Internationalisering och finansiell prestation

Transkript

1 Internationalisering och finansiell prestation En studie över sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation i svenska börsnoterade företag SARA EKESIÖÖ & JOHANNA WIDENGREN Handledare: Mattias Hamberg Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats HT 2012

2 2 Abstract Internationalization has long been considered to be positive and good for companies economic growth and global competitiveness. However, there are both advantages and disadvantages, which may vary depending on the company's internationalization process. How and to what degree, a company internationalizes will affect the costs and benefits. Several researchers in international business have previously studied the relationship between the degree of internationalization and firm performance. The results have been mixed, but many of the recent findings suggest that a curvilinear relationship exists. No similarstudieshavebeendoneonswedishcompanies,whichthisstudyintendstodo.we haveusedapooledcross sectionalanalysistoinvestigatewhetherdifferencesindegreeof internationalization have different effects on firm performance. In line with previous studieswealsotestedforacurvilinearrelationship.theresultsofourstatisticalanalyzes donotsupporttheassumptionaboutacurvilinearrelationship.however,theresultsshow thatmultinationalitycreatesvaluebutitdoesn thaveaneffectonfirmprofitability. Keywords:Internationalization,valuecreation,firmperformance,three stagetheory

3 3 Sammanfattning Internationaliseringharlängeansettsvarapositivtochbraförföretagsekonomiskatillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultatentyderpåattetticke linjärtsambandexisterar.ingalikandestudierhar gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra. Vi har tillämpat en poolad tvärsnittsanalys för att utreda om skillnader i internationaliseringsgrader har olika effekt påföretagensfinansiellaprestation.vidareharviilinjemedtidigarestudiertestatförom ett icke linjärt samband även finns hos svenska företag. Resultatet från våra statistiska analyserkundeintebevisaattetticke linjärtsambandmellaninternationaliseringsgradoch finansiellprestationexisterar.dockvisarresultatetattinternationaliseringskaparvärdei svenskaföretagmenattdetinteharnågoneffektpålönsamheten. Nyckelord:Internationalisering,värdeskapande,finansiellprestation,trestegs teorin

4 4 FÖRORD VivillbörjamedattriktaetttacktillvårhandledareMattiasHamberg,universitetslektor viduppsalauniversitet,förvärdefullhandledning.vidarevillviäventackavåraopponenter förgivandefeedbackochtips. Tack! Uppsalauniversitet17januari2013 SaraEkesiöö JohannaWidengren

5 5 Innehållsförteckning 1.INLEDNING PROBLEMBAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNING DISPOSITION TEORETISKREFERENSRAM UPPSALAMODELLEN TIDIGAREFUNNASAMBAND TRESTEGS TEORIN Initialtstadium Tillväxtstadium Överexpansion ANALYSMODELL METOD VALAVMETOD OPERATIONALISERING Finansiellprestation Internationaliseringsgrad TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Datainsamling Urval Bortfall STATISTISKMETOD Kontrollvariabler Internationaliseringsindex Grupperingavinternationaliseringsindex Preliminärdataanalys Multipelregressionsanalys Variansanalys Kurvilinjärregression EMPIRISKARESULTATOCHANALYS KORRELATIONSANALYS Internationaliseringsgrad Företagmedlåginternationaliseringsgrad Företagmedhöginternationaliseringsgrad REGRESSIONSANALYSER Internationaliseringsgrad Företagmedlåginternationaliseringsgrad Företagmedhöginternationaliseringsgrad FINANSIELLPRESTATIONOCHINTERNATIONALISERINGSGRADENSPÅVERKAN HORISONTELLTS FORMATSAMBAND SAMMANSTÄLLNINGAVRESULTAT...36

6 6 5.SLUTSATS STUDIENSTROVÄRDIGHET FÖRSLAGTILLFRAMTIDAFORSKNING...39 REFERENSER FIGURFÖRTECKNING Figur1:Uppsalamodellen...11 Figur2.Tidigarefunnasamband...12 Figur3.Trestegs teorin...13 Figur4.Hemland&Värdmarknad...14 Figur5.Studiensanalysmodell...17 TABELLFÖRTECKNING Tabell1.Estimering...21 Tabell2.Urvalsprocessen...22 Tabell3.Resultatprincipalkomponentanalys...24 Tabell4.Grupperingavinternationaliseringsgrader...25 Tabell5.Definitioneravmodellernasvariabler...27 Tabell6.HorisontelltS formatsamband...28 Tabell7.Deskriptivstatistik...29 Tabell8.Parvisakorrelationer...31 Tabell9.Regressionsanalys...33 Tabell10.Regressionsanalys...33 Tabell11.Variansanalys...34 Tabell12.Variansanalys...34 Tabell13.Kurvilinjärregressionsanalys...35 Tabell14.Kurvilinjärregressionsanalys...35

7 7 1.Inledning 1.1Problembakgrund I dagens globaliserade ekonomier möter företag allt större utmaningar. För att vara konkurrenskraftiga är det viktigt för företag att utveckla unika och värdeskapande strategier(yi Chung,2006).Expansionbortomnationellagränserrepresenterarförmånga företagentillväxtstrategi,vilkenkanhaenstorpotentiellpåverkanpåettföretagsresultat (Capar & Kotabe, 2003). Internationalisering ses som en av de viktigaste källorna till ekonomisk tillväxt och utveckling i Europa (Gruber Muecke, 2012). Motiven bakom ett företags val att genomgå en internationaliseringsprocess kan vara marknadsexpansion, utnyttjandeavstordriftsfördelar,effektiviseringavresursanvändningsamtdifferentieringi syfte att kontrollera politiska och finansiella risker (Chen & Hsu, 2010). Lokala och regionala faktorer kan erbjuda landspecifika fördelar, till exempel naturresurser, humankapital, billig arbetskraft, teknologiska resurser samt institutionella faktorer (Rugman&HoonOh,2009). Med de positiva aspekter en internationalisering medför, har frågan kring huruvida internationella företag presterar bättre än inhemska företag länge varit i centrum för forskninginominternationellaffärsverksamhet.detharflitigtdiskuteratsvilkavillkorsom bör vara uppfyllda för att ett företag ska kunna dra fördelar och skapa värde genom internationalisering(verbeke et al., 2009). Eckert et al(2010) fann inga implikationer på attmultinationalitetisigskullevaravärdeskapande.huruvidainternationaliseringskapar värdemenardeberorpåföretagensinnehavavimmateriellatillgångarsamtomdegenom expansion lyckas ta del av skalfördelar. Vidare har fokus riktats mot företagens beslutsfattande bakom valet av utlandsetablering. Den forskning vilken antar att internationaliseringsstrategier bygger på rationella beslut, menar att geografisk spridning avföretagensverksamhetkommerattskapavärde.annanforskningmenarattbeslutkring internationalisering snarare kan drivas av chefers personliga intressen för tillväxt, till exempeldiversifiering,prestige,ellerhögrelön,änavsundaekonomiskamotiv.dettakan hämmadeteventuellavärdeskapandet.(eckertetal.,2010;hoonoh,2010)

8 8 En rad empiriska insatser har gjorts för att skapa förståelse över sambandet mellan internationalisering och finansiell prestation i företag, dock med spridda resultat. Gemensamt för resultaten är däremot att de gett upphov till teoretiska argument som stödjertankenattföretagsinternationalisering,tillvissgrad,ärvärdeskapande(eckertet al.,2010). 1.2Problemdiskussion Deempiriskaresultatenfråntidigarestudierindikerarattinternationaliseringärettsättför företagattskapavärde.dockharforskarepåsenareårenatsomattdenpositivaeffekten av en internationalisering kommer att variera, beroende på hur internationaliseringsprocessenserutsamtivilketstadiumavprocessenföretagetbefinner sigi(thomas&eden,2004;lu&beamish,2004).medandraordärvariationenkoppladtill attföretaginomolikastadierstårinförvarierandefördelarochkostnader.dessakanbero på den utländska marknadens karaktär, men även hur etableringen går till, det vill säga genom export, uppköp av utländska företag eller direktinvesteringar (Gaur et al., 2011; Verbeke&Goerzen,2009).Valetavstrategiochvilketändamåletär,kommertroligtvisatt haenstorinverkanpåföretagensfinansiellaprestationochendelstrategiergersnabbare avkastning än andra. Väljer företaget att främst exportera, kommer det säkerligen att få snabbare avkastning i jämförelse med ett företag som väljer att etablera en produktionsanläggning utomlands vilket innebär stora initiala investeringar (Verbeke & Goerzen, 2009). Även graden av internationalisering kommer att påverka vilka kostnader och fördelar företag berörs av. Vid en högre grad av internationalisering tilltar komplexiteten i organisationer vilket leder till ökade samordningskostnader (Capar & Kotabe, 2003). Det är en större utmaning att kontrollera och koordinera ett företag som verkarikulturelltochinstitutionelltolikamiljöer(yang&driffield,2011). Vidare kan skillnader mellan ursprungsländer ha en systematisk inverkan på ett företags internationalisering och effekten på företagets finansiella prestation. Ett land med liten inhemskmarknadkanintetadelavexempelvisstordriftsfördelarfrånsinhemmamarknad och värdet av en utlandsexpansion, är sannolikt högre (Yang & Driffield, 2011). Den svenska marknaden är liten och ett svenskt företag som vill växa måste, generellt,

9 9 expandera utanför landets gränser. Detta har gjort att Sverige är ett av de länder där globaliseringstrenden varit starkast. Förutsättningarna för svenskt näringsliv har förändratsochsvenskaföretagharidag,iallthögregrad,världensomspelplan(jakobsson, 2007). Sambandetmellaninternationaliseringochfinansiellprestationiföretagärettavdemest studeradeområdenainominternationellaffärsverksamhet.majoriteten(70%)avtidigare forskning inom området är baserad på amerikansk data (Yang & Driffield, 2011). Hur sambandetserutärenviktigaspektförbådeakademikerochpraktiker.genomattförstå sambandet kan företag möjligen hitta sin optimala nivå av internationell affärsverksamhet och ledningen kan då styra mot denna, i utformandet och implementerandet av strategier (Contractor et al., 2003). Trots att svenska företag i stor utsträckningverkarpådenglobalamarknaden,haringatidigareempiriskastudierkartlagt sambandet hos dessa mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Denna luckainomforskningenväckerettintressehosossochviämnarstuderadettasambandför svenskabörsnoteradeföretag. 1.3Syfte Syftet med denna studie är att utreda om effekten på ett företags finansiella prestation varierar, med företagets grad av internationalisering. Vi ämnar mer specifikt att se hur sambandet mellan internationaliseringsgrad och lönsamhet samt värdeskapande ser ut i svenskabörsnoteradeföretag. 1.4Avgränsning Studiensertillsambandeturettmakroperspektivvilketinnebärattviintekommerkunna gå in på vilka strategier och hur internationaliseringsprocessen ser ut för varje enskilt företag.dåtidigarestudiervisatattprocessenharenstorpåverkanpåsambandetmellan internationalisering och finansiell prestation kommer vi dock att använda oss av Uppsalamodellen som beskriver en generell internationaliseringsprocess för företag och antaattdennaärapplicerbarpåvårturval.

10 10 1.5Disposition Studiens fortsatta uppbyggnad är indelad i följande kapitel. Kapitel 2 tar upp bakgrunden till internationaliseringstrenden i Sverige i syfte att skapa förståelse för hur Sveriges globala utveckling sett ut. I kapitel 3 presenteras studiens teoretiska referensram där Uppsalamodellen och trestegs teorin tas upp. Uppsalamodellen förklarar en generell internationaliseringsprocess hos svenska företag och trestegs teorin tar upp vilka kostnader och fördelar företag berörs av under en internationalisering. I detta kapitel sammanfattas även resultat från tidigare empiriska studier över sambandet mellan internationaliseringsgradochfinansiellprestation.vidareikapitel4redogörsförstudiens metodik vilket innefattar tillvägagångssätt vid datainsamling och urval. Kapitel 4 avslutas med den statistiska analysmetoden. Därefter i kapitel 5 presenteras studiens empiriska undersökning och resultatet analyseras utifrån valda teorier samt tidigare forskning. I kapitel 6 summerar vi studien och presenterar våra slutsatser. I detta avslutande kapitel diskuterarviävenstudienstrovärdighetochgerförslagpåvidareforskning. 2.Teoretiskreferensram I detta kapitel presenteras hur internationaliseringsprocessen kan se ut enligt Uppsalamodellen. Vidare redogörs för tidigare empiriska resultat. Slutligen presenteras trestegs teorin vilken tar upp de fördelar och kostnader som uppkommer under en internationalisering. Detta ger en förståelse för sambandet mellan ett företags internationaliseringsgrad och finansiella prestation och är grunden för valda forskningshypoteser. 2.1Uppsalamodellen Ettflertalmodellerharutvecklatsisyfteattförklarainternationaliseringsprocessenochen avdemestframträdande,citeradeochdebatteradeinomlitteraturenäruppsala modellen, skapad av Johanson & Vahlne (1977). I deras studie från 1977, vilken grundar sig i en empirisk undersökning över svenska företags internationaliseringsprocess, fann de två mönster. Det första mönstret i internationaliseringsprocessen förklarar de genom en etableringskedjabeståendeavfyrastegochdetandramönstretbeskrivsgenomattföretag tillenbörjanvändersigtillnärliggandemarknader.dessamönsterillustrerasifigur1.

11 11 Ökatmarknadsengagemang Figur1:Uppsalamodellen Ökadgeografiskspridning Ökadinternationalisering Till en början, inom det första steget, bedriver företag endast sporadisk export. Därefter skaffardeenagentilandetdeexporterartill.efterattföretagetgenomexportenlärtkänna denutländskamarknadenärdetvanligtattöppnalokalaförsäljningskontor.idettastegär företagetfysisktnärvarandepådenutländskamarknadenochettnaturligtstegdärefterhar visatsigvaraetableringavlokalaproduktionsanläggningar(johansonetal.,2002,s.47).de fyrastegenkräverolikagraderavengagemangochresursåtaganden,vilkastegvisökarmed etableringskedjan.deföretagsominneharenstormängdresurserharmöjlighetattredani början av sin internationalisering investera dessa i försäljningsbolag och produktionsanläggningar och kommer därför inte genomgå alla fyra steg. Det andra mönstret inom internationaliseringsprocessen visar att företag initialt väljer att internationalisera sig till fysiskt närliggande marknader för att successivt arbeta sig till marknader längre bort. I detta avseende definieras fysiskt avstånd som skillnader i både geografiska, kulturella och institutionella aspekter, vilka stör informationsutbytet mellan företagochmarknaden.(johanson&vahlne,1990)

12 12 2.2Tidigarefunnasamband Huruvida internationalisering har en positiv effekt på företags finansiella prestation har längevaritenaktuellfrågainomforskningenförinternationellaffärsverksamhet.dockhar spridda resultat presenterats och en del forskare menar att det kanske inte finns något generaliserbart samband (Hennart, 2007). Den tidiga forskningen såg främst fördelarna medeninternationaliseringochfannettlinjärtsamband(grant,1987;haar,1989).fokus harsenareflyttatstillattävenvägainkostnaderna,vilketharresulteratiuppkomstenav treicke linjärasamband,ettu format(ruigrok&wagner,2003;capar&kotabe,2003),ett omvänt U format (Gomes & Ramaswamy, 1999; Hitt et al., 1997) och ett horisontellt S format (Contractor et al., 2003; Lu & Beamish, 2004; Riahi Belkaoui, 1998; Kudina et al., 2009). Den horisontella S formen kan ses som en sammanslagning av U formen och den omvändau formen(contractoretal.,2003),vilketillustrerasifigur2nedan. Finansiellprestation Figur2.Tidigarefunnasamband U form OmvändU form HorisontellS form Internationaliseringsgrad Gemensamt för samtliga resultat är att de funnit att internationalisering inom något intervallavinternationaliseringsgradharenpositiveffektpåföretagsfinansiellaprestation vilketföranlederföljandehypotes: H1:Internationaliseringharenpositiveffektpåföretagsfinansiellaprestation

13 13 2.3Trestegs teorin Det var i början av 2000 talet som empiriska resultat över ett horisontellt S format samband mellan internationalisering och ett företags finansiella prestation presenterades (Contractoretal.,2003;Lu&Beamish,2004;Thomas&Eden,2004).Resultatenvisarhur effekten på ett företags finansiella prestation varierar, beroende på i vilket stadium av internationaliseringsprocessenföretagetbefinnersigi.studiernaharlagtgrundentillenny teori,densåkalladetrestegs teorin.detärdenförstateorinsomvisarenordningsföljdav vilka kostnader och fördelar som uppkommer under de olika stadierna av ett företags internationaliseringsprocess(contractor,2007). Finansiellprestation Initialtstadium Tillväxstadium Överexpansion Internationaliseringsgrad Figur3.Trestegs teorin Figur 3 ovan beskriver trestegs teorin och visar att det endast är i stadium två som fördelarna med en internationalisering väger över de inkrementella kostnaderna. I detta tillväxtstadium ger en ökad internationalisering en positiv effekt på företags resultat (Contractor,2007).Stadiumettochtrekännetecknasavennegativnettoeffektpåföretags resultat kongruent med ökad internationalisering. Vad som ger denna nettoeffekt är höga initiala kostnader i stadium ett och ökade samordningskostnader i stadium tre. I övergången mellan stadium två och tre är graden av internationalisering hög och en viss optimal nivåharpasseratsvilkendockkommerattvarieramellanföretagochindustrier (Contractoretal.,2003).

14 Initialtstadium Det finns ett flertal faktorer som bidrar till de ökade initiala kostnaderna vid en utlandsetableringvilkailitteraturenbenämnssomliabilityofforeignness(lof)(contractor, 2007). Liability of foreignness har sina rötter i Stephen Hymers (1976) studie över de inlärningskostnader utländska företag står inför när de verkar på en utländsk värdmarknad. Kostnaderna beskrivs som ovana med den lokala kulturen och marknaden, bristenpåinformationsnätverkellerpolitisktinflytande,likvälenoförmågaattmötalokala kunderspreferenser.(zaheer&mosakowski,1997) Gauretal(2011)menarattskillnadernaihemlandetochvärdlandetsinstitutionellamiljöer avgör i vilken utsträckning företag påverkas av LOF vid en utlandsexpansion. Utländska företagmåsteanpassasigtilldelokalainstitutionellanormersomexisterarivärdlandeti syfte att uppnå legitimitet. Många tillväxtekonomier saknar utvecklade institutioner, vilka är nödvändiga för effektiva och marknadsbaserade ekonomiska transaktioner. För att hanteradeinstitutionellabristernaharinhemskaföretaganpassatorganisationsstrukturen därefter,vilketintenyetableradeutländskaföretagharmöjlighetattgöra.gauretal(2011) fann att företag från utvecklade länder vilka investerade i andra utvecklade ekonomier påverkades mindre av LOF och samma mönster för investeringar mellan tillväxtländer. Dettaillustrerasifigur4nedan.(Gauretal.,2011) Värdmarknad Outvecklatland Utvecklatland Outvecklatland Hemland Utvecklatland Pilarnavisartillvilkengradföretagpåverkasavkostnadermed LOFberoendepåominternationaliseringengårfrånettutvecklat landtillettannatutvecklatosv.(källa:gauretal.,2011) Figur4.Hemland&Värdmarknad

15 Tillväxtstadium Istadiumtvåharföretagetetableratsigiutlandetochskaffatsigegnaerfarenheteromde internationella marknaderna (Lu & Beamish, 2004). Företagen kan i detta stadium börja dranyttaavinternationelltillväxtgenomskalfördelarochexploateringavföretagsspecifika tillgångarpåenbredaremarknad.dettamöjliggörisinturenspridningavfastakostnader ochomkostnaderöverettstörreantalländerochverksamheter.dettaärsärskiltviktigtför forsknings ochutvecklingsintensivaföretagdådebehövervändasigtillstörremarknader för att täcka höga avskrivningskostnader (Contractor et al., 2003; Hennart, 2007). Lu & Beamish (2004) fann i sin studie att företag med stora investeringar i immateriella tillgångariformavblandannatteknologiochmarknadsföringharvisatsiguppnåenbättre lönsamhet vid expansion utomlands. Internaliseringsteorin 1 tar upp att ett marknadsmisslyckande existerar för informationsintensiva tillgångar. För att kunna exploateraimmateriellatillgångarsomtillexempelteknisktkunnande,patent,varumärken och goodwill måste företag skapa en internmarknad för dessa mellan dotterbolag (Lu & Beamish, 2004). Därmed förväntas dessa företag att dra stora fördelar av en internationalisering. Närvaron i utlandet möjliggör även access till billigare arbetskraft och/eller ny kunskap, vilkenföretagkanappliceraochdranyttaaväveniandradelaravsinverksamhet.lokala och regionala faktorer erbjuder landspecifika fördelar, till exempel naturresurser, teknologiska resurser samt fördelaktiga lagar och regleringar och andra potentiella strategiskatillgångar(rugman&hoonoh,2009;thomas&eden,2004).enexpansiontill andra länder öppnar upp för nya finansieringsmöjligheter vilket kan leda till en lägre kapitalkostnad.företagkansökakapitalfrånnyamarknaderochökadexpansionkommer sannolikt även att förbättra deras förhandlingsposition (Riahi Belkaoui, 1998; Thomas & Eden, 2004). Genom att sprida sin verksamt till fler länder får företagen också en större strategisk flexibilitet. Verksamheten kan då bättre anpassas efter skiftande konjunkturcykler och störningar i leveranskedjan samt minskas valutarisken genom att kassaflödengenererasiolikavalutor(contractor,2007).juflerländerettföretagväljeratt 1Internalisering:Entransaktionvilkenskerinomettföretagsnarareänpådenöppnamarknaden.Internaliseringkangälla ettmultinationelltföretagsomgränsöverskridandeskiftartillgångarmellandotterbolag.(investopedia,2012)

16 16 expandera till, desto mer erfarenhet och kunskap får företaget om hur en internationaliseringsprocess mest effektivt kan genomföras. Tack vare tidigare erfarenheterkanvidareexpansiontillnyamarknadersketilllägrekostnaderijämförelse medsåväldetinitialastadietsomkonkurrenter(ibid) Överexpansion Det finns begränsningar i företags möjlighet att expandera globalt vilka förmodligen kommerattinträffalångtföredenåttuttillsamtligaländerpåjorden.idettastadiumav internationaliseringsprocessenfinnsenriskattytterligareexpansionbidrartillennegativ nettoeffektpåföretagsresultat.contractoretal(2003)menarattdetärenstorutmaning för företag att veta var den optimala graden inträffar. Fortsätter ett företag expandera utöver sin optimala grad kommer inkrementella kostnader att överstiga inkrementella fördelarvidetableringpånyamarknader(contractor,2007).dettakanförklarasgenomatt företaget, efter en viss nivå, expanderat till de mest lukrativa marknaderna och de marknadersomsedanfinnskvarharenlägrevinstpotential(contractoretal.,2003;lu& Beamish, 2004). En vidare expansion skulle troligtvis även ske till mer främmande marknadermedstörregeografiskochkulturellspridning.dådetärmerresurskrävandeatt anpassasigtillfrämmandemiljöerbidrardettatillenökadosäkerhetochriskvilketisin turgörattföretagsresultatkanpåverkasnegativt(contractoretal.,2003).enytterligare förklaringtilldennegativaeffektenärdeökadesamordningskostnaderenglobaltväxande organisationutsättsför.komplexitetenienstorochvälinternationaliseradorganisationgör det svårt och kostsamt med styrning, koordination och kontroll (Thomas & Eden, 2004). Förhållandetmellanfinansiellprestationochgradavinternationaliseringkommerdärmed attberopåföretagetsförmågaatthanteradeinneboendekomplexaaspekter,somkommer medeninternationaliseringsprocess(thomas&eden,2004;hittetal.,1994). H2: Effekten på ett företags finansiella prestation kommer att variera med graden av internationalisering. Effekten är positiv i stadium två och negativ vid låga och höga grader avinternationalisering.

17 17 2.4Analysmodell Figur5visaranalysmodellenvilkenpresenterasnedan.Dengrundarsigidenvaldateorin samt i tidigare forskning. Modellen utgår från företagens internationaliseringsprocess vilken innefattar hur och till vilken grad ett företag är internationaliserat. Graden av internationalisering och hur utlandsetableringen går till påverkar vilka kostnader och fördelarföretagberörsav.avvägningenmellandessaresulterariennettoeffektpåföretags finansiella prestation. Denna effekt påverkar lönsamheten och huruvida internationalisering skapar värde för företag. Här antar vi att värdering av företag sker i linjemeddeneffektivamarknadshypotesen 2. Internationaliseringsprocess Figur5.Studiensanalysmodell Lönsamhet Kostnadermed internationalisering Finansiellprestation Fördelarmed internationalisering Värdeskapande 2Deneffektivamarknadshypotesenäreninvesteringsteorivilkenantarattaktiemarknadenäreffektivochattdebefintliga aktiekursernatillfulloavspeglarallrelevantinformation(investopedia,2012)

18 18 3.Metod I detta kapitel redogörs för det tillvägagångssätt som använts i studien. Första delen berör operationalisering, urvalsprocess och datainsamling och den andra delen beskriver den statistiskaanalysmetoden. 3.1Valavmetod Studien bygger på en kvantitativ undersökning över sambandet mellan internationaliseringsgradochfinansiellprestation.antaletobservationeräravstorviktoch därmed var valet av en kvantitativ metod naturlig. Fler observationer gör att vi fångar in många företag med olika internationaliseringsgrader, vilket tidigare forskning visat är en förutsättningförattfåenhelhetsbildöversambandet(contractor,2007).förattfåönskat antal observationer har vi valt att göra en longitudinell studie över samtliga företag på Stockholmsbörsen under tidsperioden år Under denna mätperiod finns 2671 företagsårvilketdärmedblirstudiensantalobservationer.meddettahögaantalförväntar viossattfångaindenbreddavdatasomärnödvändig. 3.2Operationalisering 3.2.1Finansiellprestation De två vanligaste måtten som använts i tidigare studier för finansiell prestation är avkastning på tillgångar (ROA) samt avkastning på försäljning (ROS) vilka är redovisningsbaserade mått (Rugman & Hoon Oh, 2009). De finansiella effekterna som en ökad internationalisering medför, kan få en viss tidsfördröjning så kallad time lag. Att endast använda redovisningsbaserade mått kan snedvrida resultatet i studien då risken finns att dessa inte hunnit reflektera effekterna av en internationaliseringsprocess. Användandetavettmarknadsbaseratmåttkanjusterafördennapotentiellasnedvridning då det bättre väger in även framtida potentiella kassaflöden från ett företags verksamhet (Thomas&Eden,2004;Eckertetal.,2010).Meddettasombakgrundharvivaltattanvända både det redovisningsbaserade måttet ROA samt det marknadsbaserade måttet Tobins Q (TQ)somindikatorerpåettföretagsfinansiellaprestation.Genomdetvåmåttenhoppasvi fånga upp både de kortsiktiga och långsiktiga finansiella effekterna av en internationalisering. Lönsamheten (ROA) fångar upp det förflutna och kortsiktiga

19 19 resultatet, medan värdeskapande (TQ) bättre speglar framtida potentiella fördelar (Rugman&HoonOh,2009). TQ t = MVegetkapital + BVskulder ROA t = Rörelseresultat t TotKapital MedelTotKapital 3.2.2Internationaliseringsgrad Definitionenavinternationaliseringidennastudieärföretagvilkaexporteraroch/ellerhar verksamhet i utlandet som kräver en konsoliderad redovisning i Sverige 3. Valet av definition grundar sig i att informationen ska vara tillgänglig i företagens svenska årsredovisningar. Hur internationaliseringsgraden ska mätas är komplext då det finns mångasättförföretagattinternationaliseras.rugman&ohhoon(2009)fastslårattmåttet på internationaliseringsgrad är den viktigaste variabeln inom forskningen kring internationell affärsverksamhet. De spridda resultat som presenterats över sambandet mellan internationalisering och finansiell prestation kan till viss del förklaras av att olika måttanvänts(ibid).detmestanvändamåttetärutlandsförsäljning/totalförsäljning,uftf (Capar&Kotabe,2003;Ruigrok&Wagner,2003;Grant,1987). Hennart(2007)kritiserarUFTF måttetochmenarattdetutesluterfleraviktigavariabler, till exempel kan företag ha en hög kvot utlandsförsäljning, men produktion och huvudkontorbelägetiendastett,ellerettfåtalnärliggandeländer.idessafallgesinteen rättvisandebildavettföretagsinternationalisering.vidareharävenuftf måttetfåttkritik avgomes&ramaswamy(1999),thomas&eden,(2004)samtcontractoretal(2003)vilka föreslår användning av ett flerdimensionellt mått. Detta för att fånga både bredden och djupetaveninternationalisering.skalmått(utländskt till total)överförsäljning,tillgångar, antal anställda och antal dotterbolag fångar djupet, medan bredden fångas in av antalet länderettföretagharverksamheti(rugman,hoonoh,2009).dennastudiefokuserarpå internationaliseringens djup varför vi har valt att använda ett flerdimensionellt mått (Thomas& Eden, 2004; Gomes& Ramaswamy, 1999). Utifrån den information som finns 3IFRS10ConsolidatedFinancialStatementsoutlinestherequirementsforthepreparationandpresentationofconsolidated financialstatements,requiringentitiestoconsolidateentitiesitcontrols.controlrequiresexposureorrightstovariable returnsandtheabilitytoaffectthosereturnsthroughpoweroveraninvestee(deloitte,2012)

20 20 tillgänglig i svenska börsnoterade företags årsredovisningar mäter vi internationaliseringsgraden utifrån två faktorer: 1) andel utlandsförsäljning 2) andel utlandsanställda. AndelUtlandsförsäljning = Utlandsförsäljning FörsäljningTotalt 3.3Tillvägagångssätt 3.3.1Datainsamling Vårempiriskastudiebyggerpånumeriskdataochinformationvilkenviharsamlatinfrån sekundärkällor i form av årsredovisningar och publika databaser 4. Data för internationaliseringsvariabeln samlade vi in från företagens årsredovisningar. Den information vi hämtade från dessa var total omsättning, omsättning i Sverige, totalt antal anställda och anställda i Sverige. Utifrån dessa variabler räknade vi fram utlandsförsäljningensamtantalutlandsanställda.förattsamlaininformationenharvigått iniföretagensårsredovisningarochmanuelltsöktochhämtatdataangåendeovanstående variabler. Informationen har vi främst hittat i de noter där en eventuell geografisk segmentrapportering presenteras. Nackdelen är att segmentrapportering inte är obligatoriskförföretagattlämnaienårsredovisning 5.Underdatainsamlingensgångharvi därför stött på problem med att företagen istället för att särredovisa Sveriges försäljning, valt att redovisa försäljningssiffror för Norden eller Europa. Vi har även stött på problem vid insamlandet av antal anställda där ett fåtal företag särredovisat Norden. Att dessa företagintesärredovisarsvenskasiffrorkanindikeraattdeärsåpassinternationaliserade att de inte längre ser Sverige som en enskild marknad. Istället för att exkludera dessa företag från den empiriska undersökningen har vi estimerat försäljningen och antal anställdaförsverigeefternedanståendekriterieritabell1. AndelUtlandsanställda = Utlandsanställda AnställdaTotalt 4EnvissdelavdatamaterialetharerhållitsfrånMattiasHamberg 5EnligtRR25skallföretaglämnainformationrörandeverksamhetensolikadelar,varmedavsesbåderörelsegrenaroch geografiskaområden.omrörelsegrenarellergeografiskaområden,vilkainteärutsattaförriskerochmöjlighetersomskiljer sigfrånandrarörelsegrenarellergeografiskaområden,kunnatidentifieras,krävsingenrapportering.ifrs8 Rörelsesegment,kräverattsegmentinformationenpresenterasutifrånledningensperspektiv,vilketinnebärattdenska presenteraspådetsättsomanvändsideninternarapporteringen.

21 21 Tabell1 Estimering 15%avförsäljningenantasskeiSverigeomendasteuropeisk försäljninguppges 50%avförsäljningenantasskeiSverigenärendastnordiskförsäljning uppges 60%avtotalaanställdaärverksammaiSverigedåendastanställdai Nordenuppges Antalföretagsår Totalt 223 Tabell1.Estimering Kriteriernabaseraspådemönstervinoteratunderdatainsamlandetsgång.Mångaföretag vilka väljer att särredovisa Europa har samtidigt delgivit att 90 procent av försäljningen skerutanförsverigevilketinnebärenförsäljningpå10procentisverige.iendelfalldelges dock inte denna information och för att inte överskatta utlandsförsäljningen estimeras försäljning i Sverige till 15 procent när enbart europeisk försäljning uppges. När enbart nordiskförsäljninguppgesantasatt50procentavdennaskerisverige.dettapågrundav att Sverige är den enskilt största marknaden i norden, både ekonomiskt och befolkningsmässigt(ne,2012).viharävensetttendenserimajoritetenavdegenomgångna årsredovisningarna, att Sverige står för en större del av försäljningen gentemot de övriga nordiska länderna. Slutligen har vi estimerat att 60 procent av anställda i Norden är verksamma i Sverige. Denna andel grundar sig i att företagen i vårt urval har sitt moderbolagisverigeochdärmedantarviatthuvudkontorochenstordelavverksamheten utgårfrånsverige Urval ViharvaltattstuderasamtligaföretagpåStockholmsbörsen,oberoendestorlekochomde är internationellt verksamma eller inte. Att välja publika bolag var naturligt då tillgången till stor mängd information var nödvändig i den kvantitativa studien. Valet att studera företag av olika storlekar beror på att större företag tenderar att vara mer internationaliserade (Yang & Driffield, 2011) och det är därför viktigt att vårt urval innefattar samtliga storlekar. Antalet anställda i företagen iurvalet varierar från sju anställdatill236713anställdaochföretagensnettoomsättningärocksåmycketvarierande, fråndetlägstapå10,1mkrtilldethögstapå303667mkr.företageniurvaletverkarinom fyraolikabranscher;tillverkning,handel,finansochtjänstesektorn

22 22 Undervårmätperiod hartotalt405företagvaritlistadepåbörsen,dockharinte samtliga varit med under hela tioårsperioden. Att företagen varit listade olika länge kommerinteattpåverkastudiendådeninteämnarfokuserapådetenskildaföretaget.att viinteutelämnarföretagpådennagrundgörattvireducerarriskenföröverlevnadsbiasi vårt urval (Hamberg, 2012). Vi kommer däremot att utesluta företag som varit börsnoterade i två år eller färre under mätperioden på grund av begränsad tid för datainsamling Bortfall Viharvaltattuteslutaföretaginomdenfinansiellasektornochflyg ochsjöfartfrånstudien dåkaraktärenavdessaskiljersigmarkantfrånövrigabranscherochgeografiskinformation är svår att hitta. Vi har uteslutit följande finansiella institutioner; banker och försäkringsbolag, investmentbolag, övriga finansiella tjänster samt fastighetsbolag. Vidare har vi valt att utesluta utlandsägda företag, företag som inte har någon nettoomsättning samtföretagsomvaritbörsnoteradetvåårellerfärre.dessautgörsammanlagtettförutsatt bortfallpå829företagsår.underdatainsamlingsprocessenharvistöttpåproblemmedatt ett antal företag inte redovisat anställda eller försäljning per geografiskt segment. I dessa fallharviintekunnatutläsanågotvärdeförvåravariableröverinternationaliseringsgrad och dessa tvingades därför att uteslutas från den empiriska undersökningen. Detta oförutseddabortfallbeståravsammanlagt119företagsår,setabell2. Tabell2 Urvalsprocessen AntalföretagsårpåStockholmsbörsen Bortfall Utlandsägdaföretag 151 Företagutannettoomsättning 145 Transportföretag 45 Banker&Försäkringsbolag 52 Investmentbolag 178 Övrigafinansiellatjänster 63 Fastighetsbolag 162 Företagvilkavaritbörsnoterade2årellermindre 70 Justeringfördubbeltbortfall 42 Bortfallpga.ejtillgängligdata 119 Studiensurval 1728 Tabell2.Urvalsprocessen

23 23 3.4Statistiskmetod Majoriteten av tidigare studier vilka studerat sambandet har använt sig av en multipel regressionsanalysvilketävenviavserattgöraidenempiriskaundersökningen(thomas& Eden, 2004; Lu & Beamish, 2004; Contractor et al., 2003). Att en enkel linjär regressionsanalysinteanvändsberorpåattdetinomekonomiärovanligtmedettsamband mellan endast två variabler (Asteriou & Hall, 2011, s. 66). Att enbart ta hänsyn till en oberoende förklarande variabel kan därmed ge missvisande resultat över sambandet. En multipelregressionsanalystillåterkontrollförfleraoberoendevariablerspåverkanpåden beroende variabeln (Ibid). Internationaliseringsgrad, vilken är studiens oberoende variabel,liggerifokusmedandeövrigaoberoendevariablernasomingårianalysenendast är kontrollvariabler. Anledningen till att dessa inkluderas är att de förväntas ha en påverkan på finansiell prestation. Genom att inkludera kontrollvariabler isoleras effekten som internationaliseringsgrad kan komma att ha på företagens finansiella prestation. För att undersöka sambandet genomfördes tre olika analyser, däribland en multipel regressionsanalys, en variansanalys och avslutningsvis testade vi för ett icke linjärt sambandgenomenkurvilinjärregression.fördestatistiskaanalysernaanvändeviossav statistikprogrammet SPSS. Detta program är högt ansett och flitigt använt av många statistiker(anderssonetal.2007,s.18) Kontrollvariabler Den vanligaste förekommande kontrollvariabeln vilka andra studier har använt är företagets storlek.(thomas& Eden, 2004; Contractor et al., 2003; Gomes& Ramaswamy, 1999; Capar & Kotabe, 2003). Vi valde att följa Thomas och Edens (2004) metod och använde den naturliga logaritmen för totala tillgångar som mått på storleken. Vi tog även hänsyntillföretagensskuldsättningsgraddådennakanhaeninverkanpåföretagetsvärde (Thomas&Eden,2004;Lu&Beamish,2004).Slutligenkontrolleradeviförbranscheffekter genomattinkluderadummyvariablerförurvaletstrebranscher;produktions,handel och tjänsteföretag(thomas&eden,2004).endummyvariabelärenegenskapsvariabelvilken antar värdet 1 när analysenheten innehar egenskapen och 0 om den inte gör det (Field, 2009, s. 254). Vanligt förekommande i tidigare studier har även varit att kontrollera för skillnader mellan företagens hemland. Hemlandets miljö styr till viss del vilka

24 24 förutsättningarochförmågorföretagharvideninternationaliseringochdärmedävenhur den finansiella prestationen påverkas(contractor et al., 2003). Då samtliga av företagen i vårturvalharsverigesomhemlandskerenliknandepåverkanochvikontrollerardärmed intefördenna(kudinaetal.,2009) Internationaliseringsindex Förattreduceraantaletdimensioneridataochskapaenfaktorutifrånfleravariablerkan en principalkomponentanalys användas (Thomas & Eden, 2004). Detta görs då variabler förutsättsvaraindikatorerpåettstörrefenomen,idennastudieinternationaliseringsgrad (Field, 2009, s. 633). För att se om de två variablerna andel utlandsförsäljning och andel utlandsanställda var lämpliga att slå samman genomfördes fem tester vilka ingår i principalkomponentanalysen.cronbach salphatestarindexetsrealitetochattvariablerna går i samma riktning (Pallant, 2011, s. 98). Vidare bör hänsyn tas till provstorleken och styrkan av förhållandet mellan variablerna. Slutligen är det viktigt att korrelationen är signifikant för att variablerna ska vara lämpliga att sättas samman. Korrelationens signifikans testade vi via Kaiser Meyer Olkin (KMO) samt Bartlett s test (Pallant, 2011 s. 183). Resultaten från dessa tester presenteras i tabell 3 och visar att vår data uppfyller samtligakriterier.därmedskapadesensammansattvariabelförinternationaliseringsgrad genommedelvärdetavandelutlandsförsäljningochandelutlandsanställda. Tabell3 Resultatprincipalkomponentanalys Gränsv. Resultat Kravuppfyllt Cronbach'salpha 0,7< 0,798 Ja Antalobservationer 300< 1728 Ja Korrelation 0,3< 0,664 Ja Kaiser Meyer Olkin(KMO) 0,4< 0,5 Ja Bartlett stest 0.05> 0 Ja Tabell3.Resultatprincipalkomponentanalys Grupperingavinternationaliseringsindex Förattkunnaseomeffektenpåfinansiellprestationvarierar,beroendepåtillvilkengrad företagenärinternationaliserade,grupperadesurvaletifyraundergrupper.motivetbakom valet av fyra undergrupper kommer från etableringskedjans beskrivning av

25 25 internationaliseringsprocessen. Vi antar i denna studie att företag med en lägre internationaliseringsgrad befinner sig i det initiala stadiet av denna process. De fyra grupperna, med tilltagande grad av internationalisering för varje grupp, skapades genom attdelainvariabelnförinternationaliseringsgradidesskvartiler.gruppernapresenterasi tabell4nedan. Tabell4 Grupperingavinternationaliseringsgrader Min. Max. Medelv. Antalföretagsår Gr1 0.00% 29,72% 13,63% 432 Gr2 29,85% 53,66% 42,43% 432 Gr3 53,72% 75,41% 64, Gr4 75,48% 100% 86,66% 432 Procentuellavärdenangermin,maxochmedelvärdeavinternationaliseringsgradinomdefyraundergrupperna Tabell4.Grupperingavinternationaliseringsgrader 3.4.3Preliminärdataanalys Innan vi utförde regressionsanalysen gjorde vi en preliminär analys av vår rådata för att upptäckaeventuellafelaktigheterochextremvärden.denmultiplaregressionsanalysenär känslig för extremvärden vilket gör att detta är av stor vikt (Pallant, 2011, s. 151). I dataanalysen tog vi fram histogram för samtliga variabler och fann att extremvärden existerade för både TQ och ROA samt skuldsättningsgraden. För att inte dessa skulle snedvridaresultatetvaldeviatttrimmadetrevariablernamed1%.atttrimmainnebäratt ta bort en procent av de högsta värdena och en procent av de lägsta värdena (Hamberg, 2012). Vidare är det även viktigt att kontrollera för de oberoende variablernas inbördes korrelation. Är dessa starkt korrelerade, med ett samband på 0,9<, uppstår problem med multikollinearitet vilket försämrar resultaten från en regressionsanalys (Pallant, 2011, s. 151). Vi testade våra variabler för multikollinearitet genom en parvis korrelationsanalys och fann inga indikationer på detta problem. Vidare är den parvisa korrelationen av intresse för att se styrkan på sambandet mellan variablerna i undersökningen. Styrkan anges mellan 1 och 1 där 1 innebär perfekt negativ korrelation och 1 perfekt positiv korrelation. Antar korrelationskoefficienten värdet 0 finns inget samband. Följande gränsvärden har använts: svagt samband 0,1 0,29, mellanstarkt samband 0,3 0,49 och starktsamband0,5 1(Pallant,2011,s.134).

26 Multipelregressionsanalys Vidaregenomfördestvåmultiplaregressionsanalyser,enförvarderaberoendevariabel.Ett informativt värde från regressionsanalysen är R 2, vilket förklarar hur stor del av variationen i den beroende variabeln som förklaras av variationen i den oberoende variabeln (Pallant, 2011, s. 148). Värdet anges mellan 0 till 1 och ju högre värde, desto bättre förklaringskraft. Då vi har inkluderat kontrollvariabler i analysen används justerad R 2 för att inte överskatta förklaringsgraden(asteriou & Hall, 2011, s. 74). Vidare är B koefficienten ( ) av stort intresse då denna visar vilken effekt ett steg uppåt på den oberoende (X) variabeln internationaliseringsgrad, påverkar den beroende (Y) variabeln finansiell prestation (Andersson et al., 2007, s. 41). Nedan presenteras regressionsanalysensmodeller. Modell1 ROA t = " 0 + # 1 $ Intgrad t + # 2 $ D.Bransch t + % t TQ t = " 0 + # 1 $ Intgrad t + # 2 $ D.Bransch t + % t Modell2 ROA t = " 0 + # 1 $ Intgrad t + # 2 $ Stl t + # 3 $ S / E t + # 4 $ D.Bransch t + % t TQ t = " 0 + # 1 $ Intgrad t + # 2 $ Stl t + # 3 $ S / E t + # 4 $ D.Bransch t + % t Förattkunnaseomdetfinnsnågonskillnadifinansiellprestationmellanföretagmedlåg och hög internationaliseringsgrad har vi valt att använda två dummyvariabler regressionsanalysensmodell3och4.modell3inkluderarendummyvariabel,d.export,för företag med låg internationaliseringsgrad, det vill säga företag som har 10 procent och färre,avsinaanställdaiutlandetmenmerän1procentavförsäljningeniutlandet. Modell 4 inkluderar en dummyvariabel, D.Global för företag med hög internationaliseringsgrad,detvillsägaföretagmedöver80procentanställdaiutlandetoch 80procentutlandsförsäljning.

27 27 Modell3 ROA t = " 0 + # 1 $ Stl t + # 2 $ S / E t + # 3 $ D.Global t + # 4 $ D.Bransch t + % t TQ t = " 0 + # 1 $ Stl t + # 2 $ S / E t + # 3 $ D.Global t + # 4 $ D.Bransch t + % t Modell4 ROA t = " 0 + # 1 $ Stl t + # 2 $ S / E t + # 3 $ D.Export t + # 4 $ D.Bransch t + % t TQ t = " 0 + #1$ Stl t + #2 $ S / E t + # 3 $ D.Export t + # 4 $ D.Bransch t + % t Tabell5 Definitioneravmodellernasvariabler α0 Intercept,vadvärdetpåYärnärX=0 ROAt TQt Stlt S/Et Intgradt D.Bransch D.Export D.Global εt Tabell5.Definitioneravmodellernasvariabler Existerarettsamband,krävsävenattdetärsignifikantförattkunnaantaattdetinteberor påslumpen.p värdetangersignifikansenvidföljandegränsvärden**p<0,01och*p<0.05 (Asteriou&Hall,2011,s.47).Vianvändersignifikansnivånpåp<0,05somgränsvärdeför attförkastahypoteserna Variansanalys Företagslönsamhetårt,mättviarörelseresultatgenomtotalatillgångar Hurmycketvärdeföretagskapatårt,mättviamarknadsvärdegenomtoalatillgångar Företagetsstorlekårt,mättgenomdennaturligalogaritmenavtotalatillgångar Företagsskuldsättningsgradårt,mättviaskuldergenomegetkapital Företagsinternationaliseringsgradårt,mättviamedelvärdeavandelutlandsanställdaochandel utlandsförsäljning Dummysomjusterarförbranschtillhörighet(Handel,Tillverkning,Tjänster) Dummyförexporterandeföretag,antarvärde1dåandelutlandsanställda<10%ochutlandsförsäljning 1%< Dummyförglobalaföretag,antarvärde1dåandelutlandsanställdaochandelutlandsförsäljning80%< FeltermsomvisarhurstordelavvariationeniYvilkenintekanförklarasavekvationen Vidare ville vi undersöka om det finns en skillnad mellan våra fyra undergrupper och därmed om den finansiella prestationen påverkas olika, beroende på till vilken grad ett företag är internationaliserat. För att göra detta genomförde vi en variansanalys, ANOVA, vilken tillåter en jämförelse mellan två eller fler grupper. I denna analys jämförs medelvärdetpådenberoendevariabelnmellangrupperna.intressantfrånvariansanalysen ärsignifikansvärdetvilketindikeraromdetfinnsenstatistisktsäkerställdskillnadmellan dejämfördagrupperna.(pallant,2011,ss )

28 Kurvilinjärregression Slutligen för att testa vår andra hypotes, det vill säga om ett S format samband existerar mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation, genomförde vi en kurvilinjär regression(contractoretal.,2003;thomas&eden,2004;lu&beamish,2004).dettagörs genom att skapa en interaktionsterm, vilket är en variabel multiplicerad med en annan variabel.ivårtfallmultipliceradevivariabelnförinternationaliseringsgradmedsigsjälvt och skapade två nya variabler: en kvadratisk term och en kubisk term för internationaliseringsgrad. Därefter genomfördes linjära multipla regressionsanalyser för att se om betakoefficienten ändrade riktning mellan den enkla, kvadratiska och kubiska termen. Ändras riktningen av sambandet mellan dessa termer som i tabell 6 nedan indikerar det att ett horisontellt S format samband existerar. (Lu & Beamish, 2004; Contractoretal.,2003) Tabell6 HorisontelltS formatsamband Förväntadβ koefficient 1.Intgrad 2.Intgrad Intgrad 3 Tabell6.HorisontelltS formatsamband Modell5 TQ t = " 0 + # 1 $ Intgrad t + # 2 $ Intgrad t 2 + # 3 $ Intgrad t 3 + # 4 $ Stl t + % t ROA t = " 0 + # 1 $ Intgrad t + # 2 $ Intgrad t 2 + # 3 $ Intgrad t 3 + # 4 $ Stl t + % t

29 29 4.Empiriskaresultatochanalys I denna del presenteras resultaten från våra statistiska analyser. Vi börjar med att redovisa dendeskriptivastatistikenochkorrelationenöversamtligavariablerförattsedantolkaoch analysera värdena från regressionsanalysen, variansanalysen och den kurvilinjära regressionsanalysenmedvilkavitestatvårahypoteser. I tabell 7 nedan sammanställs den deskriptiva statistiken över insamlad data. Under åren harsvenskabörsföretagigenomsnitthafteninternationaliseringsgradpå51,8 procent. Detta indikerar att i princip hälften av verksamheten, i form av försäljning och antalanställda,skeriutlandet.förklaringenkantroligtvisliggaiattsverigeärettlitetland medrelativtliteninhemskmarknadochföretagenserdärförettvärdeiattexpanderatill andra länder och nya marknader(yang& Driffield, 2011). I de enskilda variablerna vilka utgör internationaliseringsgraden har andelen utlandsförsäljning i genomsnitt varit 60 procent och andelen utlandsanställda i genomsnitt 43 procent under denna period. Spridningen i företagens internationaliseringsgrader sträcker sig från 0 procent, det vill säga företag som enbart har verksamhet och försäljning i Sverige, till 100 procent där samtligaanställdaochallförsäljningskerutomlands. Tabell7 Deskriptivstatistik Beroendevariabel N Medelv. Std.Av. Min. Q1 Median Q3 Max. TQ ,825 1,140 0,662 1,141 1,488 2,099 8,678 ROA ,93% 14,72% 76,1% 0,15% 6,63% 12,06% 36,22% Oberoendevariabler Intgrad ,80% 28,06% 0,00% 29,75% 53,69% 75,46% 100% Utlandsanställda ,20% 30,66% 0.00% 15,55% 41,45% 69,43% 100% Utlandsförsäljning ,40% 30,87% 0.00% 37,54% 65,51% 89,95% 100% Kontrollvariabler Stl ,2889 1,9336 1,99 5,9146 6,9696 8, ,8 S/E ,4624 1,0592 0,1161 0,697 1,1985 1,9262 7,1639 Tabell7.Deskriptivstatistik

30 30 4.1Korrelationsanalys 4.1.1Internationaliseringsgrad Itabell8vilkenåterfinnspåsida31presenterasresultatetfrånkorrelationsanalysen.Det kan utläsas att internationaliseringsgrad har ett svagt positivt samband (0,132**) med lönsamhet,mennästintill ingetmedvärdeskapande(0,023).vidarekanettstarktpositivt samband(0,506**)utläsasmellaninternationaliseringsgradochföretagetsstorlek,detvill sägaattstörreföretagtenderarattvaramerinternationaliserade.anledningenkanvaraatt dessa i högre utsträckning har mättat sin marknad i Sverige och valt att expandera utomlands för att nå ut till en bredare kundbas (Contractor et al., 2003). Den starka korrelationen mellan företags storlek och internationaliseringsgrad kan också bero på att det krävs, likt Johansson & Vahlnes teori (1990), stora resurser för att genomgå en internationaliseringsprocess.ettmedelstarktpositivtsambandexisterarmellanföretagets storlekochlönsamhetochettsvagtnegativtsambandmellanstorlekenochvärdeskapande. Dettagerenindikationomattsmåföretagskaparrelativtmervärdeijämförelsemedstora företagsomgenerelltsettärmerlönsamma Företagmedlåginternationaliseringsgrad Genom D.Export kan det konstateras att företag med låg internationaliseringsgrad har en svagnegativkorrelation( 0,156**)medlönsamhet.Dettaskullekunnaantydaattdeberörs av ökade kostnader genom att befinna sig i det initiala stadiet av internationaliseringsprocessen(contractoretal.,2007).dådetävenexisterarettnegativt medelstarkt samband ( 0,372**) mellan en låg internationaliseringsgrad och företagets storlek kan den lägre lönsamheten snarare förklaras av att små företag generellt har en lägrelönsamhet.detnegativasambandetmedstorlekkanantasbetydaattmindreföretag, somoftaharbegränsaderesurser,väljerattinternationaliserasgenomexport(johansson& Vahlne,1990) Företagmedhöginternationaliseringsgrad GenomD.Globalkanutläsasattföretagmedhögainternationaliseringsgraderharettsvagt positivt samband (0,104**) med lönsamhet. Detta kan förklaras av att de befinner sig i tillväxtstadietdärdekandranyttaavdepositivaaspektereninternationaliseringförväntas