LÄKARUTBILDNINGEN 2012

Transkript

1 LÄKARUTBILDNINGEN 2012 Alla gällande styrdokument för läkarprogrammet finns ständigt uppdaterade på programmets hemsida: Denna tryckta version är i första hand avsedd som ett översiktligt informationsmaterial.

2

3 För dig som studerar till läkare vid Lunds universitet I detta häfte finns information om allmän uppläggning av läkarutbildningen, hur den är infogad i universitetet och den medicinska fakulteten och vad det finns för resurser för studenterna i form av olika organ, expeditioner, studentorganisationer, möjligheter till studievägledning m.m. Läkarutbildningen Läkarutbildningen är både en akademisk utbildning och en yrkesutbildning. Den ska utbilda nästa generation av professionella medicinska yrkesutövare, forskare och beslutsfattare inom alla de områden där samhället har behov av medicinsk kompetens. Utformningen av utbildningen regleras i första hand av Högskolelag och Högskoleförordning. Utbildningen styrs också av krav från sjukvården, universitetet, patienterna, den medicinska professionen och studenterna. En viktig uppgift för de som planerar läkarutbildningen är att kontinuerligt hålla sig informerade om behov av fortsatt utveckling, speciellt inom områden där nya krav behöver ställas på grundutbildningen. De ska också försöka att så långt som möjligt förutse kommande krav i yrkeslivet. Läkarutbildningen ska självklart ge studenterna tillgång till den samlade medicinska kunskap som tidigare generationer skapat. Men det räcker inte med det. Utbildningen måste också utveckla studenternas förmåga till självständig analys och granskning, ge dem instrument och incitament för utveckling av den egna kompetensen samt förändringsberedskap och vetenskaplighet. En sådan attityd till medicinskt arbete och kompetensutveckling samt insikt om det egna ansvaret är grundförutsättningen för professionell medicinsk yrkesverksamhet. Det är därför som läkarutbildningen, förutom att ge goda kunskaper, också strävar efter att utveckla studenternas förmåga till god patient/läkarrelation och tränar dem i samtalsmetodik, problemformulering och analys, muntlig och skriftlig presentation, forskningsmetodik och vetenskapsteori samt förmåga till argumentation och debatt. Vi vill därmed även stimulera studenterna att engagera sig i forskningsprojekt och utvecklingsarbete. Kort sagt ska grundutbildningen planeras med utgångspunkt i ett långt yrkesperspektiv. Viktigast är givetvis att studenterna förvärvar de kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att kunna påbörja den allmäntjänstgöring som krävs för obegränsad behörighet som läkare. Grundutbildningen är emellertid bara första steget i utbildningen till läkare med självständigt ansvar. Den byggs på med allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST), som båda fullgörs under handledning, samt fortbildning under hela det yrkesverksamma livet. Många kliniska färdigheter och praktiskt läkararbete tränas effektivare under AT och ST än under grundutbildningen. Det pågår för närvarande olika utredningar angående både AT och ST. Medicinskt yrkesutövande kommer att ställa stora krav på ledarskap och teamarbete, fortlöpande förändring av egen verksamhet samt förmåga att kunna hantera nya krav och problem. Preventivt arbete får allt större betydelse liksom hälso- och sjukvårdsekonomisk medvetenhet och analys. Varje patient är en individ men också en del av samhällets samlade hälso- och sjukvård. Resurserna måste användas på optimalt sätt, vilket varje enskild läkare har ansvar för. 1

4 Läkarutbildningen sker i samverkan med sjukvården där också en stor del av den viktiga praktiska utbildningen äger rum och där de flesta som genomgår läkarutbildningen kommer att ha sin yrkesverksamhet. Det är därför ett gemensamt intresse för Medicinska fakulteten och sjukvården att utbildningen har högsta möjliga kvalitet. Fortlöpande kontakter och diskussioner mellan sjukvården och fakulteten samt gemensam planering av utbildningen försöker tillgodose detta. Utbildningen fokuserar således på studenternas lärande, delaktighet och ansvar för sin egen utbildning. Detta fokus är utgångspunkt för det reformarbete som studenter och lärare tillsammans fortlöpande genomför. Reformarbetet och den nya examensordning som beslutades 2006 har medfört en ny utbildningsplan, nya riktlinjer för utbildningen, väl definierade kunskapsmål samt ökat eget ansvar för våra studenter genom införandet av examensarbeten på termin 5 och 10 och breddning/fördjupningsmoment på den senare delen av programmet. Vårt gemensamma reformarbete har gett resultat då läkarutbildningen vid Lunds universitet fått mycket goda vitsord vid Högskoleverkets senaste utvärdering I detta häfte ser du vilka utbildningsmål och examinationskrav, som ledningen för läkarutbildningen har ställt upp. Det är din uppgift att tillsammans med dina lärare välja den bästa vägen att nå dessa mål. Lycka till med dina studier! Martin Stjernquist Programdirektör, läkarprogrammet 2

5 Innehåll Information och studievägledning 7 Information på Internet om läkarutbildning m m 8 Läkarutbildning vid svenska universitet 9 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid LU, fastställd Programbeskrivning 11 Syfte och progression 11 Relation till arbetsmarknad 11 Relation till fortsatta studier 11 Mål 12 Kunskap och förståelse 13 Färdighet och förmåga 13 Värderingsförmåga och förhållningssätt 13 Självständigt arbete (examensarbete) 13 Kursuppgifter 14 Behörighet till forskarutbildning 15 Möjlighet till studier vid annat lärosäte respektive studier för utländska studenter vid läkarprogrammet i Lund 15 Examensuppgifter 15 Förkunskapskrav och urvalsgrunder 15 Omprov 16 Övrigt 16 Läkarprogrammet, översikt 17 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid LU, fastställd Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 20 Allmänna riktlinjer att följas i alla kurser 20 Huvudprinciper för utbildningarna 21 Grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet 23 Studiegången 23 Särskilda förkunskaper 24 Undervisningsspråk 24 Omprov 24 Examen 24 3

6 Samvetsfrågor 24 Studiegången i läkarutbildningen vid Lunds universitet 25 Utbildningsnämnd 26 Läkarutbildningens organisation 26 Undervisnings-, arbets- och examinationsformer 28 Bedömningsgrunder för arbetet i PBL-gruppen 29 Examination, betyg, förnyade prov 29 Åtgärder vid underkända prov 30 Forskning och forskningsanknytning i grundutbildningen 30 Medicine kandidatexamen 30 Masterexamen 30 Lokalt regelverk för läkarprogrammet gällande behörighetskrav mm 31 Behörighetskrav och ansökan 31 Dispens 31 Fördelning av basplacering/studieort T4-T5 och T6-T9 Lund/Mö/Hbg 31 Byte av basplacering/anhållan om särskild basplacering 32 Studieuppehåll 32 Återupptagande av studierna 33 Tillgodoräknande av kurs 33 Gå om en kurs 33 Parallelläsning 33 Övergång från annat universitet/antagning till senare del av läkarprogrammet 34 Övergång från annat universitet i Sverige 34 Regler för platstilldelning vid antagning till senare del program 34 Övergång från annat universitet inom EU/EES respektive övriga världen 34 Allmänt 34 Vaccination: Tuberkulos, Hepatit samt screening för smittsamma bakterier 35 Screening av studernter för meticillin-resistenta S.aureus (MRSA) 35 Varför är det viktigt att screen-odla? 35 Vem skall screen-odlas? 35 Hur ordnar jag provtagning 35 Vad händer om MRSA påträffas hos mig? 35 Studier utomlands 36 Sjukdom 36 Adressändring och namnbyte 36 Extra studenter 36 4

7 Studentinflytande i läkarutbildningen 36 Likabehandlingslagen 36 Miljö och arbetsmiljöpolicy 37 Kvalitetsfrågor 37 Medicinska fakulteten 37 Lunds universitet 38 Riktlinjer kvalitetsarbete fastställda av NBMFU Medicinska Föreningen, MF 41 Adresslista: läkarutbildningens ledningsorganisation 44 Handledning om förväntade studieresultat eller learning outcomes 47 Kunskaper och förståelse 48 Färdighet och förmåga 49 Värderingsförmåga och förhållningssätt 50 Grundnivå och avancerad nivå 51 Bakgrund 52 Exempel 53 Kursöversikt 55 Krav på kursplaner 56 Kurser i bokstavsordning Breddnings- och fördjupningskurs Breddnings- och fördjupningskurs Cellbiologi 61 Examensarbete, T5 86 Examensarbete, T Examensarbete, T11, VT Frivilliga fördjupningsstudier G Frivilliga fördjupningsstudier G Frivill fördjupningsstudie, avancerad nivå 137 Homeostas 71 Individ och samhälle, HT Individ och samhälle, VT Klinisk medicin 1 89 Klinisk medicin 2 94 Klinisk medicin 3 99 Klinisk medicin

8 Kliniska placeringar 140 Kompletterande tillfällig kursplan: Gastroenterologi och nefrologi 130 Läkarprogrammets grundkurs 58 Nervsystemet och rörelseapparaten 66 Patobiologi 1 76 Patobiologi 2 81 Professionell utveckling 1 64 Professionell utveckling 2 69 Professionell utveckling 3 74 Professionell utveckling 4 79 Professionell utveckling 5 84 Lista över institutioner finns på 6

9 Information och studievägledning Samtliga nedanstående tider gäller under terminstid. Studievägledning Åse Feltborg, termin E-post: Mottagningstider: måndag, tisdag, torsdag , onsdag på BMC, studentcentrum, Sölvegatan 19 Termin 4-9 har även mottagning på CRC i Malmö och på Studiecentrum, Helsingborgs sjukhus. Tider anslås på hemsidan för respektive kurs Vikarierande studievägledare under ht 2012 Kerstin Ivarsson, termin E-post: kerstin.ivarsson@med.lu.se Mottagningstider: måndag, , på BMC, studentcentrum, Sölvegatan 19 Student- Mottagnings- och telefontider : studievägledning Termin 1 6, måndag Termin 7 11, tisdag e-post till studentstudievägledningen studievagledning@med.lu.se Besöksadress: BMC studentcentrum, Sölvegatan 19 Postadress: Studievägledningen, Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, Lund Nämnd- Monica Bergqvist-Silow administratör e-post: Monica.Bergqvist-Silow@med.lu.se Besöksadress: BMC studentcentrum, F11, Sölvegatan 19 Postadress: Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, Lund Internationell Anna Beran koordinator e-post: Anna.Beran@med.lu.se Besöksadress: BMC F1180, Sölvegatan 19 Postadress: Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet, Lund Mottagning: enligt överenskommelse 7

10 Information på Internet om läkarutbildning, studentorganisationer m.m. Medicinska fakulteterna vid: Lunds universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Karolinska institutet http//:ki.se Uppsala universitet Umeå universitet Köpenhamns universitet Lunds universitet Medicinska Föreningen Lund-Malmö Medicin på nätet (stor länksida) 8

11 Läkarutbildning vid svenska universitet Läkarutbildning ges vid sju svenska universitet. Syftet är att utbilda personal för hälso- och sjukvården som kan ta självständigt medicinskt ansvar i arbete med hälsoinriktade åtgärder, i ledning av hälso- och sjukvård och vid diagnos och behandling av människor som är sjuka eller skadade. Det är numera huvudsakligen ett lagarbete som utförs tillsammans med annan personal och med patienterna själva. Både utbildningen och yrkesverksamheten vilar på vetenskaplig grund. Utbildningen omfattar 11 terminer och leder fram till läkarexamen, som är en yrkesexamen inom grundläggande högskoleutbildning. Det pågår för närvarande en utredning som kan leda till att läkarutbildningen förlängs till 12 terminer Den svenska utbildningen sker i överensstämmelse med allmänt hållna föreskrifter och riktlinjer som gäller i alla EU-länder. Delar av utbildningen kan genomföras i annat land under förutsättning att kurserna utomlands har motsvarande mål och innehåll som de vid Lunds universitet. För att erhålla legitimation krävs allmäntjänstgöring under minst 18 månader efter läkarexamen. AT omfattar 6 mån allmänmedicin, 3 mån psykiatri samt 9 mån medicin och opererande specialiteter och avslutas med skriftligt och muntligt prov. För specialistkompetens krävs ca fem års specialiseringstjänstgöring efter AT. Intyg om fullgjord ST utfärdas av den verksamhetschef (klinikchef och motsvarande) som haft huvudansvar för ST-läkarens utbildning, varefter Socialstyrelsen utfärdar bevis över specialistkompetens. I en del specialiteter finns möjlighet att avlägga en särskild specialistexamen. Det sker i de flesta fall med examinatorer som utsetts av respektive specialistförening. För vissa specialiteter finns en internationell examen. Den snabba utvecklingen inom vetenskap och medicinsk teknik samt förändringar i hälso- och sjukvårdens organisation gör att de flesta läkare måste fortbilda sig kontinuerligt under hela sin yrkesverksamma tid. Läkarutbildningen ser något olika ut på de olika studieorterna inom Sverige, beroende på att varje enskilt universitet bestämmer om uppläggning, innehåll, samt arbets- och examinationsformer i sina olika utbildningsprogram. För all läkarutbildning i Sverige gäller dock vissa statliga bestämmelser, vilkas efterlevnad blir föremål för återkommande utvärderingar organiserade av Högskoleverket. Föreskrifterna återfinns i Högskolelagen av 1992 och Högskoleförordningen av 1993 med senare ändringar. De ändringar som är särskilt intressanta finns i högskoleförordningen 2006:1053 9

12

13 Utbildningsplan fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen , gäller studenter antagna höstterminen 2007 eller senare 10

14

15 Medicinska fakultetsstyrelsen UTBILDNINGSPLAN Dnr M 2008/1638 jfr M:G /06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen Reviderad av Medicinska fakultetesstyerlsen Gäller från Läkarprogrammet (Master of Science in Medicine) 330 högskolepoäng Nivå A MALÄK Programbeskrivning Syfte och progression: Programmet syftar till att utbilda läkare som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav på medicinsk kompetens, som patienter och samhälle ställer. Vidare syftar programmet till att ge en god akademisk förankring med ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt inför den framtida yrkesgärningen. Läkarprogrammet är en 11 terminer lång utbildning och genomförs i nära samarbete med hälso- och sjukvården. Programmet har två nivåer, den grundläggande nivån omfattar termin 1-6 och den avancerade termin Det finns en tydlig progression avseende professionell utveckling. Den säkerställs genom två olika nivåexamina inlagda på termin 5 respektive termin 9. Båda nivåerna innehåller dessutom examensarbeten och den avancerade nivå även valbara kurser för att säkerställa progression inom respektive nivå och mellan de båda nivåerna. Därmed uppfyller programmet även de formella kraven för kandidat- och masterexamen. Relation till arbetsmarknad: Arbetsmarknaden för läkare i Sverige är god, en situation som förväntas bestå inom överskådlig framtid. Relation till fortsatta studier: Läkarexamen ger behörighet att ansöka om allmäntjänstgöring. Programmet ger också behörighet till forskarutbildning. Mastersexamen ger behörighet till forskarutbildning inom EU och efter erhållen legitimation till specialistutbildning inom EU. Riktlinjer för utbildningen Medicinska fakultetsstyrelsen fastställde 7 december 2004 följande riktlinjer för läkarutbildningen: Läkarutbildningen vid Lunds universitet i Lund/Malmö ska - ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens lärande. 11

16 - ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och garantera att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - ge studenten en akademiskt förankrad utbildning, vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen i varierande perspektiv. - betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patient-läkarrelation. - präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att de uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. - erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna ska vara gemensamma inom respektive fas. - erbjuda examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De ska ha ett begränsat antal format och vara integrerade, terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. - betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. - i enlighet med Lunds universitets internationaliseringspolicy ge studenter och medarbetare goda förutsättningar för att kunna studera och arbete i ett alltmer mångkulturellt och internationellt samhälle. Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t ex djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden. Mål Enligt högskoleförordningen 2006:1053, bilaga 2, Examensordning För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. 12

17 Kunskap och förståelse För läkarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För läkarexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och - visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till helhetssyn på patienter utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För läkarexamen skall studenten inom ramen för kunskapsfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. 13

18 Varje nyutexaminerad läkare skall således: kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå, kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet, kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom samt ge tröst och stöd, kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav, kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd, kunna genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser, kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar, kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökning och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos, kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet, kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat, kunna samarbeta med kolleger och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg samt kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården. Samtliga mål som finns för läkarutbildningen uppnås genom studier inom fyra olika kompetensområden: grundvetenskap, klinisk kompetens, professionellt handlande samt samhällsaspekter på hälsa och sjukdom. Studiemål inom dessa kompetensområden finns i kursplanerna. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgången utbildning ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer. Kursuppgifter Läkarprogrammet är en 220 veckor lång utbildning vilket motsvarar totalt 11 terminer. Ungefär hälften av den totala utbildningstiden genomförs som en praktisk klinisk utbildning i nära samarbete med hälso- och sjukvården, s.k. verksamhetsförlagd utbildning. Termin 1-6 utgör grundnivån. Denna innefattar de basvetenskapliga kompetenserna inklusive patobiologi samt klinisk medicin I. Gränsen till den avancerade nivån efter T6 avgränsar därmed tydligt basvetenskap/grundläggande internmedicin mot efterföljande områden. I grundnivån ingår ett examensarbete om 15 hp. Placeringen av detta arbete efter de basvetenskapliga/patobiologiska kurserna möjliggör en fördjupning relaterad till dessa kompetensområden. Vetenskapliga metodmoment på grundnivå är inkluderade i examensarbetet. Den avancerade nivån utgörs av terminerna T7-11 och innefattar klinisk medicin II-IV, valbara kurser, examensarbete 30 hp, samt det avslutande momentet Individ och samhälle. Examensarbetet på avancerad nivå kommer sent i utbildningen för att möjliggöra ett brett urval av projektarbeten samt överensstämma med examensordningen för Lund universitet. 14

19 Valbara kurser utgör totalt 15 hp av programmet. Det är kurser på avancerad nivå som studenterna väljer individuellt efter intresse. Kurserna är placerade på T11, antingen som två enskilda 7,5 hp kurser eller som en enda 15 hp stor kurs. De valbara kurserna kan i huvudsak indelas i fyra kategorier: 1) medicinska basvetenskapliga kurser; 2) kliniska kurser; 3) relevanta kurser inom andra områden; 4) forskningsinriktade projekt. Valbara kurser får gärna användas för nationellt eller internationellt utbyte. De kan med fördel ges på engelska, men i övrigt sker all undervisning på svenska, om inte annat anges i kursplanen. Behörighet till forskarutbildning Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå inom läkarutbildningen uppnås efter 4 års studier ( fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå., Högskoleförordningen, 7 kap, 39 ). Student som t. ex. under sommarforskarskola redovisat ett projektarbete om 30 hp kommer kunna antas efter T7. Möjlighet till studier vid annat lärosäte respektive studier för utländska studenter vid läkarprogrammet i Lund - Det sammanhållna examensarbetet om 15 hp på T5 utgör en möjlighet till utbyte. - Examensarbetet om 30 hp på T10 möjliggör att en hel termins arbete förläggs vid annat lärosäte. Denna period bedöms vara den mest attraktiva för utbyte, då studenten bör kunna tillgodogöra sig kliniska erfarenheter såväl som forskningserfarenheter inom ett brett urval av ämnen. - Valbara kurser på T11 infaller då studenten genomgått de stora kliniska disciplinerna, vilket medger ett brett urval av ämnen. Denna period bör därför möjliggöra deltagande såväl i relevanta kurser inom Lunds universitet som vid andra lärosäten. För utländska studenter ger bägge examensarbetena möjligheter till studier på läkarprogrammet vid Lunds universitet. Valbara kurser kan vid behov ges på engelska och utgör en möjlighet att ta emot utländska studenter. En schematisk bild över programstrukturen finns sist i utbildningsplanen Examensuppgifter Efter fullgjord utbildning utfärdas efter ansökan Läkarexamen, 330 högskolepoäng (Master of Science in Medicine). Programmet uppfyller fordringarna för medicine kandidatexamen (Bachelor of Medical Science) och medicine masterexamen (Master of Medical Science (120 credits) ) och möjlighet finns att ta ut dessa examina. Engelska översättningar reviderade i enlighet med rektors beslut (SU 2010/60) Förkunskapskrav och urvalsgrunder För tillträde till läkarutbildningen krävs förutom grundläggande behörighet MaD, FyB, KeB och BiB med lägst betyget Godkänd. Regler för tillämpning av urvalsprinciper och meritberäkning återfinns i universitetets antagningsordning. 15

20 Omprov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Övrigt Utbildningsplanen gäller för de studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2007 eller senare. 16

21 1 Grundnivå Läkarprogrammets grundkurs, 10,5 hp Professionell utveckling 1, 1,5 hp Cellbiologi, 18 hp 2 Nervsystemet och rörelseapparaten, 28,5 hp Professionell utveckling 2, 1,5 hp 3 Homeostas, 28,5 hp Professionell utveckling 3, 1,5 hp 4 Patobiologi 1, 28,5 hp Professionell utveckling 4, 1,5 hp 5 Patobiologi 2, 12 hp Professionell utveckling 5, 3 hp Nivåexam 6 Klinisk Medicin I, 30 hp Avancerad nivå Klinisk Medicin II, 30 7 hp Examensarbete I, 15 hp 8 Klinisk Medicin III, 30 hp 9 10 Klinisk Medicin IV, 30 hp Examensarbete II, 30 hp Nivåexam 11 Valbar kurs, 7,5 hp Valbar kurs, 7,5 hp Individ & samhälle, 15 hp 17

22

23 Utbildningsplan fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen , gäller studenter antagna vårterminen 2007 eller tidigare 18

24

25 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid Lunds universitet 220 poäng, 11 terminer fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti 2005 Dnr M:G /05 LUNDS UNIVERSITET Medicinska fakulteten 19

26 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan är godkänd av Nämnden för läkarutbildning och därefter fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti Den ersätter utbildningsplan fastställd 4 februari 1999 och gäller fr o m 1 juli Student som har påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan, har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Allmänna riktlinjer att följas i alla kurser 1. Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap [ ] 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370) 4 Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2000:260) 4a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260) 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Lag (2001:1263) 5 a I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (Lag 2003:312) [ ] 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 20

27 2. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2 Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 högskolelagen) För att erhålla läkarexamen skall studenten ha förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare, förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande, utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. 3. Enligt styrelsen för Lunds universitet Lunds universitets policy i utbildningsfrågor sammanfattas i Strategisk plan , som finns tillgänglig på hemsidan Bland strategierna där kan nämnas att införa nya och mer varierade undervisningsformer med ökad studentaktivitet, att låta studenterna tidigt i sin utbildning möta universitetets framträdande forskare samt att utveckla inslag i utbildningen som anknyter även praktiskt till kommande arbetsliv. 4. Enligt Medicinska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet Ur Strategi 2000 för hälsovetenskapliga utbildningar vid Lunds universitet : Huvudprinciper för utbildningarna Uppgifts- och resultatstyrt lärande och uppgiftsinriktade målbeskrivningar. Core curriculum (dvs den kärna av uppgifter som alla studenter ska kunna hantera) skall definieras. Teori och praktik skall vara naturligt samordnade och integrerade. Delaktighet och gemensamt ansvar för studenter och lärare. Det skall finnas vetenskapsteori, forskningsmetodik, fördjupningsstudier och valbara moment. Det skall finnas ledarskapsutbildning med inriktning på yrkesrollen. Kommunikation mellan olika personalgrupper och social kompetens skall uppmärksammas. Internationellt utbyte skall uppmuntras. Medicinska fakultetsstyrelsen fastställde 7 december 2004 följande vision och riktlinjer för läkarutbildningen: 21

28 Vision Lunds universitet ska utbilda läkare som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav som patienter och samhälle ställer. Riktlinjer Läkarutbildningen i Lund/Malmö ska - ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens lärande. - ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och garantera att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - ge studenten en akademiskt förankrad utbildning, vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen i varierande perspektiv. - betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patient-läkarrelation. - präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att de uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. - erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna ska vara gemensamma inom respektive fas. - erbjuda examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De ska ha ett begränsat antal format och vara integrerade, terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. - betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. - i enlighet med Lunds universitets internationaliseringspolicy ge studenter och medarbetare goda förutsättningar för att kunna studera och arbete i ett alltmer mångkulturellt och internationellt samhälle. 22

29 Grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet De nyutexaminerade läkarna vid Lunds universitet ska ha uppnått de allmänna mål som finns angivna i Högskolelagen och i examensordningen i Högskoleförordningens bilaga 2. Därutöver ska de ha tillägnat sig grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet för att kunna tillgodogöra sig allmäntjänstgöringen på bästa sätt. Därför ska varje nyutexaminerad läkare: kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå, kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet, kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom samt ge tröst och stöd, kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav, kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd, kunna genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser, kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar, kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökning och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos, kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet, kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat, kunna samarbeta med kolleger och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg samt kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården. Samtliga mål som finns för läkarutbildningen uppnås genom studier inom fyra olika kompetensområden: grundvetenskap, klinisk kompetens, professionellt handlande samt samhällsaspekter på hälsa och sjukdom. Studiemål inom dessa kompetensområden finns i kursplanerna. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgången utbildning ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer. Studiegången Uppläggningen och genomförandet av utbildningen följer principen om spiralformad uppläggning. Den är organiserad i tre faser, en med normal- och patobiologisk inriktning (termin 1-4), en med grundläggande klinisk inriktning (termin 5-8) samt en för speciella kliniska områden (termin 9-11). Faserna är knutna till varandra på det sättet att det finns kliniska moment och kliniskt innehåll i fas I, där normalbiologi och patobiologi står i fokus, och att studenternas basvetenskapliga kunskaper aktualiseras och integreras i studierna under faserna II och III. Studiegången genom de tre faserna och de 11 terminerna sammanfattas i figuren sist i denna utbildningsplan. 23

30 Särskilda förkunskaper För tillträde till läkarutbildningen krävs, förutom grundläggande behörighet till högskola, särskild behörighet enligt standardbehörighet E.1: Ma D (eller Ma 3 åk NT eller Ma etapp 4) Fy B (eller Fy 3 åk NT eller Fy etapp 4) Ke B (eller Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller Ke etapp 3) Bi B (eller Bi 2 åk N eller Bi etapp 2) Lägst betyget Godkänd eller 3. För tillträde till terminerna 3, 6 och 9 gäller särskilda behörighetskrav, som fastställs i särskild ordning Undervisningsspråk All undervisning och examination sker på svenska om inte annat anges i kursplan. Omprov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Examen Läkarexamen, 220 poäng (330 ECTS Credits) (University Medical Degree) Samvetsfrågor Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t ex djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden. 24

31 STUDIEGÅNGEN I LÄKARUTBILDNINGEN VID LUNDS UNIVERSITET Bilaga till utbildningsplan fastställd I Normal- och patobiologisk fas T1 Läkarprogrammets grundkurs, 7p Cellbiologi, 12 p Professionell utveckling 1, 1p T2 Nervsystemet och rörelseapparaten, 19 p Professionell utveckling 2, 1 p T3 Homeostas, 19 p Professionell utveckling 3, 1 p T4 II Grundläggande klinisk fas Allmän patobiologi, 14 p Professionell utveckling 4, 1 p Individuell studieperiod I, 5 p T5 Individuell studieperiod II, 5 p Speciell patobiolog, 14 p Professionell utveckling 5, 1 p T6 Klinisk medicin 1, 15 p Selectives, 5 p T7 Klinisk medicin 2, 15 p Selectives, 5 p T8 Klinisk medicin 3, 15 p Selectives, 5 p III Speciell klinisk fas T9 Neuro, psyk, ögon, öron, 15 p Selectives, 5 p T10 Barn- och ungdomspsykiatri Pediatrik Dermatologi venerologi Gyn/ Obstetrik 15p Selectives, 5 p T11 Examensarbete 10p Individ och samhälle, 10 p 25

32 Utbildningsnämnd Övergripande ledningsorgan för läkarutbildningen är Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU), som på fakultetsstyrelsens vägnar planerar utbildningen och handlägger övriga frågor om vad utbildningen ska innehålla och om hur utbildningen ska organiseras, dvs. besluten är av strategisk natur. Nämnden består av åtta lärare, fyra studenter samt två företrädare för yrkeslivet. Programdirektören ansvarar för programmets operativa ledning och drift och verkställer beslut fattade i nämnden. Programdirektören har närvaro- och yttranderätt i nämnden. NBMFU ansvarar för följande utbildningsprogram: läkarprogrammet, biomedicinprogrammen, apotekarprogrammet och masterprogrammet i folkhälsovetenskap Tillförordnad ordförande i nämnden: docent Lena Stenson Programdirektör för läkarutbildningen: professor Martin Stjernquist Under nämnden finns: Studiesociala kommittén: behandlar ärenden rörande kursplatser, studieuppehåll, studieortsbyten, tillgodoräknande av tidigare studier, dispenser från behörighetskrav m m. Läkarutbildningens organisation Studierna bedrivs i form av terminskurser. För varje terminskurs finns upprättat en kursplan som visar vad kursen innehåller, tider, lärare, tentamenskrav etc. I terminskursen ingår flera moment eller ämnen som är integrerade med varandra, och det finns oftast ett gemensamt föreläsningsschema för hela terminen. En terminskursleds av en terminsansvarig kursledare. Denne är oftast en senior lärare från en av de institutioner som deltar i kursen. På samma institution finns som regel kurssekreteraren. Det är kurssekreteraren och den terminsansvarige kursledaren ni i första hand skall vända er till med frågor som rör terminskursen. De olika ingående momenten har oftast lärare med speciellt ansvar för just denna del av terminskursen som kan svara på mer detaljerade frågor rörande just deras moment. Ca 2-3 gånger per termin sammanträder terminsrådet där terminsansvarig (ordförande), momentansvariga lärare, studerandrepresentanter och ibland även andra lärare från terminen ingår. I början av varje termin väljs i varje terminsgrupp två studenter som kallas kursombud. Kursombuden är studentrepresentanter i terminsråden för innevarande och föregående termin. Kurs- eller terminsansvarig lärare tar initiativ till kursombudsval på det första introduktionsmötet på terminen. Studenterna själva genomför därefter valet och Medicinska Föreningen är huvudansvarig för att val förrättas. Kursansvarig lärare tar in protokollet från valet och ombesörjer att det skickas till Medicinska Föreningen. Speciellt utsedda lärare är nivåansvariga och utgör, tillsammans med terminsansvariga lärare och studeranderepresentanter nivågruppen. Den gruppens uppgift är att utöva ett övergripande ledningsansvar för nivåns kurser. 26

33 Hela läkarprogrammet leds av programdirektören som är operativ chef och till sin hjälp har en operativ ledningsgrupp, i vilken oftast ingår de nivåansvariga från de grundläggande- och avancerad nivå, den ansvarige för valbara moment, sekreterare och studentrepresentanter. Programdirektören är direkt förordnad av och underställd medicinska fakultetens dekanus, men arbetar också på uppdrag av en utbildningsnämnd (nämnden för biomedicinsk, folkhäsovetenskaplig- och medicinsk utbildning, NBMFU, i sin tur ledd av en ordförande). Programdirektören handlägger för läkarprogrammet övergripande frågor. Utbildningsnämnden beslutar om kursplaner och tillstyrker budget mm på förslag från programdirektören. Högsta beslutande organ för medicinska fakulteten är fakultetsstyrelsen vars verkställande direktör är dekanus. I alla dessa fakultetsorgan finns representanter för studenterna med, vilka väljs in genom Medicinska Föreningen i Lund/Malmö. Programdirektör för läkaprogrammet är professor Martin Stjernquist Nivåansvarig för grundläggande nivå är professor Lo Persson. Nivåansvarig för den avancerade nivån är i Lund Christian Moëll, i Malmö Jonas Åkeson och i Helsingborg Peter Olsson. Ansvarig för examensarbeten och valbara kurser är professor Martin Garwicz På den grundläggande nivån studeras framförallt människans normalbiologi (termin 1-3) och sjukdomars biologi (patobiologi, termin 4-5). Undervisningen på de tre första terminerna är framförallt förlagd till Biomedicinsk Centrum (BMC) i Lund. Under terminerna 4-5 delas studentgruppen lika mellan sjukhusen i Lund och Malmö Det finns också moment av kontakt med läkare och patienter under dessa terminer. Dessa ingår i vad vi kallar professionell utveckling (PU) och tidig patientkontakt och ligger som en strimma under de 5 första terminerna. De sista tio veckorna av termin fem ägnas åt ett examensarbete på grundläggande nivå, och du kommer då att genomgå en organiserad mindre utbildning i forskningsmetodik. Eftersom Bolognaprocessen kräver sex terminer för kandidatexamen, ingår termin 6 formellt i den grundläggande nivån. Termin sex är liksom de följande terminerna kliniskt inriktad och passar rent praktiskt bättre med den avancerade nivån. På den avancerade nivån genomförs den kliniska utbildningen och träningen. Studenterna delas då upp mellan sjukhusen i Lund, Malmö och Helsingborg Terminerna 6-9 benämns också Klinisk Medicin I-IV. Det är nu som du på allvar får träffa patienter, tillämpa dina teoretiska kunskaper och träna dig i alla de kliniska färdigheter som en läkare måste kunna. Från och med VT 2012 delas studentgruppen på terminerna 6-9 mellan Lund, Malmö och Helsingborg. Fördelningen avgörs genom val och lottning på termin 3. Under termin sex och sju studeras framförallt invärtesmedicinska moment, som allmän internmedicin, kardiologi, lungmedicin, njurmedicin, hematologi, reumatologi och neurologi. Det finns också närliggande moment, som infektions- och hudsjukdomar, öron- och ögonsjukdomar. På termin åtta återfinns framförallt kirurgiska moment, som allmän kirurgi, ortopedi, urologi, och anestesi. Du får också tjänstgöra på en s.k. klinisk utbildningsavdelning (KUA), där olika studentkategorier sköter patienter och avdelning under handledning. På termin nio studeras och tränas några särskilt känsliga moment, nämligen psykiatri, gynekologi och obstetrik samt barnmedicin. 27

34 Hela termin tio ägnas åt ett examensarbete på avancerad nivå. Vi återknyter då till den forskarutbildning du fått på termin fem och du vidareutvecklar dina kunskaper inom forskningsmetodik. Termin elva inleds med två vardera fem veckor långa breddnings- och fördjupningskurser, där du exempelvis kan fördjupa dig inom något område som intresserar dig speciellt. Programmet och terminen avslutas sedan med ett tio veckor långt moment, som kallas Individ och samhälle och bl. a. innehåller allmänmedicin, där du knyter ihop de kunskaper du tillägnat dig under tidigare terminer. Dessutom ingår rätts-, arbets- och miljömedicin. Grundläggande träning i ledarskap ingår också. Undervisnings-, arbets- och examinationsformer Flera olika arbetsformer används i läkarutbildningen. I utbildningsplanens riktlinjer betonas studentens eget ansvar för sitt lärande och att programmet ska erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation. Till arbetsformer med självstyrt lärande räknas problembaserat lärande (PBL), casemetodik, fördjupningsarbeten, diskussionsgrupper, kliniskt arbete under handledning, laborationer, datorsimulering och självständigt arbete med kurslitteratur i anslutning till studie- eller arbetsuppgifter. Föreläsningar är främst avsedda att ge introduktion, överblick, stimulerande fördjupning och sammanfattning. Läkarexamen erhålls på grundval av godkänt genomförda kurser och godkända tentamina på samtliga kurser i programmet. Slutexamen för legitimation sker i och med AT-provet. Nedan beskrivs examinationssystemet kortfattat. Mer ingående uppgifter om kurskrav och prov finns i kursbeskrivningarna. I och med omläggningen av läkarutbildningen har antalet tentamina blivit mindre genom att de kommit att omfatta större avsnitt av utbildningen än tidigare. Vanligtvis omfattar examinationen i den nya uppläggningen kurser på mellan 15 eller 30 högskolepoäng. Under kursernas gång förekommer inte sällan avstämningar som har karaktär av självtest eller försöksskrivningar. Den betygsgivande bedömningen präglas i de flesta kurser av en strävan att allsidigt pröva studenternas kunskaper och färdigheter i enlighet med kursernas mål som anges i kursplanerna. När kursansvariga har formulerat kursmål har de oftast försökt ange vad studenterna ska kunna beskriva, förklara och göra i form av förslag till åtgärder osv, så att studenterna själva kan ta ställning till vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt de behöver förvärva för att uppfylla kurskraven. Proven på kurserna kan ha form av muntligt förhör, skriftligt prov, praktiskt prov, redovisning eller prov med utgångspunkt i video eller bild. På kliniska avsnitt i utbildningen är det vanligt med tentamenspatienter i samband med muntliga förhör och i samband med prov som har karaktär av stationstentamina (objective structured clinical examination OSCE). Tentamenssvar ska avges på de skandinaviska språken utom ifråga om utbytesstudenter och deltagare i engelskspråkiga kurser. Undantag medges av examinator. 28