Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism

Transkript

1 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism Växjö kommun Lena Salomon Certifierad kommunal revisor Emma Ekstén Revisionsrapport

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte och revisionsfråga 3 Revisionskriterier 3 Kontrollmål 3 Avgränsning 4 Metod 4 Iakttagelser och bedömningar 5 Finns tydliga mål antagna för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism? 5 Hur är det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? 7 Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? 10 Vilka förebyggande insatser och aktiviteter genomförs i kommunen? 11 Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? 12 Finns det en tillfredsställande samverkan mellan interna och externa aktörer såsom socialtjänst, skola, polis mm? 13 Finns det en dokumenterad uppföljning och utvärdering av kommunstyrelsen/nämnder avseende uppsatta mål, insatser, aktiviteter samt samverkan mellan interna och externa aktörer? 14 Revisionell bedömning 16 Bedömningar mot kontrollmål 16 Rekommendationer 18 Bilagor 19 Bilaga 1 Flödesschema 19 Bilaga 2 Center mot våldsbejakande extremism, innehåll i handlingsplan 20 Bilaga 3 Tisdagsgruppens organisation 21 1

3 Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Växjö kommun har PwC genomfört en granskning av huruvida kommunstyrelsen, utbildningsnämnden samt nämnden för arbete och välfärd bedriver ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Efter genomförd revision och genomgång av samtliga kontrollmål görs bedömningen att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden samt nämnden för arbete och välfärd inte helt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Kontrollmål 1 - Finns det tydliga mål antagna för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism? Kontrollmålet bedöms som delvis uppfyllt Kontrollmål 2 - Hur är det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Kontrollmålet bedöms som uppfyllt Kontrollmål 3 - Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Kontrollmålet bedöms som delvis uppfyllt Kontrollmål 4 - Vilka förebyggande insatser och aktiviteter genomförs i kommunen? Kontrollmålet bedöms som delvis uppfyllt Kontrollmål 5 - Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Kontrollmålet bedöms som delvis uppfyllt Kontrollmål 6 - Finns det en tillfredsställande samverkan mellan interna och externa aktörer såsom socialtjänst, skola, polis mm? Kontrollmålet bedöms som uppfyllt Kontrollmål 7- Finns det en dokumenterad uppföljning och utvärdering av kommunstyrelsen/nämnder avseende uppsatta mål, insatser, aktiviteter samt samverkan mellan interna och externa aktörer? Kontrollmålet bedöms som ej uppfyllt Rekommendationer Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningens iakttagelser och bedömningar lämnar vi följande rekommendationer: Vi rekommenderar kommunstyrelsen och berörda nämnder att tillse att det finns konkretiserade mål rörande det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi rekommenderar att ansvarsfördelningen i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism dokumenteras, både från kommunstyrelsens sida men även från nämndernas sida. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen i samverkan med nämnderna tar fram en rutin för att identifiera våldsbejakande extremism. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen och nämnderna årligen, förslagsvis i samband med årsredovisning, sammanställer en lista över genomförda aktiviteter och insatser kopplade till att förebygga våldsbejakande extremism Vi rekommenderar kommunstyrelsen att följa upp och revidera handlingsplanen Vi rekommenderar att det genomförs kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar avseende de samerkansformer som finns. 2

4 Inledning Bakgrund Förekomsten av våldsbejakande extremism i landets kommuner har ökat. Frågor har ställts vad den enskilda kommunen kan göra för att förhindra att framförallt unga radikaliseras och går med i grupper som ägnar sig åt våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism är ett samlingsnamn för icke demokratiska uttryck där våld och hot används eller förespråkas som ett medel att nå politiska mål vilka utgör ett hot mot demokratin. I Sverige och i andra länder har man länge fokuserat på tre olika typer av grupper; vitmaktrörelsen (svenska motståndsrörelsen), vänsterautonoma miljöer (Afa, folkfronten) och islamistiska extremistiska grupper. Nationellt har det uppmärksammats att kommunerna inte har någon beredskap eller handlingsplan för att hantera dessa frågor. I frågan om våldsbejakande miljöer och extremism har Sveriges kommuner och Landsting (SKL) utrett vilken lagstiftning som kommunerna har att utgå från i sitt arbete. Revisorerna har efter en riskbedömning beslutat genomföra en granskning av kommunens arbete gentemot våldsbejakande extremism. Syfte och revisionsfråga Bedriver kommunstyrelsen och berörda nämnder ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism? Revisionskriterier Kommunallagen (2017:725) Skollagen (2010:800) Socialtjänstlagen (2001:453) Förekommande och relevanta styrdokument i kommunen Kontrollmål Finns det tydliga mål antagna för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism? Hur är det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Vilka förebyggande insatser och aktiviteter genomförs i kommunen? Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Finns det en tillfredsställande samverkan mellan interna och externa aktörer såsom socialtjänst, skola, polis mm? Finns det en dokumenterad uppföljning och utvärdering av kommunstyrelsen/nämnder avseende uppsatta mål, insatser, aktiviteter samt samverkan mellan interna och externa aktörer? 3

5 Avgränsning Granskningen har avgränsats till det strategiska förebyggande arbetet och systemet som finns för att säkerställa en väl fungerande samordning mellan berörda nämnder och andra aktörer. Vi har inte fokuserat på insatser på individnivå. Granskning avser kommunstyrelsen, utbildningsnämnden samt nämnden för arbete och välfärd. Metod Granskningen genomförs främst genom intervjuer med: - Kommunens säkerhetschef - Enhetschef på förvaltningen arbete och välfärd samt samordnare mot våldsbejakande extremism - Förvaltningschef för förvaltningen arbete och välfärd - Tillförordnad förvaltningschef på utbildningsförvaltningen - Avdelningschef för utveckling och kommunikation på utbildningsförvaltningen - Verksamhetsutvecklare gällande trygghet och säkerhet utbildningsförvaltningen - Förvaltningschef på omsorgsförvaltningen - Ordförande för omsorgsnämnden Granskningen har även genomförts genom dokumentstudier där vi bland annat tagit del av handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism, utbildningsmaterial, minnesanteckningar från BRÅ och tisdagsgruppen samt protokoll. Rapporten har faktagranskats av de intervjuade. 4

6 Iakttagelser och bedömningar Finns tydliga mål antagna för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism? Iakttagelser Kommunstyrelsen Arbetet gentemot våldsbejakande extremism i Växjö kommun ingår inte som ett särskilt område i kommunens budget 2019 med verksamhetsplan för 2020 och Det finns dock skrivelser i budgetdokumentet som tangerar området om våldsbejakande extremism. Bland annat lyfts att Växjöborna ska känna sig och vara trygga i hemmet, på sin arbetsplats, i det offentliga rummet och på alla mötesplatser. Inom ramen för detta framhålls det i budgetdokumentet att samverkan med polisen och andra myndigheter är viktigt för att säkerställa trygghet i hela Växjö kommun där särskilt utsatta områden prioriteras. Fältarbetet ska enligt dokumentet ytterligare förstärkas med kompetenser från flera av kommunens ansvarsområden såsom skola och missbruksvård. Vidare ska olika former av trygghetsvandringar fortsätta att komplettera fältarbetet och förstärka närvaron på kvällar, nätter, helger och lov så att alla kan känna sig trygga oavsett tid eller plats. Bostadsbolagen har enligt budgetdokumentet ett tydligt ansvar för trygghetsfrämjande insatser. Ett av riktningsmålen i budgetdokumentet är Ökad trygghet i hela kommunen där ett tillhörande uppdragen är att utöka trygghetsvandringar i egen regi och med boende och föreningar i särskilt utsatta områden samt att söka samarbete med andra fastighetsägare. Dokumentet Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism 1 (antaget i kommunstyrelsen, och hädanefter benämnd handlingsplan) beskriver arbetet gällande våldsbejakande extremism både inom Växjö kommun och det arbete som bedrivs i samverkan med andra aktörer. Handlingsplanen är, när det gäller åtgärder, tidsbegränsad till perioden till och med 2017 och har sedan dess inte reviderats. Handlingsplanen framhåller ett antal huvudmål för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Huvudmålen är: att Växjö kommun ska arbeta för att alla medborgare ges möjligheter till insyn och inflytande i den demokratiska processen inom kommunen, både avseende de politiska processerna och avseende tjänstepersonstyrt arbete, i syfte att värna demokratin att Växjö kommun aktivt ska arbeta för att motverka att våldsbejakande extremistiska miljöer får fotfäste i kommunen att Växjö kommun ska arbeta för att motverka att individer hamnar i riskzon för att radikaliseras till att bli våldsbejakande extremister 1 För en detaljerad beskrivning av handlingsplanen och arbetet med denna, se kontrollmålet om agerandeplan. 5

7 att Växjö kommun ska arbeta med de som identifierats vara i riskzon att bli, eller redan har blivit, radikaliserade till våldsbejakande extremism. Kommunens mål och syfte i handlingsplanen är sammanfattningsvis följande: Tabell 1: Sammanfattning Kommunens mål och syfte i lokala handlingsplanen för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Källa: Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Utbildningsnämnden Av utbildningsnämndens internbudget för år 2019 framgår inte några konkreta mål kopplade till det förbyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Det framgår av internbudgeten för år 2019 att det föreligger ett särskilt fokus ligger på samverkan med socialtjänsten, hälso- och sjukvården och andra relevanta aktörer. Det framgår även att tillgängligheten till barn- och elevhälsan behöver fortsätta att öka för att öka måluppfyllelsen och välbefinnandet hos barn och elever. Flera av de nyanlända eleverna har en begränsad skolbakgrund. Det är därför enligt internbudgeten angeläget att utveckla former för effektiv inkludering så att utveckling och lärande främjas. Inga av uppdragen eller målen i internbudgeten är specifikt kopplade till det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Det finns dock tre uppdrag där det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism skulle kunna ingå. Ett av uppdragen från kommunfullmäktige i internbudgeten är att förstärka arbetet med skolans demokratiuppdrag. Ett annat uppdrag är att implementera förstärkt samverkan om tidiga insatser med inspiration från Skottlandsmodellen 2 tillsammans med Region Kronoberg och andra relevanta aktörer. Ytterligare ett uppdrag är att ta initiativ till tre sociala utfallskontrakt. 3 2 Skottlandsmodellen bygger på ett strukturerat samarbete mellan elever, vårdnadshavare och personer inom skola, socialtjänst, polis, sjukvård och ideella organisationer. Modellen syftar till att tidigt kunna erbjuda stöd till elever som behöver det. 3 Kontrakt mellan en huvudman (oftast myndighet, kommun eller region) och en extern finansiär. Kontraktet är en överenskommelse om att finansiären bekostar en riktad insats för en utvald målgrupp i syfte att uppnå ett på förhand bestämt och mätbart resultat. 6

8 Nämnden för arbete och välfärd Av internbudgeten år 2019 för nämnden för arbete och välfärd framgår inte några konkreta mål kopplade till det förbyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. I internbudgeten finns det fem uppdrag inom området Snabbare etablering för nyanländ. Inget av uppdragen är specifikt riktade mot det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Under avsnittet för den strategiska inriktningen Stödja individer och främja ett tryggt och självständigt liv framhålls bland annat att tidiga insatser är viktiga i Växjö kommun. Även här nämns den så kallade Skottlandsmodellen och sociala utfallskontrakt med samma uppdrag från fullmäktige som tilldelats till utbildningsnämnden. Det nämns även att Växjö kommun ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet, och även bidra till kunskapsfältet för andra kommuner för att utveckla arbetet mot utsatthet. Av intervjuer framgår att de mål som finns inom området kring att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism återfinnes i handlingsplanen. I övrigt framhålls att det inte finns några konkreta mål inom området. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Bedömningen görs mot bakgrund av att varken kommunstyrelsen eller nämnderna har antagit tydliga mål antagna för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi konstaterar dock av vår granskning att det finns mål i kommunens övergripande budgetdokument som går att anknyta till det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi anser att målet Ökad trygghet i hela kommunen är en del i arbetet, då trygghetsfrämjande åtgärder enligt vår mening kan vara en del i att förebygga våldsbejakande extremism. Vidare noterar vi att handlingsplanen innehåller konkreta mål men att åtgärderna var tidsbegränsade till år Vidare konstaterar vi att utbildningsnämnden samt nämnden för arbete och välfärd i sina respektive internbudgetar för år 2019 i likhet med kommunstyrelsen inte har några konkreta mål rörande det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, men att det finns uppdrag där detta arbete skulle kunna inrymmas. Hur är det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Iakttagelser Kommunövergripande Det övergripande arbetet mot våldsbejakande extremism är en fråga som är organiserad centralt på kommunen. Säkerhetsavdelningen (som är en avdelning under kommunledningsförvaltningen) på kommunen är ansvarig för att verka för en trygg och säker miljö i kommunen och arbetar med att stötta de olika förvaltningarna. Säkerhetsavdelningen arbetar med trygghet, säkerhet och beredskap inom fyra olika områden; internt skydd, krisberedskap, trygghet och informationssäkerhet. Våldsbejakande extremism ligger som en del under området för trygghet enligt en 4 En mer utvecklad bedömning om detta finns i avsnittet för kontrollmål om agerandeplan. 7

9 presentation vi fått ta del av i granskningen. Kommunens säkerhetschef är övergripande ansvarig för hela avdelningens ansvarsområde, men är också särskilt ansvarig för trygghetsområdet. Därmed är också säkerhetschefen ytterst ansvarig för att hantera frågor som rör våldsbejakande extremism ur ett strategiskt perspektiv. Utöver säkerhetschefen finns det även en centralt placerad samordnare mot våldsbejakande extremism med en tjänsteomfattning på ca 20 % som mer har ett operativt fokus på frågorna. Samordnaren har sin resterande tjänsteomfattning som enhetschef för fältsekreterare och fältassistenter på förvaltningen för arbete och välfärd. I rollen som samordnare ingår att omvärldsbevaka, men också att hålla sig uppdaterad kring och hålla kontakten med Center mot våldsbejakande extremism (CVE). omvärldsbevakare, samt att själv få relevant utbildning i frågorna. Samordnaren har tillsammans med andra representanter gått en utbildning av nationella samordnaren. Efter utbildningen genomfördes en examinationsuppgift, som vi i granskningen tagit del av, i vilken arbetet mot våldsbejakande extremism i Växjö kommun förklaras och beskrivs. En annan viktig del i samordnarens uppdrag är att hålla i utbildningar kring våldsbejakande extremism. Tillsammans med polisen har samordnaren tagit fram ett utbildningsmaterial. Till en början fick samtliga chefer i kommunen genomgå en utbildning som handlade om våldsbejakande extremism. Under utbildningen medverkade ca 350 av kommunens 400 chefer. När någon anställs som ny chef i Växjö kommun sker en utbildning vid namn Ny som chef. Under denna utbildning finns också ett särskilt pass om våldsbejakande extremism. I utbildningsmaterialet som vi fått ta del av ingår övergripande frågor om vad våldsbejakande extremism är, hur det motverkas och hur det upptäcks i form av symboler och trender. Utöver dessa riktade utbildningar har även samordnaren varit ute på enskilda arbetsplatsträffar och skolor när intresse och behov har funnits. Ansvaret för att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism åligger främst de respektive förvaltningarna då det är de respektive förvaltningarna som möter invånarna. Varje förvaltning har ett utsett säkerhetsombud som är ansvarig för kontakten gentemot säkerhetsavdelningen. För den enskilde anställde och förtroendevalde (på samtliga förvaltningar och i samtliga nämnder) finns ett flödesschema på hur denne ska agera vid en uppkommen händelse (se bilaga 1). Av flödesschemat framgår också vilken instans som kontaktas vid olika typer av händelser. Det finns inte några dokumenterade rollbeskrivningar över ansvarsfördelningen när det kommer till det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Av handlingsplanen framgår att det projekt som tillsattes fick i uppdrag att utforma arbetet och ta fram relevanta åtgärder i enlighet med kommunens huvudmål. Arbetet skulle ledas genom en styrgrupp och utföras i en arbetsgrupp. Projektet skulle starta senast början av år 2017 och pågå hela år En del i detta projekt innefattade att identifiera och säkerställa varje förvaltning och bolags ansvar i frågan. Vi kan dock i granskningen inte se att någon sådan identifiering har gjorts. 8

10 Utbildningsförvaltningen Centralt på utbildningsförvaltningen finns en avdelning för utveckling och kommunikation och på denna avdelning finns en verksamhetsutvecklare gällande trygghet och säkerhet. Verksamhetsutvecklaren är ansvarig för kontakten gentemot säkerhetsavdelningen samt att medverka på de olika samverkansgrupper 5 som finns. Funktionen har funnits på förvaltningen under ca två års tid. Tillsammans med förvaltningen för arbete och välfärd ingår personal från skolverksamheterna i de mobila teamen som finns i kommunen. Det finns sex mobila team och från skolverksamheterna ingår elevstödjare, kuratorer och fritidsledare. De mobila teamen har som uppgift att förebygga och främja social oro där även våldsbejakande extremism ingår. Det mobila teamet träffas varje vecka och tillsammans med samordnaren (som också är enhetschef för fältsekreterare och fältassistenter) ca en gång i månaden och stämmer av lägesbilden på de olika skolorna. För de skolor som inte har mobila team är det rektorn som är ansvarig för kommunikationen. Förvaltningen har återkommande chefsmöten för sina skolledare där olika teman brukar diskuteras. Vid mötet i februari månad år 2019 diskuterades förebyggande och främjande arbete där verksamhetsutvecklare tillsammans med samordnare mot våldsbejakande extremism och kommunpolis bland annat tog upp frågor rörande våldsbejakande extremism. Förvaltningen för arbete och välfärd Inom förvaltningen för arbete och välfärd är det främst fältsekreterare och fältassistenterna som arbetar med det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, där också samordnaren är enhetschef. Som tidigare nämnts sker arbetet främst inom det mobila teamet. Från förvaltningen för arbete och välfärds sida ingår fältsekreterare och behandlingspersonal från barn- och familjeenheten. Inom ramen för det mobila teamet kan ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism ske genom att fånga upp tidiga signaler i skolorna. Genom att synas ute på skolorna bidrar också teamet enligt intervjusvar till en ökad trygghet för eleverna. Gällande det förebyggande arbetet gentemot vuxna sker detta genom fältsekreterare och assistenter som bland annat gör besök på moskéer. Det framhålls under intervjuer att det är svårt att fånga upp vuxna i det förebyggande arbetet då dessa oftast redan har en tydlig uppfattning om sin religiösa eller politiska åsikt. Om de vuxna har våldsbejakande tendenser är dessa ofta svåra att bryta. Fältsekreterarna och assistenterna försöker visa sig där olika grupperingar finns för att på så vis kunna fånga upp tendenser och bygga relationer med de olika grupperna. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Bedömningen görs mot bakgrund av att det trots avsaknad av dokumenterade ansvarsbeskrivningar, finns en tydliggjord organisation för arbetet med det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi ser det som positivt att 5 För mer information, se kontrollmålet om samverkan 9

11 säkerhetsavdelningen inom kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret samt att samordnaren mot våldsbejakade extremism också har sin tjänst centralt på kommunen. På så vis skapas en helhetssyn i frågorna och kommunstyrelsen får det övergripande ansvaret. Vidare anser vi att utbildning är en viktig del i det förebyggande arbetet för att medvetandegöra frågorna hos de anställda, något som också lyfts i statens offentliga utredning Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Hinder och möjligheter, (SOU 2017:110). Enligt vår mening skapar kommunstyrelsen genom säkerhetsavdelningen bra förutsättningar för kommunens chefer att arbeta förebyggande genom de utbildningar som sker. Både utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd har enligt vår mening byggt upp organisationer och funktioner som arbetar med frågorna, även om dessa inte heller har någon dokumenterad ansvarsfördelning. Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Iakttagelser Utifrån den dokumentation som vi i granskningen tagit del av påbörjades ett arbete under år 2017 för att identifiera en lägesbild över våldsbejakande extremism i kommunen. Inom ramen för detta genomfördes också den tidigare nämnda utbildningen för samtliga chefer i kommunen. Genom utbildningen skapades en samlad lägesbild. Arbetet resulterade också i det flödesschema som återfinnes i bilaga 1. Utöver det material som presenterats i samband med utbildningarna och flödesschemat finns inte några skriftliga rutiner för att identifiera våldsbejakande extremism, varken på kommunövergripande nivå eller på berörda förvaltningar. De intervjuade hänvisar till att den enda upprättade rutin som finns är handlingsplanen. I handlingsplanen beskrivs bland annat tre våldsbejakande miljöer där det går att utläsa information om vad som skulle kunna indikera ett våldsbejakande beteende inom de olika grupperingarna. Av handlingsplanen framgår även att eftersom det saknas tydliga indikatorer för att identifiera vem som befinner sig i riskzon för våldsbejakande extremism så är det samma risk- och skyddsfaktorer som för annat socialt arbete som kommunen ska prioritera sitt arbete utifrån. I Växjö kommun bedrivs arbete med sociala insatsgrupper, vilket är ett arbetssätt för att stödja unga att lämna en kriminell livsstil. Det finns inget hinder i att den kriminalitet som motiverar insatser genom sociala insatsgrupper är ideologiskt motiverad. Enligt handlingsplanen är det brottsligheten och inte ideologin som ska vara i fokus då det enligt handlingsplanen är viktigt att kommunen tydligt tagit ställning till hur kommunen ska arbeta med de som identifierats vara i riskzon att bli, eller redan har blivit, radikaliserade till våldsbejakande extremism och när det ska tas beslut om särskilda insatser. I det utbildningsmaterial som vi fått ta del av finns information om symboler och propaganda som kan hjälpa till att identifiera ett våldsbejakande beteende. 10

12 Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Bedömningen görs mot bakgrund av att det inte finns några dokumenterade rutiner för att identifiera våldsbejakande extremism på någon nivå i kommunen. Vi anser att den information som finns i handlingsplanen i kombination med den information som finns i utbildningsmaterialet skulle kunna sammanställas till en rutin för att identifiera våldsbejakande extremism. CVE har i dokumentet Handledning och rekommendationer för att ta fram lokal lägesbild och handlingsplan tagit fram en lista på riskindikatorer för att identifiera våldsbejakade extremism. Enligt vår mening hade det varit värdefullt om kommunstyrelsen och berörda nämnder hade samverkat för att genomföra en riskinventering för Växjö kommun med utgångspunkt i den lista som tagits fram av CVE. Genom att genomföra en riskinventering och skapa rutin för identifierande av våldsbejakande extremism blir det också enklare för samtliga anställda i kommunen att använda sig av det flödesschema som finns då det blir tydligare vad som kan tyda på ett våldsbejakande beteende. Vilka förebyggande insatser och aktiviteter genomförs i kommunen? Iakttagelser En del av insatserna och aktiviteterna i det förebyggande arbetet innefattar den tidigare nämnda utbildningen till samtliga chefer och nyanställda chefer i kommunen. I övrigt sker förebyggande insatser genom fältgruppens och det mobila teamets dagliga arbete. Intervjuade framför vidare att det förebyggande arbetet kopplat till våldsbejakande extremism är sammankopplat med grunduppdraget i skollagen avseende värderingar och demokratiska principer. Det förebyggande arbetet i frågan sker därför i huvudsak inom ramen för verksamhetens ordinarie verksamhet, processer och rutiner för värdegrundsarbete, likabehandling, genom undervisning och genom elevhälsan. Enligt intervjusvar har det inte skett några specifika riktade insatser just för att förebygga våldsbejakande extremism. Inom ramen för skolans arbete diskuteras frågorna i samband med att demokratifrågor tas upp. Det har inte skett några särskilda insatser kring just våldsbejakande extremism gentemot skolelever. Det framhålls under intervjuer att det finns en skola med ett antal elever som sympatiserar med högerextrema rörelser. På denna skola har kommunpolisen haft en föreläsning med en hel årskurs. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Bedömningen görs mot bakgrund av att en stor del av det förebyggande arbetet sker inom ramen för ordinarie verksamhet där utgångspunkten inte utgörs specifikt av risken för individers deltagande och engagemang inom ramen för våldsbejakande extremism. Det finns inte några specifika insatser kopplade till våldsbejakande extremism förutom de utbildningsinsatser som genomförts. Vi konstaterar att det inte 11

13 finns någon sammanställning över vilka insatser och aktiviteter som gjorts inom området. Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Iakttagelser Regeringens nationella samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har i sitt arbete sett att det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism blir mer framgångsrikt när den lokala samverkan utgår ifrån någon form av strategiskt dokument. En handlingsplan kan vara ett stöd för att konkretisera det förebyggande arbetet. För arbetet med att upprätta en sådan handlingsplan har nationella samordnaren presenterat 12 rekommendationer, dessa har beaktats i upprättandet av handlingsplanen. 6 Enligt ett regeringsuppdrag har den nationella samordnaren avslutat sin verksamhet från och med Center mot våldsbejakande extremism (CVE) inrättades permanent i januari 2018 och är placerat inom Brottsförebyggande rådet. CVE ska utifrån kriminalpolitiska utgångspunkter, stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Enligt intervjusvar är inte CVE drivande kring handlingsplan som samordnaren var, utan fokuserar mer på att det är viktigt med en bra lägesbild och därefter en orsaksanalys. Handlingsplanen tas fram för att arbeta mot det som framkommit i orsaksanalysen. Kommunstyrelsen fattade beslut om att uppdra åt kommunchefen att bereda en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, som sedan antogs i kommunstyrelsen, Som tidigare nämnts är handlingsplanen, när det gäller åtgärder, är tidsbegränsad till perioden Exakt vilka åtgärder som avses framgår inte av handlingsplanen. Det framgår dock följande: Av intervjuer framgår att trots att åtgärderna var tidsbegränsade att gälla under år 2017 har det inte genomförts någon uppföljning av dessa och inte heller av projektets arbete och resultat. 6 Nationella samordnaren: Tolv rekommendationer vid upprättande av en lokal handlingsplan mot våldbejakande extremism. (2015) 12

14 Förutom de tidigare nämnda målen och det som finns ovan beskrivet innehåller handlingsplanen också en bakgrundbeskrivning gällande det övergripande syftet med handlingsplanen samt information om våldsbejakande extremism och dess orsaker. Handlingsplanen innehåller också en lägesbild över den lokala lägesbilden i Växjö kommun. Det finns även ett avsnitt som behandlar det förbyggande arbetet för att minska grogrund för våldsbejakande extremism och slutligen finns det ett avsnitt om arbetet på individnivå. I intervjuer framkommer att en översyn sker av lägesbilden vid granskningstillfället som kommer att vara klar under hösten år Det finns dock ännu inte någon plan på att revidera handlingsplanen. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Bedömningen görs mot bakgrund av att det finns en handlingsplan, men att denna varken har reviderats eller varit föremål för uppföljning. Vi ser det även som en brist att åtgärderna var tidsbegränsade till år 2017 men att det inte gjorts någon uppföljning över vilka åtgärder som genomförts eller vad resultatet av dessa blev. I CVE:s handledning finns ett exempel på hur en handlingsplan kan se ut och CVE framhåller också att exemplet bör tolkas som ett minimikrav. Exemplet från CVE innehåller konkreta aktiviteter och åtgärder med tilldelad ansvarig, samarbetspartner, tidsplan och uppföljning (se bilaga 2). Detta saknas enligt vår mening i den handlingsplan som finns i Växjö kommun. Den handlingsplan som finns i Växjö kommun innehåller inte några konkreta aktiviteter eller åtgärder utan innehåller främst beskrivande text om arbetet. Enligt vår bedömning bör handlingsplanen i kommunen utgå från CVE:s exempel, men kan även innehålla beskrivande texter. Finns det en tillfredsställande samverkan mellan interna och externa aktörer såsom socialtjänst, skola, polis mm? Iakttagelser I Växjö kommun finns två brottsförebyggande råd (BRÅ) varav ett är strategiskt och ett är operativt. Den operativa gruppen kallas även Tisdagsgruppen. Den strategiska gruppen arbetar för att förebygga brott genom att få olika parter inom samhället att samarbeta. Rådets ordförande är kommunstyrelsens ordförande. I rådet ingår även kommunstyrelsens presidium, flera av kommunens förvaltnings- och bolagschefer, kommunpolis, lokalpolisområdeschef samt kommunens säkerhetschef. Denna grupp träffas ca sex gånger per år och diskuterar strategiska frågor samt får information och statistik. Tisdagsgruppen redovisar också förslag till den strategiska gruppen. Tisdagsgruppen (se bilaga 3 för organisation och medverkande) träffas en gång i veckan där den aktuella lägesbilden gås igenom av kommunpolisen. Tisdagsgruppens uppdrag är att stärka det operativa brottsförebyggande nätverket och samverkan mellan polisen, kommunen och företag, att verka som ett rådgivande organ i operativa brottsförebyggande frågor samt att skapa en objektiv gemensam lägesbild i Växjö kommun som kan bidra som underlag till konkreta brottsförebyggande åtgärder. 13

15 På dagordningen för tisdagsgruppen finns bland annat lägesbilden i Araby, statistik över brott och händelser, antalet anmälda brott, våldsbrott, tillgreppsbrott, skadegörelse och narkotikabrott. Efter mötet skickar kommunpolisen ut ett mail till de i kommunen som är berörda av frågorna där denne sammanfattar mötet. Av mailet framgår också vilka som närvarade på mötet. Av intervjuer framkommer att våldsbejakande extremism kan lyftas i båda ovan nämnda grupper, även om det inte görs vid varje tillfälle. Samtliga av de intervjuade menar att dessa grupper bidrar till en bra samverkan, både internt inom hela kommunkoncernen men också med polisen. Utöver dessa grupper sker också en intern samverkan i kommunen genom att skola och socialtjänst medverkar i mobila teamet och därmed också har avstämningar sinsemellan. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Bedömningen görs mot bakgrund av att det finns en upparbetad samverkan både mellan kommunen, de kommunala bolagen och polisen i trygghets- och säkerhetsfrågor där våldsbejakande extremism är en del i arbetet. Vi konstaterar att tisdagsgruppens mötesforum bidrar till att det finns en transparent dialog i kommunen rörande frågorna. Vi ser det som positivt att hela kommunkoncernen är delaktiga i detta arbete. Finns det en dokumenterad uppföljning och utvärdering av kommunstyrelsen/nämnder avseende uppsatta mål, insatser, aktiviteter samt samverkan mellan interna och externa aktörer? Iakttagelser Som tidigare nämnts har inte handlingsplanen varit föremål för uppföljning eller revidering och inte heller aktiviteterna/insatserna i denna. Efter genomgång av samtliga protokoll från kommunstyrelsen under år 2018 fram till maj år 2019 kan vi inte se att det sker någon uppföljning av målen i handlingsplanen. De kommunövergripande målen följs sedvanligt upp i samband med delårsbokslut och årsrapport. Vi kan inte heller i protokollen se att det genomförs någon uppföljning av de insatser som gjorts i arbetet mot våldsbejakande extremism. Gällande utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd kan vi inte heller i deras protokoll spåra att det sker någon specifik uppföljning gällande våldsbejakande extremism med tillhörande mål och aktiviteter. Inte heller där kan vi se att handlingsplan eller insatser följs upp. Även för nämnderna sker måluppföljning inom ramen för delårsbokslut och årsrapporter. Samverkan med polisen följs upp i samband med att ett nytt samarbetsavtal med polisen upprättas. 14

16 Vi har i övrigt inte tagit del av några dokumenterade uppföljningar eller utvärderingar avseende uppsatta mål, insatser, aktiviteter eller samverkan mellan interna och externa aktörer, varken för kommunstyrelsen eller nämnderna. Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet ej är uppfyllt. Bedömningen görs mot bakgrund av att det inte sker någon dokumenterad uppföljning och utvärdering av kommunstyrelsen/nämnder avseende insatser, aktiviteter samt samverkan mellan interna och externa aktörer. Det är enbart målen och uppdragen som följs upp i samband med delårs- och årsrapport. Vi ser det som en brist att målen och aktiviteterna i handlingsplanen inte varit föremål för någon dokumenterad uppföljning. CVE framhåller i sin handledning att det är av vikt att ha en god uppföljning av det samverkansarbete som bedrivs för att finkalibrera insatserna. Det framgår av handledningen även att det med jämna mellanrum bör genomföras någon form av fördjupad uppföljning för att på så sätt öka effektiviteten i det förebyggande arbetet. En kontinuerlig återkoppling till kommunstyrelsen bör ske och det rekommenderas av CVE att en skriftlig sammanställning om genomförda insatser på området lämnas till kommunstyrelsen, förslagsvis årligen. 15

17 Revisionell bedömning Efter genomförd revision och genomgång av samtliga kontrollmål görs bedömningen att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden samt nämnden för arbete och välfärd inte helt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Bedömningen görs mot bakgrund av utfallet av nedan kontrollmål: Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Finns det tydliga mål antagna för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism? Kommentar Delvis uppfyllt Varken kommunstyrelsen eller nämnderna har antagit tydliga mål antagna för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi konstaterar dock av vår granskning att det finns mål i kommunens övergripande budgetdokument som går att anknyta till det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi anser att målet Ökad trygghet i hela kommunen är en del i arbetet, då trygghetsfrämjande åtgärder enligt vår mening kan vara en del i att förebygga våldsbejakande extremism. Vidare noterar vi att handlingsplanen innehåller konkreta mål men att åtgärderna var tidsbegränsade till år Hur är det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Uppfyllt Trots avsaknad av dokumenterade ansvarsbeskrivningar, finns en tydliggjord organisation för arbetet med det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vidare anser vi att utbildning är en viktig del i det förebyggande arbetet för att medvetandegöra frågorna hos de anställda, något som också lyfts i statens offentliga utredning SOU 2017:110. Både utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd har enligt vår mening byggt upp organisationer och funktioner som arbetar med frågorna, även om dessa inte heller har någon dokumenterad ansvarsfördelning 16

18 Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Vilka förebyggande insatser och aktiviteter genomförs i kommunen? Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Delvis uppfyllt Det finns inte några dokumenterade rutiner för att identifiera våldsbejakande extremism på någon nivå i kommunen. Vi anser att den information som finns i handlingsplanen i kombination med den information som finns i utbildningsmaterialet skulle kunna sammanställas till en rutin för att identifiera våldsbejakande extremism. Delvis uppfyllt En stor del av det förebyggande arbetet sker inom ramen för ordinarie verksamhet där utgångspunkten inte utgörs specifikt av risken för individers deltagande och engagemang inom ramen för våldsbejakande extremism. Det finns inte några specifika insatser kopplade till våldsbejakande extremism förutom de utbildningsinsatser som genomförts. Vi konstaterar att det inte finns någon sammanställning över vilka insatser och aktiviteter som gjorts inom området. Delvis uppfyllt Det finns en handlingsplan, men denna har varken reviderats eller varit föremål för uppföljning. Vi ser det även som en brist att åtgärderna var tidsbegränsade till år 2017 men att det inte gjorts någon uppföljning över vilka åtgärder som genomförts eller vad resultatet av dessa blev. Finns det en tillfredsställande samverkan mellan interna och externa aktörer såsom socialtjänst, skola, polis mm? Uppfyllt Det finns en upparbetad samverkan både mellan kommunen, de kommunala bolagen och polisen i trygghets- och säkerhetsfrågor där våldsbejakande extremism är en del i arbetet. Vi konstaterar att tisdagsgruppens mötesforum bidrar till att det finns en transparent dialog i kommunen rörande frågorna. Vi ser det som positivt att hela kommunkoncernen är delaktiga i detta arbete. 17

19 Finns det en det en dokumenterad uppföljning och utvärdering av kommunstyrelsen/nämnder avseende uppsatta mål, insatser, aktiviteter samt samverkan mellan interna och externa aktörer? Ej uppfyllt Det sker inte någon dokumenterad uppföljning och utvärdering av kommunstyrelsen/nämnder avseende insatser, aktiviteter samt samverkan mellan interna och externa aktörer. Det är enbart målen och uppdragen som följs upp i samband med delårs- och årsrapport. Vi ser det som en brist att målen och aktiviteterna i handlingsplanen inte varit föremål för någon dokumenterad uppföljning. Rekommendationer Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningens iakttagelser och bedömningar lämnar vi följande rekommendationer: Vi rekommenderar kommunstyrelsen och berörda nämnder att tillse att det finns konkretiserade mål rörande det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi rekommenderar att ansvarsfördelningen i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism dokumenteras, både från kommunstyrelsens sida men även från nämndernas sida. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen i samverkan med nämnderna tar fram en rutin för att identifiera våldsbejakande extremism. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen och nämnderna årligen, förslagsvis i samband med årsredovisning, sammanställer en lista över genomförda aktiviteter och insatser kopplade till att förebygga våldsbejakande extremism Vi rekommenderar kommunstyrelsen att följa upp och revidera handlingsplanen Vi rekommenderar att det genomförs kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar avseende de samverkansformer som finns. 18

20 Bilagor Bilaga 1 Flödesschema 19

21 Bilaga 2 Center mot våldsbejakande extremism, innehåll i handlingsplan Källa: CVE, Handledning och rekommendationer för att ta fram lokal lägesbild och handlingsplan 20

22 Bilaga 3 Tisdagsgruppens organisation 21

23 Lena Salomon Uppdragsledare och projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr ) (PwC) på uppdrag av Växjö kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den som beslutades av revisionen den PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 22