Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kallelse/föredragningslista Offentligt sammanträde Allmänheten är välkommen att närvara vid kommunstyrelsens sammanträde under punkterna Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Plats: Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaur, Solstrålen Tid: Tisdag 13 oktober, 2015, Kl Ledamöter kallas Ersättare underrättas Samåkning till sammanträdet ska ske i största möjliga mån. Kl Kl Kl Kl Branchmöte (bygg) Företagarna Redovisning - HVB-hemmen Kråkan och Korpens kompetensbas, internbudget Margareta Persdotter Kommunchefens rapport och bolagsinformation Rapport från kommunstyrelsens ordförande Sammanträde D a g o r d n i n g 1. Upprop 2. Anmälan av jäv 3. Val av protokolljusterare 4. Anmälan av beslut i delegerade ärenden 5. Meddelandeärenden 6. Redovisning Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid Ulrika Hallnor Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen 7. Delårsbokslut Kommunstyrelsen 8. Remiss En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 9. Arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande 10. Riktlinjer för Trafikskolan 11. Avgifter för körkortsundervisning vid Trafikskolan 12. Trafikskolan som egen affärsverksamhet 13. Turistplan för Arvidsjaurs kommun 14. Deltagande i nationella nätverket SmåKom 15. Medfinansiering av EU-projekt Gemensam e-tjänsteplattform 16. Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 17. Framåtsyftande åtgärder gällande intern kontroll för kommunstyrelsens verksamhetsområden 18. Rapport - Flytta sopstation som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen (Medborgarförslag) forts.

2 forts. Ärenden som inte är offentliga Ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige 19. Delårsbokslut Hela kommunen 20. Redovisning - Revisionsrapport - Granskning av effektiviteten inom avfallsenheten 21. Redovisning - Revisionsrapport Granskning av grundskolans effektivitet 22. Redovisning Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden 23. Redovisning Revisionsrapport - Granskning av socialnämndens ledningssystem för systematiskt ledningsarbete 24. Motion - Återinförande av Flitpengen i socialnämndens verksamhet 25. Samverkan mot våld Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 26. Utredning av taxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet 27. Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade 28. Remiss - Betänkandet Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) 29. Tillägg till arbetsordning för Rådet för funktionshindrade och pensionärer Arvidsjaur LOTTA ÅMAN Ordförande Inga Sandström Sekreterare

3 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Anmälan av beslut i delegerade ärenden Ks I Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott II Övriga delegeringsbeslut Socialchef Ann-Sofi Levander Tillsvidareanställning II Övriga delegeringsbeslut Projektingenjör Johan Åberg Bostadsanpassningsbidrag upp till två basbelopp Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

4 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Expedierat per e-post om inget annat anges. Meddelandeärenden III Meddelandeärenden * Cirkulär 15:24 - Budgetpropositionen för år Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 15:25 - Avtal om notkopiering inom de kommunala musik- /kulturskolorna läsåret 2015/ Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 15:26 - Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB 15) med Vision - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 15:28 - Preliminära utfall av 2016 års kommunala utjämningssystem och LSS-utjämning - Sveriges Kommuner och Landsting Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00175/ Redovisning - Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid Kommunfullmäktige beslutade att införa förskola/barn omsorg på obekväm arbetstid från och med 1 september Kostnad för igångsättande av verksamheten för september-december 2014 var beräknad till kronor inklusive kr för att utrusta lokalerna. Kommunfullmäktige beslutade att kronor skulle omfördelas från kommunstyrelsens ram till barn- och utbildningsnämnden. Ekonomiskt utfall och närvarostatistik redovisas. Sammanfattning Nettokostnaden för Nattis har uppgått till 669 tkr för perioden januariaugusti. Verksamhetskostnaderna ligger högre än budgeterat. Intäkterna består av statsbidrag som beräknas att uppgå till 69 tkr på helårsbasis. Total nettokostnad för att bedriva nattisverksamheten beräknas under året uppgå till ca 1 Mkr. 16 barn är inskrivna i Nattisverksamheten, 15 av dessa barn har även en plats inom ordinarie förskole- och fritidsverksamheten eftersom behoven av omsorg även dagtid föreligger. Under januari-augusti har verksamheten varit öppen 187 dagar och av dessa har det varit barn på plats 125 dagar, vilket motsvarar en beläggning på 67%. De dagar som det varit öppet och barn har varit på plats så har det i medeltal har det varit 3 barn per dag, som mest 7 barn och som minst 1 barn. Justerandes sign Beslutsunderlag Bun Redovisning - Ulrika Hallnor Kf Utdragsbestyrkande

6 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Ulrika Hallnor Datum BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Inkom: Dnr 00049/ Barn- och utbildningsnämndenn Uppföljning Omsorg på obekväm tid (Nattis) Bakgrund införande Barnomsorg på obekväm tid (Nattis) infördes genom beslut i Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid införs från 1 sept Om antalet inskrivna barn understiger 5, ska skolchef omgående utreda det framtida behovet på kort och lång sikt av omsorg på obekväm arbetstid. Redovisning ska ske vid kommunstyrelsens närmaste sammanträde. 3. För att täcka kostnaden för 2014 omfördelas kronor från kommunstyrelsens verksamhet till barn och utbildningsnämnden. 4. Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid ska redovisas som en egen verksamhet. Ekonomiskt utfall Årsbudget Utfall period Personal Verksamhet Internhyror Utfall fg år Prognos Årsavvikelse Summa kostnader Intäkter Netto Nettokostnaden för Nattis har uppgått till 669 tkr för perioden januari-augusti. Verksamhetskostnaderna ligger högre än budgeterat. Intäkterna består av statsbidrag som beräknas att uppgå till 69 tkr på helårsbasis. Total nettokostnad för att bedriva nattisverksamheten beräknas under året uppgå till ca 1 Mkr. Statistik 16 barn är inskrivna i Nattisverksamheten, 15 av dessa barn har även en plats inom ordinarie förskole- och fritidsverksamheten eftersom behoven av omsorg även dagtid föreligger. Under januari-augusti har verksamheten varit öppen 187 dagar och av dessa har det varit barn på plats 125 dagar, vilket motsvarar en beläggningg på 67%. De dagar som det varit öppet och barn har varit på plats så har det i medeltal har det varit 3 barn per dag, som mest 7 barn och som minst 1 barn.

7 Januari Antal barn *) Februari Antal barn*) Mars Antal barn *) April Antal barn*) stängt 1 stängt stängt stängt stängt (2 st 17 19) ( ) (17 20) (17 19) 10 7 (1st 18 20) 10 stängt (1 st ) stängt stängt stängt 13 stängt stängt 14 stängt stängt 15 stängt stängt stängt stängt ( ) (2 st ) 24 stängt stängt stängt stängt 27 stängt stängt 28 stängt stängt 29 2 ( ) 30 stängt stängt 31 1 *) Värden inom parantes, i kolumnen för antalet, är tider när barnen bara varit under kvällen och ej natt.

8 Maj Antal barn Juni Antal barn Juli Antal barn Augusti Antal barn stängt stängt stängt stängt stängt 5 stängt (1 st 17 21) 6 stängt stängt 7 2 st stängt stängt stängt 10 1 st st st st stängt stängt st stängt stängt stängt stängt 19 stängt stängt stängt stängt stängt 23 3 st stängt (1 st 17 21) st stängt stängt st stängt stängt *) Värden inom parantes, i kolumnen för antalet, är tider när barnen bara varit under kvällen och ej natt.

9 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00256/ Delårsbokslut Kommunstyrelsen Delårsbokslut för kommunstyrelsen perioden har upprättats. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Delårsbokslut för kommunstyrelsens verksamheter godkänns. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Delårsredovisning Utdragsbestyrkande

10 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00177/ Remiss En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Finansdepartementet har överlämnat remiss till betänkandet En kommunallag för framtiden SOU 2015:24. Utredningen om en kommunallag för framtiden överlämnade den 23 mars 2015 sitt betänkande " En kommunallag för framtiden." till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget har bl.a. varit att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Regeringens sammanfattning av förslaget: Förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare De anställda ska ges en tydligare roll i lagen Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje kommun och landsting fastställas i en instruktion Möjligheterna att utse styrelseledamöter utan partipolitisk bakgrund i kommunala aktiebolag ska öka Stärkt rättssäkerhet och kontroll Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs Förtroendevalda revisorer ska vara kvar, men ordförande som utses ska väljas från den politiska minoriteten Beslut ska anslås på en anslagstavla på den kommunala webbplatsen i stället för på en fysisk anslagstavla En tydligare koppling mellan EU och kommunerna Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse ska förtydligas Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Betänkandet En kommunallag för framtiden Utdragsbestyrkande

11 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott forts 8 forts. Eku Försöksverksamhet med majoritetsstyre Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre. Förslaget är till viss del en anpassning till rådande praxis. Bland annat föreslås ett slopande av skyldighet till information i ortstidningar, när anslagstavlan blir digital. Som nämns föreslås kommundirektörens grundläggande uppgifter anges i lagen, under ett nytt kapitel med rubriken Anställda. Det konstateras också i utredningen att samverkan mellan kommuner är vanlig och ökar i omfattning. Inga nya instrument för samverkan föreslås dock, utöver dem som finns, främst gemensamma nämnder och kommunalförbund. Finansdepartementet har överlämnat remiss angående En kommunallag för framtiden SOU 2015:24. Kommunchef Kerstin Olla Grahn har i juni 2015 deltagit i en remisskonferens anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Remissmaterialet är omfattande och remissinstanserna många och kommunerna har därför blivit ombedda att skriva mycket kortfattade remissvar. Kommunchefen har upprättat förslag till yttrande för Arvidsjaurs kommun. Kommunchef Kerstin Olla Grahn har upprättat förslag till yttrande. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Upprättat yttrande antas. 2. Till kommunstyrelsens sammanträde 13 oktober ska även SmåKoms yttrande delges ledamöterna. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Betänkandet En kommunallag för framtiden Utdragsbestyrkande

12 Handläggare Kerstin Olla Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna MISSIV KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 00177/ Kommunstyrelsen Remiss En kommunallag för framtiden (SOUU 2015:24) (Dnr 00177/ ) Arvidsjaurs kommun har beretts möjlighet att svara på remissen till betänkandet En kommunallag för f framtiden (SOU 2015:24). Jagg har i juni 2015 deltagit i en remisskonferens anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Remissmaterialet är omfattande och remissinstanserna många och vi har därför blivit ombedda att skriva myckett kortfattade remissvar. Eftersom förslaget till remissvar är så pass kortfattat så kan det vara svårt för den som inte läst hela betänkandet att sätta sig in i alla föreslagna förändringar. Jag kommer därför att hålla enn muntlig föredragning där jag lite mer fördjupat beskriver de ändringar som föreslås. Det finns sedan möjlighet för er som styrande att ta bort eller lägga till saker s i yttrandet. Detta kan vi ordna direkt på sammanträdet. Med förslaget till yttrande följer ett pressmeddelande från statens särskilda utredare samt en sammanfattning avv förändringarna i lagen, sammanställda sv SKL. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutarr att anta upprättat remissvarr och översända det tilll Finansdepartementet. Kerstin Olla Grahn Kommunchef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

13 Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Pressmeddelande Johan Höök Särskild utredare En kommunallag för framtiden Utredningen lämnar i dag sitt slutbetänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) till civilministern Ardalan Shekarabi och presenterar sitt förslag till en ny kommunallag. Lagen är utformad utifrån ett medborgarfokus och ska bidra till en mer professionell och effektiv kommunal verksamhet, säger den särskilde utredaren Johan Höök. Förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare De anställda ska ges en tydligare roll i lagen Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje kommun och landsting fastställas i en instruktion Möjligheterna att utse styrelseledamöter utan partipolitisk bakgrund i kommunala aktiebolag ska öka Stärkt rättssäkerhet och kontroll Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs Förtroendevalda revisorer ska vara kvar, men ordförande som utses ska väljas från den politiska minoriteten Beslut ska anslås på en anslagstavla på den kommunala webbplatsen i stället för på en fysisk anslagstavla En tydligare koppling mellan EU och kommunerna Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse ska förtydligas Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler Försöksverksamhet med majoritetsstyre Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre

14 (9) Juridiska avdelningen Helena Linde Anna Lindström En kommunallag för framtiden Utredningen En kommunallag för framtiden har överlämnat sitt slutbetänkandee (SOU 2015:24) den 23 mars Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner, landsting och regioner. Remisstiden utgår den 30 oktober. Utredaren har haft två fasta referensgrupper; den ena parlamentariskt sammansatt den andra bestående av företrädare för civilsamhälle och näringslivsorganisationer. Till utredningen har också knutits en expertgrupp om 22 personer (däribland SKL). Utredaren har också under arbetets gång besökt arbetsutskottet vid tree tillfällen. SKL har bjudit in till tre remisskonferenser; dels en den 244 juni i Stockholm (som också kommer att webbsändas) samt ytterligaree två efter sommaren, den 21 augusti i Malmö respektive en den 1 september i Stockholm. Betänkandet som består av två delar omfattar drygt 1100 sidor utgör en genomlysning av hela kommunallagen. Utredningsförslaget innebär sammanfattningsvis följande. Organisationsfrågor 1. Styrelsens ställning stärks Fullmäktige föreslås få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa frågor som rör andra nämnders verksamhet. Det ska dock inte kunna gälla nämndernas myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. 2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort Fullmäktige föreslås inte längre kunna besluta att en nämndd ska vara underställd en annan nämnd. Fullmäktige ska inte längree kunna föreskriva att en lokal nämndd eller en nämnd som är underställd en annan nämndd inte får väcka ärenden i fullmäktige. 3. Utrymmet för beställar-utförarnämnder förtydligas Förtydligande som innebär att fullmäktige föreslås få besluta att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige föreslås också få möjlighet att besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s. hänvisas till nettoanslag. 1 A Arbetet omfattar också ett delbetänkande; Privata utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53). Förslagen i delbetänkandet har lagts till grund för lagstiftning genom propositionenn Privata utförare av kommunal verksamhet (prop. 2013/14:118). Dessa ändringar har trätt i kraft per den 1 januari 2015, lag (2014:573). Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

15 (9) 4. Försöksverksamhet med majoritetsstyre En lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting föreslås. Möjligheten föreslås gälla för mandatperioden Enligt förslaget ska fullmäktige garantera insyn för de partier som finns representerade i fullmäktige, men som inte har ledamöter i styrelsen genom ett reglemente. I detta ska klargöras ska att allaa partier ska ges en god tillgång t till information om styrelsenss arbete, pågående ärenden och administrativt stöd i övrigt. 5. Program om mål och riktlinjer En skyldighet för fullmäktige att för varje mandatperiod anta ett programm för mål och riktlinjer för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare har införts och trätt i kraft. I slutbetänkandet föreslås programskyldigheten utvidgas tilll all sådan verksamhet som kommunenn eller landstingen själv bedriver men som också kan bedrivas av privataa utförare. Enligt förslaget ska dett i programmet också anges hur sådana mål och riktlinjer samt föreskrifterr i lag eller annan författning ska följas upp. 6. Instruktion för direktören Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningenn bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen.. Styrelsen får besluta attt direktören ska ha en annan benämning. Direktören ska ansvaraa för att det finns ett underlag till beslut i samtligaa ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionenn ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. 7. Delegation Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har h fattats med stöd av delegation ska anmälass till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning. I kommunallagen ska införas en möjlighet för nämnderna att delegera beslutanderättt till sina presidier. 8. Bisysslor I kommunallagen ska det finnas en hänvisning till bestämmelsen i regeringsformen om skyldigheten för den som utför offentliga förvaltningsuppgifter att iakttaa saklighet och opartiskhet. Det ska också i lagen finnas en hänvisning till bestämmelseb erna om bisysslor i lagen om offentlig anställning. 9. Bemanning i bolagsstyrelser Fullmäktige ska kunna besluta att minoriteten av ledamöterna i en styrelse i ett kommunalt aktiebolag ska kunna utses på annann än partipolitisk grund. Hur ledamöter ska utses ska regleras i särskilda riktlinjer.

16 (9) EU-rätt, konkurrens och marknader 1. Förhållandet till EU-rätten förtydligas Det ska förtydligass att kommunernas och landstingens möjligheter m att utöva sina befogenheter kan begränsas av EU-rätten. De gäller omm inte annat följer av reglerna om statsstöd. 2. Tjänster av allmänt intresse i förhållande till kompetensen Det ska i kommunallagen anges att kommuner och landsting inom sina befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens fördrag. 3. Betydelsen av att verka konkurrensneutralt I kommunallagen ska s föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning. 4. Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslås Upphandlingsstödet ska ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting som avser att ge ett stöd. Utredningen föreslår att fem miljoner kronor avsätts till den verksamheten fr.o.m. budgetåret Utvidgat medlemskap 1. Ett företag med fast driftställe föreslås bli kommunmedlem Juridiska personer som bedriver näringsverksamhet frånn ett fast driftställe i en kommun eller i ett landsting ska vara medlem i den kommunen ellerr landstinget. 2. En ideell förening med verksamhet föreslås bli kommunmedlem Ideell förening ska vara medlemm i kommun och i landsting, om föreningens styrelse har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriverr verksamhett där. 3. Vissa unionsmedborgare (som inte får folkbokföras) föreslås f få medlemskap En unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men enligt folkbokföringslagen inte ska folkbokförs där, ska ocksåå vara medlemm i kommunen eller landstinget. Fullmäktige får besluta attt en sådan unionsmedborgare också ska s kunna lämna medborgarförslag. och rösta i kommunala folkomröstningar Lagen om kommunala folkomröstningar ska ändras så att a en unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men inte ska folkbokföras där, också ska kunna delta i kommunala folkomröstningar.

17 (9) Laglighetsprövning 1. Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut Enligt dagens regler går det intee med hänvisning till att a ett beslut innebär ett befogenhetsöverskridande ellerr strider mot lag att laglighetspröva beslut med hänvisning till krav på god ekonomisk hushållning, balanskravet eller reglerna för f resultatutjämningsreserver. Denn begränsning i vilka prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning för vissa budgetbeslut ska tas bort. Nuvarande prövningsgrunder ska s behållas men förtydligas och redigeras språkligt. 2. Snävare utrymme att verkställala överklagade beslut Reglerna om verkställighet ochh rättelse av beslut i kommunallagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft. Anslagstavlan digitaliseras 1. Det ska på en anslagstavla på respektive kommuns, landstings eller kommunalförbundss webbplats tillkännages att protokollet över ett beslut justerats. Där ska också fullmäktiges sammanträden tillkännages. Denn fysiska anslagstavlan ska utgå. 2. Tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till nämnd, ska anslås på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla. 3. Föredragningslistor inkl. kallelsen till fullmäktige och nämnder n får anslås på anslagstavlan. Den digitala anslagstavlan får användas också o för annan information som skull meddelats på en fysisk anslagstavla. 4. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska på anslagstavlan i den utsträckning de bestämmer publicera justerade protokolll som förts vid ett sammanträde med fullmäktige eller en nämnd, om det inte finns hinder i lag eller annann författning, dvs. främst regler om sekretess och skydd för personuppgifter. Det ska på anslagstavlan upplysas om hur man överklagar beslut enligt kommunallagen. 5. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets webbplats. 6. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska i sina lokaler ellerr på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan. 7. Nuvarande skyldighet att lämnaa en kungörelse till varje ledamot ochh ersättare ska benämnas som en skyldighet s att kalla var och en av dessa till sammanträde. 8. Skyldigheterna att i ortstidningg kungöra fullmäktiges sammanträdenn och tillkännage justering av landstingens beslutsprotokoll ska upphöra.

18 (9) 9. Regeln om att bevis om anslagsdagen ska tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt ska tas bort. 10. I kommunalförbund med förbundsdirektionn ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst enn vecka före sammanträdesdagen. 11. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla ska upphävas. 12. Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska ändras till följd av utredningens förslag om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagivanden om sammanträdenn ska ske på de kommunala anslagstavlorna ochh inte i ortstidning. Ledamöterna skaa på valfritt sätt kallas till sammanträdena. 13. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ändras med anledning av utredningens förslag om webbaserad anslagstavla. Tillkännagivanden om samordningsförbundens sammanträden och justerade protokoll ska ske på en förr samordningsförbundet egen webbaserad anslagstavla. I förbundsordningen ska regleras på vilken webbplats som samordningsförbundets anslagstavlaska finnas, dvs. på en egen eller på någon av dee samverkande kommunernas eller landstingens. 14. Bestämmelserna i PBL om tillkännagivande av beslut om o att anta, ändra eller upphäva en regionplan ska ändras så att det ska ske på förbundets anslagstavla enligt bestämmelserna i kommunallag gen. Revision 1. Beredningsansvaret för revisorernas budget Fullmäktiges presidium föreslås uttryckligen ges ansvaret för att bereda förslaget till budget för revisorer. 2. Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga De sakkunniga ska alltid beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktigee behandlar revisionsberättelsen. De ska också ha rätt till upplysningar från nämnder och fullmäktigeberedningar. 3. Ordföranden i revisionen alltidd väljas ur minoriteten Om en revisor utses till ordförande bland revisorerna ska denna utses från den politiska minoriteten. 4. Spegling av valbarhetshindret för revisorer Idag är fullmäktiges ledamöter och ersättaree inte valbaraa som revisorer. Nu föreslås motsvarade valbarhetshinder också gälla omvänt. Revisorer föreslåss därmed inte heller vara valbara som ersättare eller ledamot i fullmäktige. 5. Handläggning i fullmäktige avv årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd ordning Godkännande av årsredovisningen föreslås ske innan fullmäktige tar ställning till frågan om ansvarsfrihet.

19 (9) 6. Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas Avgår en revisor som valts proportionellt idag kan fyllnadsval inte ske. Den inskränkningen föreslås nu tas bort. 7. Begreppsjustering Begreppet årsbokslut ska ersättas med årsredovisning. Lagteknisk översyn 1. En genomgripande teknisk bearbetning av kommunallag föreslås.. Det innebär fyra nya kapitel; ett för de anställda, ett för medborgarna. Ett om kommunal samverkan och ett om överlämnande av kommunala angelägenheter. 2. Effekten av att valbarhet upphört förslås fördröjas Enligt dagens regler upphör ett t förtroendeuppdrag direkt när en förtroendevald inte i längre är valbar. Det händer exempelvis om personen folkbokförs f i en annan kommun. Nu föreslås en uppmjukning som innebär att uppdraget u ska upphöra automatiskt först efter det fullmäktigesammanträde somm inträffar efter det att valbarheten upphört. Det ger fullmäktige lite längre tid att utnyttja möjligheten att besluta att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag för återstoden av mandattiden. 3. Tidigare tillträde efter omval och extraval Fullmäktige föreslås få besluta att de förtroendevalda som väljs efter det att ett omval, ett extra val eller en förnyad sammanräkning har hållits, kan tillträdaa vid en tidigare tidpunkt än två månader efter att omvalet, extra valet eller sammanräkningen avslutats. De förtroendevalda vars uppdrag upphör i ochh med att omvalet, extra valet eller sammanräkningen har avslutats, upphör vid den tidpunkt de nyvalda förtroendevalda tillträder sina uppdrag. 4. Ersättarna i en styrelse föreslås vara minst fem. Förslaget innebär en skärpning av dagens regel som säger att styrelsen bör bestå av minst fem ledamöter och lika många ersättare. 5. Klargörande av attt nämndberedningar kan bestå av andra än förtroendevaldaa Det ska uttryckligen framgå attt nämnden till en nämndberedning fårr välja även andra än förtroendevalda. 6. Mindre justeringarr i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar föreslås Kraven på vad kommunalförbundens förbundsordningar ska innehålla bör ändras i vissa begränsade avseenden. 7. Krav på att budgethandlingar och årsredovisning ska finnas f på webbplatsen Krav på att årsredovisningen och förslaget till budget ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunernas och landstingens webbplatser föreslåss införas. 8. Alla föreslås kunna använda titeln borgarråd, men måste vara valbara i kommunen En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydandee del av heltid får benämnas borgarråd. En sådan förtroendevald ska uppfylla de villkor för valbarhet som gäller för andra förtroendevalda i kommunallagen. Utöver borgarråd får

20 (9) kommunalråd, landstingsråd m.fl. tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efterr det att val av fullmäktige har hållits i hela landet. 9. Enhetlig regleringg för borgarråd och kommunal resp. landstingsråd Utöver borgarråd ska kommunalråd, landstingsråd m.fl. som inte är ledamot i fullmäktige närvaraa vid fullmäktiges sammanträde. De får delta i överläggningarna och framställa förslag men intee delta i besluten. 10. Iställett för att ange att Stockholms kommun ska ha 101 ledamöterr i fullmäktige knyts kravet till antalet röstberättigade samtidigt som gränsen g höjss så att endast Stockholms kommun träffas I kommuner med över röstberättigade ska antalet fullmäktigeledamöterr bestämmas till minst Terminologin i kommunallagen justeras. a. Begreppen anslå och behörighet förslås utgå. b. Vissa begrepp föreslås moderniseras; c. funktionshinder föreslås ersättas med funktionsnedsättning, d. förrätta och äga rum föreslås ersättas med hålla, e. han föreslås ersättas med mer könsneutrala begrepp; dock inte hen (!) f. vunnit lagaa kraft föreslås ersättas med fått laga kraft, och g. vård föreslås ersättas med skötsel. h. Begreppen föreskrifter,, lag eller annan författning och kungöra bör användas mer stringent. i. Även begrepp som uttrycker lagens personkretsar bör användas mer stringent, bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med brukarna. Om kapitelindelningen och förändringar inom respektive kapitel Första kapitlet anger grunderna för den kommunalaa verksamheten och tar upp de mest grundläggande principerna om kommunal självstyrelse och demokrati. En ny bestämmelse om att beslutanderätten utövas av valdaa församlingar tillförs kapitlet. En hänvisning till regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet förs in. Andra kapitlet om kommunala angelägenheter samlar bestämmelserna, ellerr hänvisningar till bestämmelserna om den kommunala kompetensen och kommunala principer. Bestämmelser som kopplar kommunallagen till EU-rätten förs in i kapitlet. Tredje kapitlet handlar om organisationn och verksamhetsformerr för kommuner och landsting tillsammans en översikt av kommunala a organ och verksamhetsf former. Fjärde kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om de förtroendevalda. Partistödsreglerna flyttas till detta kapitel. Femte kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om fullmäktige. Ävenn bestämmelserna om fullmäktiges uppgifter ska s finnas i detta kapitel. Sjätte kapitlet samlar bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder så samma sätt som tidigare.

21 (9) Sjunde kapitlett är nytt och behandlar dee anställda. Där finns de nya bestämmelserna om direktören. Tidigare bestämmelser om anställdas valbarhetshinder flyttas, jäv för de anställda och bestämmelserna om delegation till anställda flyttas till dettaa kapitel. Det ska också finnas f en hänvisning till de (oförändrade) materiella bestämmelserna om o skyldighet för anställda att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträdenn och till revisorer samt om bisysslor för anställda. Bestämmelserna om partssammansatta organ och närvarorätt för personalföreträdare blir kvar i kapitel sju. I det nya kapitlet om medborgarna ska samlas bestämmelserna om o medborgarnas möjligheter att påverka, dvs. regler om medlemskap, medlemmarnas rättigheter, rösträtt,, medborgarförslag, folkinitiativ, brukarinflytande, självförvaltningsorgan, mötesoffentlighet, handlingsoffentlighet, anslagstavlan, tillkännagivande av protokoll, kommunala föreskrifter, insyn och information. Kapitlet föreslåss innehålla de materiella bestämmelserna eller hänvisningar till de materiella bestämmelserna som reglerar dessa frågor. I det nya kapitlet om kommunal samverkan ska samlas bestämmelserna om kommunalförbund och gemensamm nämnd. I det nya kapitlet om överlämnande av kommunala angelägenheter ska samlas bestämmelserna om överlämnande till kommunala bolag, stiftelser och föreningar samt till t privata utförare, som i huvudsak träddee i kraft den 1 januari I ekonomikapitlet ska anges i en tydligare tidsordning än i nuvarande kommunallag, genom att bestämmelserna om budgett kommer först, därefter regler om bl..a. hantering g av över- och underskott och slutligen hanteringen avv räkenskaperna. I revisionskapitlet samlas bestämmelser rna om den kommunala revisionen. r Bestämmelserna om revisionenss uppgifter placeras före bestämmelserna som reglerar hur revisorerna väljs. Jävsbestämmelserna ska anpassas till vad som gäller för övriga förtroendevalda. I kapitlet om laglighetsprövning inarbetas bl.a. de förändringar som s hänger samman med det utvidgade medlemskapet. Hänvisningar till nuvarande kommunallag eller bestämmelser i den ska ersättas med hänvisningar till den föreslagna kommunallagen eller bestämmelser i den. Hänvisningenn i bibliotekslagen till nuvarande 2 kap. 1 KL om den allmänna kommunala k kompetensenn ska ändras till att hänvisa till 2 kap. 1 och 2 i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningarna tilll kommunallagens delegationsbestämmelser i 26 kap. 7 miljöbalken, 12 lagen om skydd mot olyckor, 14 livsmedelslagen, 15 lagen om foder och animaliska biprodukter, 8 lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, 26 lagen om brandfarliga och explosiva varor, 6 lagen om kontroll av ekologisk produktion och 9 lagen om sprängämnesprekursorer ska göras enhetligare när de ändrass och hänvisningar görs till t den nya kommunallagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 lagen om vissa kommunala k befogenheter till nuvarande 6 kap. 33 KL ska s avse 6 kap. 37 och 7 kap. 5 i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningar till juridiska personer enligt nuvarande 3 kap b KL ska ändras till 10 kap. 2 5 och 7 i den föreslagnaa kommunallagen.

22 (9) Övergångsbestämmelser Den nya kommunallagen ska träda i kraft den 1 januari Genom G lagen upphävs kommunallagen (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla. Bestämmelserna om att fullmäktige får välja förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att förtroendevaldaa som fullgör sitt uppdragg på heltid eller betydande del av heltid ska uppfylla valbarhetsvillkoren för att bli valda, ska dock d tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att en revisor inte kan bli valbar som ledamot i fullmäktige, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om när fullmäktige fårr besluta att de nyvalda förtroendevalf lda ska tillträda sina förtroendeuppdrag efter ett omval, extra val eller förnyad sammanräkning, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att förtroendevaldaa som fullgör sitt uppdragg på heltid eller betydande del av heltid ska närvara vid fullmäktiges sammanträden och möjligheten för dem att framställa förslag men inte delta i besluten, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om antalet ersättare i styrelsen, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om ordförande i revisionen, ska dock tillämpass första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Äldre bestämmelser gäller fram till desss nästa ordinarie val har hållits i landet för underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller fram till desss nästa ordinarie val har hållits i landet om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet. Lagen om försöksverksamhet med majoritetsstyre ska träda i kraft den 1 julii 2017 och gälla tilll den 31 december Ändringarna i lagen om folkomröstningar, lagen om kommunala indelningsdelegerade och lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och övriga följdändringar i andra författningar ska träda i kraft den 1 januari 2018.

23 Handläggare Kerstin Olla Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Grahn YTTRANDE (2) KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 00177/ Finansdeparetementet Stockholm Yttrande över remiss En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) (Fi 2015/1581) Sammanfattning Arvidsjaurs kommun yttrarr sig härmed i valda delar av ovanstående betänkande. Sammanfattningsvis vill vii lyfta fram vikten av att a den kommunala självstyrelsen inte inskränks samt s att kommuner måste ges större möjligheter att erbjuda tjänster av allmänt intressee liksom möjligheten till generell samverkan s via avtal. Ställningstaganden till valda delar av betänkandet Organisationsfrågor Vi instämmer i förslaget om att kommunstyr relsen ges enn starkare ställning i förhållande till övriga nämnder. Detta för att underlätta för kommunstyrelsen att styra och leda verksamheten utan att övriga nämnder n avskaffas. Vi avstyrker förslaget om den utvidgade programskyldigheten för verksamhet som kommunen bedriver själv men som också kan bedrivas av privata utförare. Det blir ett onödigt tidskrävande moment för en liten kommun om programskyldigheten utvidgas. Vi ställer oss positiva till förslaget om att direktören skaa ges en instruktion om hur hen ska leda förvaltningen under styrelsen samt att det i instruktionen också fastställs direktörens övriga uppgifter. Detta är ett vitkigt led i att reglera det gränsområde som finns mellan politik och förvaltning. Vi ställer oss positiva till att fullmäktige ges möjlighet att besluta om att en minoritet i en bolagsstyrelse ska kunna utsess på annan än partipolitisk grund. Detta för att möjliggöra för de kommunala bolagen att få in strategiskt viktig kompetens. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

24 2 (2) EU-rätt, konkurrens och marknader Vi tillstyrker att det i kommunallagen anges att kommuner och landsting inom sina befogenheter får tillhandahålla tjänster som s är av allmänt intresse enligt unionens fördrag. Flygtrafik är ett exempel på p detta. Det är av största vikt att kommuner kan säkerställa driften av lokala flygplatser f och flygtrafik i glest befolkade områden. Frågan om en utvidgning av kommunernas kompetens bör belysas ytterligare liksom kommunernas möjligheter tilll generell samverkan via avtal. Utvidgat medlemskap Vi ställer oss tveksamma till förslaget om attt företag med driftställe i kommunen och föreningar med verksamhet i kommunenn ska bli kommunmedlemmar. Detta medför en ökad administrativ börda samt ökade kostnader för kommunerna. Laglighetsprövning Vi avslår förslaget om större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut. Detta skulle innebära en allvarlig inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Anslagstavlan digitaliseras Vi tillstyrker förslagett i sin helhet gällande digitaliseringd g av anslagstavlan. Förslaget innebär en effektivisering av verksamheten där kostnaderna för kommunenn kan minskas genom användande av digitala lösningar. Revision Vi tillstyrker förslagett i sin helhet gällande förändringarf r i kapitlet om revisionen. Beslutande instans I detta ärende har kommunstyrelsen i Arvidsjaur beslutat att lämna ovanstående yttrande till Finansdepartementet som svar på remissen om En kommunallag för f framtiden. Kerstin Olla Grahn Kommunchef

25 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00000/ Arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande Sveriges kommuner står inför ett kraftigt ökat flyktingmottagande. Mottagandet inkluderar även de ensamkommande barnen. Med hänsyn tagit till den stora utmaning det innebär bör kommunen se över den politiska strategin och formerna för det ökade mottagandet. Förslag har lagts om att utse en politisk arbetsgrupp för översynen. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Till arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande utses: Ylva Stråhle Andersson (s), sammankallande Bjarne Hald (c) Britt-Inger Hedman (v) 2. Till arbetsgruppen tillförs även ärendet om fördelning av de pengar som kommunen återsöker för flyktingverksamhet och ensamkommande barn (361/2011) samt ärendet om politiska riktlinjer för mottagandet av nyanlända (311/2012). 3. Ärendena med dnr 361/2011 och 311/2012 avslutas. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Utdragsbestyrkande

26 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00227/ Riktlinjer för Trafikskolan Kommunfullmäktige beslutade att fusionera Arvidsjaur Test & Training (ATT) in i Arvidsjaur Flygplats AB (AFAB). Fusionen innebar att Trafikskolan, som tidigare varit en verksamhet hos ATT, flyttades över till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME). Kommunstyrelsen beslutade att uppdra till personal- och arbetsutskottet att ta fram riktlinjer för trafikskolan. Personal- och arbetsutskottet beslutade att utse en arbetsgrupp bestående av Mats Åhman (s), Bjarne Hald (c), och Britt-Inger Hedman (v) som får uppgiften att ta fram riktlinjer för trafikskolan. Förslag till riktlinjer har upprättats. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Riktlinjer för Trafikskolan i Arvidsjaur antas. 2. Riktlinjerna börjar gälla Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Förslag till riktlinjer Utdragsbestyrkande

27 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna Förslag Riktlinjer för Trafikskolan Fastställt av kommunstyrelsen Bakgrund Bestämmelser om verksamhetens bedrivande regleras i körkortslagen (1998:488), körkortsförordningen (1998:980), lagen om trafikskolor (1998:493), förordningen om trafikskolor (1998:978 och Trafikverkets föreskrifter om trafikskolor (VVFS 2006:65). Trafikskolan har av Transportstyrelsen erhållit nödvändiga tillstånd och tilldelats skolkod: Start med ny organisationstillhörighet skedde Riktlinjer Arvidsjaurs Trafikskola ska erbjuda utbildning i körkort/förarbevis, Eco Driving- och riskutbildning, handledarutbildning inför körkortsutbildning samt möjligheten att skriva teori- och ta körprov i Arvidsjaur. Verksamheten ska bedrivas med hög servicenivå och så långt möjligt erbjuda kunderna efterfrågad utbildning. Verksamheten ska genomföras på affärsmässig grund med koncerntänk, det vill säga intäkterna ska motsvara kostnaderna.

28 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00231/ Avgifter för körkortsundervisning vid Trafikskolan Kommunfullmäktige beslutade att fusionera Arvidsjaur Test & Training (ATT) in i Arvidsjaur Flygplats AB (AFAB). Fusionen innebar att Trafikskolan, som tidigare varit en verksamhet hos ATT, flyttades över till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME). Kommunstyrelsen har att besluta om avgifter för körkortsundervisning. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Till ekonomiutskottets sammanträde 20 oktober ska ärendet kompletteras med Budget i balans för Trafikskolan för 2016 I taxeförslaget ska anges om moms är inkluderat eller exkluderat. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Förslag till priser Utdragsbestyrkande

29 Priser Trafikskolan från och med KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 00231/ B-BEHÖRIGHET Inskrivningsavgift Bokpaket B (körkortsbok, körhäften, teorihäften, vägmärken) Webbcom (teorifrågor via nätet)giltighetstid är 1 år Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Omkörningslektion Risk 1 (inskriven på trafikskolan) Risk 1 Risk 2 (halkbana) Lån av bil vid prov BE-BEHÖRIGHET Inskrivning ny behörighet B-bok BE-bok Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är 1 år Syntest 2 st lärarledda lektioner på de delar som utgör den nya behörigheten Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Lån av bil och släp vid prov UTÖKAD B 96 Inskrivning BE-bok 1 st teorilektion 60 min 3 st körlektioner á 660 kr Repetitionsmöte Lån av bil och släp vid körprov C-BEHÖRIGHET Inskrivning ny behörighet B-bok Tungboken Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är 1 år 4 st lärarledda lektioner på de delar som utgör den nya behörigheten Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Lån av lastbil vid prov 500 Kr 500 Kr 900 Kr 490 Kr 400 Kr 390 Kr 650 Kr 800 Kr 2100 Kr 600 Kr 650 Kr 300 Kr 350 Kr 900 Kr 100 Kr 0 Kr 660 Kr 400 Kr 1100 Kr 60 Kr 350 Kr 600 Kr 1980 Kr 0 Kr 1100 Kr 4090 Kr 650 Kr 300 Kr 450 Kr 900 Kr 0 Kr 950 Kr 400 Kr 1900 Kr

30 CE-BEHÖRIGHET Inskrivning ny behörighet B-bok Tungboken Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är1 år 4 st lärarledda lektioner på de delar som utgör den nya behörigheten Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Lån av lastbil + trailer vid prov SNÖSKOTERUTBILDNING 15 timmar teori och körning (Grundkurs, teorimaterial, manöverkörning samt teoriprov ingår) Transportstyrelsen avgift för förarbevis TRAKTOR KÖRKORT B-bok, traktorbok, Webbcom (teorifrågor via nätet) HANDLEDARUTBILDNING/ INTRODUKTIONSUTBILDNING Teoretisk utbildning 3½ timmar, handledarbok, fika 650 Kr 300 Kr 450 Kr 900 Kr 0 Kr 1200 Kr 400 Kr 2100 Kr 1900 Kr 150 Kr 1600 Kr 600 Kr/p

31 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00000/ Trafikskolan som egen affärsverksamhet Trafikskolan övergick 2014 från Arvidsjaur Test & Training till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME). Förslag har lagts om att Trafikskolan ska utgöra en egen affärsverksamhet. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Trafikskolan ska från och med betraktas som en egen affärsverksamhet. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Utdragsbestyrkande

32 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00279/ Turistplan för Arvidsjaurs kommun Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll: Har de senaste 1,5 åren blivit lovad att det ska tas fram en plan för hur man vill utveckla turismen i kommunen. Men inget händer och eftersom kommunen ligger risigt till kan vi inte jobba i slowmotion och utan turistplan. Vill att kommunstyrelsen ger näringslivschefen 30 dagar att ta fram planen och sedan kollar att det blir gjort. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunchefen i uppdrag att upprätta förslag till turistplan. Kommunfullmäktige informerades vid sammanträde om att arbetet med en turistplan har påbörjats. Kommunchef Kerstin Olla Grahn har inlämnat tjänsteyttrande i ärendet. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Rapportering till kommunstyrelsen ska ske när den lokala planen är färdigställd dock senast Justerandes sign Beslutsunderlag Kf Ekonomiutskottet Ks Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Medborgarförslag Utdragsbestyrkande

33 Handläggare Kerstin Olla Grahn Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 00279/ Direktval Medborgarförslag om turistplan (Dnr 00279/ ) Kommunfullmäktige beslutade att bifalla ett medborgarförslag om att en särskild turistplan skulle tas fram. Förslagsställaren underrättades om detta och arbetet har sedan dess pågått inom ramen för turistbyråns verksamhet. De som arbetat med planen har inväntat den nya EU-programperioden och att projektet Destination Capacity Building skulle starta. Då det projektet nu är igång fortsätter arbetet med att ta fram en turistplan inom ramen för det Destinationsråd där kommunen och näringsidkare inom besöksnäringen träffas. Som turistplan för samtliga deltagande kommuner gäller projektbeskrivningen för Destination Capacity Building. Den lokala turistplanen eller annat namn som planen ges ska ses som en fördjupning av det länsövergripande projektet. Enligt destinationsstrateg och projektledare Peter Manner beräknas den fördjupade turistplanen bli klar under Förslagsställaren till medborgarförslaget är underrättad om arbetets fortsatta gång. Förslag till beslut att rapportering till kommunstyrelsen ska ske när planen är klar dock senast Kerstin Olla Grahn Kommunchef

34 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00000/ Deltagande i nationella nätverket SmåKom De till befolkningen mindre kommunerna i Sverige, som ytmässigt tillhör denna kommungrupp de största kommunerna landet har, har sedan 1989 samverkat i det nationella nätverket SmåKom Syftet med nätverket är att bättre kunna hävda sina intressen och föra en dialog om små kommuners angelägenheter med myndigheter, regering och riksdag. SmåKom hade i april 2015 drygt 66 medlemmar. SmåKom anordnar varje vår en rikskonferens, som arrangeras i olika kommuner. Kommunernas ledande politiker och tjänstemän träffas på de nationella konferenserna. SmåKom har sin föreningsstämma i samband med rikskonferensen. De frågor som SmåKom drivit mest aktivt under åren är; de regionala fördelnings- och utvecklingsfrågorna utformningen av skatteutjämningssystemet den statliga regionalpolitiken byggandet i gles miljö landsortsregionernas krav på en bra offentlig service IT-utbyggnaden och andra stora kommunikationsfrågor de mindre kommunernas miljö- och demokratifrågor strandskyddsfrågan frågan om polisverksamheten på landsbygden bankfrågorna och landsbygdens finansiella infrastruktur offentlig upphandling och rättvisa villkor för även små företag SmåKom behandlar också årligen 5-10 större remisser, nu senast med remissvar till "En kommunallag för framtiden". Kostnaden för medlemskap är en grundavgift på kronor per år samt tillkommande 2 kronor per invånare. För Arvidsjaurs kommun blir det en årlig kostnad på ca (6484 inv 31/ ). Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Arvidsjaurs kommun ansöker om medlemskap i SmåKom från och med Kostnaden täcks ur kommunstyrelsens verksamhetsbudget, Ansvar 11, Verksamhet 006. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Stadgar SmåKom Utdragsbestyrkande

35 1 Bilaga 1 till protokoll Antagna SmåKom Stadgar Antagna vid SmåKoms Föreningsstämma i i Rättvik 2013.

36 2 Stadgar för SmåKom Ingress SmåKom är en partipolitiskt oberoende ideell förening med syfte att stärka de till befolkningstalet små kommunerna. 1. Ändamål. SmåKom har till ändamål: a) att främja ett brett samarbete mellan de små kommunerna b) att underlätta för de små kommunerna att uppnå gemensamma lösningar c) att vara ett språkrör för de små kommunerna på i första hand nationell nivå d) att disponera och prioritera användningen av föreningens avgifter. 2. Sammansättning och säte SmåKom består av de kommuner som upptagits som medlemmar. SmåKom har sitt säte i Habo. 3. Beslutande organ SmåKoms beslutande organ är föreningsstämman, extra föreningsstämma, höstmöte och dess emellan styrelsen. 4. Firmateckning SmåKoms firma tecknas av styrelsen eller om styrelsen så beslutar av två styrelseledamöter i förening eller av en eller flera särskilt utsedda personer. 5. Verksamhets- och räkenskapsår SmåKoms verksamhets- och räkenskapsår omfattar perioden 1.1. t.o.m Stadgetolkning m.m. Om det uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande föreningsstämma. I brådskande fall får styrelsen avgöra frågan. 7. Stadgeändring För ändring av dessa stadgar krävs beslut av den årliga föreningsstämman med minst två tredjedelar av antalet avgivna röster. 8. Upplösning av SmåKom För upplösning av SmåKom krävs beslut av föreningsstämman med minst två tredjedelar av antalet avgivna röster. Eventuella tillgångar betalas vid en upplösning av föreningen tillbaka till medlemmarna i proportion till tidigare inbetalade medel.

37 3 9. Medlemskap Kommuner vars invånarantal understiger eller är ungefär lika med invånare, och som accepterar de punkter som anges i ändamålsparagrafen, kan beviljas medlemskap i SmåKom. Medlemskap beviljas efter skriftlig ansökan. Efter skriftlig ansökan kan även något större kommuner beviljas medlemskap. Beslut att bevilja eller avslå ansökan om medlemskap ska fattas av styrelsen. Styrelsen ska vara enig när man beslutar om medlemskap. Om ett avslag överklagas av en sökande kommun sker detta genom skriftlig anmälan till nästkommande årliga föreningsstämma. 10. Utträde m.m. Kommun som önskar utträda ur SmåKom ska skriftligen anmäla detta till styrelsen senast den 15 oktober varefter utträde sker i samband med räkenskapsårets slut. Ett utträde får dock ske tidigast ett år efter inträdet. Styrelsen kan utesluta medlem som har försummat att betala av vänföreningen beslutade avgifter eller uppenbart motarbetat föreningens ändamål. Vid beslut om utreslutning ska styrelsen vara enig. En utesluten medlem kan hänskjuta frågan om uteslutning till föreningsstämman genom att anmäla detta till styrelsen inom en månad från det att meddelande om uteslutning skickades till medlemmen. 11. Medlems rättigheter och skyldigheter Medlem: Har rätt att delta i sammankomster som ordnas för medlemmarna. Har rätt till kontinuerlig information om SmåKoms angelägenheter. Ska följa SmåKoms stadgar och beslut som fattas av dess beslutande organ Ska betala avgift som faktureras årligen. Har lägre avgifter vid konferenser och andra aktiviteter än icke medlemmar. 12. Föreningsstämma, höstmöte och extra föreningsstämma Föreningsstämman, som är SmåKoms högsta beslutande organ, hålls i samband med SmåKoms årliga rikskonferens före utgången av april på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till föreningsstämman och höstmötet ska via styrelsen sändas till medlemmarna senast tre veckor före stämman eller mötet. Verksamhets- och förvaltningsberättelse samt styrelsens förslag och inkomna motioner med yttrande ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor före föreningsstämman. 13. Förslag att behandlas av föreningsstämman Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas på föreningsstämman. Förslag från medlem eller medlemmar ska vara styrelsen tillhanda senast sex veckor före stämman. Styrelsen ska avge skriftligt yttrande över förslaget som presenteras vid föreningsstämman. 14. Rösträtt samt yttranderätt Medlem som betalat avgift har rösträtt. Varje medlem har en röst.

38 4 15. Beslutsmässighet Den årliga föreningsstämman, höstmötet eller den extra stämman är beslutsmässig med det antalet röstberättigade medlemmar som är närvarande på stämman. 16. Beslut och omröstning Beslut fattas med acklamation eller om så begärs med votering. Alla frågor utom stadgefrågor avgörs med enkel majoritet. Val avgörs däremot med relativ majoritet (den som erhållit högsta antalet röster vid respektive val). Omröstning sker alltid öppet. När omröstningar inte gäller val av ledamöter ska vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden gälla. Målet vid omröstningar och val av personer bör vara att eftersträva konsensus. 17. Valbarhet Valbara till styrelsen är de personer som medlem eller medlemmar nominerar. Till styrelse, valberedning och revisorer kan endast nomineras personer som tillhör en kommun som är medlem i SmåKom. Ledamot i styrelsen bör i första hand utses ur medlemskommunernas politiska ledning. Varje medlemskommun kan representeras av endast en person. 18. Ärenden vid den årliga föreningsstämman Vid föreningsstämman ska följande behandlas och protokollföras: 1. Fråga om stämman har utlysts på rätt sätt 2. Fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare för stämman 6. Behandling av styrelsens årsredovisning inklusive resultat- och balansräkning för det senaste verksamhetsåret 7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen gällande aktuell period 9. Fastställande av avgifter 10. Behandling av inkomna motioner och styrelsens förslag 11. Beslut om ersättningar till styrelseledamöter och revisorer 12. Val av ordförande för en tid av ett år 13. Val av tre övriga ordinarie styrelseledamöter för en tid av två år 14. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter för en tid av två år 15. Val av valberedning för en tid av ett år 16. Övriga frågor 17. Avslutning. 19. Stämmopreciseringar Årsrevisionen ska vara verkställd och berättelse däröver inlämnad till styrelsen senast fyra veckor före ordinarie stämma. Styrelsens årsredovisning ska avlämnas till revisorerna senast sex veckor före stämman. 20. Val av styrelse Vid val av styrelse ska eftersträvas att ledamöterna ska täcka en så god geografisk spridning över landet som möjligt. Föreningens styrelse ska bestå av sju ordinarie ledamöter inklusive ordförande. Ordföranden väljs för en tid av ett år. Övriga styrelseledamöter väljs på föreningsstämman för en tid av två år. Hälften av ledamöterna väljs år 1 och hälften påföljande

39 5 år. De på föreningsstämman valda styrelseledamöterna utser inom sig vice ordförande samt arbetsutskott. Styrelsebeslut fattas med enkel majoritet och vid lika röstetal beslutas i enlighet med den uppfattning som ordföranden biträder. Styrelsen är beslutsmässig med det antal ledamöter som är närvarande på styrelsemötet. Vid beslut om antagande eller uteslutning av medlemskommun ska styrelsen vara enig. 21. Ersättningar till styrelseledamöter Styrelseledamöter har rätt till ersättning för omkostnader och förlorad arbetsförtjänst för de Förrättningar som styrelsen beslutar om. 22. Höstmöte Höstmöte, endast för medlemmar i SmåKom, genomförs årligen under november månad. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för kommande år ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor före höstmötet. Vid höstmötet ska följande ärenden behandlas och protokollföras: 1. Fråga om höstmötet har utlysts på rätt sätt 2. Fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare för stämman 6. Fastställande av verksamhetsplan för kommande år 7. Fastställande av budget för kommande år 8. Övriga frågor 9. Avslutning Kallelse och rösträttsregler gäller enligt vad som sägs ovan i 12, 14, 15 och Extra föreningsstämma Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra föreningsstämma. Skyldighet att kalla till extra föreningsstämma gäller när revisorerna så begär eller när minst en tredjedel av medlemmarna begär det. Framställan om extra föreningsstämma ska ske skriftligt och innehålla skälen för den extra stämman. När styrelsen har mottagit en sådan skrivelse skall styrelsen inom 14 dagar kalla till ett sådant möte och det ska hållas inom 1 månad från kallelsen. Kallelse om extra föreningsstämma ska vara medlemmarna tillhanda senast sju dagar före stämman. Den extra stämman ska enbart handla om det eller de spörsmål som föranlett stämman. Rösträttsregler gäller enligt vad som sägs ovan i 14, 15 och 16.

40 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00237/ Medfinansiering av EUprojekt Gemensam e-tjänsteplattform Norrbottens e-nämnd har ansökt om extern finansiering från Tillväxtverket strukturfond, programmet Övre Norrland och delen Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik / Utbyggnaden av e-tjänster. Projektet är benämnt Gemensam e- tjänsteplattform En extern finansiering hjälper till att resurssätta och skynda på tidplanen för varje kommun i e-nämnden. Projektets uppdrag är att upphandla och införa en gemensam e-tjänsteplattform som kan användas av alla kommuner för att uppnå skalfördelar vad gäller drift samt ett utbyte av gemensamma verksamhetsprocesser. Plattformen skall stödja de vanligaste funktionerna kring e-tjänster samt erbjuda möjlighet till integration mot verksamhetssystem. I projektet skall kostnad för att migrera befintliga lösningar beaktas. Vidare ska projektledaren och verksamhetsutvecklaren arbeta med utveckling och införande av e-tjänster, både ur ett verksamhetsmässigt och tekniskt perspektiv. Genom en gemensam plattform och resurs kan likvärdiga e-tjänster erbjudas till alla medborgare och företagare i kommuner inom Norrbottens e-nämnd. Tanken är att projektet ska övergå i en etablerad normal utvecklings- och förvaltningsorganisation. Projektet är ett sätt att stärka införandet under några år. Som en komplettering till ansökan kräver nu Tillväxtverket ett medfinansieringsintyg från varje kommun i Norrbottens e-nämnd. Medfinansierings storlek är kommunernas årliga avgift till nämnden, vilket innebär att inga extra pengar efterfrågas från kommunerna. Den externa finansieringen möjliggör en dubblering av alla kommuners del i Norrbottens e-nämnd under 2,5år. Arvidsjaurs medfinansiering fördelar sig enligt nedan: (halvår) Medfinansieringen sker med kommunernas avgift till nämnden. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Beskrivning av projekt samt utökad organisation Utdragsbestyrkande

41 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott forts 15 Eku, forts. Kommunfullmäktige beslutade beslut om deltagande i nämnden samt godkände reglemente och avtal. Under ekonomiutskottets sammanträde ifrågasattes medfinansieringens storlek, eftersom den inte motsvarar det grundbelopp som reglerats i avtal 2013 mellan e-nämnden och Arvidsjaurs kommun. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen E-nämnden uppmärksammas på att medfinansieringens storlek inte stämmer överens med upprättat avtal med Arvidsjaurs kommun gällande grundbelopp och tjänsteorganisation. 2. Innan beslut om medfinansiering fattas måste nytt avtal upprättas där tjänsteorganisationen och därmed grundbeloppets storlek stämmer överens med nu rådande situation. Beslut om nytt avtal fattas av kommunfullmäktige. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Beskrivning av projekt samt utökad organisation Utdragsbestyrkande

42 KOMMUNSTYRELSENN Inkom: Dnr 00237/ Gemensam e tjänsteplattform och Verksamhetsutvecklare e tjänster Projektbeskrivning samt budget Projektbeskrivning Projektets uppdrag är att upphandla och införa en gemensam e tjänsteplattformm som kan användas av alla kommuner för att uppnå skalfördelar vad gäller drift samt ett utbyte av gemensammaa verksamhetsprocesser. Plattformen skall stödja de vanligaste funktionerna kring e tjänster samt erbjuda möjlighet till integration mot verksamhetssystem. I projektett skall kostnad för att migrera befintliga lösningar beaktas. Vidare ska projektledaren, Verksamhets sutvecklare e tjänster arbeta med utveckling och införande av e tjänster, både ur ett verksamhetsmässigt och tekniskt perspektiv. Genom en gemensamm plattfrom och resurs kan likvärdiga e tjänster erbjudas e till alla medborgare och företagare i kommuner inom Norrbottens e nämnd. Övergripande funktioner som kommer att införas för medborgarana och företagare är: Inloggning Skapa ärenden och anmälningar Mina sidor funktionalitett för att följaa sina ärenden Övergripande funktioner som kommer att införas för kommunerna och o medarbetarna är: Inloggning Handläggarvy för att hantera ärenden, återkoppling till medborgarana och företagaree Funktionalitet för att skapa formulärr och ärenden flöden, e tjänster Norrbottens e nämnd Postadress: Luleå kommun, Luleå Besöksadress: Residensgatan 18, Luleå Fakturaadress: Luleå kommun, Box 50001, Luleå e post: daniel.ahlqvist@lulea.se, Telefon: +46 (0)

43 Projektbudget Projektbudgeten består av en gemensam resurs, Verksamhetsutvecklare e tjänster, som kommer att driva projektet med att upphandla och införaa en gemensam e tjänsteplattform samt vidare arbeta med utveckling och införande av e tjänster, både ur ett verksamhets mässigt och tekniskt perspektiv Budget Verksamhetsutvecklare e tjänster, kr Lönekostnader (inkl. 44% lönebikost.) kr Kontor kr Dator/Teknik kr Omvärdsbevakning/ utb/resor kr Summa kr *Finansieras enligt fördelningsmodellen kr + 1,5kr/invånare/kommun *För 2015 blir kostnaden endast 8 månader då rekryttering blev fördröjd till maj Budget Verksamhetsutvecklare e tjänster, kr *En uppräkning med 2% jämfört med Budget Verksamhetsutvecklare e tjänster, kr *En uppräkning med 2% jämfört med 2016 Tveka inte att kontakat mig om du har några frågor. Med vänlig hälsning Daniel Ahlqvist Norrbottens e nämnd Postadress: Luleå kommun, Luleå Besöksadress: Residensgatan 18, Luleå Fakturaadress: Luleå kommun, Box 50001, Luleå e post: daniel.ahlqvist@lulea.se, Telefon: +46 (0)

44 Typ Status EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/övre Norrland/Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationstekniken Sparad Sparad Mottagare Tillväxtverket 1. Uppgifter om projektet 1.1 Projektets namn Gemensam etjänstplattform Norrbottens e-nämnd 1.2 Datum för projektstart Datum för projektslut Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet Norrbotten Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Typ av projekt Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden? Samverkansprojekt Nej 2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationsnummer Organisationsnamn Luleå Kommun, Norrbottens e-nämnd 2.3 Juridisk form Kommuner 2.4 Organisationens postadress Box Organisationens postnummer Organisationens postort Luleå 2.7 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Norrbottens e-nämnd, Luleå Kommun 2.9 Besöksadress Residensgatan Postnummer Postort Luleå 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Bankgiro Ange nummer för valt betalningssätt Ja Ja 2.15 Kontaktperson Namn Daniel Ahlqvist Telefon Epost 2.16 Projektledare Namn Robert Karlsson Telefon Epost 2.17 Ekonomi Namn Carina Andersson

45 Telefon Epost 3. Samverkansparter 4. Bakgrund och omvärld Bakgrund Omvärld och samverkan Koppling till det regionala näringslivet EU's strategi för Östersjöregionen Människor förväntar sig i allt högre grad att via digital kontaktvägar hantera sina ärenden med samhället, samt givitvis få tillgång till relevant information. Digitaliseringen och utvecklingen av e-förvaltning är en förutsättning för hantera dessa förväntningar och samtidigt klara av att hantera andra samhällsutmaningar så som urbaniseringen och människors miljöpåverkan inom offentlig sektor. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. e-förvaltning inom offentlig förvaltning måste utvecklas genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT. Kommunerna kommer att ha svårt att göra detta på egen hand utan måste i större grad samverka för att möta dessa utmaningar kring e-förvaltning. Idag kan bara 3 av 14 kommuner i Norrbotten erbjuda privatpersoner och företag serviceservice, e-tjänster. Utvekligen inom e-förvalting går trögt. Kommunikationen och tillgängligheten av kommunerna sker på kommunens villkor, inte medborgarens eller företagarnas villkor. SKL (Sverige Kommuner och Landsting) har tagit fram en nationell strategi för e-samhället som handlar om utvecklingen av e-förvaltning och att använda informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Det förenklar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan. Det bidrar till att utveckla demokrati, organisationer och arbetssätt. Strategin strävar mot tre övergripande mål för framtidens e-samhälle: En enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Kommunerna i Norrbotten har antagit denna strategi. Behovet av att utveckla e-förvaltning och erbjuda likvärdiga e-tjänster till alla medborgare i alla kommuner oavsett förutsättningar är gemensamt. Behovet av nya innovativa sätt för att hantera samhällsutvecklingen gör att kommunikationen och tillgången till kommunernas service och tjänster blir alltmer viktigt för fortsatta tillväxt, konkurrens- och sysselsättning i Norrland. Juni 2013 beslutade 13 kommuner i Norrboten att skapa en gemensam organisation och ett politiskt beslutande organ för e-förvaltningsfrågor, Norrbottens e-nämnd bildades fattade även nämnden beslut att införa en gemensam plattfrom för e-tjänsteutveckling. Vi lever redan idag i en värklighet där företagens och myndigheternas service och tjänster erbjuds digitalt, via internet. Vi utför allt från att boka biobesök, göra bankärenden, resebokning till att deklarera vi Internet. Vi, medborgarna och företagen är redan där. Offentlig sektor och i synnerlighet kommunerna har inte hunnit så långt. Utmaningen i stort för kommunerna är att frigöra resurser för att jobba med utveckling i from av tid och pengar, där samverkan är en av lösningarna. Varje kommun har svårt att själva utveckla e-förvaltning, utan en gemensam lösning med standardiserade arbetssätt måste utvecklats parallellt för att sedan integreras i kommunernas operativa verksamhet. Liknande initiativ med gemensamt e-kontor och e-tjänsteutveckling finns på några ställen i Sverige. Ett exempel är Värmland där Karlstad är drivande kommun i deras samverkan runt e-förvaltning. I Norra Norrland och Norrbotten är Norrbottens e-nämnd det gemensamma initiativet e-förvaltning. Kommunerna vill med samlad kraft samordna utvecklingen. Vi kommer även att samverka med andra regionala initiativ och organisationen för att säkerhetsställa att skalfördelar, erfarenhet och kunskap inom området nyttjas. Tillgängligheten till kommunernas service och tjänster digitalt är en nyckel till förenklad och strukturerad kommunikation med kommunerna för näringslivet. Då ärenden och anmälningar kan ske på näringslivets villkor. Den digitala tekniken, tillgängligheten till e-tjänster näst intill eliminerar såväl fysiska som ekonomiska och sociala avstånd. Dessutom kommer e-tjänsteutvecklingen främja och stärka bredbandsutbyggnaden då fler och fler tjänster erbjuds i nätet. Sedan öppnar även projektet möjligheterna för näringslivet att enklare levererar innovativa lösningar och produkter för att främja denna utvecklig av e-förvaltning då man får tillgång till alla kommuner inom Norrbotten e- nämnd. EU:s strategi för Östersjöregionen hanteras inte i projektet. 5. Mål och resultat

46 Mål Det långsiktiga målet är att implementera regeringens intentioner för e- samhället. En enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Det övergripande målet inom projektet att införa en e-tjänsteplattfrom där 13 av 13 kommuner inom Norrbottens e-nämnd har tillgång till en plattform och organisation för smart e-tjänsteutveckling. Första delmålet blir att upphandla och etablera en organisation för att hantera utvecklingen. Det andar delmålet blir att införa en del för att hantera e- tjänsteutvecklingen rent tekniskt. Det tredje delmålet blir att utveckla ett antal bas e-tjänster som varje kommun kan erbjuda sina medborgare och näringsliv. Det sista delmålet blir att publicera och tillgängliggöra dessa e- tjänster för medborganda och näringslivet. Målgrupp(er) Förväntat resultat vid projektavslut Förväntade effekter på lång sikt Den primära målgruppen är medborgare och närigliv - En enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Den sekundära målgruppen är Kommunernas intern organisation - Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Efter projekt avslut kommer samtliga kommuner ha: Tillgång till en gemensam e-tjänsteplattfrom. Tillgång till ett antal bas e-tjänster att erbjuda medborgare och näringsliv. Tillgång till en gemensam organisation som jobbar med e-förvaltning och e- tjänsteutveckling. Genom detta projekt och samverkan kommer vi öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationstekniken för kommunerna i Norrbotten. Genom grundläggande digital tillgång till kommunernas service och tjänster kan fortsatt arbete förenklas då en grundläggande strategi och plattfrom finns tillgänglig. Den långsiktiga effekten på att etablera en gemensam e-tjänsteplattfrom och utvecklingsorganisation, samt stärka och utöka samarbetet mellan kommunerna är att säkerhetsställa utvecklingen av e-förvaltning. Gemensam utvecklige av e-förvaltningen kommer att gå fortare och vi medborgare klan ta del av kommunen tjänster och service på ett mycket förenklat sätt. Företagare kan prioritera sin tid på ett annat sätt då kommunikationen i större utsträckning kan ske digitalt. Kommunerna kan i sin tur via ett stärkt organiserat samarbete säkerhetsställa arbetet kring e-förvaltning samt utöka arbetet till andra prioriterade områden så som skola och omsorg. Efter projektavslutet är avsikten är att projektorganisationen uppgår i en gemensam utvecklingsorganisation för e-förvaltningsfrågor för kommunerna i Norrbottens e-nämnd. Norrbottens e-nämnd kommer även att förvalta funktionen som utvecklas inom projektet. Ett annat perspektiv är även att detta grundar för mångfald och integration, samt miljömässigt hållbar utveckling då både transporter kan minskas och anpassningar för minirotesgrupper kan samordnas. Länsstyrelsen skriver i sin Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 om att avgörande för regionens tillväxt är att det finns arbetskraft och kompetens som matchar arbetslivets behov. Med även att en allt äldre befolkning ökar försörjningsbördan och det blir allt tyngre att upprätthålla välfärden med minskade skatteunderlag samt vikten av att bättre nyttja bredbandsnätet i länet och stimulera utvecklingen av ett brett tjänsteutbud av e-tjänster. Genom att förenkla och tillgängliggöra kommunikationen med kommunerna för medbordage och företag på ett nytt sätt kan näringslivet fokusera på ett effektivare sätt. Arbetskraften kan nyttjas för att skapa tillväxt istället för att administrera kommunikationen. 6. Organisation och genomförande Projektorganisation Arbetssätt Projektägare: e-samordnare Norrbottens e-nämnd Projektledare: Verksamhetsutvecklare e-tjänster, Norrbottens e-nämnd Styrgrupp: IT-chefer 13 kommuner i Norrbotten Projektledning: Robert Karlsson Ekonomi och administration: Cristina Andersson (Hyra tjänst från Luleå kommun) Inköp/upphandling: Lollo Vikman Luleå kommun (Hyra tjänst från Luleå kommun) Arbetsgrupp: 3 personer från kommunernas IT-kontor 1 person med kompetensen kommunikation/webb En verksamhetsutvecklare kommer att anställas för att driva löpande utveckling av e-tjänster tillsammans med verksamhetskunniga från kommunernas förvaltningar. Rekrytering är planerad att genomföras under Arbetet under aktiviteten Kravspecifikation kommer att bedrivas av en arbetsgrupp bestående av verksamhetsutvecklare och systemutvecklare från IT-kontor samt kommunikationskontor. Ytterligare kompetens kring ex teknik, nätverk etc kommer att kallas som referens allt eftersom behov uppstår. Avrapportering av progress sker på e-nämndens sammanträden var tredje månad. Styrgruppsmöten hålls varannan månad i samband med ITchefsmöten eller vid behov då beslutpunkter infaller. Projektet kommer att använda e-delegationens Metod för Utveckling i Samverkan som projektmodell. Då detta är e-nämndens första projekt av större storlek kommer även arbete att läggas på att utvärdera och vid behov anpassa modellen så att den passar e-nämndens typ av projekt.

47 Under projektets gång kommer processer och rutiner att utarbetas för support och förvaltning av plattformen samt utveckling av nya e-tjänster. Detta arbete kommer att ligga till grund för en permanent organisation som stödjer alla kommunernas framtida e-tjänsteutveckling. Eftersom det är stor geografisk spridning på inblandade i projektet kommer videokonferenser att användas i stor utsträckning för att spara tid och minska miljöpåverkan. 7. Aktiviteter Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Extern kommunikation och resultatspridning Extern kommunikation och resultatspridning Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Kommunikationsplan Framtagning av kommunikationsplan. Information till allmänheten Information enligt sidan: mmunikation.4.7fbf624914b100155a64c5a7.html Möten med webbansvariga Besök hos kommunikationskontor eller liknande för att informera och hjälpa till att planera kring hur e-tjänsteplattformen ska integreras i resp kommuns webb. Besök hos förvaltningar Besök hos kommunernas förvaltningar för att marknadsföra den nya lösningen och lägga upp planer för kommande utveckling av e-tjänster. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Avslutsarbete Insamling av synpunkter och erfarenheter från personer direkt inblandade i projektet. Insamling av synpunkter från intressenter som e-nämndsledamöter och IT-chefer med tonvikt på hur väl projektets informationsspridning har fungerat. Ta fram slutrapport för Tillväxtverket. Presentera slutrapport för e-nämndens ledamöter samt beredningsgrupp Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Utvärdering och lärande Utvärdering och lärande Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Projektuppföljning Löpande uppföljning av progress i projektet. Rapportering till Tillväxtverket samt på e- nämndsmöten och IT-chefsråd. Utvärdering projektmodell Uppföljning och utvärdering av vald projektmodell inom e-nämnden för att dra nytta av erfarenheter till kommande projekt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Initiering av projekt Initiering av projekt Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Omvärldsbevakning Skapa en samlad bild av status inom e-förvaltning Utförs genom att träffa ett antal leverantörer av e-tjänsteplattformar samt studiebesök hos olika kommuner som jobbar med e-tjänster. Projektmodell Ta fram/välja en projektmodell för användning i detta och kommande projekt som genomförs i e-nämndens regi. Planering av projekt/organisation Bemanning av projekt, planering av aktiviteter samt former för projektarbete och beslutsgångar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Teknisk plattform Kravställning och upphandling av teknisk plattform. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Kravspecifikation Utredning och val av lösningsalternativ (köpa färdig lösning/bygga själv, egen drift/molndrift). Sätta scope för den tekniska lösningen och definiera gränsytor mot interna system inom kommunerna samt externa tjänster Upphandling Ta fram nödvändiga underlag inför upphandling. Genomföra upphandling med annonsering och tilldelning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Införande I denna huvudaktivitet ingår att driftsätta/konfigurera den tekniska plattformen samt utveckla ett par färdiga e-tjänster som kan användas för test, demo och utgångspunkt för alla anslutande kommuner. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning I varje steg ingår även att genomföra nödvändiga tester för att säkerställa korrekt funktion. Konfiguration/utbildning Konfiguration av vald lösning. Anpassning av design mot respektive kommuns grafiska profil/webb. Beroende på vald lösning kan även ingå aktiviter för inbyggnad i befintliga CMS. Utbildning i formulärbyggarverktyg och ärendehanteringsfunktion för ett antal utvalda

48 personer. Basfunktioner Uppsättning och verifiering av kopplingar till externa funktioner som ex federationstjänster för inloggning, e-legitimation, betallösningar Integrationer Konfigurering och test av integrationsplattform. Konfigurering av koppling mot Regionnavet för att hämta personuppgifter. Konfigurering och test av ev färdiga kopplingar mot verksamhetssystem som vald leverantör erbjuder. Utveckling av e-tjänster Utveckling av ett antal färdiga e-tjänster som kan användas för test, demo och som även finns färdiga för kommuner att börja använda direkt då plattformen lanseras i produktion. Överlämning till förvaltning Framtagande av rutiner för support och teknisk förvaltning. Överlämning till övriga inblandade parter (IT-kontor etc) hos kommunerna som inte ligger under e-nämndens regi. 7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 8. Indikatorer 8.1 Ange investeringsprioritering Stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e-integration, e-kultur och e-hälsa. 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i följande aktivitetsindikatorer Kommentar till indikatorerna Antal organisationer som får stöd 13 organisationer 13 kommuner ingår i projektet och alla kommer få tillgång till en gemensam lösning och organisation Antal nya digitala tjänster 20 digitala tjänster Att samtliga 13 kommun har möjlighet till att publicera 20 gemensamma digital e-tjänster 8.3 Ange programspecifikt mål Användningen av digitala tjänster ska utvecklas för att öka den digitala delaktigheten 9. Budget Kostnadsslag Totaler Personal e-samordnare Projektledare/Verksamhetsutv ecklare Verksamhetsutveklare Administration (50%) Extern sakkunskap och externa tjänster Resor och logi Resor och logi

49 Investeringar materiel och externa lokaler Kontor och IT-arbetsplats Kontor och IT-arbetsplats Kontor och IT-arbetsplats Kontor och IT-arbetsplats Investeringar i portföljbolag Schablonkostnader Enhetskostnad Avgår projektintäkter (negativ kostnad) Summa, faktiska kostnader Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, kostnader Finansiär Beskrivning Totaler Offentlig kontantfinansiering Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Privat kontantfinansiering Summa, kontant medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, medfinansiering Europeiska regionala utvecklingsfonden Andel av faktiska kostnader ,24 % 54,65 % 56,71 % 54,45 % 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut? Nej Om osäker, kommentera 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd? Nej Om ja, belopp Om ja, motivering Kommentar till budget

50 10. Bilagor Namn Beslut projekt Gemensam e-tjänsteplattfrom pdf Riskanalys.xlsx Reglemente för Norrbottens e-nämnd.pdf Samverkansavtal Norrbottens e-nämnd pdf Beskrivning/Kommentar Beslut projekt Gemensam e-tjänsteplattfrom Riskanalys Reglemente för gemensam nämnd för utveckling av e-förvaltning Samverkansavtal Norrbottens e-nämnd Signatur Saknas

51 Reviderad budget, inskickad efter ansökan Några kompletteringar är gjorda efter att ansökan lämnats in. Tyvärr tillåter Tillväxtverkets e tjänst inte utskrift av kompletteringarna. Det som är kompletterat är: * Start och slutdatum för projektet ( ) * Aktivitetsplanen, datumen, eftersom att projektperioden är justerad * Budgeten (Den kompletterande budgeten finns bifogad.) Fyll endast i HELTAL Kommun * tom Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Summa

52 Total budget

53 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00326/ Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Kommunens inköpspolicy har reviderats och fastställts av kommunfullmäktige hösten Det har genom kommunstyrelsens egen internkontroll visat sig att delar av verksamheten inom kommunstyrelsens förvaltning brustit i efterlevnad av reglerna i inköpspolicyn. Mot bakgrund av det föreslås nu kommunstyrelsen formellt fatta beslut om en delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens förvaltning. När kommunstyrelsen fastställt delegationsordningen för avrops- och inköpsberättigade utses i nästa led de personer som har rätt att göra avrop eller inköp i enlighet med delegationsordningen. En förteckning över dessa personer ska finnas uppdaterad hos upphandlarna på ekonomikontoret. Av de personer som ges befogenhet att avropa eller göra inköp ska en person från varje av nedanstående verksamheter också delta i den kommunövergripande gruppen för samordning av upphandling och inköp. - Serviceenheten - Personalkontoret - Ekonomikontoret - IT-enheten/Stadsnät - Arbetsmarknadsenheten - Kultur- och fritid - Näringslivskontoret - Tekniska kontoret Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens verksamhetsområde fastställs. Justerandes sign Beslutsunderlag Eku Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Förslag till delegationsordning Utdragsbestyrkande

54 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Datum Handläggare Kerstin Olla Grahn Kommunstyrelsen Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens förvaltning (Dnr 000/ ) Kommunens inköpspolicy har reviderats och fastställts av kommunfullmäktige hösten Det har genom kommunstyrelsens egen internkontroll visat t sig att delarr av verksamheten inom kommunstyrelsens förvaltning brustit i efterlevnad av reglerna i inköpspolicyn. Mot bakgrundd av det föreslås nu kommunstyrelsenn formellt fatta beslut om en delegationsordning förr avrpos- och inköpsberättigade inomm kommunstyrelsens förvaltning. När kommunstyrelsen fastställt delegationsordningen för avrops- och inköpsberättigade utsess i nästa led de personer som har rätt att göra avrop eller inköpp i enlighet med delegationsordningen. En förteckning över dessa personer ska finnas uppdaterad hos upphandlarna på ekonomikontoret. Av de personer som s ges befogenhet att avropa eller göra inköp ska en person från varje av nedanstående verksamheter också delta i den kommunövergripande gruppen för samordning av upphandling och inköp Serviceenheten Personalkontoret Ekonomikontoret IT-enheten/Stadsnät Arbetsmarknadsenheten Kultur- och fritid Näringslivskontoret Tekniska kontoret Förslag till beslut att fastställa delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens förvaltning att gälla från och med Kerstin Olla Grahn Kommunchef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

55 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Serviceenheten Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

56 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Personalkontoret Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av personalchef Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av personalchef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

57 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Ekonomikontoret Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av ekonomichef Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av ekonomichef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

58 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation IT enheten Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: IT chef Glen Eriksson Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av IT chef Budgetansvarig: IT chef Glen Eriksson Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av IT chef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: IT chef Glen Eriksson I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: IT chef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: IT chef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

59 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Kultur och fritidskontoret Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Kultur och fritidschef Kristina Grubbström Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kulturoch fritidschef Budgetansvarig: Kultur och fritidschef Kristina Grubbström Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kulturoch fritidschef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Kultur och fritidschef Kristina Grubbström I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kultur och fritidschef Kristina Grubbström Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kultur och fritidschef Kristina Grubbström Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

60 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Näringslivskontoret Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av näringslivschef Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av näringslivschef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

61 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Arbetsmarknadsenheten Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av arbetsmarknadschef Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av Chef Arbetsmarknadsenheten Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

62 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Lärcentrum Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

63 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Stadsnät affärsverksamhet Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Avropsberättigade: Personal inom IT enheten som utses av stadsnätschef Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Inköpsberättigade: Personal inom IT enheten som utses av stadsnätschef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

64 AVROPS OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING gäller från och med Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Tekniska kontoret Köp där ramavtal finns Köp där ramavtal inte finns kr Köp mellan % av tröskelvärdet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Verkställighet Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento I samarbete med upphandlare Upphandling Delegation Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt

65 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00000/ Framåtsyftande åtgärder gällande intern kontroll för kommunstyrelsens verksamhetsområden Kommunstyrelsen antog internkontrollplan för I samband med delårsbokslut samt har uppföljning av avtalstrohet skett. Uppföljningen har visat avvikelser från policy och LOU (Lagen om offentlig upphandling). Med anledning av avvikelserna har kommunstyrelsen beslutat att uppföljning av avtalstrohet ska anses prioriterad och behandlas vid varje sammanträde. Ekonomiutskottet har diskuterat frågan om hur man ska gå vidare med framåtsyftande åtgärder för kommunstyrelsens interna kontroll. Definition av intern kontroll: Intern kontroll kan övergripande definieras som en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar, vilken utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Ett förslag att arbeta vidare med är COSO-modellen som omfattar intern kontroll med följande komponenter: kontrollmiljö riskanalys kontrollfunktioner information och utbildning uppföljning och utvärdering Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetet med kommunstyrelsens interna kontroll ska ses över med COSO-metoden som modell. 2. Att ovanstående arbete startar innebär att frågan om avtalstrohet inte längre behöver lyftas vid varje kommunstyrelsesammanträde. 3. Frågan om efterlevnad av inköpspolicyn ska även fortsättningsvis rapporteras till kommunstyrelsen i samband med kommunchefens rapport. Justerandes sign Beslutsunderlag Eku Utdragsbestyrkande

66 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00195/ Rapport - Flytta sopstation som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen (Medborgarförslag) Ett medborgarförslag inlämnades 2014 med begäran att flytta sopstationen som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen. Kommunstyrelsen beslutade att avslå medborgarförslaget eftersom ändrade städrutiner hade införts av ägaren för återvinningsstationen. Kommunstyrelsen beslutade också att rapport ska lämnas till kommunstyrelsen i oktober 2015 om hur städningen efterlevs. Avfallschef Johan Åberg har lämnat tjänsteyttrande i ärendet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

67 Handläggare Johan Åberg Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 00195/ Direktval Återkoppling ang. städning återvinningsstation, Dnr 195/ Ett medborgarförslag lämnades tidigare in till kommunen, innehållande önskemål om en flytt av ÅVS vid Hedgatan/Gamla landsvägen pga av att det var skräpigt runt stationen. Kontakt togs av kommunen med FtiAB som ansvarar för insamlingen/städning/tömning av dessa stationer, varpå de ökade städningen. Medborgarförslaget avslogs, med tanke på ändrade städrutiner. Återkoppling om hur städningen efterlevs ska enligt beslut inkomma i oktober Undertecknad har haft stationen under uppsikt och ser inga brister i städningen det gångna året. FtiAB har samhall som städentreprenör flera gånger i veckan samt att kommunens personal också hållit koll på stationen. Det finns en skylt med telefonnummer till FtiAB på varje station, tycker man att stationen är i behov av städning, kan man ringa och informera dem om detta, FtiAB kan då skicka ut en extra städinsats. Johan Åberg Avfallschef

68 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens ekonomiutskott Eku Dnr 00257/ Delårsbokslut Hela kommunen Delårsbokslut för Arvidsjaurs kommun perioden har upprättats. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Delårsbokslut för Arvidsjaurs kommun godkänns. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet Delårsredovisning Utdragsbestyrkande

69 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Bilaga Sn 1 Dnr 00234/ Delårsrapport Socialnämnden Delårsrapport januari-augusti för socialnämnden år 2015 har upprättas. Socialnämnden ser ut att gå mot ett underskott på 606 tkr på helårsbasis. Socialnämndens beslut Bilaga./. 1. Delårsrapport för socialnämndens verksamheter godkänns. 2. Informera kommunfullmäktige att socialnämnden kan konstatera att det förväntade överskrivande beror på faktorer inom individ och familjeomsorgen och avdelningen för funktionshindrade som inte är möjliga att styra över. Socialnämnden bedömer inte heller att besparingsåtgärder inom äldreomsorgen är möjlig för att täcka det förväntade underskottet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisorer Justerandes sign Utdragsbestyrkande

70 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00103/ Redovisning - Revisionsrapport - Granskning av effektiviteten inom avfallsenheten Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom avfallsenheten. Kommunfullmäktige har vid flera olika tillfällen betonat vikten av att kommunens verksamhet bedrivs på ett effektivt sätt, det vill säga samband mellan förbrukade resurser och redovisad kvalitet. I styrelse och nämnders uppdrag ingår att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Vår granskning visar att arbetet med att effektivisera avfallsenheten bedrivs varken på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Av granskningsresultatet framgår emellertid att verksamheten i vissa avseenden bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. För framtiden lämnas följande rekommendationer: Kommunstyrelsen och avfallsenheten implementerar kommunfullmäktiges styrmodell och antar mål som kan styra och följa upp verksamheten utifrån effektivitet Förvaltningen/avfallsenheten prövar om omfördelning av arbetsgifter (läs: hantering av bostadsanpassningsbidrag) kan skapa förutsättningar för att utveckla styrningen av avfallsenheten Kommunstyrelsens initierar en uppdatering av kommunens avfallsplan. I den reviderade versionen bör det bland annat regleras formerna för hur planen ska följas upp och utvärderas av politik och förvaltning Kommunfullmäktiges presidium har berett ärendet och lämnat förslag till beslut. Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma med svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas. Avfallschef Johan Åberg har inlämnat tjänsteyttrande i ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Johan Åberg Revisionsrapport Utdragsbestyrkande

71 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Datum (2) Handläggare Heikki kairento Johan Åberg Direktval Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 00103/ Granskning av effektiviteten inom avfallsenheten - Svar S på hur brister kan åtgärdas, Ärende Kf 99, Dnr 00103/ Bakgrund/sammanfattning Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inomm avfallsenheten. Kommunfullmäktige har vid flera tillfällen betonat vikten av att kommunens verksamhet bedrivs på ett effektivt sätt, det vill säga samband mellan förbrukade resurser och redovisad kvalitet. Granskningen visar att arbetet med att effektivisera avfallsenhetenn bedrivs varken på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Av granskningsresultatet framgår emellertid att verksamheten i vissa avseenden bedrivs på p ett ekonomiskt tillfredställandee sätt. För framtiden lämnades följandee rekomendationer: Kommunstyrelsen och avfallsenheten implementerar kommunfullmäktiges styrmodell och antar mål som kan styraa och följa upp verksamheten utifrån effektivitet. Förvaltningen/Avfallsenheten prövar om omfördelning av arbetsuppgifter(läs: hantering av bostadsanpassningsbidrag) kan skapa förutsättningar för att utveckla styrningen av avfallsenheten. Kommunstyrelsen initierar en uppdatering av kommunen avfallsplan. I den reviderade versionen bör dett bland annat regleras formerna för hur planenn ska följass upp och utvärderas av politik och förvaltning. Ovanstående rekomendationer anses relevanta. Tid är det d huvudsakliga problemet. Kan mer tid frigöras för avfallsarbete, kommer ovanstående e rekomendationer att kunna genomföras. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur..se

72 2 (2) 2. Ekonomisk analys 25% av avfallschefens lön betalas av KS med avseende på Bostadsanpassning. Tiden som Bostadsanpassningen kräver är cirka 50 % av en heltid. En driftingenjör/tekniker avses anställas på fastighetskontoret för att avlasta fastighetschefen som inte hinner med sina arbetsuppgifter. Denna driftingenjör ska förutom att arbeta åt fastighetskontoret, och kanske åt andra delar av kommunkoncernen, även kunna arbeta med Bostadsanpassning på 25 %. Dessa 25 % bör finansieras via Bostadsanpassningens budget. 3. Miljöaspekt - 4. FN:s barnkonvention - 5. Övrigt De rekomendationer som lämnats av revisorerna anses relevanta. I dagsläget är tiden problemet. Den tid som finns används till att hålla versamheterna flytande. Arbetet med bostadsanpassningsbidraget kan periodvis vara väldigt krävande och tidsödande. Om vi tittar framåt kommer bostadsanpassningsansökningarna sannolikt att öka då vi har en allt äldre befolkning i vår kommun. Allt mindre tid kommer således att kunna läggas på avfallsenheten. En anställning av en driftingenjör som delvis ska arbeta med Bostadsanpassning bör lösa problemet. Vår avfallsplan är föråldrad och borde varit uppdaterad för flera år sedan, då vårt målarbete i huvudsak gällde fram till år Ett samtal pågår med Arjeplog om att starta upp ett arbete med att revidera vår gemensamma avfallsplan till en aktuell plan med aktuellt innehåll. Ett förslag till ny avfallsplan bör tas fram under Nya mål för verksamheten med bäring på Kommunfullmäktiges övergripande mål bör tas fram i samband med avfallsplanen. 6. Slutsats samt förslag till beslut I och med anställandet av en driftingenjör bör nedanstående beslut kunna effektueras: Förslag till beslut: Ny avfallsplan samt mål för verksamheten tas fram under I avfallsplanen ska formerna för uppföljning och utvärdering anges. Heikki Kairento Teknisk Chef Johan Åberg Avfallschef

73 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00341/ Redovisning - Revisionsrapport Granskning av grundskolans effektivitet Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom grundskolan. Kommunfullmäktige beslutade att ge barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka. resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november Barn- och utbildningsnämnden har antagit en handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka. Kommunfullmäktige har godkänt handlingsplanen. Barn- och utbildningsnämnden har behandlat ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Ks Bun Protokoll Kf presidium BunB Revisionsrapport Redovisning Ulrika Hallnor Utdragsbestyrkande

74 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Barn- och utbildningsnämnden Bilaga Bun 93 Dnr 00087/ Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom grundskolan - Redovisning av handlingsplan Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom grundskolan. Kommunfullmäktige beslutade att ge barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka. resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november Barn- och utbildningsnämnden har antagit en handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka. Kommunfullmäktige har godkänt handlingsplanen. Uppföljning av handlingsplanen föreligger. Barn- och utbildningsnämndens beslut Bilaga./. 1. Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. Beslutet skickas till:. Kommunfullmäktige. Revisorer Justerandes sign Beslutsunderlag Ks Protokoll Kf presidium BunB Revisionsrapport Redovisning Ulrika Hallnor Utdragsbestyrkande

75 Bilaga till barn- och utbildningsnämndens protokoll (3) Uppföljning handlingsplan för ökad effektiviteten i grundskolan Bakgrund Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom grundskolan och har lämnat följande rekommendationer: Förbättra tydligheten i målarbetet och tydliggör fullmäktiges direktiv rörande effektivisering av verksamheten. Målarbetet ska även avspegla hur grundskolans verksamhet ska bedrivas enligt lagar och förordningar. Nämnden ska besluta om intern kontroll för en fungerande styrning, så att lagkrav och fullmäktiges mål kan följas/nås på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges beslut Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer Upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka. Resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november Barn-och utbildningsnämnden har antagit en handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka. Uppföljning handlingsplan Åtgärd: Införa effektivitetsmål Beskrivning: Att införa effektivitetsmål när nämnden beslutar om nya nämndsmål kopplade till Kf:s övergripande mål i styrkortet. Ansvarig: Barn-och utbildningsnämnden Barn-och utbildningsnämnden har i Mål-och resursplanen 2016 beslutat att införa ett effektivitetsmått som är utarbetat av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Effektivitetstalet utgörs av samtliga resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering, samt den procentuella avvikelsen från standardkostnaden. Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket som resultatindikatorerna. Barn-och utbildningsnämndens mål är att öka 10 placeringar i ranking mot 2013 års placering som var 188 av 290 kommuner.

76 2 (3) Åtgärd: Utveckla den interna kontrollen Beskrivning: Utveckla internkontrollplanen genom att införa fler kontrollmiljöer där den inre och yttre effektiviteten stäms av. Ansvarig: Skolchef Barn-och utbildningsnämnden antog Internkontrollplan för Identifiering av tio riskområden har skett utifrån lagar och kommunala styrdokument (Skollagen, Personalpolitiskt handlingsprogram och Inköpspolicy för Arvidsjaurs kommun). En riskanalys med bedömning sannolikhet och väsentlighet har genomförts på de identifierade riskområdena. Utifrån riskbedömningen valde Barn-och utbildningsnämnden att följa upp följande tre riskområden i internkontrollplanen 2015: Mål/Styrdokument: Skollagen 7 kap 2-3, Riskområde: Barn och elevers rätt till utbildning följs inte Kontrollmoment: Avstämning av folkbokförda skolpliktiga elever i kommunen och aktuella klasslistor Mål/Styrdokument: Riskområde: Kontrollmoment: Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Barn och elevers värdighet kränks 1.Analys av inrapporterade kränkningar 2.Redovisning av anmälningar till skolinspektionen Mål/Styrdokument: Skollagen 6 kap 2-4 Riskområde: Barn och elever skadas Kontrollmoment: Rapportering av tillbud och olyckor från alla enheter redovisas. Åtgärd: Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Beskrivning: Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Aktiviteter: Utforma en gemensam struktur för kvalitetsarbetet, implementera strukturen för kvalitetsarbetet i alla verksamheter och säkerställa att kvalitetsarbetet fungerar på enhetsnivå och huvudmannanivå. Ansvarig: Skolchef Barn-och utbildningsnämnden antog följande årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå: Början av mars, första nämndssammanträdet: Årsbokslut med våra förutsättningar tex. lärartäthet, elevantal, gruppstorlekar, lärarbehörighet m.m Internkontrollplanen följs upp Redovisning på huvudmannanivå utifrån varje enhets kvalitetsarbete, övergripande analys av resultat samt genomförda aktiviteter (förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasium) Beslut om nya utvecklingsområden som kan påverka budgetäskanden för kommande år Mål och resursplan kommande år

77 3 (3) Slutet av maj, andra nämndssammanträdet Delårsbokslut (januari-april) Redovisning av öppna jämförelser grundskola inkl förskoleklass föregående läsår samt trender och analys av statistiken över tid. Internkontrollplanen följs upp Interkommunala avgifter för gymnasieskolan för kommande år Slutet av september, tredje nämndssammanträdet Delårsbokslut (januari-augusti) Redovisning och analys av SKL:s mjuka värden, redovisning och analys av hälsosamtal, analys av kränkningar/tillbud/olyckor Internkontrollplanen följs upp Månadsskifte november/december, fjärde nämndssammanträdet Läsårsplan för nästkommande år Redovisning av öppna jämförelser gymnasium, analys och trender. Beslut om internbudget för respektive verksamhet nästkommande år. Skolförvaltningens ledningsgrupp har tagit fram en mall för dokumentation och en gemensam grundstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Arbete pågår med att implementera arbetssättet på respektive enhet. För att effektivisera kvalitetsuppföljningen vore det önskvärt att införa ett digitalt kvalitetsledningssystem som borde vara gemensamt för hela kommunen och alla dess verksamheter.

78 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00342/ Redovisning - Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden. Kommunfullmäktige beslutade att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden ska öka resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015 Socialnämnden har antagit en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka. Kommunfullmäktiges beslutade att godkänna redovisningen. Socialnämnden har behandlat ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Ks Protokoll Kf presidium Revisionsrapport Sn Utdragsbestyrkande

79 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Bilaga Sn 66 Dnr 00084/ Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden - Redovisning av handlingsplan Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden. Kommunfullmäktige beslutade att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden ska öka resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015 Socialnämnden har antagit en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka. Kommunfullmäktige har godkänt handlingsplanen. Socialchef Ann-Sofi Levander har i tjänsteskrivelse utfört en uppföljning av handlingsplanen. Socialnämndens beslut Bilaga./. 1. Redovisning av arbetet med uppföljning av handlingsplanen överlämnas till kommunfullmäktige. 2. Nästa uppföljning i socialnämnden sker i samband med bokslutet Beslutet skickas till:. Kommunfullmäktige. Revisorer Justerandes sign Beslutsunderlag Kf Kf Revisionsrapport Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Utdragsbestyrkande

80 Bilaga till socialnämndens protokoll (2) Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Uppföljning av handlingsplan för att uppnå effektivitet inom äldreomsorgens särskilda boenden Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden och funnit brister. Kommunfullmäktige beslutade att ge socialnämnden i uppdrag att upprätta handlingsplan för ökad effektivitet samt att resultatet av handlingsplanen ska redovisas till fullmäktige i juni och november. Socialnämnden fattade beslut om handlingsplan Handlingsplanen bygger på socialnämndens antagna mål för kommande period då arbetet med effektivisering är något som måste pågå under en längre period för att ge önskat resultat. Ekonomisk analys Äldreomsorgens totala kostnader har minskat mellan åren Utfallet för 2015 är ännu inte klart men allt pekar mot att äldreomsorgen inklusive hemsjukvården klarar sin budget. Vård och omsorgsboendenas andel av budgeten har minskat successivt, det beror på att vi minskat andelen boendeplatser. Budget Utfall Hemsjukvården övertogs av kommunen februari 2013, det gjorde att omfattningen av kommunens ansvar ökade. Den totala budgeten samt utfall, för äldreboenden, hemtjänst, hälso och sjukvård inkl hemsjukvård ser ut såhär över åren Budget Utfall ?????? Kostnaderna har minskat eller åtminstone stannat av trots ett ökat antal personer som är över 80 år i kommunen, alltså den ålder som är mest vårdkrävande.

81 2 (2) Kostnadseffektiviteten i äldreboendena påverkas av att verksamheten har stora ytor och förhållandevis höga lokalkostnader: Bruttokostnad för lokaler i säbo Bruttokostnad lokaler äldreomsorg, kr/inv Arvidsjaur Kommuner i glesbefolkad region (ovägt medel) Liknande kommuner äldreomsorg, Arvidsjaur, Socialnämnden kan inte välja att höja hyrorna för att kompensera för de höga lokalkostnaderna. Höjning skulle påverka de övriga intäkterna negativt då varje person ska ha kvar en viss summa efter att hyror och avgifter är betalda, det s.k. förbehållsbeloppet. Uppföljning utifrån handlingsplanen Genomförandeplan: Boendecheferna håller på med att få fram uppgifterna Personal enligt budget, riktmärke 67 % fram till 0831: Ringelsta ligger på 63 %, Länsmansgården 69% ( har överanställt under sommaren vilket till stor del bekostats med pengar från AF, ligger som en intäkt med ca 150 tkr över budgeterad intäkt) Ekan 61 % Krehab 62 % Utbildning : Fler än 85 % har fått utbildning i bemötande Utbildning i PPP: genomförs i november Arbetsordning och medicinvagnar för att minska avvikelser: Nya arbetsordningar har tagits fram där det bedömts nödvändigt, bl a på Björken. Medicinvagn har prövats på Länsmansgården D med gott resultat. Vi inför vagn på hela Länsmansgården under året. Bristerna i patientsäkerhetsberättelsen följs upp kontinuerligt. Resultatet visar sig först vid nästa rapport, i början av 2016 Brukarnöjdheten. Resultat från brukarundersökning kommer i november. Internkontrollen har förbättrats under senare år, bättre följsamhet till ingångna avtal. På grund av nedläggning av boendeplatser har vi minskat inköp av livsmedel från under jan-aug 2012 till under De livsmedel som köps är till största delen från det avtal som finns i kommunen, avser frukost, mellanmål och kvällsmål inom enheterna Länsmansgården, Ekan och Krehab. Behovet av inventarier har till stor del tillgodosett genom att vi tagit tillvara det som blivit över i samband med nedläggningar av boendet Borgargården. Vet ännu inte om målet att ha nöjda brukare och anhöriga är uppnått. Däremot vet vi att bemanningstalet i våra boenden inte är högre än i jämförbara kommuner. Lokalkostnaderna är högre, det är svårt att påverka. Under hösten inledes arbetet att med hjälp av statliga stimulansmedel bemanna upp på de tider som anses särskilt krävande för personalen och där vi tror att brukarna har störst nytta av att få mera personaltid. Kvällstur och morgontur införs för att få större valfrihet för brukarna när det gäller tider för uppstigning och att gå till säng.

82 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00179/ Redovisning - Revisionsrapport - Granskning av socialnämndens ledningssystem för systematiskt ledningsarbete Kommunens revisorer har i 2015 års revisionsplan beslutat granska ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens verksamhetsområde. Området är reglerat i Socialstyrelsens tvingande föreskrifter (SO SFS 2011:9). Valet av granskningsinsats har skett utifrån en bedömning av risk och väsentlighet. Revisorernas granskning visar att arbetet med kvalitetsledningssystemet inte i tillräcklig omfattning sker på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Resultat och underlag för gjorda bedömningar redovisas i bifogad rapport. Ett kvalitétledningssystem är ett kontinuerligt och långsiktigt sätt för socialnämnden att utveckla och säkra verksamheten kvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Systemet kan med fördel utformas som en del av ett integrerat system för ledning och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. För framtiden lämnas följande rekommendationer: Socialnämnden fastställer en plan och avsätter resurser för kvalitetsarbetet. Ansvar bör även tydliggöras för att säkerställa en samsyn kring kvalitetsledningssystemets omfattning och inriktning, samt medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet Socialnämnden intensifierar arbetet med riskanalys. Detta arbete kan med fördel integreras/samordnas med arbetet rörande internkontroll Socialnämnden definierar när och hur en uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet ska ske. Kommunfullmäktiges beslutade beslut att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma med svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas. Socialnämnden har behandlat ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Revisionsrapport Utdragsbestyrkande

83 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Bilaga Sn 67 Dnr 00233/ Revisionsrapport - Granskning av socialnämndens ledningssystem för systematiskt ledningsarbete Kommunens revisorer har i 2015 års revisionsplan beslutat granska ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens verksamhetsområde. Området är reglerat i Socialstyrelsens tvingande föreskrifter (SO SFS 2011:9). Valet av granskningsinsats har skett utifrån en bedömning av risk och väsentlighet. Revisorernas granskning visar att arbetet med kvalitetsledningssystemet inte i tillräcklig omfattning sker på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Resultat och underlag för gjorda bedömningar redovisas i bifogad rapport. Ett kvalitétledningssystem är ett kontinuerligt och långsiktigt sätt för socialnämnden att utveckla och säkra verksamheten kvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Systemet kan med fördel utformas som en del av ett integrerat system för ledning och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. För framtiden lämnas följande rekommendationer: Socialnämnden fastställer en plan och avsätter resurser för kvalitetsarbetet. Ansvar bör även tydliggöras för att säkerställa en samsyn kring kvalitetsledningssystemets omfattning och inriktning, samt medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet Socialnämnden intensifierar arbetet med riskanalys. Detta arbete kan med fördel integreras/samordnas med arbetet rörande internkontroll Socialnämnden definierar när och hur en uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet ska ske. Kommunfullmäktige har beslutat att socialnämnden får i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma med svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas. Socialchef Ann-Sofi Levander har lämnat yttrande i ärendet. forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Anns-Sofi Levander Kf Revisionsrapport Utdragsbestyrkande

84 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Bilaga Beslutet skickas till. Kommunfullmäktige. Revisorer forts. Sn 67. Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden har fattat beslut om införande av ledningssystem för kvalité. Plan för kvalitetsarbetet fastställs enligt följande: - Äska medel hos kommunfullmäktige till personal och system under 2017 då verksamheten bedömer att det inte går att klara inom befintlig ram. - Äskandet bör omfatta extra personalresurs i socialtjänstens ledning, 6 månader på heltid ca , samt konsulttjänst, produkt mm för ytterligare Ansvar för införandeprojektet läggs på socialtjänstens ledning med socialchef som ansvarig och med stöd av en projektledare enligt ovan. - I socialnämndens plan för uppföljning ligger redan patientsäkerhetsberättelsen som redovisas vid sammanträdet i mars. Uppföljningen kompletteras med redovisningar från övriga verksamheter. - För att säkerställa samsyn föreslås att punkten riktlinjer och rutiner införs som stående punkt på alla personalmöten. - Punkten internkontroll finns redan med i ledningsmötena. 2. Kommunfullmäktige delges ovanstående plan för kvalitetsarbetet. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Kf Revisionsrapport Utdragsbestyrkande

85 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00183/ Motion - Återinförande av Flitpengen i socialnämndens verksamhet Socialdemokraternas fullmäktigegrupp har via Peter Rydfjäll lämnat in följande motion: Återinför "Flitpengen"! Den som haver minst, drabbas oftast mest. Ett tyvärr alldeles för sant uttryck. Lite bakgrundsfakta: Ca 40 personer med funktionshinder finns inom kommunens försorg genom bland annat A-Service m.m. där man utför enklare arbeten. Dessa arbeten har tidigare "avlönats" med den sk. "Flitpengen", en symbolisk summa som kommit dessa personer tillgodo. Då kommunen tidigare hade en STARKT ansträngd ekonomi, beslöts att denna ersättning skulle tas bort. Detta, fullt förståeligt, med dåvarande ekonomiska läge. Konsekvens: Den lilla "morot"/"guldkorn"/"be1öning" dessa personer tappat, har inneburit en stor sänkning av både livskvalitet och motivation. Två kriterier som är väldigt viktiga för dessa individer, med tanke på den ekonomiskt utsatta situation många av dessa befinner sig i. Ekonomi: Många andra kommuner som också tagit bort denna "flitpeng", har numera återinfört den. Vissa har till och med höjt den! En beräkning för Arvidsjaur Kommun, (gjord av personal vid Socialkontoret), tyder på att ett återinförande skulle kosta ca 165 tkr per år. Då ekonomisk politik har som huvudregel att ekonomiska medel skall komma så många som möjligt tillgodo, med så bra utfall som möjligt, anser undertecknad att denna smärre ekonomiska kostnad är VÄL motiverad, med tanke på det stora numerära (ca 40 st) antal personer "Flitpengen berör. Kommunfullmäktige har överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Socialnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Motion Utdragsbestyrkande

86 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Bilaga Sn 55 Dnr 00199/ Yttrande- Motion - Återinförande av Flitpengen i socialnämndens verksamhet Socialdemokraternas fullmäktigegrupp har via Peter Rydfjäll lämnat in följande motion: Återinför "Flitpengen"! Den som haver minst, drabbas oftast mest. Ett tyvärr alldeles för sant uttryck. Lite bakgrundsfakta: Ca 40 personer med funktionshinder finns inom kommunens försorg genom bland annat A-Service m.m. där man utför enklare arbeten. Dessa arbeten har tidigare "avlönats" med den sk. "Flitpengen", en symbolisk summa som kommit dessa personer tillgodo. Då kommunen tidigare hade en STARKT ansträngd ekonomi, beslöts att denna ersättning skulle tas bort. Detta, fullt förståeligt, med dåvarande ekonomiska läge. Konsekvens: Den lilla "morot"/"guldkorn"/"be1öning" dessa personer tappat, har inneburit en stor sänkning av både livskvalitet och motivation. Två kriterier som är väldigt viktiga för dessa individer, med tanke på den ekonomiskt utsatta situation många av dessa befinner sig i. Ekonomi: Många andra kommuner som också tagit bort denna "flitpeng", har numera återinfört den. Vissa har till och med höjt den! En beräkning för Arvidsjaur Kommun, (gjord av personal vid Socialkontoret), tyder på att ett återinförande skulle kosta ca 165 tkr per år. Då ekonomisk politik har som huvudregel att ekonomiska medel skall komma så många som möjligt tillgodo, med så bra utfall som möjligt, anser undertecknad att denna smärre ekonomiska kostnad är VÄL motiverad, med tanke på det stora numerära (ca 40 st) antal personer "Flitpengen berör. Kommunfullmäktige har överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har skickat motionen till socialnämnden för yttrande. forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Motion Utdragsbestyrkande

87 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Bilaga forts. Sn 55 Socialchef Ann-Sofi har lämnat tjänsteyttrande i ärendet. Socialnämndens beslut 1. Följande yttrande avges: Socialnämnden har inte möjlighet att i befintlig budget för 2015 eller i preliminärt fastställd budget för 2016 återinföra flitpengen. Om flitpengen ska återinföras måste kommunfullmäktige anslå pengar till detta. Beslutet skickas till:. Kommunstyrelsen Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Kf Motion Utdragsbestyrkande

88 Handläggare Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Ann-Sofi Levander Datum Socialnämnden KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 00199/ Direktval Remissvar till förslaget om återinförande av flitpengen Kf 89 Dnr 00183/ Bakgrund/sammanfattning Socialnämnden har genomfört många besparingsåtgärder under årens lopp förr att få en ekonomi i balans, flitpengen f tillhörde kategorin besparingar som ansågs kunna genomföras. Det var mellan brukare som omfattades av indragningen, enn del hade halv flitpeng, d v s 20 :-/dag, andraa hade hel flitpeng, 40:-/ /dag. Störrree delen, idagg 27 personer, har beslut om daglig sysselsättning i form av LSS(Lag om stöd och service) beslut, 6-7 personer har beslut i form av SoL(Socialtjänstlagen). Under åren som gått har ansvariga inte märkt någon direkt minskning av personer som kommer till dagverksamheten, i alla fall ingen minskning som beror på indragen flitpeng. Möjligtvis kan några som har SoL beslut ha valt att inte vara med,, eller minskat antalet dagar de deltar. Ingen person i målgruppen har,, såvitt det går att få fram, blivit i behov av försörjningsstöd på grund av indragen flitpeng. Socialdemokraternas partigruppp har lämnat in en motion om återinförande av flitpengen. Socialnämndens delårsbokslut visar på förväntat överskridande av budgeten och i den preliminära budgeten för 2016 finns inga pengar avsatta för återinförande av flitpeng. Ett återinförande skulle därför betyda att socialnämnd den tvingas spara in på något annat. Besparingarna under år som gått har varit så pass omfattande att det är svårigheter att skära ned utan att lagstadgad verksamhet drabbas. Flitpengenn är inte lagstadgad utan ca 80 % av landets kommuner har någon form av flitpeng, 20 % har det inte. De medel som tillförs från staten under är inriktade mot ökad bemanning i äldrevården och ifall man gör nedskärningar inom äldreomsorgen som innebärr besparingar på personal kommer detta att innebära att pengarna från staten intee betalas ut. 2. Ekonomisk analys Återinförande beräknas kosta ca :-/ /år, då är inte admnistration av flitpengen inräknad. 3. Slutsats samt förslag till beslut Socialnämnden har inte möjlighet att i befintlig budgett för 2015 eller preliminärt fastställd budget för 2016 återinföra flitpengen. Om flitpengen ska återinföras måste fullmäktige anslå medel till det. Socialnämnden föreslås lämna remissvaret till fullmäktige. Ann-Sofi Levander Socialchef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

89 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen Ks Dnr 00254/ Samverkan mot våld Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. Samverkansmyndigheterna i Norrbotten har upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation. Kommunförbundets styrelse har beslutat rekommendera medlemskommunerna att anta Samverkan mot våld, reviderad basnivå. Dokumentet innehåller basnivå för kommunen, för landstinget, för åklagarkammaren, för Region Nord-polisområde Norrbotten samt basnivå för samverkan. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige antar Samverkan mot våld, reviderad basnivå Justerandes sign Beslutsunderlag SnB Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Beslut från kommunförbundet Norrbotten Sn Utdragsbestyrkande

90 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Bilaga Sn 56 Dnr 00204/ Samverkan mot våld Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. Samverkansmyndigheterna i Norrbotten har upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation. Kommunförbundets styrelse har beslutat rekommendera medlemskommunerna att anta Samverkan mot våld, reviderad basnivå. Dokumentet innehåller basnivå för kommunen, för landstinget, för åklagarkammaren, för Region Nord-polisområde Norrbotten samt basnivå för samverkan. Socialchef Ann-Sofi Levander har lämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige 1. Samverkan mot våld, reviderad basnivå antas. Beslutet skickas till;. Kommunfullmäktige Justerandes sign Beslutsunderlag SnB Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Beslut från kommunförbundet Norrbotten Utdragsbestyrkande

91 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 79 (91) 56./. Bilaga. Samverkan mot våld, reviderad basnivå Föreligger förslag enligt rubrik. Ändringar jämfört med nuvarande basnivå är markerade med rött. Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har beslutat föreslå styrelsen bifalla förslaget. Ordföranden föreslår att förslaget bifalls och att medlemskommunerna rekommenderas anta Samverkan mot våld, reviderad basnivå. Styrelsen beslutar Att medlemskommunerna rekommenderas anta Samverkan mot våld, reviderad basnivå

92 Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet i hela länet och med möjlighet till uppföljning har samverkansmyndigheterna i Norrbotten upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015