Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 18 september 2019 kl Plats: Äppelkriget, kommunhuset i Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Val av justerare 3 Dialoger och informationsärenden /1 3 4 Bilda gemensamt driftbolag inom VA-verksamheten 2019/ med Simrishamn 5 Revidering av verksamhetsområden för VA 2012/ Reglemente för att undvika korruption och mutor 2019/ Remiss angående förslag till föreskrifter om 2019/ hastighetsbegränsning på väg 11 i Skåne län, TRV 2019/ Ny förfrågan om inköp av mark Activ / Medborgarinitiativ - Tomelilla kommun bör stärka 2019/ sitt engagemang för klimatomställning! 10 Medborgarinitiativ - Skapa säkrare och trevligare 2019/ trafikmiljö i Onslunda 11 Svar på medborgarinitiativ - Bygg ett utegym i 2019/ parken nedanför kommunhuset med redskap som passar för äldre 12 Tillämpning av reglemente om ekonomiska villkor för förtroendevalda i Tomelilla kommun 2017/ mandatperioden Rapportering av ej verkställda gynnande beslut inom stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2:a kvartalet Rapportering av ej verkställda gynnande beslut inom äldre- och handikappomsorgen (SoL) 2:a kvartalet / / Anmälningsärenden 2019/

2 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Leif Sandberg (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 2

3 Tomelilla den 10 september 2019 Dnr KS 2019/1 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kulturoch fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Bankgiro Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Dialoger och informationsärenden ksau den 18 september 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott lägger dialoger och informationsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Kommunpolis Anna Hagenkötter 2. Kommundirektör Britt-Marie Börjesson 3. Ekonomichef Elisabeth Wahlström - TB2 och budget Hållbarhetsstrateg Ida Abrahamsson - Ny avfallsplan/ökrab 5. Näringslivsstrateg Daniel Jonsgården 6. Kanslichef Johan Linander - Tomelilla hembygdskrets Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen den 10 september Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent 3 1 (1)

4 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 24 maj 2019 Sbn 61 Dnr SBN 2019/129 Bildande av driftbolag Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun beslutar att bilda ett gemensamt driftbolag med Simrishamn för VA-verksamheterna VA-organisationens huvudsäte placeras i Tomelilla kommun Förvaltningen tar fram erforderliga handlingar som krävs för att inrätta driftbolaget Ärendebeskrivning Bakgrund VA-organisationerna i både Simrishamns och Tomelilla kommun är i huvudsak samstämmiga med VA-branschen i övrigt gällande svenska VAhuvudmäns framtida utmaningar och behov. Den svenska VA-branschen står inför stora framtida utmaningar vad gäller förmåga att uppnå miljökrav, klimatanpassning, applicerande av ny teknik och anpassning till lag- och myndighetskrav. Dricksvattenutredningen och Svenskt Vattens hållbarhetsindex visar att små och i viss mån även medelstora svenska kommuner redan idag har svårt att leva upp till gällande krav på den kommunala VA-verksamheten. Bristerna bedöms vara mer påtagliga vad gäller förmågan att organisera och styra sin VA-verksamhet så att den kan arbeta strategiskt för att på lång sikt klara sitt uppdrag. Påtagliga utmaningar och behov som Tomelilla och Simrishamns kommuners VA-organisationer upplever är: Sårbarhet i organisation. Egen VA-organisation är sårbar för längre sjukskrivningar och medför svårigheter att hantera personals ledigheter under semestertider och över tid även en rimligt krävande beredskapshållning. Justerandes sign 4

5 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 24 maj 2019 Sbn 61 forts. Med god planering bedöms det för närvarande fungera väl för drift och förvaltning. Bristerna blir mer påtagliga vid större utredningsarbeten och större och/eller ständiga investeringsprojekt. Viss osäkerhet råder för hur väl en krissituation kan hanteras. Rekryteringssvårigheter av VA-kompetens. Svårigheter föreligger att attrahera och konkurrera om personal med utbildning och/eller arbetslivserfarenhet inom VA-området. Frågan avser främst kommuns egen VA-organisation men bedöms indirekt även utgöra begränsning för det lokala näringslivets förutsättningar att bygga upp efterfrågad kompetens för tjänster inom VA-sektorn. Långsiktig kompetensförsörjning. Det är svårt för enskild kommun att bygga upp och långsiktig utveckla erforderlig VA-specifik kompetens för anställd personal. Förutsättningar att utgöra stark aktör. Den allmänna VAförsörjningen utgör en avgörande samhällsfunktion vars intressen ständigt bör bevakas. Som liten organisation inom egen kommun har man svårt att hinna bevaka förekommande frågeställningar samt att med kraft och tydlighet bevaka VA-kollektivets intressen gentemot andra organisationer och verksamheter i samhället när konfliktsituationer uppstår. Fokus på VA-frågor i den politiska styrningen. Allmän VAförsörjning har specifika juridiska, ekonomiska och tekniska förutsättningar samtidigt som det finns tydliga lagkrav på att särskilja VA-kollektivet från exempelvis skattekollektivet. Politiskt styrande organ som ansvarar för verksamheter, där den allmänna VAförsörjningen ingår som del tillsammans med flera andra kommunala verksamheter, medför svårigheter för tillsatta politiker att fördjupa sin VA-specifika kunskap och därmed förmåga att bevaka VAkollektivens intressen. Behov av VA-specifika ekonomiska styrdokument och ekonomisk redovisning. Då den allmänna VA-försörjningen ingår som liten del i kommuns förvaltningsorganisation tvingas man helt naturligt inordna sig i rutiner för exempelvis ekonomisk styrning och redovisning som till stor del påverkas av andra kommunala verksamheters behov. Justerandes sign 5

6 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 24 maj 2019 Sbn 61 forts. Svårigheter uppstår då att på ett korrekt och optimalt sätt uppnå de VA-specifika behov och krav som föreligger för den allmänna VAförsörjningen. Som exempel kan nämnas vattentjänstlagens krav på särredovisning för VA-huvudman/VA-kollektiv. Geografiska begränsningar för långsiktig strategisk planering för VA-försörjningen. Då den allmänna VA-försörjningen är organiserad kommunvis utgör kommungränserna i olika grad begränsningar för långsiktig strategisk planering ur ett geografiskt perspektiv. För att möta framtida behov och krav på driftssäkerhet/redundans i VA-försörjningen och förväntat ökade miljökrav, kommer VA-lösningar som sträcker sig över kommungränser krävas. Eftersatt underhåll och historiskt sett för låg reinvesteringstakt i VA-anläggningarna. Tidigare års låga reinvesteringstakt innebär att VA-anläggningarna överlag är slitna och omoderna. Följderna av detta visar sig på många sätt tex genom stort in- och utläckage i ledningsnät, bristande kapacitet vid erforderliga nyanslutningar av fastigheter, bristande skalskydd av anläggningar, omoderna styrningar av verk, mm. Stort investeringsbehov i de allmänna VA-anläggningarna. Utmaningen ligger till större delen i att uppnå tillräcklig planerings-, projekterings- och projektledningskapacitet i nuvarande organisation. Utförande av tjänster för ovanstående av privata aktörer kräver en insats av kommuns VA-organisation i den viktiga beställarrollen vilken ofta underskattas. Brister i långsiktig planering och förebyggande arbete. Nuvarande egen organisation är otillräcklig för att kunna frigöra resurser att arbeta med långsiktiga strategier, förebyggande arbete, dokumentation i form av skriftliga rutiner, driftinstruktioner och egenkontrollrutiner. En gemensam och större VA-organisation bedöms bli mindre sårbar för personalomsättning, sjukskrivningar, ledigheter mm och skapar bättre förutsättningar för rimlig beredskapshållning. Större bas skapas för att utveckla och upprätthålla efterfrågad VA-specifik kompetens i personalstyrkan. Justerandes sign 6

7 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 24 maj 2019 Sbn 61 forts. Förutsättningarna för framgångsrika rekryteringar bedöms förbättras, särskilt om gemensam organisation profileras som just VA-organisation. Studier visar att när VA-organisationer uppnår en kritisk massa (tillräcklig storlek) så förbättras förutsättningarna att styra och organisera VA-verksamheterna mot en långsiktigt hållbar VA-försörjning. VA-organisationerna bedöms då även stå bättre rustade för att möta förekommande personalomsättningar och även motverka viss personalomsättning då man exempelvis kan erbjuda större flexibilitet, mindre andel ensamarbete mm. Under åren 2003 till 2010 genomfördes omfattande utrednings- och planeringsarbete för VA-samverkan mellan kommunerna vilket utmynnade i ett konkret förslag till bildande av ett gemensamt driftsbolag. Det saknas dokumentation om skälen till att det planerade gemensamma driftsbolaget aldrig bildades. Under hösten 2018 gavs ett projektdirektiv med målet att utvärdera tidigare utredningar och förslag kopplat till samverkan mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner, att ta fram en nuläges- och behovsanalys för båda kommunernas VA-organisationer, att ta fram en tidplan för genomförande av samverkansprocess samt att ta fram avtalshandlingar för kommunal samverkan. Arbetet med projektdirektivet har mynnat i bifogad rapport. Förutsättningar för de olika associationsformerna såsom aktiebolag, kommunalförbund och gemensam nämnd med alternativ på organisatoriska placeringar av VA-huvudmannaskapen redovisas i rapporten. För val av associationsform rekommenderas gemensamt ägt driftsbolag med bevarande av VA-huvudmannaskapet i respektive kommuns förvaltningsorganisation. Som VA-organisationens huvudsäte föreslås Tomelilla som blir mer centralt beläget vid utökning av VA-samverkan med fler kommuner. Rapporten innehåller en tidplan som innebär att en gemensam VAorganisation skulle kunna inleda sin verksamhet kring årsskiftet 2019/2020. Efter diskussioner i projektets styrgrupp har dock tidplanen reviderats så till vida att bolaget skulle kunna startas upp vid årsskiftet 2019/2020 men att verksamheten startas i bolaget senast 1 juli I uppstartsfasen kommer en interimstyrelse att behöva väljas som får i uppdrag att starta bolaget och starta processen med att rekrytera en VD. Justerandes sign 7

8 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 24 maj 2019 Sbn 61 forts. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun beslutar att bilda ett gemensamt driftbolag med Simrishamn för VA-verksamheterna VA-organisationens huvudsäte placeras i Tomelilla kommun Förvaltningen tar fram erforderliga handlingar som krävs för att inrätta driftbolaget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse VA-chef Anders Ledskog, handlingsid: Bilagor: Rapport VA-samverkan daterad Tidplan Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Niklas Sommelius Samhällsbyggnadschef Anders Ledskog VA-chef Justerandes sign 8

9 repo001.docx RAPPORT SIMRISHAMNS KOMMUN OCH TOMELILLA KOMMUN VA-samverkan UPPDRAGSNUMMER VA-SYSTEM SYD HENRIK BRINK 9

10 repo001.docx Sammanfattning VA-organisationerna i både Simrishamns och Tomelilla kommun är i huvudsak samstämmiga med VA-branschen i övrigt gällande svenska VA-huvudmäns framtida utmaningar och behov. Förutsättningar finns för små och medelstora kommuner att med interkommunala och därmed större VA-organisationer uppnå bättre förmåga att arbeta med strategiska frågor, förebyggande arbete och samtidigt uppnå högre investeringstakt. Små kommuners svårigheter att rekryterera VA-personal bedöms förmildras om sådan organisation samtidigt får en tydlig VA-profil. En avgörande förutsättning för att uppnå långsiktigt hållbar VA-försörjning är även att det föreligger ett aktivt politiskt ägarskap med fokus på VA-frågor vilket möjliggörs om politiskt beslutande organ bildas för ny gemensam VA-organisation. Under åren 2003 till 2010 genomfördes omfattande utrednings- och planeringsarbete för VA-samverkan mellan kommunerna vilket utmynnade i ett konkret förslag till bildande av ett gemensamt driftsbolag. Som utvärdering av dokument knutna till detta förslag rekommenderas förnyad avstämning för val av associationsform, översyn av upprättade dokument med juridisk expertis för bildande av gemensam organisation och att tidigt beslut fattas om gemensam organisations huvudsäte. Den redovisade besparingspotentialen bedöms direkt olämpligt då syftet med VA-samverkan är att förbättra förutsättningarna för en långsiktig hållbar VA-försörjning vilket i sig är kostnadsdrivande. Det saknas dokumentation om skälen till att det planerade gemensamma driftsbolaget aldrig bildades. Förutsättningar för de olika associationsformerna såsom aktiebolag, kommunalförbund och gemensam nämnd med alternativ på organisatoriska placeringar av VAhuvudmannaskapen redovisas i rapporten. För val av associationsform rekommenderas gemensamt ägt driftsbolag med bevarande av VA-huvudmannaskapet i respektive kommuns förvaltningsorganisation. Förslaget motiveras i huvudsak av att gemensamt driftsbolag: - innebär en fullvärdig interkommunal VA-organisation som bedöms rimlig och balanserad i sin omfattning för två mindre kommuner. - skapar stor flexibilitet på alla plan. - innebär att respektive kommun bevarar fullt inflytande för samhällsbyggnadsprocessen i egen förvaltningsorganisation / kommun. - säkerställer att beslut i en kommun får minsta möjliga påverkan på den andra kommunen. - skapar möjligheter till VA-profilering vilket bedöms medföra rekryteringsfördelar. - möjliggör optimal transparens mellan ägarkommuner. Som VA-organisationens huvudsäte föreslås Tomelilla som blir mer centralt beläget vid utökning av VA-samverkan med fler kommuner. Detta beslut bedöms dock inte på något sätt vara avgörande för VA-verksamheten. En riskanalys har genomförts för att identifiera de riskfaktorer som föreligger för att nu aktuell ambition om fördjupad VA-samverkan inte ska fullföljas. Rapporten innehåller en tidplan som innebär att en gemensam VA-organisation kan inleda sin verksamhet kring årsskiftet Sweco Spannmålsgatan 9 SE Kristianstad, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB RegNo: Styrelsens säte: Stockholm Henrik Brink Mobil +46 (0) henrik.brink@sweco.se 10

11 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund 3 2 Nuläges och behovsanalys VA-branschens generella bedömning av nuläge och framtida behov avseende organisationsfrågor Simrishamns- och Tomelilla kommuns samlade behovs- och nulägesbedömning Personal / organisation: Ledningsfunktioner: Förutsättningar för interkommunala VA-lösningar: Strategiskt arbete: Nyckeltalsjämförelser mellan kommunerna 6 3 Utvärdering av tidigare utredningar och förslag till VA-samverkan mellan Simrishamns kommun och Tomelilla kommun Underlag för denna utvärdering Synpunkter och kommentarer till tidigare upprättat underlag Tidigare förslag av associationsform (gemensamt driftsbolag): Tidigare förslag till avtal och beslut Tidigare förslag till Bolagets lokalisering Angående tidigare bedömd effektivisering och rationalisering Kontroll gentemot gällande upphandlingslagstiftningar Bakomliggande skäl till att tidigare ambitioner om gemensam VA-organisation inte fullföljdes Val av associationsform för VA-samverkan mellan Tomelilla kommun och Simrishamns kommun Beskrivning av rekommenderad associationsform gemensamt driftsbolag Beskrivningar av övriga associationsformer VA-bolagskoncern inkluderande VA-huvudmannaskap Kommunalförbund med fullmäktige Kommunalförbund med förbundsdirektion Gemensam nämnd Samverkansavtal Övriga frågor knutna till associationsform Val av gemensam organisations huvudsäte Grundläggande skillnad mellan bolagsform och offentligrättslig form Politiskt aktivt ägarskap Profilering som VA-organisation Fråga om behov av personal med VA-ansvar i kommuns kvarvarande förvaltningsorganisation Särskild jämförelse mellan associationsformerna driftsbolag och kommunalförbund med förbundsdirektion 20 1(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 11

12 repo001.docx Riskanalys i möjligheter att uppnå överenskommelse om fördjupad VA-samverkan mellan Simrishamns- och Tomelilla kommun Bakgrund och syfte med riskanalys Riskanalysens värderingskriterier Riskanalys 22 6 Tidplan 25 7 Tabell för associationsformernas bedömda för- och nackdelar 25 8 Externa källor 26 Bilagor Bilaga 1: Tabell bedömda för- och nackdelar för olika associationsformer 2(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 12

13 repo001.docx Inledning och bakgrund Tomelilla kommun och Simrishamns kommun utreder förutsättningar för djupare VAsamverkan mellan kommunerna i enlighet med Projektdirektiv VA-samverkan daterat Denna rapport syftar till att: sammanfatta VA-branschens generella såväl som Simrishamns- och Tomelilla kommuns specifika bedömningar om nuläge och framtida behov knutna till organisation och behov av samverkan. sammanfattat utvärdera tidigare utredningar från åren och konkreta förslag till Samordning av VA-verksamheten i Simrishamn och Tomelilla kommuner, benämnt Österlen Vatten, daterat redovisa de olika alternativ till associationsformer som är möjliga för fördjupad VA-samverkan, samt lämna rekommendation för val av associationsform. Tydliggöra riskfaktorer som kan utgöra hinder för att uppnå överenskommelse om fördjupad VA-samverkan mellan kommunerna. 2 Nuläges och behovsanalys 2.1 VA-branschens generella bedömning av nuläge och framtida behov avseende organisationsfrågor Den svenska VA-branschen står inför stora framtida utmaningar vad gäller förmåga att uppnå miljökrav, klimatanpassning, applicerande av ny teknik och anpassning till lag- och myndighetskrav. Dricksvattenutredningen och Svenskt Vattens hållbarhetsindex visar att små och i viss mån även medelstora svenska kommuner redan idag har svårt att leva upp till gällande krav på den kommunala VA-verksamheten. Bristerna bedöms vara mer påtagliga vad gäller förmågan att organisera och styra sin VA-verksamhet så att den kan arbeta strategiskt för att på lång sikt klara sitt uppdrag. Studier visar att när VA-organisationer uppnår en kritisk massa (tillräcklig storlek) så förbättras förutsättningarna att styra och organisera VA-verksamheterna mot en långsiktigt hållbar VA-försörjning. VA-organisationerna bedöms då även stå bättre rustade för att möta förekommande personalomsättningar och även motverka viss personalomsättning då man exempelvis kan erbjuda större flexibilitet, mindre andel ensamarbete mm. Studier visar även betydelsen av aktivt ägarskap från den politiska ledningen vilket närmast bedöms utgöra en förutsättning för att uppnå en framgångsrik långsiktig utveckling. Branschorganisationen Svenskt Vattens generella inställning är att organisationer som ansvarar för VA-försörjning i Sverige måste uppnå viss storlek för att kunna hantera nuvarande och framtida utmaningar. Detta föreslås i första hand ske genom interkommunal VA-samverkan men kan även hanteras genom Multi-utilitybolag inom 3(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 13

14 repo001.docx (26) egen kommun som förutom VA-försörjning även ansvarar för andra kommunala verksamheter såsom fjärrvärme, avfall och dylikt. Ett tredje inriktningsalternativ kan vara att specialisera kommuns egen VA-organisation till att enbart agera beställare och avropa utförande av olika slag på privata marknaden. I sådant förhållande bör VA-försörjningens totala storlek (kritiska massa) inkludera anlitade entreprenörer och konsulter som genom fleråriga ramavtal utför regelbundna tjänster åt VA-huvudman. 2.2 Simrishamns- och Tomelilla kommuns samlade behovs- och nulägesbedömning Nedan anges särskilt påtagliga utmaningar och behov som Tomelilla och Simrishamns kommuners VA-organisationer upplever, efterföljt av kommentarer om hur gemensam VA-organisation för båda kommunerna kan förbättra situationen. Punkterna är redovisade utan inbördes prioriteringsordning och gäller i vissa fall enbart för en av de båda kommunerna men för merparten av fallen båda kommunerna i varierande grad Personal / organisation: Sårbarhet i organisation. Egen VA-organisation är sårbar för längre sjukskrivningar och medför svårigheter att hantera personals ledigheter under semestertider och över tid även en rimligt krävande bereskapshållning. Med god planering bedöms det för närvarande fungera väl för drift och förvaltning. Bristerna blir mer påtagliga vid större utredningsarbeten och större och/eller ständiga investeringsprojekt. Viss osäkerhet råder för hur väl en krissituation kan hanteras. Rekryteringssvårigheter av VA-kompetens. Svårigheter föreligger att attrahera och konkurrera om personal med utbildning och/eller arbetslivserfarenhet inom VA-området. Frågan avser främst kommuns egen VA-organisation men bedöms indirekt även utgöra begränsning för det lokala näringslivets förutsättningar att bygga upp efterfrågad kompetens för tjänster inom VA-sektorn. Långsiktig kompetensförsörjning. Det är svårt för enskild kommun att bygga upp och långsiktig utveckla erforderlig VA-specifik kompetens för anställd personal. Gemensam och större VA-organisation bedöms bli mindre sårbar för personalomsättning, sjukskrivningar, ledigheter mm och skapar bättre förutsättningar för rimlig beredskapshållning. Större bas skapas för att utveckla och upprätthålla efterfrågad VAspecifik kompetens i personalstyrkan. Förutsättningarna för framgångsrika rekryteringar bedöms förbättras, särskilt om gemensam organisation profileras som just VAorganisation Ledningsfunktioner: Förutsättningar att utgöra stark aktör. Den allmänna VA-försörjningen utgör en avgörande samhällsfunktion vars intressen ständigt bör bevakas. Som liten organisation inom egen kommun har man svårt att hinna bevaka förekommande frågeställningar samt att med kraft och tydlighet bevaka VA-kollektivets intressen gentemot andra organisationer och verksamheter i samhället när konfliktsituationer uppstår. RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 14

15 repo001.docx Interkommunal VA-organisation skapar bättre förutsättningar att agera mot exempelvis internationella elbolag, Trafikverket, nationella intresseorganisationer mm. Fokus på VA-frågor i den politiska styrningen. Allmän VA-försörjning har specifika juridiska, ekonomiska och tekniska förutsättningar samtidigt som det finns tydliga lagkrav på att särskilja VA-kollektivet från exempelvis skattekollektivet. Politiskt styrande organ som ansvarar för verksamheter, där den allmänna VAförsörjningen ingår som del tillsammans med flera andra kommunala verksamheter, medför svårigheter för tillsatta politiker att fördjupa sin VAspecifika kunskap och därmed förmåga att bevaka VA-kollektivens intressen. Gemensam VA-organisation som verkar under gemensamt tillsatt politisk styrning för enbart VA-försörjning skapar bättre förutsättningar för ett aktivt politiskt ägarskap. Behov av VA-specifika ekonomiska styrdokument och ekonomisk redovisning. Då den allmänna VA-försörjningen ingår som liten del i kommuns förvaltningsorganisation tvingas man helt naturligt inordna sig i rutiner för exempelvis ekonomisk styrning och redovisning som till stor del påverkas av andra kommunala verksamheters behov. Svårigheter uppstår då att på ett korrekt och optimalt sätt uppnå de VA-specifika behov och krav som föreligger för den allmänna VA-försörjningen. Som exempel kan nämnas vattentjänstlagens krav på särredovisning för VA-huvudman/VA-kollektiv. Förutsättningarna för att uppnå VA-specifika behov och krav på ekonomisk redovisning förbättras vid bildande av gemensam VA-organisation. I vilken grad förbättringar uppnås är dock avhängigt vilken associationsform som väljs för samverkan Förutsättningar för interkommunala VA-lösningar: Geografiska begränsningar för långsiktig strategisk planering för VAförsörjningen. Då den allmänna VA-försörjningen är organiserad kommunvis utgör kommungränserna i olika grad begränsningar för långsiktig strategisk planering ur ett geografiskt perspektiv. För att möta framtida behov och krav på driftssäkerhet/redundans i VA-försörjningen och förväntat ökade miljökrav, kommer VA-lösningar som sträcker sig över kommungränser krävas. Gemensam VA-organisation skapar bättre förutsättningar för interkommunala VAlösningar Strategiskt arbete: Eftersatt underhåll och historiskt sett för låg reinvesteringstakt i VAanläggningarna. Tidigare års låga reinvesteringstakt innebär att VAanläggningarna överlag är slitna och omoderna. Följderna av detta visar sig på många sätt tex genom stort in- och utläckage i ledningsnät, bristande kapacitet vid erforderliga nyanslutningar av fastigheter, bristande skalskydd av anläggningar, omoderna styrningar av verk, mm. Stort investeringsbehov i de allmänna VA-anläggningarna. Utmaningen ligger till större delen i att uppnå tillräcklig planerings-, projekterings- och projektledningskapacitet i nuvarande organisation. Utförande av tjänster för ovanstående av privata aktörer kräver en insats av kommuns VA-organisation i den viktiga beställarrollen vilken ofta underskattas. 5(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 15

16 repo001.docx Brister i långsiktig planering och förebyggande arbete. Nuvarande egen organisation är otillräcklig för att kunna frigöra resurser att arbeta med långsiktiga strategier, förebyggande arbete, dokumentation i form av skriftliga rutiner, driftinstruktioner och egenkontrollrutiner. Gemensam och därmed större VA-organisation bedöms skapa bättre förutsättningar för att utföra strategiskt arbete samt för att uppnå ökad investeringstakt. För att uppnå ökad investeringstakt föreligger även behov av taxehöjningar vilket dock är underordnat ovanstående Nyckeltalsjämförelser mellan kommunerna Tomelilla kommun Simrishamns Tillsammans kommun Antal kommuninvånare ca st ca st ca st Antal VA-abonnemang ca st ca st ca st Kommunyta 397 km km km 2 Längd VA-ledningar 569 km km km Antal vattenverk 5 st 10 st 15 st Antal pumpstationer 23 st 65 st 88 st Antal reningsverk 8 st 5 st 13 st Antal anställda (dec 2018) 16 st 31 st 47 st Totala investeringsutgifter mnkr mnkr mnkr (mnkr) Driftsbudget 2019 (mnkr) ca 35 mnkr ca 66 mnkr ca 96 mnkr Årskostnad typhus A (normalvilla), Årskostnad typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter), kr kr kr kr 6(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 16

17 repo001.docx Utvärdering av tidigare utredningar och förslag till VA-samverkan mellan Simrishamns kommun och Tomelilla kommun 3.1 Underlag för denna utvärdering Denna utvärdering baseras i huvudsak på förslag till beslut om att bilda gemensamt driftsbolag daterat , benämnt Österlen Vatten, Samordning av VAverksamheten i Simrishamn och Tomelilla kommuner, men i övrigt även på nedanstående dokument som utgjort underlag i arbetet att framställa ovan angivet konkret förslag till VA-samverkan. Samarbetsprojekt inom VA mellan - Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad, Trevo, Avser rapport om möjligheterna till en fördjupad regional samverkan där förslag lämnas om att upprätta en bolagskoncern inkluderande VA-huvudmannaskap. Österlen Vatten, Solving, Avser fördjupad utredning om långtgående VA-samverkan mellan Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Förslag presenteras om att upprätta en bolagskoncern inkluderande VA-huvudmannaskap. Powerpointbilder från redovisning, Lingsten konsult, PM om möjliga associationsformer för Österlen Vatten, Lingsten konsult, PM rörande hur slutsatserna från utredningen Österlen Vatten skall tolkas om bara Simrishamn och Tomelilla kommuner bildar en gemensam VA organisation, Det finns ytterligare underlag för mer detaljerad planering av tilltänkt ny organisation som upprättades för tiden fram till Dessa dokument bedöms dock i huvudsak avse planering för exempelvis val av tekniska system, personalorganisation och styrmedel för då tilltänkt ny gemensam organisation och ligger därmed utanför de avgränsningar som anges i projektdirektivet för detta uppdrag. 3.2 Synpunkter och kommentarer till tidigare upprättat underlag Tidigare förslag av associationsform (gemensamt driftsbolag): Inför det tidigare arbetet med att föreslå och planera för VA-samverkan gällde nedanstående punkter som grundläggande förutsättningar. Det framgår inte vem som angett dessa förutsättningar varför vi utgår från att dessa har sitt ursprung i respektive kommunledning. Det bör påpekas att förutsättningarna i tidigare underlag inte anges punktvis (som nedan), utan infört i löpande text. a. Det lokala inflytandet skall bestå där varje kommun ska vara suverän att bestämma över samhällsbyggnadsprocessen i egen kommun. b. Driften av VA-anläggningarna ska överlåtas till gemensam driftorganisation. 7(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 17

18 repo001.docx Under 2009 genomfördes analys om möjliga associationsformer för gemensam VAorganisation. För- och nackdelar redovisades för Bolagskoncern inkl VAhuvudmannaskap (2 st), Gemensamt driftsbolag och Kommunalförbund. Associationsformen Gemensam nämnd omnämns men i mindre omfattning än övriga alternativ. I underlaget till beslut ( ) föreslås driftsbolag som associationsform med beskrivning av de fördelar som just denna associationsformen innebär. Alternativa associationsformer omnämns kortfattat utan motiv till varför dessa valts bort. Baserat på de givna förutsättningarna (punkt a. och b.) som fanns inför detta tidigare ställningstagande är den nuvarande bedömningen att övriga associationsformer ansågs mindre lämpliga av följande skäl: - Risk för minskat direkt inflytande för den egna förvaltningsorganisationen vid överlåtelse av VA-huvudmannaskapet, och därmed ägandet av den allmänna VA-anläggningen, till en nybildad gemensam organisation. - Att obalans mellan kommunerna riskerar uppstå i möjligheter till direkt inflytande över VA-verksamheten vid valet av gemensam nämnd som associationsform. För att påtala lämpligheten med gemensamt driftsbolag exemplificeras som anknytning till förutsättning punkt a. att Om ett dyrt och därmed riskfullt område skall exploateras tas risken och investeringarna i den egna kommunen och påverkar inte den andra kommunen. Det framgår även av andra formuleringar att man anser det vara viktigt att respektive kommun bevarar hela kontrollen för beslut om och finansiering av investeringar (utbyggnads- och ombyggnadsplaner). Även beslut om VA-taxa anges som skäl för att förespråka gemensamt driftsbolag även om just denna fråga enligt gällande lagstiftning inte direkt påverkas av valet av associationsform. Som de största fördelarna för associationsformen gemensamt driftsbolag anges varje kommuns möjlighet att ställa sina krav på vilka tjänster som skall köpas in och hur driften skall bedrivas av det gemensamma driftsbolaget. Vidare påpekas att bildandet av driftsbolag är en smidig lösning för att snabbt få igång samarbetet där det som exempel anges att respektive kommuns gällande ramavtal även fortsättningsvis kan åberopas. Slutligen framhålls den flexibilitet driftbolagsformen medger för tex utökning av samarbetet med fler kommuner, men även möjligheten för part att dra sig ur samarbetet. Med huvudsyfte att stämma av den utveckling som skett sedan 2010 har viss förnyad omvärldsanalys och avstämning av förekommande alternativa associationsformer genomförts vilket redovisas i denna rapport Tidigare förslag till avtal och beslut Förslag till aktieägaravtal, samarbetsavtal, bolagsordning, arbetsordning för styrelsen, VD-instruktion och instruktion för ekonomisk rapportering finns upprättade i det beslutsförslag som daterades (26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 18

19 repo001.docx Föreslagna handlingar bygger på att driftsbolag ska bildas och utgör i nuläget en tillgång enbart om denna associationsform blir aktuell som samverkansform även denna gång. Vid val att bilda gemensam organisation med gemensam nämnd eller kommunalförbund kommer andra typer av dokument krävas. I det fall gemensamt driftsbolag ska bildas bör översyn göras av samtliga dokument för uppdatering mot eventuella förändringar som skett av regelverk sedan Sådan uppdatering föreslås ske med stöd av juridisk rådgivare innebärande att en generell kvalitétskontroll då även uppnås. Vissa av tidigare upprättade dokument i förslagshandlingarna föreslås inte behandlas i samband med bildandet av gemensam organisation. Som exempel kan nämnas VDinstruktion. VD-instruktion ska fastställas av bolags styrelse och bör regelbundet uppdateras och anpassas till vilken grad styrelsen är villig att delegera beslut till aktuell VD. Det är således direkt olämpligt att låsa fast en VD-instruktion i samband med att ett eventuellt gemensamt bolag bildas. Förslag till ägardirektiv saknas i tidigare upprättade underlag. Vid val av aktiebolag som associationsform utgör ägardirektivet ett avgörande dokument för ägarstyrning som bör upprättas redan i samband med bildandet av eventuellt gemensamt bolag Tidigare förslag till Bolagets lokalisering I tidigare beslutsunderlag har man angett att det ska finnas driftkontor i båda kommunerna. Man har dock inte tagit ställning till, eller lämnat förslag om, var den gemensamma organisationens huvudsäte eller huvudkontor ska lokaliseras. Beslutsunderlaget anger enbart att frågan är föremål för politisk behandling. Frågor av denna karaktär riskerar bli prestigeladdade och har troligen varit orsak till att flertalet planerade interkommunala samverkansformer i Sverige inte verkställts. Rent praktiskt förväntas dock beslut i denna fråga ha begränsad betydelse för VAverksamheten. Det föreslås att just denna fråga behandlas tidigt i beslutsprocessen för att undvika att den riskerar bli avgörande i slutskedet av beslutsprocessen efter att en stor arbetsinsats i övrigt lagts ner för utredningar och planering för VA-samverkan Angående tidigare bedömd effektivisering och rationalisering I tidigare underlag anges som ett av de bakomliggande skälen att ny gemensam organisation skapar möjligheter till rationalisering av VA-verksamheten. I beslutsunderlaget från anges som exempel en besparingspotential på mellan 5%-10% exklusive kapitalkostnader. Enligt nuvarande bedömning bör dock incitament för bildande av gemensam VAorganisation vara att förbättra förutsättningarna att uppnå en långsiktig hållbar allmän VAförsörjning i samtliga kommuner som ingår i en interkommunal VA-samverkan. Det uppstår med säkerhet effektivisering och rationaliseringsmöjligheter i samband med fördjupad VA-samverkan. Detta bör dock snarast betraktas som en bieffekt. 9(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 19

20 repo001.docx Det finns studier som visar på motsatt förhållande att bildandet av interkommunala gemensamma VA-organisationer snarare ökar kostnaderna för allmän VA-försörjning. Detta beror dock i huvudsak på att ny gemensam organisation förmår öka exempelvis investeringstakt och får bättre förmåga att genomföra underhållsarbete, förebyggande arbete och strategisk planering. Samtliga dessa punkter är kostnadsdrivande men nödvändiga för långsiktigt hållbar VA-försörjning. 3.3 Kontroll gentemot gällande upphandlingslagstiftningar. Upphandlingslagstiftningarna (LOU och LUF) har ändrats i flera omgångar sedan beslutsunderlaget från 2010 författades. Inför beslut om bildande av gemensam VAorganisation föreslås att avstämning genomförs med hänvisning till nu gällande lagstiftningar. Sådan avstämning föreslås ske med juridisk expertis inom området. 3.4 Bakomliggande skäl till att tidigare ambitioner om gemensam VAorganisation inte fullföljdes. I det fortsatta arbetet för att förbereda för gemensam VA-organisation vore det fördel att känna till de bakomliggande skälen till att de tidigare ambitionerna om gemensamt driftsbolag (2010) inte fullföljdes. Det saknas dock dokumentation som anger skälen till detta. 10(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 20

21 repo001.docx Val av associationsform för VA-samverkan mellan Tomelilla kommun och Simrishamns kommun 4.1 Beskrivning av rekommenderad associationsform gemensamt driftsbolag Näraliggande exempel: NSVA (Nordvästra Skånes vatten och avlopp AB), SBVT (Skåne Blekinge Vattentjänst AB). Utgör de tidigare utredningarnas slutförslag till VA-samverkan mellan Simrishamns kommun och Tomelilla kommun, benämnt Österlen Vatten (2010). Associationsformen innebär att VA-huvudmannaskapet och ägarskapet av de allmänna VA-anläggningarna bevaras i respektive ägarkommuns förvaltningsorganisation. Personal, fordon, verktyg mm överförs till gemensamt ägt driftsbolag som i första hand ombesörjer och ansvarar för drift och underhåll av de allmänna VA-anläggningarna. I huvuddelen av nu förekommande interkommunala VA-driftsbolag har dock driftsbolaget betydligt större åtaganden såsom att genomföra utredningar, projekteringar, kundtjänst, debiteringar, GIS, bevaka VA-huvudmans intressen i detaljplaneplanarbeten, genomföra investeringar, projektledning, myndighetskontakter mm. Rent praktiskt agerar driftsbolagen i huvuddelen av fallen som om man vore VA-huvudman och representant för VA-kollektiven i ägarkommunerna. Erfarenhetsmässigt fungerar det oftast väl även om principen i formell mening ligger i direkt konflikt med den grundläggande organisationsformen / associationsformen. Det gemensamma driftsbolaget föreslås ägas till 50% av respektive kommun. Driftbolaget fakturerar respektive ägarkommun för de tjänster som utförs. Kostnadsfördelning baseras i så hög grad som möjligt på personals tidsredovisning och objektsfördelade leverantörsfakturor. För stabsliknande funktioner fördelas dock kostnader mellan ägarkommunerna enligt överenskommen nyckeltalsberäkning. Rekommendationen motiveras med att denna associationsform utgör en fullvärdig interkommunal VA-organisation samtidigt som den bedöms rimlig och balanserad i sin omfattning för samverkan mellan två mindre kommuner. Driftsbolagsformen innebär stor flexibilitet delvis genom att respektive ägarkommun själv kan välja i vilken grad uppgifter ska delegeras till driftsbolaget men även en flexibilitet för framtida utveckling med 11(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 21

22 repo001.docx tillkommande ägarkommuner, tillkommande verksamheter (tex avfall, fiber mm) samt utökning till bolagskoncern inkluderande VA-huvudmannaskapen. Bolagsformen i sig säkerställer hög och balanserad transparensen mellan de två ägarkommunerna medan begränsade förutsättningar alltjämt kommer råda för extern transparens mellan VAkollektiv och skattekollektiv. Denna associationsform förhåller sig väl till de förutsättningar som gällde för tidigare ambitioner om fördjupad VA-samverkan att respektive kommun ska bevara fullt inflytande och vara suverän i beslut rörande samhällsbyggnadsprocessen i egen kommun samt att den ena kommunen inte ska påverkas av beslut i den andra kommunen. Som följd av att VA-huvudmannaskapet bevaras i respektive ägarkommuns förvaltningsorganisation finns viss otydlighet inbyggt i den grundläggande organisationsstrukturen. Detta blir särskilt påtagligt i de fall det gemensamma driftsbolaget delegeras så pass stort ansvar för VA-försörjningen att bolaget rent praktiskt agerar som om det vore VA-huvudman. 4.2 Beskrivningar av övriga associationsformer VA-bolagskoncern inkluderande VA-huvudmannaskap Exempel: MSVA, MittSverige Vatten och Avfall (Sundvalls kommun, Timrå kommun och Noranstigs kommun). Associationsformen innebär att respektive kommun bildar eget VA-bolag (ex Simrishamn Vatten AB/Tomelilla Vatten AB) som till 100% ägs av respektive kommun. Dessa VAbolag köper respektive ägarkommuns allmänna VA-anläggning till bokfört värde och utses formellt till att vara respektive kommuns VA-huvudman. De båda VA-huvudmansbolagen står i sin tur som ägare till det gemensamma driftsbolaget med jämn ägarfördelning. Under förutsättning att styrelseledamöter i det gemensamma driftsbolaget även ingår i sin egen hemkommuns VA-huvudmannabolag skapas förutsättningar för att betrakta 12(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 22

23 repo001.docx bolagskoncernen såsom ensamt ansvarig för VA-försörjningen så långt VAhuvudmannaskapet sträcker sig. All personal anställs i det gemensamma driftsbolaget vilket fakturerar respektive VAhuvudmansbolag för de tjänster som utförs. Kostnadsfördelning ska i så hög grad som möjligt baseras på personals tidsredovisning och objektsfördelade leverantörsfakturor, men för stabsliknande funktioner enligt överenskommen nyckeltalsberäkning. Då koncernen består av flera egna juridiska personer med egna ekonomiska redovisningar uppnås optimal transparens både mellan VA-huvudmän (VA-kollektiv) och resterande kommun (i huvudsak skattekollektivet) samt mellan ägarkommunerna. Detta sker dock på bekostnad av att kommunerna i övrigt får minskad direkt rådighet över den allmänna VA-försörjningen. Associationsformen skapar möjligheter till aktivt politiskt ägarskap och VA-optimerad ekonomisk redovisning men nackdelar i form av ett utökat organisatoriskt avstånd. Modellen bedöms som något för omfattande för VA-samverkan mellan två mindre kommuner men kan efter utvärdering utgöra ett andra steg i VA-samverkan med utgångspunkt från ett tidigare bildat gemensamt driftsbolag. Det bör påpekas att koncernorganisationsförhållandet kan utföras omvänt där de båda kommunerna står som gemensamma ägare till ett moderbolag där all personal och utrustning samlas. Moderbolaget står i sin tur står som ägare till ett dotterbolag per kommun som äger respektive kommuns VA-anläggning och rent formellt då även är VAhuvudman i respektive kommun (Roslagsvattenmodellen). Denna organisationsform medför ytterligare mindre direkt inflytande från respektive ägarkommun. Rent praktiskt är skillnaderna i övrigt mellan dessa båda varianter små. 13(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 23

24 repo001.docx Kommunalförbund med fullmäktige Näraliggande exempel: VA-syd. Associationsformen innebär att kommunalförbund bildas såsom egen juridisk person vilken köper båda medlemskommunernas allmänna VA-anläggningar. Organisationens yttersta beslutande organ utgörs av förbundsfullmäktige vilket utses enligt överenskommen mandatfördelning av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Förbundsfullmäktige utser i sin tur en förbundsstyrelse. Respektive medlemskommun utser även ägarnämnd som behandlar frågor knutna till den egna medlemskommunens VA-kollektiv, exempelvis investeringar, exploateringar, detaljplanefrågor mm. Ekonomisk särredovisning sker för respektive ägarkommuns / VA-kollektivs räkning. Kommunalförbundet är huvudman och äger således VA-anläggningarna i de båda kommunerna. Fristående kommunalförbund säkerställer en djup demokratisk förankring och utgör den modell som skapar bäst förutsättningar för aktivt politiskt ägarskap och likvärdig bolagskoncern inkl VA-huvudmannaskap vad avser möjligheter till VA-optimerad ekonomisk redovisning. Optimal transparens uppnås mellan VA-kollektiv och skattekollektiv medan den externa transparensen mellan ägarkommunerna (medlemskommunerna) är mer begränsad. Modellen bedöms som något för omfattande ( overkill -lösning) för VA-samverkan mellan två mindre kommuner. Behov av omfattande och därmed kostnadskrävande politisk 14(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 24

25 repo001.docx organisation, viss inbyggd otydlighet i organisationsstrukturen och ökat organisatoriskt avstånd till medlemskommunerna bedöms som nackdelar Kommunalförbund med förbundsdirektion Exempel: Vid genomförd omvärldsanalys har någon renodlad VA-verksamhet för associationsformen inte hittats. För nedanstående två organisationer ingår VA-försörjning som mindre del i en interkommunal multi-utility organisation: - ÖSK, Östra Smålands kommunalteknikförbund, som utgör en samverkan mellan Hultsfreds- och Högsby kommuner. Utgör en multi-utilitysamverkan för gata, park, VA, avfall och kommunala fastigheter. Organisationen är en ren driftsorganisation där respektive medlemskommun är VA-huvudman. - NVK, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, för samverkan mellan Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundets operativa delar består av en fastighetsavdelning, IT-avdelning samt en gatuavdelning där VA-verksamheten ingår som del i gatuavdelningen. Organisationen är en ren driftsorganisation där respektive medlemskommun är VA-huvudman. Innebär i egentlig mening samma associationsform som kommunalförbund med fullmäktige med huvudskillnaden att förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse i detta fall saknas och ersätts av en Förbundsdirektion som övergripande politiskt styrande organ. Den politiska organisationen blir således något mindre. Ovan redovisad organisationsstruktur utgår exemplen ÖSK och NVK där VAhuvudmannaskapet och ägarskapet av de allmänna VA-anläggningarna bevaras i respektive medlems/ägarkommuns förvaltningsorganisation. Detta förklarar även varför det inte finns några ägarnämnder. Både ÖSK och NVK är närmast att betrakta som rena driftsorganisationer då tex genomförande av investeringsprojekt, kundtjänst, debiteringar mm inte ingår i förbundens uppdrag utan hanteras av kommunernas förvaltningsorganisationer. Det bör påpekas att det inte finns några hinder att ge ommunalförbundet med direktion större åtaganden än att enbart agera driftsorganisation. 15(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 25

26 repo001.docx Ekonomisk särredovisning sker för respektive ägarkommuns / VA-kollektivs räkning vilken i ÖSKs fall bevakas av en särskild ekonom/controller för att säkerställa transparens mellan medlemskommunerna. Kommunalförbund med direktion blir enligt ovan angivna exempel att likna vid offentligrättslig variant av driftsbolagsformen, eller ett fristående och mer omfattande alternativ till gemensam nämnd (se beskrivning nedan). Vid jämförelse med dessa båda alternativ bedöms kommunalförbund med direktion något mindre flexibel. Det bör påpekas att det är fullt möjligt att Kommunalförbund med direktion även omfattar ägandet av VA-anläggningarna och därmed VA-huvudmannaskapet för de båda kommunerna. I sådana fall bör dock ägarnämnder även inrättas för båda kommunerna Gemensam nämnd Näraliggande exempel: Mittskåne Vatten (Höör och Hörby kommuner), LBVA (Laholms och Halmstads kommuner). LBVA håller dock för närvarande på att omvandlas till ett gemensamt ägt driftsbolag. Associationsformen innebär att VA-huvudmannaskapet och ägarskapet av de allmänna VA-anläggningarna bevaras i respektive ägarkommuns förvaltningsorganisation. Personal, maskiner, fordon, verktyg mm samlas till värdkommuns förvaltningsorganisation som i första hand ombesörjer och ansvarar för drift och underhåll av de allmänna VA-anläggningarna men kan få betydligt större åtaganden såsom att genomföra utredningar, projekteringar, kundtjänst, debiteringar, GIS-karteringar, bevaka VA-huvudmans intressen i planarbete, genomföra investeringar, projektledning, myndighetskontakter mm. Den gemensamma organisationen blir inte någon egen juridisk person. Rent praktiskt agerar både MittSkåne vatten och LBVA som om man vore VAhuvudman och representerar VA-kollektiven i båda ägarkommunerna. Erfarenhetsmässigt fungerar det väl även om principen i formell mening ligger i konflikt med den grundläggande organisationsformen / associationsformen. 16(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 26

27 repo001.docx Gemensam nämnd utgör den associationsform för gemensam VA-organisation som är billigast och snabbast att etablera samtidigt som förutsättningar ändå skapas för tydlig VA-profilering. Associationsformen bedöms lämplig för samverkan mellan två kommuner men inte skalbar för eventuella tillkommande ägarkommuner. Då associationsformen bygger på att gemensam VA-organisation ingår i en av kommunernas (värdkommuns) förvaltningsorganisation uppstår obalans i organisatorisk närhet till ägarkommunerna vilket erfarenhetsmässigt blir mer påtagligt då det föreligger stora skillnader i storlekarna på de båda ägarkommunerna. Det föreligger även svårigheter i möjlighet att uppnå jämställd transparens mellan ägarkommunerna samt uppnå en samlad bild för den totala VA-ekonomin inkluderat båda kommunerna Samverkansavtal Näraliggande exempel: Lunds energi och Brittedal (elkraftförsörjning). Tidigare VAsamverkan Skåne Nordost. Utgör i egentlig mening inte någon associationsform eftersom någon gemensam organisation inte bildas enligt detta alternativ. VA-samverkan uppnås i stället genom samverkansavtal mellan kommunerna enligt nedanstående exempel: Gemensam personal, med viss efterfrågad spetskompetens, som anställs i en av kommunerna men där parterna förbinder sig att köpa/sälja aktuell personals tjänster till varandra i överenskommen omfattning och till överenskommen kostnad. Gemensamma VA-specifika upphandlingar där man tillsammans uppnår större upphandlingsvolym och därmed kan uppnå konkurrensfördelar. Vid fördelning av upphandlingar mellan kommunerna uppstår även en rationalisering totalt sett för upphandlingsprocesserna. Nyttan uppstår främst för VA-specifika upphandlingar som dessutom har geografisk anknytning till närområdet. För övriga typer av upphandlingar finns det en mängd andra redan etablerade metoder att samverka. 17(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 27

28 repo001.docx (26) Gemensamma VA-verk / gemensam drift av VA-verk vilket främst kan avse vattenverk, reningsverk och överföringsledningar. Gemensamma maskiner, verktyg, utrustning mm. Kan vara en lämplig metod för inköp av maskiner, verktyg och utrustning där behovet inte bedöms tillräckligt för enbart en kommun. Kan avse grävmaskin av speciell storlek, spolbil, läcksökningsutrustning. Bör i de flesta fall kombineras med gemensam personal. Gemensam beredskap vilket innebär att större och bredare beredskapsstyrka gemensamt kan uppnås alternativt att beredskapsintervallen för berörd personal kan glesas ut. Gemensamt reservdelsförråd för VA-anordningar vilket därmed kan ha en större omfattning och utbud. Det kan finnas fler exempel på lämpliga samverkansområden. Samarbetsformen kan baseras på flera individuella samverkansavtal men även ett större samverkansavtal som omfattar flera områden och aspekter. Utgör det enda av redovisade förslag till associationsformer där respektive kommun bevarar sina egna VAorganisationer och där samverkan endast sker för utvalda områden genom avtal. Flexibilitet för framtida fördjupat samarbete skapas men även flexibilitet för att avbryta samverkan vid val av annan inriktning. Det bör noga påpekas att denna samverkansform inte kan betraktas som lösningen på de avgörande målsättningarna att skapa den större VA-organisation (uppnå kritisk massa ) som krävs för att kunna möta de utmaningar som VA-huvudmän står inför med att tex ökad investeringstakt, bättre förutsättningar för långsiktig planering mm. Samverkansavtal leder heller inte till att organisation bildas med tydlig VA-profil som branschen anger som konkurrensfördel vid personalrekrytering. I övrigt föreligger även stor risk att samverkansavtal inte blir robusta och hållbara över tid. Denna associationsform bedöms mest lämplig då kommun inriktar sig mot att inom egen koncern skapa multi-utilitybolag med exempelvis VA, avfall, fjärrvärme, energi, fiber mm men att man ändå vill uppnå interkommunal VA-samverkan. 4.3 Övriga frågor knutna till associationsform Val av gemensam organisations huvudsäte En gemensam organisation måste ha en officiell adress vilket oftast knyts till formella krav såsom att ett aktiebolag måste ange styrelsens säte. Frågeställningen riskerar bli prestigeladdad som högst troligt utgjort orsak till att flertalet planerade interkommunala samverkansformer i Sverige inte verkställts. Rent praktiskt förväntas detta beslut däremot ha mycket begränsad betydelse för VAverksamheten. Fokus bör i stället ligga på att följa samhälls- och teknikutvecklingen i övrigt mot en allt mer digitaliserad verksamhet där en persons fysiska placering blir mindre viktig och där utrymme för större flexibilitet skapas och bör nyttjas. RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 28

29 repo001.docx Det kvarstående faktumet att VA-anläggningar för all framtid kommer finnas kvar i båda kommunerna kommer dock säkerställa personell närvaro över hela verksamhetsområdet. Då ett beslut om organisations huvudsäte trots allt är nödvändigt förordas Tomelilla då dess placering kommer bli mer central vid en eventuell framtida utökning av VAsamverkan med fler kommuner Grundläggande skillnad mellan bolagsform och offentligrättslig form. Associationsformerna kommunalförbund och gemensam nämnd utgör offentligrättsliga organisationsformer som regleras och lyder under kommunallagen. Offentligrättsliga associationsformer är i grunden uppbyggda för utförande av samhällstjänster inom offentlig sektor där verksamhet finansieras av tilldelade medel genom politiska beslut. Budgetförfarandet utgör ofta det viktigaste styrmedlet för det politiskt styrande organet. Offentligrättsliga associationsformer säkerställer demokratisk förankring och lämpar sig väl för merparten av verksamheter som normalt bedrivs i kommunal förvaltningsorganisation såsom vård, omsorg, skola, räddningstjänst, mm. Bolagsformen är däremot privaträttslig organisationsform som lämpar sig för verksamheter med leverantörs/kundförhållande och där verksamheten finansieras av de intäkter som erhålls genom försäljning/avgifter. Budgetprocessen ingår som styrmedel men blir underordnad det förhållande att verksamheten tvingas anpassa sig efter variationer och förändringar på de intäkter som erhålls från försäljning. För kommunalt ägda aktiebolag utövas det politiska styrmedlet främst genom att utse styrelse, formulera bolagsordning och fastställa ägardirektiv. Som styrelseledamöter i kommunala bolag tillsätts oftast enbart politiker. Det finns dock inga hinder att utse en eller flera styrelseledamöter på andra grunder, exempelvis person med viss specialistkompetens, vilket ibland förekommer i större kommunala bolag. Det bör påpekas att ett kommunalägt bolag i övrigt även lyder under kommunallagen. En bolagsstyrelse / styrelseledamot är enligt aktiebolagslagen skyldig att verka för sitt bolags bästa. Detta utgör en viktig skillnad mot en offentligrättslig organisation där en ledamot i ett politiskt beslutande organ (tex nämnd) kan ha ett vidare synsätt i sitt agerande Politiskt aktivt ägarskap Forskning och erfarenheter inom VA-branschen visar entydigt vikten av aktivt ägarskap vilket säkrast uppnås genom att aktuellt politiskt beslutande organs uppdrag och fokus enbart läggs VA-försörjningsfrågor. Samtliga angivna associationsformer förutom Samverkansavtal medför förbättrade möjligheter till detta i olika grad Profilering som VA-organisation Erfarenheter i VA-branschen visar att profilering / varumärkesbyggande som VAorganisation medför konkurrensfördelar vid rekrytering av VA-personal. Samtliga angivna associationsformer förutom Samverkansavtal skapar möjligheter till sådan profilering. 19(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 29

30 repo001.docx Fråga om behov av personal med VA-ansvar i kommuns kvarvarande förvaltningsorganisation. För merparten av förekommande exempel i Sverige har de kommunala förvaltningsorganisationerna i samband med bildande av VA-bolag, kommunalförbund och gemensamma nämnder valt att inte behålla egen anställd personal med ansvar för VA-frågor utanför den bildade VA-organisationen. Erfarenhetsmässigt anses i de allra flesta fall inte något behov heller inte föreligga trots att de grundläggande organisatoriska strukturerna i flera fall talar mot detta. Att VA-organisationen ändå tar ett helhetsansvar för VA-huvudmannaskap och förmåga att bevaka VA-kollektivs intressen baseras på underordnade styrdokument såsom ägardirektiv och reglementen samt djupare förståelse och engagemang i gemensam VA-organisations personalstyrka och aktuellt politiskt beslutande organ. Behovet av att ändå bevara personal med ansvar för VA-frågor i respektive kommuns kvarvarande förvaltningsorganisation bör övervägas och vid bildande av driftsorganisation (som inte inkluderar VA-huvudmannaskap) vara avhängigt i vilken grad uppgifter delegeras till aktuell VA-organisation. För kommunalförbund och bolagskoncern som inkluderar VA-huvudmannaskap begränsas ansvarsområdet till att bevaka att erforderliga beslutsprocesser rörande aktuella VA-frågor hanteras på ett korrekt sätt i respektive kommuns politiska beslutandeprocess, samt för att agera i frågor knutna till beslut om VAverksamhetsområden, ABVA och de normativa delarna av VA-taxa vilka enligt lag måste fattas i respektive kommunfullmäktige. 4.4 Särskild jämförelse mellan associationsformerna driftsbolag och kommunalförbund med förbundsdirektion Vilket framgår under rubriken 4.1 rekommenderas bildande av gemensamt driftsbolag som associationsform för VA-samverkan. Vid sammanställning av ovan redovisade alternativ till associationsformer framgår det dock att stora likheter föreligger mellan alternativet gemensamt driftsbolag och kommunalförbund med förbundsdirektion vilket motiverar här redovisad analys om varför driftsbolagsformen föredras framför kommunalförbund med direktion. Följande fördelar föreligger för bildande av gemensamt driftsbolag i förhållande till kommunalförbund med förbundsdirektion: Styrelse/styrelseledamot är enligt aktiebolagslagen skyldig att verka för bolagets bästa. Detta stämmer väl med lagkravet att separera VA-kollektivet från skattekollektiv samt att VA-försörjningen sällan innehåller några svåra politiska ställningstaganden. Bolagsformen lämpar sig bra för verksamhet med leverantörs-/kundförhållande vilket blir fallet både gentemot VA-abonnenter såsom ägarkommun. Driftsbolagsformen är mer etablerad (med goda erfarenheter) som associationsform i VA-branschen än Kommunalförbund genom direktion. 20(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 30

31 repo001.docx Det finns tydliga och lagligt reglerade instrument för ägarstyrning genom ägardirektiv och bolagsordning. Det finns redan påbörjade dokument för inrättande av gemensamt bolag från beslutsunderlaget som framställdes Riskanalys i möjligheter att uppnå överenskommelse om fördjupad VA-samverkan mellan Simrishamns- och Tomelilla kommun 5.1 Bakgrund och syfte med riskanalys Ett stort arbete lades under åren ner på att utreda, planera och upprätta beslutsunderlag för en tilltänkt gemensam VA-organisation mellan kommunerna i sydöstra Skåne. Dessa ambitioner blev dock aldrig förverkligade. Denna riskanalys syftar till att identifiera de riskfaktorer som föreligger för att nu aktuell ambition om fördjupad VA-samverkan inte ska fullföljas samt föreslå åtgärder för att hantera dessa riskfaktorer. 5.2 Riskanalysens värderingskriterier Riskanalysen utgår från nedanstående sannolikhets- och konsekvensbedömningar vilket ger ett samlat riskvärde. Bedömd sannolikhet för att svårigheter kan uppstå att uppnå överenskommelse rörande aktuell riskfaktor vilket kan försvåra/stoppa fördjupad VA-samverkan. Värde 1-5 enligt nedan: 1: Sannolikheten är obefintlig. 2: Sannolikheten är liten. 3: Sannolikheten är neutral. 4: Sannolikheten är stor. 5: Sannolikheten är mycket stor. Bedömd konsekvens av att svårigheter att uppnå överenskommelse uppstår rörande aktuell riskfaktor. Värde 1-5 enligt nedan: 1: Aktuell riskfaktor riskerar under inga förutsättningar påverka arbetet mot fördjupad samverkan. 2: Aktuell riskfaktor kan under vissa förutsättningar innebära mindre risk att arbetet mot fördjupad samverkan försvåras. 3: Aktuell riskfaktor kan, om denna sammanfaller med flera andra riskfaktorer, försvåra arbetet mot att uppnå fördjupad samverkan. 4: Aktuell riskfaktor kan under vissa förutsättningar innebära stor risk att arbetet mot fördjupad samverkan stoppas. 5: Aktuell riskfaktor kan som ensam faktor stoppa arbetet mot fördjupad samverkan. Sannolikhet * Konsekvens = Riskvärde (1 liten, 25 stor). 21(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 31

32 repo001.docx Riskanalys Nedan redovisas genomförd riskanalys rangordnad i förhållande till framräknat riskvärde. Riskfaktor Val av associationsform för ny gemensam VAorganisation. Beslut om lokalisering av gemensam VAorganisations "huvudsäte". Uppfattning om att bolagsformen är olämplig som associationsform. Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Förslag till åtgärder Information sammanställs om motiv till val av förslagen associationsform samt beskrivning hur ägar- /medlemsstyrning ska och kan ske Frågan behandlas tidigt i beslutsprocessen Redovisa för-/nackdelar samt bakgrund till förslaget. Upprätta detaljerad beskrivning för att tydliggöra hur ägarstyrning av aktiebolag kan och ska ske. Visa på goda exempel. Utformning av politisk styrning av gemensam organisation. Frågeställning om hur personalfrågor ska hanteras vid samgående till gemensam VA-organisation. Formell / Organisatorisk placering VAhuvudmannaskap Frågan behandlas och förslag förankras i politisk referensgrupp Transparens och delaktighet för fackliga referensgrupper Följer associationsformen med undantag för driftsbolag där flexibilitet kommer råda för respektive kommun. Lokalisering av VA-personal Avdramatisera frågeställningen och i stället arbeta mot flexibilitet i lokaliseringsfrågan. Generella synpunkter och oro för kommande organisationsförändring från berörda personalstyrkor i respektive kommun. Att frågeställningar och diskussioner uppstår om att planerad samverkan kommer få en vinnande respektive förlorande part Transparens och öppen diskussion i respektive kommun på arbetsplatsmöten och dylikt Redovisning av behovsanalys som visar att fördjupad samverkan på längre sikt är nödvändig och även på kort sikt innebär fördel för båda parter. 22(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 32

33 repo001.docx Riskfaktor Farhågor om höjda avgiftsnivåer i VA-taxa i samband med fördjupad VAsamverkan. Hur rekrytering av chef till gemensam organisation ska genomföras. Farhågor att samlad kompetens, naturliga kontaktytor och samverkan försämras med övrig kommunal verksamhet i respektive kommun. Farhåga för avpersonifiering, försämrad tillgänglighet och längre svarstider vid frågor från allmänhet. Farhåga att VAtaxekonstruktion måste ändras på grund av samverkan. Farhåga att ojämn fördelning av genomförda VA-investeringar uppstår mellan kommunerna. Farhåga för försämrad förmåga rörande informations- och kommunikationsfrågor vid bildande av gemensam VAorganisation. Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Förslag till åtgärder Belysa att närmast akut behov av ökad investeringstakt föreligger (vilket kräver höjda avgifter) oavsett om man väljer att samverka eller inte, men att gemensam VA-organisation ger bättre förmåga att genomföra planerade investeringar Besluta om att tillsätta chefstjänst genom offentlig anställning med möjlighet för både externa och interna sökande Genom aktiva beslut inrikta sig mot att etablera goda kontaktvägar och effektiva arbetsprocesser. Tydliggöra gränsdragningsfrågor i ansvar genom ägardirektiv/reglementen eller dylikt Besluta om att tydliga direktiv om servicenivå ska upprättas för att gälla för VA-organisationen Ingen åtgärd. VA-taxorna har i hög grad redan gemensam konstruktion i de båda kommunerna Tydliggöra att beslut och finansiering till investeringar även fortsättningsvis ske av respektive kommun/va-kollektiv. Beslut fattas om att reglemente ska upprättas för att säkerställa att gemensam VA-organisations personella resurser för genomförande av investeringar fördelas på ett korrekt sätt mellan kommunerna Reglemente upprättas där det tydligt framgår vilka krav som ska ställas på gemensam VAorganisation. Finns även möjlighet att respektive kommun behåller informationsansvaret i respektive förvaltningsorganisation. 23(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 33

34 repo001.docx Riskfaktor Farhåga att obalans mellan kommunerna uppstår för merkostnader vid val av och utformning av gemensamt övervakningssystem för VAverk. Farhågor om obalans mellan kommunerna för kostnader vid val av gemensamt debiteringssystem. Farhågor för försämringar rörande hantering av värdegrundsfrågor i ny gemensam VA-organisation (jämställdhet, mångfald, ledarskapsutveckling mm). Val av och utformning av gemensamt driftsstörningssystem. Val av och utformning av gemensamt GIS-system. Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Förslag till åtgärder Överenskommelse om kostnadsfördelning föreslås hanteras av politiskt beslutande organ för bildad gemensam organisation Överenskommelse om kostnadsfördelning föreslås hanteras av politiskt beslutande organ för bildad gemensam organisation. Det finns även möjlighet för respektive kommun att bevara debiteringsfunktionerna i respektive kommuns förvaltningsorganisation Båda kommunerna har redan samma system (VA-banken) Båda kommunerna har redan samma system (VA-banken). Val av telefonsystem Val av diariesystem Val av och utformning av gemensamt ekonomisystem Val av och utformning av ITsystem och IT-organisation ABVA Båda kommunerna har redan helt gemensam ABVA sedan tidigare. 24(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 34

35 repo001.docx Tidplan Nedan framgår tidplan med målsättning att bilda gemensamt driftsbolag För frågor rörande bildande av gemensam VA-organisation, val av associationsform och styrelsens säte: Styrgruppens förslag redovisas för politisk referensgrupp: februari Behandling av frågan i politisk referensgrupp: februari-mars MBL med fackliga parter: mars-juni Riskbedömning för verksamhetsövergång: maj Beslut i respektive kommunstyrelses arbetsutskott: juni Beslut i respektive kommunstyrelse: juni - augusti Beslut i respektive kommunfullmäktige: september Fastställelse av övriga dokument för bildande av gemensam VA-organisation (såsom ägardirektiv, bolagsordning mm): Beslut i respektive kommunstyrelses arbetsutskott: september Beslut i respektive kommunstyrelse: oktober Beslut i respektive kommunfullmäktige, vilket med fördel även inkluderar beslut om att utse styrelseledamöter: november Tabell för associationsformernas bedömda för- och nackdelar Tabell framgår av bilaga 1. Vid värdering har antagits att VA-huvudmannaskapet, och därmed ägandet av den allmänna VA-anläggningen, bevaras i respektive kommuns förvaltningsorganisation för associationsformerna Gemensamt driftsbolag, Gemensam nämnd, Kommunalförbund med direktion och Samverkansavtal, medan VA-huvudmannaskapet förutsätts överlåtas till gemensam VA-organisation för VA-bolagskoncern inkluderande VAhuvudmannaskap och Kommunalförbund med fullmäktige. Förklaring enligt följande: 25(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 35

36 repo001.docx Externa källor SOU 2016:32. En trygg dricksvattenförsörjning bakgrund, övervägande och förslag. Slutbetänkande av Dricksvattenutredningen. SVU-rapport : Samverkan för ökad resursbas för vem och hur? SVU-rapport : Organisering och styrning av kommunal VA-verksamhet En studie av förmågor, brister och förbättringspotential. SVU-rapport : Användning av hållbarhetsindex för effektiv samverkan mellan kommuner. SVU-rapport : Att driva VA i egen förvaltning den lilla kommunens erfarenheter och utmaningar. SVU-rapport : Organisering för ökad uthållighet. Utvärdering av LBVA samt utredning av organisationens framtida utveckling, Anna Thomasson. Förstudie Översyn av Lomma kommuns VA-verksamhet. 26(26) RAPPORT VA-SAMVERKAN BH p:\21233\ _simrishamn_utredning_samverkan\000\29 samlad rapport\rapport va-samverkan tomelilla och simrishamn.docx 36

37 Tidplan Vad händer Tomelilla: Lokal samverkan förhandling 11 MBL Simrishamn Lokal samverkan förhandling 11 MBL Simrishamn: beslut samhällsbyggnadsnämnd Tomelilla: beslut samhällsbyggnadsnämnd Tomelilla: beslut Ksau Simrishamn: Beslut Ksau Tomelilla: beslut Kommunstyrelsen Simrishamn: beslut Kommunstyrelsen Simrishamn Beslut i Kommunfullmäktige Tomelilla: beslut Kommunfullmäktige När 13/5 17/5 23/5 24/5 18/9 18/9 9/10 9/10 28/10 4/11 37

38 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 23 augusti 2019 Sbn 69 Dnr SBN 2019/170 Revidering av verksamhetsområden för VA Samhällsbyggnadsnämndens beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa utökat verksamhetsområde för dricksvattenförsörjning, spillvattenavlopp respektive dagvattenavlopp enligt bifogade underlag. Ärendebeskrivning Enligt vattentjänstlagen framgår att kommunen ska bestämma det geografiska område, verksamhetsområde, inom vilket vattentjänster behöver ordnas och ska sedan se till att detta behov av vattentjänster snarast tillgodoses genom an allmän va-anläggning. Ägare till fastigheter som är belägna inom ett verksamhetsområde för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen har rätt och skyldighet att ansluta sig till anläggningen enligt lagen om allmänna vattentjänster. Huvudmannen har därmed också rätt att ta ut anläggningsavgift för att täcka sina kostnader. Under åren har kommunen anslutit 237 fastigheter utanför befintligt verksamhetsområde. Verksamhetsområdet bör justeras så att fastigheter som anslutits i direkt eller i nära i anslutning till befintligt verksamhetsområde bör införlivas i verksamhetsområde för allmän vattenoch avloppsanläggning. Av bifogat kartunderlag framgår förslag till utökat verksamhetsområde för dricksvattenförsörjning, spillvattenavlopp respektive dagvattenavlopp. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa utökat verksamhetsområde för dricksvattenförsörjning, spillvattenavlopp respektive dagvattenavlopp enligt bifogade underlag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, VA-chef Anders Ledskog, handlingsid SBN Anslutna abonnenter VO Brösarp, handlingsid SBN , Anslutna abonnenter VO Tranås, handlingsid SBN , Anslutna abonnenter VO Onslunda, handlingsid SBN , Justerandes sign 38

39 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 23 augusti 2019 Sbn 69 forts. Anslutna abonnenter VO Smedstorp, handlingsid SBN , Anslutna abonnenter VO Östra Ingelstad, handlingsid SBN , Anslutna abonnenter VO Spjutstorp, handlingsid SBN , Anslutna abonnenter VO Övraby, handlingsid SBN , Anslutna abonnenter VO Tomelilla, handlingsid SBN , Brösarp verksamhetsområde för dricksvatten, handlingsid SBN , Brösarp verksamhetsområde för Spillvatten, handlingsid SBN , Onslunda verksamhetsområde för Spillvatten, handlingsid SBN , Skåne- Tranås verksamhetsområde för Spillvatten, handlingsid SBN , Skåne-Tranås verksamhetsområde för dricksvatten, handlingsid SBN , Smedstorp verksamhetsområde för dricksvatten, handlingsid SBN , Spjutstorp verksamhetsområde för dricksvatten, handlingsid SBN , Spjutstorp verksamhetsområde för spillvatten, handlingsid SBN , Tomelilla verksamhetsområde för dagvatten, handlingsid SBN , Tomelilla verksamhetsområde för dricksvatten, handlingsid SBN , Tomelilla verksamhetsområde för spillvatten, handlingsid SBN , Östra Ingelstad verksamhetsområde för dricksvatten, handlingsid SBN , Övraby verksamhetsområde för dricksvatten, handlingsid SBN , Övraby verksamhetsområde för Spillvatten, handlingsid SBN Beslutet skickas till: VA-chef Anders Ledskog Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadschef Niklas Sommelius Justerandes sign 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 Tomelilla den 3 september 2019 Dnr KS 2019/150 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kulturoch fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunfullmäktige Växel Fax Bankgiro Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil johan.linander@tomelilla.se Tjänsteskrivelse Reglemente för att undvika korruption och mutor Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta föreslaget reglemente för att undvika korruption och mutor, handlingsid: Ks 2019.xxx. Ärendebeskrivning Förvaltningen har tagit fram ett förslag på nytt reglemente för att undvika korruption och mutor. Det nuvarande, Reglemente mot mutor och bestickning i Tomelilla kommunförvaltning är från 2012, kf 36/2012, och är i behov av uppdatering. Exempelvis finns det inte längre något brott som heter bestickning, utan detta benämns numera givande av muta. Brottet handel med inflytande har också införts i Brottsbalken kap 10 5d. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 3 september Reglemente för att undvika korruption och mutor Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige 1 (1) 54

55 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr X XX:X Kf Dnr KS Reglemente för att undvika korruption och mutor Antagen av x-nämnd/kommunfullmäktige datum, Kf (nummer). Gäller från datum. Dokumentansvarig politisk instans: Kommunfullmäktige Dokumentansvarig tjänsteman: Kanslichef/kommunjurist Uppföljning: En gång per mandatperiod eller oftare vid behov 55

56 Inledning Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Medborgarnas förtroende för vår kommun fordrar att vi inte låter oss påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i vårt arbete. Anställda, förtroendevalda och uppdragstagare i en kommun utsätts för påverkan av andra och utsätter andra människor för påverkan av olika slag. Sådana kontakter människor emellan är nödvändiga inslag i en demokrati. Ur demokratisk synpunkt är det emellertid viktigt att en sådan process går formellt riktigt till och att det finns gränser för hur denna påverkan får se ut. Vad säger lagen? Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet korruption. Men en vanligt förekommande definition av korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. Den tydligaste formen av korruption är att ge eller ta emot en muta eller annan otillbörlig belöning. En annan form av korruption är ett brott som kallas trolöshet mot huvudman. Detta innebär att någon missbrukar en förtroendeställning och detta missbruk innebär skada för kommunen. Detta reglemente påminner om hur viktigt det är att vara försiktig med att ta emot gåvor och andra förmåner. Reglementet hanterar frågan när kommunen eller en av kommunens anställda får ta emot belöningar, gåvor eller liknande förmåner. Tagande av muta (kallades tidigare mutbrott) begås när en förtroendevald eller anställd för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att en person begär en muta eller låter sig bli utlovad en muta är också ett brott. Givande av muta (kallades tidigare bestickning) är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till förtroendevald eller anställd. Att acceptera en begäran från en förtroendevald eller anställd om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta. Handel med inflytande innebär att det även är förbjudet att någon - i annat fall än som avses med bestämmelserna om tagande av muta och givande av muta - tar emot, godtar ett löfte om eller begär respektive lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att påverka en tredje persons beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. I detta fall finns minst tre aktörer, den som ger en muta, den som tar emot den för att påverka en annan person att fatta ett visst beslut eller åtgärd och den som blir påverkad. Straffskalan för de tre brotten sträcker sig från böter upp till fängelse i sex år beroende av hur grovt brottet är. 2 56

57 Avgörande för hur en förmån skall betraktas är som regel förmånens värde sett ur mottagarsynpunkt, några beloppsgränser för vad som kan anses vara en otillåten muta eller en godkänd förmån finns alltså inte. Frågor som man bör ställa sig när man erbjuds en förmån är: Varför får jag denna förmån? Hur stark är kopplingen mellan förmånen och min tjänsteutövning? Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? Hur är partsförhållandena mellan mig och den som ger förmånen? Extra känsligt är det om det finns ett samband till ett upphandlingsförfarande, när olika former av tillstånd ska delas ut samt när myndighetsbeslut ska fattas. Förmåner som är tillåtna Förmåner som inte är avsedda att påverka beslut och liknande utan enbart är till för att skapa en god relation är som regel tillåtna, till exempel: Arbetsmåltider av vardaglig karaktär i samband med företagsbesök, utbildningar eller liknande. Mindre varuprover av ringa värde som överlämnas i samband med företagsbesök. Prydnadsföremål och minnesgåvor vid t. ex kommunbesök och liknande av ringa värde. Förmåner som aldrig är tillåtna Penninggåvor i kontanter, värdepapper och liknande. Penninglån på särskilt gynnsamma villkor. Borgensåtaganden eller skuldtäckning. Om köpeskilling eller fordran, amortering eller ränta efterskänkes. Bonusarrangemang, om förmånen tillfaller den anställde. Förfogande över fordon, båt, fritidsbostad eller liknande för privat bruk. Betalda nöjes- eller semesterresor. Gåvor och testamentsförordnanden i samband med vård Det är alltid otillbörligt att ta emot något som kan framkalla tacksamhetsskuld. Särskilt inom omsorgsarbete och hälso- och sjukvården är det viktigt att de äldre/brukarna inte får intryck av att det krävs gåvor till personalen för att få den vård man är berättigad till. Personal bör inte ta emot penninggåvor även om det rör sig om små belopp. Gåvor med realiserbart ekonomiskt värde t ex smycken, prydnadsföremål, konstverk och liknande är inte heller tillåtet att ta emot annat än om värdet är ringa. Om en arbetstagare inom äldrevården eller hälso- och sjukvården får vetskap om att någon brukare avser att testamentera egendom till arbetstagaren, åligger det vederbörande att klargöra för testator att han/hon inte kan ta emot någon gåva eller förmån över huvud taget. 3 57

58 Rutiner då korruption misstänks eller upptäcks Den som är anställd och som har frågor om vad som är en otillbörlig förmån eller gåva eller har fått ett erbjudande av någon utomstående bör ta upp detta med sin närmaste chef. Motsvarande för valda politiker bör vara att ta upp det med partiets gruppledare eller kommunstyrelsens ordförande, som därefter kan föreslå åtgärder. Om tveksamhet råder, kontakta personalavdelningen eller kanslichefen. Den anställd eller förtroendevald inom Tomelilla kommun som misstänker att annan anställd, förtroendevald eller uppdragstagare gör sig skyldig till korruption eller andra handlingar som kan utgöra brott, kan alltid vända sig till HR-chefen eller kanslichefen. Anmälningar som görs kommer att utredas med hög integritet och den eller de som anmälan gäller kommer inte att få veta vem som har gjort anmälan. 4 58

59 Från: Till: Trafikverket Region Syd, Förslag till nya föreskrifter för väg 11, Skåne län TRV 2019/54663 Remiss gällande förslag till nya föreskrifter för väg 11, Skåne län samt upphävande av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2009:320) om hastighetsbegränsning på väg 11 i Skåne län. Remissen omfattar konsekvensutredning samt förslag till föreskrifter. De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft Synpunkter ska skickas till Trafikverket senast den 17 september Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) vill här gemensamt lämna sitt yttrande över förslaget med sänkt hastighet på väg 11. Sammanfattning Trafikverket föreslår nya hastighetsföreskrifter på väg 11 i Skåne sträckan Malmö - Simrishamn, befintlig föreskrift VVFS 2009:320 kommer då att upphävas. Bakgrunden till förslaget utgår ifrån nollvisionen, som utgör en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Trafiksäkerhetsarbetet med nollvisionen i fokus innebär att vägar, gator och fordon ska anpassas till människans förutsättningar så att ingen på sikt dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Aktuella delsträckor för översynen; Sjöbo-Anklam som föreslås få en hastighetsökning från km/h. Sträckan är mötesseparerad och uppfyller kraven för en hastighetshöjning. Anklam - Tomelilla som sänks från km/h i väntan på den planerade ombyggnationen av vägen. Ombyggnaden är planerad innan år Tomelilla - Simrishamn (Järrestad) som föreslås få en sänkning från km/h. Sträckan uppfyller inte den standard som krävs för 90 km/h och sträckan finns inte med i några planer för ombyggnad innan år

60 Trafikverket sänker hastigheten på vägar som saknar fysisk mittseparering och har måttlig eller betydande trafik. De sträckor som föreslås få en hastighetssänkning saknar mötesseparering och uppfyller då inte den standard på vägen som krävs för 90 km/h. Trafikverket har klassificerat hela väg 11 som funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, kollektivtrafik och dagliga långväga transportresor med bil. Konsekvenser av förslaget Trafikverket hänvisar till att förslaget resulterar i en ökad restid på hela sträckan, för de fordon som får köras i högsta tillåtna hastighet. Restiden beräknas öka med 1 minut och 50 sekunder. Tillgängligheten för dagliga personresor mellan Tomelilla och Simrishamn påverkas marginellt av föreskriften eftersom alternativa pendlingsmöjligheter finns genom järnvägsförbindelsen Österlenbanan. Även de långväga personresorna mellan Simrishamn och Malmö hänvisas till Ystad-Österlenbanan. Restiden påverkar inte tunga lastbilar. Akademisk utvärdering av förändrad tillgänglighet i vägnätet visar att det inte finns en enhetlig bild över effekterna av en tillgänglighetsförändring och att det är viktigt att skilja mellan effekter på kort och lång sikt. En tillgänglighetsförsämring kan leda till både ökad och minskad ekonomisk aktivitet i en region, eftersom det både kan leda till en försämrad arbetsmarknad och till att nya affärsmöjligheter uppstår. Utvärderingen belyser att hastighetssänkningar i många fall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan vara mer 60

61 motiverat för att öka trafiksäkerheten än en motsvarande väginvestering för vägar med låga trafikvolymer. Utifrån detta underlag anser Trafikverket att det inte går att beskriva föreskriftens konsekvens på tillgänglighet för person- eller godstransporter mer utförligt än ovan redovisad restidsförändring samt kvalitativa beskrivning. Synpunkter på förslaget Personresor och godstrafiken är viktiga för hela sydöstra Skånes hållbara tillväxt. Dagligen förflyttas både människor och gods på vår gemensamma infrastruktur, en förflyttning som behöver vara snabb, smidig och robust. Förslaget att sänka hastigheterna på väginfrastrukturen utan att samtidigt arbeta med åtgärder för att öka tillgängligheten ger en uppfattning om att det är lättare att prioritera ner satsningar i delregionen. Förslaget och underlaget från Trafikverket är bristfälligt och ger inte en tydlig bild av hela situationen och dess konsekvenser. Helhetsbilden för konsekvenserna på trafikflödet saknas, både för gods och persontrafiken, samt att olycksstatistik för aktuell sträcka inte redovisas. Statistikunderlag Statistikutdrag från Trafikverket som har delgetts kommunerna redovisar hela sträckan från Sjöbo till Simrishamn, sträckan mellan Järrestad och Simrishamn är med i underlaget. Underlaget är inte uppdelat per delsträcka och följande analys baseras på hela sträckan. Mellan åren 2016 och 2019 inträffade 2 dödsolyckor; En var mellan Cykel/moped- motorfordon och inträffade på vägen mellan Svampakorset och Tomelilla centrum, hastighetsbegränsning 70 km/h. Den andra var en mötesolycka och inträffade vid Lunnarp, hastighetsbegränsning på sträckan är 70 km/h. Vid analys av olycksstatistiken har det inträffat 25 st singelolyckor och 21 st upphinnande olyckor. Av dessa totalt 46 olyckor så var fyra olyckor allvarliga till måttliga. Avsvängande och korsande fordon står för 8 respektive 5 stycken olyckor, varav en bedöms som måttlig och de andra bedöms som lindriga. Tre registrerade olyckor med traktorer inblandade finns, varav en var allvarlig. Av totalt 93 registrerade olyckor har 65st skett på gatu- eller vägsträcka och 21st har skett i gatu- eller vägkorsning, 5 stycken har skett i cirkulationsplats. 61

62 Åtgärder för att öka trafiksäkerheten bör sättas in vid olycksdrabbade område, detta framför att sänka hastigheten på hela sträckan med hänvisning till olycksstatistiken med antal dödsolyckor i fokus. Vid åtgärder måste även de oskyddade trafikanterna bevakas, där separerade gång-cykelvägar längs hela sträckan kan bidra till att uppnå en högre trafiksäkerhet. Detta är inte planerat för väg 11 Anklam - Ramsåsa med hänvisning till kostnaderna för åtgärden. Att enbart hänvisa till olycksstatistiken motiverar inte en hastighetssänkning, detta då dödsolyckorna som inträffat var på sträckor med hastighetsbegränsning 70 km/h. Hänvisning kollektivtrafikresenärer I konsekvensutredningen hänvisas både de långa och korta personresorna som ska mot Malmö till Ystad-Österlenbanan. Med den hänvisningen missar utredningen att Lund är en av de viktigaste målpunkterna för resenärerna som färdas på väg 11. På sträckan Simrishamn till Lund finns ett viktigt kollektivtrafikstråk för buss, en linje som under flertalet år har ökat sitt resenärsunderlag. Att i konsekvensutredningen helt avfärda konsekvenserna för dessa resenärer är en stor brist och ger inte hela bilden av konsekvenserna. Ystad-Österlenbanan har åtgärder planerade för att öka robusthet och tillförlitlighet på banan, under hösten 2019 genomförs etapp 1, men etapp 2 har skjutits fram till år Utöver dessa åtgärder finns inget mer i plan och det finns inte heller planer på en utökning av trafikering (halvtimmestrafik) vilket hade gjort stråket till ett mer attraktivt alternativ. Att i nuläget hänvisa kollektivtrafikresenärerna till Ystad-Österlenbanan, där tillförlitligheten och robustheten är låg anser inte sydöstra Skånes kommuner vara tillräckligt. Det är av stor vikt att redan planerade investeringar på Ystad-Österlenbanan genomförs enligt planerad tidsplan, liksom de investeringar som krävs för att kunna öka trafikeringen och tillförlitligheten, så att Ystad-Österlenbanan kan utvecklas för att bli ett attraktivt alternativ för arbetspendling. Kopplingar I utredningen redovisas inte kopplingarna till annan viktig infrastruktur och stråk, det är inte redovisat hur tillgängligheten till väg 9, väg 19 och E65 påverkas. Godstrafiken till och från hamnarna i Ystad och Simrishamn nämns inte heller i underlaget. Även om förslaget inte påverkar hastigheten för fordonen kan trafikflödet av godstransporter ändras. 62

63 För kommunerna i sydöstra Skåne kommunalråd och oppositionsråd/oppositionsföreträdare från Ystads kommun, Simrishamns kommun, Tomelilla kommun och Sjöbo kommun Kristina Bendz Per-Martin Svensson Magnus Weberg Jeanette Ovesson Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn Cecilia Magnusson Svärd Sara Anheden Cecilia Olsson Carlsson Pia Ingvarsson Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn 63

64 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 28 augusti 2019 Ks 104 Dnr KS 2019/148 Svar på remiss angående förslag till föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 11 i Skåne län, TRV 2019/54663 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna och delegerar till kommunstyrelsens arbetsutskott att avge yttrande i ärendet. Ärendebeskrivning Hållbarhetsstrateg Ida Abrahamsson presenterar den remiss som Trafikverket lämnat med förslag till föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 11. Arbete pågår för att ta fram ett gemensamt yttrande tillsammans med berörda grannkommuner. Svar på remissen ska vara Trafikverket tillhanda senast den 19 september 2019, det vill säga innan kommunstyrelsens nästa sammanträde. Förslag är därför att kommunstyrelsen ställer sig bakom att yttrandet avges av kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsunderlag Missiv - Remiss av förslag till nya föreskrifter för väg 11, Skåne län, TRV 2019/54663, handlingsid: Ks Förslag till trafikföreskrift om hastighetsbegränsning på väg 11 i Skåne län, TRV 2019/54663, hadnlingsid: Ks Konsekvensutredning till förslag om hastighetsföreskrift på väg 11, Skåne län, TRV 2019/54663, handlingsid: Ks Justerandes sign 64

65 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 28 augusti 2019 Ks 104 forts. Förslag till beslut under sammanträdet Per-Martin Svensson (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna och delegerar till kommunstyrelsens arbetsutskott att avge yttrande i ärendet. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Per-Martin Svenssons förslag. Beslutet skickas till: Hållbarhetsstrateg Ida Abrahamsson Justerandes sign 65

66 Trafikverket Trafikverkets föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 11 i Skåne län; TRVTFS : beslutade den Trafikverket föreskriver följande med stöd av 3 kap. 17 fjärde stycket trafikförordningen (1998:1276). I stället för hastighetsbegränsning enligt 3 kap. 17 tredje stycket trafikförordningen (1998:1276) ska den högsta tillåtna hastigheten på väg 11 i Skåne län vara enligt följande. Vägsträcka mellan och km/tim 285 meter öster om trafikplats Sunnanå 200 meter väster om väg 979 västra anslutningen Sjöbo 200 meter väster om väg 979 västra anslutningen Sjöbo 250 meter öster om väg 13 cirkulationsplats Sjöbo Rödjor meter öster om väg 13 cirkulationsplats Sjöbo Rödjor 300 meter nordväst om väg meter nordväst om väg 1026 väg 9 Järrestad 80 Hastighetsbegränsning till 100 kilometer i timmen gäller även från och till väg 11 på av- och påfartsvägar i trafikplats Sunnanå Östra, avfartsväg i västlig färdriktning till den av Staffanstorps kommun bestämd gräns för tättbebyggt område och påfartsväg i västlig färdriktning från den av Staffanstorps kommun bestämd gräns för tättbebyggt område samt av- och påfartsvägar i östlig färdriktning i trafikplats Staffanstorp Östra, av- och påfartsvägar i trafikplats Kyrkheddinge, av- och påfartsvägar i trafikplats Dalby och av- och påfartsvägar i korsning Dalby stenbrott. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 november 2019, då Vägverkets föreskrifter (VVFS 2009:320) om hastighetsbegränsning på väg 11 i Skåne län ska upphöra att gälla. På Trafikverkets vägnar LENA ERIXON Mats Sandgren (Verksamhetsområde Planering) 66

67 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 1(8) Konsekvensutredning till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 11, Skåne län enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Bakgrund Trafikverket föreslår nya hastighetsföreskrifter på väg 11 i Skåne län och befintlig föreskrift VVFS 2009:320 kommer då att upphävas. Väg 11 leder genom Skåne från Malmö till Simrishamn via Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo och Tomelilla. Från Järrestad till Simrishamn sammanfaller den med väg 9. Sträckan utgör en del av regionalt prioriterade stråk för; personresor, godstransporter och kollektivtrafik. Trafikverket har klassificerat hela väg 11 som funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, kollektivtrafik och dagliga och långväga personresor med bil. Väg 11 i Skåne har två sträckor som ingår i hastighetsöversynen, båda mellan Sjöbo och Järrestad. Trafiksäkerhetskameror ATK (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll) finns utmed båda sträckorna. Sträckan mellan Sjöbo och Anklam är mötesseparerad landsväg med mitträcke, s.k. 2+1-väg och har i övrigt säkerhetsstandard för en högre hastighet än nuvarande hastighetsbegränsningen 90 km/tim. Vägen beräknas trafikeras av fordon/dygn år På den andra sträckan, mellan Anklam och Järrestad, ska delar av den byggas om till mötesseparerad landsväg med mitträcke, s.k. 2+1-väg med byggstart Det gäller sträckan mellan Anklam och Tomelilla. Nuvarande hastighetsbegränsning är här 90 km/tim och vägbredden är 9 meter. Sträckan beräknas trafikeras av fordon/dygn år Resterande del av andra sträckan, den mellan Tomelilla och Järrestad, finns inte med i planerna för ombyggnad innan år Den här delen har hastighetsbegränsningen 90 km/tim och en vägbredd som varierar mellan 7-9 meter. År 2025 beräknas den trafikeras av fordon/dygn. Här finns ett alternativt färdsätt med Ystad- Östelenbanan. Det pågår en omfattande upprustning av banorna med ett flertal ågärder som beräknas vara klara år Med dessa åtgärder kommer robustheten, tillförlitligheten och kapaciteten öka vilket gör tåget till ett attraktivt och alternativt färdmedel. Bakgrunden till förslaget utgår från Trafikverkets uppdrag och arbete med att fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägars säkerhetsstandard. Förslaget var en del i en bred remiss som skickades ut till länsplaneupprättare, kommuner m.fl. under mars-maj Efter det har vissa revideringar skett. Mer information om denna remiss samt Trafikverkets sammanfattande kommentarer till inkomna remissyttranden: Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och är fastställd genom beslut i riksdagen. Den är ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Trafiksäkerhetsarbetet i dess anda innebär att vägar, gator och fordon ska anpassas till människans förutsättningar så att ingen på sikt dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Ansvaret för säkerheten delas mellan de som utformar och de som använder vägtransportsystemet. 1 Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med en årsmedeldygnstrafik på 2000 fordon eller mer per dygn år

68 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 2(8) Trafikverkets ambition för anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas säkerhetsstandard innebär: att vägar utan mittseparering med måttlig och betydande 1 trafik ska ska ha högsta tillåtna hastighetsbegränsning 80 km/tim att åtgärder för höjda hastighetsgränser genomförs utmed det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet att hastighetsförändringen inte leder till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet att riktvärden för buller inte bör överskridas att anpassningen är motiverad med hänsyn till den transportpolitiska måluppfyllelsen Referenshastigheten på en väg eller del av väg bestäms av olika faktorer och framgår av Vägars och gators utformning, VGU, som används vid ny- eller ombyggnation. Undantag från VGU kan göras för befintlig väg av trafiksäkerhets-, framkomlighets- eller miljöskäl. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Delsträcka 3, Sjöbo Anklam, i förslaget har byggts om till mötesseparerad landsväg med mitträcke, s.k. 2+1-väg och klarar därför en höjning av hastighetsbegränsningen från 90 till 100 km/tim. Trafikverket vill med regleringen uppnå att de samhällsekonomiska vinsterna med att bygga en väg med högre säkerhetsstandard inte går förlorade. Del av delsträcka 4, Anklam Tomelilla, i förslaget håller inte den standard som krävs för den nuvarande hastighetsbegränsningen 90 km/tim. Denna del av delsträckan finns med i planerna för ombyggnad innan år 2025 och sänks därför till 80 km/tim i avvaktan på ombyggnationen. Del av delsträcka 4, Tomelilla Simrishamn, i förslaget håller inte den standard som krävs för den nuvarande hastighetsbegränsningen 90 km/tim. Sträckan finns inte med i planerna för ombyggnad innan år 2025 och sänks därför till 80 km/tim. Utöver detta har även vissa redaktionella ändringar gjorts som inte påverkar föreskriften i sak. Trafikverket vill med regleringen uppnå att hastighetsbegränsningen ska överensstämma med vägens standard då det med anledning av avsaknad från mötesseparering kan innebära en förhöjd risk för mötesolycka med svårare skadeföljd. 80 km/tim är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard klarar en kollision utan alltför allvarliga konsekvenser. Därför vi sänker hastighetsgränsen till 80 km/tim på vägar som saknar fysisk mittseparering och har måttlig eller betydande trafik. TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Förslag till hastighetsbegränsningar Förslag på hastighetsbegränsningar förändrade eller oförändrade, för hela vägen. # Sträcka Sträckans totala längd (km) meter öster om trafikplats Sunnanå 200 meter väster om väg 979 västra anslutningen Sjöbo Justeringens totala längd (km) Obs. endast den del av delsträckan som inte har annan föreskriven hastighet. Hastighet (km/tim) 36, Ny hastighet (km/tim) meter väster om väg 979 västra anslutningen Sjöbo 250 meter öster om väg 13 cirkulationsplats Sjöbo Rödjor 4,

69 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 3(8) meter öster om väg 13 cirkulationsplats Sjöbo Rödjor 300 meter nordväst om väg meter nordväst om väg 1026 väg 9 Järrestad 4,1 4, , Förslaget resulterar i en ökad restid på hela sträckan, för fordon som får framföras i högsta tillåtna hastighet. Restiden ökar teoretiskt med ca 1 minut och 50 sekunder. Observera att nedan beskrivna kostnader och konsekvenser utgår från hela föreskriften. Lokala trafikföreskrifter Förslaget gäller endast Trafikverkets hastighetsföreskrifter. Det kan finnas lokala trafikföreskrifter om hastighet eller tättbebyggt område utmed vägen som påverkar hastighetsbegränsningen lokalt. Dessa redovisas inte här. Alternativa lösningar Det finns inga alternativa lösningar. Den säkerhetsstandard som sträckorna har innebär att de föreslagna hastighetsgränserna måste införas. I samband med fastställelsebeslutet av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden , beslutade regeringen att Trafikverket under perioden 2019 till 2022 ska fördela upp till 1 miljard kronor för att samfinansiera de regionala transportplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Regeringen vill på detta sätt stödja och påskynda arbetet med mötessepareringsåtgärder och ökad trafiksäkerhet. Här ligger sträckan Anklam Tomelilla med som ett namngivet regionalt objekt Eftersom samfinansieringen avser perioden 2019 till 2022 har det bara varit möjligt för länsplaneupprättare att ansöka för åtgärder som har kommit långt i planläggningsprocessen och ingår i gällande plan. Trafikverket beslutade att bevilja samfinansiering för samtliga ansökningar. I ansökan har länsplaneupprättare även fått ange vilken mötessepareringsåtgärd som frigjorda regionala medel ska användas till. Väg 11, i sin sträckningen mellan Tomelilla Järrestad, har inte kunnat inrymmas inom dessa ramar. Om ingen reglering av hastighetsbegränsningen görs på den ombyggda sträckan mellan Sjöbo och Anklam, skulle nuvarande hastighetsbegränsning gälla på den ombyggda sträckan. De samhällsekonomiska vinsterna med att bygga en väg med högre säkerhetsstandard skulle gå förlorade och trafikanterna skulle få en sämre tillgänglighet. TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Vilka som berörs av regleringen Alla trafikanter som använder den aktuella vägen och andra som vistas i närheten berörs av regleringen. Kostnader och andra konsekvenser Hastighetsförändringen utförs i syfte att förbättra trafiksäkerheten och sträva mot Nollvisionen samt gällande etappmål genom att minska risken för att dödas eller skadas allvarligt. Trafiksäkerhet och miljö är ramvillkor för tillgänglighet, vilket innebär att tillgänglighet inte får leda till dålig trafiksäkerhetsstandard eller stor miljöpåverkan. Gällande författningar för vägsäkerhet (lag, förordning, föreskrift) gäller för vägar och vägprojekt som ingår i TEN-T-vägnätet i Sverige. Trafikverket har valt att följa författningarna för alla vägar med vägnummer upp till och med 100 samt alla vägar med ett flöde på över 4000 ÅDT. Författningarna innehåller bestämmelser om väghållares skyldigheter i vissa fall och syftar till att öka säkerheten för vägtrafikanter. De kostnader som de föreslagna föreskrifterna resulterar i utgörs till största del av administration (kostnaderna för tillkännagivandet av föreskrifterna såsom sägs i 10 kap. 13 trafikförordningen (1998:1276) ) samt utmärkning (skyltning) av föreskrifterna. 69

70 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 4(8) Trafiksäkerhet Hastighetssänkningen är en trafiksäkerhetsåtgärd vilket innebär att risken att dödas eller skadas allvarligt utmed vägen kommer att minska. Risken att dödas minskar med cirka % endast genom att sänka hastighetsgränsen från 90 till 80 km/tim. Hastighetsförändringen är anpassad till vägens utformning och bedöms således ej ha en negativ inverkan på trafiksäkerheten. Tillgänglighet Hastighetssänkningen kommer att ge något ökad restid för huvudsakligen persontrafik. Hastighetens påverkan på restid finns att läsa om här: Restiden på sträckan beräknas öka med 51 sekunder/mil för personbilar, bussar och lätta lastbilar. Föreskriftsförslaget kommer i sig inte att innebära en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Det finns dock en ambition att plottrigheten ska minska utmed sträckan genom kompletterande översyn av lokala begränsningar. Tillgängligheten för dagliga personresor mellan Tomellilla och Simrishamn påverkas marginellt av föreskriften eftersom alternativa pendlingsmöjligheter finns genom järnvägsförbindelsen Österlenbanan. Tillgängligheten för långväga personresor mellan Malmö och Simrishamn påverkas ej nämnvärt av föreskriften eftersom alternativa resvägar finns genom järnvägsförbindelsen Ystad- Österlenbanan. Sträckan trafikeras av buss i linjetrafik. Konkurrenskraften för buss jämfört med biltrafik blir oförändrad eftersom hastighetssäkningen gäller båda. Föreskriften påverkar inte restiden för tunga lastbilar. Akademisk utvärdering 2 av förändrad tillgänglighet i vägnätet visar att det inte finns en enhetlig bild över effekterna av en tillgänglighetsförändring och att det är viktigt att skilja mellan effekter på kort och lång sikt. En tillgänglighetsförsämring kan leda till både ökad och minskad ekonomisk aktivitet i en region, eftersom det både kan leda till en försämrad arbetsmarknad och till att nya affärsmöjligheter uppstår. Utvärderingen belyser att hastighetssänkningar i många fall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan vara mer motiverat för att öka trafiksäkerheten än en motsvarande väginvestering för vägar med låga trafikvolymer. Utifrån detta underlag anser Trafikverket att det inte går att beskriva föreskriftens konsekvens på tillgänglighet för person- eller godstransporter mer utförligt än ovan redovisad restidsförändring samt kvalitativa beskrivning. Miljö En hastighetssänkning på 10 km/tim ger en sänkning av bullernivån med 1-2 dba (schablonvärde). En hastighetshöjning på 10 km/tim ger en ökning av bullernivån med 1-2 dba (schablonvärde). TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Föreskriften innebär till stora delar minskade utsläpp av växthusgaser. Sammanfattning: Utifrån ovan redovisade sammantagna konsekvenser bedöms den föreslagna hastighetsförändringen vara välmotiverad. Den nya hastigheten innebär en anpassning till vägens säkerhetsstandard och kommer att ge goda trafiksäkerhetseffekter. Sänkt hastighet ger även positiva miljöeffekter. Trafikverket är medveten om att sänkningen leder till något ökade restider, men det är viktigt att hastigheten överensstämmer med vägens standard. Den tunga lastbilstrafiken kommer inte att påverkas av hastighetssänkningen eftersom den högsta tillåtna hastigheten för den kategorin är 80 km/h. 2 Westin, L. et al. (2011) Utvärdering av förändrad tillgänglighet i Vägnätet - En makroanalys. Trafikverket (2017:088) 70

71 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 5(8) Överrensstämmelse med EU-rätten Förslaget är av nationell karaktär och överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Ikraftträdande och informationsinsatser Föreskrifterna föreslås träda i kraft den Det bedöms inte finnas behov av att ta särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för föreskrifternas ikraftträdande. Det bedöms inte behövas några speciella informationsinsatser. Föreskrifterna kungörs i Svensk trafikföreskriftssamling, STFS som finns i den rikstäckande databasen, RDT. Datum: Carl-Henrik Bolte Trafikingenjör Bilagor Kartor Förslag till trafikföreskrift TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v

72 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 6(8) Hela sträckningen av väg 11 i Skåne län. 300 meter nordväst om väg 1026 väg 9 Järrestad meter öster om väg TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v cirkulationsplats Sjöbo Rödjor 2. Förändring i förskriften berör sträckorna 3 och km/tim 100 km/tim 72

73 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 7(8) 300 meter nordväst om väg 1026 Cpl Sjöbo Rödjor meter öster om väg 13 cirkulationsplats Sjöbo Rödjor Sträcka 3 som föreslås ändras från 90 km/tim till 100 km/tim väg 9 Järrestad TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v meter nordväst om väg Sträcka 4 som föreslås ändras från 90 km/tim till 80 km/tim. 9 Järrestad 73

74 Ärendenummer Dokumentdatum 2019/ Sidor 8(8) TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v Förslag till trafikföreskrift. 74

75 Tomelilla den 5 september 2019 Dnr SBN 2019/147 Dnr KS 2019/124 Förvaltningsnamn Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsen Växel Fax Bankgiro Handläggare: Niklas Sommelius Samhällsbyggnadschef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil niklas.sommelius@tomelilla.se Ny förfrågan inköp av mark Activ 1 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte köpa in Activ 1 till föreslagen ersättning. Ärendebeskrivning Nuvarande ägare till fastigheten har kommit in med en ny förfrågan om kommunen är intresserad av att köpa in fastigheten. Den begärda ersättningen är nu kronor och omfattar inköpskostnaden plus vissa omkostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadschef Niklas Sommelius Erbjudande om köp av mark Samhällsbyggnad centralt/övergripande Niklas Sommelius Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Nuvarande ägare till Activ 1 Samhällsbyggnadschefen 1 (1) 75

76 .f TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen ? 2 ' 'dborgarförslag till Tomelilla k( Diarienr Tomehlla kommun bör stärka sitt engagemang för klimatomställning!»halten av vcixthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blirfarlig.«fn: s klimatkonvention Ökningen av jordens medeltemperamr ska hållas "väl zinder 2 grader C" och vi ska "vidta åtgärder" för att begränsa uppvärmningen till max 1, 5 grader. Det globala klimatavtalet i Paris 2015 I slutet av 2017 sände fler än forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning. I FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport (oktober 2018), Global Warmin^ of l. 5'C, varnas för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för l-'- IPCC:s rapport pekar mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid - att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spamiet mellan 1,5 och 2 graders uppvämining. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån. FN-rapporten tar upp hur extrema väderhändelser som torka, tropiska stormar och översvämningar riskerar att bli betydligt allvarligare i det högre scenariot. Vid två graders uppvärnining riskerar 2,4 miljarder mäiiniskor att utsättas för värmeböljor varje år och nästan lika många att lida av vattenbrist. Två miljarder människor kommer att beröras av översväinningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag. Världens fiskfångster förväntas bli hälften så stora vid två graders uppvärmning i jämförelse med l, 5 grad. En konsekvens bland annat av att världens korallrev nästan helt dör ut vid två grader. Miljöprofessor Johan Rockström menar att rapporten visar att den gamla tvågradersgränsen inte längre gäller: - Fram tills för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig temperaturnivå. Nu förstår vi att det inte alls räcker, att två grader är alldeles för farligt. Det är en planetär gräns som världen ska ta på yttersta allvar. Om vi väl når två grader visar den senaste forskningen att det riskerar att obönhörligen knuffa oss upp till nivåer långt över två grader, för att naturen då kan tippa över och blir sj älvupp värmande. Det handlar om förstärkningsmekanismer genom exempelvis smältande permafrost, utsläpp av metan från havsbotten, regnskogsdöd i Amazonas och förlusten av havsis på sommaren i Arktis. Att begränsa uppvärmningen till 1, 5 grader är möjligt inom fysikens lagar, men det skiille enligt rapporten kräva förändringar som saknar motstycke. Begränsningen av den globala uppvärmningen till 1, 5 grader kräver "snabba och långtgående" förändringar inom energi, industri, byggiiader, transporter och städer 76

77 privatpersoner, -r «W^* fti) uy^»< y Runt 6000 vetenskapliga studier tv ;r, i^ragit med kunskapsläset Detär nuuppti1^^^,^ världens länder att omsätta rappat _:-l^tsatser i en genomgripande samhällsomstäliffi^g; FN:s klimatpanels nya rapport bör utgöra grunden för den kommunala omvärldsanalysen och politiken. År 2017 ökade de globala utsläppen av koldioxid för första gången efter tre år av oförändrade utsläpp. Men miljöprofessor Johan Rockström menar ändå att omställningen är möjlig: - Det som krävs är att man sätter vetenskapligt baserade gränser, det vill säga slutdatum för fossil energi. Sverige måste lägga sig på nollutsläpp 2030, det vill säga om 12 år Sedan måste styrmedel kopplas till de skarp-a målen. Ta bort alla subventioner, lägg till en kolskatt och sätt gränser - då finns det en väg att klara det här. FN-organet UNHCRs analys visar att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar, om vi inte lyckas hejda uppvärmningen. Inför klimatmötet i Paris 2015 rapporterade världens länder in sina respektive åtaganden till FN:s klimatpanel och de motsvarar tillsammans en uppvärmning som tyvärr stannar på hela 2, 7-3, 5 grader, alltså en nivå som skulle få förödande konsekvenser för vår jord. Alla aktörer - organisationer, företag, myiidigheter, regioner, koinmuner - niåste na anstränga sig till sitt yttersta om vi ska lyckas vända utvecklingen. Även vår kommun. Vi behöver påbörja en reducering av koldioxidutsläppen med ett minimum av årliga utsläppsminskningar på 10 % i absoluta tem^er. Det visar en svensk forskningsgrupp bestående av Uppsala Universitet, CEMUS, CSD Uppsala och SLU. Vi vill att vår kommun tar fram en klimatomställnings- och folkbildningsplan med målet att kommunen ska ha uppnått nollutsläpp till år Vi ser ett akut behov av och har höga förväntningar på att Tomelilla kommun fattar beslut om:., Att en klinut onfatäilmngspfan tas fram för att kommunen ska göra sin del för att nå målet om högst 1, 5 graders global uppvännning. Planen ska inbegripa en'loldioxidbudget med årliga utsläpp sminskningar p.å minst 10 % i absoluta temier och uppnå nollutsläpp till år Koldioxidbudgeten ska inkludera export, import, sjö- och flygtrafik. Satsningar bör göras pä ^energieffektivisering och föniybara energikällor, på en elförsörjning som är helt fossilfri,. på att minska transporterna och skapa en fossilfri trafik, ^på att minska matens klimatpåverkan och ha en hållbar matproduktion i vårt närområde, ^på klimatneutrala bostäder, på att främja hållbara konsumtionsmönster, på gröna jobb och en klimatsmart välfärd. B. Att kontakta alla företag, organisationer och offentlig verksamhet inom kommunen så att ^Sa aööjcr utarbetar sina planer för att minska sina utsläpp i motsvarande grad. Planerna ska inkludera CättbarteetSaiialysÅ-, offlmäifflmgsplän^r och kbldioxidbydgetäl 77

78 ^, c^ ^?'_r.^^ ^ 't^ I*1? 'I^-J Jr ^ ^ ^f ^ l ^i ^ X^o^Jj^ ^.fi ^ ^' ^^ ^^^^ ^s ^<^> ^. ^ ^ ^-^Å -$v ^ 78

79 ö^ \t? -s. i lo <A r<~ ' ^"si^s^. ^ s \^o <^ ^2 \J -=2g- ^2i? Cs^ ^ o^ -=f t^ 00 CM; M f^ t^ ^ 79

80 EDBORGARFÖRSLAG TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen Dianenr Vi som har bostadsadress Onslunda upplever att byn kommer i skymundan vad det gäller kommunala initiativ. Trafiksituationen efter väg 1570 Lantmannavägen är närmast att beskriva som en fartsträcka. Hastighetsbegränsningen till 40 km/h tolkas av de flesta som en miniminivå inte som maximinivå. Detta gäller såväl yrkestrafik som privat bilister. l övrigt finns det mycket som med små medel skulle kunna utföras för att få trafikmiljön såväl trafiksäkrare som trevligare, för både oss boende som de förbipasserande. För att göra byn mer attraktiv föreslås följande: l. Någon form av hastighetssänkande åtgärder. T. ex. enligt bild nedan. Placeras vid såväl den östra som den västra infarten till byn 80

81 2. Övergångsställen vid korsningarna Vitabyvägen, Stationsvägen, samt Pensionärsvägen görs upphöjda. 3. De befintliga informationsskyltarna som finns i byn restaureras så att de blir läsbara 4. Skyltar som visar gatunamn inne i byn rengöres så att de blir läsbara. Med vänliga hälsningar Onslunda ^oe^arngl^^v H kan Svensson Stationsvägen nslunda 81

82 Tomelilla den 29 maj 2019 Dnr KS 2019/76 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kulturoch fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Bankgiro Handläggare: Peter Svensson Gatustrateg Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Svar på medborgarinitiativ - Bygg ett utegym i parken nedanför kommunhuset med redskap som passar för äldre Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar besvara medborgarinitiativet med förvaltningens förslag till yttrande. Ärendebeskrivning Agneta Bertilsdotter Näslund har den 3 april lämnat ett medborgarinitiativ med i huvudsak följande lydelse: Jag skulle vilja att Tomelilla kommun köper in enkla utomhusredskap som passar för äldre personer att träna på. De ska finnas utomhus centralt belägna. Ni är välkomna att prata med Lasse Eriksson på Mora kommun om deras positiva erfarenheter efter att ha skaffat sina. Jag är 76 år och har bott i Tomelilla i 30 år. I ett flertal år har jag bott ett par månader i Spanien och sett dessa träningsredskap som är mycket populära. Jag har sett med egna ögon hur mycket bra har kommit till i Tomelilla t.ex. nyrenoverat badhus, Rehab sedan de flyttade, jättefint bibliotek. Så nu är det dags med detta utegym för alla pensionärer som inte har råd eller kan ta sig till Rehab. Det kunde bli en sorts mötesplats att träffa andra och prata en stund. En lagom promenad kanske med rullator, många använder rullator i Tomelilla. Jag tror det kan höja livskvalitén och klara sig längre utan hemtjänst några år till och det skulle kommunen tjäna pengar på som jag ser det. Platsen för detta är mitt förslag den vackra parken nedanför kommunhuset, ni vet, med bäcken där snart tulpanerna blommar. Det är inte ofta jag ser människor i parken men om min idé skulle bli verklighet så är jag säker på att det skulle bli skillnad så småningom. 1 (2) 82

83 Förvaltningen, genom gatustrateg Peter Svensson ger följande yttrande: Vi hänvisar till de befintliga utegymmen som finns i Kronoskogen, Brösarp och vid idrottsplatsen i Tomelilla. För tillfället har kommunen inga planer på att utöka med fler. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 29 maj 2019, gatustrateg Peter Svensson Samhällsbyggnad Peter Svensson Gatustrateg Beslutet skickas till: Agneta Bertilsdotter Näslund Balanslista/Johan Linander 2 (2) 83

84 Tomelilla den 5 september 2019 Dnr KS 2017/417 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kulturoch fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Bankgiro Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil johan.linander@tomelilla.se Tjänsteskrivelse angående förtydligande av när sammanträdesarvode ska betalas ut Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar om följande tillämpning av reglemente för ekonomiska villkor för förtroendevalda 2d: Vid deltagande på konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget betalas inte sammanträdesarvode enligt 8 ut. Däremot kan ordförande i respektive nämnd, styrelse, utskott eller beredning besluta att ersättning för förlorad arbetsinkomst ( 3), ersättning för förlorad semesterförmån ( 4), ersättning för resekostnader samt traktamente ( 10), ersättning för barntillsyn ( 11) samt ersättning för resekostnader för förtroendevald med funktionsnedsättning ( 12) ska betalas ut. Ärendebeskrivning Tomelilla kommuns reglemente för ekonomiska villkor för förtroendevalda antogs av kommunfullmäktige den 17 september 2018, kf 98/2018. Ärendet hade beretts av den av fullmäktige tillsatta organisations- och arvodesberedningen. Såväl i beredningen som vid fullmäktigesammanträdet diskuterades huruvida utbildningar, kurser, konferenser m.m. skulle berättiga till sammanträdesarvode eller inte. Vid fullmäktiges behandling yrkades att varje nämnd skulle kunna besluta om sammanträdesarvode ska utges för utbildningar m.m. i enlighet med 2d i reglementet, men förslaget röstades ner med Enligt 16 är det kommunstyrelsens arbetsutskott som avgör frågor om tolkning och tillämpning av reglementet. 1 (3) 84

85 I reglementets 2 regleras att tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare samt ersättare som inte tjänstgör har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3-5, 8 och för förrättningar enligt a - l. I punkterna A till L nämns bland annat sammanträden, protokollsjusteringssammanträden, ordförandebeslut, förhandling med personalorganisation och presidiemöte. I punkten D där konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande räknas upp finns dock två undantag från när ersättning och arvode ska betalas ut. Det antagna reglementet 2d lyder: Konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget. Ersättning enligt denna punkt kräver normalt beslut av ordföranden i respektive nämnd/styrelse/utskott och beredning. Arvoden utges inte för deltagande i kurs, konferens, studiebesök med mera enligt denna paragraf. Det finns givetvis inget hinder för att en förtroendevald åker på studiebesök, utbildningar m.m. när hen så önskar. Men ska Tomelilla kommun bekosta resa, ersättning för förlorad arbetsinkomst m.m. så måste ordförande i respektive nämnd, styrelse, utskott eller beredning i normalfallet ha fattat beslut om att den förtroendevalda ska deltaga. Detsamma gäller givetvis för att Tomelilla kommun ska bekosta eventuell kursavgift. Sista meningen i 2d, det som fullmäktige också voterade om, stadgar att arvode inte ska utges. Där ges inte heller någon möjlighet för ordförande i en nämnd, styrelse, utskott eller beredning att fatta beslut om att arvode ska betalas ut. De arvoden som finns enligt reglementet är årsarvode, begränsat arvode och sammanträdesarvode, men i det här fallet är det enbart sammanträdesarvode som skulle kunna ha varit aktuellt. Eftersom det har uppkommit ett flertal frågor om när sammanträdesarvode ska betalas ut vid utbildningar, konferenser, kurser m.m. så bör kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att 2d ska tillämpas så att vid deltagande på konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande betalas inte sammanträdesarvode enligt 8 ut. Däremot kan ordförande i respektive nämnd, styrelse, utskott eller 2 (3) 85

86 beredning besluta att ersättning för förlorad arbetsinkomst ( 3), ersättning för förlorad semesterförmån ( 4), ersättning för resekostnader samt traktamente ( 10), ersättning för barntillsyn ( 11) samt ersättning för resekostnader för förtroendevald med funktionsnedsättning ( 12) ska betalas ut. I undantagsfall skulle det kunna finnas frågetecken huruvida en sammankomst med t.ex. en myndighet eller en organisation är en överläggning ( 2k) eller en utbildning ( 2d). I de allra flesta fall så kan inbjudan till sammankomsten vägleda. Används utbildning, konferens, kurs, information eller liknande i rubriken så är det inte en sammanträdesarvodesberättigande sammankomst. Är det däremot en kallelse som har skickats ut och ord som överläggning, förhandling eller rådslag används i kallelsen så är det en sammanträdesarvodesberättigande sammankomst. En annan viktig faktor för hur en sammankomst ska bedömas är huruvida protokoll eller mötesanteckningar skrivs eller inte. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 5 september Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Familjenämnden Vård och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Revisorerna 3 (3) 86

87 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 september 2019 Ksau 189 Dnr KS 2017/417 Förtydligande av arvodesbestämmelser avseende ekonomiska villkor för förtroendevalda i Tomelilla kommun mandatperioden Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag till arbetsutskottet för tolkning och förtydligande av arvodesreglementet gällande vilka möten, utbildningar, träffar m.m. som berättigar till sammanträdesarvode. Ärendebeskrivning Reglementet om ekonomiska villkor för förtroendevalda antogs av kommunfullmäktige den 17 september 2018, Kf 98, och började gälla från 1 januari Frågor har uppkommit om när sammanträdesarvode ska betalas ut eller inte i enlighet med 2d i reglementet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar ändra i reglemente avseende ekonomiska villkor för förtroendevalda i Tomelilla kommun mandatperioden enligt följande: 2 punkt d): meningen Arvoden utges inte för deltagande i kurs, konferens, studiebesök med mera enligt denna paragraf. stryks. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, handlingsid: Ks B 18_3 Reglemente för ekonomiska villkor för förtroendevalda i Tomelilla kommun mandatperiod , handlingsid: Ks Justerandes sign 87

88 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 september forts. Förslag till beslut under sammanträdet Leif Sandberg (C) föreslår att arbetsutskottet ska besluta ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag till arbetsutskottet för tolkning och förtydligande av arvodesreglementet gällande vilka möten, utbildningar, träffar m.m. som berättigar till sammanträdesarvode. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordförande att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Leif Sandbergs förslag. Beslutet skickas till: Kommundirektör Britt-Marie Börjesson Kanslichef Johan Linander Justerandes sign 88

89 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 18:3 Kf 98/2018, 37/2018 Dnr KS 2017/417 REGLEMENTE OM EKONOMISKA VILLKOR FÖR FÖRTROENDEVALDA Antagen av kommunfullmäktige den 17 september 2018, Kf 98. Gäller från 1 januari 2019 Dokumentansvarig politisk instans: Kommunfullmäktige Dokumentansvarig tjänsteman: kanslichef Uppföljning: 1 gång per mandatperiod eller oftare vid behov 89

90 Allmänna bestämmelser 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 Kommunallagen, d.v.s. för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, i kommunstyrelsen och dess utskott, i annan nämnd/styrelse och dess utskott, i av kommunfullmäktige eller av kommunstyrelsen tillsatt beredning/råd samt i kommunrevisionen. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller på minst 40 procent av heltid gäller endast 6 samt 9-15 när uppdraget utförs på den fasta tiden. 2 Ersättningsberättigade sammanträden m.m. Tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare samt ersättare som inte tjänstgör har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3-5, 8 och för förrättningar enligt a - l. Andra förtroendevalda som medgivits närvarorätt har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3-5 och för förrättning enligt a-l. Borgerlig begravningsförrättare har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3-5, 8 och för förrättning enligt m). Borgerlig vigselförrättare har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3-5, 8 och för förrättning enligt n), med avdrag för det arvode som utbetalas av Länsstyrelsen 2 90

91 a) Sammanträden med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelseutskott och övriga nämnder, nämndsutskott, beredning som tillsatts av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen samt revisorernas sammanträden. b) Sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper (efter särskilt beslut). c) Protokollsjusteringssammanträde. d) Konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget. Ersättning enligt denna punkt kräver normalt beslut av ordföranden i respektive nämnd/styrelse/utskott och beredning. Arvoden utges inte för deltagande i kurs, konferens, studiebesök med mera enligt denna paragraf. e) Akut utryckning där ordförandebeslut enligt lagstiftning bedöms nödvändigt. f) Förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen. g) Överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör. h) Sammankomst med kommunalt samrådsorgan/intressentsammansatt organ. i) Presidiemöte i fullmäktige, fullmäktigeberedning, nämnd eller utskott. j) Besiktning eller inspektion (efter särskilt beslut av respektive nämnd). k) Överläggning med utomstående myndighet eller organisation. l) Fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. m) Borgerlig begravning. n) Borgerlig vigsel inom Tomelilla kommun. 3 91

92 3 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevalda har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst eller motsvarande med en schablonersättning som räknas ut på grundval av den beräknade årsinkomsten som förloras vid förtroendeuppdraget enligt formel i bilaga 1. För förtroendevald som är egenföretagare ska ersättningen grundas på en schablonberäknad årsinkomst på 3 inkomstbasbelopp, som inkluderar ersättning enligt 4. För ersättning över denna schablonnivå krävs att den förtroendevalde styrker förlusten. Detta sker normalt genom slutskattsedel. Den ersättningsberättigade årsinkomsten är maximerad till 10 inkomstbasbelopp. Förtroendevalda som är anställda av Tomelilla kommun, ska ha bibehållen lön och behöver bara kryssmarkera anställningen på intyget för förlorad arbetsinkomst. 4 Förlorad semesterförmån Förtroendevald har rätt till ersättning för förlorad semesterförmån med en schablonersättning enligt bilaga 1. 5 Särskilda arbetsförhållande m m Rätten till ersättning enligt 3-4 omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller i övrigt särskilda arbetsförhållanden när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning enligt 3-4 omfattar tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande och tid för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande. 6 Årsarvoden Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller på minst 40 procent av heltid har rätt till årsarvoden med belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Ledighet motsvarande semester medgives med 32 arbetsdagar per år. Ej uttagen semester kan inte sparas över kalenderår och ersätts inte kontant. 4 92

93 7 Begränsat arvode Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 procent av heltid har rätt till begränsat arvode i den utsträckning som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Om ordföranden p.g.a. sjukdom eller annat är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en tid som överstiger en månad, ska arvodet under resterande tid istället utbetalas till förste vice ordföranden, eller den som fullgör ordförandens uppgifter. Om andre vice ordföranden p.g.a. sjukdom eller annat är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en tid som överstiger en månad, ska arvodet under resterande tid istället utbetalas till den som utses som ersättare. 8 Arvoden för sammanträden m.m. Förtroendevalda, som inte är årsarvoderade, har rätt till ersättning per sammanträde eller motsvarande eller per dag för sammanträde eller motsvarande med ett fast belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga. 9 Kommunal pension För årsarvoderade förtroendevalda finns det särskilda bestämmelser om kommunal pension i reglemente gällande omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF- KL). 10 Resekostnader och traktamenten Ersättning för resor och traktamenten ska utbetalas enligt följande: Sammanträde eller förrättning utanför kommunen: För kommunens anställda gällande avtal gäller även kommunalt förtroendevalda. Sammanträde eller förrättning inom kommunen: Vid sammanträde, protokollsjustering eller förrättning utgår resekostnadsersättning för faktisk resa enligt vid varje tidpunkt gällande kommunala reseavtal. Kilometerersättning utgår vid användande av egen bil i tjänsten. 5 93

94 11 Skälig ersättning för barntillsyn Arvodesberättigad kommunal förtroendevald (ledamot eller ersättare) får ersättning för utgifter för tillsyn av barn under tolv år. Ersättningen utgör 50 kronor per timme för den tid då den förtroendevalde deltagit i sammanträde eller godkänd förrättning samt för erforderlig restid. Den förtroendevalde uppmärksammas på att ersättningen är skattepliktig samt att den förtroendevalde kan bli skyldig att betala sociala avgifter för den utgivna lönen. Ersättning utges inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av sammanboende. Ersättning utbetalas mot räkning. Räkningen lämnas snarast möjligt till sekreteraren eller till respektive förvaltning. Vid begäran om ersättning för barntillsyn ska kvitto på styrkta kostnader bifogas. Kostnader för ordinarie barntillsyn ska inte ersättas. Bestämmelsen gäller inte dagtid (8 17) för kommunalråd eller oppositionsråd på deras tjänstgöringsdagar. Vid särskilda skäl ska arbetsutskottet kunna godkänna kostnader utöver vad som stadgas i denna paragraf. 12 Skälig ersättning för resekostnader för förtroendevalda med funktions- hinder Förutsättningen för att vara berättigad till ersättning för resekostnader, är att den förtroendevalde har färdtjänstbevis eller ett läkarintyg som styrker att man p.g.a. tillfälligt funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer eller köra eget fordon. Till dem som har färdtjänst eller som har någon anhörig e.d. som kör, utbetalas ersättning motsvarande egenavgiften för färdtjänst i Tomelilla kommun. Till dem som behöver utnyttja taxi utbetalas taxikostnaden mot kvitto. Ersättning utges då den förtroendevalde deltagit i sammanträde eller godkänd förrättning. Ersättningen utbetalas mot räkning. Räkningen lämnas snarast möjligt till sekreteraren eller Gemensam administration. Vid begäran om ersättning för resekostnader ska kvitto på styrkta kostnader bifogas. 6 94

95 13 Övriga kostnader För andra kostnader än som avses i 10 betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader. Ordföranden och andre vice ordföranden i kommunstyrelsen samt ordföranden i familjenämnden och ordföranden i vård- och omsorgsnämnden har rätt till mobiltelefon i tjänsten. Ersättning utgår inte om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunna förhindra att kostnaderna uppkom. 14 Hur man begär ersättning För att få ersättning enligt 3-5 och skall den förtroendevalde anmäla till fullmäktiges eller nämndens sekreterare, eller till annan som utsetts att ta emot anmälan, hur många timmars ledighet uppdraget föranlett. Snarast efter att den förtroendevalde valts till sitt uppdrag ska han/hon lämna in intyg om beräknad arbetsinkomst där timersättningen för förlorad arbetsinkomst inklusive förlorade semesterförmåner räknas ut. Vid inkomstförändringar ska nytt intyg lämnas in. Arvode enligt 7-8 betalas normalt ut utan föregående anmälan. 15 Senast inom sex månader Yrkande om ersättning enligt dessa bestämmelser skall framställas senast inom sex månader från dagen för det sammanträde eller motsvarande som kostnaden avser. 16 Tolkning av bestämmelserna Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. 17 Utbetalning Årsarvodena och begränsat arvode betalas ut med en tolftedel per månad. Övriga ekonomiska förmåner betalas ut en gång per månad. 7 95

96 BILAGA 1 till ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRTROENDEVALDA (gäller från 1 januari 2019) 3 Förlorad arbetsinkomst Beräknad årsinkomst * = ersättning/timme x sysselsättningsgrad *Den ersättningsberättigade årsinkomsten är maximerad till 10 inkomstbasbelopp. Ersättning utbetalas normalt för högst 8 timmar per dag. Ersättning kan emellertid utbetalas för mer än 8 timmar om den förtroendevalde kan visa att hon/han har en schemalagd arbetstid som överstiger 8 timmar och för en förrättning måste vara ledig mer än 8 timmar. Då ska ersättning utbetalas för det faktiska antalet timmar som den förtroendevalde måste vara ledig. 4 Förlorad semesterförmån Procentpåslag med 13 procent på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. 8 96

97 6 Årsarvode 1 Ordförande i kommunstyrelsen Ordföranden tjänstgör 70 procent av heltid. 8,12 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (8,12 x kr = kr för år 2019). 2 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Tjänstgör 50 procent av heltid fastställda dagar, varav en ska vara den dag då kommunstyrelsens arbetsutskott har sitt sammanträde. Vid tjänstgöring utöver detta utgår sammanträdesarvode samt förlorad arbetsförtjänst. 5,8 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (5,8 x kr = kr för år 2019) 3 Oppositionsråd (andre vice ordförande i kommunstyrelsen) Andre vice ordföranden tjänstgör 40 procent av heltid fastställda dagar, varav en ska vara den dag då kommunstyrelsens arbetsutskott har sitt sammanträde. Vid tjänstgöring utöver detta utgår sammanträdesarvode samt förlorad arbetsförtjänst. 3,84 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (3,84 x kr = kr för år 2019). 9 97

98 7 Begränsat arvode (Beloppen gäller per år) 1 Ordförande i familjenämnden 0,7 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,7 x kr = kr för år 2019). 2 Förste vice ordförande i familjenämnden 0,07 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,07 x kr = kr för år 2019). 3 Andre vice ordförande i familjenämnden 0,14 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,14 x kr = kr för år 2019). 4 Ordförande i familjenämndens individ och familjeutskott 5 Förste vice ordförande i familjenämndens individ och familjeutskott 6 Andre vice ordförande i familjenämndens individ och familjeutskott 7 Ordförande i familjenämndens utbildningsutskott 8 Förste vice ordförande i familjenämndens utbildningsutskott 9 Andre vice ordförande i familjenämndens utbildningsutskott 10 Social jour i familjenämnden Vid delad jour mellan ledamöter fördelas arvodet utifrån omfattning av tjänstgöring. 1 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (1 x kr = kr för år 2019). 0,1 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,1 x kr = kr för år 2019). 0,2 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret. (0,2 x kr = kr för år 2019) 0,7 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,7 x kr = kr för år 2019). 0,07 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,07 x kr = kr för år 2019). 0,14 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,14 x kr = kr för år 2019). 0,8 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,8 x kr = kr för år 2019)

99 11 Ordförande i vård och omsorgsnämnden 0,7 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,7 x kr = kr för år 2019). 12 Förste vice ordförande i vård och omsorgsnämnden 13 Andre vice ordförande i vård och omsorgsnämnden 14 Ordförande i vård och omsorgsnämndens arbetsutskott 15 Förste vice ordförande i vård och omsorgsnämndens arbetsutskott 16 Andre vice ordförande i vård och omsorgsnämndens arbetsutskott 0,07 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,07 x kr = kr för år 2019) 0,14 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,14 x kr = kr för år 2019). 1 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (1 x kr = kr för år 2019). 0,1 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,1 x kr = kr för år 2019). 0,2 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,2 x kr = kr för år 2019). 17 Ordförande i kommunfullmäktige 0,8 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,8 x kr = kr för år 2019) 18 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige 0,16 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,16 x kr = kr för år 2019). 19 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige 0,16 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,16 x kr = kr för år 2019). 20 Ordförande i byggnadsnämnden 0,7 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,7 x kr = kr för år 2019)

100 21 Andre vice ordförande i byggnadsnämnden 0,14 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,14 x kr = kr för år 2019). 22 Ordförande i valnämnden (gäller endast valår) 23 Förste vice ordförande i valnämnden (gäller endast valår) 24 Andre vice ordförande i valnämnden (gäller endast valår) 0,25 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,25 x kr = kr för år 2019). 0,05 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,05 x kr = kr för år 2019). 0,05 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,05 x kr = kr för år 2019). 25 Ordförande i kommunrevisionen 0,7 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,7 x kr = kr för år 2019). 26 Revisorerna 0,25 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,25 x kr = kr för år 2019). 27 Ordförande i kultur- och fritidsnämnden 0,7 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,7 x kr = kr för år 2019). 28 Andre vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden 0,14 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,14 x kr = kr för år 2019). 29 Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden 1,0 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (1,0 x kr = kr för år 2019). 30 Andre vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden 1,0 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (1,0 x kr = kr för år 2019)

101 31 Ordförande i överförmyndarnämnden 0,2 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (0,2 x kr = kr för år 2019). 32 Ordförande i Ystad-Österlenregionens miljöförbunds direktion 33 Vice ordförande i Ystad-Österlenregionens miljöförbunds direktion 1,0 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (1,0 x kr = kr för år 2019). 1,0 inkomstbasbelopp året före ersättningsåret (1,0 x kr = kr för år 2019). 8 Arvode för sammanträden m.m. (timarvode) Sammanträde som varar upp till en timme berättigar till 0,5 % av inkomstbasbeloppet året före ersättningsåret (0,5 % x kr = 313 kr för år 2019). Sammanträde som varar upp till fem timmar berättigar till 1,1 % av inkomstbasbeloppet året före ersättningsåret (1,1 % x kr = 684 kr för år 2019). Sammanträde som varar mer än fem timmar berättigar till 1,7 % av inkomstbasbeloppet året före ersättningsåret (1,7 % x kr = kr för år 2019). Högsta ersättning per dag: 1,7 % av inkomstbasbeloppet året före ersättningsåret (1,7 % x kr = kr för år 2019). 9 Arvoden enligt 7-9 ska räknas om årligen i förhållande till inkomstbasbelopp året före ersättningsåret

102 BILAGA 2 till ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRTROENDEVALDA Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för ordförandenas och revisorernas begränsade arvode, vilket innebär att då ska varken sammanträdesarvode eller förlorad arbetsinkomst betalas ut. Reseersättning ska däremot betalas ut. Exempel på förrättningar inom kommunen som skall anses ingå i ordförandens arbetsuppgifter och täckas av det begränsade arvodet. Rutinmässigt följande av förvaltningens arbete. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning eller dylikt. Besök på förvaltningen för information, utanordning, justering av protokoll eller påskrift av annan handling. Kontakt med allmänheten, telefonsamtal och dylikt. Utövande av delegeringsbeslut. Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder. För deltagande i besiktning, inspektion eller motsvarande utgår ersättning under förutsättning att särskilt protokoll, besiktningsinstrument eller motsvarande upprättas. Ersättning utgår även för deltagande i protokollförda sammanträde med annan kommunal nämnd

103 INTYG FÖR FÖRTROENDEVALDA SOM ÄR BERÄTTIGADE TILL FÖRLORAD ARBETSINKOMST Härmed intygas att min beräknade årsinkomst som förloras vid förtroendemannauppdraget 1) är... kr per år 2). Min arbetsgivare är. Timersättningen räknas ut enligt följande formel: 1,13 x beräknad årsinkomst som förloras vid förtroendemannauppdrag x sysselsättningsgrad = Timersättning för förlorad arbetsinkomst Min timersättning för förlorad arbetsinkomst blir...kr per timme Jag är anställd av Tomelilla kommun Jag är egen företagare 2) Ort Datum Underskrift Personnummer Namnförtydligande... Beräknad årsinkomst är maximerad till 10 inkomstbasbelopp. Intyget lämnas till nämndens sekreterare. 2) För egna företagare gäller enligt 3 i arvodesbestämmelserna en schablon på 3 inkomstbasbelopp (som inkluderar ersättning enligt 4). För ersättning över denna schablonnivå krävs att den förtroendevalde styrker förlusten. Detta sker normalt genom slutskattsedel. OBS Det sker ingen förändring av timersättning för förlorad arbetsinkomst utan att nytt underlag lämnas in. Förändringen gäller från och med månaden efter inlämnandet