HÄSTEN I SKOGEN. Essäuppgift i påbyggnadskursen i skogshistoria, av Kristina Selberg, 90/94. 0,<,.~., :;~f} ':""i,.: ",... :.:...,...
|
|
- Anita Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 95 HÄSTEN I SKOGEN..,")0.1,.. 0,<,.~.,... ",... :.:...,..., :;~f} ':""i,.: Essäuppgift i påbyggnadskursen i skogshistoria, av Kristina Selberg, 90/94.
2 96 Hästen i skogen. Inledning. Som en essäuppgift i påbyggnadskursen skogshistoria har jag valt att skriva om olika redskap och metodutveckling för skogskörning med häst. Essän kan nog inte sägas vara en fullständig beskrivning av hästkörningens alla moment, men bör iallafall ge de stora dragen. Litteraturstudier har legat till grund för arbetet. Beskrivningen sträcker sig från mitten av 1800-talet fram till ungefär Utvecklingen från mitten av 1800-talet. Skogsbruket fick sitt genombrott omkring 1850 och hästen var den dragare man använde för att få ut virket ur skogen. Det var värmlänningarna som stod för det mesta av kunnande och teknisk utveckling, under det första halvseklet. Sedan övertogs rollen av hälsingar och därefter väster- och norrbottningar. "Timmergränsen" flyttade sig också norrut. Under 20- och 30-talen stannade redskapsutvecklingen av, kanske till följd av den allmänna konjunkturnedgången. Före 1930-talet skedde utvecklingen av redskap regionalt och spridningen gick långsamt. Senare blev samordningen bättre. En viss standardisering av spårvidd och medvidd påbörjades. Snöns och isens egenskaper som underlag för virkestransport blev intressant. Det vaknade ett intresse för arbetsvetenskap. Stora resurser sattes in för att höja effektiviteten och statusen i huggningsarbetet. För att klara konkurrensen om arbetskraft infördes kollektivavtal. Utarbetandet av löneavtal skapade ett behov av arbetsstudier. På kort tid bildades tre branschorgan; Värmlandsarbetsstudier( 1939), Föreningen Skogsarbetens och Domänverkets arbetsstudieavdelning(1943) samt Mellan- och Sydsvenska skogsbrukets arbetsstudier något senare. Dessa tre slogs samman 1964 och blev Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Från början på 40-talet till början på 60-talet pågick ett intensivt arbete med att utveckla och rationalisera terrängtransporten med häst. Vård av redskap. Redskapsvården i skogen var bristfällig och det försökte man avhjälpa med information och utbildning i huggarkojorna. Skrifter som tex "Handbok för skogskörare" gavs ut av dåvarande Föreningen Skogsarbeten och Kungliga Domänstyrelsen, med råd om hur hästen och hästredskapen skulle skötas. Ett tag hade man särskilda redskapsvårdare anställda, för att senare övergå till central redskapsvård. Forskningen behandlade hästens kapacitet, skötsel och utrustning. Man tittade även på transportredskapens och körvägarnas utformning i olika typer av före, på snö (is) och på barmark. Man undersökte om det var möjligt med transporter året runt. Traktorn börjar ta över. Efter andra världskriget byggdes skogsbilvägnätet ut och terrängtransportavståndet minskade succesivt. Intresset för välpreparerade, spårisade basvägar sjönk. En succesiv övergång mot stickvägshuggning började, och sträckte sig till ca Hästen ansågs dock vara konkurrenskraftig på terrängtransportavstånd som understeg 2-3 km. I djup snö och tuff terräng hade hästen fortfarande större smidighet och framkomlighet än traktorn. Kortvägskörning med häst skulle effektiviseras genom en övergång från ren släpning till
3 97 släpreden med upplyft lass. Man skulle även satsa på små kälktyper för transport på snö samt lastanordningar, som kunde styras aven man. Den alltmer ökande graden av mekanisering i jordbruket gjorde faktiskt att man i början av SO-talet befarade en betydande brist på hästar i skogsbruket. Bönderna skaffade små jordbrukstraktorer istället för hästar. Dessa traktorer var ineffektiva i skogen. Möjligheterna att öka hästbeståndet ansågs vara små. Istället försökte man minska behovet av hästar genom att öka mekaniseringsgraden även i skogsbruket, minska terrängtransportavståndet och höja prestationen. Ett kortare transportavstånd betydde att man hann köra fler vändor under arbetsdagen. Prestationen kunde höjas genom en övergång till nya redskap. Det var emellertid svårt att övertyga körarna om att de nya redskapen var bättre. Det gick ofta till så att företaget köpte in redskap, som körarna fick prova. Genom att förlänga säsongen fick man en jämnare sysselsättning över året och kunde konkurrera om arbetskraften på ett bättre sätt. Körning på barmark innebar dock ett större dragrnotstånd och mindre laster vid varje körning-alltså dyrare. Större lasthöjd på barmarksredskapen samt större krav på vägval var bidragande orsaker. Terrängtransportavståndet, där hästen kunde konkurrera, krympte succesivt. Traktorn tog över alltmer. Mekaniseringen gick allt snabbare, och det utvecklades t ex starkare motorer och hydrauliska lyftkranar. I slutet av 70-talet fick man upp ögonen för att alltför stor del av forskningen var inritctad på utveckling av storskaliga skogsmaskiner. Det var inte mycket av detta som kom de enskilda, självverksamma skogsägarna till del. Vid tidig gallring och röjning, vid små slutavverkningar samt i svår terräng borde ännu hästen ha en chans hos privatskogsägarna. Den bundenhet som hästens skötsel medförde borde inte vara något problem för skogsägande jordbrukare, som redan hade andra husdjur. Åtgärder man behövde vidta för att öka användningen av häst var utbildning i hästkörning, utvecklingen av billiga, arbetarskyddsenliga redskap samt konsumentupplysning. Redskapen såg dock i stort sett likadana ut från början på 60-talet till198s. Säsongen 1983/84 uppgick mängden hästkört virke till kubikmeter. I dagsläget (1994) vet vi att ytterst få hästar används i skogbruket. Maskinerna dominerar helt, även hos småbrukarna. Antalet hästar i Sverige har dock ökat något, men de får numera göra tjänst som riddjur och travare, istället för dragare i skogen. Metoder och redskap. Från början av l800-talet användes släp tång och släpsko för att dra fram virket ur skogen. Både människor och hästar utförde arbetet. Släptången bestod av två järnkrokar fästade i var sin meterslång kätting. Kättingen var i sin tur fästad i en tross eller i ett svängrede. Släpskon var en stång som i ena änden var utsmidd till en kupig skovel. Där fäste man stockens rotända med en kedja och en kil. Fig. 1. Enkel släpkälke från l8s0. Nästan all virkestransport skedde på enkla kälkar före l8s0. (Se Fig. 1) Detta kan förklaras av att virket togs från områden nära flottlederna. Transporterna blev sällan långa.
4 98 Skogsbruket började komma igång på allvar och efterfrågan blev allt större. Virket fick hämtas allt längre från flottlederna. Stockarna, som på den tiden kunde vara meter långa och centimeter i topp, var svåra att släpa längre sträckor. Detta ledde till utvecklingen av bakkälken, som skulle följa i framkälkens spår. Sedd fran sidan. Sedd uppifrån. Fig. 2. Latmede, en typ av bakkälke. Denna "latrned" var ett ca 2 meter långt och 30 cm brett trästycke. (Se Fig. 2) Virket togs om möjligt från ett lutande träd, som utvecklat kådrik och hård tjurved. Det enda smidet var en kedja till framkälken och en nål på ovansidan meden för att hålla fast stocken. I takt med att timmerfronten avlägsnade sig från flottleden ökade behovet aven mer avancerad bakkälke. Fig. 3. Gammal bakkälke. Den första riktiga bakkälken var kortare än framkälken. (Se Fig. 3) Medarna saknade beslag och var ca 18 cm breda. Avståndet mellan medarnas innersidor var 30 cm. Fig. 4. Sulk. Sedd från sidan. Sulken var en ytterligare utveckling av bakkälken. (Se Fig. 4) På den var banken fästad vid medarna genomjärnbultar. Medarna blev något rörliga i förhållande till banken. De var 15 cm breda och järnskodda. Breda medar gav bättre bärighet i snö, men lasset blev tungt att dra. Gemensamt för de hittills uppräknade bakkälkarna var att de gick illa åt vägarna. <J~I: ~:::.r: :: Sedd uppirrlln.. q},. ca ca a ID <::::J t./ l,~~..., Sedd från sidan. Fig. 5. Timmersulk.
5 r 99 Sulken utvecklades till timmersulken och fick stor spridning i Ångermanland. (Se Fig. 5) Timmersulken var längre än tidigare bakkälkar och hade smalare medar. Kälkarna blev smäckrare när trädimensionerna minskade och ersattes med järnbeslag. I norrland hade bakkälkarna ofta bara en banke. I värmland hade slädarna två eller flera fasta bankar, sk bordsslädar. Fig. 6. Bordssläde, en värmländsk typ av bakkälke. Medarna på den första bordssläden var ganska långa, breda och oskodda. (Se Fig. 6) Sidostolparna gjorde att lasset inte kunde vara bredare än kälken. Dessa längre kälkar höll vägarna i betydligt bättre skick, än sina kortare föregångare. De tidigare kälkarna hade ofta haft lösa svängbank~. Den värmländska typen av bakkälke utvecklades på kort tid till en längre kälke med tre fasta bankar. Lassvidden kunde inte heller här överskrida spårvidden, men istället för de uppskjutande stolparna användes uteliggare. Dessa lades ovanpå bankarna och gav virket ett bra stöd. I likhet med stolparna kunde de dock vara till hinder vid lastningen. ro Sedd uppifrån. Sedd fr1ln sidnn. Fig. 7. Förbättrad bordssläde. Denna slädtyp förbättrades till att ha fyra fasta bankar samt avvisare. (Se Fig. 7) Släden var 3-3,5 meter lång och lassvidden kunde variera mellan 1,2 och 1,5 meter. Dess storlek och orörlighet under lasset ställde krav på raka och väl underhållna vägar. Tyngden på lasset måste vara väl fördelad för att det skulle gå lätt. I medlut gjorde släden det besvärligt både för häst och körare. Bordssläden trängdes så småningom undan av getdoningen. Även framkälken utvecklades. Den försågs med en lös svängbanke. Nackdelen var att lasset vilade ostadigt och, om tyngden lade sig åt ena sidan, kunde släden låsa sig på snedden under lasset. Sedd uppifrlln. Sknin l: 40. Sedd fr1ln sidnn. Fig. 8. Finnkälken.
6 100 Där bordssläden var vanlig utvecklades finnkälken. (Se Fig. 8) På denna framkälke kunde medarna vridas utan att banken följde med. Medarna var sju-åtta centimeter breda och höjden på banken rättades efter bords släden. En svår konkurrent till kombinationen finnslädebordssläde var getdoningen från Värmland. Striden om vilken som var bäst var på vissa håll så häftig att getdoningen inte fick köras på samma vägar som bordsslädarna. Trots getdoningens fördelar vann den inte marknaden direkt. Den påminde om timmers ulken och sågs som ett steg tillbaka i utvecklingen. nock. Sedd upplfrdn. ~ il ~~c:::r~. ~b~:::::;:;.~ ~~ Sedd erdn sidan. Skala 1:40. Sedd bnklfl'iln. Gel. Sedd upplfrdn. ~~~ ~b Sed,l fran.idnn. Skala l: 40. Fig. 9. Getdoning med bock, framkälke (överst) och get, bakkälke (nederst). Getdoningen bestod av två kälkar. Den främre kallades bock och den bakre get. (Se Fig. 9) Den vanligaste typen av bock var två meter lång och hade en fast banke som nådde centimeter utanför medarna på varje sida. Ovanpå den fasta banken satt en lösbanke som var vridbar mot själva bocken. Från den fasta banken ledde kraftiga avvisare. En senare typ av bock liknade finnkälken med den skillnaden att banken var dubbel. På så sätt kunde avvisare
7 ~- r 101 fästas utan att kälken blev orörlig mot den övre banken. Lasset kunde styras. Geten hade tre fasta bankar varav den mittersta; lassbanken, var något högre än de andra. Längden låg mellan 2,5 och 3,5 meter. Den större höjden pålassbanken gjorde att geten kunde passera mindre ojämnheter utan att lasset lyftes. Geten hade också kraftiga avvisare. Fig. 10. Lunnkälke. Vid virkestransport till lastbänkar användes lätta lunnkälkar. Lunnkälken var försedd med två fasta kedjor som lades runt virket och åtbjörnades. (Se Fig. 10) ::'.:-:::::::-_.:::::::::..._-.:'::::::.::::h::.::::::::.'... Fig. 11. Getdoning med timmerlass. (Hälsingland.) Kring 1930 hade den värmländska getdoningen till stor del trängts undan av de större timmerdoningarna från Hälsingland och Jämtland. (Se Fig. 11) Spårvidden var centimeter. Framkälken var ca två meter lång och banken en och en halv meter bred. Bakkälken var tre meter lång. Fig.12.Lenhovdavagnen. När barmarkskörning blev allt vanligare användes vagnar. (Se Fig. 12) Den höga lasthöjden ställde krav på lastningshjälpmedel. Ett exempel på detta får vara Lenhovdavagnen, en boggievagn med motordriven linkran. Denna tekniskt avancerade vagn konstruerades under 1960-talet.
8 102 Arbetsmomenten. Transportarbetet delades i början på 1940-talet in i 5 moment; brossling, lunning, släpkörning, skotkörning och körning. Dessutom tillkom arbetsmomenten på- och avlastning. BROSSLING; manuell hopdragning av virket i högar eller framdragning till stickväg, lunneller släpväg. LUNNING; Virkets framsläpning på släpkälke eller släpkärra, från platsen där virket fallit eller brosslats, till lastplats för timmerdoning. SLÄPKÖRNING; Virket kunde lunnas direkt till lastplats vid bilväg eller avlägg vid flottled. SKOTKÖRNING; Virkestransport med timmerdoning på stickväg fram till basväg eller lastbänk. Där lastas virket om för den slutgiltiga transporten till avlägget. Skotning var alltså ett mellanting mellan lunning och körning. KÖRNING; Virket dras på timmerdoning på basväg eller kärrväg till avläggningsplatsen vid bilväg eller flottled. Under senare år användes även vagnar med hjul. Alla dessa operationer förekom inte alltid på samma gång. De var inte heller klart åtskilda, utan kunde succesivt övergå i varandra. Brosslingsarbetet utfördes av huggarna eller av köraren själv eller aven "brosslare", som köraren anställt. Vid lunning gjorde köraren oftast allt arbete själv, men det förekom att en brosslare hjälpte till. Vid körningen kunde köraren ha hjälp av antingen en huggare eller brosslare. Brossling till stickväg i kombination med körning var vanligt i Norr- och Västerbotten. Brossling tilllunnväg, lunning tilllastbänk, och därifrån vidaretransport på' timmerkälke till basväg, förekom allmänt i Hälsingland och Västernorrland. Där bilvägnätet var väl utbyggt och transportavstånden korta förekom speciellt släpkörning. Handredskap och hjälpmedel: Vid brossling och lastning användes och används lyftsax. I Norr- och Västerbotten användes lyftkroken. Båda dessa kan användas med en eller två händer. Lyftkroken är mer lämpad för att vända och lyfta stockarna, än att dra dem. Lyftsaxen ansågs vara effektivare. Fig. 13. Lastknekt. Under senare delen av 1940-talet fanns ett stort intresse för lastningshjälpmedel. För tyngre virke användes enkla lastknektar. Så småningom kom andra hjälpmedel som Hällnäslyften och lastapparaten Effektiv. Försia greppet. Kedjorna åtdragna och ihoplåsla. Fig. 14. Björnbindsle.
9 , För fasthållning av virket på lassen använde man kedjor. Fram till slutet på 1800-talet fastgjordes dessa genom att sprintar slogs in i virket genom länkar i de åtdragna kedjorna. Sprintarna glömdes kvar ibland och ställde till besvär i sågverken. Dessutom spjälkades virket lätt. Ungefär 1890 dök björnbindslet upp och ansågs vid mitten på 191O-talet helt oumbärligt. (Se Fig. 14) Snöskor kunde förekomma till hästar. Allteftersom basvägnätet utvecklades fick de mindre betydelse. De ansågs iallafall kring 1915 vara till hjälp på svagare lunnvägar, särskilt på våren med töväder. Avslutning. I hundratals år har hästen betraktats som den naturliga dragaren, alltså även innan det bedrevs skogsbruk i nutida bemärkelse. Redan innan vår tideräknings början höggs träd ner av olika anledningar, utan att någon transport att tala om var aktuell. Träden fälldes på den plats huset eller båten skulle byggas. Efter en i det sammanhanget snabb teknikutveckling har hästen haft sitt uppgång och fall som främsta dragare i skogen. De maskiner som tagit över är effektivare och mer ekonomiska. Sannolikt har även riskerna för allvarliga olyckor minskat. Nackdelarna är buller och avgaser av helt andra dimensioner än de hästen kan åstadkomma. Upplevelsen att ha en levande, fyrbent arbetskamrat med sig i skogen, som minsann hade en egen vilja ibland, måste ha varit speciell. En erfaren skogshäst hade mycket att lära en oerfaren körare. Detta kan kanske i framtiden, eller redan idag, även sägas om skördare med deras alltmer avancerade datasystem. Men en sådan jämförelse håller inte riktigt. Det är något som saknas... Litteraturlista: Flodman, B. (1942). Skogsarbetets rationalisering: Virkestransport med häst. Norrlandsutredningen, Stockholm. Hedman, L. (1992). Virkesdrivning med häst. Institutionen för skogsteknik, Uppsatser och Resultat nr 232. Leijonhufvud, A. C:son. (1954). Hästen i skogsbruket. SDA, Meddelande nr 51. LTK, Stockholm. Söderlund, John A. (1961). Skogskörning med häst. LTK, Stockholm. Viksten, I. A. (1916). Något om timmerkälkar och virkets utdrifning. Skogsvännen , Sid
Från TRAKTOR till SKÖRDARE
Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna
Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937
Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937 Speleka i Åmträsket Foto Ove Eriksson 1975 Eskil Tåg 2005-05-09 Strågatan 10 931 49 Skellefteå Min morbror Johan Bergström, som fyller 90 år i
FLOTTNINGEN I NORRLAND. Lars Karlman jk 92/96
Y5 FLOTTNINGEN I NORRLAND Lars Karlman jk 92/96 96 FLOTTNINGEN I NORRLAND Bakgrund Flottningen i Sverige har en lång historia. Den äldsta kända sammanslutningen för flottning är Wästerdala-Wede Compani
Stugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som
SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004
SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger
ANVÄNDNING AV TRAKTORER
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2004:6 ANVÄNDNING AV TRAKTORER ANVÄNDNING AV TRAKTORER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av traktorer samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Lättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Forskningrapport LAVINER. Varför vi valde den här naturkatastrofen. Laviner
Forskningrapport LAVINER Varför vi valde den här naturkatastrofen Vi har valt naturkatastrofen lavin för att det är ett lokalt problem. Vårt samhälle är endast i riskzonen under vintersäsongen, då lavinerna
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
www.tokvam.no Produktkatalog
www.tokvam.no Produktkatalog Förvänta dig mer Tokvam Räkna med kvalitetsprodukter: Komponenter och material i våra produkter kommer från erkända leverantörer. Vi använder höghållfast stål i alla produkter.
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet
Vad jag gjorde innan
Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt
Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre
Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance
Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar
Min mest spännande krigsupplevelse
Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral
En naturlig partner för trygga skogsaffärer.
En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité
Skatteverkets meddelanden
Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om beskattning av traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar m.m. * SKV M 1 Inledning I detta meddelande lämnas information om beskattningen
Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott
Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.
Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475
DAGBOK HB ADVENTURE TEAM. Vårat lag: Jinci, Ida, Jennifer, Felicia Lagledare: Hans
DAGBOK HB ADVENTURE TEAM Vårat lag: Jinci, Ida, Jennifer, Felicia Lagledare: Hans HB Adventure TEAM Vi anmälde ett lag under våren men bestämde sedan att vi skulle ha två lag eftersom de flesta som var
Svensktillverkade skogsvagnar och kranar från MOWI
Svensktillverkade skogsvagnar och kranar från MOWI 1 Teknik i framkant under 30 år Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har Din - det finns ju bara ett original. bäste Tillsammans med Mowis
Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Text och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE
Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen
Monteringsanvisning elfa décor
Monteringsanvisning elfa décor 1 Montera nedanstående produkter före montering av elfa -hyllan. Placera hängskenorna på bärlisten. Notera att när bärlisten monteras från vägg till vägg måste hängskenorna
Februari 2013. Kustbevakningen Huvudkontoret Box 536 371 23 Karlskrona. www.kustbevakningen.se
6 Februari 213 35 1 2 3 4 315 5 7 8 45 9 1 Kustbevakningen Huvudkontoret Box 536 371 23 Karlskrona www.kustbevakningen.se Februari 213 Jobb för framtiden KUSTBEVAKARE Vill du ha ett yrke som är både tryggt
Norrlands för!a skördetröska
Norrlands för!a skördetröska Fredagen 15 augusti 1947 hände det något mycket speciellt på Mackmyra Bruk i Valbo utanför Gävle. Till bruket hade Norrlands första skördetröska kommit. Innan skördetröskan
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Hultdins SuperSaw flexibilitet i ett nötskal
Hultdins SuperSaw, högproduktiv buntkapning i Brasilien Hultdins gripsågar i SuperSaw-serien har under många år varit det naturliga kvalitetsvalet bland skogsentreprenörer världen över. Kaptillsatsen appliceras
SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS
SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget
Lamellgardin. En elegant produkt för reglering av insyn och ljus.
Lamellgardin En elegant produkt för reglering av insyn och ljus. Haglunds lamellgardiner har ett brett användningsområde. Som solskydd, fördunkling, rumsavskiljning, avskärmning, inredning på kontor, hemma,
Nr 9, gäller fr o m 2015-11-16
Nr 9, gäller fr o m 2015-11-16 Snökedjor och slirskydd Traktorer och anläggningsmaskiner, utan brodd... 2 Traktorer och anläggningsmaskiner, med brodd... 12 Skogskedjor Griper Skog... 22 Lastbilar och
Under stadens gator finns ett rörsystem för
Skånska vattentornssällskapet Under stadens gator finns ett rörsystem för vatten och avlopp, ett rörsystem där vattnet med rätt tryck skall nå abonnenten och där avloppet utan problem skall komma fram
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6
Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se
TÄBYVAGGAN (4 m. och 3 m.) MONTAGEBESKRIVNING. Bild 1: Vagga 4x2,6 m. OBS! DENNA BESKRIVNING SKALL LÄSAS OCH FÖLJAS VID MONTAGE! Material (Bild 3):
TÄBYVAGGAN (4 m. och 3 m.) MONTAGEBESKRIVNING Bild 1: Vagga 4x2,6 m. OBS! DENNA BESKRIVNING SKALL LÄSAS OCH FÖLJAS VID MONTAGE! Verktyg mm (Bild 2): Insexnyckel 5 mm av bra stålkvalitet med långt skaft,
3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor,
under vilket klockorna i varje fall ringt, automatiskt registreras med vertikala streck å en för varje dygn ombytt pappersremsa med timindelning. Överallt uppställas framför vägövergångarna till de vägfarandes
Lär dig göra marklyft
Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna
Verktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag
Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med
Att träna och köra eldriven rullstol
Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Småföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan
Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Den här ansökan omfattar främst Transport 1. Projektidé och bakgrund Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av jordbrukets direkta
Com 90. Gjord för människor.
Com 90. Gjord för människor. Lastförankring är ett begrepp. Vi uppfann det. Överlägsna tekniska lösningar. Smarta överkastribbor De mjuka överkastribborna fjädrar tillbaka till utgångsläget om de fastnar
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena
NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN
NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Skogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom
Plisségardiner. Unika uttryck för en personlig stil
Plisségardiner Unika uttryck för en personlig stil Förnya och förändra med vackra veck En plisségardin kombinerar på ett skönt sätt strama, raka linjer med mjuka och vackra tyger. Därför passar gardinen
Kollektvädjan för vårt vänstift Lui i Sydsudan.
rapport från sudanarbetet Kollektvädjan för vårt vänstift Lui i Sydsudan. Ny biskop har installerats i Lunds vänstift Lui i Sydsudan. Prosten John Liljeblad och jag hade nöjet att få närvara vid denna
Takstegen skruvades ihop men vädret var dåligt så vi beslöt att inte utmana ödet genom att klättra på det hala taket.
Höskörd I dagens städning vid gamla folkskolan tog vi bland annat bort höet som minsann stått där tillräckligt länge. Men lustigt nog var det inte vått annat än på ytan så det brann utmärkt. Takstegen
Kari Lehtonen: Fordonsmått i Finland före och efter 1.10.2013
Kari Lehtonen: Fordonsmått i Finland före och efter 1.10.2013 21.1.2016 Sammanfattning av förändringar i statsrådets förordning 407/2013 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2013/20130407 Bil + släpvagn
Regler för fastighetsägare i Kärrdalen
Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och
att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade
att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som
Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)
Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna
Övning 2 - Frågesport
Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar
Vrid och vänd en rörande historia
Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer
Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med!
MAGGI LUNTAN Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med! Skridsko i månskenet Mina syskon åkte skridskor
Löneutveckling i Järfälla
Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.
Slåtterbladet. Temanummer: Lador. Nummer 1 2011
Slåtterbladet Nummer 1 2011 Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen. Syftet med
2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom
Boksammanfattning Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Tvärtom är skriven för dig som vill bli en vinnare i dina egna ögon, säger författaren Max Söderpalm
Allt du behöver veta om slam
Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från
Tippvagnar. Universalvagn för transport av i stort sett alla material.
vagnar FARMER 140BT Universalvagn för transport av i stort sett alla material. Vagnens sidor är 150 cm höga, varav den översta lämmen på 100 cm kan nedmonteras så att sidhöjden bara är 50 cm. De avtagbara
Till följd av sina små dimensioner är "Junior" lätthanterlig men kan den, vad farten beträffar, ej mäta sig med den längre "Flygfisken".
Paddeltävlingskanoten TFYRIS>. Längd 5,196 m., bredd 0,52 m., höjd vid nollspant (9) 0,zoa m. "Fyris" ritades år 1932 för att få en bättre tävlingskanot än de förutvarande. Detta lyckades även, ty redan
En liten skrift om Solohyvelns möjligheter
Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt
KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare
KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare DESIGNADE AV NORDISKA LANTBRUKARE KONSTANT UTVECKLING AV VAGNARNA MI tippvagnsprogram består i dag av 5 serier av tippvagnar med lastkapacitet på
Bale Wrapper Specialists. Tanco Rundbalsinplastare
Bale Wrapper Specialists Tanco Rundbalsinplastare Tanco Rundbalsinplastare För maskinstationer och lantbrukare runt om i världen är Tanco valet när det gäller rundbalsinplastare. Med över 20 års erfarenhet
Utredningsrapport. Urspårning vid Gamleby 2010-05-20. Utredare: Linda Åhlén Vectura, på uppdrag av Tjpo. 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396
Utredningsrapport 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396 Synerginr: 38307 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Urspårning vid Gamleby 2010-05-20 Utredare:
När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet
När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet Utmaningen: Den viktiga metallen platina förekommer i form av tunna horisontella lager i berggrunden. Vanligtvis är dessa mindre
Schack-SM 2014. Rond 2/4: Håkan, Peter K. och Henrik vann sina partier. Mattias förlorade medan resten tog remi.
Schack-SM 2014. Årets SM spelades i Borlänge i dalarna. Fem tappra samlades vanlig stil hos Daniel för avfärd, dessa var Henrik, Peter K, Peter H samt nykomlingen Håkan. Mattias var redan på plats i Borlänge
Ved Veden skall vara torr
Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller
Trafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Effektiva tågsystem för godstransporter
Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar
Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan
1 Sjöfartshögskolan WINDBELT Henrik Nilsson Thomas Helgesson Examensarbete 6 hp Vårterminen 2012 Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan 2 Linnéuniversitetet Sjöbefälskolan Arbetets art: Titel: Författare:
Överenskommelse om vandringsled
Instruktion: Gulmarkerad text tas bort eller byts ut mot egen text. Överenskommelse om vandringsled Fastighet/er Led och nummer Kommun, fastighetsbeteckning Delsträcka nr.. Denna delsträcka (markerad på
Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning
Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Daniel Leonardsson dale0010@student.umu.se Kajsa Persson kape0038@student.umu.se I samarbete med Svensk Maskinprovning,
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland REMISSYTTRANDE 2016-04-29 Länsstyrelsen Västra Götaland Yttrande om utökat strandskydd i 21 kommuner LRF Västra Götaland har beretts möjlighet att lämna yttrande
Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden
6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 Socialkontoret Dnr SN/2015:772-036 Administrativa enheten 2015-11-11 1/6 Handläggare Charlotte Arnell Tel. 0152-291 66 Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden
Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Margretelund - Åkersberga Dykande besiktning 2014-12-02
Margretelund - Åkersberga Dykande besiktning 2014-12-02 Rapport från besiktning av föreningens brygganläggningar i Margretelund Bakgrund I enlighet med offert daterad 2014-10-12 har besiktning av brygganläggningarnas
Trailerservice. Renovering av bromsarna
Trailerservice Det här avsnittet handlar om den trailer som byggdes i ett begränsat antal speciellt anpassad till Albin 57. Jag har en sådan och har renoverat den med ny vinsch, nya bromsbackar, nya stödhjul
Rekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Mötet mellan de två olika byggnaderna.
Hantverkarens dokumenation Årås Stall och vagnsförråd, Gullspång. 2013 Byggnaden är byggd av 6½tums timmer och är 31.5 m lång och 8,5 m bred och ca 9 m hög i nock och har tjänat som stall och vagnsförråd
Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder
Ärende 27 Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Tjänsteskrivelse 1 (4) 2016-02-07 KS 2015.0303 Handläggare Bosse Björk Svar på medborgarförslag om byggande av nya bostäder Sammanfattning Föreligger
Korsnäs Din skogliga partner
Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.