Erbjudande att redovisa prioriteringar för Skåne

Transkript

1

2 Datum Beteckning KCO Peter Nilsson Styrelsen Erbjudande att redovisa prioriteringar för Skåne Bakgrund Regeringen har erbjudit att till den 30 april 2019 inkomma med en analys av samhällsutmaningar och identifierade prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet i Skåne, inklusive sammanhållningspolitiken I mitten av januari 2019 skickade s regionala utvecklingsnämnd ett erbjudande till alla kommuner och till Kommunförbundet Skåne, samt en mängd andra organisationer och myndigheter, att redovisa tankar på prioriterade frågor för Skåne. Kommunförbundet Skånes tjänstepersonsorganisation har satt samman ett svar på detta erbjudande. Då de inkomna svaren till ska presenteras för regionala utvecklingsnämnden den 3 april kommer inte Kommunförbundet Skånes officiella svar att finnas med men kommer att beakta alla inkomna svar på erbjudandet i den pågående översynen av den regionala utvecklingsstrategin, RUS:en. Förslag Förslaget innebär att styrelsen ställer sig bakom det bifogade svaret på erbjudandet att redovisa prioriteringar för Skåne och att kansliet skickar in svaret till Region Skåne. Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att ställa sig bakom förslaget KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE Monica Holmqvist Förbundsdirektör Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund. Telefon: Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

3 Avdelningen för regional utveckling Emmy Harlid Westholm Avdelningen för regional utveckling Tel SAMVERKAN Datum (7) Enligt sändlista Erbjudande att redovisa prioriteringar för Skåne Regeringen har erbjudit att till den 30 april 2019 inkomma med en analys av samhällsutmaningar och identifierade prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet i Skåne, inklusive sammanhållningspolitiken Utgångspunkten för redovisningen ska vara den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Det Öppna Skåne I Skåne pågår just nu en översyn av RUS, i dialog med samtliga kommuner och andra nyckelaktörer. Som en del av detta har en beskrivande text om Skånes utmaningar och möjligheter uppdaterats Skåne här och nu. Parallellt med översynen pågår ytterligare processer som har bäring på det framtida regionala tillväxtarbetet till exempel Innovationsframtid Skåne och Strukturbild/Regionplan för Skåne. Utöver prioriteringar för framtiden efterfrågar regeringen skånska erfarenheter och lärdomar av genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik genom strukturfonder och EU-program. efterfrågar nu inspel från Skånes kommuner, länsstyrelsen och andra relevanta statliga myndigheter samt berörda parter i näringslivet och civilsamhället. Detta för att vi ska kunna lämna en välgrundad och relevant redovisning till regeringen och därigenom påverka utformningen av den framtida regionala tillväxtpolitiken och kommande sammanhållningspolitik, inklusive ramarna för kommande EU-program. Era inspel kommer även att tas i beaktande i en eventuell revidering av RUS. Vi ber er att kortfattat besvara frågorna i formuläret nedan och så snart som möjligt, dock senast den 1 mars inkomma med svar via e-post till emmy.harlidwestholm@skane.se Postadress: Skånehuset, Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: JA Hedlunds väg, Kristianstad Internet: Telefon (växel): Fax:

4 Datum (7) Vid eventuella frågor angående detta formulär vänligen kontakta Emmy Harlid Westholm. För mer information om den regionala utvecklingsstrategin RUS, Innovationsframtid Skåne och Strukturbild/Regionplan för Skåne se: Det öppna Skåne 2030 Översyn av RUS Innovationsframtid Skåne Strukturbild/Regionplan Med vänlig hälsning Ulrika Geeraedts Utvecklingsdirektör

5 Datum (7) 1. Med utgångspunkt i den uppdaterade nulägesbilden - Skåne här och nu (se bilaga) Känner ni igen er i de utpekade samhällsutmaningarna och möjligheterna för Skåne? Finns det något ni önskar tillföra till nulägesbilden? Utifrån detta vilka är er organisations tre främsta prioriteringar för Skånes framtida utvecklingsarbete? Ja, vi känner igen oss i de utpekade samhällsutmaningarna och möjligheterna i nulägesbilden. Något vi saknar är skrivningar om behovet av att arbeta med frågor kopplade till civil beredskap för att möta klimatförändringar och andra större, plötsliga händelser. En annan punkt som vi anser behöver finns med i nulägesbilden är digitalisering. Digitalisering ställer nya krav på alla verksamheter i Skåne och för att rusta inför digitaliseringen behövs både utbyggnad av infrastruktur och kompetensutveckling. Ännu en fråga som bör lyftas in i nulägesbeskrivningen är kopplad till känslan av trygghet. Enligt Polismyndigheten minskar brottsligheten men befolkningens känsla av otrygghet ökar Främlingsfientlighet och polarisering har även ökat och riskerar att motverka tillvaratagandet av nyanländas kompetenser, vilket är en utvecklingsmöjlighet för Skåne. Det finns ett ökande behov av insatser inom socialtjänst och vård och omsorg, särskilt för äldre respektive barn och ungdomar, som har behov av insatser. Särskilt viktigt att uppmärksamma den ökande psykiska ohälsan, inte minst bland barn och unga. Att organisera olika kompetensfält inom kommunen och möta de kommande välfärdsutmaningarna är också en fråga som diskuteras. Exempelvis behöver socialtjänstens område bättre integreras i lokalförsörjningsområdet i utvecklandet av boende för äldre. Tre främsta prioriteringar: Utifrån detta anser vi att de främsta prioriteringarna för Skånes framtida utvecklingsarbete bör innefatta breda frågor som leverans av offentlig verksamhet med digitala verktyg, med säker hantering av digital information och säkerställandet av personlig integritet i de digitala tjänsterna. Vi anser även att miljöutmaningarna är ett prioriterat område för det framtida utvecklingsarbetet och genomförandet av den skånska klimat- och energistrategin till Slutligen bör utbildning, arbete och integration prioriteras med fokus på egenförsörjning och behörighet till gymnasieskola samt fullföljd gymnasieutbildning.

6 Datum (7) 2. Just nu pågår förhandlingar om EU:s kommande långtidsbudget, inklusive EU:s sammanhållningspolitik Sammanhållningspolitik genomförs genom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, inklusive Interreg. Även EU:s landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram är viktiga för den regionala tillväxtpolitiken. Vilka erfarenheter har er organisation av deltagande i EU-program som omfattar Skåne 1, inklusive Interreg? Beskriv vad som har fungerat bra/mindre bra. Goda projektexempel får gärna bifogas. Har ni några specifika önskemål eller prioriteringar inför kommande EUprogramperiod? Motivera gärna Kommunförbundet Skåne har omfattande erfarenhet av deltagande i EU-program som omfattar Skåne, både som projektägare och som projektpartner. Berörda program och fonder under programperioden : ESF, ERUF, Interreg (Södra Östersjön, Östersjöprogrammet, ÖKS). Önskemål programgenomförande: Partnerskapet mellan lokala, regionala och nationella aktörer, principen om flernivåstyre, är en av sammanhållningspolitikens styrkor och vi välkomnar att det fortsätter vara en väsentlig del av fondernas genomförande. Förenkling Vi vill betona vikten av att de initiativ till förenkling av fondernas genomförande, både gällande ansökningsoch redovisningsprocessen, verkligen når de enskilda projektaktörerna. Detta för att gynna reella resultat men också fondernas attraktivitet. Interregionalt samarbete Vi vill särskilt belysa artikel 3 1 där vi ser en direkt risk i att nuvarande etablerade samarbetsformer begränsas till att bara gälla vid landsgräns. Interreg ÖKS och södra Östersjön är viktiga utvecklingsverktyg för vår region och erbjuder god möjlighet för att svara upp mot gemensamma utmaningar. Medfinansiering Vi ser en risk i att den nationella medfinansieringsgraden föreslås ökas i kommande programperiod. Det kan medföra att aktörer som redan idag upplever utmaningar i att hitta medfinansiering upplever EU-finansieringen som mindre attraktiv eller rent omöjlig att söka. Även om högre medfinansiering kan leda till eventuellt ökat ägarskap för ett projekt vill vi lyfta att det kan innebära att vi går miste om innovativa initiativ samt att det kan påverka kvalitén negativt vid lägre konkurrens om tillgängliga medel. Om medfinansieringen ökar, hur kan denna kompenseras nationellt och/eller regionalt för att inte exkludera mindre aktörer? Vi ser även att regionala medel med fördel kan växlas upp genom EU-finansiering. Goda synergier mellan de båda bör stärkas vilket också möjliggörs av ett starkt partnerskap som tar hänsyn till lokala och regionala behov. Detta kan även verka för att motverka konkurrens mellan medel. Vi ser att det finns fortsatt stora behov inom Skåne och hos våra kommuner av att insatser som gynnar följande frågor prioriteras i kommande programperiod: Främja sysselsättning och inkludering - Ungdomsarbetslöshet och NEETS/UVAS - Skola/utbildning (gymnasiebehörighet) samt fullföljd gymnasieutbildning - Integration ESF- Mer strukturpåverkan för långsiktighet. Satsa på PO1 - redan sysselsatta behöver kompetensutveckling för att t ex ta emot nyanlända på arbetsplatserna. Projekt inom PO2 ger sällan långsiktig strukturpåverkan. Grönare och mer klimatsmart Skåne - Värna om vår unika miljö, både land och hav - Resiliens med fokus på vatten (vattenförsörjning och vattenkvalitet, hav och kust) - Energieffektivisering och energiförsörjning - Fysisk infrastruktur (transporter, digitalisering) för att stärka Skåne som en tillväxtregion (koppling sysselsättning/arbetsmarknad/gränshinder ÖKS). 1 I förslaget för den nya långtidsbudgeten : Komponenter inom målet europeiskt territoriellt samarbete

7 Datum (7) 3. Skånes behov avseende utvecklad samverkan med statliga myndigheter. Vilka behov finns av utvecklad samverkan mellan statliga myndigheter och andra aktörer i Skåne, exempelvis kommuner,, näringsliv och civilsamhälle? Utveckla gärna utifrån er organisations perspektiv på vilket sätt ni önskar samverka och kring vilka regionala utvecklingsfrågor När det kommer till utvecklandet av samverkan mellan olika nivåer och aktörer ser vi att det finns ett behov av att statliga myndigheter koordinerar sig bättre och för en dialog sinsemellan för att underlätta för kommunerna att utföra sina uppdrag. Vi ser möjligheter med att stärka samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och inom viktiga områden, exempelvis digitalisering och kompetensutvecklingsfrågor. Vi skulle även vilja se samverkan i form av plattformar för att kommuner och forskare kan sitta ner tillsammans och diskutera hur man kan samverka och söka pengar ihop. Kommunförbundet Skåne kan vara del av att bygga dessa plattformar och öka samverkan, men det behövs ett brett tag regionalt för detta. Det lyfts nationellt att samverkan praktik/forskning ska vara prioriterat men samarbeten behöver underhåll. Det krävs mer samverkan gällande studie- och yrkesvägledning, där kommuner, Arbetsförmedlingen och fler andra aktörer behöver öka sin samverkan, där ett regionalt tag skulle kunna förbättra detta. En idé till detta är länsvägledare. Vi ser även att det skulle behövas mer samverkan gällande utrikesfödda kvinnor. För att kunna skapa det Öppna Skåne 2030 och uppvisa en attraktiv landsbygd måste det möjliggöras för civilsamhälle och svagare aktörer att nå ut med sin verksamhet. Klimatförändringar och ökad befolkningstillväxt talar för att Sverige kommer ha utmaningar vilket gör att kommunerna behöver mer stöd. En ökande andel äldre ställer stora krav på vård- och omsorgsorganisationerna och på bra och fungerande samverkanstrukturer mellan huvudmännen, mellan kommunerna och och kommunerna emellan. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete inom socialtjänsten och i samverkan med skolan och vården och omsorgen behöver fortsatt utvecklas för att möjliggöra tidiga och samordnade insatser. Slutligen skulle vi vilja lyfta fram vår organisations roll som medlemsorganisation och given samverkanspart med och andra aktörer. Vi vill betona att det sker en stor del framgångsrikt samverkansarbete i Skåne redan idag. Vi ser att många av våra medlemskommuner efterfrågar samarbete för att klara sina uppgifter framöver. Vi tror att lagförändringar som förenklar samarbete över kommungränser, formandet av kommunalförbund och gemensamma projekt är en nyckel till framgång för många mindre kommuner.

8 Datum (7) Sändlista: Kommunerna i Skåne Kommunförbundet i Skåne Lunds universitet Malmö universitet Högskolan i Kristianstad SLU- Alnarp ESS Sydsvenska Industri och Handelskammaren Svenskt Näringsliv, Skåne Företagarna Region Syd LO-distriktet i Skåne TCO-rådet i Skåne SACO i Skåne Nätverket för idéburen sektor Business Innovation Skåne RI.SE MINE Leader Skåne Livsmedelsakademin Media Evolution IUC Syd Mobile Heights Sustainable Business Hub Packbridge SMTF Winnet Skåne Start-up Skåne Ideon Krinova Medeon MVA Almi Företagspartner AB Arbetsförmedlingen Syd Boverket Business Sweden Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Skåne Tillväxtanalys Migrationsverket Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för yrkeshögskolan Naturvårdsverket Polismyndigheten Post- och telestyrelsen ESF-rådet Skogsstyrelsen Skolverket Skatteverket Energimyndigheten Jordbruksverket Kulturrådet Tillväxtverket Trafikverket VINNOVA

9 Datum (7) Bilaga 1 PDF, Skåne här och nu analys okt2018 Skåne här och nu är en analys av Skånes utmaningar som tar utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Skåne (RUS), Det Öppna Skåne Syftet med analysen är att få ett underlag om de omvärldsprocesser som kan tänkas påverka den regionala utvecklingsstrategins aktualitet. Den senaste uppdateringen av analysen är från oktober Bilaga 2 Projektexempel

10 PM Oktober 2018 Skåne här och nu Skåne har en snabbt växande befolkning och en etnisk mångfald Skåne växer för närvarande med motsvarigheten av ett nytt Lund cirka vart femte år, framförallt på grund av en stor inflyttning av utrikes födda Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men snabbast är ökningen i de större städerna i västra Skåne Runt en femtedel av Skånes befolkning är född utomlands från sammanlagt 192 olika födelseländer De största grupperna av de utrikes födda är från Norden, forna Jugoslavien och Mellanöstern, där det är gruppen från Mellanöstern som ökar snabbast Både andelen äldre och yngre i Skåne ökar Befolkningen lever allt längre, vilket innebär att andelen äldre ökar i Skåne såväl som i riket Andelen unga växer också, mycket på grund av positiva födelsetal Gruppen utrikes födda, som är jämförelsevis stor i Skåne, är yngre än gruppen inrikes födda På grund av de utrikes födda och de positiva födelsetalen har Skåne en ung befolkning jämfört med de flesta andra regioner i riket Denna demografiska struktur ger Skåne bättre förutsättningar att klara tillväxt och välfärd i framtiden, förutsatt att vi klarar utmaningen att få fler människor i arbete Det allmänna hälsotillståndet bland skåningar förbättras, men skillnaderna mellan olika grupper ökar Det allmänna fysiska hälsotillståndet förbättras stadigt. Medellivslängden ökar, dödligheten sjunker och en minskande andel av befolkningen lider av en långvarig sjukdom Ohälsotalen (antal ersatta frånvarodagar) har dessutom minskat betydligt sedan början av 2000-talet Men det finns alltjämt stora skillnader i hälsa kopplat till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, kön samt etnicitet och skillnaderna i medellivslängd mellan olika socioekonomiska grupper i Skåne ökar Den psykiska ohälsan ökar, i synnerhet i den yngre delen av befolkningen Den självskattade hälsan hos barn och unga har försämrats, speciellt bland flickor Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhuset, Västra Storgatan 12, Kristianstad Telefon (växel): Internet:

11 Datum (5) Skåningarnas intresse för politik ökar och valdeltagandet är nu på samma nivå som i riket Intresset för politik hos medborgarna i Skåne ökar enligt 2015 års SOM-undersökning Detta bekräftas av en stadig uppgång i valdeltagandet sedan början av 2000-talet I 2018 års val var valdeltagandet i Skåne på samma nivå som genomsnittet i riket Skillnaderna inom Skåne är dock stora. Överlag är valdeltagandet högst i sydvästra Skåne En övervägande del av medborgarna är ganska nöjda med hur demokratin fungerar i samt i hemkommunen enligt 2015 års SOM-undersökning. 44 procent respektive 37 procent är dock inte alls nöjda Andelen skåningar med universitetsutbildning är hög men allt för få kommer in på gymnasiet Samtidigt som Skåne har jämförelsevis många invånare med enbart grundskoleutbildning har regionen också relativt många med universitetsutbildning Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige där Skånes universitet och högskolor står för drygt 15% av landets utexaminerade studenter Behörigheten till gymnasieskolan är betydligt större i sydvästra- än i nordöstra Skåne Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet. Nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor Skåne har alltjämt Sveriges lägsta sysselsättningsgrad trots de senaste årens jobbtillväxt Både antalet jobb och andelen sysselsatta har ökat stadigt sedan den ekonomiska nedgången år 2009, både i Skåne och i riket som helhet Skåne har dock alltjämt den lägsta sysselsättningsgraden bland Sveriges 21 län Den låga sysselsättningsgraden beror till stor del på att Skåne har en högre andel utrikes födda än riket i genomsnitt en grupp där sysselsättningsgraden traditionellt har varit låg Den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne är fortsatt hög och det råder brist på ett antal yrkeskompetenser såsom lärare, civilingenjörer, sjuksköterskor och byggarbetare Skåne har en tudelad arbetsmarknad både geografiskt och mellan grupper Skåne har idag två huvudsakliga arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en stark sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne har varit i stort sett oförändrad det senaste decenniet Den skånska arbetsmarknaden, liksom den svenska, är könsuppdelad där kvinnor i högre utsträckning arbetar inom ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och sektorer Nyföretagandet domineras av män. I Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor men sysselsättningen har ökat snabbare bland kvinnor än män de senaste åren Arbetslösheten bland utlandsfödda är betydligt högre än i andra grupper. Jobbtillväxten har dock varit högre bland utrikes- än inrikes födda de senaste åren

12 Datum (5) Skåne har en stark innovationskraft och ett högt nyföretagande I ett europeiskt perspektiv utmärker sig Skåne som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och regionen har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur Nyföretagandet per 1000 invånare ligger på samma nivå i Skåne som i riket i genomsnitt. Det skånska nyföretagandet i förhållande till befolkningsstorlek är större än i Västra Götaland, men mindre än i Stockholm Överlevnadsgraden bland nyföretagare i Skåne verkar dock vara något lägre än i övriga riket Skåne har låg tillväxt och en låg skattekraft Skåne har en svagare tillväxt av BRP per invånare än de andra storstadsregionerna och riket i helhet. Förklaringen är att Skånes och rikets ekonomiska tillväxt varit någorlunda densamma men att befolkningstillväxten i Skåne har varit snabbare än i riket som helhet En viktig anledning till den låga produktiviteten är att Skånes traditionella styrkeområden livsmedel, läkemedel och IT/Telekom har haft en bekymmersam utveckling under ett antal år Flera viktiga näringar i Skåne, såsom bygg och anläggning, transport, handel, hotell och restaurant, har en låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många personer med låg utbildning Medelskattekraften (beskattningsbar förvärvsinkomst per invånare) i Skåne uppgår till 92 % av nivån i riket år 2018, vilket innebär en elfte plats bland landets 21 regioner/landsting. Skillnaderna mellan Skånes kommuner är stora Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur Med sina städer och nästan 250 mindre tätorter har Skåne en större koncentration av tätorter än någon annan del av Sverige. Detta medför korta avstånd och hög tillgänglighet till ett stort utbud av arbetsplatser, samhällsservice och olika typer av boendemiljöer Av Skånes drygt 1,3 miljoner invånare bor 10% utanför en tätort, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 13% Skåne har 8 större städer som betecknas som regionala kärnor (Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg) på grund av sin breda näringslivsstruktur, sitt positiva pendlingsnetto, samt att de har en befolkning som överstiger personer. Dessa regionala kärnor spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resmönster än i andra storstadsregioner Bostadsbyggandet har ökat, men inte tillräckligt för att matcha befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresundsregionen har tappat fart Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet i och med den geografiska närheten till Europa och det korta avståndet till Nordens största flygplats Kastrup

13 Datum (5) Integrationsprocessen i Öresundsregionen har utvecklats sedan Öresundsbron öppnades, men har de senaste åren tappat fart. Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder gör det svårare för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen. Samtidigt fortskrider dock arbetet att avvärja dessa gränshinder. Skåne är en allt viktigare transitregion och kapaciteten är allt mer ansträngd på både väg och järnväg Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart Skåne har en omfattande genomfartstrafik och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar Kapacitetsituationen är ansträngd på både järnväg och väg i Skåne, vilket förvärras av eftersatt underhåll 90 procent av de skånska motorfordonen drivs med fossila bränslen. Utvecklingen går dock åt rätt håll och framöver förväntas en kraftig uppgång i andelen fordon som drivs med el och hållbara biodrivmedel Skånetrafiken har beslutat att hela kollektivtrafiken ska drivas av förnybart bränsle innan utgången av år Skåne har en varierad natur med Sveriges bästa åkermark Nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark vilket är en betydligt större andel än i övriga Sverige Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin Skåne har lägst andel ekologiskt odlad areal Skåne har ett landskap med stor variationsrikedom med närhet till hav, strand, skog, slätt eller sjö landskap, samt flertalet städer, byar och glesbygd I Skåne finns tre nationalparker, fler än 260 naturreservat och ett kulturreservat. Det innebär att 3,5 procent av landytan och 8 procent av den totala sötvattensarealen är skyddad Skåne har, liksom övriga Sverige, stora miljöutmaningar Skåne förväntas inte nå något av de regionala miljömålen till år 2020 I de andra storstadsregionerna förväntas man att vara nära att nå eller nå något enstaka av de regionala miljömålen, vilket inte är fallet med Skåne Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativt stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren Energieffektiviseringen i Skåne (förädlingsvärde per ton koldioxidekvivalenter) har ökat med 130 procent eller kronor per utsläppt ton koldioxid sedan år Ser vi till Sverige som helhet har energieffektiviteten i procent varit något mindre, 120 procent eller kronor per utsläppt ton koldioxid. Det bör dock nämnas att konjunktur- och strukturförändringar en stor påverkan på utsläppsminskningen

14 Datum (5) Kust och hav är drabbade av erosion, ett försämrat kustfiske och konkurrerande intressen om havsområden. Övergödning är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten trots att kväve- och fosforutsläppen har minskat. I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år, där fordonstrafik är den främsta orsaken. Även småskalig vedeldning är starkt bidragande. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer. Skåne har flest antal växt- och djurarter i landet, men här har också flest arter dött ut. Den biologiska mångfalden är fortsatt hotad I Skåne är markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden påtagliga, särskilt avseende jordbruksmark

15 Goda projektexempel Projektet BOSS, Bred Operativ och Strategisk Samverkan BOSS, Bred Operativ och Strategisk Samverkan, var ett tvåårigt ESF-projekt med Kommunförbundet Skåne som projektägare och som medfinansierats av Länsstyrelsen Skåne, och 16 skånska kommuner. Syftet var att utveckla och stärka förvaltningsövergripande samverkan för att underlätta ensamkommande och nyanlända barn och ungas integration i samhället samt att stödja nya former av samverkansstrukturer. Projektet har lett fram till bättre samverkansstrukturer i flera kommuner och en kunskapsökning kring målgruppen. Projektet avslutades i september Projektet DigiLitt.kom DigiLitt.kom är ett ESF-projekt som startade våren Projektet arbetar med att främja ett långsiktigt och ständigt lärande kopplat till digitaliseringen inom vård- och omsorgsverksamheter. Kommunförbundet Skåne är projektägare och nio kommuner, åtta kommuner i Skåne och en kommun i Blekinge deltar. Under våren 2018 genomfördes analysfasen som sedan övergick i genomförandefasen under hösten. En mängd olika, både gemensamma och för varje kommun specifika aktiviteter har genomförts under året. Projekttiden löper till och med februari Urban Baltic Industrial Symbiosis (UBIS) UBIS är ett projekt där det utvecklas verktyg för att identifiera nya möjligheter till industriell symbios i regioner hos deltagande partner och där det också investeras i pilotanläggningar för industriell symbios hos fyra projektpartner. Tack vare finansiering från Interreg Södra Östersjön är det möjligt för tio stycken projektpartner, där Kommunförbundet Skåne är projektkoordinator, att utveckla området industriell symbios i fem länder runt södra Östersjön. Scandria 2Act Scandria är ett projekt där lösningar för rena och multimodula transportlösningar i regionala korridorer runt Östersjön tas fram. Arbetet görs b la genom att främja rena bränslen samt utbyggnad av infrastruktur för rena bränslen, effektivisera godstransporter och gränsöverskridande kollektivtrafik. Tack var finansiering från Interreg Östersjön är det möjligt för 19 partners från Finland, Norge, Sverige, Danmark och Tyskland, där Kommunförbundet Skåne är en partner, att arbeta med hållbara transportlösningar. Baltic Energy Areas A Planning Perspective (BEA-APP) BEA APP sammanför två perspektiv, fysisk planering samt regional energipolitik. Projektet syftar till att öka kapaciteten hos regionala energiaktörer med avseende på fysisk planering och ökad etablering av förnybar energi genom att b la ta fram fysiska planeringsinstrument och innovativa metoder för ökat engagemang från intressenter. Tack vare finansiering från Interreg Östersjön är det möjligt för elva partners, där Kommunförbundet Skåne är en part, från åtta länder runt Östersjön att utveckla områdena fysisk planering och förnybar energi.

16 Samskapande grön omställning Inom projektet Samskapande grön omställning utarbetas en metod för hur kommuner och organisationer kan arbeta mer aktivt med att involvera medborgarna i energiomställningen och metoden testas på pilotfall kopplade till olika energitekniker i de deltagande regionerna. Tack vare finansiering från Interreg ÖKS kan tre partner från Danmark och tre partner från Sverige, där Kommunförbundet Skåne är en part, aktivt delta i projektet och arbeta med framför allt solenergi i Skåne. Sol i Syd Genom Sol i Syd skapas möjligheter för att arbeta med att stärka solcellsbranschen och att öka intresset bland arkitekter för att integrera solenergi i nya fastigheter, bland annat genom kompetensutveckling. I projektet kommer det också genomföras utbildningar för företag som vill investera i solcellsanläggningar. ERUF gör det möjligt för tre partner i Skåne, där Kommunförbundet Skåne är en part, och två partner i Blekinge att arbeta med utveckling av solenergi och skapar möjlighet till utbyte mellan Skåne och Blekinge. Elbilslandet Syd Projektet Elbilslandet Syd arbetar med att öka andelen fossiloberoende fordon samt underlätta användandet av bland annat elbilar och biogasbilar inom Skånes och Blekinges näringsliv. I projektet genomförs aktiviteter som påskyndar omställningen till fossilfria transportalternativ i Skåne och Blekinge. Finansiering från ERUF har möjliggjort att Länsstyrelsen Skåne, Region Blekinge, Malmö stad, Kommunförbundet Skåne, Miljöfordon Sverige och Sustainable Innovation kan arbeta tillsammans för att uppnå målen i projektet.