Regional kulturplan för Jämtlands län (LS/1071/2010) Länskulturen Jämtlands läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional kulturplan för Jämtlands län 2012-2014 (LS/1071/2010) Länskulturen Jämtlands läns landsting"

Transkript

1 Regional kulturplan för Jämtlands län (LS/1071/2010) Länskulturen Jämtlands läns landsting

2 Inledning och sammanfattning Regional kulturplan för Jämtlands län är ett planeringsverktyg och en handlingsplan för utveckling av de regionala kulturverksamheterna i länet. Kulturplanen ger en samlad bild av de kulturverksamheterna i länet som har statlig eller regional finansiering eller har annan regional karaktär, där kulturens egenvärde utgör kärnan i planen. Ambitionen är att skapa bästa förutsättningar för konst- och kulturlivets utveckling genom en mångfald uttryck och ett ökat deltagande i kulturlivet. Ambitionen är också att spegla ett antal utvecklingsområden där kulturen utgör en kraft för länets attraktionskraft, tillväxt och sociala sammanhållning. Kulturplanen utgör underlag för Regionförbundets ansökan om statsbidrag från Statens Kulturråd gällande de delar av planen som har statlig medfinansiering. Kulturplanen omfattar tre år men är ett rörligt och levande dokument som kan utvecklas, kompletteras och fördjupas varje år. Planen beskriver det kulturpolitiska området i Jämtlands län utifrån de samlade nationella och regionala resurserna. Ambitionen är att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala prioriteringar men också att tydliggöra gemensamt prioriterade utvecklingsområden oavsett huvudman. Till grund för kulturplanen ligger de nationella kulturpolitiska målen och Jämtlands läns kulturpolicy. Planen ska samspela med Regionförbundet Jämtlands läns strategiområden och anger tre övergripande fokusområden som har särskild betydelse för kulturens utveckling i länet - kulturella och kreativa näringar, det livslånga lärandet och interkulturell dialog. Kulturplanen har tagits fram i samarbete med kommunerna och kulturlivets intressenter i en grundlig process där alla parter visat stort engagemang och intresse av att utveckla Jämtlands län som en aktiv kulturregion. Möten, seminarier och workshops har lockat deltagare från hela länet, där förslag och idéer har fångats upp och lett fram till planeringsunderlag för såväl regionala kulturpolitiska prioriteringar som för institutionernas förnyelse - och utvecklingsarbete. Kulturplanen har tagits fram och förankrats i samverkan med kommunerna, där KulturZ fungerat som referensgrupp, med utsedd styrgrupp under arbetet. Samråd har även skett med organisations och föreningslivet och de fria kulturutövarna. Dialog har också förts med länets kulturinstitutioner, folkbildningen, Länsstyrelsen och intresseorganisationer som Ideell kulturallians, Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum, KLYS; konstnärliga- och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, KRO; Konstnärernas Riksorganisation m.fl. Processen har präglats av transparens och öppenhet, där protokoll från samtliga dialogmöten och samråd lagts ut synliga på länskulturens hemsida under arbetets gång. Kulturrådet kommer att ge ett samlat statligt stöd till länet/regionen som i sin tur fördelar bidrag till sju regionala områden: 1. scenkonst; professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. regional museiverksamhet 3. konst- och kulturfrämjande verksamhet 4. regional arkivverksamhet 5. filmkulturell verksamhet 6. hemslöjdsfrämjande verksamhet 7. regional biblioteksverksamhet Utöver detta vill länet, med utgångspunkt från kulturplanen, föra en dialog med Statens kulturråd om utvecklingsmedel för gemensamt angelägna utvecklingsområden. 2

3 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning Planeringsförutsättningar Bakgrund samverkansmodellen Länets resurser och förutsättningar Länets utmaningar och möjligheter Gemensamma perspektiv Kulturella och kreativa näringar Interkulturell dialog Livslångt lärande Kulturpolitisk organisation Regionförbundet i Jämtlands län Jämtlands läns landsting Primärkommunerna Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre Kommun Östersunds kommun Kulturpolitiska utgångspunkter De nationella kulturpolitiska målen Kulturpolicy för Jämtlands län Regional kulturpolitisk vision Syfte och former med samverkan Kulturpolitiska aspekter Tillgänglighet Delaktighet Jämställdhet och jämlikhet Mångfald Den regionala infrastrukturen, nulägesbeskrivning och utvecklingsområden Scenkonsten i länet Musik i länet Teater i länet Estrad Norr Jämtlands läns teater Estrad Norr Musik & Musikteater Riksteatern Jämtland/Härjedalen Regional museiverksamhet Stiftelsen Jamtli Härjedalens Fjällmuseum Teknikland Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konsten i länet Bildkonsten med konstkonsulent Regional arkivverksamhet

4 4.4.1 Föreningsarkivet Landsarkivet Filmkulturell verksamhet Filmen i länet Filmpool Jämtland Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjden i länet Hemslöjdskonsulenterna Regional biblioteksverksamhet Litteraturen i länet Jämtlands läns bibliotek Övrig regional infrastruktur Design i länet Regionalt Designcentrum Jämtland Länsstyrelsens kulturmiljöenhet Gaaltije Sydsamiskt Kulturcentrum Civilsamhället Folkbildningen Folkhögskolorna Studieförbunden Ideell Kulturallians Lokala samråd Arrangörskap och turnéstöd Regionala strategiska utvecklingsområden Kulturella och kreativa näringar (KKN) samt turismbaserad utveckling Designcentrum Mitt Barn och unga Ung kultur Skapande skola Interregional samverkan Nordiskt, internationellt och interkulturellt utbyte/samarbete Internationellt arbete/fristadsförfattare Kunskapsuppbyggnad och forskning Övriga angelägna insatser och samverksansområden Kultur och hälsa Dans Det immateriella kulturarvet Kulturskaparnas villkor Kulturplanens framtagande och förankring Uppföljning och utvärdering Bilaga 1 Tidplan, Samverkansmodellen Jämtlands län Bilaga 2 Ekonomiska förutsättningar

5 1. Planeringsförutsättningar 1.1 Bakgrund samverkansmodellen Länets kulturplan utgår från en ny modell i svensk kulturpolitik, där samverkan mellan staten, regionen och kommunerna förstärks och där samråd med civilsamhället och det fria kulturlivet sker löpande. Samverkansmodellen är den största genomgripande förändringen av svensk kulturpolitik sedan 1974, där regionerna har möjlighet att ta ett helhetsgrepp kring länets kulturpolitiska målsättningar, åtgärder och utbud. Regioner och län ska i dialog med staten skapa en samsyn över hur de regionala och statliga medlen kan samverka för att komma medborgarna till del men också för regional och nationell nytta. 1 Kulturplanen ska enligt Kulturrådet innehålla beskrivning av den regionala och interregionala infrastrukturen för konst och kulturlivet, kulturskaparnas situation och villkor, kulturfrågornas koppling till andra politikområden, förutsättningar för en breddad finansiering, ideella och institutionella aktörer som finns i länet, kopplingen till regional utveckling och tillväxt, kulturområdets administrativa organisation, beslutstruktur och ansvarsfördelning inom länet, uppföljning, utvärdering och analys av kulturplanen. 1.2 Länets resurser och förutsättningar I Jämtlands län bor personer (SCB 2010) fördelat på åtta kommuner och en yta på nästan kvadratkilometer som motsvarar 12 % av hela landets totala yta. Total sett visar länet en svag befolkningsökning, främst i kommunerna Bräcke, Krokom och Östersund. Nästan en tredjedel av länets befolkning bor i landsbygd eller glesbygd, alltså med mer än 45 minuters resväg till närmaste tätort. Dessa förutsättningar ställer naturligtvis särskilda krav på länets kulturinstitutioner, inte minst vad gäller tillgänglighet. I länet finns rika natur- och kulturtillgångar i form av inland, fjälltrakter, skog, stad och landsbygd. Småföretagandet är särskilt framträdande och då handlar det inte sällan om turismföretag, gröna näringar och småskaligt hantverk. Inte minst mathantverket är en framgångsrik och växande näring men de bärande näringarna finns inom skogs- och jordbruk, turism samt rennäring. Länet har ett levande kulturliv och många attraktiva besöksmål. Kulturarvet med dess miljöer, institutioner och verksamheter utgör en viktig del av dessa attraktioner. Lokala museer, bibliotek, kulturskolor och kulturhus är tillsammans med folkbildning, föreningsliv och en omfattande hembygdsrörelse viktiga resurser för länets kulturliv. Den regionala kulturella infrastrukturen utgörs av länets kulturinstitutioner; Jamtli, Föreningsarkivet och Landsarkivet, Estrad Norr, Filmpool Jämtland, Länsbiblioteket, hemslöjdskonsulenter, Bildkonsten med konstkonsulent, Riksteatern J/H och Designcentrum. 50 % av utbudet riktas mot barn och unga och 55 % av utbudet sker utanför Östersunds tätort. Andra viktiga aktörer är Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum och Länsstyrelsen, bland annat genom sitt kulturmiljöarbete och kulturmiljöanslag. 1 Se Kulturutredningens betänkande SOU 2009:16, särskilt kap 12 om den så kallade portföljmodellen. 5

6 1.3 Länets utmaningar och möjligheter Kulturplanen utgår från lokala, regionala och nationella kulturpolitiska mål och visioner. De samlade kulturresurserna ska hålla hög konstnärlig nivå och bidra till regionens utveckling och attraktivitet. Kulturen har betydelse såväl för individen som för samhällets utveckling. För den enskilde kan kultur vara en källa till inspiration, rekreation, deltagande, skapande och lärande. Ur ett samhällsperspektiv innebär att kultur bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle. Kultur kan stimulera till ökad sysselsättning och attraktionskraft och genom det attrahera besökare och inflyttare till länet. Sammanfattningsvis kan kulturen innebära växt för människan och tillväxt för samhället. Landstingsplanen , anger att en positiv livsmiljö skall innebära möjligheter till stimulerande och utvecklande arbete, bra bomiljö, bra utbildning och meningsfull fritid. I begreppet livsmiljö ingår att uppnå en hållbar utveckling och framtidstro i länet. Möjligheter att påverka och ha inflytande över sin egen vardag leder till förbättrad folkhälsa och till bättre tillväxt och entreprenörsanda. Jämtlands län har i likhet med många andra regioner en utmaning som handlar om befolkningsoch utbildningsmässig utveckling. En bred kulturdefinition som är inkluderande och öppnar för samverkan bidrar till samhällsutveckling och social sammanhållning. Kulturella upplevelser är för många människor en ingång till lärande och inte minst stimuleras utvecklingen av de nyckelkompetenser som är nödvändiga för att klara sig i det moderna samhället. De kompetenser som handlar om kreativitet, entreprenörskap, nytänkande och socialt nätverkande kan byggas och stärkas inom kulturlivet. Kulturlivet strävar efter att nå alla invånare i syfte att skapa kulturella upplevelsemöjligheter både på bredden och på djupet. Erfarenheter visar att ett kulturellt engagemang stärker social sammanhållning även i andra sammanhang. Att prioritera livslångt lärande genom kulturella upplevelser syftar till att ytterligare stimulera utveckling av länets kulturliv. Barn och unga, vuxna och gamla kan livet ut vara engagerade i kulturella aktiviteter, vilket i sig stärker och binder samman regionen. Kulturinstitutioner med länsansvar kan ansvara för den offentliga delen i det informella lärandet i en social sammanhållande dimension. Satsning på att skapa högre livskvalitet för den åldrande befolkningen bör vara lika självklart som ett lustfyllt lärande för barn och unga. Länet står inför en utmaning att gemensamt söka möjligheter till breddad finansiering för länets kulturella utveckling. Vid sidan av nationella medel kan finansiering från olika EU program ha betydelse för strategiska utvecklingsområden. Länets särskilda geografi och befolkningsstruktur innebär att det är viktigt att prioritera tillgång till kulturupplevelser och aktiviteter i hela länet. Jämtlands län har flest samlingslokaler per invånare i landet som fungerar som mötesplatser och lokala kulturhus. Detta bör ses som en strategisk tillgång. Genom ökad samverkan mellan kulturinstitutioner, kulturaktörer och länets kommuner kan vi åstadkomma regional dynamik på kulturområdet. 1.4 Gemensamma perspektiv Kulturpolitiken ska sträva efter att uppnå så stor och bred effekt som möjligt där kulturens egenvärde utgör kärnan. Genom att lyfta fram gemensamma perspektiv kan det skapas utrymme för fördjupningar inom ett antal områden. Kulturlivets status och betydelse för regional utveckling kan därmed komma att växa. I dessa satsningar kan kommunala, regionala och statliga medel också kan dra till sig europeiska medel. Därför blir överordnade strategier från den 6

7 regionala utvecklingsstrategin (RUS) och den regionala utvecklingsplanen (RUP) av stor betydelse för hur man ska bedöma och prioritera olika initiativ och möjligheter. I klartext innebär detta att Kulturplanen och dess tre gemensamma perspektiv bör ses som en integrerad del av det regionala utvecklingsarbetet och ska genomsyra all regional kulturverksamhet. Dessa perspektiv förväntas ha potential att utvecklas vidare och dra till sig ytterligare resurser på nationell, nordisk och europeisk nivå: Kulturella och kreativa näringar Interkulturell dialog Livslångt lärande Dessa tre områden har stor betydelse i det regionala planarbetet och det finns anledning att tro att dessa dessutom kommer att växa i betydelse under kulturplanperioden Kulturella och kreativa näringar 2 Ett rikt kulturliv med goda villkor för kulturskapare att verka i regionen är en viktig förutsättning för ökat företagande inom de kulturella och kreativa näringarna. Jämtlands län har genom ett flertal år, med framgång bland annat i samarbete med KK-stiftelsen, verkat för att stimulera produktion, företagande och sysselsättning med bas inom de kulturella o och kreativa näringarna. Länet har dessutom på internationell nivå tagit på sig rollen att leda jämförelse- och inspirationsarbetet som pågår inom ramen för PASCAL (International organization for place management, social cohesion and lifelong learning). Detta perspektiv är utpekat som högt prioriterat av EU i kulturpolitiken fram till år Dessutom finns stora forskningsprogram för detta fält under OECD. I en studie genomförd under framgår att jämtländska KKN består av nästan 2000 företag vilka sysselsätter cirka personer. Hela 65 procent är enmansföretag och något fler än hälften ägs av män. Företagen omsätter cirka 3, 5 miljarder kronor och många företag har också verksamhet i flera delbranscher. Studien visar att mindre än hälften av företagen kan försörja sig på sin verksamhet vilket i sig pekar på både ett problem och en tillväxtpotential. I ett remissvar från Konstnärernas Riksorganisation, konsthantverkare m.fl. på regeringens förslag till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar, betonar man att tre fjärdedelar av bild- och formkonstnärerna i landet är egenföretagare. Möjligheten att skapa en högre sysselsättningsgrad inom kulturlivet är betydelsefull. Likaså är det viktigt att framhålla hur kulturen bidrar till sysselsättning inom andra branscher. I dagsläget finns många människor i regionen som genom kulturupplevelser som grund bidrar till olika näringar så som turism, matproduktion och konst. Här finns med andra ord en stark utvecklingspotential Interkulturell dialog Europaåret för Interkulturell Dialog 2008 uppmärksammade hela Europas kulturella mångfald och initierade både europeiska och nationella projekt. Jämtlands län har sedan dess lagt en grund för det interkulturella arbetet genom insatser åstadkomna av en mångkulturkonsulent. Interkulturell dialog handlar om att mötas över gränser för att öka förståelsen mellan olika kulturer. Länet har i likhet med många andra regioner en utmaning gällande befolknings- och utbildningsmässig utveckling. En bred kulturdefinition som är inkluderande och öppnar för samverkan bidrar till samhällsutveckling och social sammanhållning. Regionen har utvecklat det 2 Enligt Tillväxtverkets definition innefattar de kulturella och kreativa näringarna: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. 7

8 strukturerade policyarbetet genom deltagande i Culture Action Europe (Europeisk kulturpolitisk lobbyorganisation) och EU:s dialogplattform för kulturell tillgänglighet (European Civil Society Platform for Dialogue on Access to Culture). Länsstyrelsen i Jämtland är aktiva inom det landsomfattande projektet Kalejdoskop, där syftet är att bättre spegla den mångfald som finns inom kulturmiljöer och kulturarv, samt verka för ett inkluderande synsätt och ett ifrågasättande av den offentliga kulturmiljövårdens bidrag till inkludering/exkludering Livslångt lärande Jämtlands län har, genom en relativt sett låg genomsnittligt utbildningsnivå, en särskild utmaning att stimulera till lärande. Här finns ett antal problemområden där kulturen kan bidra till utveckling. Exempelvis finns det stora demografiska utmaningar både vad gäller ålder och kön. Det görs insatser för att få fler unga kvinnor att stanna eller flytta in i länet. Regionen behöver växa, både genom inflyttning, återflyttning och föryngring via ökad nativitet. Det behövs goda utbildningsmöjligheter i länet, men även samverkan med andra regioner och länder vad gäller utbildning. Regionförbundet Jämtlands län har startat ett arbete med att ta fram ett operativt program för livslångt lärande och det fortsatta arbetet pågår med stöd från PASCAL (International organization for place management, social cohesion and lifelong learning) och EARLALL (European Association of Regional and Local Authorities on Lifelong Learning). Det regionala programmet förväntas att ha fokus på tre områden: stimulera övergångar från en fas till en annan till exempel från grundskola till gymnasium, stimulera till ökad mobilitet samt att möta de demografiska problemen exempelvis genom att stimulera till ökad inflyttning. Kulturens potential och roll i det livslånga lärandet har framhävts i många studier såväl i Sverige som internationellt och lyfts fram i Europa

9 2. Kulturpolitisk organisation Jämtlands län har tre offentliga instanser som på olika sätt berörs av kulturplanen; Regionförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns landsting och de åtta primärkommunerna. 2.1 Regionförbundet i Jämtlands län 2011 bildades ett kommunalt samverkansorgan, regionförbundet Jämtlands län. Regionförbundet, som ägs av länets kommuner och landstinget, ska arbeta för en hållbar utveckling av Jämtlands län. Regionförbundet ska utgöra forum för strategiska beslut och verka för att alla som arbetar för länets utveckling samordnar sina insatser. Förbundet ska även i sitt agerande förbereda för en ny organisation med ett direktvalt regionfullmäktige från den 1 januari Regionförbundet blir från och med 2012 den organisation som ersätter landstinget som ansvarig för kulturplanens genomförande och utvärdering. En central del i genomförandet av kulturplanen handlar om att fortsatt utveckla formerna för samverkan mellan kommunal, regional och nationell nivå samt att identifiera behov av utveckling och förnyelse inom konst- och kulturområdet i regionen. Beredningen för livsmiljö, attraktionskraft, energi och klimat följer utvecklingen i länet inom området och initierar och stimulerar regionalt utvecklingsarbete. Det sker genom att skapa arenor för diskussion mellan aktörer samt genom att bereda ärenden för styrelsens ställningstaganden. Beredningen är också ansvarig för att ta fram operativa program inom sitt område vilka pekar ut strategiskt viktiga satsningar för regionen. Under 2011 arbetar beredningen med ett operativt program för Kreativa näringar, kultur, gastronomi och turism. 2.2 Jämtlands läns landsting Beredningen för demokrati, folkhälsa och kultur har ansvaret för de kulturpolitiska frågorna direkt under landstingsfullmäktige. Arbetet sker i enlighet med Kulturpolicy för Jämtlands län samt Folkhälsopolicyn. Beredningens uppgift är att bereda ärenden av långsiktig och strategisk karaktär. Länskulturen är det verksamhetsområde som svarar för de regionala kulturverksamheterna, såväl i egen regi som genom avtal med externa institutioner. Länskulturen kommer från och med 2012 att övergå till Regionförbundet Jämtlands län. 2.3 Primärkommunerna Jämtlands län består av åtta kommuner, Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund. Östersund är den största kommunen och enda staden i länet med knappt hälften av länets invånare. I många av länets mindre kommuner har man en begränsad kommunal förvaltning som har att hantera en mängd politikområden vilket ger skilda förutsättningar att arbeta med ett kulturpolitiskt utvecklingsarbete. Samtliga kommuner bidrar starkt till regionens kulturliv, både genom aktiva kulturskolor och genom särskilda profilområden. De lokala biblioteken är viktiga mötesplatser och kulturarenor. Länets kommuner är positiva till kultursamverkansmodellen och vill utveckla och profilera sina kulturverksamheter i samverkan med länets kulturinstitutioner. 9

10 2.3.1 Bergs kommun I Bergs kommun finns kulturskolan, bibliotek och barnkulturbudget under Barn- och utbildningsutskottet som tillhör Verksamhetsnämnden. Allmänkulturen, det vill säga konst, utsmyckningar, bidrag, kulturpris och stipendium, ligger direkt under Kommunstyrelsen. Kulturchefstjänsten är på 75% och innefattar ansvar för kulturskola, bibliotek och allmänkulturfrågor. Vad gäller budgetansvar för allmänkultur är kommunchefen ytterst ansvarig. Det finns ingen antagen kulturplan. Ett förslag har varit på remiss men man avvaktar den regionala kulturplanen innan eventuella justeringar görs och beslut fattas. I Berg finns en önskan om ett ökat samarbete mellan Verksamhetsnämnden och Kommunstyrelsen då dessa frågor spänner över många områden. Biblioteken i Bergs kommun finns i Svenstavik, Hackås, Myrviken och Rätan, och en utlåningsplats på turistbyrån i Ljungdalen. Att öka tillgängligheten ytterligare är under utveckling. Det finns en vilja att utveckla biblioteksrummet och samarbetet med andra kulturyttringar. Kulturskolan arbetar i alla skolor i kommunen och möter med sin verksamhet minst 50% av eleverna i grundskolan. En viktig del är den utåtriktade verksamheten med elevernas deltagande mot allmänheten, äldreboenden och skolorna. Samarbeten i olika former är viktigt. Att utveckla kulturen i Bergs kommun är en positiv utmaning, i samverkan med i kommunen aktiva kulturverksamheter och kulturaktörer. Skolorna bör senast 2012 arbeta integrerat med kultur inom ramen för Skapande skola och fortsätta utveckla projekt inom Film i skolan Bräcke kommun Kulturfrågorna sorterar under kommunstyrelsen och behandlas framförallt i arbetsgrupperna barn- och ungdomsgruppen och demokratigruppen. På tjänstemannasidan hanterar kultur- och fritidsenheten biblioteken, föreningsbidragen och allmänkulturen. Enhetens mål är en meningsfull fritid för alla medborgare i kommunen, med tillgång till konst, kunskap, motion, friluftsupplevelser och möten människor emellan. Det uppnås bäst genom samverkan, därför är nätverkande en viktig del i enhetens arbete. De integrerade biblioteken i Bräcke, Gällö och Kälarne utgör kultur- och fritidsenhetens kärna med sin engagerade personal, sitt mediebestånd, sina databaser, studiecirklar och utställningar av konst- och konsthantverk med mera. Ett starkt föreningsliv är en förutsättning för ett gott liv i kommunen, därför har man valt att utöka alla anslagsramar och höja alla fasta bidragsbelopp inför Det stabila samarbetet med studieförbunden bär stora delar av det professionella kulturutbudet liksom amatörverksamheten. Kultur i vården, Byfilm, Strindberg 2012 och Sommarbandet med feriearbetande ungdomar är några exempel på vad gott samarbete mellan olika parter kan ge. Skolorna arbetar självständigt med kulturutbud för alla elever, delvis inom ramen för Skapande skola där man nu gått in på sitt tredje år. Planen för livslångt lärande är under omarbetning och beräknas vara klar under senhösten Kulturskolan erbjuder musikundervisning i grupp och enskilt på alla kommunens skolor, där cirka 50 procent av eleverna i årskurs 4-9 deltar Härjedalens kommun I Härjedalens kommun ligger kulturfrågorna under den nybildade Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur. Kulturpolitiken i Härjedalen har sin grund i kommunens vision och tre kärnvärden livskraft, äkthet och närhet. Målet för kulturpolitiken är att stimulera den enskildes lust, intresse och förmåga att delta i föreningsliv och kulturaktiviteter. Deltagandet förbättrar den enskildes hälsa och välbefinnande, leder till ökad gemenskap mellan människor och motverkar segregation, isolering och utanförskap. Kulturpolitiken blir därmed ett redskap för demokrati, jämställdhet, personlig utveckling och kreativitet. 10

11 Verksamhet för barn och ungdomar ska prioriteras i syfte att skapa goda förutsättningar för en aktiv fritid i hela kommunen. Biblioteken har en stark roll som kulturbärare, utgör ett stöd för individens bildning och är en viktig del av den kulturella infrastrukturen i Härjedalen. Bibliotek finns i Sveg, Lillhärdal, Ytterhogdal, Hede, Vemdalen och Funäsdalen. I Sveg finns även Kulturcentrum Mankell. Kulturskolan i Härjedalen är integrerad i skolan, i dagsläget undervisas ämnet musik. Det är nämndens vilja att utveckla verksamheten till en kulturskola med minst tre olika estetiska ämnen. Härjedalen är en vidsträckt kommun för att alla medborgare ska få ta del av kulturutbudet är det viktigt att tillhandahålla en infrastruktur av tillgängliga mötesplatser som kan stärka kulturen i hela Härjedalen. Genom att främja kulturarven vill Härjedalens kommun bidra till att stärka den lokala identiteten, lyfta fram det unika med Härjedalen och skapa attraktionskraft inom besöksnäringen. En viktig institution är Härjedalens Fjällmuseum som Härjedalens kommun är delägare i. Övrig kulturverksamhet genomförs av föreningslivet och studieförbunden. Det fria kulturlivet är viktigt för livskraften i Härjedalens kulturliv och stimulerar till nyskapande och utveckling Krokoms kommun I Krokoms kommun är det barn- och utbildningsnämnden som är ansvarig politisk nämnd för kulturfrågor. Kulturfrågorna handläggs i de flesta fall i nämnden men vissa övergripande frågor beslutas i kommunfullmäktige. I organisationen finns kultursamordnare, kulturskolerektor, ungdomskultursamordnare, ansvarig bibliotekarie samt övriga biblioteks- och kulturskoletjänster. Kultursamordnaren har delegation på bidrag till kulturverksamhet, vilket innebär att det mesta av den löpande verksamheten gällande kulturverksamheten beslutas av kultursamordnaren. Kulturskolans uppgift är att skapa ett intresse för kultur hos grundskolans elever och ge dem möjlighet att utveckla sin egen kulturella identitet. Man vill utveckla och stimulera elevernas färdigheter till fortsatt kulturellt utövande vilket också stärker elevens självkänsla och ger ökad social kompetens. Krokoms kulturskola erbjuder dans, drama, instrument och sång till kommunens elever. I Krokoms kommun finns idag ett huvudbibliotek i centralorten, samt filialer i Föllinge, Änge, Nälden, Ås och Kluk. Dessutom har kommunen en bokbuss som besöker hela kommunen. Vision för Krokoms kommunbibliotek är att arbeta för nytänkande med utmanande aktiviteter och hög kvalitet. Långsiktiga mål Kulturavdelningen skall, i nära samarbete med, kulturskola, bibliotek, studieförbund, organisationer, föreningar och näringsliv, verka för att utveckla det lokala kulturlivet samt öka attraktionskraften i kommunen genom att bl.a. stötta lokala kulturinitiativ. Kommunen skall också arbeta för att utveckla nya former för samarbete med övriga kommuner i regionen Prioriterade mål Att arbeta i enlighet med det kulturprogram som antagits av landstinget och länets kommuner. Barn- och ungdomsverksamhet. Utveckling av Ung Kulturs arbete. Genom inspirationskvällar stärka nätverk mellan kulturarbetare och arrangörer. Arbeta för att arrangemang och kulturarbetare skall bli mer lättillgängliga. 11

12 2.3.5 Ragunda kommun I dagsläget är det utvecklingsstaben som ansvarar för kulturfrågorna som sorterar under kommunstyrelsen. Det pågår en utredning om var kulturen skall höra hemma organisatoriskt rent organisatoriskt. Kulturen i Ragunda är vidsträckt. Det finns tusen år gamla stenåldersboplatser samtidigt som man har Sveriges yngsta vattenfall. Ragunda har även en internationell kulturhistoria genom Kung Chulalongkorns paviljong som uppförts mitt i björkskogskulturen. Ragunda kommun har därmed stärkt både de kulturella och de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand, vilket märks på olika sätt i området. I kommunen finns också flera museer och gamla kulturbyggnader som exempelvis hembygdsgårdar och kyrkor från 1600-talet. Teater under bar himmel kan ses från den unika vridläktaren vid Döda fallet. Kulturskolan bedriver verksamhet i alla skolor i kommunen. Det erbjuds undervisning på tretton olika instrument och sång, klassorkestrar samt filmprojekt och skolbio. Kulturcafeér och konserter är naturliga inslag i verksamheten. Varje år genomförs en musikal som uppförs i samarbete med Anders-Olof skolan. I Ragunda kommun finns huvudbiblioteket i Hammarstrand och är integrerat med Anders-Olof skolan. Filialbibliotek finns i Stugun och Bispgården. Ett projekt pågår för förskolelärarna som handlar om konsten att berätta. Samverkan med Ragunda Emigrant Center har medfört att släktforskningsmaterial nu finns tillgängligt på biblioteket i Hammarstrand. Samverkan mellan studieförbunden, föreningslivet och Ragunda kommun är av yttersta vikt för att stimulera och utveckla kulturen. Fiske, vandring och matkultur är stora värden som man försöker förvalta och vidareutveckla. Kreativa Ragundadalen är ett viktigt projekt som bedrivs i kommunen. Visionen för projektet är "Ragundadalen ska vara ett attraktivt turistmål, baserat på en kreativ turistnäring och en levande kultur" Strömsunds kommun Strömsunds kommun har en areal på kvadratmil och är därmed en av landets till ytan största kommun, dock glest befolkad. Barn - kultur och utbildningsnämnden vill verka för en god livskvalitet för kommunens innevånare oavsett kön, samt skapa förutsättningar för en levande kultur och en aktiv fritid som stimulerar och utvecklar förmågan till delaktighet i en föränderlig värld. En viktig del i detta är att säkerställa ett varierat kultur- och fritidsutbud för alla åldrar. Barn- kultur och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja, främja och samordna kultur- och fritidsintressen samt ungdoms- och idrottsverksamhet såväl för flickor, pojkar, kvinnor och män i kommunen. Nämnden skall verka för bevarandet av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar samt yttra sig om utsmyckning av offentliga platser och byggnader. Nämnden har ansvaret för kommunens bibliotek och kommunala musikskolan. Kommunens biblioteksresurser består av ett huvudbibliotek i Strömsund, som är integrerat med gymnasiet, samt fyra filialer och en bokbil. Musikskolan ger undervisning på ett flertal instrument, samt sång och ensemblespel över hela kommunen. Nämnden fördelar bidrag till kommunens föreningar. Man är speciellt angelägen om att uppnå en jämn könsfördelning av denna verksamhet. Kultur- och fritidsavdelningen har en särskild prioritering att tillvarata och utveckla barn/ungdomsverksamhet. 12

13 Övergripande mål Att främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen och därmed bidra till att skapa en bättre samhällsmiljö som ger kommunen en ökad attraktionskraft för boende och företagande för kvinnor och män. Att stärka kulturell mångfald, gemenskap och en lokal identitet och stimulera kvinnor och män i alla åldrar att utöva sin yttrandefrihet och delta i den demokratiska processen. Att utveckla musikskolan till kulturskola Åre Kommun Kommunstyrelsen är ansvarig politiks nämnd för kultur- och fritidsfrågor. Kultur- och fritidskontorets verksamhetsområden är: allmänkultur, bibliotek, förenings- och lokalbidrag, kulturskola, fritidsgårdar alla med uppdraget att prioritera barn och unga. Kultur- och fritidskontoret har ett eget budgetansvar och en Kultur- och fritidschef som tillika är chef för Kulturskolan. Det mesta av den löpande verksamheten gällande kultur- och fritidsverksamheter driftas och beslutas av Kultur- och fritidschefsgrupp bestående av Kultur- och fritidschef, biträdande kultur- och fritidschef samt bibliotekschef. Större ärenden lyfts till den kommunövergripande ledningsgruppen, KS-presidium eller KS. Handläggning av kulturarrangemang till barn- och unga, målet är att alla barn mellan 0 och 16 år ska få minst ett professionellt kulturarrangemang på skoltid per år. Kultur och fritid handlägger även arrangemang på de 6 äldreboendena. Övrigt kulturutbud genomförs av ideella föreningar med stöd av bidrag som fördelas av Kultur- och fritidskontoret. Kulturskolan bedriver undervisning, på samtliga kommunens grundskolor, i instrument, sång, dans, drama och nycirkus. En verksamhet riktad till barn i behov av särskilt stöd/krumsprång (vilket betyder glädjeskutt). Biblioteksverksamhet bedrivs på 6 orter. I Järpen ligger huvudbiblioteket. Duved-, Kalls, - Mörsils, - och Järpens bibliotek är integrerade folk- och skolbibliotek. I Hallen och Åre är biblioteken samorganiserade med bl. a turistbyråerna. Sedan 10 år finns en Bokraket som har ersatt den tidigare bokbussen. Bokraketverksamheten bygger på läsecirklar och på små boklådor placerade på strategiska ställen som campingar, värdshus, lanthandlar mm. Långsiktiga mål Kultur- och fritid för hälsa, livskvalitet och demokrati. Kortsiktiga mål Minst 80 % av eleverna i Kulturskolan ska känna att de blir inspirerade, får kunskap och motiveras till egen utveckling. Medborgarna ska vara nöjda med kommunens kulturverksamhet. Medborgarna ska vara nöjda med kommunens fritidsverksamhet. 85 % av de som besöker våra fritidsgårdar ska vara nöjda med verksamheten. 80 % av styrelseledamöterna i kommunens ideella föreningar ska uppleva att stödet till föreningslivet är bra. 70 % av medborgarna ska på något sätt komma i kontakt med kommunens biblioteksservice. De medborgare som kommit i kontakt med kommunens biblioteksverksamhet ska minst ge medelvärdet 4 för servicen och bemötandet. 13

14 2.3.8 Östersunds kommun I Östersund är kultur- och fritidsnämnden organiserad som en beställarnämnd med ett beställarkansli. Kansliet är en del av kommunledningsförvaltningen. Nämnden beställer biblioteks- och kulturskoleverksamhet av barn- och utbildningsförvaltningen. Storsjöteaterns drift upphandlar kommunen i konkurrens. Övrig kulturverksamhet genomförs av det ideella föreningslivet, där kultur- och fritidsnämnden lämnar bidrag och i vissa fall står för hyreskostnader. Östersunds kommun arbetar inom kulturområdet utifrån det av kommunfullmäktige beslutade dokumentet Plan för Kultur, där fyra prioriterade strategiska utvecklingsområden har definierats. Kulturplanens målgrupp är alla boende och besökare i Östersunds kommun. Prioriterade strategiska utvecklingsområden Ökad tillgång och tillgänglighet till kultur. Här verkar kommunen för att skapa tillgängligheten för alla, öka barns och ungdomars kulturella upplevelser, skapa jämställdhet, utveckla kulturella mötesplatser, främja kulturell mångfald, delta i och skapa kulturpool/er och nätverk. Dialog, inflytande och bemötande. Här arbetar kommunen genom att ge medborgare, föreningar/organisationer och kulturarbetare inflytande och göra dem delaktiga i planering av stöd till kulturell verksamhet och bemöta dem på ett respektfullt sätt. Kompetens och skapande verksamhet. Här arbetar kommunen genom att Integrera kulturella aktiviteter och upplevelser i Skolans, institutionernas och föreningarnas verksamhet. Kultur, hälsa och tillväxt. Här arbetar kommunen genom att se kultur som en hälsofrämjande faktor, stärka arrangörsledet genom gränslös samverkan och arbeta med förnyelse inom kultursektorn för att skapa ekonomisk tillväxt. 14

15 3. Kulturpolitiska utgångspunkter 3.1 De nationella kulturpolitiska målen Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur 3.2 Kulturpolicy för Jämtlands län Kulturpolicy för Jämtlands län antogs under 2010 i samtliga kommuner samt av landstinget. I policyn är livskvalitet och förnyelse två inriktningsmål. Kulturplan för Jämtlands län utgör regionens strategi för att uppnå de regionala kulturpolitiska prioriteringarna Regional kulturpolitisk vision Jämtlands län är en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt och där alla har tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig. 3.3 Syfte och former med samverkan Syftet med samverkan är att utifrån en gemensam bild av kulturverksamheten i Jämtlands län, skapa bästa förutsättningar för konst- och kulturlivets utveckling i länet. Syftet är också att stärka och utveckla formerna för samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. Samverkan bygger på att alla parter deltar på lika villkor vilket måste påverka samverkansformerna, inte minst med civilsamhällets företrädare. Den utvecklingsinriktade samverkan kring kulturpolitiken syftar till att öka deltagandet i kulturlivet, att utveckla kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga, att tydliggöra resursbehov och ge förutsättningar för strategiska och ekonomiska prioriteringar, att underlätta kulturverksamhet över kommun och länsgränserna, att skapa förutsättningar för lokala kulturplaner, att stimulera till interregionala, internationella och interkulturella samarbeten, att stärka kunskapsutveckling och forskning på området, att öka samverkan inom kultursektorn samt mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden, attitydfrämjande insatser för ett mångkulturellt samhälle, att ge goda villkor för konstnärligt skapande och företagande, att synliggöra länet i samverkan med den nationella och internationella nivån. Denna samverkan ska leda till effektivare beslutsprocesser, bättre underlag för gemensamma ekonomiska prioriteringar, 15

16 bättre förutsättningar för en breddad finansiering, kunskapsutbyte, kompetensöverföring och nätverksbyggande, kunskapsuppbyggnad och forskningssamarbete, stärkt samverkan med civilsamhället, samordning av nationella och internationella utvecklingsprojekt. Samverkan mellan länet och staten omfattar kulturinstitutionerna, det fria kulturlivet och strategiska utvecklingsområden. Utgångspunkten för dialog är de kulturpolitiska prioriteringarna, verksamhetsmässig prestation och den ekonomiska situationen. En viktig uppgift blir att fortsatt utveckla goda mötesformer och löpande dialog för det kulturpolitiska samtalet. Detta ska ske genom KulturZ, som är länets etablerade samverkansorgan på kulturområdet, och inkluderar samtliga kommuner, årlig kulturpolitisk sammankomst mellan KulturZ och Kulturforum Västernorrland för ömsesidig dialog om samverkansformer, utvecklingsområden och interregionala projekt, årligt gemensamt (cirkulerande) kulturting mellan Jämtlands och Västernorrlands län för inspiration, idéutbyte och diskussion om gemensamma kulturpolitiska utmaningar, möten mellan enskilda kommuner och landsting/regionförbund för kulturpolitiska samtal, dialog med kulturinstitutioner och verksamheter som är mottagare av statligt verksamhetsbidrag, dialog med kulturlivets intresseorganisationer och folkbildningen, dialog med det fria kulturlivet genom en regional kulturskapargrupp i samarbete med Västernorrlands län och i samråd med KLYS, att formalisera ett Regionalt Kulturforum med samtliga regionala kulturverksamheter, dialog med staten genom Länsstyrelsen och Statens kulturråd, möjlighet till kommunala kultursamråd. 3.4 Kulturpolitiska aspekter Tillgänglighet Kultur ska vara tillgänglig för alla. Konkreta hinder som otillgängliga lokaler, bristfällig teknik, eller geografiska avstånd måste därför undanröjas. Men det kan också finnas andra hinder så som attityder och värderingar. Alla regionala institutioner och verksamheter ska identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder för en ökad tillgång till kulturutbudet. Särskilda insatser ska göras för att motverka fördomar och andra negativa attityder. Ett tillgängligt utbud kan även stärkas genom interregionala samarbeten som möjliggör turnéer över länsgränserna. Detta sker på scenkonstområdet i det befintliga nätverket NMD Norrlands musik och dansteater. Ökad tillgänglighet till scenkonst för personer med funktionshinder utvecklas genom FUNK -projektet i samarbete med norrlands nätverk för musik- och dansteater och Handikappförbundet. Attitydfrämjande insatser ska riktas till särskilt utsatta grupper, bland annat genom val av produktion och utbud av konst, scenkonst, film mm. Teater Barda, teater för personer med funktionsnedsättning, är en etablerad verksamhet vid Estrad Norr. Norrlandsdeklarationen för ökad tillgänglighet till scenkonst kungör en gemensam vilja att stärka initiativ som ökar tillgänglighet till scenkonsten i de fyra nordligaste länen. På sikt kan Norrlandsdeklarationen göras till ett generellt direktiv för hela kulturområdet. 16

17 Stöd ska erbjudas arrangörer för insatser som ökar tillgängligheten till kulturarrangemang. Se även avsnitt 5.4 Arrangörskap och turnéstöd Delaktighet Enligt de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken ge alla möjlighet att delta i kulturlivet, att ta del av samhällets gemensamma resurser samt att själva kunna skapa och utöva kultur. Det är en fråga om rättvisa och demokrati Jämställdhet och jämlikhet Ett jämställt kulturliv bidrar till kvalitet och mångfald genom att fler erfarenheter och berättelser presenteras och ett arbete för jämställdhet är därför nödvändigt för att de kulturpolitiska målen ska kunna uppnås. Erfarenheter och villkor utgår dock inte endast från könstillhörighet. Ålder, klass, etnicitet, sexualitet, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning och religiös åskådning är exempel på faktorer som påverkar individers möjligheter till delaktighet och inflytande. Medvetenhet om och agerande utifrån detta är avgörande för att alla ska ha möjlighet till deltagande i kulturlivet. Landstingets jämställdhetsstrategi ska gälla där CEMR deklarationen (Conseil des Communes et Régions d European) antagits. Ett jämlikt utbud, tillgängligt för alla med hänsyn till individer och grupper med särskilda behov ska beaktas. Målsättningen är att män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att ta del av kultursektorns ekonomiska resurser. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars erfarenheter och kunskaper ska speglas och tillvaratas på ett likvärdigt sätt. Inom scenkonsten ska särskilda insatser göras för att uppnå en jämnare könsfördelning inom musikområdet Mångfald Enligt de kulturpolitiska målen ska allas möjlighet till kultupplevelser och till eget skapande främjas. Kulturen ska präglas av mångfald, kvalitet och öppenhet till interkulturellt utbyte. Att stärka en interkulturell utveckling är önskvärt för att länet ska medverka till ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla. Genom att öka den etniska och kulturella mångfalden inom kultursektorn främjas allas rättigheter och möjligheter till deltagande i kulturlivet. Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk som trädde i kraft den 1 januari 2010, ska det allmänna främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Alla som tillhör en nationell minoritet ska enligt språklagen (2009:600) ges möjlighet till att lära, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Samverkan med Gaaltije blir viktig för synliggörande och utveckling av den samiska kulturen i länet. (Se även avsnitt 4.8.3) Länets kulturinstitutioner och konsulenter ska beakta frågor som rör etnisk och kulturell mångfald i det dagliga arbetet. Attitydfrämjande insatser görs även genom val av produktion, tillsättning av ensembler och utbud av konst, scenkonst, film mm. 17

18 4. Den regionala infrastrukturen, nulägesbeskrivning och utvecklingsområden Kulturrådet pekar ut sju områden som berättigar statligt stöd; professionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet och regional biblioteksverksamhet. I Jämtlands län företräds dessa områden av ett antal institutioner och verksamheter som beskrivs i detta kapitel. 4.1 Scenkonsten i länet Estrad Norr Jämtlands läns musik och teater är länets professionella institution för teater och musik. Verksamheterna är Jämtlands läns teater, Estrad Norr musik och musikteater samt Teater Barda. Musikteatern är medlem i Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) tillsammans med Piteå Kammaropera, Norrlandsoperan och Norrdans vars syfte är att producera musikteater för barn och ungdom och turnera i de fyra norrlandslänen. Estrad Norr genomför 2,4 scenkonstarrangemang per dag i egen regi eller i samverkan med andra Musik i länet Musiklivet i länet kännetecknas av ett rikt och brett utbud från de kommunala musik- och kulturskolorna till veteranorkestrar, från studieförbundens replokaler till nationella musikframgångar, från intima konserter med akustisk musik till återkommande musikfestivaler. Genremässigt spänner länets musikliv över vitt skilda områden. Utmärkande är den traditionella folkmusiken, jazzen, bluesen och körlivet. Länets pop- rock- och hårdrockscen har utmärkt sig på både den nationella och internationella arenan. Folkmusiken är starkt rotad i länet genom professionella musiker, föreningar och deltagare i lokala spelmanslag, årliga spelmansstämmor och utbildningar vid länets folkhögskolor. Även jazzen har mångåriga rötter i länet och regionen har bidragit med artister till den nationella jazzscenen. Körlivet är rikt med drygt hundra körer spridda över länet. Flera av dessa är församlingskörer men många är fristående. De flesta samarbetar med studieförbund. I länet finns etablerade orkesterensembler där den klassiska musiken är representerad genom ett antal ensembler. Musikaliska mötesplatser skapas genom ett brett utbud av festivaler och konserter med renommé, även över den norska gränsen. Sydsamiska fest- och kulturdagar stärker utbudet. De musikaliska arenorna spänner från samlingslokalerna i länet till kyrkorum och fjällvärldens after ski arenor. Bygdegårdar, folkets hus och skolaulor är naturliga mötesplatser för musikupplevelser. Festivaler i det offentliga rummet liksom klubbspelningar genomförs runt om i länet. Det finns en efterfrågan på konsertlokaler för klassisk eller akustisk musik liksom anpassade konserthus som även kan ta emot större produktioner. Idrottshallar och liknande arenor används emellanåt för detta ändamål. De yrkesutövande musikerna är främst koncentrerade till Östersund med omnejd. Uppskattningsvis finns ca 500 professionella och semiprofessionella musikutövare i länet. Utöver dessa finns ca 350 arrangörer, huvuddelen musikarrangörer. Flera kompletterar sitt musicerande med lärartjänster på kulturskolor och liknande. Ett antal inspelningsmöjligheter samt skivbolag och teknikföretag med nationella och internationella marknader är etablerade i länet. För de unga utövarna erbjuder studieförbunden en aktiv verksamhet med replokaler, inspelningsmöjligheter och konserttillfällen och folkhögskolorna har musikutbildningar inom både jazz, klassisk musik och folkmusik. 18

19 4.1.2 Teater i länet När det gäller utövande teater finns ett 20-tal sällskap och föreningar som framför amatörteater, bygdespel, folklustspel och revyer. De utgör en stor del av det lokala kulturlivet och flera arrangemang drar publik från hela länet men även från övriga landet. Det finns inga fria grupper i länet som är medlemmar i Teatercentrum, däremot ett antal professionella skådespelare bosatta i länet. På arrangörssidan finns det gott om krafter. Stödet till arrangörer ser olika ut i kommunerna. Riksteatern har utökat sitt småplatsstöd men samtidigt har efterfrågan ökat. De arrangörer som finns är i regel föreningar för samlingslokaler, byalag eller riksteaterföreningar men även skolor och förskolor. Länets särskilda infrastruktur med en gles befolkning spridd över hela länet och med ett stort antal samlingslokaler och scener anpassade för mindre produktioner ger extraordinära förutsättningar för de professionella grupper som spelar i länet. Både Riksteatern Jämtland/Härjedalen och Estrad Norr turnélägger föreställningar i hela länet och dessa båda verksamheter kompletterar varandra via sina utbud Estrad Norr Jämtlands läns teater Jämtlands läns teater bildades som en försöksverksamhet 1997 för att 2003 bli en permanent verksamhet i länet. Hösten 2008 blev Jämtlands läns teater en del av Estrad Norr Jämtlands musik och teater. Teaterns uppdrag är att producera teater för alla åldrar samt att turnera till länets alla kommuner. Teatern ska även stödja amatörteatern i länet och på olika sätt sprida kunskap inom området. Jämtlands läns teater har en flexibel och effektiv verksamhet anpassad till länets förhållanden avseende storlek och befolkning, vilket gör att man tar sitt kulturpolitiska uppdrag på största allvar när det gäller en repertoar som passar länet och dess spelplatser. Jämtlands läns teater är känd för att sätta upp spännande och nyskriven dramatik och har under åren radat upp många framgångsrika produktioner som fått uppskattning långt utanför länets gränser. Under barn- och ungdomsbiennalen i Lund 2006 fick teatern ta emot utmärkelsen i kategorin Bästa föreställning. Teatern producerar ca 7 föreställningar/år och man spelar också sommarteater som turnerar i länet. Där har man bland annat använt sig av en mobil scen och teaterbåt som lagt till på olika spelplatser runt Storsjön. Inom ramen för Norrscen ingår Jämtlands läns teater i ett samarbete med de övriga länsteatrarna i norra Sverige, inklusive den samiska teatern Giron Sámi Theáter. Länsteatern har 4 fasta anställda och en ekonomisk omsättning på ca 8 miljoner kronor. Teater Barda uppstod som ett projekt mellan Estrad Norr, MICA och Östersunds kommun, och är sedan 2011 en permanent verksamhet inom Estrad Norr. Teater Barda är en scenkonstgrupp bestående av personer med en utvecklingsstörning eller en psykisk funktionsnedsättning. Gruppen vill skapa en kvalitativ scenkonst som på ett seriöst sätt utvecklar deltagarnas färdigheter som skådespelare men även som personer. Sedan starten har Teater Barda gjort tre större produktioner och en film samt turnerat i hela länet och även gjort gästspel i andra delar av Norrland. Mål Länsteaterns mål ansluter till skrivningarna i länets kulturpolicy om att den offentliga kulturverksamheten kontinuerligt ska bidra till länsinnevånarnas livskvalitet och till förnyelse av kulturutbudet. Målen är att genomföra två parallella, samtidigt pågående produktioner, samt sommarverksamhet, basera produktioner på nutida svensk dramatik för olika åldersgrupper, sträva efter att nå en publik jämt åldersfördelad mellan barn, ungdomar och vuxna där minst 50 % av utbudet ska riktas till barn- och unga, 19

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018. Beslutad av Regionsstyrelsen 2014-10-06

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018. Beslutad av Regionsstyrelsen 2014-10-06 Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018 Beslutad av Regionsstyrelsen 2014-10-06 1 inte så jävla nischat, inte så jävla vitt och medelklass Deltagare i Inflytandeprojektets Workshop Unga i Kulturplanerna

Läs mer

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017. Remissutgåva

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017. Remissutgåva Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017 Remissutgåva 1 inte så jävla nischat, inte så jävla vitt och medelklass Deltagare i Inflytandeprojektets Workshop Unga i Kulturplanerna 2 Förord Välkommen

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Bakgrund - problembeskrivning Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands läns kommuner. Strömsund är en vacker glesbygdskommun,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun Datum: 16-01-20 Till Kultur- och Fritidsnämnden Handläggare: Birgitta Westergren Lenken Direktnr: 0322 616 364 Beteckning: Uppdaterad Kulturplan för barn och unga 2016-01-20 Kulturplan för barn och unga

Läs mer

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun 2009-02-25 Sid 1 (6) Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun Ett kulturpedagogiskt program utvecklingsmöjligheter utifrån helhetsperspektiv. Tänka framåt men göra nu (SOU 2006:45) Fakta:

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Norrbottens läns landsting (NLL)

Läs mer

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden 2016-03-23, 25

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden 2016-03-23, 25 Skolkulturplan ett gott liv -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun Skolkulturplanen, ett gott liv bygger på: -Barnkonventionen -Förskolan och grundskolans styrdokument -Relevant, en

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Varför är vi här? Två år med en regional kulturplan som vi byggt tillsammans Gemensam temperaturmätning av kulturområdet Två viktiga processer 2014 era inspel

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015 Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015 Barn- och ungdomskulturplan Gullspångs kommun Gullspångs kommun har reviderat sin barn- och ungdomskulturplan och den nya planen sträcker sig

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Antagen av 2012 03 28 Biblioteksplan 2012-2015 Denna biblioteksplan avser folkbibliotekens verksamhet och gäller således inte skoloch gymnasiebibliotek eller

Läs mer

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiska mål för Ronneby kommun Övergripande mål * att verka för att Ronnebys invånare har goda möjligheter till

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Politiskt måldokument Kulturnämnden

Politiskt måldokument Kulturnämnden Politiskt måldokument Kulturnämnden Bakgrund Kulturnämnden tillsatte 2011 03 01 en arbetsgrupp för att arbeta fram nya mål för Kulturnämnden i Karlskrona. Gruppen bestod av Sophia Ahlin (m) (Sammankallande),

Läs mer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting

Läs mer

Värmlands kulturplan 2013 2015

Värmlands kulturplan 2013 2015 Sida 1(64) Datum 2012-10-25 Dnr RV2012-519 Värmlands kulturplan 2013 2015 Program för utveckling av kulturen i Värmland Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 Sveriges Författarförbu - Sveriges Dramatikerförbu - Svenska Journalistförbuet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbu - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges

Läs mer

Kulturarv som resurs för regional utveckling

Kulturarv som resurs för regional utveckling Kulturarv som resurs för regional utveckling -Riksantikvarieämbetets arbete med regional tillväxt -erfarenheter och exempel från strategiarbete i Jämtland Johan Loock Riksantikvarieämbetet (Länsstyrelsen

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 DISPOSITION STYRDOKUMENT KULTURENS INFRASTRUKTUR KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVECKLING KONST- OCH

Läs mer

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling.

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Vi samverkar regionalt, nationellt och internationellt. Våra 19 medlemsteatrar

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Verksamhetsplan för Kulturnämnden

Verksamhetsplan för Kulturnämnden Verksamhetsplan 1 (8) Datum 2014-09-01 KN Dnr. 2014/74 Verksamhetsplan för Kulturnämnden Inledning Kulturnämndens uppdrag är att driva kommunens stora kulturinstitutioner som Biblioteken, Kulturskolan,

Läs mer

Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938. Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013

Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938. Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013 Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938 Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013 Sty 2010:11 2(18) Inledning I regleringsbrevet 2010 har Kulturrådet fått i uppdrag att ta fram en långsiktig

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

för barn och elever i Nybro kommuns förskolor och skolor 2016-2018

för barn och elever i Nybro kommuns förskolor och skolor 2016-2018 för barn och elever i Nybro kommuns förskolor och skolor 2016-2018 2015-05-03 Inledning Nybro kommun har ca 19 700 invånare. Under 2012 antog kommunfullmäktigen vision om att Nybro kommun år 2030 har 25

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

Ny regional kulturplan

Ny regional kulturplan Ny regional kulturplan 2020-2023 Kulturområdets roller Konstpolitik Region Örebro län ska stärka den kulturella infrastrukturen och det professionella kulturlivet inom och mellan de olika konstarterna

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare Kulturplan 2011 2015 JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare 1 Innehållsförteckning Kulturplan... 3 Vision för kulturverksamheten... 3 Styrdokument Allmänt... 3 Mål för kulturverksamheten... 3 Kulturens arbetsområde...

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden Verksamhetsplan 1(13) VERKSAMHETSPLAN Kultur- och Fritidsnämnden Framtagen av: Annica Skog Datum: -11-25 Version: 1 Diarienummer: /ULN 067 Verksamhetsplan 2(13) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag... 3 Vision...

Läs mer

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Fritidsplan för Åstorps kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr.

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012 i Östergötland den 27 oktober 2012 Deltagare Emma Palmkvist, 24 år, Linköping Ellinor Sundberg, 19 år, Finspång Mimmi Rosell, 24 år, Mjölby Diana Jonsson, 21 år, Åtvidaberg Emma Petersson, 18 år, Åtvidaberg

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Regional tendensrapport 2015

Regional tendensrapport 2015 KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd Regional tendensrapport 2015 En genomgång av regionala kulturplaner för perioden Carl Liungman, regionalpolitisk sekreterare 2015-12-10 Regional

Läs mer

Plats och tid: Sammanträdesrum Skutan Strömsvik, 2015-06-10, 08:15:00. Nr Ärende Handläggare Föredragande och ca tid 1 Information.

Plats och tid: Sammanträdesrum Skutan Strömsvik, 2015-06-10, 08:15:00. Nr Ärende Handläggare Föredragande och ca tid 1 Information. KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 (2) Plats och tid: Sammanträdesrum Skutan Strömsvik, 2015-06-10, 08:15:00 Upprop Val av protokollsjusterare Nr Ärende Handläggare Föredragande och ca tid 1 Information Eva

Läs mer

Förslag till kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013

Förslag till kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013 MEDDELANDE nr 2/2012-2013 Datum 2013-05-02 Till Ålands lagting Förslag till kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013 INNEHÅLL Inledning... 2 1. Tillgänglighet och delaktighet... 2 Möten

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer