Underskrifter Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer 64-78

Transkript

1 Kommunstyrelsen 4 juni (27) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Ajournering kl Beslutande: Per Gruvberger, ordf Per-Åke Sandberg Sune Frisk Bengt-Olof Persson Anita Widman Annika Johansson Anders Nilsson till kl Harry Johansson Marian Väpnargård Bo Olsson från Peter Johansson Björn Stålhammar Ersättare: Bo Olsson till kl Göran Andersson Benny Persson Michael Helmersson Övriga deltagande:torleif Rosvall, personalchef 68 Claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare Utses att justera: Marian Väpnargård Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 11 juni 2007 Underskrifter Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer Ordförande Per Gruvberger Justerande Marian Väpnargård ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen 4 juni 2007 Anslagsdatum:11 juni 2007 Datum för anslagets nedtagande:2 juli 2007 Förvaringsplats: Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 april Kommunfullmäktige 12 mars Ks 64 Au 34 Kf 11 Dnr 39/07 Motion angående säkerhetsansvarig i kommunen I motion 20 februari 2007 anför Ulf Söhrman följande: Filipstads kommun har haft ett flertal incidenter som kan kopplas till säkerhetsläget i kommunen. Dessa är bl.a. anlagda bränder i skolhus, krossade glasrutor i parti och minut. Ännu har ingen riktigt stor katastrof inträffat. För att förekomma detta och förbättra kommunens organisation förslås att en befattning som säkerhetschef inom kommunen inrättas. En säkerhetschef inom kommunen skall placeras högt i organisationen, så att ansvaret blir tydligt för alla och en var. En säkerhetschef bör därför placeras organisatoriskt som jämbördig med förvaltningscheferna i kommunen. En säkerhetschef skall ha ett tydligt ansvar för säkerheten inom kommunen bl.a. följande frågeställningar: Kontakter med polisen och andra myndigheter. Upprättande av rutiner för personkontroll passerkort, kodlås och andra säkerhetsanordningar. Planer för uppsättning av kameror och staket samt att dessa anordningar hålls i trim. Utrymningsanordningar och brandskydd (med tillhörande larm) Ansvara för upphandling och avtal med vaktbolag och motsvarande. Ansvar för och planer upprättas vid risker för överfall och hot mot personal inom de olika förvaltningarna som finns inom kommunen. Säkerhetschefens ansvar gäller säkerhetsfrågorna och deras hantering inom de olika förvaltningsområdena. Säkerhetschefens ansvar är vad gäller säkerhetsfrågorna överordnad de olika förvaltningscheferna ansvar inom ovannämnda områden. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen

3 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 april Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till kommunchefen KC Kommunens säkerhetssamordnare Michael Björklund avger i skrivelse 15 maj 2007 svar på motionen enl. följande: För att möta upp försäkringsbolagens höga krav på ett aktivt säkerhetsarbete i kommunen, samt dom nya lagarna, Lag om extraordinära händelser SFS 2002:833 och Lag om skydd mot olyckor SPF 2003:778, där det ställs höga krav på ett aktivt förebyggande och planeringsarbete för att hantera vardags- och stora olyckor i kommunen, antog Kf 116, 20 dec en säkerhets policy för Filipstads kommun. Policyn ligger till grund för ett samordnat och aktivt säkerhetsarbete inom hela den kommunala organisationen. Med bakgrund till ett framtaget inriktningsdokument där det redovisas en organisation, budget och ansvarsfördelning för kommunens säkerhetsarbete, beslutade Ks 128, 8 dec. 2005, att utse Michael Björklund till säkerhetssamordnare, att ansvara för säkerhetsarbetet i Filipstads kommun, direkt underställd kommunchefen. Samtidigt beslutade man att bilda en riskhanteringsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar och bolag. Säkerhetssamordnarens uppgift är att biträda förvaltningscheferna med samordning av risk och säkerhetsfrågor bland annat genom att: Hålla kontakt och samråda med chefer i förvaltningarna i syfte att förankra och utveckla säkerhetsarbetet, Följa upp övergripande policy/mål och riktlinjer samt vid behov föreslå förändringar, Vara föredragande i säkerhetsfrågor, Vara kommunens samordnare av säkerhetsfrågor och leda det kommunal riskhanteringsarbetet, Analysera skade- och tillbudsrapporter för att upptäcka systematiska skador eller onormalt skadebenägna verksamheter, Biträda vid upphandling av försäkringar, Föreslå utredningar för att vidareutveckla säkerhetsarbetet och metoder för riskhantering, Ge anvisningar för att följa upp krisplanläggningen,

4 Kommunstyrelsen 4 juni Ta initiativ till utbildning, övning och information om internt skydd, skydd mot olyckor, civilt försvar och det nya krishanteringssystemet för att öka säkerhetsmedvetandet, Samordnings- och utvecklingsansvarig för kommunens krishantering, vara kommunens säkerhetsskyddschef med ansvar för frågor i Filipstads kommun som rör rikets säkerhet, Ansvar tillsammans med socialchefen för kommunens psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM), Ansvara för kommunens riskhanteringsgrupps arbete, Följande åtgärder och aktiviteter har planerats/genomförts för begränsa skadegörelse, bränder och inbrott på kommunens fastigheter En brandlarmsinventering har genomförts i syfte att skapa underlag inför de utökningar och nyinvesteringar i brandlarmsanläggningar som är beslutade i kommunen. Åtgärder kommer att genomförs under år och resultera att samtliga kommunala skolor, förskolor, museer, ishallen och kommunala industrihotell kommer att ha tillgång till brand- och inbrottslarm som motsvarar den säkerhetsnivå som kommunens försäkringsbolaget "Trygg Hansa" har krävt för att försäkra kommunens byggnader. Installation av övervakningskameror, kommer under dom närmaste veckorna att ske på Spångbergsgymnasiet och Åsenskolan. Blir utfallet lyckat kommer det även installeras övervakningskameror på Strandvägsskolan, Ferlinskolan och lokalen får kommunens bilpool. Kommunens har införskaffat en skade- och incidentrapporteringssystem, där förvaltningar skall registrera samtliga incidenter (stölder, skadegörelse, olyckor m.m.) får att m tidiga indikationer och underlag för åtgärder. System kommer förmodligen att börjas att användas efter semestern. Under maj och augusti månad kommer ca 40 st. utsedda brandskyddsombud att utbildas i grundläggande brandkunskap. Efter genomförd utbildningen kommer ombuden varje vecka, genomföra en säkerhetsrond på sin arbetsplats får att identifiera eventuella brand- och säkerhetsrisker.

5 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunens lösning med en säkerhetsorganisation med en säkerhetssamordnare direkt underställd kommunchefen, med tillgång till en riskhanteringsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och kommunala bolag är en utmärkt lösning för små och medelstora kommuner. En lösning som kommunens försäkringsmäklare Willys varmt rekommenderar. I dagsläget ligger kommunen långt fram i Sverige när det gäller att ha rutiner och ha tillgång till en väl övad organisation, för att möte en eventuell större samhällstörning eller extraordinär händelse skulle drabba vår kommun. Något kommunen har fått kvitto på, när man i fjol blev utsedd av Länsstyrelsen till årets krishanterings kommun i Värmland. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen med ovanstående redovisning får anses besvarad.

6 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 65 Dnr 134/07 Justering av bolagsordning - Vårgårda Fastigheter AB och Skogstorpa Fastigheter AB Det framgår av ekonomienhetens skrivelse 14 maj 2007 att i de av kommunfullmäktige 62/2006 fastställda bolagsordningar krävs på anmaning av Bolagsverkets justering av 9 punkt 9. Nuvarande lydelse Val av styrelse samt revisor och revisorssuppleant förslås bli ändrad till följande lydelse: Val av styrelse samt i förekommande fall revisor och revisorssuppleant. Ekonomienheten föreslår att ovanstående justering godkännes i båda bolagen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bifalla ekonomienhetens förslag.

7 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 66 Dnr 7/07 Redovisning av medelsplacering, lån och likviditetsställning Kommunchefen redovisar vid sammanträdet den förteckning över placeringar, lån och likviditetsställning som upprättats av ekonomienheten för perioden 27 april - 1 juni 2007 Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga redovisningen till handlingarna.

8 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 maj Ks 67 Au 46 Dnr 56/07 Budgetuppföljning april 2007 Ekonomienheten har upprättat en sammanställning utvisande budgetuppföljningen för april månad 2007 för de verksamheter som ingår i kommunstyrelsens arbetsutskotts verksamhetssområde. Arbetsutskottet beslutar Personalenheten Stabsenheten att uppdraga åt stabs- och personalenheten att till augusti månads uppföljning redovisa åtgärder som gör att respektive verksamhetsområde uppnår balans samt att i övrigt utan erinran föra ärendet vidare till kommunstyrelsen Ekonomienheten har sammanställt budgetuppföljningen per april månad 2007 för kommunstyrelsens, miljö- och byggnadsnämndens, socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Sammanställningen kommenterar kortfattat de olika verksamheternas utfall och konstaterar att målsättningen är att skapa åtgärder för en ekonomi i balans. Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga budgetuppföljningen till handlingarna. EK

9 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 maj Ks 68 Au 45 Dnr 127/07 EK Ekonomisk plan budgetramar för Budgetberedningen har vid förberedande sammanträde 17 april 2007 behandlat det arbetsmaterial Budgetsberedningsmöte som ekonomienheten sammanställt och daterat 16 april Av sammanställningen framgår att den totala ramen för kommunens samtliga förvaltningar var ca 515 mkr efter att utökade budgetbehov på drygt 10 mkr för tekniska utskottet, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden inarbetats. Bland övriga förutsättningar redovisades löneutveckling 3 %, pris/inflationsutveckling 1 %, befolkningsutveckling -100 personer/år samt att skatteunderlagsökningen beräknas enl. aktuell riksprognos. Budgetberedningen uppdrog därvid till förvaltningsgruppen att inför budgetberedningen 2 maj 2007 redovisa ett förslag till ramfördelning där resultatmålet satts till 4 5 mkr och befolkningsutvecklingen till 50 personer/år. Utifrån de diskussioner som förevarit i budgetberedningen och därefter i förvaltningschefsgruppen har ekonomienheten upprättat arbetsmaterialet Extra budgetberedningsmöte daterat 30 april Materialet utvisar en total ram 2008 för kommunens förvaltningar på ca 506 mkr efter det att besparingsbeting på socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen utlagts med 4, 3 och 2 mkr respektive. Resultatmässigt innebär materialet ett överskott på ca 6,5 mkr och övriga förutsättningar beträffande pris- och löneutveckling, skatteunderlag m m är lika som i tidigare sammanställning, dock att skatteintäkterna enl. senaste prognos ökat med ca 5 mkr netto. Vid sammanträdet redovisar förvaltningscheferna budgetläget inom respektive verksamhetsområde och besvarar frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet/budgetberedningen beslutar att uppdraga till ekonomienheten att sammanställa det förslag till ramfördelning som budgetberedningens arbete resulterat i och utsända det samma till de politiska partierna för fortsatt behandling. r

10 Kommunstyrelsen 4 juni Ekonomienheten har utarbetat Förslag till ramfördelning m m Budget , daterad 10 maj 2007 och som varit utsänd till de politiska partierna. Jämfört med det förslag till ramfördelning som ekonomienheten sammanställt har under senare tid väsentliga förändringar av negativ art inträffat. Bland annat har träffade lönekollektivavtal inneburit väsentligt högre kostnader än beräknat och även förändringar i kostnadsutjämningsystemet har inneburit ökade kostnader för kommunen. I dagsläget bedöms därför orealistiskt att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar om ramfördelningar i juni Per Gruvberger föreslår vid sammanträdet att ekonomienheten och personalenheten därför får utarbeta ett underlag som redovisar de nya förutsättningarna vilket ska presenteras för nämnderna under v 23 och v 24. Därtill får kommunchefen i uppdrag att tillsammans med förvaltningschefsgruppen, utifrån det underlag som framställts av ekonomienheten och personalavdelningen, diskutera åtgärder för att kunna redovisa ett resultat på ca 5 mkr. Med anledning härav föreslås det fortsatta budgetarbetet bli genomfört enl. följande tidplan: - 25 juni budgetinformation i kommunfullmäktige - 22 augusti förslag till budgetramar i kommunstyrelsen - 3 september beslut ang. budgetramar i kommunfullmäktige - v beslut ang. budget i nämnderna - 1 november budgetberedning - 12 november budgetbehandling i kommunstyrelsen (flyttat från 5 november) - 26 november beslut ang. budget i kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar att godkänna det ovan redovisade förslaget till hantering av det fortsatta budgetarbetet inför EK Pers. KC

11 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 69 Dnr 101/07 Revisorernas granskning av årsredovisning 2006 Revisorerna i Filipstads kommun meddelar i skrivelse 17 april 2007 att KOMREV inom Örlings PricewaterhouseCoopers, på revisorernas uppdrag granskat årsredovisningen för Granskningen av årsredovisningen syftar till att pröva om årsredovisningen lämnar upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Granskningen syftar även till att pröva om räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Revisorernas sammanfattande bedömning är att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vidare bedömer revisorerna att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enl. god redovisningssed. Därtill uttalar revisorerna att de övergripande finansiella målen för 2006 har uppfyllts. Rapportering om detta sker i förvaltningsberättelsen. Revisorerna önskar svar från kommunstyrelsen om hur styrelsen ser på de förslag till åtgärder och de granskningsiakttagelser som framgår av den revisionsrapport daterad april 2007 som bifogats till skrivelsen. Detta svar vill revisorerna kunna ta del av senast Ekonomienheten anför i yttrande 14 maj 2007 följande avseende de noteringar som framgår av revisionsrapporten: 1. Kommunen saknar för 2006 uttalade mål om hur en god ekonomisk hushållning skall uppnås utifrån ett verksamhetsmässigt perspektiv Ekonomienhetens svar är att inriktningsmålet för Filipstads kommun är ett resultat på 2 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket inkluderar att verksamheterna skall ha balans i ekonomin, som motsvarar ett överskott på ca 10 mkr. Enligt vår bedömning idag är det en god ekonomisk hushållning för kommunen och verksamheterna. 2. A v årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör dock göras tydligare och konkretiseras till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Ekonomienhetens svar är att information om den förväntade utvecklingen behandlas tydligare i budgetdokument än i årsredovisning.

12 Kommunstyrelsen 4 juni REV. Anm KF 3. Under året har 600 tkr tagits upp som avsättning för återställande av deponi. Det är bra att frågan lyfts men för att följa god sed bör en nuvärdesberäkning göras av vad hela återställandet kostar. Ekonomienhetens svar är att det är ett led i god ekonomisk hushållning att kunna avsätta 600 tkr för återställandet av deponin. Att göra en totalkalkyl är i viss mån komplicerat gällande återställandet av deponin men beräknad kalkyl under en 15 års period krävs ca 500 tkr/år. 4. I förvaltningsberättelsen framgår att Stiftelsen Bergskolan har haft en positiv utveckling, dock bör beskrivningen förtydligas när det gäller kommunens engagemang och åtagande. Ekonomienhetens svar är att vi kan utveckla vår information gällande Bergskolan, som en del av koncerninformationen. 5. Den sammanställda redovisningen bör kompletteras med noter och en finansieringsanalys. Ekonomienhetens svar är att det är ett led i att förbättra informationsvärdet i årsredovisningen. Sammanfattningsvis har ekonomienheten tagit till sig granskningsresultatet. Ekonomienhetens målsättning är att fortsätta förbättringsprocessen gällande årsboksluten inför framtiden. Kommunstyrelsen beslutar att ekonomienhetens yttrande får utgöra svar till kommunrevisionen.

13 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 70 Dnr 137/07 Grafisk manual för Filipstads kommun I anslutning till arbetet med att förändra kommunens hemsida och införandet av intranätet har den så kallade redaktionsgruppen arbetat fram ett förslag till Grafisk manual för Filipstads kommun. Manualen har tillkommit eftersom det i dagens informationssamhälle ställts allt större krav på en tydlig och klar profil i kommunikationen med presumtiva mottagare. Manualen har till uppgift att skapa en helhet, tydlighet och konsekvens i allt tryckt/digitalt material som kommer från förvaltningarnas bord från enklaste dokument till mer avancerade presentationer. Här finns även instruktioner som på ett beskrivande sätt visar hur mallar och dokument ska se ut för att ytterligare göra det enkelt i kommunikationen med omgivningen. Manualen är skriven och uppbyggd så att den följer samma riktlinjer som den själv föreskriver. Manualen kommer inte med pekpinnar om skrivregler m m därför ska indrag, styckeformatering e t c fortsatt användas så att god läsbarhet alltid erhålls. Reglerna ska användas av alla som arbetar med dokument och övrig digitalt material inom förvaltningen. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna det förslag till grafisk manual för Filipstads kommun som utarbetats. Samtliga Förvaltningar

14 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 71 Dnr 68/07 Förfrågan ang. om mottagande av ensamkommande barn Integrationsverket och Migrationsverket har i gemensam skrivelse 15 mars 2007 till kommunstyrelsens ordförande påtalat behovet av att fler kommuner behövs i mottagandet av ensamkommande barn. Många asylsökande barn och ungdomar utan legal vårdnadshavare kommer till Sverige och det finns ett stort och akut behov av kommunala boenden för dessa. Idag är det endast en bråkdel av landets kommuner, 20 av 290, som har tagit aktiv del i mottagandet. Det behövs ett solidariskt engagemang och en bred uppslutning från landets kommuner så att de ensamkommande barnen och ungdomarna får ett värdigt mottagande i Sverige. Efter en redogörelse för utvecklingen av antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare, nuläge och förväntad utveckling framställs i skrivelsen en vädjan till kommunen att ställa upp på Sveriges åtagande enl. såväl FN:s flyktingkonvention som Barnkonventionen. Om varje kommun solidariskt tar emot ett mindre antal barn (1-3 barn) skulle den akuta situationen avhjälpas och det skulle betyda mycket inte minst för de ensamkommande barnen och ungdomarna. Socialnämnden har i sammanträdet 15 maj 2007 på de grunder som förvaltningen anfört beslutat föreslå kommunstyrelsen besluta att säga nej till denna förfrågan. Efter föredragning av ärendet yrkar under den här på följande överläggningen Sune Frisk med instämmande av Benny Persson, Marian Väpnargård, Anders Nilsson och Annika Johansson att ärendet återremitteras till socialnämnden för kompletterande utredning samt att även barn- och utbildningsnämnden får avge yttrande i ärendet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla Sune Frisks förslag. SOC BUN

15 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 72 Dnr 9/07 Ansökan om bidrag ur fonderade bygdemedel Vi i Persbergsbygden Länsstyrelsen meddelar i remiss 21 maj 2007 att till Länsstyrelsen har inkommit en ansökan från Vi i Persbergsbygden ang. bidrag ur fonderade bygdemedel till breddning av iläggningsplats för båtar i Malmbergsviken samt iordningsställande av parkeringsplatser och inköp av flytbrygga. Enligt 9 (SFS1998:928) förordningen om bygde- och fiskeavgifter ska samråd ske med berörda kommuner innan beslut fattas om bidrag. Länsstyrelsen anhåller om att kommunen avger yttrande senast Av ansökan framgår att sökt belopp utgör kr och att totalkostnaden för projektet uppgår till kr. Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka att bidrag för projektet beviljas Vi i Persbergsbygden. Länsstyrelsen Vi i Persbergsbygden

16 Kommunstyrelsen 4 juni Kultur- och föreningsutskottet 4 24 maj Ks 73 KFU 37 Dnr 99/07 Stipendium till bröderna John och Nils Ericssons minne Stipendiet har varit utlyst i enlighet med stadgarna, i dagspressen lokalt, på kommunens hemsida och genom utskick av affischer till högskolor och universitet med inriktning på teknik och naturvetenskap samt till lärarhögskolor. Sammanlagt har inkommit 19 ansökningar. Kfu beslutade: att föreslå Ks utse föreningen Ångrike Fryksdalen till årets vinnare av Filipstads kommuns stipendium till bröderna John och Nils Ericssons minne Ks Stipendiet föreslås utdelas med följande motiviering: Den idéella föreningen Ångrike Fryksdalen har skapat ett arbetets museum med utgångspunkt i ortens ångtekniska historia och utvecklat en inriktning på verksamheten att med lek, upplevelse och experiment skapa ett intresse för teknik bland barn och ungdomar. Kommunstyrelsen beslutar att i enlighet med kultur/ och föreningsutskottets förslag och motivering utse föreningen Ångrike Fryksdalen till 2007 års mottagare av stipendiet. KFU för vidare exp.

17 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 74 Dnr Anmälningsärenden 1. Arbetsmarknadsläget i Värmland april Delegation personalenheten 3. Delegation förköpsärenden 4. Kommunstyrelsens teknikutskott, protokoll , Kultur/föreningsutskottet, protokoll Värmlandstrafik AB, protokoll bolagsstämma Rapport från West Swedens årsstämma 2007 /utsändes/ 8. Yttrande över Banverkets och Vägverkets reviderade förslag till infrastrukturplaner /utsändes/ 9. Remiss av reviderat förslag till framtidsplan för järnvägen Yttrande Länsstyrelsen i Värmland /utsändes/ 10. Yttrande över rapporten Flyg i glesbygd - Länsstyrelsen i Värmland /utsändes/ 11. Remiss av Rikstrafikens förslag om allmän trafikplikt och inriktning för den kommande flygtrafikupphandlingen Länsstyrelsen Värmland /utsändes/ 12. Plan för skogsbrandbevakning med flyg 2007 skrivelse från Länsstyrelsen i Värmland 13. Verksamhets- och revisionsberättelse för 2006-Föreningen Värmländska industriminnen /utsändes/ 14. Inbjudan från Region Värmland den 14 september 2007 Nya modeller i föräldrarstödet -Balans i livet 15. Utredning om verksamhetsområdet vård, omsorg och folkhälsans ställning i Region Värmlands organisation Protokollsutdrag styrelsen för Region Värmland 71/2007 /utsändes/

18 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga anmälningsärendena till handlingarna.

19 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 14 maj Ks 75 Kf 37 Dnr 121/07 Motion ang. inrättande av familjecentral I motion daterad 1 maj 2007 anför Bengt Sjöberg och Peter Johansson följande: Gemenskapen i familjen är grundläggande för livet. Om trygghet, kärlek och relationer fungerar tillfredsställande finns förutsättningar för att den harmoniska utvecklingen fortsätter i skola, kamratkretsen och sen i arbetslivet. Störda och brutna relationer kan å andra sidan rasera både familj, hus och hem samt ekonomi. Jag är helt övertygad om att goda relationer får positiva följder såväl i hem, skola som i arbetslivet. Problem inom barnomsorg och skola skulle kunna förebyggas om kommunen i samverkan med landstinget satsade på en Familjecentral. Vad är en familjecentral? En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård barnhälsovård, öppen förskola eller motsvarande verksamhet som drivs till exempel av någon kyrka/frivilligorganisation och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. En familjecentral är en mötesplats för familjer. Hur verksamheten ser ut beror till stor del på barnfamiljernas behov och önskemål. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppna förskolan samt en förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst). Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att: finnas tillgänglig som nära mötesplats stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga erbjuda lättillgängligt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum utveckla god service

20 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 14 maj Familjerådgivning Även föräldrar med barn på mellan- och högstadiet bör erbjudas krissamtal och förebyggande stöd. Alla par kan någon gång få det svårt i den nära relationen. Blir påfrestningarna långvariga skapas lätt låsta lägen. Det är i dessa situationer som familjerådgivning kan erbjuda professionella samtal. Det är även viktigt att uppmärksamma pappornas behov av stöd, utbildning och hjälp. Pappagrupper kan ha en mycket positiv funktion i en tid av positiva förändringar i papparollen. Huvuduppgifter för familjerådgivningens verksamhet är: Genom samtal ge vuxna - par, familjer och ensamstående hjälp att bearbeta samlevnadsproblem så att de kan bevara sitt äktenskap/samboförhållande eller om skilsmässa blir nödvändig, minska de negativa konsekvenserna och underlätta för ett gemensamt föräldraansvar. Erbjuda redan separerade par möjlighet att genom samtal hitta samarbetsformer kring vårdnad, boende och umgänge. Genom allmänt förebyggande insatser förmedla kunskap i samlevnadsfrågor och hur relationsproblem påverkar individen, familjen och samhället. Ge telefonrådgivning till allmänheten med tillgänglighet även nattetid. Samverkan Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en fungerande familjecentral. Den främsta vinsten med samverkan mellan många yrkeskategorier kring barn och barnfamiljer är att den ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer i ett upptagningsområde. Samverkan innebär också att man får bättre förutsättningar att skräddarsy lösningar för ett specifikt behov. Man skulle även kunna tänka sig att kommunen bjuder in privata aktörer att hyra in sig med hälsorelaterade utbud av produkter eller tjänster i anslutning till en sådan enhet. Med tanke på de besparingskrav som kommunen har för framtiden och det stora behov som allmänheten har av stöd, hjälp och krishantering är den föreslagna satsningen en aktiv förebyggande insats som på sikt med all säkerhet kommer att innebära en bättre ekonomi för kommunen. Målet är goda relationer inom alla områden samt att kommuninvånarna skall uppleva att de har en positiv psykosocial utveckling. Jag föreslår att kommunfullmäktige beslutar Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att söka samarbete med landstinget för att skapa en Familjecentral. Att det inrättas en telefonjour som även skall vara i funktion nattetid.

21 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 14 maj SOC BUN Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden för yttrande.

22 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 14 maj Ks 76 Kf 38 Dnr 120/07 Motion ang. utbyggnad av familjerådgivning I motion daterad 3 maj 2007 anför Bengt Sjöberg och Peter Johansson följande: Ungefär 50 % av alla äktenskap bryts upp. Familjer splittras, inte sällan med psykisk ohälsa, ångest och otrygghet som följd. Lika många äktenskap håller samman över lång tid och de flesta till livslång gemenskap. Statistiken visar att 75 % av dagens barn lever tillsammans med båda sina biologiska föräldrar. Familjen möter behovet av kärlek och intimitet. Den hålls samman av uppgifter som rör ansvaret och omsorgen för barnen och familjen som helhet. I en familj finns utrymme för både upplevelser och arbetsdelning. Familjer kan se olika ut men karaktäriseras av närhet och gemenskap mellan människor som lever tillsammans. Familjen har stor betydelse för alla. Det folk vill tala om när de mår dåligt är just sin familj, säger psykoanalytikerna. Vad de har fått av familjen och vad de inte har fått och vad de skulle vilja ha. (Källa:Fil.dr. Yvonne Andersson, forskare vid Linköpings universitet och riksdagsledamot för Kristdemokraterna ) Familjen är barnets viktigaste miljö. En familj som är någorlunda stabil och som ser och bekräftar barnet som en egen person är en viktig förutsättning för psykisk hälsa, enligt psykiatriutredningen från Forskare visar att det är viktigt att båda föräldrarna gör något som upplevs positivt och att det i sin tur blir belönande för barnen. Kärlek, värme och ömhet i en familj är de främsta indikatorerna på att barnen har det bra. Arbetslivets villkor med stress och otrygghet fortplantar sig lätt till familjen och då blir inte familjen den trygga värld som många önskar att den ska vara. Bristen på tid blir ett allt större problem. På frågan till ungdomar om vad som var viktigast i livet har inget fått så stor betydelse som familjen och hemmiljön. (Källa: Fil.dr. Yvonne Andersson) Denna dröm går inte alltid i uppfyllelse. Därför finns det en stark spänning mellan den enskilde individens behov av gemenskap och de alltmer försvårade möjligheterna att realisera denna dröm. Genom att lyfta fram de goda exemplen och sätta ord på de drivkrafter som utvecklar stabila äktenskap och lyckliga familjer kan deras drömmar i högre grad bli verklighet.

23 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 14 maj Politiker måste ta sitt ansvar för att villkoren i samhället blir gynnsamma för ett gott familjeliv. All erfarenhet visar att stabila och funqerande familjeenheter med allt vad det innebär är en förutsättning för ett gott samhälle. Det är därför viktigt att lagstiftningen utformas så att den innebär ett stöd för stabila familjerelationer. Vid separationer är det alltid barnen som är de stora förlorarna. Barnen har både behov av och rätt till båda föräldrarna. Idag försöker man genom lagstiftning och på annat sätt efter separation tillgodose detta, t ex med umgängesrätt, gemensam vårdnad och andra bestämmelser. Men det bästa sättet att uppfylla barnens rätt är naturligtvis att öka incitamenten för att makarna skall kunna hålla ihop familjen och överbrygga de samlevnadsproblem som kan uppstå. Här har samhället, staten och kommunerna ett mycket stort ansvar. Vad kan familjerådgivningen erbjuda? Parsamtal Syftet med parsamtalen är att hjälpa paret att: lyssna på och tala med varandra på ett bättre sätt lättare förstå och acceptera sig själv och den andre finna nya möjligheter att lösa problem och konflikter. Samtalen är gemensamma och fokus är parets relation. Paret och familjerådgivaren kommer överens om en målsättning med samtalen. Utgångspunkten är parets behov, bådas engagemang och varje individs rätt att fatta egna beslut. Kontakten kan fortsätta under kortare eller längre tid. Samtalen syftar till att finna konstruktiva lösningar vare sig paret väljer att fortsätta tillsammans eller att gå var för sig. Samarbetssamtal Familjerådgivningen skall kunna erbjuda föräldrar hjälp att finna former för ett fortsatt samarbete kring barnen efter en separation/skilsmässa. Efter en telefonkontakt med vardera föräldern erbjuds en gemensam tid för ett första samtal, ett sk. informationssamtal, där förutsättningarna för samarbetssamtal kartläggs. Målsättningen är att finna former för ett förbättrat föräldrasamarbete, bland annat i form av överenskommelse om umgänge och vårdnad.

24 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 14 maj Grupper för separerade Familjerådgivningen skall också kunna erbjuda Separationsseminarier för dem som har separerat. Metoden innebär att man tillsammans med en grupp andra som också har gått igenom en skilsmässa, deltar i en seminarieserie. Under seminarierna kan deltagarna få kunskaper och erfarenheter som är till nytta när det gäller att komma vidare. De får också en möjlighet att reflektera över sina egna känslor och reaktioner tillsammans med seminarieledarna och de andra deltagarna. En avgift för seminarierna kan tas ut. Telefon konsultation Familjerådgivningen skall även erbjuda möjlighet att rådgöra med en familjerådgivare per telefon. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta: Att familjerådgivningen bör byggas ut i samarbete med landstinget och även omfatta förebyggande relationsvård. När krisen kommer skall man snabbt kunna få hjälp. Familjerådgivningen skall vara kostnadsfri. Familjerådgivningen bör även ha resurser att erbjuda rådgivningssamtal i förebyggande syfte, inte bara i en krissituation. Kristdemokraterna ser även positivt på familjeterapi och vill därför rekommendera att denna goda modell används ute i kommunerna. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till socialnämnden för yttrande SOC

25 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 77 Dnr 147/07 Ansökan om medel för samverkansprojekt Myndigheten för skolutveckling Det framgår av barn- och utbildningsnämndens protokoll 15 maj 2007, 34, att Myndigheten för skolutveckling fått regeringens uppdrag att fördela medel till pilotprojekt och stödja lokalt utvecklingsarbete inom grund- och gymnasieskolor. Syftet är att stödja och utveckla samverkan mellan skola, polis och socialtjänst kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barn- och utbildningsförvaltningen har i samverkan med socialförvaltning och polisen utarbetat en ansökan och barn- och utbildningsnämnden har vid sammanträdet beslutat att ansöka om medel hos Myndigheten för skolutveckling under förutsättning att kommunstyrelsen godkänner projektet. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna den projektansökan som insänts av barn- och utbildningsnämnden. BUN

26 Kommunstyrelsen 4 juni Ks 78 Dnr 62/04 Revisionsrapport Granskning av näringslivspolitiska åtgärder Kommunrevisionen meddelar i skrivelse 19 april 2007 att Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers på revisorernas uppdrag gjort en uppföljning av tidigare utförd granskning av näringslivspolitiska åtgärder. Den förra granskningen överlämnades under våren 2004 till kommunstyrelsen. Vid behandlingen av revisionsrapporten konstaterar revisorerna att åtgärder vidtagits, bland annat har en strategisk handlingsplan arbetats fram och fastställts. Revisionsrapporten innehåller dock några förslag till åtgärder. Kommunrevisionen önskar ta del av kommunstyrelsens synpunkter på dessa förslag och detta svar önskar revisorerna ta del av senast 15 juni Kommunchefen konstaterar i yttrande 29 maj 2007 att revisorerna i den nu genomförda uppföljningen noterat att kommunens näringslivsarbete fortsatt utvecklas i rätt riktning. De förslag till åtgärder som revisionen önskar få synpunkter på från kommunstyrelsen är: - Målen för näringslivsarbetet arbetas in i kommunens ekonomiska plan. - Utveckla informationen avseende såväl innehåll som periodicitet. - Slutligen ser revisionen det som viktigt att en uppföljning av den strategiska handlingsplanen genomförs. Då nuvarande Mål 2 projekt Näringslivsutveckling i Filipstads Bergslag är en fortsättning och utveckling av det arbete som startades upp i strategiska handlingsplanen är det kommunchefens uppfattning att uppföljningen lämpligen sker i samband med att projektet går ut i oktober Vid kommunstyrelsens sammanträde den 18 juni kommer information att lämnas om kommunens näringslivsarbete och projektet Näringslivsutveckling i Filipstads bergslag. I samband med detta finns möjlighet för kommunstyrelsen att diskutera revisionens förslag till åtgärder.

27 Kommunstyrelsen 4 juni Kommunstyrelsen beslutar att kommunchefens yttrande får utgöra svar till kommunrevisionen. REV Anm. KF