Deltidsboende i Gotlands ytterområden

Transkript

1 RAPPORT Deltidsboende i Gotlands ytterområden En studie om Fårö, Östergarnslandet & Storsudret Av Ludvig Svedjer Fastställd av Välj ett objekt Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum Gäller 20xx-20xx Ärendenr RS 20xx/xxxx Version [1.0] Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

2 Innehåll 1. Bakgrund Deltidsboende, delårsboende & fritidshus Exempel på åtgärder från andra platser Problemformulering (O)jämlikhet på Gotland Delårsboendets omfattning Bostadsmarknaden Vilka är de delårsboende? Intervjuer Anledning till varför det blev ett fritidshus på Gotland Hur mycket används fritidshusen? Vad är det främsta syftet med fritidshuset? Kontakter med lokalbefolkningen Platstillhörighet och hemkänsla Offentlig service Invånare eller besökare? Extrapolering till 2030 Hur kan framtiden komma att se ut? Avslutande ord...21 Källförteckning...23 Bilaga (24)

3 1. Bakgrund Denna rapport ämnar att undersöka hur delårsboendet ser ut på tre perifera platser på den gotländska landsbygden; Fårö, Östergarnslandet och Storsudret. Dessa tre områden anses vara särskilt attraktiva på Gotland. Detta arbete är en fortsättning på den C-uppsats som jag skrev vintern 2017/2018. Viss information från den studien kommer att återanvändas tillsammans med den nya information som samlats in under sommaren. Områdena Storsudret och Östergarnslandet är en benämning som används i folkmun men som inte har någon fast definition. Därför har en indelning gjorts med hjälp av sockenindelningen. Östergarnslandet består av socknarna Anga, Ardre, Gammelgarn, Kräklingbo och Östergarn. Storsudret består av socknarna Fide, Öja, Sundre, Vamlingbo och Hamra. Fårö är en enda socken, Fårö socken, och behöver inte definieras på något annat sätt. Det data som samlats in under sommaren är (1) information från olika delar av Region Gotland, (2) viss akademisk litteratur och slutligen har (3) intervjuer genomförts med delårsboende i dessa områden (i vissa fall i närliggande områden). Dessa olika komponenter ska ge oss en större insikt i hur delårsboendet ser ut på ön, vad de delårsboende har för preferenser och mål med sin vistelse här och vilka effekter denna situation ger, både utmaningarna och möjligheterna. På grund av folkbokföringens utformning finns det inte några officiella siffror kring hur stor deltidsbefolkningen är. Eftersom att man inte skriver sig vid sitt fritidshus finns det helt enkelt ingen officiell statistik angående hur många delårsboende som det finns i dessa områden. På kommunnivå finns det siffror för hur många fritidshus som finns, men inte på lägre nivå än så. Denna utredning ska göra att vi kommer närmre de korrekta siffrorna än vad vi har vetat hittills. På grund av denna befolkningsgrupps stora omfattning är det troligtvis så att det inte kommer bli exakt korrekt, men i stora drag kommer det stämma överens med verkligheten. Enligt SCB är 40 % av alla småhus fritidshus på Gotland, dubbelt så stor andel som de 20 % som gäller för hela riket. 3 (24)

4 Att veta hur många personer som befinner sig på en ort är givetvis viktigt för att kunna planera samhället och tillgodose de behov som uppstår. Men det är också viktigt att reflektera över vilka slags samhällen vi vill ha på Gotland. Med det inte sagt att deltidsboende är något negativt, det handlar om att snarare veta vilka konsekvenser som det ger, både de positiva och de negativa effekterna. Med ett större informationsunderlag kan dessa platser förhoppningsvis utvecklas på ett gynnsamt sätt framgent. 1.1 Deltidsboende, delårsboende & fritidshus Denna rapport använder sig av terminologin deltidsboende och delårsboende när man pratar om den befolkning som inte är folkbokförd vid sin fastighet, i folkmun kallas dessa sommargotlänningar. Ett fritidshus är alltså en bebyggd fastighet utan folkbokförd befolkning, denna definition använder sig Statistiska centralbyrån av. Det är såklart inte oproblematiskt, för där får man inte reda på om fritidsbostaden används fem månader, fem veckor eller fem dagar om året. Men sådana avgränsningar måste alltid göras om man vill få fram information i stor skala. Tanken är att intervjuerna med de delårsboende bland annat ska bredda bilden av hur mycket fritidshusen används. Fritidshus är en väldigt vanlig företeelse i Sverige jämfört med andra länder. Det finns en rad olika förklaringar till detta. Men de två kanske viktigaste anledningarna anses vara dessa: 1. Den stora medelklassens framväxt och dess möjligheter att ha en fritidsbostad i välfärdssamhället och 2. Den höga urbaniseringstakten har gjort att många fastigheter på landsbygden har omvandlats från permanentbostad till deltidsboenden. SCB uppskattar att så många som 50 % av Sveriges befolkning har tillgång till någon slags fritidsbostad och 25 % av dessa är själva ägare till ett fritidshus. SCB visar att det är vanligare att man tillgång till en fritidsbostad om man har en eftergymnasial utbildning samt är inrikes född. Sammanfattningsvis kan man säga att tillgången till fritidshus i Sverige är relativt demokratisk, väldigt många personer i Sverige har möjligheten att spendera tid vid ett sådant. 4 (24)

5 Men huruvida denna tillgänglighet också kan appliceras på Gotland är desto mer tveksamt. 1.2 Exempel på åtgärder från andra platser Sverige Gotland är en plats som anses vara attraktivt att ha fritidshus på, men det är givetvis inte den enda platsen i Sverige som har en stor andel delårsboende. Andra sådana platser i landet är Stockholms skärgård, Öland, Österlen och Åre. Men kanske allra tydligast hur det ser ut på västkusten. Där har vissa kommuner en deltidsbefolkning som är rejält större än den bofasta befolkningen. I ett projekt kallat Tillväxt Norra Bohuslän bestående av kommunerna Sotenäs, Tanum, Lysekil och Strömstad har en rad saker undersökts, alltifrån havsmiljön till just deltidsboendet. Carl Dahlberg som är processledare på Tillväxt Norra Bohuslän berättar att de arbetat med frågor gällande det stora delårsboendet. Det projekt som de gjorde var en enkätstudie där de ville få reda på delårsbefolkningens preferenser. Vad de insåg var att det var svårt att få delårsbefolkningen att bli permanentboende. De hade sin koppling till storstaden och den ville de behålla. Han menar den stora förändringen som undersökningen gett är en attitydförändring. Man pratar inte längre om sommargäster, utan om helårsboende och delårsboende. Kommunens medlemmar består både av den permanenta befolkningen och de delårsboende. När man fick ett hum om hur många de delårsboende var (I de berörda kommunerna är det ungefär 50/50 permanentboende/delårsboende), gav det kommunerna bättre verktyg när det gäller planering och bostadsstrategier. Men ett problem som Carl ser är att man i detaljplaner kan uttrycka målet att nya bostäder ska köpas av personer som ämnar att bo året runt, men några sådana styrmedel finns det inte, så det blir bara en vag önskan. I Strömstad kommun har man försökt ta det längre. Via en stiftelse har man planer på att bygga bostäder där man har en mantalsplikt, alltså ett krav på att man folkbokför sig vid sin nya bostad, men dessa har inte realiserats än. Carl anser att skattesystemet är missgynnande för dem, eftersom de inte får in skattepengar av de delårsboende. Skatteutjämningssystemet hjälper visserligen lite, men det genererar inte samma summor som alternativet hade gjort. En sak som framkommit gällande det ekonomiska läget är att utan de delårsboende hade utbudet i bygderna varit mycket mer skralt. Det finns många restauranger och hantverkarsektorn går väldigt starkt. Norden Om vi blickar utåt mot våra grannländer kan vi se att det ser väldigt annorlunda ut i synen på fritidshus och permanentboende. 5 (24)

6 På Åland finns det något som heter Jordförvärvstillstånd, som betyder att du i princip behöver ha bott på ön de senaste 5 åren för att få köpa en fastighet. Syftet med denna lagstiftning är uttryckligen att man vill att fastigheterna ska ägas av bofasta personer. I de fallen som fritidshus tillåts är det i regel för personer som vuxit upp på Åland som den möjligheten finns. I Norge finns boplikten, den innebär att kommuner kan bestämma att vissa områden ska befolkas av permanentboende, där kan helt enkelt fritidshus förbjudas. Detta har gett vissa effekter, till exempel så ökar befolkningsmängden i alla Norges län. Men en annan följd av regleringen är att norrmän istället har sökts sig till Sverige för att införskaffa ett fritidshus. Särskilt i Västra Götaland, Jämtland och Värmland. Den stränga regleringen har alltså inte gjort att efterfrågan på fritidshus har försvunnit utan den har bara förflyttats till Sverige som inte har någon liknande lagstiftning. En liknande lag finns i Danmark. I vissa byar, främst på Bornholm, råder det boplikt. Där resonerar man att om boplikten hade tagits bort hade byarna köpts upp av rika personer och tvingat bort Bornholms befolkning. Där anses det vitalt med permanentboende för att kunna upprätthålla den offentliga servicen och ett levande samhälle. En kritik mot boplikten är att man inskränker äganderätten och risken finns att husen istället kommer stå tomma och förfalla om de inte får bebos av deltidsboende. Men denna lagstiftning råder alltjämt i Danmark och Norge, även om det då och då är uppe för diskussion. Oavsett vad man tycker om en sådan reglering får man tillstå att Norge lyckats med att få en levande landsbygd bättre än hur läget ser ut i Sverige, där glesbygdskommuner är synonymt med avfolkning. 1.3 Problemformulering En uppsats från Lunds universitet har undersökt vilka problem som fritidshusbebyggelse kan skapa. Dessa kan sammanfattas i fem punkter. 1. Forskningslitteraturen har identifierat att landsbygdsgentrifiering och fritidshusbebyggelse hänger ihop. Hallgren (2013) menar att kommunerna själva sällan ser någon problematik kring detta, trots att det är en form av segregation som sker. Slutsatsen i den uppsatsen är att sociala orättvisor inte anses drabbar landsbygden på samma sätt staden där man oftast erkänner att det finns segregation. 2. Permanenthus som omvandlas till fritidshus. Denna process sker i attraktiva områden på landsbygden. När priserna går upp är det dessutom så att de permanentboende ser en möjlighet att sälja för en god vinst. De höga marknadspriserna försvårar även en försäljning inom familjen som möjligt skulle leda till permanentboende. 6 (24)

7 3. Spöksamhällen. När många av husen i ett område är fritidshus gör det att husen står övergivna stora delar av året, främst på vinterhalvåret. Området riskerar att få minskad service som tidigare funnits, samt att den sociala strukturen förändras och blir mer splittrad. 4. Intressekonflikter. Fritidshusboende och permanentboende har ibland delade meningar om hur bygden ska utvecklas. En studie från USA har visat att fritidshusägare kan vara mer benägna att bry sig om sin fastighet som en investering och vilja bevara landsbygdskaraktären medan de bofasta kan ha andra visioner. 5. Styrmedel. Hallgren (2013) menar att svenska kommuner inte har verktygen för att kunna bestämma över sin bebyggelse när det kommer till permanentbostäder och fritidshus. Där dras det paralleller till våra grannländer och deras lagstiftningar som möjliggör ett större självbestämmande för kommunerna. Med målet att främja en levande landsbygd. Samma uppsats reflekterar kring varför en boplikt aldrig införts i Sverige när det gjorts i våra grannländer. Där refereras det till Glesbygdsverket som skriver att om man skulle hindra fastigheter att omvandlas till fritidshus skulle det upplevas som ett intrång i den fria marknaden. Det handlar även om att påverka människors valfrihet, vilket är väldigt politiskt laddat. Det har inkommit motioner i riksdagen gällande boplikt-liknande lagförslag, som främst syftats till att bevara skärgårdsmiljöerna i landet, men dessa har avslagits. Nedan följer ett avsnitt om ekonomisk jämlikhet på Gotland som är kopplat till gentrifiering. 7 (24)

8 1.4 (O)jämlikhet på Gotland En del av denna rapport går ut på att undersöka huruvida det är gentrifiering som sker på den gotländska landsbygden. Gentrifiering kan ses utifrån flera perspektiv, men säkert är att den påverkar vissa personer i samhället på ett negativ, nämligen de mindre välbeställda. Hur ser egentligen den sociala jämlikheten ut på Gotland? Det finns ett mått som kallas New Urban Crisis-index (NUC) som är ett sammanvägt värde utifrån ojämn inkomstfördelning 1 (gini-koefficient) och ekonomisk segregation 2. Måttet används för att belysa de problem som framgångsrika platser anses ha; social och ekonomisk ojämlikhet. När denna metod appliceras på Sveriges kommuner blir resultatet att storstadskommunerna är placerade i toppen, kanske inte helt oväntat. Men också kommuner med mycket turism hamnar högt upp. Var hamnar då Gotland? På 40:e plats av rikets 290 kommuner. En viktig sak att poängtera när det gäller detta resultat är att statistiken utgår ifrån folkbokföringen, vilket gör att de delårsboende med hemort på annan plats än Gotland inte är representerade. Om denna grupp skulle räknas med skulle jag tro att Gotland skulle placera sig något högre upp på denna lista, men detta gäller även andra orter med mycket turism/delårsboende. Sammanfattningsvis kan man säga att ekonomisk och social ojämlikhet är ett problem för Gotland, och att den kanske är större än vad man tror. 1 Gini-koefficienten mäts utifrån hur stor spridning det är bland inkomsterna. 2 Den ekonomiska segregationen avser boendesegregation, höginkomsttagare har en tendens att bo i samma postnummerområde som andra höginkomsttagare. 8 (24)

9 2. Delårsboendets omfattning En uppskattning av hur stor deltidsbefolkningen är har gjorts utifrån statistik gällande sophämtningsabonnemang. Den sophämtning man väljer att ha säger nämligen en del om hur mycket tid man spenderar vid sin fastighet. Det finns helårsabonnemang och det finns deltidsabonnemang. Att säga rakt ut att dessa siffror är de exakta proportionerna permanentboende/delårsboende är sannolikt för svepande, men det ger åtminstone en fingervisning. Vi kan utläsa av diagrammet att Fårö har den största fritidshusbefolkningen där tre av fyra hus har ett sophämtningsabonnemang som bara gäller en viss del av året. På Östergarnslandet och Storsudret är det ungefär två tredjedelar. ANDEL SOPHÄMTNINGSABONNEMANG SOM ÄR HELÅR/DELTID 74,5 68,8 66,7 25,5 31,2 33,3 F Å R Ö Ö S T E R G A R N S L A N D E T S T O R S U D R E T Helårsabonnemang [%] Deltidsabonnemang [%] Sophämtningsabonnemang andel Helårs/deltidsabonnemang. Källa: Teknikförvaltningen, Dessa proportioner har jag sedan använt för att uppskatta den totala deltidsbefolkningen. Och detta blir resultatet. Vi börjar med Fårö. Fårö hade 2017 en folkbokförd befolkning på 505 personer. Enligt sophämtningsstatistiken ska dessa 505 personer motsvara 24,5 av befolkningen när de deltidsboende är inräknade. Det gör att deltidsbefolkningen på Fårö landar på ungefär 1500 personer. Fårö 2017 [st] [%] Permanentboende ,5 Uppskattad delårsbefolkning ,5 På Östergarnslandet har samma metodik använts hade de en befolkning på 1122 personer, vilket ska motsvara 31,2 % av befolkningen. De resterande 68,8 % deltidsboende uppgår då till ungefär 2500 personer. 9 (24)

10 Östergarnslandet 2017 [st] [%] Permanentboende ,2 Uppskattad delårsbefolkning ,8 Slutligen ska vi kolla på Storsudret som 2017 hade 902 invånare. Sophämtningsstatistiken visar att 33 % av bostäderna i området ägs av permanentboende. Detta ger att ungefär 1800 personer uppskattningsvis är delårsboende i bygden. Storsudret 2017 [st] [%] Permanentboende ,3 Uppskattad delårsbefolkning ,7 2.1 Bostadsmarknaden Jag har undersökt hur bostadsmarknaden ser ut i de respektive områdena som min rapport avhandlar. Jag har dessutom valt att inkludera Visby innerstad, som anses vara en väldigt attraktivt plats att bo på, samt Hemse, en tätort som inte anses ha samma attraktiva status. Resultatet bekräftar den känslan man haft, innerstaden är rejält mycket dyrare än de andra platserna. Någonstans däremellan ligger Fårö, Östergarnslandet och Storsudret med ungefär kronor per kvadratmeter. Tydligt är att priset per kvadratmeter i Hemse är substantiellt lägre än de andra platserna. En tolkning man kan göra av dessa siffror är att många delårsboende pressar upp priserna på villor, men för att kunna säkerställa det behövs fler orter undersökas. Villaförsäljningar , kr/m² Fårö Storsudret Östergarnslandet Hemse Visby Innerstad Villaförsäljningar. Källa: Hemnet.se 10 (24)

11 Nedanför ser vi statistik över fritidshuspriser framtagna av Fastighetsbyrån. Gotland är den 13:e dyraste kommunen i Sverige att köpa fritidshus i och priserna har de senaste 5-6 åren ökat med 75 %. Vi kan alltså konstatera att fritidshusen på Gotland är bland de dyraste i landet och att priserna har ökat mycket den senaste tiden. När man sedan betänker att Gotland som kommun ligger på ungefär 230:e plats (av Sveriges 290 kommuner) när det kommer till medianlöner så förstår man att det kommer vara svårt för gotlänningar att konkurrera på bostadsmarknaden i vissa områden KOMMUN Antal Medelpris Antal Medelpris Prisskillnad VAXHOLM % NACKA % VÄRMDÖ % KUNGSBACKA % VELLINGE % ÖSTERÅKER % HANINGE % SOTENÄS % TANUM % STRÖMSTAD % BÅSTAD % TJÖRN % GOTLAND % MALUNG-SÄLEN % TROSA % De 15 dyraste kommunerna att köpa fritidshus i. Källa: Fastighetsbyrån 3. Vilka är de delårsboende? För att besvara denna fråga kommer jag använda mig av det material som togs fram till C-uppsatsen under vintern Det jag gjorde då var en stickprovsundersökning där 50 fritidshus slumpmässigt valdes ut ur varje område, 150 totalt. Jag gjorde bedömningen att ett hus där ägaren inte var folkbokförd på adressen kan anses vara ett fritidshus, det är säkerligen en förenkling, men samtidigt är det ett sätt att operationalisera ett inte helt självklart begrepp. Det är dessutom den klassificering som SCB använder sig av. Stickprovsundersökningen ämnade att undersöka tre saker; personens folkbokföringsort, ålder och inkomst. Det fanns även planer på att undersöka utbildningsnivå, men detta visade sig vara väldigt svårt och för tidskrävande. Resultaten av undersökningen var följande; Fritidshusägarnas hemvist visade sig vara väldigt centrerad kring Storstockholm i samtliga områden och Storsudret i synnerhet. Där är hela 80 % av stickprovet skrivna någonstans i Stockholms län. 11 (24)

12 Fårö 2% Östergarnslandet 2% 22% 20% 18% 32% 56% 48% Gotland Storstockholm Gotland Storstockholm Övriga Sverige Utlandet Övriga Sverige Utlandet Storsudret 2% Totalt 2% 12% 6% 17% 19% 80% 62% Gotland Storstockholm Gotland Storstockholm Övriga Sverige Utlandet Övriga Sverige Utlandet Diagram över fritidshusägarnas hemvist. Källa: Lantmäteriet Ungefär var femte är skriven någon annanstans på Gotland, ungefär lika många till bor på en annan ort i Sverige. Andelen utländska fritidshusägare verkar vara få till antalet. Nu går vi över till att kika på hur gamla de delårsboende är. Trots att medelåldern hos de permanentboende i bygderna är hög så är den delårsboende ungefär åtta äldre. Att en stor andel är i pensionsålder lyfter en intressant aspekt i det hela. Att många av de som har fritidshus i bygderna är pensionärer gör att de kan använda fritidshusen större delar av året än de som har arbeten som binder upp de i hemorten. Medelålder delårsboende Medelålder fastboende Fårö Ö-garnslandet Storsudret Totalt 61,1 år 63,1 år 60,2 år 61,5 år 54,7 år 52,5 år 53 år 53,4 år Medelålder. Källa: Demografen.gotland.se 12 (24)

13 Slutligen ska vi kolla på inkomstnivåer hos de delårsboende. Det främsta syftet med detta är att undersöka huruvida man kan påstå att det faktiskt är en gentrifiering som skett, eller håller på att ske. Grundtanken är att om kapitalstarka individer köper upp fastigheterna innebär det sannolikt att mindre förmögna gotlänningar får det tufft att själva köpa dessa fastigheter. Det första diagrammet visar de i mitt stickprov som är i arbetsför ålder, alltså under 65 år gamla. Dessa har jag delat upp i tre åldersklasser och jämfört med rikssnittet i samma ålder. Det vi kan se är att i den första ålderskategorin (25-44 år) har de faktiskt lägre inkomster än vad rikssnittet har. Men eftersom att den gruppen endast består av 4 personer är det väldigt svårt att generalisera kring. I de två andra kategorierna kan vi se att de delårsboende har tydligt högre inkomst än sverigesnittet och betydligt högre medianinkomst än vad gotlänningen har kr Medianinkomst kr kr kr kr Gotlänningar Hela Sverige Fritidshusägare (i stickprovet) kr 0 kr år år år Medianlöner i Sverige Källa: Skatteverket & SCB För de personer som är i pensionsålder i mitt urval (viket är ungefär hälften), har jag jämfört deras inkomst som sannolikt är pensionsinkomst med rikssnittet för pensioner i landet. Såhär ser detta ut: Genomsnittlig pension i Sverige Kronor Medianpension Fritidshusägare på Fårö, Östergarnslandet & Storsudret Pensionsinkomst 2016 Källa: Pensionsmyndigheten & Skatteverket Även för denna grupp är inkomsten högre och det finns således fog för att prata om en möjlig gentrifieringsprocess. 13 (24)

14 4. Intervjuer De intervjuer som gjorts är med deltidsboende själva som blivit frågade om saker gällande deras vistelser på ön. Syftet med intervjuerna var att få informationen från hästens mun, direkt från källan. Jag har genomfört tre intervjuer med deltidsboende på Fårö, Fårösund och i Hamra på Sudret. Personerna har anonymiserats och kommer i texten benämnas som intervjurespondent A, B & C. I intervjun som gjordes på Fårö består svaren av två personer som var med under intervjun samtidigt, dessa kommer benämnas som A1 och A2 om så behövs. I de andra två intervjuerna var det en person vardera som intervjuades. Person B är den som har ett fritidshus i Fårösund och C har ett hus i Hamra. Urvalet består av tre män och en kvinna, alla mellan år gamla. Östergarnslandet är således inte representerat i intervjustudien. 4.1 Anledning till varför det blev ett fritidshus på Gotland I alla tre intervjuer berättar personerna om att de har besökt Gotland i sin barndom eller ungdom, och det är därifrån de har skapat sig en relation till platsen. Och i vuxen ålder har de återkommit till ön i olika syften, för semester eller i jobbsammanhang. De lyfter fram till exempel de vackra miljöerna och det välmåendet som platserna gav upphov till. Respondent C lyfter fram den exklusiva känsla som finns på Sudret, I Sundre och Hamra i synnerhet. Det finns kvaliteter där utöver den vackra naturen som till exempel bra restauranger och lokala grönsakshandlare. En annan faktor bakom valet av plats var för två av personerna att man lärt känna andra i bygden. Dels för att man då har en social kontakt i närheten men också för assistans vid bostadsköpet. 4.2 Hur mycket används fritidshusen? Hos A & B (På Fårö & i Fårösund) består hushållen främst av två personer, med vissa besök av släktingar då och då. I Hamra berättar C att det kan bo upp till 8-12 personer per natt när gäster är på besök. A säger att deras fritidshus på Fårö används för lite. Det blir några veckor på sommaren och några långhelger under resten av året. Totalt blir det maximalt två månader per år. De båda säger att det inte kommer vara aktuellt att flytta dit på heltid, det är lite för enskilt för det. B spenderar mellan 4-6 månader i sitt hus i Fårösund, huset är inte isolerat för att kunna användas på vintern ännu, vilket kanske kommer ske. Då skulle huset sannolikt användas ännu mer. Han säger att tanken var när huset köptes att det till slut skulle bli hans bostad permanent, men en segdragen bygglovsprocess och en förändrad livssituation har gjort att det inte är aktuellt idag. 14 (24)

15 C säger att hur mycket som huset används beror på vilken plats i livet man är på i livet. När hans fru var frilansande journalist kunde hon vara där från maj till september. Men nuförtiden är det ungefär två månader per år. C skjuter in att han tycker att husen i bygden verkar användas mycket året runt, det är ofta det lyser i husen. Det tror han beror på husens kvalitet, som nuförtiden har en mycket högre standard än tidigare. Nu finns det större möjligheter att vistas i de även under vintern. Men detta gör också att husen är mycket dyrare och det blir problematiskt för unga människor som vill skaffa sig en bostad därute. På frågan om C tror att huset i Hamra skulle kunna bli deras primära bostad säger han såhär: Nej det tror jag inte, det är väldigt tyst och mörkt. Det är kärvt, det är ju charmigt att komma ned några dagar på vintern, men dag ut och dag in blir det dystert. Vi har ju andra liv också, vi har barn och bor i Stockholm. 4.3 Vad är det främsta syftet med fritidshuset? A säger att huset främsta syfte ska vara avkoppling. Men på grund av att de behövt renovera mycket har de första fem åren inte inneburit väldigt mycket avslappning hittills. De påpekar också att det är naturupplevelsen som lockar. B säger att huset i Fårösund inte bara var tänkt för semestrande utan han såg sin framtid där. Och huset var egentligen inte rustat för året runt boende, men läget precis vid vattnet och den egna bryggan gjorde att han inte kunde motstå det, trots att andra hus kanske hade varit bättre optimerade för att nyttja på vintern. C menar att det är vanligt för väldigt många att ha en stark relation till landsbygden. För bara några generationer sedan bodde de flesta på landsbygden, hans farfar var lantbrukare. Han tror att svensken är väldigt bunden till jorden. Det är på landet man mår som bäst och kan vara den person man egentligen vill vara istället för en stressad storstadsmänniska. Så det största syftet med fritidshuset är välmåendet för C. 4.4 Kontakter med lokalbefolkningen B menar att det sociala livet i Fårösund är väldigt annorlunda från hur det är hemma i Stockholm. I Fårösund finns det de människor som finns och de får man samsas med, i Stockholm undviker man de man inte gillar, men det är inte lika lätt att göra i Fårösund. C säger att han lärt känna många i Hamra, men att det finns de som håller sig för sig själv. Det är individuellt hur mycket man socialiserar sig med andra, man kan bo väldigt nära varandra utan egentligen ha någonting att med varandra att göra. C säger vidare att det kan uppstå små konflikter mellan den bofasta befolkning och de delårsboende. Han illustrerar det genom att säga detta: Det finns lite av en tryckkokare här. Härnere [Hamra] har det varit väldigt fattigt. Man fick ström hit först 1957, stenindustrin har kommit och gått och det är rätt mager jord. Först 15 (24)

16 kom konstnärerna och sen kom vi. Det finns en fördom om oss som grupp av vi går runt i solhatt och dricker rosévin. Det man inte ser är hur hårt vi jobbar för att ha råd med det här. Han berättar sedan om en viss mentalitet som ibland kan märkas hos vissa som menar att om man inte född i bygden ska man inte komma och bestämma. C säger att man absolut ska ha stor ödmjukhet när man är på en ort, men att man trots allt har sina rättigheter. Man ska få göra sin röst hörd när det är lämpligt och när det påverkar ens liv anser han. Denna sorts dynamik är inte unikt för Gotland säger han utan det är vanligt i liknande miljöer där folk bor en kortare tid om året såsom Stockholms skärgård eller i Norrland. 4.5 Platstillhörighet och hemkänsla När jag i intervjun frågar respondenterna om var de trivs bäst någonstans och känner störst platstillhörighet är de alla eniga om att det är vid sitt fritidshus. A1 berättar att han inte har någon släkt kvar i sin födelseort och trots att han bott nästan 30 år i Skåne ser han sig själv inte som skåning. Gotland däremot har han besökt i 50 år och tycker att det känns som hemma. A2 säger att hon trivs väldigt bra i skogsmiljön som omgärdar huset, det påminner henne om ett landställe hon besökte som ung i Östergötland. B säger att huset i Fårösund har blivit en mening med livet. Han är mer engagerad där än vad han är i Stockholm gällande diverse frågeställningar. Och när han inte är i Fårösund befinner han sig mentalt på platsen ändå. 4.6 Offentlig service Jag undrar sedan vilken kontakt de intervjuade har haft med under sin tid här på ön och jag får lite olika svar. B säger att han har haft en negativ upplevelse av sin kontakt med kommunen. När han sökte bygglov hos Regionen kände han att handläggarna hade en negativ attityd till hans ansökan. När han till slut efter 5 år fick bygglovet hade hans livssituation förändrats och han var inte längre lika dedikerad att genomföra isoleringen och tillbyggnaden som hade möjliggjort året-runt boende. För A gick bygglovshanteringen smidigt utan att något att klaga på. C säger att bygglovshantering gick sisådär men att det totalt sätt har funkat rätt så bra. På frågan om det är någon offentlig service som de saknar i bygden nämner alla tre vårdsituationen. De efterfrågar att det ska finnas en vårdcentral närmre än vad det gör idag eller åtminstone distriktsköterska. De anser att det är lite oroligt att akutvården ligger så långt bort. A berättar att när grannen behövde ambulanshelikopter kom den på bara 15 minuter, vilket var jättebra. Men att man aldrig vet om möjligheten finns för de att komma så snabbt. 4.7 Invånare eller besökare? Den sista frågan jag ställer till mina intervjurespondenter är om de känner sig som invånare eller besökare i bygden där de har fritidshus. Det är såklart en väldigt binär frågeställning men tanken är att den ska leda till ett resonemang. 16 (24)

17 A1 säger att han känner sig som en invånare eftersom att han är så rotad på Gotland och på Fårö. Han var reservofficer på P18 i 27 år och har i andra jobbsammanhang varit på ön förutom alla semestrar. A2 säger att hon inte känner sig som en invånare, hon har inte haft samma långa koppling till Gotland. Men hon känner sig hemma i fritidshuset, det gör hon, men det är en blandad känsla. A1 utvecklar och säger att det ligger i tiden på något sätt: Jag kommer från Dalarna, bor i Skåne och har det här stället på Gotland. Man har inte bara ett ställe nuförtiden. B ser sig själv som en deltidsboende, men som har en tydlig koppling till platsen. Han anser sig ha en närvaro på orten och påverkar i den mån han har möjlighet till. Vi avslutar detta kapitel med vad C svarade på frågan: Jag brukar säga att jag skulle vilja bli begraven i Hamra Kyrka. Jag är inte invånare eller en besökare, jag är något tredje som jag inte vet vad det är, ett mellanting. Jag är engagerad i bygden, jag älskar bygden och älskar att vara här och vi lägger ner mycket pengar här och känner oss rotade här, men vi bor ju inte här. Men vi är inte heller besökare. Vi åker aldrig härifrån på något sätt, vi längtar alltid tillbaka.[ ] Det skulle vara otänkbart att sälja det här och köpa något i Bohuslän till exempel, det finns inte på kartan. 17 (24)

18 Extrapolering till 2030 Hur kan framtiden komma att se ut? Detta kapitel ämnar att försöka göra en prognos hur mängden fritidshus respektive permanentbostäder kan se ut i framtiden, år 2030 närmare bestämt. När man studerar antalet fritidshus på Gotland kan man se en trend. Trenden är att antalet ökar med nästan 2 % om året. Om man extrapolerar denna trend fram till 2030 kan man se att antalet fritidshus på Gotland bör öka med nästan 25 % från dagens läge. Antal fritidshus på Gotland - Prognos Det befintliga fritidshusbeståndet på Gotland Källa: SCB Nästa steg är att undersöka hur denna utveckling kan se ut på en lägre nivå än för hela Gotland, vi ska kolla hur det kan te sig på Fårö, Östergarnslandet och Storsudret. Där har jag applicerat samma trend som för hela ön och matchat den med hur befolkningsutvecklingen ser ut bland de bofasta i området. Här är det värt att påminna om det spekulativa i denna prognos, det finns mängder av faktorer som kan och kommer påverka dessa bygders boendetal i framtiden. Det kan vara nya bostadsprojekt eller det kan vara nedläggningar i offentlig och privat sektor, eller helt enkelt tillgången till tomter. Hur som helst, om vi tittar på trenden hos de folkbokförda och de deltidsboende ser det ut såhär: 18 (24)

19 FÅRÖ Permanentboende Uppskattad delårsbefolkning Permanentboende Uppskattad delårsbefolkning ÖSTERGARNSLANDET Permanentboende Uppskattad delårsbefolkning Permanentboende Uppskattad delårsbefolkning STORSUDRET Permanentboende Uppskattad delårsbefolkning 2220 Permanentboende Uppskattad delårsbefolkning 19 (24)

20 Att separat kommentera dessa diagram känns nästan överflödigt, eftersom de alla visar i princip samma sak. Den bofasta befolkningen väntas minska och fritidshusboendet förväntas öka. Det här scenariot kan vi kalla för ett nollalternativ eftersom att det utgår från att utvecklingen kommer ske på samma sätt som den har gjort tidigare. Hur man ska stävja denna utveckling är såklart inget lätt fråga att besvara. Särskilt när vi pratar om de möjligheter som finns på den kommunpolitiska nivån. Det kommunen kan göra för att locka till inflyttning är att tillgodose god service eller med hjälp av kampanjer, men hur verkningsfulla sådana åtaganden är dock tveksamt. På rikspolitisk nivå finns det i teorin olika aktioner som sannolikt hade förändrat utvecklingen. Om man, likt Norge och Danmark hade bestämt mer ingående för hur fastigheter får användas hade man kunnat påverka fritidshusbeståndet. Men frågan är hur önskvärt detta är. Diagrammen ovan visar ett möjligt framtidsscenario för dessa bygder utifrån de tendenser som finns i befolkningsutvecklingen. Ännu en tendens som är värd att skina lite ljus över är hur permanentbefolkningen har förändrats över tid de senaste 30 åren: Befolkningsförändring på Fårö, Östergarnslandet & Storsudret Källa: Demografen.gotland.se Det första man kan säga om dessa diagram är att de liknar varandra till väldigt stor grad. Det är tydligt att det är den yngre delen av befolkningen som har minskat och den äldre befolkningen som vuxit, ålderskategorin år i synnerhet. En egen teori om detta är att det är samma personer som var medelålders på 80-90talen som bor kvar och nu utgör de äldre ålderskategorierna, men att deras barn har flyttat från bygden. Detta i kombination med att inflyttandet av barnfamiljer har varit väldigt lågt, vilket har gjort barnen till en mindre grupp än innan. Det tror jag är en del av förklaringen till denna utveckling. Då kan man också fråga sig vad som kommer hända med fastigheterna när den äldsta generationen går ur tiden. Det mest sannolika är att de husen också blir fritidshus till slut. Antingen tar deras kvarlevande släktingar över fastigheterna och har som ett eget fritidshus eller så säljs det vidare. Det jag vill säga med denna utläggning är att siffrorna över 20 (24)

21 permanentboende som prognosen för 2030 anger kan komma att bli ännu lägre, och således att andelen delårsboende kan bli ännu större. Ökningen av fritidshus består både av nybyggnationer av fritidshus och ändrad användning av permanentboende till fritidsbostäder. Om man kollar på de bygglov som beviljats sedan 2010 ser man en tydlig tendens; de nybyggnationer som sker i dessa områden är till allra största del fritidshus ,7 84,4 73, , ,3 15,6 Fårö Östergarnslandet Storsudret Fritidshus [%] Övriga bostäder [%] Beviljade bygglov (endast nybyggnationer, ej Attefallshus) Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen, 6. Avslutande ord För att knyta ihop säcken på denna rapport ämnar jag nu diskutera de resultat som framkommit. Forskningslitteraturen målar upp mycket problem gällande fritidshusbebyggelse, och så har även mitt arbete blivit under sommaren. Med mer tid tillgodo hade jag mer än gärna undersökt vilka förtjänster som deltidbefolkningen på Gotland ger. Det är inte otroligt att tänka sig att de bidrar med mycket till de lokala verksamheterna, utöver allt engagemang och den tillhörighet de känner. Och om alternativet skulle vara att husen istället skulle stå tomma året runt är det såklart mycket bättre att de används för deltidsboende. Men den poängen jag försöker göra är att deltidsboendet har påverkat bygderna, åtminstone till viss grad. Att det sker avfolkning på landsbygden är såklart inte enbart på grund av landsbygdsgentrifiering, det finns så många andra samhälleliga faktorer, urbaniseringen kanske allra främst. Men man behöver inte kolla särskilt långt bort för att se länder där man försöker och enligt vissa lyckas med att få en mer levande landsbygd året om. Avslutningsvis ska vi nu sammanfatta några av de slutsatser som denna rapport gett. 21 (24)

22 Studien visar att Majoriteten av hushållen i samtliga områden är deltidsboenden där människor bor mindre än 6 månader om året. Gotland är ett dyrt ställe att skaffa sig ett fritidshus på sett till resten av Sverige. Den bofasta befolkningen i bygderna åldras och minskar. En överhängande majoritet av byggloven som söks är för hus som kommer användas som fritidshus. Det kommer vara en ännu större andel fritidshus gentemot permanentbostäder år 2030 i samtliga bygder. De intervjuade känner sig rotade på Gotland trots att de inte bor här året runt. De engagerar sig och känner stark hemkänsla De delårsboende bor för det mesta i Stockholmsområdet, är rikare än genomsnittet och är runt 60 år gamla. 22 (24)

23 Källförteckning Webben Litteratur Hallgren, Matilda (2013). Fritidshuset som planeringsdilemma Vilka konsekvenser medför en omfattande fritidshusbebyggelse för svenska kommuner sett ur ett samhällplaneringsperspektiv. Lunds Universitet. Svedjer, Ludvig (2018). Gentrifiering av den gotländska landsbygden En fallstudie om deltidsboendens inverkan på Fårö, Östergarnslandet & Storsudret. Uppsala Universitet. Bilaga 1 Intervjufrågor Generella frågor Var bor du vanligtvis? Hur länge har du haft denna bostad? Hur kommer det sig att du skaffade deltidsbostad just här? Hur många personer består hushållet av? Hur mycket används fritidshuset? Hur många månader per år, bara sommaren eller mer ofta än så? Finns det en möjlighet att detta blir din primära bostad? Att du kommer skriva dig på ön? Vad finns det för hinder till detta? Är det önskvärt? Vad är det främsta syftet med fritidshuset? (Rekreation, avslappning, fira högtider osv) Det sociala livet Hur blir du bemött av den bofasta befolkningen? Hur blir du bemött av de andra delårsboende? Om du ska jämföra detta boende med där du bor annars, var trivs du bäst? Offentlig service Har du kommit i kontakt med den offentliga sektorn? (sjukvård, bygglov, osv) Om ja: Hur har bemötandet varit? Saknar du någon service/tjänst här? 23 (24)

24 Känner du att du kan ta del av information av vad som ska hända här i bygden? Från kommunen t.ex. Känner du att du kan vara med och påverka i bygdens framtid? Privat service Anser du att det finns de sakerna du behöver gällande den privata servicen? Sysselsättning: Arbetar du idag? Om Ja: finns det möjlighet att genomföra ditt arbete här i fritidshuset? Avslutande fråga Ser du dig själv som en invånare eller en besökare? 24 (24)