Självständigt arbete Krigsvetenskap 15hp

Transkript

1 Självständigt arbete Krigsvetenskap 15hp Författare: Kadett Självständigt arbete VT 2014 Handledare: Ingvar Sjöblom Examinerande lärare: Maria Hellman Kurskod: 1OP147 Examinator: Håkan Gunneriusson Antal ord: Finns det ett samband mellan rekryteringskvalité och soldatkvalité Sammanfattning: Svenska Försvarsmakten har genomgått en stor förändring i organisationen som innnebär att vi har frångått rekrytering via plikt och ersatt det med ett frivilligbaserat försvar. Runt om i Europa har länder som genomgått samma typ av förändring uppvisat förändring i kvalitet på de som rekryterats. Fokus i uppsatsen är att se hur rekryteringskvaliteten ser ut i Sverige efter tre år av frivilligbaserat försvar och om officerare på P7 ser en förändring i kavliteten på de vi rekryterar. Arbetet syftar till att undersöka om soldatkvalitén har förändrats från värnpliktsrekryterade till GMU- rekryterade soldater. Frågan som arbetet försöker besvara är om man kan se en förändring i soldatkvalitén och i sånna fall hur. Arbetets resultat kan sammanfattas med att man börjar se en förändring i rekryteringskvaliteten men att det inte är något som märks av ute på förbandet. Den största skillnaden som officerarna lyfter upp är att GMU- rekryterna är mer motiverade än värnpliktssoldater, något som stämmer överens med tidigare forskning. Man kan alltså inte se någon märkbar skillnad i soldatkvaliteten. Nyckelord: Värnplikt, GMU, Utbildning, Soldater

2 Försvarshögskolan Kadett 2 Is there a relationship between recruitment quality and the quality of soldiers Summary: The Swedish Armed Forces have undergone a significant change where we have gone from recruitment through duty and replaced it with a voluntary based defence. Across Europe, countries that have undergone the same type of change demonstrate change in the quality of those recruited. The focus in this paper is how recruitment quality looks in Sweden after three years of volunteer based defence and if officers at P7 can see a change in quality on those recruited. This work aims to investigate whether soldier quality has changed from conscription recruited to voluntary recruited soldiers. The question that the work tries to answer is whether one can see a change in quality in soldiers and in that case how. The result can be summarized as one begins to see a change in recruiting quality but it is not something that is visible at the regiments. The main difference the officers lift up is that voluntary recruits are more motivated than conscript soldiers, which is consistent with prior research. Thus, one can not see any noticeable difference in the quality of soldiers. Keywords: Military service, GMU, Education, Soldiers

3 Försvarshögskolan Kadett 3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och problemformulering Syfte och frågeställning Avgränsning Disposition Tidigare forskning, teori och metod Inledning Tidigare forskning och teori Metod Kvalitativ empirisk undersökning Intervju Reliabilitet och validitet Källor Rekryteringskvalitet i tidigare forskning Inledning Bakgrund Uttagning och mål för GMU Rekrytering GMU Rekrytering GMU Rekrytering GMU Erfarenheter från officerare av GMU Sammanfattning Intervjuer Inledning Frågor och svar Utbildning och organisation Personliga egenskaper Soldatförmågor Resultat och slutsatser Utbildning och organisation Ledarskap Utbildning Fördelar och nackdelar Personliga egenskaper Soldatförmågor Diskussion Inledning Jämförelse med tidigare forskning Utbildning och 0rganisation Ledarskap Utbildning Fördelar och nackdelar Personliga egenskaper Soldatförmågor Resultat Vidare forskning Referensförteckning... 41

4 Försvarshögskolan Kadett 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problemformulering Regeringen antog den 19 maj 2010 riksdagens proposition 2009/10:160 1, Modern personalförsörjning för ett användbart försvar. Propositionen innebär att den allmänna värnplikten är lagd i vila under fredstid och att rekryteringen till försvarsmakten skall ske på frivillig grund. Syftet med denna förändring är att införa ett mer flexibelt, effektivt och tillgängligt system som svarar för Försvarsmaktens uppgifter i dagens samhälle. Totalförsvarsplikten står kvar, vilket innebär att regeringen i framtiden kan besluta att återinföra kraven på mönstring och genomförandet av värnplikt. När värnplikten lades i vila beslutade man att om den återupptas kommer även kvinnor att omfattas av lagen. 2 Omvandlingen och professionaliseringen som har kommit ur det nya säkerhetsläget i världen har lett till större krav på soldaten. Man behöver nu mer än någonsin de bästa av de bästa för att maximera effektiviteten. Många stater har idag svårt att rekrytera de utbildade och mer kvalificerade männen och kvinnorna i samhället. Detta medför att försvarsmakterna idag har två alternativ, antingen fortsätta ha höga antagningskrav eller sänka kravbilden på bekostnad av kvalitén. Man har också sett att rekryteringen är starkt beroende av landets ekonomiska förhållanden, till exempel när arbetslösheten är hög blir det lättare att rekrytera. 3 Erfarenheter som dragits från andra länders försvarsmakter som genomfört förändringen till ett frivilligbaserat försvar pratar om förändringar i kvaliteten på intellektuell förmåga, fysik och utbildning hos dem som söker. 4 Många tycker att soldatkvalitén förändrats från pliktrekryterade till frivilligrekryterade soldater. Har den förändrats och i så fall hur? 1 Regeringens proposition 2009/10:160, ( ) 2 Regeringens proposition 2009/10:160, ( ) s.1 3 Tresch, T. & Leuprecht, C. Europe without soldiers? : recruitment and retention across the armed forces of Europe. Montréal, Quebec: McGill- Queen's University Press, s.14ff 4 Jonsson, E. & Carlstedt, B. Rekryteringsunderlaget 2012 : det andra året med ett frivilligbaserat försvar. Stockholm: Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan, s.9

5 Försvarshögskolan Kadett Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka om soldatkvalitén har förändrats från värnpliktsrekryterade till GMU- rekryterade. 1. Hur ser rekryteringskvaliteten ut i tidigare forskning? 2. Vad är P7- officerens upplevelse av soldatkvalité? 3. Vilket samband finns mellan rekryteringskvalité och soldatkvalité? 1.3 Avgränsning Det är officerens upplevelse som blir underlag för diskussion, det är upplevda subjektiva erfarenheter vilket har sina begränsningar. Med anledning av det har jag försökt välja personer med olika bakgrund dock med samma minsta gemensamma nämnare P7 och att man utbildat minst en GMU- omgång. Att jämföra GMU med värnplikt blir lite snett då utbildningen under värnplikten var från sju månader till 15 månader, medan GMU endast är 3 månader. Viktigt att belysa är att det inte går att likställa utbildningarna och att det inte heller är meningen, utan att belysa de upplevelser som officerarna har mot de båda utbildningsformerna och de soldater de blir efter genomförd utbildning. Rekryteringskvalité avgränsas till tidigare forskning inom området. Detta presenteras i kapitel 3. Soldatkvalité avgränsas till uppfattningen hos de officerare på P7 som jag har intervjuat. Fokus i uppsatsen är jämförelsen mellan den tidigare forskningen och de intervjuer jag genomfört. Motivet till att göra en liknande undersökning som i den tidigare forskningen är bland annat eftersom den tidigare forskningen genomfördes 2011, första året med GMU. Studien som nu genomförs är gjord 2014 efter nästan fyra år med GMU. En annan vinkel är att tidigare intervjuer var gjorda med officerare från I19 och Amf 1, jag har valt att intervjua officerare från P7 för att få en större bredd. 1.4 Disposition Inledningsvis presenteras uppsatsens tidigare forskning, teori och metod för att tydliggöra tillvägagångssättet i uppsatsen. Därefter redovisas bakgrunden till förändringen inom Försvarsmaktens organisation från plikt till frivillighet. Sedan redovisas rekryteringskvaliteten i Sverige idag. I det kapitelet har den tidigare forskningen har en framträdande roll i att beskriva rekryteringskvaliteten idag. Därefter

6 Försvarshögskolan Kadett 6 redovisas intervjuerna jag har genomfört med resultat och slutsatser. Slutligen förs en diskussion om resultat och slutsatser kopplat till tidigare forskning. 2. Tidigare forskning, teori och metod 2.1 Inledning Avsnittet syftar till att ge en teoretisk grund i uppsatsen. Den teoretiska utgångspunkten och metoden är integrerad i undersökningen. Avsnittet kommer att skildra tidigare forskning, teori och metoder som använts i uppsatsen. Inledningsvis presenteras tidigare forskning och teori. Därefter beskrivs kvalitativ metod och intervjuer. Intervjupersonerna kommer att presenteras i kapitel 4, intervjuer. Därefter redogörs validitet och reliabilitet. Slutligen granskas de källor som tas upp i uppsatsen. 2.2 Tidigare forskning och teori När det gäller idéer om rekryteringskvalité, det vill säga grunden till rekryteringskvalité tar Gerry Larsson et. al i boken Direkt Ledarskap upp olika psykodynamiska modeller, i kapitlet Personligheter. Modellerna har ett stort inflytande inom främst klinisk psykologi men ligger även till grund för ett antal tester som används inom Försvarsmakten i olika urvalssammanhang. 5 I den här uppsatsen är rekryteringskvalité grunden för undersökningen av soldatkvalité. Därför att undersökningen av rekryteringskvalité är styrande för soldatkvalité. I rapporten Rekrytering, urval och uppföljning beskrivs Försvarsmaktens urvalsprocess kopplat till psykiska och fysiska krav. 6 De kommer jag att i kapitel 3 redogöra för mer utförligt. Claes Wallenius et. al beskriver övergripande I19 och AMF1 officerarnas upplevelser från GMU under första året med utbildningen. 7 Det redovisas i kapitel 3, för att sedan diskuteras och jämföras med mina resultat av de intervjuer jag genomfört i kapitel 5. 5 Larsson, G. & Kallenberg, K. Direkt ledarskap. Stockholm: Försvarsmakten, s.69 6 Larsson, H., Tegern, M. & Broman, L. Rekrytering, urval och uppföljning : första året med frivilliga soldater. Stockholm: Karolinska institutet, s.8 7 Wallenius, C. et al.. Upplevelser av Grundläggande Militär Utbildning (GMU) : Intervjustudie med utbildningsbefäl och rekryter. Karlstad: Försvarshögskolan (FHS), 2011.

7 Försvarshögskolan Kadett 7 I rekryteringsunderlaget 2011, 2012 och finns underlag och statistik för rekryteringen sedan övergången till frivilligbaserat försvar. Det presenteras i kapitel 3. Carlstedt har skrivit en rapport som beskriver hur den svenska Försvarsmakten under en tioårsperiod har genomgått en förändring i organisationen som många av länderna i Europa också har gjort. I sin forskning menar Carlstedt att indikationen länder runt om i Europa ger är att värnpliktsoldater lämpar sig för nationellt försvar medan de nödvändigt vis inte uppfyller kriterierna för andra typer av militära insatser. 9 Andra som forskat i området är två schweiziska forskare Tresch och Leuprecht som säger att det nya säkerhetsläget i världen har lett till större krav på soldaten. 10 Behovet och kapaciteten för att genomföra insatser inom en större radie har lett till att ett behov av personal som kan rycka ut med kort varsel för insatser runt om i världen. Tresch och Haltiner anser att kopplat till de nya uppgifterna fyller värnpliktiga en mindre användbar roll och att en yrkesarmé lämpar sig bättre. 11 Jag använder den tidigare forskningen för att skapa relevanta intervjufrågor för att kunna koppla tillbaka till tidigare forskning. Den tidigare forskningen svarar på min första frågeställning. 2.3 Metod Undersökningen är metodiskt uppdelad efter undersökningarna om rekryteringskvalité och soldatkvalité. För att svara på första frågeställningen, rekryteringskvalité, används deskriptiv hermeneutiskt 12 tolkande metod för att sedan operationalisera 13 till intervjutema och intervjufrågor. För att svara på uppsatsens andra frågeställning om soldatkvalité används intervjuer och de teman och frågor som framställts blir fokus. 8 Jonsson, E., Lindgren, R. & Larsson, G. Rekryteringsunderlaget 2011 : det första året med ett frivilligbaserat försvar. Stockholm: Institutionen för ledarskap och management, Försvarshögskolan, Jonsson, Carlstedt, Jonsson, E. Rekryteringsunderlaget 2013 : det tredje året med ett frivilligbaserat försvar. Stockholm: Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan, Carlstedt, B. Har försvarsmaktens omstrukturering förändrat värnpliktspopulationens kvalitet?. Karlstad: Institutionen för ledarskap och management, Försvarshögskolan, s.7f 10 Tresch, Leuprecht, s.14ff 11 Ibid, s.8f 12 Ekengren, Ann- Marie, Hinnfors, Jonas. Uppsatshandbok; Hur du lyckas med din uppsats. 1:6 upplaga. Lund: Studentlitteratur, s Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per & Johansson, Geije. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber, s.44

8 Försvarshögskolan Kadett Kvalitativ empirisk undersökning Empiri är påståenden om verkligheten som grundas på erfarenhet och inte tyckande. Då uppsatsen tar utgångspunkt i erfarenheter från tre officerare är den av empirisk karaktär. 14 Då undersökningen baseras på tre officerares erfarenheter blir den även kvalitativ. 15 I en empirisk undersökning är den teoretiska referensen sammankopplad med empirin. Teorier som inte har en empirisk grund kan lätt bli spekulationer, medan en empirisk undersökning som inte har en teoretisk grund kan bli en enskild beskrivning av en händelse eller företeelse. Uppsatsen tar sin grund i empirin med insamling av data för att hitta mönster som blir utgångspunkter för de intervjufrågor som ställs. Induktiv ansats innebär att man drar slutsatser från det speciella för att göra något mer allmänt. 16 Deskription kommer att användas i kapitel 3 för att beskriva och förklara förändringen från plikt till frivilligbaserat försvar, hur kvaliteten ser ut idag på de vi rekryterar samt I19 och AMF1 officerens upplevelser från första året med GMU. Det är det viktiga som ska framhävas och det görs genom uppsatsens syfte och mer specifikt genom dess frågeställning. All fakta sorterats och används för att svara på första frågeställningen om rekryteringskvalité. Beskrivningen och förklaringen i kapitlet ligger till grund för de frågor som ställs i intervjudelen. Genom sammanfattning i kapitel 3 byggs relevanta frågor upp som ställs till de som blir intervjuade. 17 Kapitel 3 bygger på studier från tidigare forskning om bland annat rekryteringskvalité vilket svarar på uppsatsens första frågeställning. 2.4 Intervju Intervjuerna är semistrukturerade det innebär att en lista med ämnen och frågor ligger till grund för intervjun. Detta syftar till att den intervjuade skall känna att han/hon kan tala fritt och i en fråga kanske besvara mer än en fråga. Jag vill att svaren ska vara öppna och betoningen ligger i att den som blir intervjuad kan utveckla sina synpunkter. 18 Under intervjun antecknades det som sades. Min utgångspunkt var således att vara mina egna anteckningar. 19 De fullständiga svaren skickades till respektive 14 Johannessen, Tufte, Johansson, 2003, s Ibid, s Ibid, s Ejvegård, Rolf. Vetenskaplig metod. 3., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur, s.32f 18 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s.234f 19 Denscombe, 2009, s.258f

9 Försvarshögskolan Kadett 9 intervjuperson för att få en bekräftelse av det som dokumenterats. 20 Intervjuerna finns i författarens ägor och kommer arkiveras med uppsatsen. Frågorna skickades även i förväg till personerna som skulle genomföra intervjun så att de hade tid att titta igenom och reflektera över frågorna. Intervjuerna genomfördes under vecka 17, Kriterierna för att delta i intervjun har varit att man har erfarenhet från både värnpliktsutbildning och GMU- utbildning. Jag har valt ut tre officerare på P7 för att genomföra intervjuer med. De tre har erfarenhet av att utbilda både värnpliktiga soldater samt GMU- rekryter. Eftersom officerarna har olika bakgrund och erfarenheter, både kopplat mot antal år i Försvarsmakten, antal år med värnpliktiga samt antal genomförda GMU- omgångar finns förhoppningsvis en större bredd i svaren. Jag refererar till de jag har intervjuat med deras förnamn. Mer information om officerarna ges i kapitel 4, intervjuer. Intervjufrågorna baseras på sammanfattningarna ur kapitel 3 för att skapa relevanta frågor. Frågorna är indelade i tre delar där den första delen handlar om utbildning och organisation, andra delen om personliga egenskaper och sista delen om soldatförmågor. Frågorna syftar till att hitta likheter och skillnader mellan värnpliktiga soldater och GMU- soldater samt deras utbildning. Intervjuerna bearbetas med analys av meningsinnehållet. Man koncentrerar sig på innehållet i datamaterialet, alltså det som sägs i intervjun. 21 Det som är intressant är jämförelsen mellan värnpliktssoldat och GMU- soldat samt deras utbildning. Intervjuerna har sammanställts skriftligt och skickats till de som blivit intervjuade för genomläsning. Hela intervjun presenteras i kapitel 4. Under Slutsatser och resultat i kapitel 4 kommer jag lyfta fram de upplevelser och åsikter officerarna har, samt dra egna slutsatser kopplat till resultatet. Jag har använt mig av intervjuer för att få reda på P7- officerens upplevelse av soldatkvalité, vilket svarar på min andra frågeställning. I kapitel 5 kommer mitt resultat att diskuteras och jämföras med tidigare forskning ur kapitel 3, för att svara på min tredje frågeställning. 20 Denscombe, 2009, s Johannessen, Tufte, Johansson, s.109

10 Försvarshögskolan Kadett Reliabilitet och validitet Validitet är i vilken utsträckning undersökningen undersöker det som ska undersökas. 22 Validiteten i en intervju är en mycket viktig fråga. Eftersom intervjuerna handlar om personernas uppfattning och erfarenheter är det svårt att kontrollera detta. 23 Reliabilitet är kopplad till tillförlitlighet av resultatet. För att testa reliabiliteten kan man upprepa undersökningen, vilket i detta fall skulle innebära att man genomför intervjuerna igen med samma frågor och utgångspunkter. Om svaren blir dem samma kan man hävda att det är hög reliabilitet. Ett annat sätt är att flera forskare undersöker samma företeelse och blir resultaten samma är det ett tecken på hög reliabilitet. I detta fall kommer jag att jämföra mina resultat med tidigare forskning. 24 forskning. I diskussionen i slutet av uppsatsen jämförs min intervjustudie med tidigare 2.6 Källor I uppsatsen används källor som är regeringsdokument, försvarsmaktsdokument, tryckta rapporter samt intervjuer. Rapporterna rekryteringsunderlag 2011, 2012, är utgivna av Försvarshögskolans institution för ledarskap och management, i syfte att följa rekryteringsunderlagets utveckling i övergången från ett värnpliktbaserat försvar till ett försvar som bygger på frivillighet. Detta är en viktig fråga på grund av utvecklingen runt om i Europa där andra länder som redan gjort förändringen ser att kvaliteten på de som man rekryterat har nedgått. Rapporten Upplevelser av grundläggande militär utbildning 26 är utgiven av Försvarshögskolans institution för ledarskap och management, där syftet är att fånga in de upplevelser av GMU som finns hos rekryter och utbildningsbefäl första året efter införande. Även rapporten Har Försvarsmaktens omstrukturering förändrat värnpliktspopulationens kvalitet? 27 är utgiven av Försvarshögskolans institution för ledarskap och management. Rapporten studerar effekter av omstruktureringen av den svenska Försvarsmakten, där värnplikten blivit 22 Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas. Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur, s Denscombe, s.265f 24 Johannessen, Tufte, Johansson, s.28f 25 Jonsson, Lindgren, Larsson, Jonsson, Carlstedt, Jonsson, Wallenius et al, Carlstedt, 2006.

11 Försvarshögskolan Kadett 11 allt mer ifrågasatt. Gemensamt för alla dessa rapporter är att det är många av författarna som jobbat tillsammans och genomfört studierna. Den sista rapporten Rekrytering, urval och uppföljning 28 är utgiven av Karolinska Institutet i samarbete med Försvarsmakten. Syftet med studien är att utveckla och validera fysiska och psykologiska urvalsinstrument. De dokument och rapporter som använts i uppsatsen är öppna källor som kommer från regeringens hemsida, försvarsmakten och är rapporter av forskare för uppföljning av försvarsmaktens rekrytering. Intervjuerna är från primärkällor, där anteckningar har tagits under mötet. Därefter har de som blivit intervjuade fått läsa igenom det som sammanställts och fått återkomma med felaktigheter. Detta för att säkerställa att inga missförstånd eller egna tolkningar har gjorts av författaren själv. Svaren från intervjun är dock personens egna subjektiva åsikter, vilket i sig inte har någon vetenskaplig förankring utan är den egna personens tolkningar av situationen. 29 Dokumenten som används är propositioner 30 som finns öppet på regeringens hemsida. Propositionernas årgång sträcker sig tillbaka till 2008, då diskussioner om övergången till frivilligbaserat försvar började tas upp. Andra dokument kommer från Försvarsmakten direkt. Kursbeskrivning för grundläggande militär utbildning (GMU) 31, 2013 års utgåva, tillhandahållen av rekryteringsmyndigheten. 28 Larsson, Tegern, Broman, Ejvegård, s.62ff 30 Ett användbart försvar, Regeringens proposition 2008/09:140 ( ) Regeringens proposition 2009/10:160 ( ) 31 Kursbeskrivning för grundläggande militär utbildning (GMU), 2013 års utgåva, Bilaga 1, 19100: Försvarsmakten, Militärhögskolan Halmstad.

12 Försvarshögskolan Kadett Rekryteringskvalitet i tidigare forskning 3.1 Inledning Avsnittet syftar till att skapa en bild av förändringen från plikt till frivillighet i Sverige och även att gå igenom tidigare forskning i ämnet där utgångspunkten är de undersökningar som är gjorda på rekryteringsunderlaget Studierna utgår från att beskriva och analysera utvecklingen av det frivilliga försvarets rekryteringsunderlag. Det är alltså en jämförelse mellan värnpliktsrekryteringen och GMU rekryteringens testvärden som beskriver förbättringar eller försämringar i testresultatet. I slutet av kapitlet beskrivs officerares upplevelser av GMU under första året (2011) med utbildningen. Det är i det här kapitlet jag svarar på min första frågeställning om hur rekryteringskvaliteten ser ut i tidigare forskning. Genom den tidigare forskningen skapar jag frågor och teman som jag baserar mina intervjufrågor på. 3.2 Bakgrund Försvarsmakten har under de senaste åren genomgått en stor förändring i organisationens uppbyggnad, både kopplat till storlek på antalet rekryterade, till hur vi rekryterar. Från stora värnpliktskullar till mindre, från rekrytering via plikt till frivillig rekrytering. 32 Den svenska Försvarsmakten är inte ensam i denna typ av förändring utan många andra länder runt om i Europa har gjort liknande förändringar. Förändringen i organisationen hänger ihop med den inriktning vi har på försvaret idag. Förr var fokus ett nationellt invasionsförsvar, idag ligger fokus mer på ett insatsförsvar. Grunden till skiftat fokus är en förändring i den säkerhets- och försvarspolitiska inriktning som Sverige har valt. I proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar 33, står det att målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landets gränser, försvara och främja Sveriges säkerhet. En av anledningarna till de förändringar som har gjorts i organisationen är för att lättare kunna rekrytera till utlandstjänst Carlstedt, s.5 33 Ett användbart försvar, Regeringens proposition 2008/09:140 ( ) 34 Ett användbart försvar, Regeringens proposition 2008/09:140 ( ) s.1

13 Försvarshögskolan Kadett 13 Erfarenheter som dragits från andra länders försvarsmakter som genomfört förändringen till ett frivilligbaserat försvar pratar om förändringar i kvaliteten på intellektuell förmåga, fysik och utbildning hos dem som söker. 35 Redan 2006 påbörjades en förändring i värnpliktsystemet där två terminer blev obligatoriska och att man under termin två kunde söka en frivillig tredje termin med utbildning och inriktning mot internationell tjänst. År 2007 infördes en stegvis procedur som innebar att man i hemmet svarade på en enkät innan mönstringen och genom enkäten kunde man urskilja de som var villiga och mest lämpade och de kunde i sin tur tas ut till mönstring. Detta ledde till att mindre än hälften av åldersklassen blev kallade till mönstring. 36 Allt eftersom värnplikten blivit allt mer ifrågasatt antog regeringen den 19 maj 2010 riksdagens proposition 2009/10:160, Modern personalförsörjning för ett användbart försvar 37. Detta innebär att den allmänna värnplikten är lagd i vila under fredstid och att rekrytering till försvarsmakten skall ske på frivillig grund. Syftet med förändringen är att införa ett mer flexibelt, effektivt och tillgängligt system som svarar för Försvarsmaktens uppgifter i dagens samhälle. Totalförsvarsplikten står kvar, vilket innebär att regeringen i framtiden kan besluta att återinföra kraven på mönstring och genomförandet av värnplikt. I samband med att värnplikten lades i vila har man även beslutat att om den återupptas kommer även kvinnor omfattas av lagen Uttagning och mål för GMU Rekryteringskvaliteten testas genom en antagningsprövning. Den börjar med att man registrerar sig hos rekryteringsmyndigheten, där du tilldelas en kod ut för att kunna genomföra en internetbaserad enkät, ett så kallat rekryttest (urval 1). Därefter bearbetas resultaten och en bedömning görs vilka som har de kvaliteter som behövs för att gå vidare till en antagningsprövning. Vid antagningsprövningen (urval 2), genomförs tester i likhet med den tidigare mönstringen inför värnplikt. Testerna består av, teoretiska prov, medicinska undersökningar, kontroll av färgseendet, muskelstyrkeprov, synundersökning, 35 Jonsson, Carlstedt, s.9 36 Carlstedt, 2006, s.6ff 37 Regeringens proposition 2009/10:160, ( ) 38 Regeringens proposition 2009/10:160, ( )s.1

14 Försvarshögskolan Kadett 14 hörselundersökning, registrering EKG och puls, registrering av kroppslängd och vikt, blodtrycksmätning, fysiskt arbetsprov på cykel, psykologintervjuer och en läkarundersökning. Krav för att tas ut till GMU är längd mellan 1,50m- 2,10m och ett BMI mellan De andra resultaten delges i resultat i form av en 1-9 gradig skala. 39 Är individen godkänd på alla tester blir man preliminärt antagen. Sedan nomineras de sökande till olika inriktningar inom Försvarsmakten beroende på behovet. 40 I Kursbeskrivningen för GMU 2013, finns tre slutmål med ett antal delmål kopplade till slutmålen. Min tolkning är att fokus under GMU är stridsparsstrid, skyddsvaktsutbildning. Man ska endast ha en förståelse för en högre nivå än stridspar vilket innebär att man inte har någon praktisk erfarenhet av det Rekrytering GMU var det första året med frivillig rekrytering till GMU, som är en försvarsmaktsgemensam enhetlig utbildning. 42 GMU ger behörighet för att bli anställd i försvarsmakten som soldat eller sjöman. 43 En rädsla fanns redan under 2007 när man implementerade den stegvisa selektionen med enkäter innan mönstring att kvaliteten på de värnpliktiga skulle försämras. Det man kunde se under 2008 var att de som mönstrade hade lägre resultat i generell intelligens och fysisk kapacitet men högre resultat i psykologisk förmåga, muskelkapacitet medan befälslämpligheten var oförändrad. Tolkningen som gjordes var att det var effekten av den ökade frivilligheten och att detta skulle hålla i sig när införandet av frivilligheten genomfördes. 44 Nivån på fysisk kapacitet låg på samma 2011 som 2008, vilket visar på att den negativa trend som funnits tidigare år har avstannat. I kategorierna generell intelligens, psykologisk funktionsförmåga, befälslämplighet samt muskelkapacitet har nivåerna jämfört med tidigare år visat bättre resultat. En tolkning av detta kan vara att personer med lägre kapacitet har gallrats bort under tidigare urvalssteg eller att de helt enkelt inte visat något intresse för Försvarsmakten. Man kan också se det ur perspektivet att de 39 Larsson, Tegern, Broman, s.8 40 Ibid, s.9 41 Kursbeskrivning för grundläggande militär utbildning (GMU), 2013 års utgåva s.5ff 42 Jonsson, Lindgren, Larsson, s.3f 43 Jonsson, Carlstedt, s Jonsson, Lindgren, Larsson, s.22f

15 Försvarshögskolan Kadett 15 första åren med frivilligt försvar lockar människor som under en längre tid varit motiverade att påbörja en karriär i organisationen. Tabellen nedan visar en sammanställning av GMU år 1. Kolumnen längst till vänster är vad som bedömts under mönstringen. Mitten kolumnen är hur männen 2011 står sig mot värnpliktiga män I kolumnen till höger ser man hur kvinnorna 2011 står sig mot kvinnorna som gjorde värnplikten Tabell 1. Sammanställd tabell GMU år 1 (2011), jämfört med värnplikt Källa: Tabell från; Jonsson, E., Lindgren, R. & Larsson, G. Rekryteringsunderlaget 2011 : det första året med MÄN KVINNOR Generell intelligens Ökar Oförändrad Psykologisk funktionsförmåga Ökar Ökar Befälslämplighet Ökar Oförändrad Fysisk kapacitet Minskar Oförändrad Muskelkapacitet Ökar Ökar BMI Ökar Ökar ett frivilligbaserat försvar. Stockholm: Institutionen för ledarskap och management, Försvarshögskolan, s.3f Det man kan se i tabellen är att männen presterar bättre i samtliga kategorier förutom i fysisk kapacitet där de presterade sämre. Bland kvinnorna kan man se att resultatet är oförändrat eller bättre i samtliga kategorier. Att BMI- värdet ökar är enligt författarna svårare att tolka, det skulle kunna innebära att de som söker är mer överviktiga än de som antogs under värnplikten. Det argumentet håller ihop med den försämrade fysiska kapaciteten som de sökande uppvisar. Ett annat argument kan vara att den ökade BMI- nivån hänger ihop med muskelkapaciteten, som också ökat. 45 Frivilligheten har bidragit till att de väldigt kompetenta individerna, har börjat dyka upp till mönstringen igen. Många av dem som kommer har en framtidsplan och en syn på att göra samhällsnytta innan man går ut i samhället och gör något annat. 46 Under det första året har kvalitet och kvantitet varit sådan att man har kunnat ha ett positivt urval till GMU. Genom införandet av frivillighet har det lett till att urvalet från den manliga befolkningen har ökat i alla kategorier utom fysisk kapacitet. Kvinnorna håller sig på samma nivå som under tidigare år. Efter ett år ser urvalsprocessen ut att vara positiv. Erfarenheter från andra länder visar att de första 45 Jonsson, Lindgren, Larsson, 2011, s Ibid, s.26f

16 Försvarshögskolan Kadett 16 åren efter övergången har rekryteringen varit god för att senare minska. 47 I de länder som inte haft några problem med rekrytering har det ofta varit sammankopplat med yttre faktorer som hög arbetslöshet och inte haft någon koppling till Försvarsmaktens egen rekryteringskraft Rekrytering GMU 2012 Under andra året med frivillighet var antalet sökande lägre än under Det fanns dock fler platser att söka vilket ledde till att antalet sökande per plats nedgick. Även antalet nya som sökte till GMU nedgick, då var femte sökande hade sökt vid ett tidigare tillfälle. 49 De som var kvalificerade för GMU täckte 92 procent av Försvarsmaktens behov, trots att kvaliteten på de sökande var god. Antalet vakanser förklaras med att frivilligheten medfört att individen själv kan välja utbildningsplats vilket leder till att vissa utbildningsplatser inte väljs, ett exempel är utbildningsplatser med syftet att gå mot hemvärnet. 50 Tabellen nedan visar en sammanställning av GMU år 2. Kolumnen längst till vänster är vad som bedömts under mönstringen. Mitten kolumnen är hur männen 2012 står sig mot värnpliktiga män I kolumnen till höger ser man hur kvinnorna 2012 står sig mot kvinnorna som gjorde värnplikten Tabell 2. Sammanställd tabell GMU år 2 (2012), jämfört med värnplikt MÄN KVINNOR Generell intelligens Ökar Ökar Psykologisk funktionsförmåga Ökar Oförändrad Befälslämplighet Ökar Oförändrad Fysisk kapacitet Minskar och ökar Oförändrad Muskelkapacitet Ökar Ökar BMI Ökar Ökar Källa: Tabell från; Jonsson, E. & Carlstedt, B. Rekryteringsunderlaget 2012 : det andra året med ett frivilligbaserat försvar. Stockholm: Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan, 2012 Det man kan se är att män presterar bättre i samtliga kategorier, även att kvinnors resultat är oförändrat eller bättre i samtliga kategorier. Jämfört med tidigare värnpliktskullar presterar de blivande rekryterna lika bra eller bättre. Dock ökar inte kvaliteten från 2011 till 2012, utan påvisar stora likheter mellan årgångarna. Männens fysiska kapacitet och kvinnornas generella intelligens har 47 Jonsson, Carlstedt, 2012, s Ibid, s Ibid, s.7 50 Ibid, s.37

17 Försvarshögskolan Kadett 17 ökat något, dock är psykisk funktionsförmåga och befälslämplighet något lägre 2012 jämfört med Under 2012 var det många individer som var återsökande till utbildningen, detta tyder på en stark motivation för att komma in och jobba för Försvarsmakten. Anledningarna till återsökandet kan vara att man varit tvungen att hoppa av utbildningen på grund av skada eller att man inte hoppat på från början utan andra saker kommit i vägen. 52 Den demografiska variationen är större under 2012 än den var under värnplikten. En större variation kopplat till kön, ålder, utbildningsnivå och tidigare erfarenheter finns i GMU- kullarna. Trots detta lockar det nya frivilliga försvaret i huvudsak unga svenskfödda män. Den svenska befolkningen har generellt högre utbildningsnivå än de individer som söker sig till försvarsmakten. Rekryteringen till försvarsmakten påverkas negativt av att allt fler utbildar sig på universitet och högskolor. Försvarsmakten lyckas alltså endast rekrytera en väldigt liten del av dessa, något som organisationen egentligen är i stort behov av. 53 Kvalitéerna på individerna som sökte var lika goda eller bättre än tidigare år med värnplikt och likvärdig mot 2011 års rekrytering, förutom i psykisk funktionsförmåga och befälslämplighet där det försämrades. 54 Efter två år ser man att många personer med goda kvaliteter visar intresse för försvarsmakten och var femte person som besvarar rekryttestet är nomineringsbara Rekrytering GMU hade det högsta antalet ansökningar sedan början av det frivilliga försvaret. Antalet som hade sökt innan till GMU och sökte igen minskade under 2013 vilket innebar att många nya individer visade intresse för GMU för första gången. 56 Männen presterade lika bra eller bättre i de psykologiska variablerna och muskelkapacitet, men sämre i fysisk kapacitet jämfört med värnpliktskullarna. Kvinnornas resultat tenderar att vara oförändrat eller lägre i de psykologiska 51 Jonsson, Carlstedt, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s.7 55 Ibid, s Jonsson, s.36

18 Försvarshögskolan Kadett 18 variablerna samt oförändrat eller bättre i de fysiologiska variablerna. 57 Antalet kvinnor som sökte GMU under 2013 fördubblades jämfört med 2011, dock sjönk antalet kvinnor som var lämpliga för att genomföra GMU. Om man gör en jämförelse kopplat mot tidigare två år av frivillighet ser man att 2013 presterade oförändrat eller sämre jämfört med 2011 och Tabellen nedan visar en sammanställning av GMU år 3. Kolumnen längst till vänster är vad som bedömts under mönstringen. Mitten kolumnen är hur männen 2013 står sig mot värnpliktiga män I kolumnen till höger ser man hur kvinnorna 2013 står sig mot kvinnorna som gjorde värnplikten Tabell 3. Sammanställd tabell GMU år 3 (2013), jämfört med värnplikt 2008 MÄN KVINNOR Generell intelligens Ökar Oförändrad Psykologisk funktionsförmåga Ökar Minskar Befälslämplighet Oförändrad Minskar Fysisk kapacitet Minskar Oförändrad Muskelkapacitet Ökar Ökar BMI Ökar Ökar Källa: Tabell från: Jonsson, E. Rekryteringsunderlaget 2013 : det tredje året med ett frivilligbaserat försvar. Stockholm: Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan, 2013 Det man kan se är att männen presterar bättre i de flesta kategorier. Man kan även se ett blandat resultatet i kategorierna för kvinnorna. Ett antagande som har gjorts kopplat till det frivilliga försvaret är att benägenheten att söka hänger ihop med arbetsläget i övriga samhället. Hög arbetslöshet innebär att det finns ett större söktryck, något man också sett runt om i Europa. Om man tittar på arbetslösstatisktiken och jämför Sverige med övriga Europa så ser man att Sverige generellt sett ligger lägre, dock är ungdomsarbetslösheten något högre. 59 Kvaliteten på de som sökt GMU var god under 2013 och medelvärdena var högre än normalpopulationens förutom kvinnors muskelstyrka, vilket troligen beror på att det baseras på värnpliktiga män. Skillnaden i resultatet från de två tidigare åren med frivillighet jämfört med värnplikt är att resultatet inte längre är klart likvärdigt eller bättre än de värnpliktigas Jonsson, 2013, s Ibid, s.38f 59 Jonsson, Carlstedt, 2012, s Ibid, s.37f

19 Försvarshögskolan Kadett 19 Tabellen nedan visar en sammanställning av GMU år 3 jämfört med tidigare GMU- omgångar. Kolumnen längst till vänster är vad som bedömts under mönstringen. Mitten kolumnen är hur männen 2013 står sig mot män som gjorde GMU 2011/2012. I kolumnen till höger ser man hur kvinnorna 2013 står sig mot kvinnorna som gjorde GMU 2011/2012. Tabell 4. Sammanställd tabell GMU år 3 (2013), jämfört med GMU år 1 och 2 MÄN KVINNOR Generell intelligens Minskar Oförändrad Psykologisk funktionsförmåga Minskar Minskar Befälslämplighet Minskar Minskar Fysisk kapacitet Minskar Oförändrad Muskelkapacitet Oförändrad Oförändrad BMI Oförändrad Minskar Källa: Tabell från: Jonsson, E. Rekryteringsunderlaget 2013 : det tredje året med ett frivilligbaserat försvar. Stockholm: Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan, 2013 Det man kan se är att männen presterar sämre eller oförändrat i samtliga kategorier och att kvinnorna presterar oförändrat eller sämre i samtliga kategorier. 3.7 Erfarenheter från officerare av GMU 2011 I en bok av Claes Wallenius et. al intervjuas befäl och rekryter på förbanden AMF1 och I19 under GMU 2011, där olika upplevelser har fångats in. 61 De upplevelser jag redovisar nedan är från befälen. Uppfattningar från befälen är att det är bättre och mer effektivt med GMU jämfört med värnplikt. De anser att det är resursslöseri med värnplikten, där man hela tiden måste börja om. Upplevda fördelar med värnplikt är en större samhällsförankring och längre utbildningstider. Befälen anser att GMU är för kort för att man ska hinna bli en bra soldat. Ett stort orosmoment är att rekryteringen till officerare kommer att bli sämre när man jämför med de som har en värnpliktsutbildning. De resonerar att man nu missar bredden i samhället när man ska rekrytera under frivilliga grunder. En annan stor faktor är den civila arbetsmarknaden som Försvarsmakten nu skall konkurrera med. 62 Befälen anser att omställningen från plikt till frivillighet har gått för fort och att fler förberedelser skulle behövt varit gjorda. Det fanns en rädsla för förändringen i 61 Wallenius et. al, s.1 62 Ibid, s.12

20 Försvarshögskolan Kadett 20 rekryteringssystemet och konservativa officerare var rädda för vad GMU innebar. Oron som uttrycks är kopplat till att kompetens skall försvinna och att det skall bli sämre kvalitet på soldaterna som rekryteras. 63 Kopplat mot den faktiska rekryteringen tycker flera befäl att det blivit en bra variation och blandning av rekryter. De har en högre motivation än värnpliktiga, samt är mer pålästa och kunskapssökande. Andra anser att värnplikten var bättre och tycker att GMU rekryterna har sämre testvärden, att de borde vara mer motiverade än de faktiskt är och att de sökande har dålig fysisk och mental kvalitet. 64 Ett befäl menar att det nu finns fler kvinnor på förbandet jämfört med under värnplikten. 65 Befälen anger att det är mycket sjukmönstring, trots att GMU är mindre belastande än värnpliktstjänsten. Och menar på att den fysiska statusen allmänt har nedgått. Under utbildningen är det högt tempo och mycket skall hinnas med och befälen tycker att det är för lite tid för att uppnå resultat. 66 Vissa befäl menar att eftersom rekryterna är där frivilligt skall de visa motivation och vilja utföra uppgifter och övningar. Tre månader anses vara för kort tid att lära känna rekryterna för en fortsatt anställning. Någon skillnad mellan värnpliktiga och rekryter finns det inte mer än kopplat till motivation, där rekryterna uppfattas som mer motiverade. 67 Fördelar med GMU är frivilligheten, kontinuiteten i att soldaterna stannar i försvarsmakten längre vilket leder till bättre resursutnyttjande. Nackdelar är sämre samhällsförankring, smalare underlag för officersrekrytering samt konkurrensen från den civila arbetsmarknaden. En allmän uppfattning verkar vara att befälen tycker att de som rekryteras är bra och mer motiverade. Ett stort problem är att rekryterna ådrar sig många skador under utbildningen och att de fysiska kraven är för lågt ställda vid rekryteringen. En annan allmän uppfattning är att utbildningstiden är för kort vilket medför att utbildningen blir väldigt komprimerad. En vanlig uppfattning är att det krävs ett annat förhållningssätt och ett mjukare ledarskap mot GMU- rekryterna, för att de är frivilliga och blivande kollegor. Befäl tar upp att det är lättare att leda GMU soldater 63 Wallenius et. al, 2011 s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s.16

21 Försvarshögskolan Kadett 21 jämfört med värnpliktiga. 68 Man behöver inte skrika, utan att förklara syftet med något räcker oftast. 69 Andra menar att soldater är soldater och att alla behandlas lika. 70 Ett missförstånd som verkar finnas är att GMU ersatt värnplikten, detta är inte fallet och har heller inte varit tanken. Värnpliktsutbildningen motsvaras av GMU och de befattningsutbildningar som gör efter genomförd utbildning. Konsekvenserna av detta missförstånd verkar dock ha lett till att man stoppat in mycket utbildning i GMU vilket kan leda till högt tempo på bekostnad av utbildningskvalité Sammanfattning 2011 var det första året med frivillig rekrytering. Rädslan fanns att kvaliteten på dem man rekryterade skulle försämras. Ser man till resultaten från 2011 jämfört med 2008 (värnpliktsåret), låg den fysiska kapaciteten på samma nivå. I kategorierna generell intelligens, psykologisk funktionsförmåga, befälslämplighet samt muskelkapacitet visade de bättre resultat jämfört med tidigare värnpliktskullar. Införandet av frivillighet har lett till att urvalet bland den manliga befolkningen ökat i samtliga kategorier förutom i fysiks kapacitet, medan kvinnorna ligger kvar på samma nivå. Jämfört med värnpliktskullarna presterade 2012 rekryterna lika bra eller bättre på uttagningstesterna, dock är det stora likheter mellan 2011 och 2012 års resultat. Männens fysiska kapacitet och kvinnors generella intelligens ökade något, emellertid presterade de lägre i psykisk funktionsförmåga och befälslämplighet. Männen presterade lika bra eller bättre i de psykologiska variablerna och muskelkapacitet, men sämre i fysisk kapacitet jämfört med värnpliktiga under Kvinnornas resultat tenderar att vara oförändrat eller lägre i de psykologiska variablerna samt oförändrat eller bättre i de fysiologiska variablerna. Jämför man 2011/2012 med 2013 ser man att 2013 presterade oförändrat eller sämre i samtliga kategorier. Skillnaden i resultatet från de två tidigare åren med frivillighet jämfört med värnplikt är att resultatet inte längre är klart likvärt eller bättre än de värnpliktiga. Jag kommer att se om det går att se en förändring på förbandet kopplat till sämre kvalitet på soldater, genom att jämföra värnpliktssoldat med GMU rekryt. Upplever officeren en kvalitetsförsämring? Kan man nu börja se en liknande utveckling som i övriga Europa med kvalitetsförsämring? 68 Wallenius et. al, s24f 69 Ibid, s Ibid, s24f 71 Ibid, s.26f

22 Försvarshögskolan Kadett 22 Enligt Wallenius et. al intervjustudie är fördelar med GMU frivilligheten, kontinuiteten i att soldaterna stannar längre vilket ger ett bättre resursnyttjande. Nackdelarna är sämre samhällsförankring, smalare underlag till rekrytering av officerare samt konkurrensen från den civila arbetsmarknaden. Befälen tycker att de som rekryteras är bra och mer motiverade än under värnpliktstiden. Rekryterna ådrar sig dock skador då befälen tycker att de fysiska kraven är för lågt ställda. Man tycker även att utbildningstiden är för kort vilket leder till högt tempo och en komprimerad utbildning. En vanlig uppfattning är att GMU ersätter värnplikten vilket inte är riktigt. Men detta har gjort att man stoppat in mycket i utbildningen som lett till det höga tempot på bekostnad av utbildningskvalitet. Vissa befäl anser att det krävs ett annat förhållningssätt mot rekryterna jämfört med de värnpliktiga medan andra menar soldat som soldat. Resultatet av kapitel 3 har lett till mina intervjufrågor. De frågorna är indelade i olika tema och totalt har jag tre teman. Det första handlar om utbildning och organisation, där frågorna kretsar runt ledarskap, utbildning och för- och nackdelar kring respektive utbildningsmetod. Detta tar främst avstamp i intervjustudien som presenterats i kapitel 3 av Wallenius et. al. Det andra temat handlar om personliga egenskaper, där motivation och urvalskriterier till antagning inom Försvarsmakten jämförs mellan värnpliktsoldater och GMU- rekryter. Grunden till detta tema hittas i rekryteringsunderlaget Det tredje temat handlar om grundläggande soldatförmågor som främst är kopplat till Wallenius et. al intervjustudie. Mina frågor och utgångspunkter för intervjuerna hittar ni i bilaga 1, Underlag till intervjuer.

23 Försvarshögskolan Kadett Intervjuer 4.1 Inledning Studien bygger på tre intervjuer 72 av officerare i utbildande roll med olika erfarenhet av Försvarsmakten. Den gemensamma nämnaren är att samtliga jobbar på P7 samt har utbildat minst en GMU- omgång. Mikael har varit i Försvarsmakten 24 år, han har varit allt från instruktör och plutonchef för värnpliktiga samt utbildat och varit stf kompanichef och kompanichef under sex GMU omgångar. Philip har varit i Försvarsmakten i 14 år och haft befattningar som instruktör och plutonchef för värnpliktiga och anställda soldater. Han har utbildat och varit plutonchef och kompanichef för GMU. Daniel har jobbat i Försvarsmakten i åtta år och varit instruktör och plutonchef för värnpliktiga samt utbildat under en GMU- omgång. Två av officerana har en mer specifik skyttebakgrund medan en officer har en mer underhållsspecifik inriktning. Detta gör att deras erfarenheter från värnpliktsoldater kan vara olika. Deras erfarenhet av GMU skiljer sig också där två av officerarna har genomgått fyra eller fler GMU omgångar, medan en av officerarna endast utbildat en omgång. De olika officerarna har även olika erfarenhet av värnpliktiga, eftersom de varit i Försvarsmakten olika länge. För att se om man kan studera förbättring eller försämring av soldatkvalitén på förbandet har jag utifrån kapitel 3 kommit upp med och delat in mina intervjufrågor i olika tema för att kunna lättare organisera och diskutera. Första temat är utbildning och organisation, för att lyfta upp skillnader och likheter ibland annat ledarskap, utbildning och rekryteringens olika för och nackdelar. Andra temat är personliga egenskaper som tar upp de olika urvalskriterier som finns vid uttagning till Försvarsmakten. Sista temat är soldatförmågor som lyfter frågor kopplat mot den grundläggande soldatförmågan och strid. Jag kommer nedan redovisa vad de olika officerarna upplever under rubriken frågor och svar, där jag har sammanställt svaren från dem i respektive avsnitt. Mina frågor och utgångspunkter för intervjuerna hittar ni i bilaga 1, Underlag till intervjuer. 72 Inga fotnoter kommer att användas i intervjudelen utan hänvisningen ser genom förnamn löpande i texten.

24 Försvarshögskolan Kadett Frågor och svar Utbildning och organisation Mikael ser skillnad i ledarskap, främst kopplat till att det blivit frivilligt att söka och genomgå grundläggande militärutbildning. Idag kan rekryten sluta samma dag som han/hon säger att de vill sluta. Detta har gjort att man blivit mer försiktig och lett till en utveckling av ledarskapet. Man har inte längre råd att ha en dålig dag på jobbet, där man låter det gå ut över rekryterna. Mikael säger att man inte längre behöver utöva ledarskap för att uppnå disciplin, då rekryterna har en högre motivation, eftersom GMU kan leda till ett jobb. Mikael säger också att pedagogiken i utbildningen är den samma och skiljer sig inte från värnpliktstiden. Mikael anser att upplägget idag innefattar mer tidsuttag, det är mycket dygn, kvälls- och helgtjänster. Vilket är mer påfrestande för rekryterna. Upplägget på utbildningen är bra, anser Mikael. Förr var det mer hitte på, idag har utbildningen kvalitetssäkrats vilket gör det till en bra grundutbildning. Man har tydliga projekt som skall genomföras, vilket har skapats genom en kvalitetsutveckling. Han anser dock att man har tappat specialiseringen från förbanden och att utbildningen är generell. Mikael tycker att det blivit ett högre tempo i utbildningen. Man har nu nyligen utökat GMU med en vecka, vilket är positivt. Första veckan är det lugnt tempo sedan trappas det successivt upp. Han tycker det är bättre stegring på fysisk aktivitet. Han tycket inte att det blivit fysiskt tyngre kopplat mot värnplikten, utan är likvärdigt. Fördelar och nackdelar med respektive rekryteringsmetod och utbildning, där den stora utmaningen idag är att det är mycket enklare att sluta. Rekryten har en dålig dag och kan sluta direkt, istället för att ha en veckas betänketid. Dock anser han att de som rekryteras har högre motivation vilket är mycket bättre än under värnplikten. Han tycker även att det inte är lika stor spridning av samhället i den pool vi rekryterar. Under värnplikten uppfattade han det som en större spridning i samhället, detta är något han anser har nedgått. Philip pratar om hur ledarskapet i en värnpliktskull inledningsvis är kontrollerande, detta mycket för att vissa individer inte ville vara där. Det fanns soldater som medvetet gjorde fel, vilket ledde till mycket kontroller på moment särskilt i början av utbildningen. Man fick skälla, genomföra noggrannare visitationer och tidspassningsövningar. Senare i utbildningen blev det mer frihet då ett större förtroende och en högre utbildningsnivå uppnåtts. Ledarskapet blev mer coachande. Man kunde