Innehåll. Förord 7. bengt göransson Inledning 13. karin johannisson Kultur och hälsa 17. Två besvärliga begrepp

Transkript

1 Innehåll Förord 7 bengt göransson Inledning 13 karin johannisson Kultur och hälsa 17 Två besvärliga begrepp peter währborg Snigelbiologi och raketkultur 39 christina doctare Nämndes ordet kultur handlade det om bakterier, aldrig om människor och värdegrund 61 even ruud Hvorfor musikk som terapi? 75 gunilla von bahr Ett liv med musiken 103 Ett hem står ej att finna på någon geografisk plats, det finns endast i dig själv och i ditt hjärta 5

2 töres theorell Kultur och folkhälsa 119 erland hjelmquist Funktionshinder/handikapp, kultur och hälsa 139 sven-olov wallenstein Sjukhuset som det modernas laboratorium 161 ola sigurdson Vill du bli frisk? 189 Om relationen mellan fysisk, psykisk och existentiell hälsa Författarpresentationer 219

3 Förord efterkrigstidens fokuserade satsningar på naturvetenskap och teknik har möjliggjort att vi på ett remarkabelt sätt kan förstå, förebygga och behandla mänskliga sjukdomar. Trots dessa framsteg kan vi se tydliga tecken på att ohälsan ökar, vilket kan ses som en hälsans paradox. Därmed står vi inför nya och delvis obeforskade utmaningar. Den senaste tidens landvinningar inom hjärnforskningen har tydligt kunnat identifiera processer som medverkar till att förebygga ohälsa, som till och med kan utnyttjas för att reparera uppkomna hjärnskador. Hjärnan betraktas alltmer som ett organ i ständigt behov av medveten träning för att generera god hälsa. Denna typ av studier, som bara för några decennier sedan betraktades med stor skepsis, genomförs idag vid många av de ledande universiteten i världen och rapporteras i tidskrifter med stor genomslagskraft. Effekten av musik har ägnats omfattande studier och varit drivande inom hjärnforskningen, men på senare tid har man också ägnat ingående undersökningar av människans behov av religion, meditation och känsla av sammanhang. Man har nyligen rapporterat att kombinationen av rörelse, musik och beröring, såsom dans, har tydliga positiva effekter av såväl förebyggande som terapeutisk karaktär. Studierna inom detta forskningsfält är typiskt gränsöverskridande med de utmaningar som detta innebär. Ofta har man dess- 7

4 Lotta Vahlne Westerhäll & Gunnar Bjursell 8 utom ställt sig frågan vad som menas med kultur och vad som innefattas i begreppet hälsa. I denna antologi har vi valt att inte avgränsa områdena utan vara inkluderande. Vi vill också belysa den eventuella skillnaden mellan att själv vara utövande på de konstnärliga områdena och att uppleva konstnärliga uttryck. Vidare är det av stort intresse att få tankar kring den konstnärliga processen och konstnärens medvetenhet om konstverkets eventuella neurobiologiska effekter. Kanske står vi idag inför en situation där den kulturella sektorn kommer allt närmare den naturvetenskapligt dominerade hälsoforskningen. Vågar man hoppas att detta kan vara ett första försök till ett respektfullt närmande mellan de två sedan länge separerade kulturerna, och att detta närmande kan utgöra en av nycklarna till att skapa nya förutsättningar för att öka mänsklig hälsa och mänskligt välbefinnande? Denna bok innehåller nio essäer skrivna av personer, som i sin vetenskapliga, konstnärliga eller annars professionella verksamhet på ett mycket påtagligt sätt kommit att arbeta med begreppen kultur och hälsa i olika avseenden och sammanhang. Att begreppen är både mångtydiga och vaga och därför undflyende är något som nästan alla författarna är ense om. Men med de skiftande perspektiv och olika utgångspunkter som författarna anlagt har de bidragit med en fördjupning och precisering av samspelet mellan kultur och hälsa på ett mycket spännande sätt. De har öppnat upp för nya tankar och angreppssätt. karin johannisson framhåller att begreppen kultur och hälsa är två besvärliga begrepp att definiera. Hon menar att kultur inte endast är konst i form av litteratur, musik, bild, film och scen utan ett sätt att förstå samtidens och dåtidens samhällen. Kultur är alla de föreställningar, normer, värden, attityder som uttrycks i vardagens liv och ger det riktning och mening. Upplevd ohälsa är mer än en biologisk händelse i kroppen. Den reflekterar hela samhället. Den mäter materiella villkor men också sociala och kulturella koder, värderingar och hotbilder, människosyn, inflytande, klass- och könsstrukturer. Hon definierar hälsobegreppet som ett kulturellt begrepp, ett värdebegrepp.

5 förord peter währborg framhåller att kulturen i dess vidaste be - märkelse är avgörande för vilka sjukdomar som utvecklas och för det allmänna hälsotillståndet. Den moderna ohälsan präglas enligt Währborg av ett kulturlandskap i obalans. På samma gång menar han att kulturen kan medverka till läkning, lindring och tröst. Miljöpsykologisk teori kan i detta avseende spela en betydelsefull roll i framtiden, både som främjare, behandlare och återställare av hälsa och välbefinnande. Människan är och förblir en odelbar helhet, även om den egna förståelsen främst gäller en infrastruktur. Om detta är sant, menar Währborg att det helt enkelt saknas begrepp för det vi kallar sjukdom och hälsa i»den odelbara helheten«. christina doctare pekar på den subjektiva dimensionen i WHO:s definition av hälsa, som inte stannar vid den rationella objektiva»frånvaro av sjukdom«och framhåller vikten av en holistisk hälsodefinition, som omfattar den fysiska, psykiska och andliga dimensionen av människan. Att leva i frid med sig själv, menar Doctare, handlar om sanning och försoning med sig själv och sitt eget liv, som det har kommit att gestalta sig. Detta är ett för den enskilda individen hälsofrämjande beteende, som skapar känsla av sammanhang och mening, KASAM. even ruud kopplar konstarten musik till hälsa och försöker ge ett svar på varför och hur musik kan användas som terapi genom att peka på musikinterna eller fenomenologiska drag hos musiken och genom att framhäva betydelsen av att förstå musikens verkningar i olika situationer i praktiken (han har härvid studerat sex praxisarenor). Han menar att det knappast finns en universell förklaring på musikens verkningar i terapin. I så fall skulle man kunna reducera musikterapins mångfald vad gäller metoder och mål. Han framhåller också vikten av att det finns processer på kroppslig nivå, fysiologiska eller neuropsykologiska, som ledsagar musikupplevelserna. gunilla von bahr, som är den enda av författarna som är utövande konstnär, berättar hur musiken har påverkat henne och andra hon mött under ett mångårigt musicerande med flöjten.»musiken kan hjälpa till att läka och återfinna hoppet och livsgläd- 9

6 Lotta Vahlne Westerhäll & Gunnar Bjursell 10 jen. Denna potential i musiken har jag fått uppleva på alla dessa resor jag berättat om, i stora och små sammanhang, oavsett plats och personer, så är det enligt mig samma grundorsak; människans inneboende kärlek till musiken och musikens egen läkande kraft på oss människor. Detta är mitt budskap!«töres theorell anlägger ett folkhälsoperspektiv på kulturen och använder som åskådningsmaterial de äldres situation, arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatserna samt de yngres situation. Han gör gällande att kulturella aktiviteter utgör en stor potential i det hälsofrämjande arbetet. Han menar dock att det är svårt att vetenskapligt fånga vilka de verksamma mekanismerna är, men att arbetet härmed har börjat. Ökad kunskap kan lära oss vilken sorts kulturella aktiviteter som är hälsofrämjande, och för vilka personer och under vilka omständigheter de kan fungera positivt eller negativt för hälsan. erland hjelmquist behandlar frågan hur en grupp personer, nämligen de funktionshindrade, under lång tid strävat efter att bli en del av majoritetssamhället och majoritetskulturen. Man har gjort det bl a genom att försöka få majoritetssamhället att skifta perspektiv på minoritetsgruppen. Det har skett inte minst på det begreppsliga och språkliga planet. Hjelmquist behandlar inte kultur och hälsa som orsak och verkan utan ser kultur som ett värde som varje person har rätt att åtminstone ta del av, och efter förmåga, att utöva. Kultur är i detta sammanhang en företeelse med ett starkt positivt värde. Författaren pekar på den problematik som ett funktionshinder ofta återspeglar i olika kulturyttringar och bristen på systematisk kunskap om kulturanvändning och kulturellt arbete hos personer med funktionshinder. Det är dock uppenbart att personer med funktionshinder har påtagligt lägre deltagande i kulturella aktiviteter än personer utan funktionshinder. sven-olov wallenstein diskuterar frågan om kultur och hälsa som en arkitekturfråga. Han pekar på arkitekturens frigörande potential och uppehåller sig vid den transformation som skedde under andra hälften av 1700-talet, då de förändrade uppfattningarna om kroppen, medicinen och hygienen kom att skapa en ny uppfattning om offentliga inrättningar. Arkitekturen kom

7 förord i denna process att förlora sin roll som bärare av ordningar och estetiska hierarkier, inte minst genom framväxten av en mångteknisk kunskapssfär. Därigenom kunde arkitekturen bli en del i det nya komplexet av makt och vetande. Inom det som tog form som en»medikalisering«av det urbana rummet, sjukhuset som laboratorium, erhöll arkitekturen ett nytt värde som ett av de främsta verktygen för den biopolitiska regeringstekniken. ola sigurdsons essä handlar om sambandet mellan fysisk/ psykisk och existentiell hälsa. Han menar att religiösa och andra existentiellt signifikanta institutioner kan tillhandahålla meningsfulla berättelser som sätter in sjukdom, lidande, sorg och död i ett sammanhang inte endast ett narrativt sammanhang utan även ett socialt sammanhang. Samma sak fast omvänt gäller medicinen. Om hälsa inte enbart eller ens primärt handlar om frånvaro av sjukdom utan också rör människans existens i ett meningsfyllt sammanhang, blir en skarp distinktion mellan människan som biologisk organism och människan som handlande och tänkande varelse som kropp och själ inte bara omöjlig utan försvårar också förståelsen av hälsan som sådan för läkekonsten. Läkarens uppgift blir med ett vidare hälsobegrepp inte bara att bota en fysisk åkomma utan också att återintegrera människan i hennes kulturella och sociala livsvärld. Denna viktiga bok är tillkommen på initiativ av den år 1933 i Göteborg inrättade Anna Ahrenbergs Stiftelse för vetenskapliga m.fl. ändamål. Donator, Anna Ahrenberg, var en förmögen Göteborgs dam med brinnande intresse för vetenskapliga, kulturella och sociala frågor, varför den idag sittande styrelsen i Stiftelsen är övertygad om att denna bok är helt i hennes anda. Hon skulle ha funnit den oerhört central och därtill vara en mycket spännande läsning. Det hoppas vi att andra läsare också skall finna. 11 Göteborg den 2 juni 2008 Gunnar Bjursell & Lotta Vahlne Westerhäll

8

9 bengt göransson Inledning kultur och hälsa är en sammanställning som provocerar mig och som gjorde det långt innan jag blev kulturminister. Och omvänt jag håller många föredrag om kulturpolitik i allmänhet (inte om den dagsaktuella), och min mest provocerande föredragsrubrik är»inte fan blir man friskare av kultur«. Den utmanar till den grad att en del arrangörer ber mig avstå till förmån för den okontroversiella»kulturens värde«. När en utredning visar att kulturaktiva lever längre än andra skulle förklaringen kunna sökas i att de som lider av ohälsa inte orkar ägna sig åt kultur, inte att frånvaron av kulturaktivitet gjort dem sjuka. Jag har heller aldrig omfattat tesen att man skulle må bra av att läsa böcker en del mår faktiskt sämre när de börjar läsa och upptäcker hur tillståndet i världen är. Kultur för välbefinnande om sambandet funnes borde ju konstnärer, de som yrkesmässigt ägnar sig åt kultur, vara lyckligare, mer harmoniska än andra. Brukar de vara det? Att sedan musik, som visas i en av uppsatserna, kan tjäna som verkningsfull terapi, är sant, men man måste se upp för dem som av det skälet reducerar musiken till en terapeutisk metod. Skriv ut recept på kultur! är ett slagord som jag mött. Akta er för det! Recept får bara legitimerade personer skriva ut, och receptskrivaren talar också om vilken medicin man ska undvika. Idag är världen full av folk som talar om vilken kultur som är godkänd 13

10 Bengt Göransson 14 och vilken som är förbjuden, alltifrån de synliga och mäktiga censorerna till dem som censurerar genom att ur gemensamma kassor bara stödja sådant de själva gillar. Och direkt farligt är argumentet som brukar kastas i halsen på sjukvårdspolitiker att man kan spara vårdpengar åt landstingen genom att satsa på kultur. Sannolikt är det tvärtom den passive, som avstår från kulturmöten, är ofta passiv på alla sätt, bryr sig inte och finner sig därför i att vården fungerar dåligt. Den engagerade, påläste, kulturaktive torde snarare komma att kräva mer också av vårdapparaten, och därför är det dumt av kulturaktivisterna att försöka lura sjukvårdspolitiker att mera teater minskar sjukhuskostnaderna. Mot bakgrund av det jag skrivit ovan har jag tagit del av bidragen i denna bok som har som gemensamt tema just kultur och hälsa. Och jag ska erkänna att jag blir överraskad. De tillhör en inte helt vanlig kategori texter som väcker tankar och stimulerar men inte nödvändigtvis väcker lust till argsint gensaga. De medverkar nämligen till att komplicera resonemangen och motverkar därigenom en slagordsmässig tillämpning av kultur och hälsabegreppet. Texterna är välgörande fria från övertalningsförsök och kampanjpatos. Jag blir således glad av att läsa denna bok. Redan mångfalden av definitioner av begreppen kultur respektive hälsa tvingar läsaren att tänka efter. Kulturbegreppet avgränsat till konstnärliga yttringar, kultur som människors möten, men också som odling, hälsa som frånvaro av sjukdom och som välbefinnande är exempel på sådant som bidrar till att komplicera tänkandet. Texterna stannar inte vid tankar om att varje enskild individ skulle må bättre av kultur utan bidrar till att få oss att se ett annat och mycket viktigare samband, nämligen det mellan kultur och samhällets hälsa. I detta senare begrepp ingår nämligen paradoxalt nog också ett visst mått av ohälsa, eller snarare sjukdomsinsikt ett samhälle vars medborgare orkar se brister och tillkortakommanden och som därtill skaffat sig tillräcklig överblick över strukturer och samband har lättare att tillfriskna än det där varje medborgare är sig själv nog. I ett sådant samhälle blir livet lättare att leva för den enskilde,

11 inledning som kanske också upplever ett och annat lyckorus vid möten med kulturens yttringar. Kultur är alltid ett uttryck för gemenskap, det finns ingen enmanskultur, som tidigare Rector Magnificus Stig Strömholm formulerat saken. 15