Mars I det här numret. Mats ruta. 1 Mats ruta 2 Årsrapport ambulanssjukvården Inför internationella uppdrag en uppdatering

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Mats Kihlgren, , Redaktör: Iréne Johansson, , Mars 2013 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Mats ruta Efter två månader kan jag sammanfatta min första period som chef här på PKMC. Arbetet har varit mycket stimulerande och mottagandet har överträffat alla förväntningar. Den här första tiden har gått åt till att hämta in kunskap om arbetet och allt vad det innefattar och inte minst att lära känna medarbetarna. Postadress: Regionens Hus GÖTEBORG Telefon Fax Besöksadress: Svangatan 4 Hemsida: E-postadress: pkmc@vgregion.se I det här numret 1 Mats ruta 2 Årsrapport ambulanssjukvården Inför internationella uppdrag en uppdatering 4 Instagramupproret Behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården RETTS 5 Patienter med psykisk sjukdom Tillgänglighetsprojekt Samverkan före det händer - Länets CBRNE-nätverk First Responders, vad är det? Är svensk katastrofmedicin i kris. Inlägg av Hans Ivarsson, ordförande i SKMF Utsläpp av farligt ämne i Storgöteborg Snabbfakta om sjuktransporter Ny tjänst som planeringsledare vid PKMC Exempel på RBL-ärenden Seminarier, utbildningar och övningar 14 Smittskyddsnytt 15 Andra lästips Vi har startat ett arbete internt där vi tillsammans identifierat ett antal områden som vi ser som avgörande för det fortsatta arbetet. Det gäller t ex utbildning, utveckling av kris och katastroforganisationen, men också på vilket sätt vi skall kommunicera med våra samverkanspartners. Vi kommer fortsättningsvis att försöka presentera lite mer regionala nyheter från såväl den hospitala som den prehospitala sjukvården i regionen. Vi har som övergripande målsättning vad frågan än gäller att överraska våra kunder och leverera lite mer än vad de förväntat sig. Det gäller såväl lokalt mot de olika förvaltningarna som inom regionen men även nationellt och internationellt. Jag har börjat träffa olika samarbetspartners. Det finns flera besök som jag ännu inte hunnit med, men som är högt prioriterade att genomföra. Min plan är att ha regelbundna och frekventa möten och på så sätt skapa en dialog mellan oss och våra kunder. Som ni kanske läst så har SOS Alarm eventuellt förlorat upphandlingen av prioritering och dirigering av ambulanserna inom Stockholm. Beslutet är överklagat men det ser ut som att vi nationellt står inför stora förändringar gällande den tjänsten. Det som tidigare var en självklarhet ifrågasätts nu allt mer och landstingen har generellt mycket synpunkter på SOS Alarm. I vår region pågår ett arbete där vi på PKMC skall ta fram underlag som skall ligga till grund för politikens beslut gällande tjänsten om vår framtida prioritering och dirigering av ambulanser. I detta arbete är det ovärderligt att skaffa sig erfarenhet vilket vi gjort genom inrättandet av AmbuAlarm som har stor kunskap i ämnet. Jag ser fram emot att i nästa nummer av PKMC nytt kunna presentera mer detaljer om vad som händer internt i vår egen organisation, men kanske främst vad som händer i regionen. Mats Kihlgren Beredskapschef PKMC-nytt Mars

2 Årsrapport ambulanssjukvården 2012 För fjärde året i rad har jag sammanställt en årsrapport där jag tittat på samma parametrar varje år. Tydliga trender är att antalet ambulansärenden ökar med ca 6 % medan befolkningsökningen ligger på knappt 0,5 % årligen. Antalet tillgängliga ambulanstimmar har sjunkit lite från tidigare år, antalet ärenden har som sagt ökat, vilket i sin tur innebär att procentsatsen för hur stor del av tillgänglig tid som ambulanserna har patient i bilen har ökat från 42 % 2011 till 47 % Det är ett medel över dygnet, men tittar man på t.ex. SUambulanserna under högproduktiv dagtid (kl ) ligger siffran istället på 64 % och för en del av enheterna upp mot 85 %, detta innebär att det stundtals är svårt att upprätthålla ett gott beredskapsläge. Under året har man i alla sjukhusområdena arbetat för en bättre kvitteringstid, under 2011 kvitterades 42 % av alla uppdrag på under 90 sekunder, under 2012 var motsvarande siffra 51 %. Om man tittar på det politiska målet att 90 % av befolkningen skall nås på ett prio 1 larm inom 20 minuter så är trenden dyster, 2009 nåddes 85,5% av befolkningen på 20 minuter, 2012 var siffran 81,3%. Mediantiden för första bil framme på prio 1 var ,9 minuter och ,7 minuter. Ytterligare information kan lämnas av johanna.thornqvist@vgregion.se PKMC-nytt Mars

3 Inför internationella uppdrag en uppdatering Efter katastrofer av större slag begärs ofta internationell insats. NGO (non governmental organization) står ofta för en stor del av dessa insatser. Ofta har dessa organisationer en kortare insatstid då de av olika skäl kanske redan fanns på plats innan det allvarliga inträffade. Inte sällan har de en kortare byråkratisk väg till insats när de kan erbjuda hjälp via sin lokala systerorganisation. De behöver dessutom inte alltid invänta formell begäran om insats från myndigheterna i det drabbade området utan kan agera mer obyråkratiskt. Efter jordbävningen på Haiti 2010 fanns det efter en månad närmare 1000 organisationer på plats. Tyvärr hade bara en bråkdel av dessa angivit sin förmåga och position till samordnande FN organ OCHA. Insatsen har i efterhand fått stark kritik inte minst p.g.a. bristande samordning, utbildning och utrustning. MSB Inför internationella insatser har MSB en personalpool med förkunskapskrav för sjuksköterska: legitimation med minst 3 års yrkeserfarenhet i kombination med bedömning av specialistinriktning och tidigare erfarenheter. MSB har sedan länge hållit kurser för denna medicinska insatspersonal. Idealt sker utbildning i en trestegstrappa: introduktionskurs, specialiseringskurs, övning följt av insats. Senaste Medical Staff Course hölls december 2012 på Sandöskolan, Kramfors. Denna gång var de 21 kursdeltagarna en god mix av personer med stor insatserfarenhet och nybörjare. Förutom föreläsningar som mixades med deltagarnas egna erfarenheter gavs värdefull möjlighet att gå igenom aktuell utrustning inklusive innehåll i läkemedelssatser. Flera förslag till förbättring och komplettering framkom. Ansvar och befogenheter är inte lika självklart vid utlandstjänstgöring som på hemmaplan. Den praxis som formats vid tidigare insatser har utvecklats och kompletterades med nytillkommen information. Behandlingsriktlinjer och dokumentation av åtgärder poängterades men blir i fält ofta föremål för improvisation av olika grad. En av de första åtgärderna för sjukvården vid uppstart av en mission i fält är att klarlägga kringliggande sjukvårdsresurser avseende kapacitet och kvalitet. Detta liksom evakueringsmöjligheter/rutiner, säkerhets samt försäkringsfrågor berördes på kursen. Socialstyrelsen Stödstyrkan Deltagare rekvireras här huvudsakligen genom respektive landstings beredskapshandläggare. Dessa erbjuds inte ovanstående utbildningar förutom i de fall man möjligen ingår i båda konstellationerna. Ambitionen från Socialstyrelsen och MSB har varit att gemensamt bjuda in medlemmarna i Stödstyrkan till årliga seminarier vid ett av två möjliga tillfällen. Dessutom planeras en ny övning för stödstyrkan i slutet av maj 2013 i Revinge. Några av stödstyrkans medlemmar har kontaktats direkt av Socialstyrelsen om möjligheten att medverka i denna övning. Stödstyrkans bedömningsenhet samlas 1 2 ggr/år, senast 3 december Nya deltagare kunde då presenteras men nyrekrytering aktualiserades. Utbildningsbehov avseende assessment (RNA), deltagande i myndighetsgemensamma befattningsutbildningar samt övningar berördes. Uppdragsavtal är på gång från Socialstyrelsen för såväl förberedande arbete i Sverige som utlandsuppdrag. Arbetsgrupper har formats för framtagande av uppdragsbeskrivning och insatsrutiner, utrustning och läkemedel för både bedömningsenhet som hela stödstyrkan. I övrigt aktualiserades vid mötet den 3 december behovet av tjänstepass, nyrekrytering och därvid kompetensbreddning, samordning av krisstöd, katastrofmedicinsk utbildning samt hälsokontroller och uppdatering av vaccinationer. Martin Wahl martin.wahl@vgregion.se Beredskapsöverläkare PKMC-nytt Mars

4 Instagramupproret Tisdagen den 18 december eskalerade ett antal händelser som kom att kallas Instagramupproret. Bakgrunden var att någon eller några ungdomar publicerat foton av personer på Instagram. Förutom bilder hade de också publicerat namn och kränkande kommentarer om personerna på bilderna. Några av dem som av olika anledningar kände sig kränkta eller påhoppade ville få tag på den eller de som de uppfattade som skyldiga. Från början misstänkte en del av de utsatta ungdomarna att en av de ansvariga var en tjej som gick på Plusgymnasiet. Via bland annat Facebook och Twitter började man redan på måndagskvällen mobilisera för någon form av aktion mot den misstänkta tjejen. Rent praktiskt innebar detta att ett stort antal ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att ställa den de ansåg som ansvarig till svars. Händelsen eskalerade snabbt och trycket på polisens organisation var initialt mycket högt. Först efter ett tag bedömdes det som en Särskild händelse. PKMC och RTiB fick en första information av polisen 13:20 som då meddelade att situationen lugnat ner sig. En halvtimma senare får dock SU:s ambulansverksamhet indikationer via SOS Alarm på att händelsen är aktiv igen. Den närmsta halvtimman därefter arbetar både RTiB och AIB intensivt med att försöka få en uppdaterad och korrekt lägesbild av händelsen. Under denna period förekom det också uppgifter på Twitter om att det var många skadade eftersom "ambulanser körde i skytteltrafik förbi Plusgymnasiet". Detta konstaterande var både rätt och fel. Det som var felaktigt var att det inte fanns några skadade vid Plusgymnasiet. Ambulanssjukvården hämtade inte en enda patient med anledning av händelsen. Däremot körde många ambulanser förbi i närheten av Plusgymnasiet eftersom man flyttat sin stora ambulansstation till samma område någon månad tidigare. I januari hade vi ett möte där RTiB, AIB SU, LTiB SU och polisen samlades för att utvärdera våra insatser och samverkan under händelsen. En slutsats som vi drog är vikten av att använda befintliga och utarbetade rutiner för kommunikation och lägesbedömningar mellan olika verksamheter. Samtidigt som det också är viktigt att vara källkritisk och sätta informationer om lägesbilder i ett sammanhang. Det är bättre att kontrollera en gång för mycket än inte alls. Händelsen i sig väckte mycket diskussioner, både i etablerad media och i social media. Många engagerade sig i händelsen. Allt i från ledarsidor till enskilda ungdomar som var inblandade. Tjejen som först misstänktes avskrevs senare från polisens utredning. Istället hittade man en annan huvudmisstänkt. Resultatet av utredningen är inte klart än." Frågor besvaras av pontus.rotter@vgregion.se Ordlista: RTiB regional tjänsteman i beredskap LTiB lokal tjänsteman i beredskap AIB ambulanschef i beredskap SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset Behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården Det pågår ett revisionsarbete av de regionala behandlingsriktlinjerna och ett förslag har nu gått ut till ambulansöverläkare och verksamhetschefer i de olika förvaltningarna. Riktlinjerna har fått lite nytt innehåll och en del gammalt har plockats bort. Den nya versionen är även bättre anpassad för att läsas elektroniskt, med hänvisningar i form av hyperlänkar så att man snabbt ska kunna navigera i den digra textmassan. Riktlinjerna beskriver hur patienter ska tas omhand i Västra Götalandsregionen, men eftersom det finns lite skillnader i vårdutbud och behandlingstraditioner finns utrymme att komplettera de regionala riktlinjerna med lokala tillägg. Så snart riktlinjerna är godkända kommer de att publiceras på PKMC:s hemsida. Frågor besvaras av per.orninge@vgregion.se PKMC-nytt Mars

5 RETTS (Rapid emergency triage and treatment system) RETTS som triagemetod för ambulanssjukvård och akutmottagningar har använts i många år i Västra Götalandsregionen. Faktum är att RETTS, tidigare METTS, utvecklades just här i regionen med Bengt Widgren och Ann Martinius i spetsen. Det har länge saknats en samordning i regionen av RETTS frågorna och resultatet är bland annat att olika sjukhusförvaltningar kommit lite olika långt när det t ex gäller versionsuppdateringar. Målsättningen är att träffas två gånger per år och att det ur den regionala gruppen ska utses representanter till det nationella RETTS forumet. Vill du veta mer, kontakta per.orninge@vgregion.se För att försöka råda bot på detta tog jag initiativet till att bilda en regional RETTS grupp och representanter från de olika sjukhusförvaltningarna träffades 1 mars på PKMC för att diskutera hur vi ska arbeta vidare med RETTS. Det bildades en regional grupp med representanter från sjukhusförvaltningarna och förhoppningsvis ska detta bidra till ökad samordning av RETTS arbetet. Vi enades bland annat om att versionsuppdateringar ska ske samtidigt i hela regionen. Patienter med psykiatrisk sjukdom I mitten av förra året gjorde Polismyndigheten en översyn av polisens medverkan vid transporter av patient med psykiatrisk sjukdom. Myndigheten tolkade regelverket så att polisen i mindre utsträckning än tidigare skall vara behjälplig vid patienttransporter. Detta medförde att situationer uppstod när det var svårt att transportera patienter mellan vårdinrättningar. En arbetsgrupp tillsattes inom Göteborg för att först diskutera en modell för samverkan som sedan skulle kunna tillämpas i hela Västra Götalandsregionen. Gruppen har arbetat väldigt konstruktivt och jag har suttit med som regionens öra. Ett förslag är framtaget och testas inom SU:s område. Det har varit intressanta diskussioner som bland annat handlat om att patienter oavsett om man lider av kroppslig eller själslig sjukdom ska behandlas på samma sätt. Patienter som har vårdbehov, oavsett typ, är först och främst en angelägenhet för sjukvården. Och naturligtvis kan vi behöva hjälp av Polismyndigheten i vissa situationer. Frågor besvaras av per.orninge@vgregion.se Tillgänglighetsprojekt I regionen pågår nu flera projekt för att öka medborgarnas tillgänglighet till ambulanssjukvård. Ett av dessa är ett så kallat singel responder projekt som ska testas först i Lilla Edet. Singel responder i detta sammanhang innebär att en ambulanssjuksköterska i en utryckningsutrustad personbil rycker ut vid akuta uppdrag och tar hand om patienten i väntan på att en vanlig ambulans anländer. Sjuksköterskan kan påbörja omhändertagandet och kanske även ibland rapportera till kollegorna i ambulansen som är på väg att de kan slå av blåljus och sirener och därmed köra ambulansen på ett säkrare sätt. Projektet i Lilla Edet beräknas pågå i sex månader och därefter kommer en utvärdering att göras. I tillägg till detta ökar antalet räddningstjänstorganisationer som tecknar avtal med ambulanssjukvården om att rycka ut i väntan på ambulans (IVPA) vid livshotande tillstånd, som t ex vid hjärtstopp. Frågor besvaras av per.orninge@vgregion.se PKMC-nytt Mars

6 Samverkan före det händer Länets CBRNE 1 nätverk I Västra Götalands län finns en stor andel av landets petrokemiska industri med omfattande hantering såväl i tillverkningsprocesser som inom transportsektorn, t.ex. kemiföretagen i Stenungsund, raffinaderierna i Göteborg och Lysekil. Sammantaget i länet finns det 61 verksamheter som hanterar så stora mängder farliga ämnen att de omfattas av den s.k. Sevesolagstiftningen 2. Av dessa omfattas 33 av den högre kravnivån vilket bl.a. innebär att det ska finnas särskilda planer för räddningsinsatser och att allmänheten i förväg ska ha getts information. Den samlade bilden av verksamheter som medför risk för olyckor och andra händelser som kan skapa störningar i viktiga samhällsfunktioner i länet är omfattande. Åtgärder för att förebygga olyckor och för att förbereda insatser vid olyckor och andra händelser är därför angelägna. Det är flera samhällsaktörer som svarar för att hantera CBRNE händelser, händelser där farliga ämnen ingår. Oftast är den kommunala räddningstjänsten, polisen och ambulanssjukvården först på plats vid olyckor. Beroende på vad det är som har inträffat har även andra aktörer ett ansvar. Varje aktör ska agera utifrån sitt eget ansvarsområde. Men det är naturligtvis viktigt att alla berörda aktörer samverkar och samordnar sina insatser, såväl i det förberedande arbetet som när en händelse inträffar. Länsstyrelsen är sammanhållande i ett CBRNE nätverk i länet. I nätverket finns, förutom Länsstyrelsen, representanter för Försvarsmakten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Tullverket, SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och kommunerna (krisberedskap och räddningstjänst). Nätverket ingår som en del i det regionala rådet för skydd och säkerhet som administreras av Länsstyrelsen. Nätverket har fyra planerade möten per år för att dela erfarenheter och ta fram förslag till åtgärder som stimulerar samverkan och samordning inom området i syfte att stärka förmågan att hantera CBRNE händelser i länet. Ett antal aktiviteter har genomförts, bl.a. en samverkansdag på temat Hantering av farliga ämnen teknisk utrustning och kunskapsresurser i länet. Myndigheter och andra organisationer presenterade sina ansvarsområden, sin kompetens och sin tekniska utrustning för hantering av CBRNE händelser. Målet med dagen var att öka kunskapen om de resurser som finns i länet samt att främja samverkan, både i det förberedande arbetet och vid en insats i samband med en olycka. Bilder från utbildningsunderlaget First Responder steg 2, framtaget av en arbetsgrupp i CBRNE nätverket 1 CBRNE är en förkortning för kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva hot och risker. Begreppet används ofta för att beskriva olyckor och andra händelser där farliga ämnen ingår. 2 Lagstiftning som syftar till att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sevesolagen och förordningen inför tillsammans med Lagen om skydd mot olyckor EU:s så kallade Sevesodirektiv i svensk lagstiftning. Rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida ctiondocuments/sv/publikationer/2010/2010_42.pdf PKMC-nytt Mars

7 Nätverket har initierat projekt som i rapporter presenterar risker och resurser i länet inom CBRNE området. Rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida ollectiondocuments/sv/publikationer/2012/ pdf Nätverket har också bedömt att det finns ett behov av att stärka samverkan i ledning av en CBRNEinsats där ambulanssjukvården, polisen och den kommunala räddningstjänsten är huvudaktörer. En arbetsgrupp har därför tagit fram ett utbildningsunderlag First Responder steg 2 Först på plats vid olyckor och händelser med farliga ämnen Delregionala nätverk Västra Götalands län omfattar 49 kommuner och 23 kommunala räddningstjänstorganisationer, flera regionala verksamheter t.ex. är polis och ambulanssjukvård organiserade i delområden inom länet. Västra Götalands län är en stor region och ett CBRNE nätverk för hela länet finns som nämnts ovan. För att skapa en starkare lokal förankring och för att ytterligare stimulera samverkan och samordning inom mindre avgränsade geografiska områden finns också delregionala CBRNE nätverk för Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen. I de delregionala nätverken genomförs olika aktiviteter exempelvis övningar och utbildningsaktiviteter där framförallt Ambulanssjukvården, Kommunal räddningstjänst och Polisen deltar dessa aktiviteter är en mycket viktig del i de förberedelser som behövs för att genomföra effektiva insatser. Även de delregionala nätverken möts för att hantera frågor kring samverkan och samordning. Dessa möten har i regel ett brett deltagande med representanter från Hälso och sjukvård, Polis, Kommuner (krisberedskap och räddningstjänst), Försvarsmakten m.fl. Jan Erik Gustavsson Enheten för skydd och säkerhet Länsstyrelsen Västra Götalands Län First Responders, vad är det för något? För den som inte redan vet detta så är det en internationell beteckning på den personal från blåljusmyndigheter som är först på plats vid en händelse med farliga ämnen (CBRNE). I tio år har sjukvården, räddningstjänsten och polisen i Västra Götaland tillsammans i en unik samverkan utbildat personalen för att de ska kunna möta denna typ av allvarlig händelse. Utbildningen är lite unik eftersom flera myndigheter i samverkan förbereder sig inför en allvarlig händelse, vi ska också ha i minnet vad som hände i Norge den 22 juli Mer än 3000 personer har genomgått utbildningen i Västra Götaland och jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta vår samverkan som har varit så fruktbar. ctiondocuments/sv/manniska ochsamhalle/krisberedskap/cbrne_utbildning_2012.ppt Lars Holmdahl Poliskommissarie Polismyndigheten i Västra Götaland PKMC-nytt Mars

8 Är svensk katastrofmedicin i kris eller är krishantering en katastrof för katastrofmedicin?? Hans Ivarsson, ordförande i Svensk katastrofmedicinsk förening, tar upp frågan i ett inlägg på föreningens facebooksida Allt färre statliga medel går till katastrofmedicinska frågor och har inte ersatts av budgetförstärkningar på landstingsnivå. Krishantering satsar stort på ledningsskiktet. Vi skall kunna arbeta övergripande, informera med ett gemensamt budskap baserat på en lika gemensam lägesbild och lägesuppfattning". Absolut är detta något att sträva mot. Men om vi skall klara den stora olyckan eller katastrofen måste vi ha ett fungerande system längst ner på "verkstadsgolvet"; enkelt, förståeligt och så likt vardagen som möjligt. Men hur vardagslikt vi än gör ett sådant system blir det ändå annorlunda och vi måste hålla kunskap och kompetens vid liv. Det kallas i det här sammanhanget utbildning och övning. Det är inte gratis. Här krävs också kontinuerliga insatser. Det är en ständigt pågående process, inte ett projekt som har en början och ett slut. Tyvärr är det bara möjligt att söka pengar till projekt, resten skall skötas enligt ansvarsprincipen. Ett fullt naturligt villkor och som princip lätt att acceptera men när man byter riktning måste man också ta ansvar för de konsekvenser som uppstår. De flesta landsting, sannolikt alla, strävar för att få ekonomin att gå ihop. Pengarna tycks inte räcka till det så viktiga vardagsarbetet inom vården, färre vårdplatser, ansträngd personal och fler, sjukare patienter. Jag tänker här inte ge mig in på en debatt om hur detta skall lösas men vi kan konstatera att vardagen ibland är så kaotisk att man använder krishanteringssystemet allt oftare för att hantera situationer såsom brist på vårdplatser, personal eller överfulla akutmottagningar. Det är inte lätt att hitta medel till kurser och övningar i sådana situationer, för att inte tala om svårigheten att ta sköterskor och läkare ur den vardagliga vården för att gå utbildning i katastrofmedicin. Jag lämnar för tillfället frågan om internationellt bistånd, stora naturkatastrofer och de kunskaper som behövs i det sammanhanget men frågan är inte glömd. Med bland annat detta som bakgrund är det hög tid att öppna en förutsättningslös diskussion om svensk katastrofmedicin. Vad skall vi kunna? Vad är det vi behöver förbereda oss på? Vad är kraven från myndigheter, allmänhet, media och politiker? Hur mycket får det kosta? Skall vi sticka huvudet i sanden och säga " lägg inte pengar på att förbereda för sådana sällanhändelser" eller är samhället i stort berett på att satsa de resurser som behövs och är vi beredda på att kämpa för det? " Annika Hedelin kommenterar artikeln ovan: Svensk katastrofmedicin har ett gott rykte i världen, många har varit imponerade över planläggning, utbildnings och övningsaktiviteter. Kunskapsnivån hos svensk sjukvårdspersonal har varit hög. Tyvärr raseras detta nu snabbt. Utan regelbunden utbildning och övning kommer kunskapen snabbt att försämras. Det som byggts upp under många år kommer snabbt att raseras. Jag håller helt med Hans Ivarsson i citatet ovan. Vi måste gemensamt sträva för att ämnet återigen blir prioriterat. Det är ju för de drabbade vi skall finnas till och de skall känna sig trygga med att vi inom sjukvården är professionella. Har du frågor, kontakta annika.hedelin@vgregion.se Utsläpp av farligt ämne i Storgöteborg Statistiken innehåller alla utsläpp vi har klassat som utsläpp av farligt ämne under åren i Storgöteborg. (Mindre utsläpp av diesel och bensin är inte medräknade.) Frågor besvaras av Mats Karlsson Insatschef Kemkoordinator Västra Götaland Räddningstjänsten Storgöteborg Månad Totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec PKMC-nytt Mars

9 Snabbfakta om Västra Götalandsregionens sjuktransporter Vad är en sjuktransport? Sjuktransport innebär att patienten inte har ett vårdbehov under färden. Fordonen ser ut som en ambulans men är uppmärkta med texten sjuktransport längs långsidorna och sjuktransporterna är enmansbemannade med en undersköterska. När finns sjuktransporterna tillgängliga? Drifttiderna skiljer sig åt i regionen, gemensamt är att ingen finns tillgänglig på natten. Då utför regionens ambulanser prio 4 uppdragen. Maximalt är det 23 sjuktransporter i drift samtidigt under den mest högfrekventa tiden under dagen. På helgerna är det mellan 5 7 st. Vad är ett prio 4 uppdrag? Bårtransporter mellan sjukhusen, till och från behandlingar, hemtransporter efter avslutad vårdvistelse och transporter från bostad till vårdcentral. Sjuktransporter ska i undantagsfall hämta i hemmet och transportera patient till akutmottagning. Hur många uppdrag utförs per år? Under 2012 utfördes totalt prio 4 uppdrag i Västra Götalandsregionen, st av dessa utfördes av ambulanser. Mer information finns på Frågor besvaras av gisela.wallin@vgregion.se Johan Aremyr - Planeringsledare vid PKMC Utredningar, utvecklingsfrågor, långsiktig strategisk planering samt utveckling av funktionen RTiB. Detta ihop med att i projektform ta fram en aktörsgemensam tvärprofessionell utbildning inom ämnesområdet CBRNE gjorde att Johan Aremyr rekryterades åter till PKMC. Johan har tidigare arbetat hos oss, kan verksamheten och har jobbat just med utbildningar och CBRNE frågor. Vi hälsar Johan välkommen åter och ser fram emot att få arbeta ihop med honom igen! För rekryteringsgruppen Gib Åhlén, gib.ahlen@vgregion.se Martin Wahl, martin.wahl@vgregion.se CBRNE utbildningen planeras att tas fram i form av en e learning plattform i minst två nivåer. Projektet är treårigt och finansieras av MSB från anslag 2:4 Krisberedskap inom samverkansområde Farliga Ämnen (SOFÄ). Johan är idag utvecklingsledare inom NUsjukvården/Akutverksamheten och fungerar operativt som ambulanschef i beredskap inom samma område. PKMC-nytt Mars

10 PKMC, KLN, RKMK, RBL, RTiB, LKMK, LTiB, MA, SL... alla dessa förkortningar! RBL står för Regional beredskapsläkare. RBL är en del i Västra Götalandsregionens katastrofmedicinska organisation och är en läkare med lång erfarenhet, ledningsutbildad och med särskild utbildning inom katastrofmedicin. Funktion: En regional beredskapsläkare finns i beredskap dygnet runt och svarar på sökning från regional tjänsteman i beredskap (RTiB) eller externt. I dag har vi 13 regionala beredskapsläkare rekryterade från samtliga sjukhusområden i Västra Götalandsregionen samt PKMC. Sex är kirurger, 6 st anestesiologer och en infektionsspecialist. Funktionen utgör organisationens högsta medicinska sakkunskap och träder in som medicinskt ledningsansvarig i regional katastrofmedicinsk ledning (RKML). Uppdrag: Utöver vid regionala händelser aktiveras funktionen ofta vid internationella händelser direkt eller indirekt via MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och då oftast för att handlägga individuella frågeställningar hos insatspersonal på avlägsna placeringar. De senaste åren har denna expertis använts ett 20 tal gånger/år. Flera av våra RBL ingår också i den under Socialstyrelsen organiserade Stödstyrkan. Den är i första hand avsedd för att undsätta individer med hemvist i Sverige och som drabbats i större omfattning under utlandsvistelse. Några exempel på RBL ärenden UD kontaktar RTiB, då en cancersjuk svensk man befinner sig i annat land. Han är oförsäkrad och vägrar hjälp. UD vill ha hjälp med råd och information och ev. kontakt med den utländska sjukvården. 2. Polisiärt ärende med skottlossning. Sekretess. 3. SOS och MSB kontaktar RTiB som hänvisar vidare till RBL. Ärendet gäller en MSB anställd kvinna som har skadat sin högra axel i annat land. En typ av skada som enligt läkarna på orten skall akutopereras. Man frågar om expertråd. RBL avrådde från akutoperation. Frågor besvaras av Amir Khorram Manesh och Martin Wahl Beredskapsöverläkare tillika RBL För den vetgirige förklaras också övriga nämnda förkortningar: PKMC KLN RKMK RTiB LKMK LTiB MA SL Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Krisledningsnämnden Regional katastrofmedicinsk kommitté Regional tjänsteman i beredskap Lokal katastrofmedicinsk kommitté Lokal tjänsteman i beredskap Medicinskt ansvarig Sjukvårdsledare Läs mer på / PKMC-nytt Mars

11 Seminarier, utbildningar och övningar Seminarium: Publika evenemang På uppdrag av Socialstyrelsen och MSB har PKMC nu genomfört det andra seminariet av tre i ämnet "Planering, genomförande och uppföljning av stora publika evenemang". Seminarierna ingår i ett s k 2:4 projekt som PKMC driver. Under seminariet deltog 40 personer från hela landet. Gruppen var tvärprofessionellt sammansatt med bl a representanter från polisen, kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvård, sluten vård, frivilligorganisationer, "event planners", säkerhetsansvarig för bl a Liseberg, Gothia cup, Partille Cup, kommunala verksamheter m fl. Seminariet inleddes med att Margareta Nisser Larsson, MSB, och undertecknad berättade om hur den svenska säkerhetsguiden tagits fram och hur den nu implementeras. En programpunkt under seminariet handlade om våld och brottslighet i samband med idrottsarrangemang, där Björn Eriksson, regeringens utredare och nationella samordnare, berättade om uppdraget, som skall redovisas till regeringen i slutet av mars. I utredningen har man bl a lyft frågan om ansvar och befogenheter, tillträdesförbud, samverkan, supportrar, hantering av bortalag, hantering av alkohol och droger, pyroteknik, supporterkultur m m. Läktarvåld är ett vanligt ord i sammanhanget. Björn Eriksson menade att det egentligen inte finns något läktarvåld, utan våldet förekommer utanför arenorna, på andra platser eller på annan ort. Ansvar och befogenheter måste vara tydliga, och sett på Englands och Tysklands regelsystem, så skiljer sig det svenska systemet från dessa länder. Förslag om ansvar och befogenheter finns i utredningen. Där läggs också förslag om bl a tillträdesförbud, anmälningsplikt, arrangörsavstängning, maskeringsförbud m m. Liam Patton och Jon Edmondson från England delgav sina erfarenheter av planering och genomförande av stora evenemang i UK. Deltagarna fick också en inblick i den juridiska aspekten som är mycket reglerad i England. Erfarenheterna från planeringen av förra årets OS delgavs också. Delta Hur många går det in på en kvadratmeter? Praktisk övning från seminariet. Foto: Annika Hedelin PKMC-nytt Mars

12 garnas intresse av att få ta del av erfarenheterna från annat land var stort och i utvärderingen framgick att denna del var mycket uppskattad. Petter Säterhed, huvudsekreterare vid framtagandet av den svenska Event guiden, gick igenom denna och fokuserade framför allt på crowd management och crowd control, hur man bygger upp ett evenemangsområde och hur man kan samverka. Ansvarsfördelning diskuterades också och några gråzoner identifierades. Vad gör olika aktörer före, under och efter ett evenemang? Korta anföranden hölls av några av seminariedeltagarna; Tomas Dellenhed, polisen i Västra Götaland Bengt Holm, räddningstjänsten Storgöteborg Annika Hedelin, PKMC Fredrik Hasselblad, frivilligorganisation (Livtjänst) Lena Rönnefors, Gothia cup Åke Söderberg, Got event Syftet med dessa anföranden var att sprida kunskap om de olika organisationernas ansvar och befogenheter samt hur man samverkar i samband med evenemang. Diskussion följde om de olika aktörernas roller. Det tredje och sista seminariet kommer att genomföras den 8 10 oktober Plats blir antingen i Stockholmsregionen eller i Umeåregionen. Diskussion pågår med uppdragsgivarna. Ett sammanfattande slutseminarium hålls våren Frågor besvaras av Annika Hedelin, seminarieledare och Birger Kollberg seminariesekreterare Den motvillige sjukvårdsledaren Fredagen den 8 februari 2013 återförenades två gamla kemintresserade rävar i en föreläsningsdag på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Föreläsningen utgjorde en del av de föreläsningar som erbjuds inom organisationen ST väst. ST väst riktar sig till de närmare 150 ST läkarna i anestesioch intensivvård som finns i regionen och dessa erbjuds föreläsningar varannan fredag under stora delar av året. Denna kalla fredag i februari var ämnet Disaster Medicine for Dummies eller Den Motvillige Sjukvårdsledaren och föreläsarna för dagen var Gib Åhlén, PKMC och Nina Widfeldt, överläkare och studierektor, anestesi SÄS. ST läkarna droppade in under de första 30 minuterna när vi presenterade ämnet Katastrofmedicin och erbjöd lite bilder från när och fjärran. Bland annat visades några bilder från det svårt jordbävningshärjade Christchurch, Nya Zeeland, där Nina jobbade under närmare två år. Att försöka behålla lugnet när marken klagar och skälver, väggar faller ner omkring en och när det saknas både elektricitet och vatten är inte helt lätt. Att bedriva sjukvård i en stad som saknar vatten, avlopp och elektricitet och där man aldrig får sova mer än några få timmar mellan jordskalven är väldigt långt ifrån den värld vi är vana vid. Dagen var dock mer fokuserad på att få dessa unga läkare i början av sin karriär att förstå att det finns tillfällen när man inte bara kan rusa in och rädda liv på ett heroiskt sätt likt TVhjältarna utan att det krävs viss organisation och framför allt ett säkerhetstänkande för att klara allvarliga händelser och CBRNE händelser. Vi talade om särskild sjukvårdsledning på skadeplats, på sjukhus och naturligtvis på regional nivå. Vi talade säkerhet, säkerhet, säkerhet, samband och säkrande av spår i god First responder anda och det var väldigt roligt att se att mycket av det jobb vi gjorde för 10 år sedan fortfarande lever kvar och har blivit utvecklat. Före lunch fick ST läkarna information om den personliga skyddsutrustning som finns på sjukhus och jag lovar att dräkten väckte mycket munterhet när den provades av både liten och stor. PKMC-nytt Mars

13 Efter lunch handlade det mer om farliga ämnen och tyvärr gav Gibs röst upp och jag fick istället prata till hennes bilder! Det var glädjande att finna att väldigt mycket av kunskapen sitter kvar och att om man bara ger mig ett par Power Point bilder kan jag alltid tala kring ämnet farliga substanser. Detta mycket tack vare allt arbete jag en gång lade ner när vi tog fram First responder utbildningen men också tack vare det stora antal kemutbildningar jag haft genom KMC, PKMC, C MEG och Räddningsverket innan jag flyttade till Nya Zeeland. Katastrofmedicin är ett avsnitt i delmål 9 i anestesiläkarnas utbildningsprogram så det finns risk, eller möjlighet! att vi får komma tillbaka och hålla en föreläsning som denna vid ett annat tillfälle. Nina Widfeldt, nina.widfeldt@vgregion.se Anestesikliniken SÄS Kurser/utbildningar våren 2013 ordnade efter sista anmälningsdag Kurs Kurstid Sista anmälningsdag MIMMS 2 dgr mars Inställd First responders Kursort: Göteborg 12 juni 1 maj First responders Kursort: Göteborg 14 juni 1 maj Där ingen kursort anges avses PKMC. Kontaktperson: anne marie.engstrom@vgregion.se Rättelse MRMI i Stockholm I PKMC nytts decembernummer 2012 fanns en artikel om MRMI kursen den november 2012 i Stockholm. Av artikeln framgick inte att bilderna till höger ägs av professor Sten Lennquist, som var kursansvarig. Vi ber om ursäkt för detta misstag. PKMC-nytt Mars

14 Smittskyddsnytt Årsstatistik 2012 för anmälningspliktiga sjukdomar i Västra Götaland - rapport från Smittskyddsenheten Under året inträffade flera utbrott med spridning av resistenta bakterier inom sjukvården i Västra Götaland. Dessa händelser var relativt begränsade men är en oroande föraning om att dessa utbrott kommer att bli allt vanligare under kommande år med tanke på den ökande antibiotikaresistensen. Två episoder med smittspridning av ESBL bildande tarmbakterier mellan nyfödda barn på neonatalavdelning inträffade under året. Dessa bakterier är den snabbast ökande gruppen av antibiotikaresistenta bakterier såväl nationellt som i regionen. I Västra Götaland anmäldes total 1244 nya fall under året jämfört med 992 året före. Den ännu mer resistenta formen ESBL carba har även nått vår region och fyra fall anmäldes under Även MRSA infektioner fortsätter att öka om än inte lika mycket som antalet fall med ESBL. Under året anmäldes 360 nya fall, majoriteten av fall ses i de yngre åldrarna. Två mindre utbrott med smittspridning av MRSA på vårdcentraler har även uppmärksammats under året. Antalet fall med sexuellt överförbara infektioner fortsätter att öka i Västra Götaland. Mest oroande är ökningen av hiv fall från 57 år 2011 till 81 fall Av de anmälda fallen hade 37 redan en känd infektion vid ankomst medan resterande 44 var nydiagnostiserade. I 76 % av fallen hade smittan skett utomlands. För klamydia var ökningen begränsad (cirka 4 %), medan antalet fall med gonorré ökade med 14 % under året. Majoriteten av gonorréfallen var män varav antalet heterosexuellt och homosexuellt smittade var lika många. Den ökande antibiotikaresistensen mot gonokocker har uppmärksammats globalt och är ytterligare en anledning till oro och ökat behov av preventiva insatser. Syfilis har under flera år varit en närmast bortglömd infektion som dock nu ökar kraftigt även i Västra Götaland. Andelen fall var 48 % högre än föregående år. Av rapporterade fall var 20 akut symtomgivande med primär eller sekundär syfilis. Internationellt uppmärksammas samma trend och en vanlig smittväg är män som har sex med män. Tarmsmittor är en av de vanligaste infektionerna som anmäls enligt smittskyddslagen. Campylobacter är den mest förekommande tarminfektionen och 1414 fall anmäldes under 2012, varav 40 % smittades i Sverige. Salmonella anmäldes hos 540 fall vilket är det lägsta antalet sedan mitten av 90 talet. Majoriteten (80 %) smittades utomlands. Hepatit A har varit ett återkommande problem under året. Under hösten har flera barn på fyra olika förskolor i regionen insjuknat. Orsaken var att ovaccinerade barn hade smittats i samband med utlandsresa. Omfattande provtagningar och vaccinationer har genomförts i samband med utbrotten. Ytterligare informationskampanj på BVC och förskolor har påbörjats. Under året konstaterades 86 fall av invasiv grupp A streptokockinfektion, vilket är det största antalet fall i regionen jämfört med de tio senaste åren. Detta är en oroande tendens som fortsatt under början av år Två fall av difteri rapporterades under 2012 i regionen, båda smittade under turistresa i Afrika. Meningokockinfektion i Västra Götaland har uppmärksammats under året. Totalt anmäldes 19 fall vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är dock att serogrupp Y av meningokocker orsakat betydligt fler fall än tidigare. Denna trend har även påvisats nationellt. Endast två fall av mässling upptäcktes varav ett sannolikt smittats i Sverige. Påssjuka var mer vanligt förekommande än tidigare år och 11 fall rapporterades vilket även innefattade sekundärsmitta inom familjen i tre fall. Tuberkulos minskade under året, 103 nya fall anmäldes vilket är en nedgång med 6 %. Av samtliga fall hade 86 % smittats utomlands. Lungtuberkulos konstaterades i 58 fall och 23 % av dessa var högsmittsamma. Influensasäsongen sträcker sig över hösten och nästkommande år. Denna säsong har varit intensiv med många fall där såväl influensa A (H1N1)pdm09 ( svininfluensa ), influensa H2N3 och influensa B varit vanligt förekommande. Närmare redovisning av influensasjuklighet och vaccinationstäckning under den aktuella säsongen kommer därför senare. Leif Dotevall Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Läs mer: Statistik/2012/%C3%85rsstatistik/Statistik%20och%20 utbrott% pdf PKMC-nytt Mars

15 Andra lästips Intag av jodtabletter i anslutning till kärnkraftsolyckan i Fukushima mars 2011 Uppföljning av rekommendation till svenskar i Japan Vid kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan 2011 rekommenderades alla svenskar som befann sig inom ett visst avstånd från olycksplatsen att ta jodtabletter. I rapporten redovisas en uppföljning av hur rekommendationen följdes av de svenskar som befann sig i området, var de hämtade sin information om olyckan samt hur de uppfattade situationen. Socialstyrelsen Publiceringsår: 2013 Artikelnummer: Håndbok i NBC Medisin Helge Opdahl, overlege dr. med. Nasjonalt Kompetansesenter for NBC Medisin Akuttmedisinsk avdeling, OUS Ullevål Kirkeveien 166, 0407 Oslo, Norway Tel , Mob Mail: uxheop@ous hf.no Läs mer: i nbc medisin Kemambulans 1 mars 2013 Kemambulansen kommer att vara en resurs inom ambulanssjukvården i Skåne med fokus på händelser och olyckor med farliga ämnen. Den kommer företrädesvis att vara en tillgång till ordinarie ambulansbesättningar och innebär att ordinarie stationsambulans i Perstorp kan vara ett stöd i form av telefonsupport eller kunna ta sig till händelseplatsen för att utföra uppdrag i kontaminerad miljö. Ambulansteamen i Perstorp har blivit utbildade och är nu redo för att bemanna denna resurs som finns att tillgå 24 timmar om dygnet. Vid frågor kontakta gärna: tobias.johansson@skane.se Läs mer: universitetssjukhus/organisation A O/Region Skanes Prehospitala Centrum/Nyheter/Kemambulans 1 mars 2013/ PKMC-nytt Mars

16 PKMC-nytt Mars 2013 Nästa nummer av PKMC nytt utkommer i mitten av juni. PKMC-nytt Mars