas. Utredning pågår för att skapa ett akutlogi för kvinnor. Svårigheten att hitta en lämplig tomt har gjort att arbetet dragit ut på tiden. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden är under stark utveckling där behovet av service och lokaler kommer att öka i takt med att Trollhättan växer, bland annat i Vårvik- Källstorpsområdet och Hjulkvarnelund. Prognosen för fritidsgårdarnas målgrupp år är en ökning med ca 320 ungdomar de kommande fem åren. Det enskilt största projektet i Kultur- och fritidsnämndens lokalrevision är Sylte idrottshall, fritidsgård och bibliotek. Idrottshallen invigdes i maj 2018 och fritidsgården 4

5 samt bibliotek planeras färdigställas under Utöver nybyggnationer finns också ett stort behov av underhåll och renoveringar av flera fastigheter däribland byggnaderna i Folkets park och på Edsborg. Omsorgsnämnden Inom Omsorgsnämndens äldreomsorg pågår flera lokalprojekt till följd av omstrukturering och behovsanpassning av boenden. Det sker i enlighet med den strategi som redovisas i äldreboendeplanen (2013), antagen av kommunfullmäktige. Vård- och omsorgsboenden fortsätter att utvecklas. Byggnation av ett nytt boende pågår och projektering genomförs för ytterligare ett. På längre sikt väntas behoven av vård- och omsorgsboenden öka kraftigt. Kalkyler utifrån befolkningsprognosen pekar mot ett ytterligare behov av ca 160 nya bostäder fram till år När Vårvik bebyggs behöver det planeras för ett nytt vård- och omsorgsboende i området. Hemtjänsten fortsätter att utvecklas och utökas medan servicelägenheter planeras att succesivt lämnas. Omsorgen för funktionsnedsatta och Socialpsykiatrin är i behov av utökat antal lägenheter och verksamhetsytor. Flera lokalprojekt är igång där också hänsyn behöver tas till nya lagkrav. Även inom Omsorgsnämndens verksamhetsområde finns ett behov av att ersätta lokaler som idag nyttjas men som inte är ändamålsenliga. Utbildningsnämnden För Utbildningsnämndens del är det i de centrala och södra planeringsområdena de största behoven uppstår för förskola och skola. Befolkningsprognosen visar på att antalet barn i åldern 1 5 år ökar med drygt 600 barn fram till 2023 och ca 520 barn i åldersgruppen 6 15 år. Hur många barn som föds är svårt att prognostisera, antal födda i kommunen följs upp regelbundet för att se förändringar. Ökningen pekar på att staden behöver utöka förskoleverksamheten med uppskattningsvis 4 6 avdelningar per år. I nya bostadsområden, däribland Vårvik, behöver det planeras för nya förskolor och skolor. Utöver det behov av förskola och skola som uppstår på grund av ökat antal barn, finns även ett behov av att ersätta lokaler som idag inte är ändamålsenliga och/eller i dåligt skick. Om beslut tas att minska barngruppernas storlek så ökar behovet av förskola markant. Det största och mest kostnadsdrivande projektet är Sylteskolan där arbete pågår för att ersätta nuvarande grundskola med en nybyggnation. Arbetet leds av Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB. Tillsammans med Kultur och fritidsförvaltningen omfattas grundskola F-9, fritidshem, grundsärskola, bibliotek, idrottshall, café och fritidsgård. Kommunstyrelsen Serviceförvaltningen är en nystartad förvaltning och har ingen egen nämnd utan ligger direkt under kommunstyrelsen. Serviceförvaltningen omfattar kontoret för produktion- och service samt kontoret för måltid och lokalvård. För att samla produktion och service samtliga avdelningar har om- och tillbyggnad i kvarteret Grävlingen genomförts. Inflyttning sker i september

6 Ett omtag pågår av den kombinerade förstudien/lokalplaneringen som genomfördes 2016/2017 avseende behovet av utökat antal arbetsplatser i stadshuset. En förstudie är genomförd avseende ett kontaktcenter i markplan. Förstudien ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. För att säkra måltidsproduktionen framöver kommer en köksutredning genomföras med start hösten Där ska köken i samtliga förskolor, skolor och äldreboenden utredas avseende status och kapacitet. Kunskapsförbundet Väst Prognosen pekar på en ökning av gymnasieelever de närmste åren. Balansen mellan yrkes- och högskoleförberedande program har förändrats sedan förbundet bildades. Yrkesprogrammen har minskat och trenden pekar mot att de inte kommer att öka nämnvärt de närmsta åren medan de högskoleförberedande programmen förväntas öka. Språkintroduktionen har under de senaste åren ökat markant på grund av de stora flyktingströmmarna med många ensamkommande barn, men beräknas åter minska. Prognosen för vuxenutbildningen pekar på en ökning de kommande åren. Lokalbehovet för vuxenutbildningen har förändrats. En förskjutning av antalet studerande har skett från gymnasiekurser och yrkesutbildning till svenska för invandrare (sfi) och grundläggande utbildning (gruv). Flexibla lokaler som lätt kan ställas om till olika behov av större och mindre grupper är en förutsättning för att kunna möta de svängningar som sker. Ombyggnationerna på Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöbergsgymnasiet har medfört lokaleffektiviseringar och frigjort fler undervisningslokaler och mer studieytor för eleverna. En viss anpassning har påbörjats på Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) genom att Elprogrammets tidigare lokaler ställts om för teoretisk undervisning. Ombyggnation av lokaler för byggprogrammet pågår. Planering pågår för en större ombyggnation på MÅG, hus R och T, både avseende lokaleffektiviseringar och nödvändiga renoveringar. Utredning genomförs även med grundskolan som är i behov av ytterligare lokaler på MÅG. Där undersöks bland annat möjligheten till samnyttjande av lokaler. Övriga fastigheter En översyn av vilka fastigheter staden långsiktigt ska äga har påbörjats. När man 2008 bolagiserade stora delar av sitt fastighetsbestånd lämnades delar av fastigheter kvar i stadens ägo. Här ingår diverse fastigheter som ägs och förvaltas av Kommunstyrelsens förvaltning och Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. 4. Utmaningar 4.1 Underhåll- och reinvesteringsbehov Det finns ett fortsatt behov av att genomföra åtgärder som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheter och ändamålsenligheten på lokaler. Hit hör exempelvis tekniska investeringar i ny ventilation, och tak- och fönsterbyten samt ytskiktsrenoveringar. Trollhättans stad har liksom de flesta kommuner lagt lite resurser på underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter under en lång tid. En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den åldern då 6

7 stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas, samt att lokalerna behöver anpassas efter dagens verksamheter och myndighetskrav. De senaste åren har i samband med till-, och ombyggnationer förbättringar genomförts. I underhållsplaner finns åtgärder inplanerade, men inte i den takt som är önskvärt. Sammantaget innebär detta att såväl Trollhättans stad som Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB och AB Eidar Trollhättans bostadsbolag har fortsatt stora investeringar i fastigheter framför sig. 4.2 Utmaningar för koncernens fastighets- och bostadsbolag AB Eidar Trollhättans bostadsbolag (Eidar) hyr ut ca kvadratmeter till Trollhättans stad. Bolaget står i och inför mycket stora investeringar. För Eidars del gäller detta både nyproduktion av bostäder och kommunala beställningar av verksamhetslokaler. Det handlar också om ett stort underhålls- och ombyggnadsbehov av ett åldrande bestånd med eftersatt underhållsbehov efter de tuffa åren under och efter 90-talet. Drygt 1000 lägenheter står på tur att behöva renoveras. Indikerade investeringar för de kommande två åren uppgår till ca mkr och ett fortsatt högt behov varje år, de kommande åren, vilket pressar ner bolagets soliditet. Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB (Kraftstaden) fastighetsbestånd är ca kvm varav Trollhättans Stad hyr ca kvm. Huvuddelen av dessa består av utbildningslokaler. Trollhättan är inne i en positiv utvecklingsfas med kraftig tillväxt både i näringslivet och i de kommunala verksamheterna. Målet med att Trollhättan ska vara invånare år 2030 kommer innebära stor utbyggnad av kommunala verksamhetslokaler. Till det kommer behovet att investera i befintligt bestånd för underhåll och ombyggnader. En översiktlig bedömning är att Kraftstaden behöver investera ca mkr varav 800 mkr för kommunala verksamhetslokaler under perioden (3 år). Investeringstakten gör att borgensramen behöver höjas i början av 2019 och att bolagets balansräkning behöver förstärkas på sikt. Kraftstaden har de senaste åren förstärkt sin projektorganisation för att klara av den framtida expansionen. Kraftstaden ser vikten av att de kommunala förvaltningarna också organiserar sig för att klara av de ökade projekt som planeras. 4.3 Utmaningar för Trollhättans Stad De omfattande lokalprojekten som pågår, och som det planeras för, inom Trollhättans stad innebär att kommunen behöver organisera och bemanna så att projekten kan löpa på enligt lokalbehovsprocessen. Staden behöver därför se över bemanningen både lokalt i förvaltningarna och centralt. Det är också viktigt att ha rätt bemanning för att kunna arbeta effektivt och kostnadsmedvetet med lokalprojekten. Trollhättans stads lokalbehovsprocess behöver ses över för att få en effektiv och bra arbets- och beslutsgång i lokalprojekten. Samtidigt behöver den synkroniseras med Samhällsbyggnadsprocessen. 7

8 Ett nytt bostadsområde i den omfattning som planeras för i Vårvik medför att staden bland annat behöver planera för förskola, grundskola och vård- och omsorgsboende i området. I de kulturhistoriska byggnaderna i Stridsbergsområdet kan ateljéer mm vara ett alternativ föra att skapa mervärde för området. 4.4 Samordningseffekter För att få ett effektivt lokalutnyttjande så krävs ett mer innovativt tankesätt. I framtiden bör ett större samnyttjande av lokaler mellan förvaltningarna ske. Ur tidsnyttjandeperspektiv behöver lokalernas användning ses över så att de kan användas så bra som möjligt över dygnet. Samlingslokaler, samtalsrum och konferensrum bör kunna samnyttjas i större utsträckning av olika verksamheter som ligger geografiskt nära varandra. Det finns många föreningar som har verksamhet i egna lokaler. Det bör utredas om några av dem istället kan använda kommunala lokaler som står tomma på kvällar och helger. 4.5 Ramprogram För att underlätta/effektivisera lokalplanering och projektering av lokaler till förskolan så har ett ramprogram utarbetats tillsamman med Utbildningsförvaltningen, fackliga företrädare, lokalstrateg, Kraftstaden och Eidar. Programmet lägger grunden för hur utformning av en slags generell förskola ska vara. Ambitionen är att fortsätta att utforma ramprogram för fler verksamheter och till hösten påbörjas ett sådant arbete för Vård- och omsorgsboende. 5. Nulägesbeskrivning För kommunal verksamhet hyrs lokaler på totalt cirka kvadratmeter. Till det kommer också Kunskapsförbundet Väst lokalytor. Utbildningsverksamheten, förskola och grundskola står för den största andelen, följd av Omsorgsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen. Verksamhetslokalerna förhyrs till största delen av Kraftstaden (64 %) och Eidar (26 %). Andelen extern (utanför koncernen) utgör 10 %. Stadens ägda fastigheter omfattar ca kvm där kommunstyrelsens förvaltning står för ca 73 % och Kultur- och fritidsförvaltningen för ca 27 %. 8

9 Kunskapsförbundet Väst hyr ca kvm för sina gymnasieskolor i både Vänersborg och Trollhättan. Sedan förbundet bildades så har drygt kvm lämnats. Specifikt i Trollhättan så hyrs ca kvadratmeter av staden. 5.1 Påverkande faktorer I arbetet med stadens lokalförsörjningsplan förs resonemang kring faktorer som kan påverka lokaler och lokalbehov. De viktigaste faktorerna är: Befolkningsutvecklingen och dess struktur Planerade byggnationer Utveckling av sociala mötesplatser Optimal storlek avseende kostnader för exempelvis olika former av boenden eller förskola. Myndighetsbeslut Politiska beslut 6. Befolkningsprognos och kostnadsutveckling mm Hur Trollhättans kommun fortsatt ska växa till målet invånare 2030 beror till stor grad på antalet arbetstillfällen och tillgängliga bostäder. 6.1 Befolkningsprognos Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet kommuninvånare. Trollhättans kommun har under det senaste decenniet haft en ökning av antalet invånare och strävan mot invånare år 2030 fortsätter. Nedan visas ett diagram över förväntad ökning. Med ökningen av antalet invånare i kommunen ökar också behovet av kommunal service. Det medför i sin tur ett ökat lokalbehov. 9

10 Ökningen av antal barn i förskoleålder, 1-5 år är på en 5-årsperiod drygt 500 barn. Totalt över perioden år 2018 till 2030 så är ökningen ca barn. Antal barn i åldern 6 15 år, förskoleklass till årskurs 9, ökar konstant över hela perioden. De första 5 åren ser ökningen ut att vara ca 430 barn. Totalt för perioden år 2018 till 2030 väntas en ökning med drygt 1400, från till barn och ungdomar. Trenden för åldersgruppen år ökar fram till 2030 med ca 200 elever. Elevernas val till gymnasiet är dock svår att prognostisera. 10

11 En ökning är att vänta även inom äldreomsorgen. Antalet personer över 80 år, då ett större vårdbehov träder in, ökar stort efter år Från år 2018 till 2030 så är prognosen en ökning med nästan 1200 personer i denna grupp. Analys av statistik Den ökning som sker i förskoleålder visar på ett fortsatt behov av platser i förskola. Det finns också ett behov att ersätta förskolor med få avdelningar (ekonomiska skäl) samt ersätta förskolor med stort renoverings- och/eller energibesparingsbehov. Det är därför viktigt att fortsätta planera lokaler för ytterligare förskolor. Behovet av grundskola ökar också. Årets prognos visar dock inte på en lika kraftig ökning som fjolårets. Utöver de lokalprojekt som nu pågår inom grundskolan behöver det planeras för grundskolor i samband med att nya bostadsområden byggs. Ökningen av antal personer över 80 år, då även ett större vårdbehov väntas träda in, ökar konstant efter år 2021, men redan nu ser Omsorgsförvaltningen ett ökat behov av vård- och omsorgsboenden då vi lever längre och behoven ökar. Flera nybyggnationer av äldreboenden framöver krävs. 6.2 Planerade bostäder I bilaga 8 visas den sammanställning på antaganden om bostadsbyggande, färdigställda bostäder, som utgör underlag i befolkningsprognosen. Den omfattar totalt drygt 2900 bostäder från 2018 till Flera av bostadsprojekten är dock osäkra om de blir genomförda och några är framflyttade i tid. En sammanställning på de detaljplaner för samråd/antagnade som beslutades i Byggnads och trafiknämnden i juni 2018 visas i bilaga Kostnadsutveckling De lokalförsörjningsplaner och övriga pågående planeringar inom staden medför att hyreskostnaderna förväntas öka kraftigt framöver. En stor post i ökningen är den beräknade hyreskostnaden för nya Sylteskolan. Den fortsatta utbyggnaden inom förskolan och de planerade äldreboendena i kv Blåvingen och kv Stjärtmesen ger också utökade hyreskostnader. Till följd av den överhettade marknaden konstateras att de anbud som kommer in ligger högre än tidigare byggnationer vilket påverkar hyreskostnaderna negativt. 11

12 6.4 Analys av hyreskostnader I bokslutet för 2017 redovisades en total hyreskostnad omfattande ca 275 mnkr. Totalt utgör hyreskostnader 6,6 % av den totala nettokostnaden för stadens verksamhet. En fördelning av hyreskostnaderna på respektive nämnd visar att Omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden har högst andel. Fördelning hyreskostnader 2017 UN 35 % ON 32 % KFN 15 % ASN 14 % KS 3 % BTN + MN 1 % Kostnader för lokaler ökar med ökad verksamhet. Dock kan kostnaderna begränsas genom att göra jämförelser och arbeta för att lokalerna blir yteffektiva och samnyttjas där det är möjligt. Vid en jämförelse av hyra per kvadratmeter så ser man att för förskolan ligger genomsnittet på drygt kronor. Motsvarande siffra för skollokaler visar att kostnaden är ca 800 kr/kvm. Att hyreskostnaden är så pass låg beror på att många objekt är avskrivna eller har låga kapitalkostnader till följd av ålder. Dessa fastigheter är i vissa fall i relativt dåligt skick och beslut bör fattas om de skall byggas om eller rivas. Jämfört med många andra kommuner så har Trollhättan låga hyreskostnader per kvadratmeter. En genomsnittlig hyra för våra äldreboende pekar på ca kr per kvadratmeter. Kostnaden för de olika objekten varierar dock från lägst 465 till drygt kr/kvm vilket främst beror på när objekten är byggda. 7. Beskrivning av framtida lokalbehov och lokalanvändning Det finns utökade lokalbehov inom samtliga förvaltningar. Lokalbehoven/behovet av förändring kan ibland tillgodoses genom omdisponering av nuvarande lokalyta, eller genom att göra nyförhyrningar. I vissa fall krävs ny-, till- eller ombyggnationer. Samtliga lokalbehov redovisas i respektive förvaltnings lokalförsörjningsplan, se bilaga 1-6. För att få en överblick över framtida lokalbehov har en sammanställning genomförts, se bilaga 10. Samverkan mellan förvaltningarna sker för att hitta möjliga samordnings- eller samverkanseffekter. 7.1 Framtida lokalbehov Det största lokalprojektet är redan beslutat och är nu under genomförande, byggnation av nya Sylteskolan. Denna ny- och ombyggnation är en av de största lokalsatsningarna hittills i Trollhättans Stad. Framöver kommer det att behövas fler platser framförallt inom förskola, grundskola, äldreboende och gruppboende. 12

13 Hur lokaler kan omdisponeras, eller nybyggnationer genomföras beror också på vilken mark som finns att tillgå. Det är viktigt att i planeringen fråga sig hur kommunala verksamhetslokaler ur ett stadsbyggnadsperspektiv och samhällsperspektiv ska vara geografiskt placerade både ur ett verksamhetsperspektiv och ge en god service till våra kommuninvånare. Nya lokalbehov och behov av förändring i lokalanvändningen hanteras inom varje förvaltning då varje nämnd är ansvarig för planeringen av sitt framtida lokalbehov utifrån ekonomisk ram och verksamhetens mål. Planeringen ska också ske utifrån ett helhetsperspektiv och koncernnytta. 7.2 Lokalanvändning Förskolor och skolor Ytan per plats i kommunens förskolor uppgår till i genomsnitt 11,5 kvm vilket är en normal nivå. Branschnyckeltal säger att lokalanvändningen bör ligga på kvm per barn för att uppnå effektiv lokalanvändning. Använd lokalyta i skolor uppgår i snitt till drygt 13 kvm BRA per elev exklusive gymnastiksalar. Enligt branschnyckeltal bör lokalanvändningen ligga på mellan kvm per elev. Det borde därför finnas potential för att kunna effektivisera vissa skolor som har en hög kvadratmeteryta per elev. Skolorna i Trollhättan är byggda under olika tidsperioder där en del är mer yteffektiva än andra. För att nå en lokalanvändning med färre kvm per elev krävs oftast en större ombyggnation för att få lokaler som är både och ändamålsenliga och yteffektiva. Lokaleffektiviteten i förskole- och skollokaler påverkas av öppna miljöer, få korridorer, flexibla utbildningsplatser, rullbara möbler, enhetlig möbelstandard, sambruk av gemensamma utrymmen samt styrning av lokalanvändningen. Äldreboende Lokalanvändningen på våra äldreboende ligger i snitt på knappt 70 kvm BRA per plats vilket får anses vara ett relativt effektivt ytmått. Flexibla planlösningar, liten andel kommunikationsytor, enhetlig möbelstandard, sambruk av gemensamma utrymmen samt styrning av lokalanvändningen ökar lokaleffektiviteten i lokaler för äldre. 13

14 Bilagor Bilaga 1 Lokalförsörjningsplan Arbetsmarknads- och socialnämnden Bilaga 2 Lokalförsörjningsplan Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 3 Lokalförsörjningsplan Omsorgsnämnden Bilaga 4 Lokalförsörjningsplan Utbildningsnämnden Bilaga 5 Lokalförsörjningsplan Serviceförvaltningen Bilaga 6 Lokalförsörjningsplan Kunskapsförbundet Väst Bilaga 7 Riktlinjer för lokalförsörjning Bilaga 8 Antaganden om bostadsbyggande, underlag för befolkningsprognos 2018 Bilaga 9 Detaljplaner för samråd/antagande, beslut BTN Bilaga 10 Sammanställning lokalbehov

15 1 Handläggning Susann Berg Direkttelefon E-post Datum Dnr 2018/00088 Arbetsmarknads- och socialnämnden Lokalförsörjningsplan Inledning Trollhättans Stad skall ha en lokalförsörjningsplan. Som underlag för detta upprättar respektive nämnd/förvaltning sin lokalförsörjningsplan och reviderar den årligen. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen erbjuder ett brett utbud av stöd, hjälp och omsorg till människor i alla åldrar. Förvaltningen arbetar med service, bistånd och myndighetsutövning enligt SoL (Socialtjänstlagen), LVU (Lagen om vård av unga) och LVM (Lagen om vård av missbrukare). Nämndens ansvarsområde: Socialtjänstens individ- och familjeomsorg Kommunala arbetsmarknadsfrågor Mottagande av nyanlända flyktingar Konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning Det kommunala informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar mellan år. Kommunens stöd till anhöriga Tillstånd för serveringstillstånd, folköl, tobak, samt receptfria läkemedel Sammanfattning Förstudie gällande Akutlogi för kvinnor pågår. Nämnden har beviljats anslag med 600 tkr för kommande hyreskostnad. Förstudien kommer att redovisas till nämnd samt lokalstyrgrupp under hösten. Gärdhemsvägen 9 Box Trollhättan Telefon Fax social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se Bankgiro

16 2 Utifrån byggnation på Vårvik diskuteras ersättningslokaler med Kraftstaden gällande de arbetslag som idag är lokaliserade där (Föreningslaget/stadsvårdsteam, resurslaget, naturvårdslaget). Rådande bostadsbrist är påtaglig för nämnden då allt fler individer behöver förvaltningens hjälp att anordna ett boende. Antalet andrahandskontrakt har ökat kraftigt de senaste åren. Hemmaplanslösningar eftersträvas och är ett uppdrag i MRP inom såväl Beroendestöds som Familjestöds verksamheter, vilket kräver en stabil tillgång på bostäder. Stadens anvisningstal uppgår 2018 till 45 st, fördelningstalet för 2019 redovisas under hösten. Avveckling pågår av nämndens boenden för ensamkommande ungdomar. I juni stängs nämndens sista HVB boende varpå endast stödboende kommer att drivas. De senaste åren har avveckling skett av flertal boenden där hyreskontrakten har kunnat avslutas. Förslag till beslut Arbetsmarknads- och socialnämnden beslutar att anta reviderad lokalförsörjningsplan och överlämnar skrivelsen till kommunstyrelsen. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Förstudie pågår av ett akutlogi för kvinnor, behovet är akut då nuvarande lösning inte är lämplig. Behov av ersättningslokaler till arbetslagen inom arbetsmarknadsstöd från sommar/höst 2019 då de lämnar nuvarande lokaler på Stridsberg. Verksamhet Område Nybyggnation Ombyg Hyrd lokal Tillfällig lokal Akutlogi för kvinnor X X Ersättningslokaler arbetslag Vårvik x x Förvaltningen ser ett fortsatt stort behov av lägenheter för uthyrning i andrahand/träningslägenheter samt för stödboende. Behovet är svårbedömt och speglar även rådande bostadsbrist. En uppskattning lämnas enligt nedan för olika målgrupper. Uppskattat behov av lägenheter a.stödboende p g a social problematik i Ca 10 lgh, 1 r.o.k. Ca 10 lgh, 1 r.o.k Ca 10 lgh, 1 r.o.k Ca 10 lgh, 1 r.o.k Ca 10 lgh, 1 r.o.k Gärdhemsvägen 9 Box Trollhättan Telefon Fax social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se Bankgiro

17 3 hemmet b.stödboende, Familjehemsenheten r.o.k. Ca 5 lgh, 1 c.anhöriga till EKB Ca 8 lght, 2-4 d.ekb som flyttar från stödboende e.avhysta barnfamiljer f.våldsutsatta kvinnor (med barn) g.ungdomar som behöver eget boende av sociala skäl (inkl.kommer från institution) h.nyanlända: anvisade, EBOtrångbodda barnfamiljer som flyttar i.personer med beroende (hemmaplansvård) r.o.k. Ca 12 lgh, 1 r.o.k. Ca 3 lgh, 2-4 r.o.k. Ca 20 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 15 lgh, 1 r.o.k. Ca 45 lgh 1 r.o.k. 20 lght 2-4 r.o.k. 20 lgh 1 r.o.k. Ca 5 lgh, 1 r.o.k. Ca 5 lght, 2-4 r.o.k. Ca 16 lgh, 1 r.o.k. Ca 3 lgh, 2-4 r.o.k. Ca 25 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 15 lgh, 1 r.o.k. Ca 45 lgh 1 r.o.k. 20 lgh 2-4 r.o.k. 25 lgh 1 r.o.k. Ca 5 lgh, 1 r.o.k. Ca 5 lght, 2-4 r.o.k. 3-4 lgh, 2-4 r.o.k. Ca 25 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 15 lgh, 1 r.o.k. Ca 45 lgh 1 r.o.k. 20 lgh 2-4 r.o.k. 25 lgh 1 r.o.k. Ca 5 lgh, 1 r.o.k. Ca 5 lght, 2-4 r.o.k. 3-4 lgh, 2-4 r.o.k. Ca 25 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 15 lgh, 1 r.o.k. Ca 45 lgh 1 r.o.k. 20 lgh 2-4 r.o.k. 25 lgh 1 r.o.k. Ca 5 lgh, 1 r.o.k. Ca 5 lght, 2-4 r.o.k. 3-4 lgh, 2-4 r.o.k. Ca 25 lgh, 2-3 r.o.k. Ca 15 lgh, 1 r.o.k. Ca 45 lgh 1 r.o.k. 20 lgh 2-4 r.o.k. 25 lgh 1 r.o.k. a. Stödboende p g a social problematik i hemmet Ungdomar (under 18 år) som ej kan bo kvar i hemmiljön. Det finns dels ett behov av träningslägenheter/utvidgat Kortbo (=lägenheter knutna till Kortbo och där Kortbopersonalen har ansvar för tillsyn och stöd). Detta behov kommer att öka avsevärt, inte minst eftersom vi har många yngre vuxna med drogproblematik och där vårt uppdrag är att tillgodose behovet genom hemmaplanslösningar. Det kan t.ex. handla om ungdomar som placeras på SiS (Statens institutionsstyrelse) och där det inte är möjligt att återvända till föräldrahemmet. För att förkorta/undvika placeringar och få till en fungerande tillvaro på hemmaplan kommer det att krävas ett visst antal träningslägenheter. Här kommer även den målgrupp som är aktuell för stödboende in. Vi har även unga föräldrar som blir kvar i sitt eget föräldrahem i brist på boende. b. Stödboende, Familjehemsenheten Gärdhemsvägen 9 Box Trollhättan Telefon Fax social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se Bankgiro

18 4 Svårt att skatta behovet eftersom planen oftast är fortsatt boende i familjehemmet tills ungdomarna slutat gymnasiet. Om placeringar inte håller eller om familjehemmet inte räcker till som stöd efteråt kan behovet se ut ungefär som ovanstående. Finns också en liten grupp placerade ungdomar som är redo att flytta ur sitt familjehem efter gymnasiet och som kan klara eget boende med stöd av f d familjehemmet. Om inte lägenhet finns att tillgå behöver placeringen förlängas. c. Anhöriga till EKB Anhöriga som beviljats uppehållstillstånd för familjeåterförening. Detta kan ibland vara större familjer. d. EKB som flyttar från stödboende När kommunens ansvar upphör, efter avslutat eller avhoppat gymnasium, behöver ungdomen lämna sitt stödboende. e. Avhysta barnfamiljer Det är ca 3 barnfamiljer per år som blir avhysta pga att hyresvärden inte vill ha dem kvar även om ASF går in och betalar hyran. ASF har 5 jourlägenheter för barnfamiljer som är bebodda hela tiden. De som bor där har svårt att finna annat boende så tiden i jourlägenhet blir ofta lång. f. Våldsutsatta kvinnor I dessa ärenden finns ett stort behov då det vanligaste är att den som bryter upp från en destruktiv relation behöver starta om i egen lägenhet. I dessa ärenden finns risk att den våldsutsatta stannar kvar/återvänder till våldsutövaren eller blir kvar på det skyddade boendet i brist på eget boende att flytta till. Bostadsbristen gör att vi dessutom har svårt för att ta emot våldsutsatta från annan kommun. Om vi kan ta emot från annan kommun underlättar det för oss när vi behöver bostad för våldsutsatta i annan kommun. g. Ungdomar som behöver eget boende av sociala skäl Ungdomar över 18 år med social problematik i hemmet. h. Nyanlända: anvisade samt EBO-trångbodda barnfamiljer som flyttar För personer som anvisas från Migrationsverket åligger det Staden att tillhandahålla bostad som är anpassad efter familjestorlek. Trollhättan är anvisade att ta emot 45 personer som fått uppehållstillstånd under Det finns också familjer (asylsökande) som ordnat eget boende (EBO) och bor trångbodda hos släktingar. Vi har under året fått tillgripa boende på vandrarhem och campingstugor vid ett flertal tillfällen. Gärdhemsvägen 9 Box Trollhättan Telefon Fax social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se Bankgiro

19 5 i. Personer med beroende (hemmaplansvård) Beroendestödsteamet inom förvaltningen erbjuder vård på hemmaplan för vuxna med beroendeproblematik. För att kunna arbeta på hemmaplan är bostad en nödvändighet. Nulägesbeskrivning Verksamhet Fastighetsbeteckning/adress Fatstighetsägare Hyreskostnad Yta Kvm, kr kall Hyreskostnad, kr varm Familjehuset Hörngatan 7 AB Eidar Alkohol och drogrådgivningen Pilen Gärdhemsvägen 26 AB Eidar Enheten mot våld i nära relation AB Eidar 166, Enheten mot våld i nära relation AB Eidar Enheten mot våld i nära relation AB Eidar Tulpangården Göteborgsvägen 2C AB Eidar Krami Idrottsvägen 23 AB Eidar Boende ensamkommande barn AB Eidar Stödboende ensamkommande barn AB Eidar Stationen Spaden 1 AB Eidar Träningsboende AB Eidar Akutlogi Hedeäng Stallbacka Hedäng 1-4 AB Eidar Träningsboende AB Eidar Särskild undervisning Stridsberg Källstorps Ind område Kraftstaden Returen Trucken 7, Bilprovarvägen 5 Kraftstaden Västra enheten Källstorps Ind område Kraftstaden Västra enheten,garage Källstorps Ind område Kraftstaden Konsument Djupebäcksgatan 21D Kraftstaden Framtidshuset Hjortmossegatan Intern Trollhättans Stad Kommunstyrelsen Resursforum, Kortbo Bostadsrätt Träffpunkten Polhemsgatan 3 Fastighets AB Rentus Introduktionscentrum Österlånggatan 47 Fastighets AB Rentus Trampolinen Österlånggatan 47 Fastighets AB Rentus Enheten mot våld i nära relation/beroendestödsteam Klintvägen 2 Fastighets AB Stenvalvet Boende ensamkommande barn Kungsleden Stödboende ensamkommande barn Kungsleden Vägen till arbete Klintvägen 9 Lundqvist Byggförvaltning AB Lokal samordningsförbundet Magasinsgatan 11 Lundqvist Byggförvaltning AB Blockavtal lägenheter Andrahandskontrakt AB Eidar 737, Träningslägenhet/Andrahandskontrakt AB Eidar Träningslägenhet/Andrahandskontrakt Karlstorps Bostads AB Träningslägenhet/Andrahandskontrakt Tordyveln property AB Träningslägenhet/Andrahandskontrakt Slåtterängen Höskrindan 1AB Träningslägenhet/Andrahandskontrakt Slåtterängen Ströskan 5 AB Träningslägenhet/Andrahandskontrakt Slåtterängen Ströskan 2 AB Nämndens årliga hyreskostnader gällande lokaler uppgår för närvarande till ca 14 mkr. Större delen av hyreskontrakten är mot de kommunala bolagen. Gärdhemsvägen 9 Box Trollhättan Telefon Fax social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se Bankgiro

20 6 Enligt socialtjänstlagen är det kommunen som är ytterst ansvarig för att kommunens invånare har en skälig levnadsnivå och att deras möjligheter att leva ett självständigt liv stärks. Den rådande bostadsbristen har gjort att antalet andrahandskontrakt har ökat markant. Många individer inom utsatta grupper har svårt att få ett eget kontrakt varpå nämnden får agera bostadsförmedling. Svårigheten att få tag i lägenheter för andrahandsuthyrning speglar sig gällande de blockavtal som förvaltningen besitter, för närvarande sju stycken. Nackdelen med blockavtal är att klienter boende i dessa lägenheter inte kan ta över första handskontrakten, vilket är målet för de boende. Antalet hyreskontrakt för andrahandsuthyrning och träningslägenheter (blockavtal exkluderat) uppgår för närvarande till ca 150 st. Nämnden äger även 7 st bostadsrätter för jourboende samt andrahandsuthyrning. Ägda fastigheter Boende Kvm Socialt stöd och försörjning Jourlgh/Andrahandskontrakt 65 Socialt stöd och försörjning Jourlgh/Andrahandskontrakt 65 Socialt stöd och försörjning Jourlgh/Andrahandskontrakt 37 Socialt stöd och försörjning Jourlgh/Andrahandskontrakt 37 Socialt stöd och försörjning Jourlgh/Andrahandskontrakt 65 Socialt stöd och försörjning Andrahandskontrakt 103 Enheten för nyanlända Andrahandskontrakt 78 Prognos och kostnadsutveckling En omställningsprocess pågår vad gäller boende för ensamkommande barn och unga. Huruvida statsbidragen för målgruppen kan täcka återställningskostnader av lokaler samt eventuella tomhyror är ännu osäkert. Ersättningsniverna ändrades från 1 juli 2017, detta tillsammans med en snabbt minskande målgrupp ger minskade statsbidrag. Nämnden är beviljad 600 tkr för akutlogi för kvinnor. Hyreskostnaden för ersättningslokaler till arbetslagen behöver motsvara nuvarande hyresnivå om 420 tkr/år. Lagändringar från 2016 gällande stödboende samt bostättning för anvisade nyanlända har gett ett ökat behov av lägenheter. Möjligheten att arbeta med hemmaplanslösningar gällande vuxna samt unga vuxna förutsätter en bostad. Socialtjänsten är yttersta skyddsnätet och hjälp att anordna en bostad är en nödvändighet för utsatta målgrupper som av olika skäl inte kan få ett eget kontrakt. Om bostad saknas för dessa grupper är alternativet dyra kostnader genom vandrarhem, camping, hotell eller genom köpta vårdplatser. Said Niklund Förvaltningschef Gärdhemsvägen 9 Box Trollhättan Telefon Fax social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se Bankgiro

21 Lokalförsörjningsplan Kultur- och fritidsförvaltningen

22 1. Inledning Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för att kultur- och fritidsutbudet ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling inom alla ålderskategorier. Målet är att ge stadens invånare ett mångsidigt kultur- och fritidsliv av hög kvalitet. Kulturverksamhet Trollhättans stadsbibliotek består av Huvudbiblioteket, Bokbussen samt de två filialerna Sylte och Kronan bibliotek. Kronan kulturhus inklusive mötesplats, bibliotek och fritidsgård. N3 Mötesplats för ung kultur. På N3 finns kulturskola, kulturbyrå samt kreativa coacher. Kulturavdelningen jobbar med arrangemang, kulturarvsfrågor, offentlig gestaltning samt driver Konsthallen vid Innovatum. Fritidsverksamhet Anläggningsavdelningen driver och förvaltar bl.a. Slättbergshallen, Granngårdens motionsanläggning, Sjuntorps simhall, Edsborgs IP samt stadens övriga idrottshallar. Avdelningen sköter även stadens motionsspår, friluftsbad samt övriga frågor kring friluftsliv. I Trollhättans stad finns det 8 stycken kommunalt drivna fritidsgårdar samt 2 stycken brukardrivna för ungdomar i åldrarna år. Verksamheten driver även sommarverksamhet vid Öresjö friluftscenter. Föreningsstöd Trollhättans stad har ett rikt föreningsliv med ca 385 registrerade föreningar. Föreningar som driver ideell verksamhet med samhällsnyttigt ändamål har rätt att söka olika former av föreningsbidrag. 2. Sammanfattning Trollhättans stad och Kultur- och fritidsförvaltningen är under stark utveckling där behovet av service och lokaler kommer att öka. Målet är att kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter skall nå så ändamålsenliga lokaler till en så låg kostnadsbild som möjligt vilket förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Inom Kultur- och fritidsförvaltningens verksamhetsområden pågår det ett flertal lokalprojekt för nuvarande, samt framtida behov. Nedan följer pågående projekt. Nya Sylteskolan Trollhättans stad har gett Kraftstaden i uppdrag att genomföra byggnationen. Projektet är ett samarbete med utbildningsförvaltningen. För Kultur- och fritidsförvaltningen innebär byggnationen en ny fullstor idrottshall, fritidsgård samt bibliotek. Idrottshallen färdigställdes 2018 och fritidsgården samt biblioteket 2021 vilket innebär en flytt från befintliga lokaler till nya. Flytten till nya lokaler kommer inte innebära någon utökad verksamhet. Tennishallen Trollhättans Stad övertog fastigheten under 2017 för att kunna garantera en god tennisverksamhet för stadens invånare. Verksamheten har en stor bredd, där både motions- och elitidrottande ryms och bedöms ha goda förutsättningar att fortsätta att växa. Lokalen hade vid övertagandet ett stort behov av underhåll. Under 2017 byttes golv och belysning ut och under 2018 investerades det ny ventilation. Under 2019 kommer det även att ske ett utbyte av tak för att nå nödvändig standard. Slättbergshallen Vid Slättbergshallens B-hall kommer det genomföras en omfattande ombyggnation under 2019 med fokus på ny placering av entré med en bättre placering än dagens ingång. Det kommer även byggas nya omklädningsrum då det råder stort renoveringsbehov då dagens är från 1982 samt att de är för få till antal för det behov som finns i lokalen. Även nya och bättre förrådsutrymmen kommer skapas. I samband med ombyggnationen kommer det även byggas en ny lösning för kioskverksamhet, bytas ut ventilation, ljud, ledbelysning, ny elcentral samt kylanläggning. Hela ombyggnationen förväntas vara färdigställd 2020.

23 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Friidrott inomhus Förvaltningschefen har under 2017 lett ett utredningsarbete som ska lämna förslag till politiken om hur friidrott ska kunna bedrivas inomhus under vinterhalvåret. Under 2018 har VD för KB Älvhögsborg givits ett uppdrag från bolagets styrelse att leda detta arbete. Konceptet bestående av flera delar som friidrott för föreningsverksamhet, motionsidrott, forskning och utveckling inom området. Förvaltningschefen för KFF ingår fortsatt i styrgruppen för detta arbete och har i första hand att bevaka möjligheten för Trollhättans FIK att hitta en lösning för att kunna bedriva verksamheten i Trollhättan under vintertid. Förutom KB Älvhögsborg och KFF ingår även Kraftstaden AB i arbetet. Målet är att under 2018 kunna lägga fram en tidsplan för det fortsatta arbetet. Edsborg elitsatsning Vid ett eventuellt avancemang för FC Trollhättan (eller annat lag) till högre division som kategoriseras som elit ställer Svenska fotbollsförbundet ökade krav på bl.a. säkerhet kring och på anläggningen samt funktionalitet för publik och lag. Detta innebär att åtgärder kommer att krävas. Edsborg översyn av anläggningar Vid Edsborg finns, förutom huvudläktaren, kringbyggnader där stort behov av underhåll råder vid flertalet byggnader. Huvudläktaren består av kansli, duschutrymme och konferensrum för aktiva. Vid huvudläktaren har utbyte av sittplatser påbörjats för att möta de krav som fotbollsförbundet ställer för att Trollhättans stad skall ha möjlighet att arrangera landskamper. Behov finns att fortsätta utbytet av samtliga stolar där idag ungefär en tredjedel är utbytta. Vid huvudläktaren finns även behov av upprustning/ombyggnation av duschutrymmen då det idag finns fyra duschrum som betjänar åtta omklädningsrum, vilket inte är optimalt. Kringbyggnader består av förråd, garage, maskinhallar, personalutrymme samt kioskverksamhet. Högsta prioritet är den byggnad där personalen idag har sina omklädningsrum samt kontorsutrymmen där kioskdel sitter ihop med övriga utrymmen. Idag finns stort eftersatt underhåll och nödvändig upprustning krävs då det bl.a. idag är en arbetsmiljöfråga. Förslag finns att totalrenovera fastigheten där det byggs på ett plan två vilket möjliggör för att övervakningen över hela idrottsplatsen förstärks vid arrangemang och träningsverksamhet. Vidare bör det även ses över samt komplettera friidrottens utrustning (kastburar, löparbanor) samt klubblokal för TFIK, eventuellt kan modullösning bli aktuellt. Vid gräsplanen finns behov av nytt bevattningssystem samt dräningering av A- och B-plan. Friidrott utomhus Vid elitsatsning vid Edsborg kommer troligtvis friidrotten att behöva flyttas till Skogshöjdens fritidsanläggning. Vårvik - Källstorpsområdet Kultur och fritid deltar i arbetet kring den nya stadsdelen och bevakar kultur- och fritidsområdets intressen. Här finns potential för tillskapande av ytterligare en fullmåttshall för idrott i samband med att en ny grundskola etableras i området. Vidare har KFF intressen i de kulturhistoriskt viktiga byggnaderna i gamla Stridsbergsområdet där ateljéer för konstnärer kan vara ett alternativ för att skapa mervärde för området. Lärketorpet För området handlar det om att bevaka Kultur- och fritidsförvaltningens intressen. Evenemangsplats Hjulkvarnelund Med anledning av stadens satsning vid Knorren och Hjulkvarnelund har en fördjupad översiktsplan tagits fram. Området kring Hjulkvarnelund planeras för en stadspark med evenemangsplats. För Kultur- och fritidsförvaltningen innebär detta kommande investeringar för inventarier i befintliga lokaler samt iordningsställande av evenemangsplatsen. För närvarande pågår en kombinerad lokalutredning/projektering för de befintliga lokalerna i Folkets Park samt Pumphuset.

24 Sjölandabadet En större upprustning av badet behövs. Både vad det gäller det sanitära med riktiga toaletter samt nytt utförande av stranddelen. Behovet är mycket stort då nya bostäder byggs i området. Bassäng Sjuntorp Med den ökande befolkningen och det tryck som finns på våra simanläggningar i staden skulle ytterligare en simbassäng behövas. Placering kan ske intill befintlig simhall i Sjuntorp. Lokalbrist vid Kronan Det råder stor lokalbrist på Kronan i dagsläget där det framförallt saknas kontorsutrymmen. Samordnaren för Mötesplatsen saknar eget kontor, vilket blir ohållbart den dagen då hen har ett delegerat personalansvar. Vidare delar fyra personer på små kontorsutrymmen, vilket inte är hållbart ur arbetsmiljösynpunkt i längden. Till detta kommer förfrågningar om utrymmen från bl.a. ASF, som även de är i stort behov av kontorsarbetsplatser för personalen på Medborgarservice, som idag delar lokaler med Kronan bibliotek. I dagsläget bokar de in sig i en KFF:s konferenslokaler, oftast halvdagsvis, vilket blockerar möjligheten att ha möten i konferenslokalerna. Även UTB har lokalbrist, vilket gör att de använder KFF:s mötesrum som sammanträdesrum under regelbundet återkommande perioder, upp till varje vecka. Då vi bara har två konferensrum i huset att tillgå leder detta till att vi har svårt att hitta möteslokaler för interna möten, och samtidigt kunna tillgodose externa parters behov av att kunna boka sammanträdeslokaler. Till detta tillkommer en uppenbar brist på förrådsutrymmen. För kulturhusets/mötesplatsens del finns endast ett förråd där all teknisk utrustning till lokala arrangemang, såväl som övriga inventarier skall inrymmas. Även Fritidsgården saknar förrådsutrymmen för det material som används i den dagliga verksamheten såväl som vid särskilda arrangemang/utflykter. El Sistema på Kronan I arbetet med att stärka samarbetet mellan Kronan och N3 kommer N3 att starta El Sistema på Kronan. El Sistema är en kör och orkesterskola där grundaren kommer från Venezuela och metoden med gruppundervisning växt sig stark i Sverige i snart 10 år. Nodprojektet på Kronan ledde till ett lyckat resultat i att nå nya målgrupper. Nodverksamheten kommer att stärkas ytterligare av metoden i El Sistema där pedagoger möter brukare i gruppundervisning flera gånger i veckan. Lokalerna på Kronan kommer sannolikt att behöva anpassas så att undervisning i instrument kan ske i större och mindre grupper. Anpassning kommer behöva ske i storlek på undervisningsrum och antal samt anpassning av ljudmiljö för ändamålet. El Sistema beräknas starta under hösten 2017 med projektmedel från Kulturrådet. N3 planerar att fortsätta med arbetet inom ram från 2018 och därför behöver lokalsituationen på Kronan ses över. Granngården Arbete pågår med att se över hela nuvarnde motionsanläggningen tillsammans med bl.a Eidar och Arena Älvhögsborg. Arbetet syftar till att skapa en attraktiv miljö både för föreningsutveckling-idrottungdomsverksamhet. Arbetet syftar också till att skapa en naturlig mötesplats i området med vuxennärvaro. Drottningtorget Kultur- och fritidsförvaltningen deltar löpande i utredningsarbetet med att ta fram lösning för ett nytt torg. Ängens gård Vid Ängens gård (Trollhättans Fältrittklubb) kommer det under hösten 2018 genomföras en förstudie i samarbete med Kraftstaden för nybyggnation av anläggning för komplett djurhållning. Behov har funnits under en längre tid då nuvarande byggnad är opraktisk och tungarbetad för personal. Det finns även indikationer på att Jordbruksverket kommer skärpa regelverket kring hästhållning vilket på sikt kommer kräva ombyggnation då dagens anläggning inte klarar de nya kraven. Byggnationen planeras genomföras etappvis och vara färdigställt Idag ägs och förvaltas fastigheten av

25 Serviceförvaltningen och investeringen kommer att lyftas där. För Kultur- och fritidsförvaltningen kommer byggnationen framgent innebära höjd lokalhyra. Kultur- och Fritidsförvaltningen Ny Bygg Om Bygg Hyrd lokal Sylte fritidsgård Ökad lokalhyra x x X Sylte bibliotek Ökad lokalhyra x x X Tennishallen Investering x x x Sättbergshallen Investering x x x x Evenemangsplats Investering x x Kronan Investering x X Sjölandabadet Investering x X Friidrott inomhus Ökad lokalhyra x Friidrott utomhus Investering x Edsborg Investering x X Bassäng Sjuntorp Investering x Ängens gård Ökad lokalhyra x X X Lärketorpet Vårvik/Källstorp

26 4. Nulägesbeskrivning Kulturverksamhet Kulturavdelningen Verksamhet Fastighetsbeteckn BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Samtliga lokaler Konsthall Nohab 6, By Kraftstaden Förråd Nohab Kraftstaden Annex/Konsthall Nohab 6, By Kraftstaden Pumphuset Hjulkvarn Thn Stad N3 Verksamhet Fastighetsbeteckning BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Samtliga lokaler N3 Nohab 2, By 69/81/ Kraftstaden Förråd Nohab 2, By Kraftstaden Kronan Verksamhet Fastighetsbeteckn BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Samtliga lokaler Kronan Kulturhus Harven Kraftstaden Kronogårdens g:a matsal Skördetröskan Thn Stad Biblioteksverksamhet Verksamhet Fastighetsbeteckn BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Samtliga bibliotek Huvudbiblioteket Hebe Folkets hus Syltebiblioteket Ekoxen G Stock 2 AB

27 Fritidsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet Verksamhet Fastighetsbeteckning BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Fritidsgårdar Kronan Harven Kraftstaden Storegården Sandhem 3: Kraftstaden Sylte Sylte 4: UTB V-huset Elefanten Kraftstaden Strömslund Höder UTB Lexington Guldvingen Eidar Skogshöjden Bergstäkten 1 KFF Sjuntorp Kv Rättaren KFF Öresjögården Thn Stad Fritidsanläggningar Verksamhet Fastighetsbeteckning BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Idrottshallar Torsbohallen Källstorp 6: Kraftstaden Polhemshallen Malgön Kraftstaden Kronogårdshallen Skördetröskan Kraftstaden Nils Ericsson Bolagskvarnen Kraftstaden Magnus Åberg Laboratorn Kraftstaden Velandaskolan Ryttaren Kraftstaden Skoftebyskolan Svärdsliljan Kraftstaden Sylteskolan Sylte 4: , Kraftstaden Granngården Guldvingen Eidar Lyrfågelskolan Lyfågeln Kraftstaden Stavreskolan Ugglan Kraftstaden Åsakaskolan Åsaka 8: Kraftstaden Frälsegårdsskolan Spiltan Kraftstaden Karlstorpsskolan Kallan Kraftstaden Hjortmosseskolan Hammarsmedjan Kraftstaden Skogshöjdensskolan Grantiten Kraftstaden Strömslundsskolan Höder Kraftstaden

28 Sportanläggningar Almagärdet Slätthult 2:1 198 KFF Skogshöjdens idrottsplats Bergtäkten KFF Edsborg Edsborg KFF Kamratgården Lextorp 1: KFF Nysätra Skoftebyn 1:1 132 KFF Sjuntorps sim-och idrottshall Rättaren KFF Sjuntorps idrottsplats Fors 1:1 329 KFF Skogssäter skytteanläggning Skogssäter 6:1 792 KFF Slättbergshallen Hjortmossen 1: Kraftstaden Slättbergshallen Hjortmossen 1: KFF Slätthult Slätthult 2: KFF Stavrelunds IP Sandhem 3:1 819 KFF Torsbovallen Strömslund 1:1 498 KFF Upphärads IP Ingelsängen 1: KFF Åsevi Åsaka 8: KFF Öresjö badplats Edsvid Munkebo 2:7 70 KFF Öresjö badplats Edsvid Munkebo 2:1 12 KFF Skateparken Gåsen 1 12 KFF Oscarshof Västbjörke 2: KFF Tennishallen Skogstorpa 3 KFF Föreningsstöd Föreningsstöd Verksamhet Fastighetsbeteckning BRA Årshyra kall Årshyra varm Fastighetsägare Bygdegårdar Åsaka bygdegård Åsaka 5: KFF N:a Björke bygdegård Västbjörke 2: KFF Upphärad bygdegård Ingelsängen 1: KFF Övriga lokaler Båthus KFF Ängens gård KFF Stommens gård KFF Skatelokal Nohab 2, By 80: Kraftstaden Åsaka Hemvärnsgård Thn Stad Karossen 3 Karossen Innovatumhallen Nohab2, By Kraftstaden

29 5. Nyckeltalsredovisning Fritidsanläggningar Nyttjandegrad och antal bokade timmar per anläggning. Nyckeltal Nyttjande grad Bokade timmar* Slättbergshallen A-hall 89 % Slättbergshallen B-hall 56 % Slättbergshallen C-hall 78 % 859 Edsborg A-plan 21 % 294 Edsborg B-plan 11 % 153 Edsborg konstgräs 36 % 527 Granngårdens idrottshall 92 % Granngården konstgräs 53 % 381 Torsbohallen idrottshall 73 % Torsbohallen konstgräs 60 % 434 Stora gymnastiksalar (7st) 88 % Små gymnastiksalar (12 st) 28 % * Utfall baserat på 2017 Fritidsgårdar antal besökare Nyckeltal Fasta* Samtliga Kronogården Lexington Sylte Storegården Strömslund 9 28 Skogshöjden Sjuntorp V-huset * Antal fasta besökare minst 2 ggr/vecka Föreningsstöd Idrottsföreningar 7-25 år som sökt bidrag. Nyckeltal Aktiva medlemmar Deltagartillfällen Flickor 7-12 år Flickor år Flickor år Flickor år Pojkar 7-12 år Pojkar år Pojkar år Pojkar år

30 6. Prognos- och kostnadsutveckling Målgruppsökningar inom kultur- och fritidsområdet I Trollhättans ambition att växa och öka sin befolkning med nya trollhättebor är kultur- och fritidsverksamheten en viktig komponent. Verksamheten ökar i betydelse för kommuninvånarna och i valet av bostadsort för nya invånare, men medverkar även i arbetet med att skapa en dräglig tillvaro för människor som kommer från andra delar av världen i sin strävan för ett bättre liv. Målgrupperna inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde kommer de närmsta åren att stå för en markant ökning. Förvaltningen gör bedömningen att verksamheterna utifrån arbetsmiljö-, säkerhets- och kvalitetssynpunkt nu nått den gräns som man klarar utifrån nuvarande resurser och kommer därför att vara i stort behov av bl.a. tillskott av lokaler de kommande åren. Detta är genomgående för alla verksamheter och gäller såväl för den kommunala verksamheten som för föreningsverksamheten. Nedan beskrivs två exempel på verksamheter där behov av såväl personal som lokaler kommer att bli aktuellt. Fritidsgårdar Trollhättan bedrivs fritidsgårdsverksamhet i sju av våra stadsdelar, inklusive Sjuntorp. Av målgruppen åringar i Trollhättan når verksamheten 32 %. Besöksantalet har under det senaste året ökat markant och det är vanligt med mellan besökare per vardagskväll och under helgerna kan siffran uppgå till 130 ungdomar. Fritidsgårdsverksamheten har under det senaste året också besökts av ett stort antal ensamkommande ungdomar, främst pojkar, vilket är glädjande men kräver också särskilda insatser för att möta deras specifika behov. Prognosen för fritidsgårdarnas målgrupp år är en årlig ökning med cirka 160 ungdomar/år de kommande fem åren. Detta innebär totalt en ökning med 970 ungdomar fram till Den största ökningen sker på Kronogården/ Karlstorp (250), Sylte (200), Lextorp (150) och Hjortmossen (100). Därtill kommer asylsökande och ensamkommande barn, där det under 2016 finns 170 personer i målgruppen som beräknas att öka till 231 fram till Föreningsverksamhet Inom föreningsverksamheten kommer beredskap att krävas för att klara den målgruppsförändring som sker inom de kommande fem åren där antalet barn och ungdomar i åldern 7-25 år som är aktuella för normerat föreningsbidrag beräknas öka med 1700 st. Den största ökningen sker i åldersspannet år. Ökningen innebär att antalet barn och unga blir knappt 300 fler/ år fram till Därtill kommer asylsökande och ensamkommande barn. Under 2016 fanns 259 personer i målgruppen som fram till 2020 beräknas att öka till 427 st. Av Trollhättans invånare mellan 7-25 år är 78 % medlemmar i de föreningar som är aktuella för denna typ av föreningsbidrag.

31 1(20) Handläggning Ulf Lindell Direkttelefon E-post Datum Dnr 2018/00051 Omsorgsnämnden Lokalförsörjningsplan Sammanfattning Trollhättans stad ska ha en lokalförsörjningsplan. Som underlag för den upprättar respektive nämnd/förvaltning sin lokalrevision och reviderar den årligen. Under 2016 sammanställdes och redovisades Trollhättans Stads första lokalförsörjningsplan och nu är det dags att framarbeta lokalförsörjningsplanen för åren Syftet med lokalresursplaneringen är att få ett samlat grepp om de framtida lokalbehoven från verksamheterna. Dels för att få en översikt över hur effektivt lokalerna används och var det kommer att finnas över-/underskott på lokaler, dels för att med de långsiktiga utblickarna öka planberedskapen inom staden, samt få underlag för en bedömning av vilka insatser som behövs för att lösa framtida lokalbehov. En grund för lokalförsörjningsplanen är således en tydlig arbetsordning och ärendegång för planärenden, exploateringsavtal och markanvisning. Lokalförsörjningsplanen görs i samverkan mellan kommunstyrelsens förvaltning (lokalförsörjningsenheten), stadsbyggnadsförvaltningen (SBF), utbildningsförvaltningen (UTB), kultur- och fritidsförvaltningen (KFF), omsorgsförvaltningen (OF) samt arbetsmarknads- och socialförvaltningen (ASF). Med en lokalförsörjningsplan har staden tillgång till ett omfattande material där uppgifter om verksamhetens volymer och lokalbehov samordnats med uppgifter om tidplaner för översikts- och detaljplaner, tillgängliga lokaler, planerade investeringar och kostnader. Därmed har grunden lagts för stadens fortsatta lokalresursplanering med ett helhetsperspektiv. En revidering av efterfrågan på boenden inom vård och omsorg har skett till följd av de relativt små förändringarna som registreras i aktuell befolkningsprognos. Årets prognos ligger alltså i nivå med den som presenterats under de två föregående åren. Planen kommer tillsammans med driftkalkyler att ligga till grund för MRP/Budget Lokalrevisionen som genomförts av respektive förvaltning ska behandlas nämnd och vara inlämnat i augusti. I år kommer planen av tidsskäl att behandlas i omsorgsnämndens presidium, med möjlighet för samtliga ledamöter att lämna synpunkter. Omsorgsförvaltningen

32 2(20) 1. Inledning Nämndens ansvarsområde Vård och omsorg, Omsorg för funktionsnedsatta, Socialpsykiatri och Kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetsområde, Verksamhetens omfattning Vård och omsorg Verksamheten omfattar hemtjänst, särskilda boendeformer, växelboende/korttidsboende, dagverksamhet, trygghetslarm, restaurangverksamhet i samverkan med serviceförvaltningen, ledsagarservice, avlösarservice, färdtjänst, riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Hälso- och sjukvården omfattar Hemsjukvård och Rehabilitering/habilitering. Omsorg för funktionsnedsatta Verksamheten omfattar Bostad med stöd och service, Korttidsverksamhet för barn/ungdom, Sysselsättning och stöd till funktionshindrade såsom Personlig assistans, Avlösning, Ledsagning, Anhörigvårdare och Kontaktpersoner. Socialpsykiatri Verksamheten omfattar Bostad med stöd och service, stöd till personer i ordinärt boende såsom Boendestöd, Ledsagning och Kontaktpersoner. Öppen verksamhet bedrivs genom träffpunkter, aktiviteter och sysselsättning. 2. Bakgrund och nuläge Inom Omsorgsförvaltningen pågår idag lokalplanering till följd av omstrukturering och behovsanpassning av boenden inom äldreomsorgen. Det sker i enlighet med den strategi som redovisas i den av KF antagna äldreboendeplanen (2013). Vård och omsorgen, förkortat VO (f.d. Äldreomsorgen), fokuserar fortsatt på utvecklad hemtjänst, men det som idag benämns servicelägenheter (förmedlas av omsorgsförvaltningen via biståndsbeslut) planeras att successivt lämnas till bostadsmarknaden som seniorboende, trygghetsboende eller andra boenden för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Produktion av sådana boenden för personer som fyllt 65 år stimuleras bl a genom statliga bidrag. Vård- och omsorgsboende fortsätter att utvecklas och via biståndsbeslut riktas till de som inte kan bo kvar i egen bostad, antingen p g a demenssjukdom eller somatisk funktionsnedsättning. Boende för äldre lämnas i Klockaregården och i Granngården. Som ersättning för dessa tillkommer vid årsskiftet 2018/19 ett nytt demensboende i kv. Blåvingen med 45 platser. Lika många platser för dementa planeras i en ny byggnad intill Stavregården i kv. Stjärtmesen, med beräknad inflyttning Överklagande av detaljplan kommer emellertid att innebära viss förskjutning av tidplanen. Inom Slättbergsvägen 222 överförs 30 bostäder till VO från Socialpsykiatrin (SPs). 18 demensplatser på Omsorgsförvaltningen

33 3(20) Tallbacken flyttas till de lokaler som socialpsykiatrin lämnar på Slättbergsvägen 222. Lokalerna på Tallbacken avses istället efter ombyggnation användas för att utöka antalet korttidsplatser och att öka antalet enkelrum. En successiv avveckling av serviceboendet inom Stavregården har påbörjats, vilket skapar möjlighet för omsorg för funktionsnedsatta (OFF) och socialpsykiatrin att inom relativt kort tid lösa del av den aktuella kösituationen för denna målgrupp. De äldre delarna av Stavregården innehåller ett fåtal servicelägenheter, stora gemensamma ytor samt administration. En översyn av denna del kommer att påbörjas under Kön till vård- och omsorgsboende uppgår idag ( ) till rekordstora 52 personer, fördelat på 20 till somatiskt boende och 32 till demensboende. Därtill kommer 8 personer som står i kö till servicelägenhet. Situationen innebär att omstruktureringen av boenden för äldre måste ske med stor eftertanke, vilket kan innebära att avvecklingen av platser måste skjutas på framtiden. Detta innebär i sin tur ökade kostnader i förhållande till prognos. På längre sikt väntas behoven av äldreomsorgens vård- och omsorgsboende öka kraftigt. Kalkyler utifrån befolkningsprognosen för Trollhättan pekar mot att ca 160 nya gruppbostäder måste skapas fram till Planeringen för flera nya utrymmes- /markkrävande vård- och omsorgsboenden måste därför intensifieras i inledningen av 2020-talet. Kösituationen är redan idag ansträngd, varför förvaltningen nogsamt följer utvecklingen över tid. En fortsatt ihållande brist på platser i VO-boenden kommer att innebära att den planerade avvecklingen av platser måste avstanna. Inom socialpsykiatrin pågår planering av boenden till följd av ökat behov av bostäder. Den aktuella kön är idag 5 personer (juni 2018) och ytterligare några externa placeringar skulle kunna lösas i Trollhättan om tillgång på bostäder funnits. Planering pågår i kv. Älvdalen för ett boende med 10 platser, där byggstart tyvärr försenats kraftigt, men väntas inom kort. Ytterligare ett boende planeras parallellt till följd av att ett befintligt boende med 12 platser på Lantmannavägen 38 behöver ersättas med mer ändamålsenliga lokaler. Preliminärt väntas en hörntomt i Alingsåker (etapp 2) bli aktuell för denna målgrupp. Under planperioden kommer 30 platser på Slättbergsvägen 222 att övergå till äldreomsorgen. En ökad fokusering på meningsfull sysselsättning och aktivering inom socialpsykiatrin innebär att nya lokaler för träffpunkt tas i anspråk i Tallbacken med inflyttning under Lokaler lämnas inom samma fastighet vilket innebär omflyttningsmöjligheter. En utredning har inletts i syfte att bemanningsenheten ska kunna samlokaliseras så långt möjligt och att sjuksköterskechefer likaledes kan samlas. Omsorgsförvaltningen

34 4(20) Inom omsorg för funktionsnedsatta (OFF) har kön till LSS-boende vuxit snabbt under senaste åren och uppgår idag till 23 personer (juni 2018). Därutöver finns ytterligare 11 personer med extern placering, varav tre som kan flytta till gruppboende i Trollhättan om sådan funnits. Omsorgsnämnden har hittills redovisat en kostnad för sanktionsavgift med 7,1 mkr under 2016 och 2017 på grund av ej verkställda beslut. På Slättbergsvägen 200 stod 8 lägenheter klara hösten Efterfrågan väntas fortsätta att öka under planperioden. I samband med att servicelägenheter inom Stavregården successivt lämnas, öppnas möjligheter att lösa vissa behov successivt genom ombyggnad. Ett LSS-boende med 10 lägenheter lokaliseras till nybyggda kv. Gulsparven. Inflyttning beräknas ske i oktober En långt framskriden planering föreligger i syfte att bygga ut sex befintliga boenden med ytterligare lägenheter. Om alla förutsättningar går i lås tillkommer 7 LSS-bostäder, samt 3 personalrum med inflyttning under första halvåret En förstudie för att inrymma ytterligare 10 boende inom LSS har nyligen genomförts. Planering för att omstrukturera OFF s dagliga verksamheter har pågått en tid. Nya behov, en utvecklad pedagogik, behov av minskad sårbarhet och samordningsvinster, är bakgrunden till att flera verksamheter kommer att slås samman. En inflyttning i nya större lokaler hösten 2017, innebär att flera befintliga verksamheter samlokaliserats. Tidigare kontrakt i sämre lokaliteter har med framgång kunnat avslutas. En mindre daglig verksamhet kommer även att lokaliseras till en lägenhet i kv. Gulsparven. Omsorgsförvaltningen avser att fortsatt utvidga deltagande i samhällsplaneringen. Syftet är att i ökad utsträckning svara mot behoven och lagkraven i SoL och LSS. Ett samhälle med bättre plats för personer med funktionsnedsättning, stärker de berördas livskvalitet och självständighet, och minskar härigenom behovet av särlösningar för dessa grupper. Det innebär att frågor om fysisk och social tillgänglighet lyfts in i planeringen allt mer, vilket kan medföra vissa kostnader i samhällsbyggandet initialt, men kan innebära att efterfrågan på och kostnader för kommunalt stöd från socialtjänsten minskar på sikt. En översyn och anpassning till Stadens system för namngivning av boenden och verksamheter pågår i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen. Utgångspunkten är att i huvudsak använda gatuadress som beteckning/namn på såväl äldre som tillkommande boenden och verksamheter. I några fall väntas således en namnändring ske. Omsorgsförvaltningen

35 5(20) 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Boende inom Vård och omsorg (VO) - Det nya VO-boendet med demensinriktning som har arbetsnamnet Blåvingen 2 beräknas stå klart för inflyttning i inledningen av Boendet är ursprungligen tänkt att ersätta Klockan och Granngården, men den demografiska utvecklingen och den förväntade ökningen av behoven inom VO gör att den planerade avvecklingen måste analyseras noggrant. - Inom kvarteret Stjärtmesen i nära anslutning till Stavregården pågår projektering för ett nytt boende med demensinriktning. Även här dimensioneras för 45 lägenheter. Vunna erfarenheter i planeringen för Blåvingen 2 tas tillvara, varför bedömningen är planeringstiden kan kortas och att efterfrågan kan mötas redan Inom Stavregården påbörjas en planering för att successivt lämna 40 servicelägenheter, där inriktningen är att bygga om 4 byggnader till boende i första hand för målgrupper inom OFF. - De äldre delarna av Stavregården som innehåller 6 servicelägenheter, men främst kontorslokaler och gemensamma utrymmen, dagverksamheter, kök och matsal, blir föremål för planering av framtida användning. Start hösten Den demografiska utvecklingen och förändringar i lagstiftningen innebär även att antalet korttidsplatser inom vård och omsorg behöver utökas. För att möjliggöra detta lokalmässigt, planeras att nuvarande vård- och omsorgsboenden på Tallbacken Gullön, Malgön och Slottsön byggs om till och delar av nuvarande verksamheter flyttas till de lokaler som socialpsykiatrin lämnar på Slättbergsvägen 222. I och med en sådan förändring frigörs lokaler på Tallbacken som kan användas för att utöka antalet korttidsplatser och samtidigt ges möjlighet till ombyggnation så att antalet enkelrum inom korttidsboende för personer med demenssjukdom kan utökas. - Behovsprognosen gällande bostad vård- och omsorgsboende pekar på att flera nya boenden måste färdigställas i inledningen av 2020-talet. Det betyder att tillkomsten av dessa måste ske där planfrågorna är lösta, d v s där exploatering sker och infrastruktur byggs ut. Närmast på tur står uppbyggnad av den nya stadsdelen Vårvik och mark måste här reserveras bl a för boende inom vård och omsorg. - Under andra halvan av 2020-talet visar prognosen att ytterligare drygt 100 lägenheter i VO-boende ska vara inflyttningsklara. Det innebär i sin tur att nya stora byggnader ska byggas, vilket innebär att planer och infrastruktur måste förberedas flera år innan. HSL-organisationen Omsorgsförvaltningen

36 6(20) - Kontorslokaler efterfrågas av HSL-organisationen. Planen är att samla sjuksköterskechefer och flytta in i lokaler som lämnas av socialpsykiatrin i Tallbacken. Genomförande under Boende inom Socialpsykiatri (SPs) - Nyproduktion av gruppboende med 10 bostäder i kv. Älvdalen: Förslag till lokalplanering presenteras för KS för boendet som beräknas vara inflyttningsklart under lägenheter på Slättbergsvägen överlämnas till VO av socialpsykiatrin skifte beräknas ske i slutet av Överflyttning av några personer väntas ske bl a till boendet i kv. Älvdalen, men behov kan också tillgodoses i befintliga eller tillkommande boenden. - Nytt boende som ersätter Lantmannavägen 38 (idag 12 lägenheter) kan tas i bruk tidigast under Förstudie har inletts och en tomt i Alingsåker är aktuell. - Ytterligare ett nytt boende planeras på något längre sikt. Förstudie pågår. Sysselsättning inom Socialpsykiatri - De ca 30 personer med SoL-beslut som deltar i socialpsykiatrins sysselsättning målgrupp har erbjudits ny plats i samband med att verksamheten i A-huset lämnats för en ny lokal i Grundstenen under hösten Förstudie, lokalplanering och förhyrning av en ny lokal på 380 kvm för samlokalisering av träffpunkt/aktivitetshus för ca 25 besökare med två boendestödskontor. Lokalen ersätter träffpunkt och boendestödskontor i Tallbacken samt ett boendestödskontor i kv. Humlan. Förhyrning tidigast från våren Boende inom Omsorg för funktionsnedsatta (OFF) - I kv. Gulsparven byggs 10 lägenheter fördelat i entréplan i två byggnader. Personalutrymmen och verksamhetsbasen inryms i en stor lägenhet och i motsvarande lägenhet i andra byggnaden erbjuds daglig verksamhet. Byggnation av kvarteret är påbörjad. Inflyttning i oktober En lokalplanering godkändes i juni 2018 där förutsättningarna redovisades för att bygga till några av de befintliga gruppbostäderna med ytterligare bostäder. Tillskottet skulle kunna ge ytterligare 7 lägenheter och tre personalrum. Inflyttning beräknas ske tidigast under våren Förstudie för ett nytt LSS-boende i anslutning till Eidar Center i Lextorp, med 10 platser riktat till målgrupper inom neuropsykiatri, godkändes under juni Nya LSS-boenden förbereds som ersätter Bergkullevägen 279 och Lextorpsvägen 19 som idag har sammanlagt 14 boende. En fortsatt ombyggnad av Stavregården till LSS-boende skulle vara en tänkbar lösning. Efter en utvärdering av boendet i Omsorgsförvaltningen

37 7(20) hus D, kan det således bli aktuellt att gå vidare med de angränsande husen här. Förstudie är påbörjad och boenden fördelat på två enheter som totalt väntas rymma lägenheter kan vara i bruk tidigast Daglig verksamhet inom OFF - Den dagliga verksamheten fortsätter att omstruktureras som anpassning till förändrade behov och villkor. Den dagliga verksamheten beräknas totalt öka med ca deltagare per år under planperioden. - A-huset på Idrottsvägen har avvecklats och de tre verksamheterna där (Allt-i-allo, A-förrådet och Alternativhuset) har flyttas till kv Grundstenen. Ytterligare två verksamheter (Transport- och Håjumsgruppen) har lokaliserats hit och verksamheterna nystartade hösten Totalt finns här plats för ca deltagare fördelat på flera rum. - En ny lokal färdigställs i kv. Gulsparven dit en befintlig verksamhet flyttar och samlokaliseras med ett nytt LSS-boende. En förhyrd lokal lämnas. Övrigt - Boendestödets kontorslokaler inom Tallbacken och på Humlevägen 42 samlokaliseras till en ny lokal på 380 kvm inom Tallbacken. I dessa lokaler ryms även en utvidgad träffpunkt/kafé och plats för aktiviteter riktat till socialpsykiatrins brukare. - Planering pågår i syfte att utöka antalet korttidsplatser inom Tallbacken till följd av förväntad ökad efterfrågan i samband med förändrad lagstiftning gällande betalningsansvar. - Inflyttning av återstående delar av bemanningsenhetens administration utreds i syfte att om möjligt rymmas i Filialen. En förutsättning är bl a att andra verksamheter flyttat över till de lokaler som socialpsykiatrin lämnar inom Tallbacken. Se tabellsammanställning av förändrings-/utvecklingsplanerna gällande lokalbehov i bilaga Nulägesbeskrivning juni 2018 Fastighetsbeteckning/Adress Hyresvärd Verksamhet Antal lgh Yta Hyra/avgift Hyra/kvm Bergkullevägen 279 Riksbyggen Gruppboende OFF Björndalsvägen AB Eidar Gruppboende OFF Blomstergården AB Eidar Gruppboende VO Blåvingen AB Eidar Gruppboende VO Omsorgsförvaltningen

38 8(20) Blåvingen AB Eidar Servicelägenheter Blåvingen AB Eidar Gemensamhetsdelar Blåvingen 2, inkl gem ytor AB Eidar Gruppboende VO Bokvägen AB Eidar Gruppboende OFF Drottninggatan AB Eidar Gruppboende OFF Drottninggatan AB Eidar Gruppboende psykiatri Edsvägen 200, 202 AB Eidar Gruppboende OFF Fågelbärsstigen 6 och 8 AB Eidar Korttidsvistelse OFF Fågelvägen AB Eidar Gruppbostäder OFF Föreningsgatan 10A-10C Fastighets AB Balder Daglig verksamhet Granngården AB Eidar Gruppboende VO Granngården AB Eidar Gemensamhetsdelar Grundstenen AB Eidar Dagverksamhet OFF Humlans serviceanl. AB Eidar Gemensamhetsdelar Humlans servicehus AB Eidar Dagcentral, kök mm Humlans serv.lgh AB Eidar Servicelägenheter Humlevägen 2 AB Eidar Kontorslokaler Humlevägen 12 AB Eidar Gruppboende OFF Humlevägen 176 AB Eidar Gruppboende OFF Humlevägen 18 AB Eidar Gruppboende OFF Humlevägen AB Eidar Gruppboende VO Humlevägen 84 AB Eidar Daglig verksamhet Humlevägen 98 Lupinen AB Eidar Gruppboende VO Kaggetorpsvägen MJ:son Real Estate AB Gruppboende OFF Karlstorpsvägen 55 AB Eidar Gruppboende OFF Karlstorpsvägen 77 AB Eidar Gruppboende OFF Kastanjebacken AB Eidar Gemensamhetsdelar Kastanjebacken AB Eidar Gruppboende VO Keravavägen AB Eidar Gruppboende OFF Klockaregården** AB Eidar Dagcentr Klockan** AB Eidar Gruppboende VO Klockaregården** AB Eidar Kontorslokaler mm Klockaregården** AB Eidar Servicelägenheter Klockaregården** AB Eidar Konferensrum Källebacksgatan Ken-bo förvaltning Gruppboende psykiatri Källebacksgatan Ken-bo förvaltning Kontorslokaler Källstorpsgården AB Eidar Gruppboende VO/Dagc Källstorp AB Eidar Servicelägenheter Omsorgsförvaltningen

39 9(20) Landbogården AB Eidar Dagcentral, kök mm Landbogården AB Eidar Gruppboende VO Landbogården AB Eidar Personalutrymmen Landbogården AB Eidar Servicelägenheter Lantmannavägen 38 AB Eidar Gemensamhetsdelar Lantmannavägen 38 AB Eidar Gruppboende psykiatri Lextorpsvägen 3 A AB Eidar Grupplokal hemtjänst Lextorpsvägen 13 AB Eidar Grupplokal hemvård Lextorpsvägen 19 AB Eidar Gruppboende OFF Mellerudsvägen 3 Stenab Fastigheter Gruppboende OFF Nordängen AB Eidar Gruppboende VO Nybergskulla AB Eidar Gruppboende OFF Rådjuret AB Eidar Dagcentral, kontor mm Smedjegatan AB Eidar Servicelägenheter Staveredsgatan 19 Fastighets AB Balder Kontor SSK Stavregården AB Eidar Servicelägenheter Stavregården AB Eidar Dagentral, kök mm Strandgatan 8 AB Eidar Korttidsvistelse OFF Strandgatan 8 AB Eidar Kontor SSK Strömkarlsgården AB Eidar Dagcentral, kök mm Slättbergsvägen 200 AB Eidar Gruppbostäder OFF Slättbergsvägen 222 AB Eidar Gruppboende psykiatri Slättbergsvägen 222 AB Eidar Gemensamhetsdelar Tallbacken Kungsleden Korttid, rehab, adm mm Tallbacken Kungsleden Gruppboende VO Tallbacken Kungsleden Dagverksamhet OFF Tessingatan AB Eidar Gruppbostäder OFF Tor 2 Kraftstaden Fastigheter Kontorslokaler Velandavägen 19 Stenab Fastigheter Gruppboende OFF Verkmästarevägen Kraftstaden Fastigheter Dagverksamhet OFF Östra Margaretavägen 62 AB Eidar Kontor mm Östra Margaretavägen 83 Kraftstaden Fastigheter Daglig verksamhet OFF *Kallhyra. ** Avveckling av verksamheten pågår. Omsorgsförvaltningen

40 10(20) 5. Prognos och kostnadsutveckling Boende och lokaler inom vård och omsorg (VO) Behov av, eller efterfrågan på, framtida vård- och omsorgsboenden har beräknats utifrån följande; - Andelen boende i vård- och omsorgsboenden i förhållande till den faktiska folkmängden 2015, fördelat på åldersklasser (5-årskohorter) års befolkningsprognos fram till 2030 (SCB) för Trollhättans kommun fördelat på samma åldersklasser. Andelen boende i förhållande till totala folkmängden inom respektive åldersklass år 2015, har applicerats på SCB s befolkningsprognos årsvis under perioden (se tabell nedan samt bilaga 2). Utfallet ger en fingervisning om behovet av särskilda boenden inom vård och omsorg i Trollhättan. Det finns emellertid även andra faktorer som påverkar behov av, förväntningar och efterfrågan på särskilda boendeformer (Se bilaga 3). Prognosen för 2016 och framåt ligger till grund för planering även under denna planperiod. De relativt små förändringarna av antalet äldre personer, påverkar inte den planering som görs i denna plan. Ny prognos tas fram inför nästkommande lokalförsörjningsplan. Tabell. Trollhättans folkmängd fördelat på åldersklasser Prognos Källa: SCB Ålder w Summa Behoven av stöd i form av kontinuerlig vård, omsorg och tillsyn ökar med stigande ålder. Sammanfattningsvis pekar prognosen fram till 2030 på starkt ökade behov av vård- och omsorgsboenden, framförallt för demenssjuka, särskilt mot slutet av prognosperioden. Omsorgsförvaltningen

41 11(20) Vård- och omsorgsboende Benämns särskilt boende enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Antalet lägenheter uppgår idag till 466 stycken. Det beräknade behovet enligt prognos av ytterligare lägenheter i vård- och omsorgsboende fram till 2021 uppgår till 40 (se figur). En kraftig ökning av antalet äldre därefter och fram till 2030 pekar mot att det behövs ytterligare ca 160 bostäder i denna boendeform (figur nedan). Beräkningsunderlaget redovisas i tabell i bilaga 2. Behovsprognosen baseras på dagens beslut om VO-omsorgsboende fördelat på dagens åldersstruktur. I siffrorna ingår inte efterfrågan på servicelägenheter. En komplicerande faktor i detta sammanhang är att den aktuella kön till VO-boende är ca 50 personer således ett behov som inte täcks idag. Detta faktum innebär att förvaltningen måste bromsa in den planerade avvecklingen av delar av vård- och omsorgsboenden inom Granngården och/eller Klockaregården/Klockan. Hänsyn måste också tas på längre sikt till dessa omständigheter, men konsekvenserna kan inte helt överblickas idag. I nedanstående figur markeras behovet av dessa extra platser i VOboende med en fylld pil riktad mot åren 2018/2019. Figur 1. Behov av bostäder i vård- och omsorgsboenden. Prognos för åren Källa: SCB 2018 samt aktuell åldersfördelning av boende i vård- och omsorgsboenden, inkl. kö. Beräknat på åldersklasserna: 0-64 år, 65-69, 70-74, år, år, år, år och 95-w år. Omsorgsförvaltningen

42 12(20) Pilarna i figuren på motstående sida markerar när nytt boende för 45 personer (5 avdelningar) bör vara klart, efter att de nu pågående projekten i kv. Blåvingen och kv. Stjärtmesen står färdiga. Den fyllda pilen som riktas mot nuläge 2018/2019, markerar den långa kön och därmed behovet av att dröja med planerad avveckling av vård- och omsorgsboenden. Utöver behov av fler vård- och omsorgsbostäder behövs miljöförbättringar, moderniseringar eller avveckling av några befintliga boenden. - Vi årsskiftet 2019/20 färdigställs demensboendet Blåvingen 2 med 45 lägenheter. Dessa innebär inte ett tillskott utan ersätter Klockan och Granngården. - Under 2019 påbörjas en renovering och utökning av de gemensamma utrymmena inom Källstorpsgården. Detta innebär bl a att 10 bostäder tas bort. - Under 2020 bedöms nästa nyproducerade VO-boende stå klart i nära anslutning till Stavregården. Boendet med 45 lägenheter kommer delvis att ersätta Stavregårdens servicelägenheter, men innebär även ett mindre nytillskott. Trygghetsboende I enlighet med principbeslut om äldreboendeplanen väntas servicelägenheter inom OF att konverteras till andra former av boende med stöd bl a från hemtjänst. Seniorboende och trygghetsboende är exempel på boende anpassat för äldre. Statsbidrag betalas ut till fastighetsbolag som producerar sådana boenden. Trygghetsbostäder riktas till personer 70 år och äldre. För att få bidrag ställs höga krav på tillgänglighet, gemensamhetslokal och servicevärd/-värdinna. Eventuella behov av vård och omsorg tillgodoses på samma sätt som i ordinärt boende. Biståndsbeslut om bostad med särskilt service behövs ej. Boende för personer med funktionsnedsättning i det ordinarie bostadsbeståndet kan göras tillgängliga bl a genom bostadsanpassningsbidrag. Socialt umgänge, sysselsättning, aktiviteter och trygghet kan erbjudas t ex genom de träffpunkter som drivs av omsorgsnämnden. Trollhättan har under en lång tid haft en inriktning och struktur inom vård och omsorg som inneburit en förhållandevis stor satsning på äldreboenden och en mindre satsning på hemtjänst. Skillnaden jämfört med liknande kommuner kvarstår i den senaste statistiken, men har jämnats ut. Dagverksamhet, korttidsboende, växelboende och lokaler i övrigt inom VO Idag bedrivs dagverksamhet med demensinriktning på Tallbacken. Verksamheten har 10 platser och är öppen 5 dagar per vecka. Sedan 2014 har det varit kö till dagverksamheten, med dröjsmål som följd. I budget 2015 tillfördes anslag med tkr för nya dagverksamheter/träffpunkter, varav 500 tkr avsattes för ny finsk träffpunkt (inom Omsorgsförvaltningen

43 13(20) Blåvingen) tkr finansierar två årsarbetare och en dagverksamhet med demensinriktning som sedan ett par år är igång inom Stavregården. Inom Tallbacken Demenscentrum finns 18 lägenheter i vård- och omsorgsboende och 22 platser i korttids-/växelboende. Korttidsboendet för demenssjuka består av enkelrum och flerbäddsrum. Korttids- och växelboende med 27 platser finns dessutom i avdelningar på Älvan. Efterfrågan på korttidsplatser är stor och växande. En planerad flytt av vård- och omsorgsboende till Slättbergsvägen 222, öppnar möjligheter att få fler korttidsplatser och fler enkelrum i Tallbacken. Under våren 2018 påbörjades ett projekt i syfte att öka antalet korttidsplatser i eget rum. Målet är att totalt 30 rum med våtutrymme skall uppnås genom ombyggnad, vilket bl a förutsätter att ett demensboende kan flytta ut, samt att dagverksamheten kan samlas på något mindre yta. Se vidare i Bilaga 3. Faktorer som påverkar efterfrågan och behov av vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning. Boende och lokaler inom Omsorg för funktionsnedsatta och Socialpsykiatrin Gällande omsorgsförvaltningens målgrupper inom Omsorg för funktionsnedsatta respektive Socialpsykiatrin är antalet personer med särskilda behov så små per åldersgrupp, att en befolkningsprognos har en marginell betydelse som underlag när det gäller att prognostisera behov av särskilda boendeformer, stödbehov och behov av lokaler. Dessutom är andra faktorer i samhällsutvecklingen kraftigt påverkande på efterfrågan av särlösningar. Tillgång på tillgängliga ordinära bostäder, utbudet av stöd i öppna former (boendestöd, personlig assistans, hemtjänst mm), tekniska hjälpmedel för ökad självständighet, andra trygghetsfaktorer som sociala mötesplatser i samhället, tillgång till meningsfull sysselsättning och aktivitetshus är exempel på kvaliteter som kan minska behovet av att skapa nya gruppboenden. Förutsättningarna för att flytta vidare ut i samhället kommer att öka för de som idag bor i boenden för målgrupperna, om goda alternativ finns i det omgivande samhället och om det pedagogiska arbetet är framgångsrikt och målinriktat. Tillkommande behov kan i större utsträckning mötas i de befintliga boendena om arbetet med att öka enskildas självständighet och utflyttning till egna lägenheter kan öka. Trollhättan har idag brist på lediga lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. Denna faktor är troligen en orsak till att efterfrågan på/behovet av gruppboende enligt LSS ökat kraftigt. Detta ställer krav på att hålla ett högt tempo när det gäller att tillgodose markbehov, att planera nya boende och att hitta alternativa lösningar. Samtidigt är det viktigt att eftersträva lösningar som gör det möjligt att snabbt kunna ställa om i fall efterfrågetrycket skulle minska. Omsorgsförvaltningen

44 14(20) I det korta perspektivet påverkar den aktuella kösituationen i Trollhättan d v s personer som har fått beslut om bistånd i form av bostad med särskild service eller särskild boendeform underlag för de överväganden som måste göras om en ny gruppbostad behöver inrättas eller om plats måste köpas av annan vårdgivare. Idag (juni 2018) väntar 23 personer på bostad med särskild service enl. LSS och 5 personer inom socialpsykiatrin på boende i särskild boendeform enligt SoL. Det finns också flera personer på köpta platser som skulle kunna flytta hem till Trollhättan om en lägenhet i ett lämpligt boende fanns tillgänglig. Ett boende inom socialpsykiatrin med 10 platser i kv. Älvdalen har försenats kraftigt, senast till följd av att SGI konstaterat oklarheter gällande geotekniska förhållanden. Förseningen är ytterst olämplig genom att det skjuter den nödvändiga omstruktureringen av verksamheter på Slättbergsvägen 222 och på Tallbacken på framtiden. Det finns politiska beslut gällande följande boendeprojekt: - Nytt LSS-boende med 10 lägenheter fördelat i två separata entréplan inryms i kv Gulsparven. Inflyttning i oktober Komplettering genom utbyggnad av befintliga gruppboenden inom LSS skall påbörjas med inflyttning under Tillskottet kan innebära tillkomst av ytterligare 7 lägenheter och i övrigt förbättringar av arbetsmiljön, förutsatt att alla planfrågor kan lösas. - Ett LSS-boende med 10 lägenheter utformat för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Lokalisering till Lextorpsvägen i två plan. Förstudie är godkänd av KS. Inflyttning beräknas ske under Förutsättningarna för att fortsätta ombyggnad till LSS-boende i Stavregården studeras i en förstudie. - Ett boende inom socialpsykiatrin med ca 8-10 lägenheter som ersätter Lantmannavägen 38. Förstudie är begärd av ON. Omsorgsnämnden har också beslutat att inleda förstudie i syfte att hitta de bästa lösningarna för Stavregårdens lokaler. Detta kan i sin tur leda till nya boenden inom OFF och socialpsykiatrin. Inom förvaltningen finns planer på att ersätta LSS-boendena på Bergkullevägen 279 och Lextorpsvägen 19 med sammanlagt 14 boende. Dessa boenden har idag brister i tillgänglighet och utformning i övrigt, i förhållande till dagens behov och krav. I och med att Slättbergsvägen 222 med 30 platser övergår till vård och omsorg och ett nytt boende med 10 lägenheter står klart i kv. Älvdalen, minskar antalet boendeplatser inom Omsorgsförvaltningen

45 15(20) socialpsykiatrin med netto 20 st. För närvarande har 8 personer beslut om boende som inte kunnat verkställas p g a platsbrist. Förvaltningen bedömer att det kommer att fortsätta att vara ett relativt högt tryck på Trollhättans Stad att tillhandahålla boenden inom socialpsykiatrin, varför det inom en inte alltför avlägsen framtid kan finnas behov av att utöka antalet boendeplatser för målgruppen. Förvaltningen avser återkomma gällande nytt boende inom socialpsykiatrin. Inom Tallbacken har socialpsykiatrin en träffpunkt för brukare samt ett kontor för personal inom boendestöd. Denna utåtriktade verksamhet är viktig att utveckla vidare och större yta behövs. I en annan del av fastigheten tillgodoses behovet. Lokalen rymmer alla tidigare funktioner, samt ger utrymme för en större träffpunkt, aktivitetsrum, samt ytterligare en arbetsgrupp inom boendestödet. Det senare innebär att en förhyrd lokal kan lämnas. De lokaler som socialpsykiatrin lämnar i Tallbacken finns inom förvaltningen. Förvaltningens sjuksköterskechefer och vissa verksamheter som idag sitter i Filialen inom Tallbacken planeras flytta in, vilket möjliggör andra omflyttningar. Ambitionen är att skapa ledigt utrymme i Filialen, vilket eventuellt gör det möjligt att samla hela bemanningsenheten här. Bedömning av omsorgsförvaltningens kostnadsutveckling - Redovisas separat. Muntlig komplettering vid omsorgsnämndens sammanträde. Omsorgsförvaltningen

46 16(20) Bilaga 1. Ny-, om- och tillbyggnationer samt övriga lokalförändringar inom omsorgsnämnden som ligger med under rubrik 3. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag. Året anger preliminärt ibruktagande. Objekt samt antalet platser/lgh etc Område/Kommentar Nybyggn. Omb. Hyrd lokal Tillf. lokal Omsorgsnämnden LSS-boende, 10 lgh Kv. Gulsparven Dannebacken X X X Daglig verksamhet OFF, ca 10 brukare Kv Gulsparven, Dannebacken X X X Blåvingen 2, boende VO, 45 Lextorp platser X X X Kv. Älvdalen, socialpsykiatriboende, Björndalen 10 platser X X X? X Källstorpsgården, 10 lgh Källstorp bort. Miljöförbättring X X X X X Kv. Stjärtmesen, boende VO, Stavre/Dannebacken 45 platser X X X LSS-boende Lextorpsvägen 11-13, 10 lgh Tidigare LSS daglig verksamhet X X X Daglig verksamhet, A-husets Håjum verksamheter till ny lokal Ca 60 brukare X X X Nytt socialpsykiatriboende, Alingsåker, etapp 2 ca 8-10 platser Ersätter Lantmannav 38 X X X? Socialpsykiatri kontor, Tallbacken.Två träffpunkt, aktivitetshus bostödskontor ihop X X X Omflyttning/ombyggnad Tallbacken kontor BEM och SSK X X X Tillbyggnad bef. LSS-boende, Flera stadsdelar +7 lgh X X X Socialpsyk. lämnar över 30 lgh på Slättbergsvägen 222 Dannebacken Org-förändring - - X X? X ÄO tar över 30 lgh på Slättbergsvägen 222. Dannebacken Org-förändring - - X X? X Två demensboenden (22 pl) Slättbergsvägen 222 på Tallbacken flyttas. ersätter X X X Fler korttidsplatser i Tallbackens f.d. demensboende. 30pl Lediga befintliga lokaler i Tallbacken X X X X Nytt VO-boende, 45 platser Vårvik? X X X Stavregården konv. till LSS- Stavregården alt SPs-boende, ca 25 platser Hus A-C/viss omflytt X X X X Stavregårdens äldre byggnader, ändrad användn. X X X Lokalförändring i stadshuset Vån 2 X X X X Summa drift Redovisas separat i MRP Summa investering Redovisas separat i MRP Omsorgsförvaltningen

47 17(20) Bilaga 2. Befolkningsprognos och bedömning av behov av vård- och omsorgsboenden. Trollhättans kommun Befolkningsprognosen för Trollhättans kommun de kommande åren illustreras av nedanstående figurer. Antalet 65-w år växer kontinuerligt i antal. Ökningen motsvarar ca 2000 personer under prognosperioden. Merparten av ökningen, 1230 personer, svarar de relativt små äldre åldersgrupperna för. Här är omsorgsbehoven också störst. En beredskap för att producera nya vård- och omsorgsboenden för att möta behoven i samband med den förväntat kraftiga ökningen av gruppen äldre äldre, måste höjas i inledningen av 2020-talet. Höjd beredskap måste innebära att översiktsplaner och detaljplaner måste ligga steget före lokalprojektplaneringen. Fram till inledningen av 2020-talet är antalet åldern 80-w år ganska stabil, för att därefter öka kraftigt fram till Prognosen pekar mot en ökning i Trollhättan motsvarande 42 % i denna åldersgrupp jämfört med idag (2017). Nära 11 % i denna åldersgrupp bor idag i vård- och omsorgsboende (gruppboende). Om behoven är desamma som idag behöver i antalet vård- och omsorgsboenden öka från dagens 466 bostäder till drygt 600. Det innebär en ökning med drygt 150 lägenheter. Till detta kommer uppgiften för samhället att tillgodose behoven av trygghetsboenden, d v s det som idag motsvarar servicelägenheter. Boende för den äldre befolkningen förändras över tid. Numera finns fler och fler tillgängliga lägenheter på bostadsmarknaden jämfört med tidigare och trygghets- och seniorboenden finns som alternativ. Kommunernas ansvar gäller särskilda boenden (vård- och omsorgsboende/gruppboende). Vård- och omsorgsboende riktas till de svårast sjuka äldre. I möjligaste mån försöker man göra en uppdelning av boenden med inriktning på demens respektive somatiskt sjuka. Boende i servicelägenhet är en boendeform som anvisas av kommunen, men är på väg att fasas ut och kommer på sikt att ersättas av ordinärt boende eller olika former av trygghetsboenden/ seniorboenden eller gruppboenden inom VO. En revidering av efterfrågan till följd av ny befolkningsprognos kommer att ske i samband med nästkommande lokalförsörjningsplan ( ). (forts) Omsorgsförvaltningen

48 18(20) Figur 1 och 2. Antal äldre fördelat på åldersklasserna 65-w resp 80-w. Trollhättans kommun 2017, samt prognos för åren Källa: SCB 2018 (forts) Omsorgsförvaltningen

49 19(20) Tabell. Procentuell nyttjandegrad, inkl kö, av bostäder i vård- och omsorgsboenden mars Fördelat på åldersklasserna: 0-64 år, år, år, år, år, år, år och 95-w år. Åldersklass 0-64 år år år år år år år 95-w år Andel av bef. 0,03 % 0,39 % 1,00 % 2,85 % 5,42 % 12,32% 21,53 % 41,73 % Figur 3. Antalet personer i olika åldersklasser i Trollhättans kommun. Prognos för åren Källa: SCB Fördelat på åldersklasserna: år, år, år, år och 95-w år. Åldersklassen 0-64 år ej redovisad i figuren. Underlag för prognos om behov av vård- och omsorgsboenden. Omsorgsförvaltningen

50 20(20) Bilaga 3. Faktorer som påverkar efterfrågan och behov av vård- och omsorgsboende och gruppboende för personer med funktionsnedsättning Behoven och efterfrågan på vård- och omsorgsboende i den äldre befolkningen påverkas av en mängd olika saker. Utvecklingen av olika boendeformer på bostadsmarknaden, utvecklingen av teknik och hjälpmedel samt hur samhället i stort inrättas, är avgörande för hur behovet av vård- och omsorgsboende och särskilda boendeformer kommer att se ut. Tillgänglighetsfaktorn: Utbudet på bostadsmarknaden av tillgängliga, trygga bostäder för äldre, tillgängliga lägenheter, seniorboende och olika former av trygghetsboenden är en avgörande faktor som påverkar äldres och andra gruppers efterfrågan. Utvecklingen är idag positiv med fler tillgängliga boenden jämfört med tidigare och förhoppningen är att antalet ökar. Trygghetsfaktorn: Täta sociala nätverk skapar trygghet. Andelen ensamhushåll påverkar konsumtionen av vård och omsorg. Närståendes vilja att vårda hemma har varit avgörande för behovet av omsorg. Finns det tillgång på billiga servicetjänster som alternativ till samhällets insatser så att man kan klara sig själv i ökad utsträckning? Upplever den äldre och den med funktionsnedsättning en känsla av sammanhang, känner de berörda tillit till egna och samhällets resurser? Vårdens och omsorgens arbetssätt och problemlösningar är en faktor som har stor betydelse för att skapa trygghet hos äldre. En bra hemtjänst som skapar trygghet bidrar till ett minskat behov av särskilt boende. Lokala traditioner kan ha stor betydelse. Vi ser en positiv utveckling med tydliga verksamhetsidéer, hög kompetens och medvetenhet hos personalen. Den snabba utvecklingen inom området välfärdsteknik öppnar nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning att leva mer självständigt. Ett samhälle som byggs med fokus på fysisk och social tillgänglighet för äldre och andra med funktionsnedsättning, minskar också behovet av särlösningar när det gäller boende och stödinsatser. Efterfrågefaktorn: Attraktiva äldreboenden med hög standard och kvalitet i populära stadsdelar skapar större efterfrågan än motsatsen. Den allmänna opinionens bild av vård och omsorgens kvalitet har också stor betydelse för hur gärna man vill nyttja den offentliga omsorgen. Olika generationer har olika vana att efterfråga välfärdstjänster och olika förväntningar på samhällets insatser. Det handlar också om priset som den enskilde måste betala för ett lämpligt boende på äldre dagar. Behovsfaktorn: Behoven påverkas främst av hur många äldre äldre som finns i befolkningen (se Bilaga 2) och hur de äldres hälsa ser ut, t ex förekomst av demenssjukdom. Folkhälsoarbete kan minska ohälsan. Vi kommer att få många fler äldre äldre efter 2020, och många lever längre. Omsorgsförvaltningen

51 Lokalförsörjningsplan Utbildningsförvaltningen Sidan 1

52 Grundläggande begreppsförklaringar Bruksarea (BRA) Den yta som finns inom en byggnads ytterväggar. Bruttoarea (BTA) En byggnads totala yta inkl. ytterväggar. Enskild förskola eller fritidshem Förskola eller fritidshem som är bidragsfinansierad av kommunen och drivs av annan huvudman, t ex ekonomisk förening, församling eller aktiebolag. Beslut om rätt till bidrag ges av Utbildningsnämnden. Familjecentrum har till uppdrag att arbeta förebyggande i Trollhättan med barn 0 7 år och deras föräldrar. Fritidshem Pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldern 6 12 år vars vårdnadshavare arbetar eller studerar. Fristående skola Undervisning med annan huvudman än kommunen. Tillstånd ges av Skolverket och verksamheten är bidragsfinansierad av kommunen. Jfr enskild förskola. Förskola Pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldern 1 5 år vars föräldrar arbetar eller studerar. Förskolan omfattar även barn till arbetslösa och föräldralediga. Alla barn erbjuds dessutom avgiftsfri förskola 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller tre år (allmän förskola). Förskoleklass Pedagogisk verksamhet för barn från och med höstterminen det år de fyller sex. Kommunen är skyldig att erbjuda alla 6-åringar plats i förskoleklassen och denna ska omfatta minst 525 timmar per år. Förskoleverksamhet Samlingsbegrepp som innefattar förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Hyreskostnad Består för egna lokaler av såväl kapital- som driftkostnader. För förhyrda lokaler anges enbart driftkostnader (=hyra) eftersom kommunen då inte har någon kapitalkostnad. Inskrivningsgrad Den andel barn av samtliga barn i en åldersgrupp som är inskrivna i förskoleverksamhet resp. skolbarnomsorg. Kommunal pedagogisk omsorg Förskoleverksamhet hos kommunalt anställd dagbarnvårdare som i eget hem tar emot inskrivna barn i åldern 1 12 år. Pedagogisk omsorg En alternativ verksamhet till förskola och fritidshem. Skolbarnomsorg Samlingsbegrepp för omsorg i anslutning till skoldagen samt under lovdagar och ferier för elever 6 12 år. Verksamheten bedrivs i form av fritidshem eller annan pedagogisk omsorg. Skolupptagningsområde Geografiskt område från vilket elever hänvisas till en viss skola. Särskild undervisningsgrupp Stödinsats som ges i annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör. Särskola Skolform för barn och ungdomar med särskilda behov av anpassad undervisning. Särskolans träningsskola Inriktning inom grundsärskolan för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Särskilt anpassade och utrustade lokaler krävs. Öppen förskola En pedagogisk verksamhet för hemmavarande vårdnadshavare och dagbarnvårdare att tillsammans med personalen utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barn i åldern 1 5 år. Ingen inskrivning. Sidan 2

53 Inledning I arbetet med planering för lokaler för förskola och grundskola är det viktigt att fokusera på verksamheternas behov av ändamålsenliga lokaler för att främja barn och ungas behov av lärande och omsorg. En lokalförsörjningsplan tas fram för att belysa och ge ett underlag för framtida behov och förändringar. Lokalerna är en resurs i arbetet men också en stor kostnadspost, varvid det är av stor vikt att lokalerna används, både över tid och ur ett verksamhetsperspektiv, så effektivt som möjligt. Därför är det viktigt med en långsiktig planering både avseende behov av lokaler och underhåll. Det sker i samarbete med Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB, AB Eidar Trollhättans bostadsbolag och övriga förvaltningar inom Trollhättans Stad. Trollhättans Stads befolkningsprognos, framtagen av Kommunstyrelsens förvaltning Kontoret för Tillväxt och Utveckling (nedan benämnd befolkningsprognosen), ligger till grund för lokalförsörjningsplaneringen och dess lokalrevision, som sträcker sig under perioden I lokalrevisionen/lokalförsörjningsplanen för Utbildningsförvaltningen beskrivs behovet av lokaler för den angivna perioden ur ett strategiskt långsiktigt perspektiv. Planen revideras årligen i samband med budgetprocessen, vilket innebär att projekt kan komma att omprövas, tillkomma eller flyttas mellan år om nu givna förutsättningar ändras. Utgångsläget i lokalförsörjningsplanen och dess behovsanalys är nuvarande organisation kopplat till befolkningsprognosens utveckling samt övriga kända förutsättningar som exempelvis status på vissa befintliga byggnader. I viss mån tas även hänsyn till bostadsprojekt som sträcker sig utanför den beskrivna perioden, men som är av sådan art att de bedöms ha en kraftig inverkan på Utbildningsförvaltningens långsiktiga behov. Sidan 3

54 Sammanfattning Utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg, Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola, Skolformsövergripande verksamhet samt Gemensam administration. Inom dessa verksamhetsområden pågår ett antal lokalprojekt i enlighet med Trollhättans stads lokalförsörjningsprocess. Detta till följd av ökat behov inom både förskola och grundskola samt fastigheters behov av underhåll och renovering. Pågående lokalprojekt: Objekt Förskola Gulsparven (fyra avdelningar) Förskola Upphärad (fyra avdelningar) Sylteskolan (ca 1000 elever samt bibliotek, fritidsgård och idrottshall) Förskola Vällingklockan (åtta avdelningar inklusive dygnet-runt verksamhet) Förskola Norra Innovatum (sex avdelningar) Slättbergsskolan (JK-huset på Magnus Åbergs gymnasiet) Lextorpsskolan om- och tillbyggnation Förskolan Äventyret (fd Karlstorpsskolan) - ombyggnation (två avdelningar) Förskolan Toppluvan om- och tillbyggnation (fyra avdelningar) Förskola/skola Velanda - om- och nybyggnation Status Genomförande/byggnation pågår. Preliminär inflyttning januari Genomförande/byggnation pågår. Preliminär inflyttning januari Idrottshall klar i maj Genomförande/byggnation av skollokaler pågår. Inflyttning skollokaler sommaren 2020, bibliotek och fritidsgård Projektering/upphandling pågår. Preliminär inflyttning etapp 1 (4 avdelningar) vinter 2019/2020 och etapp 2 (fyra avdelningar) höst Projektering/upphandling pågår. Preliminär inflyttning sommaren Projektering/upphandling pågår. Preliminär inflyttning hösten Lokalplanering pågår. Preliminär inflyttning hösten 2019 respektive hösten Lokalplanering pågår. Lokalplanering pågår. Förstudie pågår. Sidan 4

55 Förskola Skogshöjden Förskolan Maskrosen - om- och tillbyggnation Upphärads skola Förskola Hjulkvarnelund Förstudie pågår. Förstudie pågår. Förstudie begärd. Förstudie begärd. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Utifrån befolkningsprognosen, där hänsyn tagits till bland annat ökat bostadsbyggande och inflyttningar, ser Utbildningsförvaltningen ett fortsatt behov av att utöka antalet platser inom såväl förskola som grundskola. Dessutom är flera av stadens nuvarande förskolor i behov av omfattande renovering alternativt nybyggnation, varför det bör tas höjd även för att ersätta dessa. Under ett antal år då elevtalen var lägre ställdes delar av skollokaler om till förskola. Då behovet av grundskoleplatser nu ökar markant igen behövs återigen ett stort antal av lokalerna för grundskola. Ett ökat elevtal medför, förutom behov av fler undervisningslokaler, även större utrymmen för personal. Ökade krav på arbetsmiljö och krav på större ytor för personalutrymmen såsom personalrum, vilrum/pausrum, arbetsrum och mötesrum gör att Utbildningsförvaltningen ser en tydlig trend och ett ökat behov av större tomter med mer byggbar yta för att inte barnens verksamhetsytor skall tvingas minska i motsvarande mån som personalutrymmena ökar. Utbildningsförvaltningen strävar efter att ha en strategiskt långsiktig plan att på sikt ersätta nu befintliga förskolelokaler i behov av nybyggnation, att slå samman små ej pedagogiskt effektiva samt ekonomiskt lönsamma enheter samt samtidigt planera för den prognosticerade befolkningsökningen. Beträffande förskolebehovet görs bedömningen, utifrån uppgifter hämtade ur nuvarande befolkningsprognos (se nedan) en uppskattning om ett ökat behov av motsvarande fyra till sex nybyggda förskoleavdelningar om året. Beroende på vilket takt nu befintliga, men ur ett arbetsmiljö-, energiförbruknings- och byggnadstekniskt perspektiv uttjänta lokaler, kommer att ersättas, kan denna siffra behöva justeras uppåt. Skall fokus öka på att utifrån ett ekonomiskt lönsamhets- och verksamhetsperspektiv slå ihop småavdelningar och ersätta dessa med större enheter behöver i sin tur investeringstaktentakten ökas ytterligare. Pågående lokalprojekt täcker till viss del behovet för de närmast kommande åren men i samband med bostadsbyggande i nya ännu ej detaljplanerade områden, måste Utbildningsförvaltningen vara med och bevaka sina intressen samt verka för att förvaltningen i planprocessen erhåller tillräckligt stora tomter. Nu aktuella områden där detta är särskilt viktigt är i de nu pågående detaljplanerna för Vårvik respektive Sidan 5

56 Hjulkvarnelund. På sikt kommer även fokus behöva läggas på bland annat Lärketorpet. Nulägesbeskrivning Utbildningsförvaltningen är indelad i fyra geografiska planeringsområden; Centrala, Södra, Västra och Östra. Inom dessa finns i nuläget 52 kommunala förskolor och 19 grundskolor. Merparten förhyrs av kommunens fastighetsbolag Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB respektive AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag. Av förskolorna har, för tillfället, sex stycken fortfarande sin verksamhet förlagd i skollokaler. Förskolan Akvarellen på Lyrfågelskolan, Förskolan Draken på Upphärads skola, Förskolan Fölet på Frälsegårdsskolan, Förskolan Kaprifolen på Skoftebyskolan och Förskolan Björnen på Björndalsskolan. Dessutom finns både Förskolan Mioäpplet och Hälltorpsskolan i samma lokaler på Hälltorp. Det finns åtta personer anställda inom kommunal pedagogisk omsorg. Av grundskolorna har åtta skolor verksamhet från förskoleklass upp till årskurs 9 (det vill säga har högstadieenheter). Övriga har som mest upp till årskurs 6. Fritidshem finns i samtliga låg- och mellanstadieskolor. Grundsärskola bedrivs i enheten Grundsärskolan Trollhättans stad, vilken har sin placering i Sylteskolan. Särskilda undervisningsgrupper finns på Håjums Gård, Lillegårdsskolan och Björndalsskolan. Några skolor har så kallade spår/profiler med särskild inriktning och har därmed naturligt hela Trollhättan som upptagningsområde. Paradisskolan har engelskspråkigt spår, Lyrfågelskolan har fotbollsklasser och Hjortmosseskolan har musikprofil. Området för elevstöd och modersmål har lokaler i kvarteret Elefanten. Familjecentrum, inklusive öppen förskola, har sin verksamhet förlagd i anslutning till förskolan Äventyret. Nyckeltalsredovisning Uppgifter om lokaler förhyrda av Utbildningsförvaltningen finns sammanställda i bilaga 1 och 2. Uppgifterna om hyreskostnad är angivna för En större inventering och justering av lokalytor per verksamhet på respektive etablering kommer att ske under hösten 2018, varvid ytangivelserna i förevarande dokument dock är de samma som för Sidan 6

57 Prognos och kostnadsutveckling Befolkningsprognosen framtagen av kommunstyrelsens förvaltning, Kontoret för Tillväxt och Utveckling visar på en ökning av antalet barn i åldern 1 15 år. Nedan visas diagram över förväntad volymökning. Med ökningen av antalet invånare ökar också behovet av förskola och grundskola. I december 2017 redovisades i Trollhättans kommun barn i åldern 1-5 år och barn i åldern 6-15 år. År 2023 beräknas åldersgruppen 1-5 år ha ökat med 607 barn och barn i åldersgruppen 6-15 år med 519 barn. Den största ökningen sker, för båda åldersgrupperingarna, i centrala området. Detta främst på grund av att det här planeras nybyggnationer av bostäder utifrån uppdraget att förtäta staden. En större ökning kan även skönjas i södra området gällande 1-5 åringarna, medan åringarna ligger mer stabilt. Gällande västra området är ökningen liten i åldersgruppen 1-5 år medan 6-15 åringarna ligger mer stabilt med enbart en marginell ökning. Även på östra området kan det uttydas en marginell ökning av 1-5 åringar, men en minskning avseende 6-15 åringarna. Grovt sett är ökningen av barn i åldersgruppen 1-5 år, jämnt fördelad över staden, cirka 100 barn om året, vilket i sin tur genererat ett behov av uppskattningsvis fyra till sex nya förskoleavdelningar om året. Utfall Utfall Utfall Utfall Ålder år år Sidan 7

58 Hur många barn som föds är svårt att prognostisera, antal födda i kommunen följs dock regelbundet för att se förändringar. Inskrivningsgrad och vistelsetid är faktorer som påverkar behovet av förskola och dessa faktorer varierar inom olika bostadsområden i Trollhättan. Storleken på barngrupper påverkar även hur många förskoleplatser som behövs. Beräknat förskole- och grundskolebehov totalt Trollhättans Stad, se bilaga 3 och 4. Centrala området I Centrala planeringsområdet ingår Hjortmossen, Karlstorp, Kronogården och Frälsegården. Här beräknas antalet barn boende i området i åldern 1 5 år öka med 217 barn under perioden Ökningen antas till största delen ske på Hjortmossen. Motsvarande ökning i åldersgruppen 6 15 åringar är 370 barn. Befolkningsprognos Centrala planeringsområdet Utfall Utfall Ålder år år Utöver den enligt befolkningsprognosen prognostiserade befolkningsökningen i den aktuella åldersgruppen finns ytterligare ett antal aspekter att ta hänsyn till gällande förskolesituationen i centrala staden. Med tanke på att två av de nuvarande förskolorna, Skogsbacken och Kopparholmen (totalt sex avdelningar), är i omfattande behov av renovering alternativt nybyggnation bör det även tas höjd för att ersätta dessa. Förskolorna Blåklinten och Ekorren med enbart en avdelning vardera, som dessutom är inhyrda etableringar, är inte ekonomiskt försvarbara och bör på sikt ersättas. Slutligen bör också tas hänsyn till att förskolan Hörngatan (fyra avdelningar) enbart är en modullösning med tidsbegränsat bygglov fram till 2021, varvid en mer långsiktig lösning likaså måste inbegripa denna förskola. Sammantaget finns således ett stort framtida lokalbehov av nya förskoleavdelningar i centrala staden de närmst kommande åren. Ett antal avdelningar för att ta höjd för prognostiserad befolkningsökning och ytterligare ett antal avdelningar som bör ersätta nu befintliga avdelningar i sämre skick. Oaktat utfallet av befolkningsprognosen bör det de närmast kommande åren således fokuseras på att lösa förskolesituationen i centrala staden i syfte att höja kvalitén på såväl lokaler som tillhörande utemiljöer samt i möjligaste mån effektivisera verksamheten både utifrån ett ekonomiskt och ett pedagogiskt perspektiv. Ett steg i att trygga behovet av förskoleplatser i centrala staden är byggnationen av förskolan Stämporten, med fyra avdelningar, på Hjortmossen. Den samma är klar och tas i bruk under sommaren Byggnationen av den nya förskolan Vällingklockan med åtta avdelningar, inklusive dygnet runt verksamhet, startar igång under hösten Byggnationen är uppdelad i två etapper av vilka etapp 1 (fyra avdelningar) beräknas stå klar under vintern 2019/2020 och etapp 2 (fyra avdelningar) stå klar under hösten Under byggnationen nyttjas tillfälligt lokaler på Kronans fritids respektive lokaler på Lantmannavägen 18. När den nya Vällingklockan står klar finns möjlighet att flytta Sidan 8

59 förskolan Fölet, som i dag har verksamhet i Frälsegårdsskolan, till nya förskolan Vällingklockan. Detta möjliggör i sin tur fler grundskoleplatser. Då Hjortmosseskolan under flera år haft en kraftig ökning av antal elever har lokaler på Magnus Åbergs gymnasiet (MÅG) sedan höstterminen 2017 ställts i ordning till grundskola för äldre elever i årskurs 8-9. Planen är att från och med höstterminen 2018 även frigöra plats för Hjortmosseskolans elever i årskurs 7. En slutlig anpassning av lokalerna i GIH-huset samt uppförandet av tre allmänna salar i M-huset på Magnus Åbergs gymnasiet, är nu därför igång Projektering pågår även för att renovera JK-huset, när måleriprogrammet lämnar lokalerna under hösten På sikt kommer grundskoleverksamheten även att, tillsammans med Kunskapsförbundet Väst, samutnyttja undervisningslokalerna i A- huset. Genomförs detta erhålls en långsiktig lösning för grundskoleeleverna i centrala staden, där Hjortmosseskolan blir en skola för årskurs F-6 och de i iordningsställda grundskolelokalerna på Magnus Åbergs gymnasiet, som från och med höstterminen 2018 kommer att bli en egen skolenhet med namnet Slättbergsskolan, bli en skola för årskurs 7-9. Samtidigt lokalplaneras de lokaler på Karlstorpsskolan, som tidigare nyttjades till grundskoleverksamhet, i syfte att anpassa lokalerna för en utökad förskoleverksamhet inom ramen för förskolan Äventyrets verksamhet. Denna förändring skulle generera ytterligare två avdelningar på förskolan Äventyret, som idag omfattar fyra större relativt nyrenoverade avdelningar och en nyanlagd och till förskoleverksamhet anpassad utemiljö. I anslutning till förskolan Äventyret kommer i dagsläget även fortsättningsvis Familjecentrum bedriva sin verksamhet. För att täcka behovet av nya, alternativt ersätta, förskoleplatser inom centrala staden pågår även en förstudie gällande förskolan Maskrosen. Fastigheten där förskolan idag är belägen är till ytan stor och skulle, rätt placerad och planerad, om möjligt kunna inrymma ytterligare två till fyra avdelningar. Ur ett längre strategiskt perspektiv finns även två ytterligare alternativa geografiska platser där nya förskolor skulle kunna uppföras. Den första föreslagna lösningen, kvarteret Antilopen, är ett fortfarande ej detaljplanerat område öster om Erik Carlssons rondell, vilket gränsar till fastigheten Barnskötaren 2 (Förskolan Skogsbacken). Området håller för närvarande på att detaljplaneras till förmån för bostäder och förskola. Diskussioner pågår med Samhällsbyggnadsförvaltningen angående den tilltänkta förskoletomtens storlek och placering. Utgångspunkten är dock från Utbildningsförvaltningens sida en förskola om sex till åtta avdelningar. Diskussioner pågår även om huruvida den på området befintliga byggnaden Hjortmossens sjukhem är lämplig att byggas om och nyttjas inom ramen för förskoleverksamhet. Ett flertal punkter kvarstår att utreda och en färdig lokal är, förutsatt att alla nödvändiga beslut fattas, realistisk att tas i bruk först om cirka tre till fyra år. Den andra föreslagna lösningen är att ta delar av den idag icke detaljplanerade markytan på Dahlöfs mosse i anspråk till förmån för byggnation av en ny förskola om sex till åtta avdelningar. Eventuellt skulle en sådan byggnation kunna samlokaliseras med andra kommunala verksamheter, förslagsvis inom Omsorgsförvaltningen, i syfte att erhålla synergieffekter avseende exempelvis kök, städ, vaktmästartjänster med Sidan 9

60 mera. Diskussioner pågår även här med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Liksom med alternativet Kvarteret Antilopen kvarstår en rad punkter att utreda och en inflyttningsklar lokal torde först kunna tas i bruk om cirka tre till fyra år. För att säkerställa lokalbehovet fram tills att mer permanenta och långsiktiga lösningar finns tillgängliga finns även ett fortsatt behov av de tillfälliga lokalerna i förskolan Hörngatan. Här måste en ansökan om förlängning av det nu tidsbegränsade bygglovet göras. Utredas närmare bör även huruvida förskolorna Ekorren och Blåklinten även fortsättningsvis kommer att behöva tas i anspråk tills nya permanenta lösningar finns tillgängliga eller om de är möjliga att säga upp redan nu. Om befolkningen i centrala staden ökar mer eller i en snabbare takt än nu gällande befolkningsprognos ger för handen kan ytterligare temporära lösningar behöva nyttjas. En alternativ placering för en sådan tillfällig etablering i form av modullösningar, likt förskolan Hörngatan, är fastigheten Malgön 2 i anslutning till Högskolan Väst och Polhemshallen. Södra området I Södra planeringsområdet ingår Lextorp, Sylte, Skoftebyn, Velanda, Sjuntorp och Upphärad. Här beräknas antalet barn boende i området i åldern 1 5 år öka med 226 barn under perioden Motsvarande ökning för barn i åldern 6 15 år är 182 barn. En ökning kan utläsas i samtliga områden, men de mest markanta är i Skoftebyn, Lextorp och Velanda. Befolkningsprognos Södra planeringsområdet Utfall Utfall Ålder år år Byggnation av nya Sylteskolan pågår, en ny skola för cirka tusen elever. Arbetet leds av Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB. Tillsammans med Kultur och Fritidsförvaltningen planeras för grundskola F-9, fritidshem, grundsärskola, bibliotek, idrottshall, café och fritidsgård. Byggnationen sker i etapper. Idrottshallen är klar och invigdes i maj Den nya skolan beräknas stå klar till terminsstarten hösten år 2020, samt bibliotek och fritidsgård år I Upphärad pågår byggnationen av en ny förskola med motsvarande fyra avdelningar. Förskolan planeras vara klar för inflyttning i början av 2019 och då flyttar verksamheterna i förskolan Lindåsen respektive förskolan Draken, placerad på Upphärads skola, in i den nya förskolan. På så sätt frigörs också ett antal grundskoleplatser i Upphärads skola. En förstudie är även begärd gällande just Upphärads skola, där hänsyn även behöver tas till samplanering av energibesparingsåtgärder planerade av Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB. En projektering gällande ny förskola om sex avdelningar på Norra Innovatum pågår. Preliminär inflyttning är beräknad till sommaren När den aktuella förskolan står klar planeras förskolan Kaprifolen om två avdelningar, som i dag har sin verksamhet i Skoftebyskolan, flytta in i lokalerna varmed lokaler för fler grundskoleplatser på Skoftebyskolan frigörs. Sidan 10

61 En lokalplanering pågår för en om- och tillbyggnation av Lextorpsskolan, en byggnation som samplaneras med energibesparingsåtgärder påtalade av fastighetsägaren Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB. Lokalplanering kommer under hösten 2018 även att starta upp gällande såväl förskola som grundskola i Velanda. Både förskolor och skolan är redan idag trångbodda och Utbildningsförvaltningen hyr in externa lokaler i Missionskyrkan för att täcka förskolebehovet. Därtill kommer befolkningen, enligt befolkningsprognos 2018, att öka markant på grund av den planerade bostadsbyggnationen i området, varför även trycket på en utökning av antalet förskole- och grundskoleplatser ser ut att öka ytterligare inom kort. Arbetet bör samplaneras med de energibesparingsåtgärder som Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB planerar att genomföra. När det planerade bostadsområdet Alingsåker bebyggs kommer det att generera ett ökat tryck på förskoleplatser i södra området. Idag pågår diskussioner med Samhällsbyggnadsförvaltningen om en detaljplaneändring i syfte att erhålla en tillräckligt stor tomt för byggnation av en ny förskola om sex till åtta avdelningar i anslutning till det nya bostadsområdet. Andra lösningar som diskuterats är en eventuell utbyggnad av förskolan Myggan. För att säkerställa ett eventuellt behov av förskoleplatser på kortare sikt utreds även möjligheten att under perioder nyttja vakanta lokaler i den då nybyggda Sylteskolan och på så sätt skapa en flexibel användning av de tilltänkta grundskolelokalerna. Västra området Västra planeringsområdet består av Björndalen, Paradiset, Skogshöjden, Strömslund och Hälltorp. Här beräknas antalet barn boende i området i åldern 1 5 år öka med 89 barn under perioden Ökningen antas till största delen ske i samband med nu pågående bostadsbyggnationer på Hälltorp samt det planerade nya området Galaxen. Motsvarande ökning i åldersgruppen 6 15 åringar är 72 barn. Befolkningsprognosen indikerar att ökningen är centrerad till Hälltorp, Strömslund och i viss mån Björndalen. Paradiset ligger relativt stabilt med en liten marginell ökning medan behovet i Skogshöjden i sin tur ser ut att minska. Den stora ökningen i området kommer i Paradiset först runt 2023 och framåt, detta i som ett led i den planerade bostadsbyggnationen i nya stadsdelen Vårvik. Befolkningsprognos Västra planeringsområdet Utfall Utfall Ålder år år I Hälltorp färdigställdes hösten 2017 förskolan Mioäpplet i kombination med grundskolan Hälltorpskolan för totalt 150 barn och elever. Byggnaden är flexibelt byggd för möjlighet till en relativt enkel omställning mellan de olika verksamheterna. Den samma kommer dock inte att räcka för det kommande prognosticerade behovet av förskole- och grundskoleplatser i samband med den fortsatta bostadsbyggnationen på Hälltorp. Alternativa lösningar i Hälltorp och Strömslund har under längre tid diskuterats med Förvaltningschefens ledningsgrupp, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB. Den lösning samtliga parter förordar är nu en utökad byggnation på en redan befintlig förskolefastighet. För närvarande pågår Sidan 11

62 därför en lokalplanering för utbyggnad av den befintliga förskolan Toppluvan i Strömslund. Utbildningsförvaltningen har i redovisad förstudie konstaterat att det finns behov av ytterligare utbyggnad för förskoleverksamhet med motsvarande fyra avdelningar. Beträffande grundskolesituationen i Strömslund har det, utöver ett generellt renoveringsbehov, påtalats behov av bland annat fler grupprum, konferensrum, en större samlingslokal samt utökade uppehållsytor för elever under raster. En bidragande orsak till problematiken har konstaterats vara att Strömslundsskolan idag har ett elevtal som överskrider det lokalerna är dimensionerade för. Fastigheten Höder 7, på vilken Strömslundsskolan är belägen, medger inte någon utbyggnad, all eventuell ombyggnation måste sålunda ske inom befintlig byggnad. För att komma till rätta med problemen behöver Utbildningsförvaltningen i ett första steg presentera ett sätt att trappa ner intagningen samtidigt som det parallellt kan utföras ombyggnationer i syfte att tillskapa bättre och mer ändamålsenliga utrymmen för såväl elever som personal. Organisatoriska förutsättningar som möjliggör ett större samarbete angående elevströmningar mellan Strömslundsskolan och Paradisskolan samt övriga staden och närliggande kommuner kan också behöva utformas. Strömslundsskolan har idag ett sextiotal barn inskrivna från andra kommuner. En förstudie gällande förskolesituationen i Skogshöjden har presenterats. Då nuvarande befolkningsprognos ger vid handen att behovet av förskoleplatser inom de närmast kommande åren ser ut att minska i området föreslås dock att en nybyggnation av förskola avvaktas. Beroende på hur omfattande bostadsbyggnationen blir i det planerade området Lärketorpet kan dock förskolesituationen i Skogshöjden behöva utredas igen vid ett något senare tillfälle. När nya planerade bostadsområden, såsom Galaxen och Vårvik, byggs i västra området kommer tomter för såväl förskola och grundskola att behövas. Från och med 2023 och framåt kan en i befolkningsprognosen markant ökning av antalet barn i de aktuella åldrarna konstateras. Senast i samband med detta arbete bör även planeras för ersättande av förskolan Västanvinden, om två avdelningar, samt förskolan Björnen om 1,5 avdelning, vilken den sistnämnda idag är placerad på Björndalsskolan. På så sätt frigörs ytterligare yta för grundskola. Östra området I Östra planeringsområdet ingår Stavre, Lyrfågel, Åsaka och Norra Björke. Här beräknas antalet barn boende i området i åldern 1 5 år öka med 75 barn under perioden Ökningen tycks till största delen ske i Stavre och Lyrfågel. Antalet barn i åldern 6 15 år prognosticeras däremot minska med 105 barn under samma period. Befolkningsprognos Östra planeringsområdet Utfall Utfall Ålder år år I kvarteret Gulsparven pågår för närvarande byggnation av en ny förskola med motsvarande fyra avdelningar. Arbetet leds av AB Eidar Trollhättans bostadsbolag. Inflyttning beräknas till januari I samband med färdigställandet planeras Sidan 12

63 förskolan Akvarellen, med motsvarande två avdelningar, som idag är placerad i Lyrfågelskolans lokaler, flytta in i lokalerna i Gulsparven. Därigenom kan de aktuella lokalerna långsiktigt åter nyttjas som grundskolelokaler. Arbetet med att stadsplanera den nya stadsdelen Hjulkvarnelund är i full gång. Som en del i detta utreds möjligheten till att inom området detaljplanera för en byggnation av en ny förskola om sex till åtta avdelningar. Detta för att ta höjd för den prognosticerade befolkningsökningen, med anledning av det planerade bostadsbyggandet i de nya stadsdelarna Hjulkvarnelund och Vårvik, men också för att utreda möjligheten att utveckla och samlokalisera nu befintliga förskolor inom området. Visar det sig av någon anledning omöjligt att erhålla en förskoletomt i detaljplaneområdet måste Utbildningsförvaltningen, tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen, arbeta för en alternativ placering inom det geografiska området. Förskolan Lunnen (två avdelningar) kommer med anledning av den förändrade dragningen av Kungsportsvägen och brobyggnationen mellan de planerade stadsdelarna Hjulkvarnelund och Vårvik (Knorren) inte kunna vara kvar. Utredas närmare bör även Hjulkvarns förskola (två avdelningar), som idag är placerad i lokaler på fastigheten Verkmästaren 14, ägda av Intopa AB. En förstudie är begärd i syfte att närmare undersöka och precisera behovet samt utreda vilken alternativ geografisk placering som är förmånligast ur såväl ett stadsplanerings- som ur ett verksamhetsperspektiv. Skolformsövergripande och Lednings- och stödverksamhet Utbildningsförvaltningens lokaler kan komma att behöva byggas om när utredningen är klar och beslutad avseende lokaler Stadshuset. Fristående alternativ till barnsomsorg och grundskola i kommunal regi De fristående alternativ, i form av förskola, som för närvarande verkar i staden är Fridaskolans förskola (cirka 70 barn) och Smultronets förskola ULNA (cirka 30 barn), Nya Skolan Förskolan Pettersberg och Förskolan Röllekan (cirka 150 barn) samt Montessoriskolan Förskolan Trilobiten (cirka 45 barn). Fridaskolan har aviserat att de avser att utöka sin nuvarande förskoleverksamhet under de närmast kommande åren, dock saknas för närvarande uppgift om med antal barn. Beroende på utökningens omfattning måste detta beaktas närmare i Utbildningsförvaltningens fortsatta lokalplanering. Bland pedagogisk omsorg finns ett flertal privata aktörer, vilka är Ströms Slotts Utbildning (cirka 300 barn) och Barnlyckan Ur & Skur (cirka 50 barn), Myrgången Pedagogisk omsorg (cirka 35 barn), Lorellas Trollungar (7 barn), Kickis Familjedaghem (6 barn), Annelies Solstrålar (5 barn) och EkoLek (för närvarande 0 barn). Ytterligare två aktörer, HagVidSon, vilken avser att bedriva förskola, och C-Företaget, som avser att bedriva pedagogisk omsorg, har ansökt om att starta upp verksamhet i Trollhättan. Dessa ansökningar kommer att behandlas av Utbildningsförvaltningen under hösten Sidan 13

64 Beträffande fristående grundskoleverksamhet bedrivs sådan i Trollhättans kommun av Fridaskolan (cirka 500 elever i årskurs F-9), Nya Skolan (cirka 335 elever i årskurs F- 9) samt Montessoriskolan (cirka 90 elever i årskurs F-6). Fridaskolan har även aviserat att de avser att utöka sin grundskoleverksamhet, dock saknas för närvarande uppgift om med antal barn. Beroende på utökningens omfattning måste detta självfallet beaktas närmare i Utbildningsförvaltningens fortsatta lokalplanering. Utöver befintliga fristående alternativ finns för närvarande även två ansökningar hos Skolinspektionen om nyetablering av fristående grundskolor i Trollhättan. Kronobergs skola AB har ansökt om godkännande som huvudman för nyetablering av en fristående grundskola, inklusive fritidshem, vid Nordic International School Trollhättan från och med läsåret 2019/2020. Vid fullt utbyggd verksamhet, läsåret 2023/2024, beräknas skolan ha 480 elever i årskurs 4-9 och 30 elever i fritidshemmet. Skolan kommer ha sina lokaler på Lasarettsvägen i stadsdelen Karlstorp. Trollhättans Stad har beretts möjlighet att yttra sig över ansökan, men ärendet är ännu inte avgjort. Nya skolan bedriver i sin tur idag verksamhet i före detta Petersbergsskolan. Under höstterminen 2019 avser den samma även att starta upp ny verksamhet, för årskurs F-6 omfattande cirka 175 elever, i den före detta Egna Hemskolan på fastigheten Verkmästaren 14 i Trollhättan. Trollhättans stad har beretts möjlighet att yttra sig över ansökan, men ärendet är ännu inte avgjort. Sammantaget är utvecklingen tydlig, fler och fler konkurrerande fristående alternativ till de kommunala barnomsorgs- och grundskoleverksamheterna etablerar sig i Trollhättan, vilket ständigt måste bevakas och beaktas i samband med den strategiska lokalplaneringen för såväl förskole- som grundskolelokaler. Övriga påverkansfaktorer Utöver den volymökning som är en följd av konstaterad befolkningsökning finns även ett antal faktorer som kan påverka det ekonomiska utgångsläget och därigenom Utbildningsförvaltningens verksamhet och budget. Vissa av dessa är svårare att förutspå, varför de ibland inte är möjliga att avisera för i den årligen upprättade Måloch resursplanen. Nya lag- och myndighetsföreskrifter Myndigheter och andra kan, till följd av gällande eller framtida lagstiftning, komma med krav på åtgärder i de lokaler som idag förhyrs för förskole- och grundskoleverksamhet. Utbildningsförvaltningen måste noga bevaka och vara uppmärksam på nya lag- och myndighetskrav som ställs på förvaltningen såsom verksamhetsutövare. De åligger enligt hyresavtal vanligtvis hyresgästen att på eget ansvar och på egen bekostnad svara för de åtgärder som myndighet, domstol eller försäkringsbolag kan komma att kräva för lokalernas nyttjande för avsedd användning. Uppkommer nya krav hanteras och bekostas de således av verksamheten. Barnomsorgskön Barnomsorgskön är en viktig indikation, som visar på nya trender och mönster i vårdnadshavares val av barnomsorgsplats. För närvarande har flera förskolor vakanta Sidan 14

65 platser och några avdelningar har under våren 2018 tillfälligt stängts ner. Barnomsorgskön visar dock enbart en ögonblicksbild och påverkas av flera faktorer såsom exempelvis nuvarande tillämpningsregler, tidpunkt på året och vårdnadshavares sökmönster. Situationen kan se annorlunda ut till hösten, då många vårdnadshavare traditionellt söker barnomsorgsplats. Kön bör självfallet bevakas kontinuerligt, hänsyn måste emellertid tas till att den enbart visar det aktuella läget ur ett kortare perspektiv. Fastighetsägarnas underhåll och energibesparingsåtgärder Det kommer under kommande år behöva genomföras relativt omfattande åtgärder, vilka syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ändamålsenligheten i lokalerna. Hit hör exempelvis tekniska investeringar i ny ventilation på ett antal förskolor och skolor. Andra områden som lyfts fram är byte av allmänbelysning (till såväl bättre som mer energisnåla), ljudabsorbenter, byte av golv samt utbyte av gamla och energikrävande vitvaror. Det finns således ett behov av att staden avsätter medel för underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter. Något som ytterligare har lyfts fram är behovet av en långsiktig plan för förbättring av förskolornas respektive utemiljöer. En inventering och prioriteringslista har gjorts på förskolor ägda av såväl Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB som AB Eidar Trollhättans bostadsbolag. Medel måste dock avsättas för genomförandet av en successiv upprustning av de mest prioriterade utomhusmiljöerna. Utöver de projekt som anges i avsnitten ovan och som är en del av pågående omoch/eller tillbyggnationer, planerar Kraftstaden fastigheter AB Trollhättan för att under de närmst kommande åren, genomföra energibesparingsåtgärder i Åsaka skola samt förskolorna Lillegården, Kvarnen och Citronfjärilen. Bilagor 1 Lokalförteckning förskolor 2 Lokalförteckning grundskolor 3 Planerat förskolebehov Totalt Trollhättans Stad 4 Planerat grundskolebehov Totalt i Trollhättans Stad Trollhättan Ove Johansson Tf. Förvaltningschef Maria Ljungberg Planerare/utvecklare Sidan 15

66 Lokalförteckning förskolor /JL Bilaga 1 Förskola Fastighets- Fastighets- Antal av- Antal BRA yta BRA Hyra 2017 Hyra/kvm beteckning ägare delningar platser enl kontrakt Centrala området D5*16 F5/E5 Blåklinten Jordsten 6 Trollhättans Missionsförsamling , Ekorren Grevsågen 2 HSB Brf Grevsågen , yta/plats Fölet/Frälsegårdsskolan Spiltan 4 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB 1, ,4 Se Frälsegårdsskolan Hörngatan Folkskolan 1 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Kopparholmen Kopparholmen 8 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Maskrosen Kuratorn 4 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Skogsbacken Barnsköterskan 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Stallet Spiltan 4 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Tistelstången Tistelstången 1 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Vällingklockan Vällingklockan 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Äventyret/Karlstorpsskolan Kallan 13 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB ,6 Se Karlstorpsskolan Stämporten Stämporten 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB Södra området Blåvingen Blåvingen 4 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Citronfjärilen Citronfjärilen 297 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Ejdern Fors 2:211 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Forsen Fors 3:126 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Husaren Husaren 6 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Kaprifolen/Skoftebyskolan Skoftebyn 1:5 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB ,2 Se Skoftebyskolan Kärrviolen Kärrviolen 9 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Lindåsen Fönstersmygen 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Myggan Sylte 4:3 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Myrtuvan Sylte 4:8 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Skinnemo Skinnmo 1:163 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Skinnemo Skinnmo 1:121 Velanda Missionsförsamling , Stommen Fors1:47 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag Draken/Upphärads skola Ingelsängen 1:167 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB ,9 Se Upphärads skola Vindan Kv Vindan 1+3 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Vitsippan Skoftebyn 1:13 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Västra området Björnen/Björndalsskolan/NovaNova 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag 1, ,5 Se Björndalsskolan Mioäpplet Mioäpplet 1 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB kr/år enl kontr Kometen Kometen 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag ,

67 Kritan Kritan 4 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Kvarnen Strömslund 1:7 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Källtorpsbacken Källtorpsbacken 1 Hemsö Skolfastigheter AB , Lyckan Källstorp 5:1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Solstrålen Solstrålen 6-8 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Stridsbergsgården Stennäset 3 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Toppluvan Toppluvan 1 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Tornet Skogshöjden 1:7 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Västanvinden Alunskiffern 3 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Östra lområdet Akvarellen/Lyrfågelskolan Lyrfågeln 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB ,8 Se Lyrfågelskolan Hjulkvarn Verkmästaren 14 Balders fastigheter AB , Lillegården Sandhem 3:3 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Lodet Lodet 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Lunnen Stallbacka 4:3 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Mätbandet Mätbandet 6 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Skogslyckan/Norra Björke skovä Björke 1:22 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB ,6 Se Norra Björke Skola Simsnäppan Simsnäppan 8 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Solgården Åsaka 8:43 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Soluret Soluret 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Storken Storken 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag , Sädesärlan Sädesärlan 55 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Örtagården Stjärtmesen 12 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag ,

68 Lokalförteckning grundskolor /JL Bilaga 2 Skola Fastighets- Fastighets- Antal elever BRA yta BRA Bedömd pedagogisk Hyra 2017 Hyra/kvm beteckning ägare vt 2018 enl kontrakt yta/elev maxkapacitet tkr/år enl kontr Centrala området Frälsegårdsskolan Spiltan 4 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , fsk 1,5 avd alt ca 240 elever BRA 2693 kvm varav fsk 225 kvm Frälsegårdsskolan idrott Spiltan 4 Hyrs av KFF Hjortmosseskolan F-6 Hammarsmedjan 1 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Hjortmosseskolan idrott Hammarsmedjan 1 Hyrs av KFF Kraftstaden fastigheter 166 Trollhättan AB Slättbergsskolan 7-9 Laboratorn 2 Hjortmosseskolan Polhem idrott Önan 1 Hyrs av KFF Karlstorpsskolan Kallan 13 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB ,8 60+fsk 100+fam centr alt ca 200 elever BRA 2478 kvm varav fsk 1754 kvm, fam centr 263, F Karlstorpsskolan idrott Kallan 13 Hyrs av KFF Kronan Harven , BRA 6934 kvm inkl kulturhus, 1219 Hyrs av KFF kvm. Ytfördelning ska revideras Kronan idrott Harven 2 Hyrs av KFF Södra skolområdet Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , yta/elev inkl matsal Lextorpsskolan Guldvingen 5 Lx Granngården idrott Guldvingen 1 Hyrs av KFF Lx Granngården matsal Guldvingen 1 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag Sjuntorpsskolan Rättaren 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , fsk 1,5 avd BRA 6216 kvm varav fsk 352 kvm Sjuntorpsskolan idrott Rättaren 2 Hyrs av KFF Skoftebyskolan Svärdsliljan 9 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , fsk 2 avd BRA 5656 kvm varav fsk 326 kvm Skoftebyskolan idrott Svärdsliljan 9 Hyrs av KFF Sylteskolan Sylte 4:8 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Noteringar

69 Sylteskolan idrott Sylte 4:8 Hyrs av KFF Upphärads skola Ingelsängen 1:167 Kraftstaden fastigheter , BRA 1377 kvm Trollhättan AB varav fsk 175 kvm Upphärad gymnastiksal Ingelsängen Bygdegårdsföreningen Velanda skola Ryttaren 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Velanda skola idrott Ryttaren 2 Hyrs av KFF Västra skolområdet Björndalsskolan Nova 3 AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag Dalkjusan Dalkjusan 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , fsk 1,5 avd alt 175 elever BRA 1980 kvm varav fsk 204 kvm , Hälltorpskolan Mioäpplet 1 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB Paradisskolan Källstorp 5:9 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB Skogshöjdens skola Graniten 4 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , , Skogshöjdens skola idrott Graniten 4 Hyrs av KFF Strömslundsskolan Höder 7 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Strömslundsskolan idrott Höder 7 Hyrs av KFF Torsbohallen Pa + Sö Källstorp 5:9 Hyrs av KFF Östra skolområdet Knopen Blåmesen 1:1 Trollhättans scoutkår ca Fritidshem Lyrfågelskolan Lyrfågeln 2 Kraftstaden fastigheter , BRA kvm Trollhättan AB 800+fsk40+Välkomsten 60 alt 950 elever varav fsk 346 kvm Lyrfågelskolan idrott Lyrfågeln 2 Hyrs av KFF Norra Björke skola Vä Björke 1:22 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB Fritidshem och förskola Stavreskolan Ugglan 2 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Stavreskolan idrott Ugglan 2 Hyrs av KFF

70 Åsaka skola Åsaka 8:49 Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB , Åsaka skola idrott Åsaka 8:49 Hyrs av KFF Övrigt Lillegårdsskolan Sandhem 3:3 Centralköket Håjum 4:8 Håjums Gård Plankan 2 PPR och Modersmål T-hus Elefanten Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB Kraftstaden fastigheter Trollhättan AB (1558) BRA 1558 kvm Hjo + PPR och MME

71 NY inkl grundsär

72 OBS OBS

73 Planerat förskolebehov Totalt Trollhättans Stad /JL Bilaga 3 Utifrån ett behov på 92,7 1-5 åringar % - budget 2018 sid 1 Utifrån befolkningsprognos maj Antal barn boende i Thn, enligt prognos ökning ackumulerat ökning Inskrivningsgrad 92,7% Antal barn till kommunal pedagogisk omsorg Antal barn till fristående förskola Antal barn till enskild pedagogisk omsorg Antal barn till annan kommun Antal barn från annan kommun Summa En plats = 1,00 barn (vistelsetid 32,6 h/v) Antal avd 16 platser Nuläge antal förskoleavdelningar Kommunal förskola 155 Motsvarar antal platser 2480

74

75 Planerat förskolebehov Totalt Trollhättans Stad /ML Bilaga 3 Befolkningsprognos 2018 utfall utfall sid 2 År Antal 1-5 åringar Ökning Ackumulerat Behov antal avdelningar, 16 platser (22barn) Antal avdelningar dec Utökning förskoleplatser/avdelningar Stommen (Sjuntorp) 5 avd 5,0 Röda villa, Blå huset, Garnet tot -4,5 avd -4,5 Mioäpplet (Hälltorp) 3 avd 3,0 Stämporten (Centrala) 4 avd 4,0 Blåklinten 1 avd -1,0 Gulsparven (Östra) 4 avd 4,0 Akvarellen - 2 avd -2,0 Upphärad 4 avd 4,0 Lindåsen, Draken tot -3 avd -3,0 Äventyret (centrala) 2 avd 2,0 Nya Vällingklockan (Kronogården) 8 avd 8,0 Vällingklockan -6 avd -6,0 Fölet - 1,5-1,5 Innovatum (Södra/Centrala) 6,0 Kaprifolen Skoftebyskolan -2 avd -2,0 Toppluvan (västra) 4 avd 4,0 Maskrosen centrala) 2 avd 2,0 Velanda 4,0 Missionskyrkan, Skinnemo/Husaren tot -3 avd -3,0 Alingsåker/Myggan 4,0 Hjulkvarn/Lunnen 6,0 Lunnen -2 avd Hjulkvarn/Lunnen -2 avd Vårviks gård/björndalen 6,0 Antilopen 8,0-2,0-2,0

76 Kopparholmen -3 avd Skogsbacken -3 avd -3,0-3,0 Summa 3,5 3,0 5,0 4,5 6,0 7,0 8,0 Ackumulerat 3,5 6,5 11,5 16,0 22,0 29,0 37,0 Överskott/underskott

77 Planerat grundskolebehov Totalt Trollhättans Stad /JL Bilaga 4 Befolkningsprognos 2018 utfall utfall År Antal 6-15 åringar Ökning Ackumulerat Utökning grundskoleplatser Hälltorpskolan elever grundskola + 50 barn förskola MÅG/Slättbergsskolan Flytt åk 8-9 HT-2017 och åk 7 HT-2018 Hjortmosseskolan Flytt till MÅG + Flytt från Karlstorpsskolan Karlstorpsskolan -50 Flytt till Hjortmosseskolan Lextorpskolan Om- och tillbyggnation Sylteskolan Skoftebyskolan Flytt förskola Kaprifolen till Innovatum Frälsegårdsskolan Flytt av förskolan Fölet till Vällingklockan Upphärad Flytt av förkolan Draken till nya förskolan Velanda Om/nybyggation Summa: Ackumulerat: Överskott/underskott * Fridaskolan 120 (Enbart muntliga uppgifter) * Nya Skolan Egna Hem 175 (Enligt ansökan till Skolinspektionen) * Kronobergs skola 480 (Enligt ansökan till Skolinspektionen)

78 Lokalförsörjningsplan Serviceförvaltningen Inledning Trollhättans Stad skall ha en lokalförsörjningsplan. Som underlag för detta upprättar respektive nämnd/förvaltning sin lokalförsörjningsplan och reviderar den årligen. När Trollhättans Stad 2008 bolagiserade stora delar av sitt fastighetsbestånd, lämnades delar av fastigheter kvar i stadens ägo. Här ingår diverse fastigheter som ägs och förvaltas av Serviceförvaltningens fastighetsavdelning. Serviceförvaltningen är en nystartad förvaltning, sedan 1 oktober 2017, som innefattar produktion och service samt måltid och lokalvård. Förvaltningen ligger direkt under kommunstyrelsen och har i dagsläget inte någon egen nämnd, däremot hanteras och förbereds frågor i kommunstyrelsens produktion- och serviceutskott. Kontoret för måltid och lokalvård är verksamma i 77 enheter vad gäller mat- och måltidsproduktion, medan lokalvårdsorganisationen är verksamma på något fler enheter. Samtliga kökslokaler inom Trollhättans Stad där beredning, tillagning och servering sker, ska vara ändamålsenligt utformade för aktuella moment som utförs samt att krav tillgodoses i såväl livsmedelslagstiftning som arbetsmiljölagstiftning. Kökets planlösning och produkt/personalflöden ska möjliggöra god hygienpraxis. Serviceförvaltningens ansvarsområde: Markentreprenader Grönyteskötsel Väghållning Fordon- och verkstadsmekaniskt arbete Transporttjänster Kontoret för produktion & service Förrådstjänster Fastighetsförvaltning Tryckeri och posthantering Växel- och reception Måltidsverksamhet samt måltidsproduktion Lokalvård i många av stadens lokaler Kontoret för måltid & lokalvård 1

79 Sammanfattning Serviceförvaltningens fastighetsavdelning skall erbjuda ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler åt såväl interna som externa hyresgäster. Fastighetsförvaltningen förvaltar ett brett bestånd av Kultur och fritidsförvaltningens fastigheter, samlingslokaler, Stadshuset, interna servicefastigheter, servicebyggnader, gästhamn, camping, Folkets park, föreningslokaler samt bedriver kulturminnesvård. Serviceförvaltningens kontor för måltid och lokalvård bedriver verksamhet i lokaler som i dagsläget hyrs av Utbildningsförvaltningen (UTB) och Omsorgsförvaltningen (OF). Serviceförvaltningen disponerar därmed inte lokalerna fullt ut och behöver därmed samverka med hyrande förvaltning vid renovering etc. En överblick av kökslokalerna visar att produktion och tillgänglig kapacitet vid såväl Centralkök som flertalet av både produktions- och mottagningsköken, producerar större volymer än vad de är dimensionerade för. Likaså förekommer det ineffektiva fysiska förutsättningar såsom gammal/sliten utrustning och bristande logistik som påverkar matens kvalitet såväl som arbetsmiljön för de anställda i köket. Samtliga köksenheter inom staden där livsmedelshantering sker i någon form ska följa normer i gällande livsmedelslagstiftning (EG) nr 178/2002 med förordning om livsmedelshygien i (EG) nr 852/2004 och utgå från framtagna mallar och dokument till egenkontrollprogram. Under hösten 2018 kommer en köksutredning att genomföras, där bland annat lokalernas beskaffenhet och kapacitet ska utredas för att sedan kunna besluta om hur Trollhättans Stad ska bedriva måltidsverksamheten och måltidsproduktionen i framtiden. Utredningsarbetet kommer att ske tillsammans med Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB och AB Eidar Trollhättans bostadsbolag. Vid nybyggnationer och renoveringar är numera Serviceförvaltningen representerade både från måltid och lokalvård, för att säkerställa att det blir ändamålsenliga och funktionella lokaler. De pågående och planerade lokalprojekt i staden som innefattar UTB och OF, är Serviceförvaltningen delaktiga i. Framtida lokalbehov och åtgärdsförslag Kontoret för produktion och service- fastighetsavdelningen Stadshuset I stadshuset pågår en fördjupad lokalplanering då behovet av antal arbetsplatser i stadshuset ökar. En förstudie avseende ett kontakcenter i markplan är genomförd och ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Försäkringskassan beräknas flytta ut ur Stadshuset 2020 och därmed frigörs mer yta åt stadens egna verksamheter. Grävlingen För att samla produktion och service alla avdelningar på samma ställe, påbörjades om och tillbyggnad av kontor och verkstad år Beräknad inflyttning i lokalerna sker i september

80 Folkets Park Under hösten 2018 genomförs projektering av Folkets parks lokaler. Ängens Gård - Ridanläggning Under hösten 2018, kommer en lokalplanering att starta för att tillgodose föreningens framtida behov. Servicebyggnader Torget Servicebyggnaderna på torget kommer att rivas under våren 2019 och kommer därmed utgå från kommunens fastighetsbestånd. Skoftebyns IF föreningslokal Skoftebyns IF föreningslokal kommer att rivas under hösten 2018 och därmed utgå ifrån kommunens fastighetsbestånd. Kontoret för måltid och lokalvård Vi kan tydligt se att det finns ett stort behov av köksutredningen, för att säkerställa måltidsproduktionen framöver. Då centralköket har nått sin maximala kapacitet, så byggs och projekteras det idag för tillagningskök på alla nya enheter inom skola och förskola. Det finns enheter som är för små för att ha tillagningskök, där det går att hitta andra synergieffekter i framtiden. Likaså behöver måltiden tänkas in i ett tidigt stadie när det projekteras för nya enheter för omsorgen. Centralköket har nått gränsen för sin kapacitet och lokalerna är i behov av renovering. En förstudie har genomförts och en handlingsplan har tagits fram för hantering av akuta åtgärder. Framtida lokalbehov är främst att underhålla och förbättra köken då det har varit bristfälligt underhåll under flera år. Beroende på vad köksutredningen kommer fram till ser Serviceförvaltningen behov av att i samverkan med fastighetsägarna genomföra förändring av lokaler och nyttjande av dessa samt behov av att rusta upp de kök som inte uppfyller kraven. Gällande lokalvården finns det ett behov att standardisera städtekniker och material för att uppnå bästa effekt. För att lyckas med det är en stor del i processen hur lokalerna är utformade och om det är ändamålsenliga materialval både i fast inredning och lös utrustning. Likaså är det av stor vikt att det finns rätt förutsättningar gällande förvaring och tvättmöjligheter på respektive enhet. Exempelvis bör det finnas två sorters tvättmaskiner för att kunna upprätthålla kraven på god hygien. 3

81 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning gällande fastighetsbeståndet på kontoret för produktion och service. Verksamhet Fastighetsbeteckning Populärnamn BRA Kultur och fritids fastigheter Internt uthyrda lokaler Skolor Internt uthyrda lokaler Stallbacka 4:1 G:a pumphuset 150 Edsvid Munkebo 2:3 Fritidsgården, Öresjö Skördetröskan 6 Samlingssal/matsal Kronogården Ingelsängen 1:167 Upphärad skola/bygdegård Stadshuset Internt uthyrda lokaler Interna servicefastigheter Internt uthyrda lokaler Lokaler Servicebyggnader Gästhamn Camping Förenings fastigheter Grevön Stadshuset Reservkraftverk Grevön Reservkraftverk Grävlingen 6 C-Förrådet 6269 Sörby 16:1 Parkdepå sjuntorp Antilop 1 Hjortmossens Sjukhem Strömslund 3:1 Insikten 334 Ladugårdsbyn 2:5 Snipan fd sportfiskarna 270 Ängen 1:1 Bostadshus 95 Fors 1:1, Sjuntorp 1:1 Stommens gård, Sjuntorp Centrala Staden 5:1 Drottningtorget 121 Olidan 4:2 Toaletter Slussarna Olidan 4:1 Toaletter Kyrkan 121 Gästhamn Spikön Campingen Hjulkvarn Domherren 8 Synskadades förening 187 4

82 Skoftebyn 1:1 Skôfta klubbhus 235 Salvian 3 Valkyrian 174 Yggdrasil 3 Götasalen 257 Olidan 3:2 Båthus Roddklubben 383 Balder Övningslokal musik 119 Edsvid Munkebo 2:2 Friluftsfrämjande, Öresjö 160 Edsvid Munkebo 2:1 Hemvärnsstuga, Öresjö 50 Åsaka 5:17 Åsaka Hemvärnsgård 100 Åsaka 5:18 Åsaka Bygdegård 336 Västbjörke 2:61 Norra Björke Bygdegård 228 Folket Park Parkhallen Ingelsängen 1:160 Upphärad bygdegård 1371 Ängen 1:1 Ängens Gård, ridanläggning 706 Fors 1:1 Stommens Gård, ridanläggning 4306 Kulturminnesvård Stallbacka 4:1 Hjulkvarn Stallbacka 4:1 Hjulkvarn 2 50 Stallbacka 4:1 Hjulkvarn Åker 10:1 Rysskranen, slussarna Jupiter 11 Café Gillet 176 Centr. Stad 5:5 Hamnkontor 270 Svan 9 Arbetarföreningens hus, Café 445 Centrala Staden 6:2-6:5 Villa Elfhög 640 Stallbacka 4:1 F.d Severinsson 703 Källstorp 5:2 Klippan, Egnell Produktion och service hyr konferenslokal med kapacitet för 45 personer på Villa Stranna av Kraftstaden AB. Nulägesbeskrivning för kontoret för måltid och lokalvård Kontoret för måltid och lokalvård är indelade i fyra geografiska områden, där det finns både mottagning- och tillagningskök inom såväl förskola, skola och omsorg. Måltid Väster skiljer sin något åt, då restaurangen i Stadskällaren ingår i detta område. Centralköket är en separat enhet. I Villa Stranna sitter Måltid och lokalvårds ledning och administration vars kontorslokaler hyrs av Kraftstaden AB. Lokalvården är organiserad i två geografiska områden, vilka innefattar förskola, skola, omsorg, stadshus samt andra verksamheter i staden. Omsorgens lokalvård har vi bara till viss del, i dagsläget. Idag produceras varma matlådor i sju av våra omsorgskök. Omsorgsköken producerar idag ca varma matlådor samt kalla tillbehör, årets alla dagar, till brukare med eget boende som har ett biståndsbeslut om denna service. Matlådorna distribueras av hemvårdspersonal. Maten ska levereras till brukare i 5

83 anpassade kyl- och värmeväskor för att säkerställa att värme- och kylkedjan ej bryts. Att transportera maten i rätt tid och med rätt temperatur till brukaren, är idag en mycket stor utmaning. Vi har idag 46 tillagningskök och 33 mottagningskök som tillsammans producerar portioner fördelat på frukost, lunch, mellanmål och kvällsmål. (I ett mottagningskök så lagas huvudkomponenten i centralköket och levereras varm till respektive enhet. På enheten bereder man frukost, sallad, kokar potatis, ris eller pasta samt bereder mellanmål) Se bild nedan. Antalet enheter som hanterar mat idag samt om det är tillagning- eller mottagningskök. Måltid Centrum Enhet Antal avdelningar Tillagningskök Mottagningskök Kronan 1 Hjortmosseskolan 1 Frälsegårdsskolan 1 Fsk Tistelstången 5 1 Fsk Stallet 4 1 Fsk Fölet (Frälsegårdsskolan) 1 1 Fsk Vällingklockan, OB 6 1 Fsk Skogsbacken 3 1 Fsk Maskrosen 5 1 Fsk Kopparholmen 3 1 Fsk Hörngatan 4 1 Fsk Äventyret 5 1 Fsk Ekorren 1 1 Fsk Stämporten 4 1 Fsk Blåklinten (lokalen går UTB ur juli 2018, därmed ingen verksamhet) Fsk Linden (tillfällig avdelning när Vällingklockan byggs. Startar augusti 2018) Klockaregården (kökslokalen ska vi gå ur under hösten 2018) 1 (1) Strömkarlen 1 6

84 Rådjuret 1 SUMMA 9 9 (10) Måltid Söder Enhet Antal avdelningar Tillagningskök Mottagningskök Lextorpsskolan 1 Skoftebyskolan 1 Sjuntorpsskolan 1 Upphärads Skola 1 Velanda Skola 1 Fsk Blåvingen 4 1 Fsk Citronfjärilen 4 1 Fsk Draken (Upphärads Skola) 1 1 Fsk Forsen 3 Fsk Husaren 2 1 Fsk Kaprifolen (Skoftebyskolan) 1 1 Fsk Kärrviolen 3 1 Fsk Lindåsen 2 1 Fsk Myggan 5 1 Fsk Myrtuvan 4 1 Fsk Skinnemo 3 1 Fsk Vindan 1 1 Fsk Ejdern 2 1 Fsk Vitsippan 3 1 Fsk Stommen 4 1 Nordängen 1 Humlan 1 SUMMA 13 8 Måltid Öster Enhet Antal avdelningar Tillagningskök Mottagningskök 7

85 Stavreskolan 1 Lyrfågelskolan 1 Åsaka Skola 1 Fsk Akvarellen 2 1 Fsk Hjulkvarn 2 1 Fsk Lillegården 3 1 Fsk Lodet 2 1 Fsk Lunnen 2 1 Fsk Mätbandet 3 1 Fsk Simsnäppan 5 1 Fsk Skogslyckan 2 1 Fsk Solgården 2 1 Fsk Soluret 3 1 Fsk Storken 3 1 Fsk Sädesärlan 4 1 Fsk Örtagården 2 1 Stavregården 1 Landbogården 1 SUMMA 10 8 Måltid Väster Enhet Antal avdelningar Tillagningskök Mottagningskök Strömslundsskolan 1 Paradisskolan 1 Skogshöjdens Skola 1 Dalkjusan 1 Björndalsskolan 1 Hälltorpsskolan 1 Fsk Björnen (Björndalsskolan) 1 1 Fsk Kometen 2 1 Fsk Kritan 3 1 Fsk Kvarnen 3 1 8

86 Fsk Källstorpsbacken 3 1 Fsk Lyckan 4 1 Fsk Solstrålen 3 1 Fsk Stridsbergsgården 3 1 Fsk Toppluvan 5 1 Fsk Tornet 3 1 Fsk Västanvinden 2 1 Fsk Mioäpplet (Hälltorpsskolan) 1 SUMMA 10 8 Nyckeltalsredovisning Nyckeltal BRA Uthyrt Kultur och fritids fastigheter % Skolor % Stadshuset % Interna servicefastigheter % Lokaler % Servicebyggnader % Gästhamn % Camping % Föreningsfastigheter % Kulturminnesvård % Prognos och kostnadsutveckling Fastigheterna behöver utvecklas för framtiden så att de blir mer flexibla med ett ökat användningsområde. Föreningsfastigheter, kulturminnesvårdsfastigheter och andra lokaler skulle kunna användas av flera verksamheter och i större utsträckning än vad som görs idag. Det finns fastigheter som Serviceförvaltningen med fördel ser kan avyttras, då de inte svarar för något kommunalt behov. Företrädesvis bör dessa avyttras till AB Eidar, Kraftstaden fastigheter eller privat ägare. Exempel på fastigheter är Valkyrian, Götasalen, Balder 8, Åsaka 5:17 och Edsvid Munkebo 2:1. 9

87 Fastigheten Insikten skulle kunna användas till kommunal verksamhet, då det finns flexibla ytor och goda parkeringsmöjligheter. Ett flertal fastigheter i beståndet bär inte sina egna kostnader samtidigt som behovet av underhåll ökar. Det handlar om stora kostnader för kommunen, där det inte finns någon ekonomisk bärighet. Bör kommunen bära dessa kostnader? Den ökande befolkningsprognosen som är framtagen av kontoret för Tillväxt och Utveckling, innebär också ett ökat behov av fler förskolor, skolor och omsorgsplatser i staden. Det innebär också att behovet av måltidsproduktion och lokalvård ökar. Målet med den kommande köksutredningen är att arbeta fram underlag för beslut om hur Trollhättans Stads måltidsproduktionen ska se ut framöver och vad för åtgärder som behöver genomföras. Beroende på hur inriktningen kommer att se ut, kommer det med största sannolikhet innebära stora investeringskostnader några år framöver. Kökslokaler är kostbara att bygga men även att renovera. 10

88 1(19) Lokalförsörjningsplan Kunskapsförbundet Väst Handläggning Lena Hansson Direkttelefon E-post Datum Dnr Inledning Kunskapsförbundet ansvarar för all gymnasie- och vuxenutbildning i Trollhättan och Vänersborg, c:a 30% av alla gymnasieelever går i andra kommuner eller fristående skolor. Alla prognoser i dokumentet bygger på den fakta som finns idag och en analys av de parametrar som påverkar utbildningen. Ungdomars fria val av utbildning och skola gör gymnasieskolan trendkänslig. Fler fristående skolor kan starta eller lägga ner vilket påverkar gymnasieskolan. Vuxenutbildningen påverkas till stora delar av konjunkturen och snabba beslut på nationell nivå kan snabbt ändra förutsättningarna. Prognoserna är därmed osäkra eftersom det finns många olika parametrar som påverkar. Den första januari 2013 bildades ett kommunalförbund mellan Trollhättan och Vänersborg med ansvar för all gymnasie- och vuxenutbildning. På grund av naturligt minskande elevkullar på gymnasiet skulle man genom att bilda ett förbund bli starkare och kunna behålla ett stort utbud av utbildningar och en god utbildningskvalitet. Gymnasieprogram med få elever kunde placeras i en av kommunerna så att det var möjligt att tillsammans hålla ett stort utbud. Vuxenutbildningen skulle också vinna på att samverka bland annat för att medborgarna i båda kommunerna skulle få ett större utbildningsutbud att välja på. Förbundsbildandet har på ett genomgripande sätt påverkat lokalerna. För att få en bra bild av gymnasiet och vuxenutbildningens framtida lokalbehov och förutsättningar behöver lokalerna ses som en helhet, båda städerna tillsammans. Behovet av lokaler skiljer sig mellan vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen beträffande storlek och utformning. Vuxenutbildningen är kursutformad och mer individuellt utformad. Det varierar från elever som endast läser en kurs till elever som läser en sammanhållen utbildning. Ingen garanterad undervisningstid finns vilket innebär att den lärarledda tiden varierar. Möjligheter till studier på plats, distansstudier samt validering ska finnas. Eleverna ska kunna studera på egen hand i skolan och ha tillgång till bibliotek, datorer och annan utrustning. De studerande måste också ha möjlighet att förvara och värma egen mat då de inte

89 serveras någon skolmat. Tillgång till café ses som en nödvändighet och det används flitigt av de vuxenstuderande. Vuxenutbildningen är också ett lärcentrum. Gymnasiet har en samlad utbildning som pågår i tre år på heltid där ämnena ska samverka och bilda en helhet. En klass eller elevgrupp följs till största delen åt på det program de valt under gymnasieåren. Därmed krävs det lokaler där olika ämnen möts. Gymnasiet har ett varierande utbud av program med yrkesprogram som kräver specialanpassade lokaler med specifik utrustning och högskoleförberedande program som kräver lokaler för teoretisk undervisning men också idrottslokal och laborationssalar. Gymnasiesärskolan behöver anpassade lokaler utifrån elevernas skiftande behov. För ungdomarna är gymnasiet en plats där man tillbringar mycket tid och även har en social tillvaro. Därför krävs det utrymmen där de kan umgås på raster och ledig tid under dagen. Däremot är det ingen allmän plats utan endast avsedd för de som studerar på skolan. Trygghet och säkerhet har blivit alltmer viktigt att ta hänsyn till vid lokalutformningen. Gymnasiet ska servera skolmat och det ska finnas tillgång till bibliotek och elevhälsa. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att om föreslagna åtgärder vidtas kommer gymnasiet att hantera lokalfrågan många år framåt. De åtgärder som är föreslagna är en renovering av Magnus Åbergsgymnasiet bland annat för en effektivare användning. Det ger även utrymme för den nya Slättbergsskolan att växa. Totalt kan gymnasiet lämna c:a m² varav mer än hälften redan är beslutat (GHIJKhuset som är m²). Nils Ericsonsgymnasiet kan växa genom att delar av vuxenutbildningen flyttar. Elevernas fria val har visat att Nils Ericsonsgymnasiet behöver växa medan Magnus Åbergsgymnasiet behöver krympa. Vuxenutbildningen planeras byta plats med Introduktionsprogrammen på Nils Ericsonsgymnasiet så att Bolagskvarnen blir enbart gymnasieskola. Vuxenutbildningen planeras hålla till i T-huset och förutom plan 2 även få tillgång till Introduktionsprogrammens lokaler på plan 1. Dessa lokaler är separerade från industrilokalen där Industriprogrammet och VVS och fastighetsprogrammet håller till. Utifrån prognosen för gymnasiet ska lokalerna räcka till år 2025 och fortsätter ökningen finns det möjlighet att få in ytterligare några elever inom befintliga lokaler. För vuxenutbildningen är det inte meningsfullt att göra långa prognoser då förutsättningarna ändrar sig snabbt. Det viktigaste för vuxenutbildningen är att ha en beredskap för svängningarna genom flexibla lokaler. Däremot är det inte ekonomiskt försvarbart att ha fasta lokaler som klarar de största topparna. När prognosen pekar på uppgång kan det bli nödvändigt att hyra tillfälliga lokaler som kan avyttras när de inte behövs. En ny mätning av alla lokaler är genomförd 2017 efter ombyggnationer vilket kan förklara en viss skillnad i siffrorna jämfört med föregående plan. 2(19)

90 3(19) Lokalytan då och nu När Kunskapsförbundet bildades fanns det lokaler motsvarande m² på 12 olika adresser i Trollhättan och Vänersborg. Då prognoserna för kommande elevkullar pekade kraftigt nedåt var ett av skälen till att bilda förbundet möjligheten att minska lokalytan med bibehållet gemensamt utbud. Problemet var likartat i båda städerna, samtidigt fanns det ett stort behov av renovering och anpassning av gymnasieskolorna. Alla externt ägda lokaler, det vill säga lokaler som inte ägdes av medlemskommunerna, skulle i möjligaste mån lämnas. Fram till och med år 2016 fattades beslut om att lämna lokaler på sju olika adresser. Det innebar en återanpassning till en genomsnittsyta per elev på gymnasiet som den var när elevkullarna var som störst. Vuxenutbildningen hade inte behov av att minska ytan men eftersom de hyrde lokaler av en extern fastighetsägare fattades det beslut år 2012 (före förbundet bildades) om att lämna Swedenborgs center för att flytta in i Nils Ericsonsgymnasiet och på så sätt effektivisera gymnasieverksamhetens totala yta. Den stora flyktingströmmen som kom 2015 förändrade vuxenutbildningens behov av lokaler och samnyttjandet av lokaler i Nils Ericsonsgymnasiet fick inte önskad effekt. Ett allt hårdare klimat i samhället har dessutom medfört att gymnasieskolorna i högre grad måste arbeta med trygghet och säkerhet. Det blir därmed svårt att kombinera två olika skolformer som har helt olika uppdrag. Vuxenutbildningen ska vara en mer öppen verksamhet och tillgänglig för kommuninvånarna medan gymnasieskolan endast är till för de som går på skolan. Sedan förbundet startat har två av gymnasieskolorna, Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet, byggts om. Det är en satsning som delvis handlar om nödvändig renovering och eftersatt underhåll men också för att anpassa efter dagens utbildningar vilka har andra behov än på 1960-talet då skolorna byggdes. Ombyggnaderna var färdiga 2016 och samtliga lokaler som beslutats lämna var lämnade vid årsskiftet De lokaler som lämnats är Dovhjorten, Isbjörnen, Swedenborg och Elefantens M-hus samt delar av Elefantens T-hus i Trollhättan. Onsjö, Gyllenheimsgatan, Nygatan och Idrottsgatan 7 samt elevhemmet i Vänersborg. Tillsammans innebär det att Kunskapsförbundet har lämnat m² av totalt m² som förfogades över innan starten av förbundet.

91 4(19) Diagrammet ovan visar den totala ytan av Kunskapsförbundets lokaler när förbundet bildades. Den röda biten visar hur stor andel m² som lämnats och den blå vad som finns kvar år År 2016 var den totala lokalytan i förbundet på ungefär samma nivå per elev som när elevkullarna var som störst på gymnasiet ( ). Det innebär att lokalytan i genomsnitt är effektiv, men det finns fortfarande en obalans. Elevminskningen har i huvudsak varit på yrkesprogram men utav de lokaler som lämnats är den största delen ytor för teoretisk undervisning. Det finns därmed en obalans som innebär att det är trångt på vissa områden samtidigt som det är luftigt på andra. En av orsakerna till att det blivit så är att Swedenborgs center och Idrottsgatan 7, som är två stora enheter med största delen lokaler för teoretisk undervisning, lämnats. Magnus Åbergsgymnasiet har inte byggts om och har därmed flera ytor som inte kan användas effektivt. Det finns några lokaler på skolan som inte kan användas alls till den undervisning det finns behov av i dag. Vuxenutbildningen har fått ett ökat behov av lokaler då det fortfarande är många studerande på svenska för invandrare och grundläggande utbildning samtidigt som en stor ökning sker på yrkeshögskolan och yrkesutbildning för vuxna. I de fall det är möjligt nyttjas lokaler i gymnasieskolorna men ytterligare lokaler söks för att klara de närmaste åren. I de fall nya lokaler hyrs görs det med kortare hyreskontrakt för att kunna lämna lokalerna om behovet inte längre finns. Troligtvis kommer vuxenutbildningen alltid att ha skiftande behov och det är inte ekonomiskt möjligt att ha lokaler som tål tillfälliga toppar. Därför planeras lokaler för ett basutbud medan tillfälliga lokaler hyrs när det behövs.

92 5(19) Gymnasieutbildning Gymnasieutbildningen består av två skolformer, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasieskolan Gymnasieskolan är en frivillig treårig utbildning som består av 18 olika nationella program. Varje program är indelat i gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen, inriktningar, programfördjupningar och examensarbete. Det finns också fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Gymnasieskolan erbjuder också utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen; särskilda varianter, riksrekryterande utbildningar och nationellt godkända idrottsutbildningar. Kunskapsförbundet erbjuder de flesta programmen inom gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan i Sverige är en frivillig fyraårig utbildning och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. Kunskapsförbundet har en av Sveriges största gymnasiesärskolor. Förändrat lokalbehov Balansen mellan yrkes- och högskoleförberedande program har förändrats sedan förbundet bildades. Antal elever på yrkesprogram har mer än halverats om man jämför med år 2007 då elevtalen var som störst. Antal elever på högskoleförberedande program har minskat men Språkintroduktionen har ökat med ungefär lika många elever under samma tid. Det innebär att behovet av lokaler för teoretisk utbildning är lika stort nu som när elevkullarna var som störst. Enligt prognosen för år 2025 kommer elevantalet på yrkesprogrammen fortfarande inte upp i det antal som var år 2007 men högskoleförberedande programmen tillsammans med språkintroduktionen kommer att ha fler elever än år Tabell 1 Antal gymnasieelever Birger Sjöberggymnasiet Magnus Åbergsgymnasiet Nils Ericsonsgymnasiet Antal elever 2007 % Antal elever 2015 % Minskning Yrkesprogram % % Högskoleförberedande program % % -352 Totalt antal elever

93 6(19) Tabell 1 visar det totala antalet elever fördelade på yrkes- och högskoleförberedande program 2007 och 2015 enligt föregående rapport. Tabell 2 Antal gymnasieelever Birger Sjöberggymnasiet Magnus Åbergsgymnasiet Nils Ericsonsgymnasiet Antal elever 2007 Antal elever 2018 Antal elever 2025 (prognos) Minskning /ökning (prognos) Yrkesförberedande program Högskoleförberedande program Introduktionsprogram Gymnasiesärskola Totalt antal elever Tabell 2 visar minskning och ökning av samtliga program från år 2007 till prognostiserat antal elever år Gymnasieskolorna, prognos antal elever år Yrkesprogrammen har sedan 2015 återhämtat några andelar men prognosen pekar mot en måttlig ökning och antas inte återgå till den nivå som var Även om det skulle bli något fler elever på yrkesprogrammen än prognosen visar är det inte troligt att de kommer upp på samma nivå som år Det innebär att det inte finns någon anledning att behålla yrkeslokaler som idag inte används t.ex. husen M och N på Magnus Åbergsgymnasiet. Utrymme finns för viss ökning i befintliga specialanpassade yrkeslokaler. Där det finns flexibla teorilokaler kan undervisningen organiseras så att lokalerna nyttjas mer effektivt vilket möjliggör ytterligare ökning av elever. De högskoleförberedande programmen förväntas öka men inte heller de förväntas komma upp i 2007 års nivå. Däremot förväntas ökningen av introduktionsprogrammen, jämfört med år 2007, resultera i att behovet av lokaler för teoretisk undervisning kommer att öka. Den stora förändringen på introduktionsprogrammen berör till största delen Språkintroduktionen som under samma tid gått från 45 elever år 2007, till 340 elever år Det är mycket svårt att prognostisera denna grupp elever men rektorernas bedömning är en halvering från nuläget till år De fristående skolorna har etablerat sig och fått en stabilare situation jämfört med år 2007 då de fortfarande var i ett uppbyggnadsskede. Det är en orsak till att det inte är troligt att de kommunala skolorna kommer att ha lika många elever som år 2007 även om det totala elevantalet ökar. Förändras förhållandena för de fristående skolorna påverkar det troligtvis prognosen.

94 Ombyggnationerna på Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet har frigjort fler undervisningslokaler och mer studieytor för eleverna vilket till viss del ersätter de lokaler som lämnats. En effektivisering av ytorna har genomförts genom att omvandla stora skåpshallar och korridorer till ytor för studier. Biblioteken har anpassats bättre för studier, bland annat med datorarbetsplatser och fler studieplatser än tidigare. Gymnasieutbildningarna som är placerade på Nils Ericsonsgymnasiet, framförallt Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet, har vuxit jämfört med tidigare prognoser. Vuxenutbildningen har till största delen teoretisk utbildning vilket innebär att det uppstått en brist på lokaler på Nils Ericsonsgymnasiet. Trenden tycks hålla i sig vilket medfört att delar av vuxenutbildningen flyttar för att ge utrymme åt fler gymnasieelever. Det ligger i linje med att skilja de olika skolformerna åt. Målet är att Nils Ericsonsgymnasiet huvudsakligen ska vara en gymnasieskola och att vuxenutbildningen placeras i egna lokaler. Birger Sjöberggymnasiet har utrymme för en viss ökning av elever och förväntas klara av prognostiserad ökning genom effektivisering och omdisponering. En viss anpassning har påbörjats på Magnus Åbergsgymnasiet genom att P- huset, där Elprogrammet höll till, har anpassats till lokaler för teoretisk undervisning. Den delen av P-huset som Byggprogrammet förfogar över byggs om Det innebär att JK-husen där byggprogrammets måleriinriktning håller till kommer att bli tomma när P-huset är färdigt. Hus GHI, även kallat Media huset har lämnats till grundskolan. En del av M-huset lämnas till grundskolan sommaren 2018 för att användas som evakueringslokaler under ombyggnadstiden för JK. Dessa lokaler kommer gymnasiet att använda för evakuering om och när R och T- hus byggs om. Resten av M,N-huset är gamla verkstadslokaler som Kunskapsförbundet har för avsikt att lämna om möjligheten finns. Sökbilden till gymnasiet har blivit annorlunda än prognoserna visade innan förbundet bildades. Planen var att Nils Ericsonsgymnasiet skulle ha en mindre andel gymnasieelever för att även inrymma vuxenutbildningen och Magnus Åbergsgymnasiet skulle vara den stora gymnasieskolan i Trollhättan. Elevernas val av skola och program ser annorlunda ut år Nils Ericsonsgymnasiet har en stor attraktionskraft och har därmed fler gymnasieelever än Magnus Åbergsgymnasiet, som tappar underlag. Magnus Åbergsgymnasiet har en betydligt sämre standard än de andra gymnasieskolorna vilket kan vara en av orsakerna till att färre elever väljer skolan. De mest konkurrensutsatta gymnasieprogrammen som samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet har trångt och liten möjlighet att utöva olika pedagogiska metoder. Det saknas arbetsplatser för eleverna när de inte är i klassrummet, något som tillgodoses mycket bra i de andra skolorna. Prognosen för visar att elevantalet kommer att fortsätta minska något på Magnus Åbergsgymnasiet för att efter ombyggnad öka igen. Det innebär också att c:a m² totalt (inkl. det som är lämnat och beslutat) kan lämnas på Magnus Åbergsgymnasiet. En utredning pågår med grundskolan som är 7(19)

95 intresserad av en utökning av lokaler. Det undersöks även om möjligheten till samnyttjande av matsal, idrottshall och andra specialsalar finns. På Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet ökade elevantalet när ombyggnaden var klar. Även om lokalerna inte är den enda orsaken till elevökningen så tycks den ha en stor betydelse. När Magnus Åbergsgymnasiet byggts om beräknas attraktiviteten öka så att även den skolan tar del av elevökningen. Totalt beräknas Birger Sjöberggymnasiet inrymma 1300 elever, Nils Ericsonsgymnasiet 1200 elever och Magnus Åbergsgymnasiet 1000 elever. Det innebär att med prognostiserat elevantal på 3150 ska lokalerna räcka till år 2025 även om det skulle öka något mer. Tabellen nedan visar antal gymnasieelever totalt i förbundets tre gymnasieskolor från år 2007 till år 2018 med prognos för år (19) Tabellen nedan visar hur antal elever förändrats på de tre gymnasieskolorna sedan förbundet startade till 2018 med prognos 2025.

96 9(19) Totalt i Kunskapsförbundet beräknas antal gymnasieelever öka till c:a 3150 år 2025 utifrån 70% av den totala elevökningen enligt befolkningsprognosen (regionfakta.com, uppdaterad ) i Trollhättan och Vänersborg. Elevökningen ser ut att hamna på Nils Ericsonsgymnasiet utifrån elevernas val av skola. För att bereda plats för ökningen flyttas delar av vuxenutbildningen till Vänersborg samtidigt som lokalerna i G-huset byts mot delar av T-huset där Introduktionsprogrammen håller till. Det innebär att Bolagskvarnen blir en gymnasieskola helt och hållet. Magnus Åbergsgymnasiet minskar i elevantal och bör anpassas till 1000 elever som prognostiseras när skolan byggts om och effektiviseras. Det innebär att delar av skolan kan lämnas. Birger Sjöberggymnasiet har utrymme för en måttlig ökning vilket innebär att de elever som prognostiseras kommer att få plats. Antal kvadratmeter per gymnasieelev prognos år 2025 Eftersom gymnasiet har minskat elevunderlaget med mer än 1000 elever sedan år 2007 då elevkullarna var som störst, har det varit mycket dyra lokaler under några år på grund av att lokalkostnaderna fördelats på betydligt färre elever. När många lokaler lämnats har ytan och kostnaderna år 2017 återanpassats till 2007 års nivå. Tabellen nedan visar hur antal kvadratmeter per elev fördelat sig på de tre skolorna. Antal kvadratmeter per elev ser olika ut beroende på program. Exempelvis kräver några yrkesprogram stora verkstäder, gymnasiesärskolan stora utrymmen för få elever, estetisk utbildning med bildsalar och övningsrum. Det blir

97 därmed fler kvadratmeter per elev även om lokalerna används effektivt. Program med teoretisk utbildning kräver mindre yta. De gemensamma ytorna till exempel matsal och idrottshall fördelas på alla elever. Sammansättningen av program på skolan styr hur många kvadratmeter per elev som är rimligt på skolan. De tre gymnasieskolorna har en ungefärligt likvärdig blandning av program. Magnus Åbergsgymnasiet har Byggprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Gymnasiesärskolan som alla kräver stora specialanpassade lokaler vilket medför att genomsnittet blir något högre än de andra skolorna. 10(19) Kommentarer och prognos gymnasiet Prognosen pekar på en ökning av gymnasieelever de närmaste åren. Den största ökningen prognostiseras på Nils Ericsonsgymnasiet som behöver utöka lokalerna. Samtidigt har Magnus Åbergsgymnasiet tappat många elever och prognosen för år 2025 pekar på en marginell ökning vilket resulterar i att lokaler kan lämnas. Eleverna kan fritt välja skola vilket innebär att det inte går att styra elever från en skola till en annan. På Birger Sjöberggymnasiet visar prognosen på en ökning men inte mer än att den ska kunna hanteras inom befintliga lokaler. Trenden pekar inte mot att yrkesprogrammen kommer att öka nämnvärt. De högskoleförberedande programmen prognostiseras öka men Språkintroduktionen beräknas minska vilket innebär att de kommer ta ut varandra gällande lokaler.

98 11(19) Resultat och analys gymnasiet Sedan gymnasiereformen GY 2011 genomfördes har sökande till yrkesprogram minskat kraftigt i hela landet vilket också gäller för Trollhättan och Vänersborg. Även om de ökat något de senaste två åren förväntas de inte komma upp i 2007 års nivå. De stora flyktingströmmarna med många ensamkommande flyktingbarn har bidragit till en markant ökning av elever på Språkintroduktionen. Detta tillsammans med totalt krympande årskullar har resulterat i en stor omvandling av gymnasieskolan. Behovet av lokaler har därmed förändrats påtagligt jämfört med tidigare prognoser. Mindre yrkeslokaler behövs samtidigt som behovet av lokaler för teoretisk undervisning ökat. Ombyggnationen av Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet har bidragit till mer funktionella lokaler och attraktionskraften har ökat. Magnus Åbergsgymnasiet har inte byggts om men har ett stort behov av både renovering och anpassning av lokalerna. Där finns stora verkstadslokaler som inte används alls idag. När Magnus Åbergsgymnasiet byggs om till mer funktionella och flexibla lokaler förväntas attraktionskraften att öka. Samtidigt kommer c:a m² att kunna lämnas. Enligt befolkningsprognosen (regionfakta.com, uppdaterad ) har Trollhättan invånare och Vänersborg har invånare år Totalt finns gymnasieelever i Trollhättan och Vänersborg år 2017 (i Kunskapsförbundets och andra skolor) vilket är 3,86% av invånarna. Om Trollhättan uppnår invånare och Vänersborg invånare och förhållandena är desamma som år 2017 beträffande andelen gymnasieelever blir det elever totalt varar 1298 elever i andra skolor. I Kunskapsförbundets skolor innebär det c:a gymnasieelever. Totalt antal kvadratmeter på Nils Ericsonsgymnasiet när gymnasiet har hela Bolagskvarnen och industridelen i T- huset är m², Magnus Åbergsgymnasiet när GHIJKMN lämnats m², Birger Sjöberggymnasiet m². Alla skolorna blir tillsammans m² vilket innebär c:a 19 m² per elev. Det är en rimlig yta per elev och ger utrymme för viss ökning av elever. Slutsatsen blir att om man fullföljer den plan som finns kommer gymnasiet vara väl rustat för många år framöver. Vuxenutbildningen Konjunkturen påverkar vuxenutbildningen som ofta är en motor i kompetensfrågor. Vuxenutbildning styrs till stor del av den politik som förs i arbetsmarknadsfrågor på nationell nivå, där det växlar snabbt. Det kommer ideligen nya beslut som ibland medför långsiktiga lösningar men ofta kortsiktiga som innebär snabba förändringar. Förhållandena ändras snabbt och vuxenutbildningen måste ständigt

99 vara beredd på snabba omställningar. Det kräver flexibla lokaler och möjlighet att utöka och avyttra lokaler vid behov. 12(19) Målen för kommunal vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att kvalificera sig för vidare studier eller stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Vuxenutbildningen omfattar flera skolformer och delar och kommunerna har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning som omfattar: - utbildning i svenska för invandrare (sfi) - grundläggande nivå och - gymnasial nivå (nytt fr.o.m. 1/1-2017). Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras (Skollagen, 20 kap.) Vuxenutbildningen har förutom de olika skolformerna också ett Lärcentrum. Det är en service till kommuninvånarna som via lärcentrum kan få studie- och yrkesvägledning och läsa kurser på distans på högskolor och universitet. Lokalbehov inom vuxenutbildningen Vuxenutbildningen har haft ungefär samma ytor sedan förbundet startade. Yrkesutbildning för vuxna som var omfattande i några år genomfördes huvudsakligen i gymnasiets yrkeslokaler vilket inte syns i någon dokumentation. När gymnasieeleverna blev färre fanns det plats för vuxenstuderande i samma lokaler. Ersättningen för vuxenutbildningen täckte inte lokalkostnaderna, de belastade yrkesprogrammen på gymnasiet. När gymnasiet anpassat sina yrkeslokaler till ett lägre elevantal finns det inte samma utrymme. Eftersom behovet av yrkeslokaler skiftar snabbt kan vuxenutbildningen behöva hyra tillfälliga lokaler. Det är inte ekonomiskt hållbart att behålla yrkeslokaler på gymnasiet för en eventuell vuxenutbildning. Kunskapsförbundet erbjuder alla skolformer inom vuxenutbildningen och antalet studerande har förändrats mellan skolformerna de senaste åren. Inom vuxenutbildningen bedrivs också en projektverksamhet, uppdragsutbildning och ett lärcentrum. Vuxenutbildningen inom Kunskapsförbundet hade fram till 30 juni 2016 en lokalyta på totalt m² fördelat på Swedenborgs center och Vänerparken. Samma yta som användes på Swedenborg var tänkt att användas på Nils Ericsonsgymnasiet. Vuxenutbildningen hade år 2015, 2120 heltidsstuderande vilket innebär cirka 5 m² per heltidsstuderande. Antalet studerande individer är betydligt högre då det kan gå flera personer på en heltidsstudieplats eftersom inte alla läser på heltid.

100 13(19) Lokalbehovet för vuxenutbildningen har förändrats de senaste åren. En förskjutning av antalet studerande har skett från gymnasiekurser och yrkesutbildning till svenska för invandrare (sfi) och grundläggande utbildning (gruv). Förändringen har medfört att det saknas teorilokaler och arbetsplatser för personal. Flera nationella beslut har fattats som medför att prognosen för vuxenutbildningen pekar på en ökning de kommande åren. Fler yrkesvuxplatser beräknas bli aktuella inom en snar framtid. Rättighetslagstiftningen, som innebär en skyldighet att erbjuda gymnasiekurser som efterfrågas, har och kommer att innebära ytterligare ökning av platser. Studiestartsstödet är ytterligare en nyhet som infördes 1 juli 2017 för arbetslösa som går på försörjningsstöd där de kan få ersättning för att studera. En stor andel gymnasieelever avslutar gymnasiet utan fullständiga betyg och kommer med stor sannolikhet att studera på vuxenutbildningen i någon omfattning. Många nyanlända som läst på Språkintroduktionen kommer att uppnå en ålder som gör att de måste läsa på vuxenutbildningen när de är klara med sina språkstudier. Detta tillsammans pekar på att vuxenutbildning under överskådlig tid kommer att behöva mer lokaler för att klara de lagstadgade kraven. Prognoser och lokalbehov per skolform inom vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutbildning (gruv) Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Personer som anlänt sent till Sverige har inte gått i svensk grundskola och behöver ofta läsa in grundläggande behörighet innan de kan gå vidare till andra studier. Därför kan man se en koppling mellan utbildning i svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning (gruv). När det är många som läser sfi ökar också gruv eftersom många elever går vidare till gruv efter sina första språkstudier i svenska. Behovet av grundläggande vuxenutbildning har ökat men ser ut att minska något framöver. Särskild vuxenutbildning (särvux) Målen för särskild vuxenutbildning är att vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla särskild utbildning för vuxna. Skolformen finns på två nivåer, grundläggande nivå inklusive träningsskolenivå

101 och gymnasial nivå. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras. (21 kap. skollagen) Särvux hade år 2017, 63 elever inom Kunskapsförbundet och beräknas öka till 70 elever år Det har varit ett relativt stabilt antal som inte ändrats nämnvärt genom åren. Det finns inget som i dagsläget pekar på att det ska bli några stora förändringar. När Nils Ericsonsgymnasiet byggdes om anpassades en avdelning för Särvux och där bedrivs huvudsakligen verksamhet både för boende i Trollhättan och Vänersborg. Ett fåtal elever från Vänersborg som har svårt att förflytta sig till Trollhättan får sin undervisning i Vänerparken. Gymnasial vuxenutbildning (gymvux) Syftet med kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildningen i gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå bedrivs i form av kurser och även i form av ett gymnasiearbete. Det är samma ämnesplaner och kunskapskrav inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som inom gymnasieskolan, med undantag för specialidrott. Det kan också finnas andra kurser som utformas efter individuella behov. Gymnasieexamen kan utfärdas i form av yrkesexamen eller högskoleförberedande examen för den som uppnått gymnasiepoäng. Gymnasiekurser läses som enskilda kurser eller som en sammanhållen utbildning bestående av flera kurser. De studerande kan vara sådana som kompletterar med en eller flera kurser för att få en gymnasieexamen. Det kan också vara kurser för redan anställda där arbetsgivaren kräver en gymnasieutbildning eller för andra en möjlighet att söka arbete som kräver gymnasieutbildning. En annan grupp är de som ska söka in på högskolan och saknar någon kurs för att bli behörig till den utbildning de tänker söka. Sammanhållna utbildningar är till exempel Vård och omsorg som omfattar 1500 gymnasiepoäng och leder till en behörighet att arbeta som undersköterska. De gymnasiala kurserna har minskat i takt med att andra utbildningsformer såsom sfi och gruv har ökat. De sistnämnda utbildningarna är kommunerna från och med 1 januari 2017 skyldiga att erbjuda och vi ser en ökning igen. Yrkesutbildning för vuxna (yrkvux) Yrkesutbildning för vuxna är gymnasiekurser inom yrkesämnen. Gymnasiekurser läses som enskilda kurser eller en hel utbildning. Det kan vara för redan anställda där arbetsgivaren kräver att de ska ha en gymnasieutbildning eller för andra en möjlighet att söka arbete som kräver gymnasieutbildning. 14(19) Yrkesutbildning för vuxna var som störst år 2012 i Trollhättan och Vänersborg men minskade lika snabbt som den ökat. Minskningen av yrkesutbildning för vuxna

102 15(19) berodde på minskad finansiering som innebar färre utbildningsplatser. Den kraftiga ökningen 2012 berodde bland annat på att det tillfördes mycket resurser efter SAAB-konkursen. Arbetslösheten i regionen var hög vid tillfället och olika åtgärder innebar mer efterfrågan på utbildning. Det fanns plats i gymnasiets yrkeslokaler på grund av minskande elevkullar och färre sökande till yrkesprogrammen och de flesta av utbildningarna genomfördes i gymnasiets yrkeslokaler. Minskningen av utbildningen innebar därmed inte att det blev lediga lokaler för vuxenutbildningen utan det blev gymnasiets uppgift att göra sig av med yrkeslokaler. Detta är nu till stora delar genomfört. De senaste prognoserna pekar på att yrkesutbildning för vuxna kommer att öka igen. De flesta yrkesutbildningar på gymnasiet som kräver verkstadslokaler har fortfarande plats att inrymma en del vuxenutbildning men ökar det mycket behöver externa lokaler hyras. Detsamma gäller teorilokaler om det blir en stor ökning. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig att utveckla ett funktionellt andraspråk. Sfi ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Det innebär att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt utifrån sina behov. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Vidare ska utbildningen ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana. Detta kan gälla såväl de som inte kan läsa och skriva som elever med kort skolbakgrund, men också elever som är läs- och skrivkunniga men har ett annat skriftspråk. Antalet sfi-studerande har varit större än någonsin de senaste åren på grund av den ökade invandring som skett den sista tiden. Prognosen pekar på att det kommer att vara ett fortsatt högt tryck på sfi kommande år även om det minskar något som det ser ut just nu. Yrkeshögskola (YH) Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan. Utbildningarna är utformade i samarbete med arbetslivet för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens och ska leda till jobb. Innehåll och inriktning på utbildningarna kan därför variera över tid beroende på arbetsmarknadens behov. YH-utbildningarna är från ett halvår långa (100 YHpoäng) och uppåt. Fem YH-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Det innebär att en utbildning på ett år motsvarar 200 YH-poäng, en två-årig utbildning är på 400 YH-poäng och så vidare. Ett års heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.

103 16(19) Om YH-utbildningen är ett år lång kan den avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Om YH-utbildningen är två år eller längre kan den avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildningen måste då också innehålla minst 25 procent LIA (Lärande i arbete) och ett examensarbete. Inom vuxenutbildningen i Kunskapsförbundet bedrivs flera YH-utbildningar. Dessa ansöks om och beviljas för en begränsad tid. Därmed måste nya ansökningar göras om regelbundet vilket kan medföra att man får tillstånd att starta en ny grupp eller att man får avslag. Lokalbehovet varierar och är därför svårt att göra långsiktig planering för. Myndigheten för yrkeshögskolan har aviserat att förändringar kommer att ske vilket skulle kunna innebära att vi får tillstånd att genomföra fler utbildningar. YH-utbildningarna ska vara kopplade till ett behov på arbetsmarknaden vilket innebär att när det saknas arbetskraft kan flera utbildningar starta men om arbetsmarknadsläget försämras beviljas inga nya utbildningar. Kunskapsförbundet har fått ett tiotal YH-utbildningar godkända vilket medfört att det är en kraftigt ökande grupp. Uppdragsutbildning Vuxenutbildningen genomför ibland anpassade utbildningar på uppdrag av företag, NU-sjukvården eller kommunerna. Lärcentrum och projekt Lärcentrum är en fysik och attraktiv mötesplats där elever/studerande kan möta andra elever/studerande. Platsen är utrustad med videokonferens och annan teknisk utrustning som tillgängliggör utbildning på annan ort. Utifrån behov kan därav lärcentrum mäkla utbildningar/kurser/föreläsningar både ut- och in till kommuninvånare. Lärcentrum erbjuder även möjlighet till tentamen, handledning, studiestöd och utskrifter. Lokalerna är inredda för att uppmuntra till fortsatta studier på hemmaplan. Lärcentrum agerar även som motor i olika utvecklingsfrågor och i internationella sammanhang så som projekt och nätverk. Inom vuxenutbildningen finns också ett Lärcentrum som innefattar högskoleoch/eller universitetsstudier på distans samt projekt och arbete med den lokala kompetensplattformen. För denna verksamhet behövs det lokaler i form av datahytter för studerande som har behov av enskilt arbete samt tentamen via dator och handledning via online-möten. Det ska också finnas två mindre salar utrustade med telebild (videokonferens) för sändning och mottagande av utbildning från annan ort och till grupparbete. Tillgång till skrivare ska också finnas för distansstuderande. De studerande behöver ha tillgång till lokaler och utrustning även på helger och kvällar, vilket vi idag löser genom en personlig tagg och närvaroregistrering.

104 17(19) Studie- och yrkesvägledningen (SYV) på vuxenutbildningen är en service till alla vuxna i kommunen som har frågor kring utbildning. Det innebär att många som får vägledning inte finns med i vuxenutbildningens statistik då de inte är elever hos oss. Studie och yrkesvägledning finns både på Nils Ericsonsgymnasiet och i Vänerparken. Projektverksamheten finansieras av externa medel och har bland annat inneburit att vi kunnat utrusta en telebildlokal i Vänerparken. Den används främst inom våra olika projekt men används också för distansstudier inom ordinarie utbildningsverksamhet. Projektverksamheten ökar allt mer inom vuxenutbildningen och vi ser ett stort behov att arbeta tillsammans med andra med hjälp av externa medel, för att kunna utveckla verksamheten på bästa sätt. Ytterligare lokaler i Vänerparken krävs för att kunna utöka denna verksamhet. Prognos vuxenutbildningen Inom Kunskapsförbundet studerar år 2018 c:a 1000 individer på sfi. Många av dem kommer att vara kvar inom vuxenutbildningen i flera år eftersom många saknar grundskoleutbildning. Samtidigt fylls det på med fler nyanlända. Många av de ungdomar som anlänt sent och överskrider åldern för att komma in på gymnasiet när de är färdiga på gymnasiets språkintroduktion kommer sannolikt att övergå till vuxenutbildningen. Mycket tyder på att gymnasieexamen är nyckeln till arbetslivet och därmed kommer många med största sannolikhet att läsa in en gymnasieutbildning i vuxenutbildningen. Därmed antas den gymnasiala delen att öka framöver. Beräknat antal utbildningsplatser i Sverige Yrkesvux Lärlingsutbildning för vuxna Yrkeshögskolan Folkhögskolan (allmän och särskild kurs) Folkhögskolan (kurser för bl.a. långtidsarbetslösa) Universitet och högskolor Utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- sjukvård Utbildningskontrakt (komvux) Utbildningskontrakt (folkhögskolan) Trainee Totalt antal platser

105 18(19) Ovanstående tabell är hämtad ur budgetpropositionen 2017 (prop.2016/:1 utgiftsområde 16) och visar på den nationella planen för utökning av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Därmed är det högst sannolikt att vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg också kommer att öka. Antal heltidsplatser totalt i vuxenutbildningen år 2017 med prognos år 2019

106 19(19) Resultat och analys vuxenutbildningen För vuxenutbildningen är det inte meningsfullt att göra långa prognoser då förutsättningarna ändrar sig snabbt. Det viktigaste för vuxenutbildningen är att ha en beredskap för svängningarna genom flexibla lokaler. Däremot är det inte ekonomiskt försvarbart att ha fasta lokaler som klarar de största topparna. När prognosen pekar på uppgång kan det bli nödvändigt att hyra tillfälliga lokaler som kan avyttras när de inte behövs. Vuxenutbildningen har under ett antal år haft sin basverksamhet i Trollhättan i Swedenborgs center som år 2016 flyttades till Nils Ericsonsgymnasiet och i Vänersborg i Vänerparken. Yrkesutbildning för vuxna har till största delen bedrivits i gymnasiets yrkeslokaler. I vissa fall har tillfälliga lokaler hyrts. Vuxenutbildningen förfogar 2018 över cirka m² med cirka heltidsstuderande vilket är mycket effektivt utnyttjade lokaler med cirka 5 m² per heltidsstuderande. Behovet är till största delen lokaler för teoretisk undervisning. Alla prognoser pekar på att vuxenutbildningen som redan ligger högt kommer att öka ytterligare något vilket innebär att det kommer att krävas utökning av lokalerna. Det senaste året har vuxenutbildningen ökat lokalytan något i Vänerparken men minskat något på Nils Ericsonsgymnasiet vilket innebär att lokalytan totalt är ungefär densamma.

107 Antaget av Ks Dokumentbeteckning Riktlinjer för lokalförsörjning Handläggare/Förvaltning Inger Fredriksson Lokalstrateg Kommunstyrelsens förvaltning. Dnr Datum Riktlinjer för lokalförsörjning i Trollhättans stad 1

108 Innehåll 1 Inledning Syfte, mål och strategier för lokalförsörjningen Förutsättningar för strategisk lokalförsörjningsplanering Syfte med lokalförsörjning Målsättning med lokalförsörjning Övergripande strategier för lokalförsörjningen och lokalanvändningen Övriga strategier som påverkas lokalförsörjningen Organisation och processer för lokalförsörjningen Övergripande arbete med lokalförsörjningen Organisation Hantering av överskottslokaler Processer för lokalförsörjningen

109 1 Inledning Trollhättans stad hyr in lokaler och äger fastigheter för sina skiftande behov och verksamheter. När det gäller byggnader är syftet i första hand att tillgodose lokalbehovet för primära verksamheter främst utbildning, vård och omsorg, kultur och fritid. Dessa riktlinjer har kommit till för att få en samsyn på lokalbehovsprocessen och få en enhetlig strategi i hur arbetet med dessa frågor ska utföras i Trollhättans stad. 2 Syfte, mål och strategier för lokalförsörjningen 2.1 Förutsättningar för strategisk lokalförsörjningsplanering De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I annat fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa stadens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalförsörjningsplanering. Lokalförsörjningsplaneringen kan innebära investeringar (hyresökningar) samt avyttringar av skiftande storlek. Investerings- eller inhyrningsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i stadens mål- och resursplanarbete, dels i form av nya investeringar eller hyresökningar och därmed finansierings och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och räntekostnader. En samordning av lokalresurserna kräver en organisation med tydliga rutiner, ansvar och huvudmannaskap. Det övergripande målet ska vara att använda stadens resurser på bästa sätt. Lokalförsörjningsplaneringen är knuten till stadens årliga verksamhetsplanering och budgetprocess enligt punkt 5 Processen för lokalförsörjningsplanering i Trollhättans Stad nedan. 2.2 Syfte med lokalförsörjning Syftet med lokalresursplanering är att: Trollhättans Stad ska ha helhetssyn och överblick på sina lokaler och sin lokalförsörjning samt en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Den kommunala verksamheten ska äga och hyra väl anpassade lokaler till lägsta möjliga kostnad. 2.3 Målsättning med lokalförsörjning Det övergripande målet för lokalresursarbetet ska vara att: Använda stadens resurser på bästa sätt. Lokalkostnadernas andel av stadens totala kostnader ska minska. Därigenom frigörs medel till kärnverksamhet. Minimera investeringar eller förhyrningar i lokaler och fastigheter. 3

110 2.4 Övergripande strategier för lokalförsörjningen och lokalanvändningen Följande övergripande strategier ska gälla för lokalförsörjningen i Trollhättans stad: 1. Staden ska ha en övergripande lokalförsörjningsplan som samordnas med stadens planerade verksamheter. 2. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja stadens egna eller koncernens befintliga lokaler. 3. Nyinvestering/Nyförhyrning ska endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visar sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd/hyresbestånd. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisas framtida förändring av lokalkostnaden samt effekter på verksamheten. 4. Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- eller tillbyggnader. Lokaler ska så långt som möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid tillfälliga lokaler ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt eller av koncernen ägd fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 5. Förändring av lokalförhyrning inom ram beslutas av berörd nämnd/förvaltning efter samråd med lokalstrategen. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av de kommunala verksamheternas behov, visar sig att de inte behövs. 2.5 Övriga strategier som påverkas lokalförsörjningen Övriga strategiska ställningstaganden som berör lokalförsörjningen är: Fastighetsägande Förvaltning Internhyra Hyresavtal 3 Organisation och processer för lokalförsörjningen En samordning av lokalresurserna kräver en organisation med tydliga rutiner, ansvar och huvudmannaskap. Det övergripande målet är att använda stadens resurser på bästa sätt. 3.1 Övergripande arbete med lokalförsörjningen Staden ska genom en lokalförsörjningsgrupp ta fram en gemensam övergripande lokalförsörjningsplan som uppdateras, revideras och beslutas årligen. Lokalförsörjningsplanen ska vara knuten till den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessenbeslut om verksamhetsplaner tas i respektive nämnd i samband med budgetarbetet. Utifrån sin planering om behov av t.ex. utbildnings-, omsorgsplatser etc. ska varje förvaltning upprätta en prognos för de behov man har för fem år fram i tiden vilken revideras årligen och utgör underlag för lokalförsörjningsplan. 3.2 Organisation I stadens organisation ska finnas en Lokalstyrgrupp, lokalstrateg och en beredningsgrupp för lokaler. 4

111 Lokalstyrgruppen (LOSG): Lokalstyrgruppen är ett beredningsorgan i lokalfrågor inför kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Lokalstyrgruppen leds av kommunstyrelsens ordförande. Lokalstyrgruppen bemannas av: Kommunstyrelsens presidie Vid beredning av specifik nämnds lokalprojekt så medverkar respektive nämnds presidie och förvaltningschef eventuellt med ytterligare tjänsteman samt därutöver stadsdirektör, ekonomichef, representanter från Trollhättans Tomt AB samt Trollhättans bostadsbolag Eidar samt Lokalstrateg. Lokalstrateg: Har rollen som stadens beställare av lokaler. 1. Tillse att lokalbehovsprocessen efterlevs. 2. Ansvara för att upprätthålla den kommunala lokalförsörjningsplanen och årligen förelägga den för Ks. 3. Upprätthålla kunskap om den lokala hyresmarknaden gällande utbud av lokaler idag och i framtiden. 4. Följa upp nyttjandet, kvalité, och kostnaderna lokalerna 5. Upprätthålla kunskap om de kommunala förvaltningarnas nuvarande och framtida lokalbehov. 6. Leda utarbetandet av specifika funktionsprogram baserade på objektiva behov tillsammans med respektive förvaltning. 7. Stödja förvaltningarna till effektivt lokalutnyttjande. 8. Fungera som beställare gentemot koncernens fastighetsbolag. 9. Medverka i stadens Lokalstyrgrupp. 10. Leda beredningsgruppen med övriga kommunala förvaltningar. 11. Initiera att årligen ha en dialog med Tomt AB och Eidar avseende stadens planerade byggprojekt i Mål- och resursplanen. 12. Utvärdera genomförda större lokalprojekt för vidare information i Lokalstyrgrupp. Beredningsgrupp lokaler Är en samverkansgrupp mellan Staden, lokalstrateg, verksamheterna och koncernens bostads/fastighetsbolag och är en resurs för lokalstrateg. Beredningsgruppens uppgift är att matcha förvaltningarnas lokalbehov med tillgängliga resurser. Gruppen ska verka för öppenhet och delaktighet i processen. Lokalstrateg är ansvarig och sammankallande. Beredningsgruppen bemannas med: 5

112 Lokalstrateg Lokalsamordnare/representant från de förvaltningar som hanterar lokalfrågor Representanter från Trollhättans bostadsbolag Eidar AB Representanter från Trollhättans Tomt AB Fastighetsförvaltare Trollhättans stad Syftet med Beredningsgruppen för lokaler är att: Samordna lokalfrågor över förvaltningsgränserna. Ta initiativ till samordning och effektivisering av lokalhanteringen. Vara stöd till lokalbehövande förvaltning. Initiera interna lokalbyten. 3.3 Hantering av överskottslokaler För att uppnå största möjliga incitament till ett rationellt användande av våra gemensamma lokaler måste det var möjligt för våra hyresgäster att säga upp hyresavtal. De principer som gäller är: Återlämning av lokaler ska ske med en framförhållning om nio månader. Avisering ska ske till stadens lokalstrateg och behandlas i lokalstyrgruppen. Återlämning ska avse en samlad minsta yta om 200 kvm så lokaliserad att en rimlig möjlighet finns att annan verksamhet kan hyra/disponera lokalerna Vid återlämning av lokalyta regleras nämndens ram utifrån den hyreskostnad som betalas för lokalerna. Vid återlämnandet av lokaler ska samråd ske med Tomt AB och Eidar om möjliga förändringar av avtalstiden eller uthyrning till andra verksamheter. I takt med att lokalerna som finns i lokalbanken uthyrs kan avlämnande nämnd gottgöras för den hyra som betalas av ny hyresgäst. Regleringen behandlas i lokalstyrgruppen. 3.4 Processer för lokalförsörjningen För att erhålla en gemensam syn på ingående huvudprocesser och aktiviteter beskrivs flödet av lokalförsörjningen utifrån nedanstående figurer: 6

113 Strategisk nivå Ingående process ovan beskriver flödet i lokalförsörjningen. Aktiviteterna sammanfattar vad som ska produceras för att dra nytta av erfarenheterna och för att få en stadsövergripande likvärdig standard, utförande och genomförande. Stadens tjänstemannaorganisation ska säkerställa att ovanstående processer och aktiviteter genomförs med erforderligt ansvar och bemanning. 7