Möte med Regionalt Skärgårdsråd

Transkript

1 Diarienummer: RTN Möte med Regionalt Skärgårdsråd Tid: kl Plats: Kungsholmen konferens & matsal, Fleminggatan 18 Närvarande: Se bifogad deltagarlista 1. Mötets öppnande och fastställande av dagordningen Gustav Andersson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Dagordningen fastställdes. 2. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna från mötet den 25 februari lades med godkännande till handlingarn. 3. Avrapportering från Exekutivkommittén Lars Nyberg rapporterade följande från Exekutivkommitténs möte den 27 april 2010: Skyddsjakt på skarv Ansökan om att bedriva skyddsjakt på skarv under hösten beviljades den 27 april Fiskeförbud utanför Gålö Fiske har fortsatt utanför Gålö trots fiskeförbudet, troligen beroende på att skyltningen varit dålig. Skyltning om förbudet kommer nu att ske. Naturvårdsverket har gett Fiskeriverket tillstånd till skarvjakt i området i forskningssyfte för att se om en mindre skarvpopulation ger bättre återväxt för fisken. Fortifikationsverket Länsstyrelsen har genomgångar med Fortifikationsverket två gånger per år av områden som Fortifikationsverket är i färd med att avyttra. Militären hyr mark och anläggningar av Fortifikationsverket. De avyttras när ingen hyresgäst finns. Från Länsstyrelsen finns inga synpunkter på i vilken takt det sker. Det är dock viktigt med framhållning för att tidigt fånga objekt som kan vara viktiga för skärgårdens utveckling samt att ha tidig kontakt med kommunerna. Det är viktigt att Fortifikationsverket i kontakt med Länsstyrelsen gör klart vilka restriktioner som finns i områdena och lämnar rättvisande information. Länsstyrelsen hjälper till med att tolka vad restriktionerna innebär.

2 2 (10) Betaltjänster PTS har upphandlat betaltjänster på fyra öar. Det finns inga planer på att utvidga till flera öar. När det gäller deponering av dagskassor är det prioriterat att finna en provisorisk lösning inför sommaren. Toalettavfall från fritidsbåtar Frågan består av två delar både att det finns tömningsstationer i hamn och toa-hytter på land. Man får inte ta betalt för tömningsstationer i hamn. LOVA-bidrag kan bl.a. användas för tömningsstationer. En karta har tagits fram över befintliga mottagningsstationer. Bidraget kommer att finnas i två år till så ansökningar bör förberedas inför kommande år. Det är inte tillräckligt med ett tillskott av stationer. De bör ligga väl till och vara väl spridda i förhållande till farleder. Lokalisering: Genom LOVA-bidrag kan man fylla igen hål särskilt i norra länet. Det finns anledning till dialog mellan aktörerna. Länsstyrelsen samordnar. Drift: Kommunerna har huvudansvar. Det är en del i kommunernas renhållningsansvar. Information: Bl.a. information till båtägare var stationerna ligger och de kan användas. Länsstyrelsen ställer upp med viss samordning. Frågor om LOVA-bidrag inför kommande ansökningsperiod (i höst) besvaras av Malin Gunnarsson på Länsstyrelsen. Bostäder Länsstyrelsen har upprättat en checklista över vilka förutsättningar som måste finnas på en ö för att bostadsbyggande ska fungera. Man kommer att gå vidare med ett antal projekt utifrån den kartering som gjorts tidigare och nu prioriterade projekt (Ornö, Utö, Blidö, Sandhamn, Nämnö, Runmarö, Möja, Svartsö och Ljusterö ). Länsstyrelsens roll är att samla aktörerna till möten och sedan få aktörerna att själva driva projekten framåt. Kommunerna har en nyckelroll i bostadsprojekten på öarna. Presentationen bifogas. Synpunkter/frågor och svar : Bryggorna på Landsort: Fastighetsverket har ansvaret för underhåll av befintliga bryggor och anläggningar men inte nyinvestering. Det finns önskemål om att förbättra hamnanläggningen men finansiering finns inte. (Staffan Holmberg) - Länsstyrelsen kallar till möte före sommaren med inblandade aktörer för att på plats se hur det ser ut och vad som behöver göras (Lars Nyberg). Finns driftstöd i likhet med stöd till sopmajor i landstinget? (Camilla Strandman) - Det finns ingen sådan diskussion i landstinget. Det är ett kom-

3 3 (10) munalt ansvar. (Gustav Andersson) Hindrar Kommunallagen kommunerna att dumpa avfall i en annan kommun? (Anna Lundin). - Det är inte olagligt om det finns avtal mellan kommunerna. (Lars Nyberg) Av pressdebatten är skarven ett stort problem. Kan skarven betraktas som rovdjur enligt EU:s regler? - Skarven kan inte likställas med rovdjur. (Lars Nyberg) Det gäller kontanthantering måste andra lösningar hittas om PTS inte kan. (Urban Ryadal) - Exekutivkommittén har gjort en mängd olika saker. PTS:s regler om > 30 km till närmaste bankkontor håller inte i skärgården. Men PTS har inga pengar. Länsstyrelsen har inte heller några resurser. På sommaren är problemet större. Länsstyrelsen ska försöka hitta en provisorisk lösning för företagens dagskassor. (Lars Nyberg). - Det är fullt möjligt för värdetransportföretag att använda sig av WÅAB:s båtar. Landstinget har inte kostnadsställe för den typen av kostnader för närvarande, om det inte handlar om EU-projekt. (Gustav Andersson) - Det bästa vore att satsa på alla tre funktionerna i bankomater. (Lars Nyberg) 4. Landstinget skärgårdspolitiska program hur går vi vidare? Hälso- och sjukvården Marie-Louise Kain hade bjudits in som företrädare för Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Hon berättade inledningsvis om hur sjukvården är organiserad i skärgården. Viktiga frågor är tillgänglighet till sjukvården och bemötande. Det är en stor belastning på sjukvården på sommaren och det finns också extra anslag för det. Förutom fasta mottagningar finns rörliga ö-mottagningar, filialmottagningar, läkarbåt samt helikopter. Dessa har begränsat öppethållande utifrån behov. Läkarbåten som utgår från Djurö ansvarar Värmdö primärvård för. Läkarbåten tjänstgör som fast mottagning på vissa öar och har dessutom akut sjukvård. Det finns en helikopter som är stationerad på Mölnvik på Värmdö samt en sommarhelikopter. Det finns även avtal om helikoptertransporter med Uppsala läns landsting som kan rycka ut vid överbelastning. Det är viktigt att träffa andra överenskommelser t.ex. med Sjöräddningen. Helikoptern kan inte användas jämt. Därför finns dialog om vattentransporter och ambulans på land. Synpunkter/frågor och svar: På Dalarö finns ett särskilt avtal om BVC. Hur många avtal finns i

4 4 (10) dagsläget? (Gustav Andersson) - Samarbete med berörda kommuner bl.a. om att kunna gå ifrån fasta mottagningar mot lite mer rörliga föll inte väl ut. Man gick tillbaka till fasta mottagningar. (Marie-Louise Kain) - Rådet återkommer i frågan när äldreomsorgen diskuteras. (Gustav Andersson) Man bör ha tillgång till service så nära som möjligt där man bor. Det måste få kosta mer i skärgården. (Staffan Holmberg) - Avtal som komplement ska utvecklas, t.ex. som med Dalarö BVC. (Gustav Andersson) WÅAB Eva Stenberg hade bjudits in från WÅAB. Det skärgårdspolitiska programmet innebär att WÅAB fått ett ökat ansvar. Nu talar man om tvärtrafik och trafik på Stockholms inre vatten. Bastrafiken enligt RUFS 2001 är utbyggd till 70 %. Trafiken till Storholmen och Tranholmen har WÅAB lyft fram. Ett nytt verktyg för WÅAB från i år är Trafikförsörjningsplan 2010, som togs fram tillsammans med SL i samband med budgetarbetet. När det gäller trafik på Stockholms inre vatten har SL fattat beslut att SL-kortet ska gälla på sträckan Nybroplan Larsberg på Lidingö som försöksverksamhet tiden 20 augusti 20 december. Om WÅAB ska bedriva trafik på Stockholms inre vatten måste WÅAB få ett tydligare uppdrag. Enligt WÅAB är underlaget för tvärtrafik dåligt men det kan vara så att förutsättningarna för hållbar utveckling krävs en viss tvärtrafik. Av det som står i Skärgårdspolitiska programmet måste WÅAB göra prioriteringar som prissätts i trafikförsörjningsplanen. Den nya kollektivtrafiklagen träder i kraft den 1 januari Sjötrafik hanteras inte i propositionen men kommer nog att behandlas som kollektivtrafik så småningom. Gustav Myrsten, Utö rederi AB, är underentreprenör och samarbetspartner till WÅAB. Han lyfte frågan om replipunkter. I Årsta havsbad är bryggan liten och det finns inte tillräckligt med parkeringsplatser. Regnskydd saknas och det finns ingen toalett. Kommunen vill inte bidra med pengar. Det är Skärgårdsstiftelsen som äger marken. Han menade att det är en regional angelägenhet, eftersom bryggan betjänar både fastboende och besökare till skärgården. En fråga för Stockholms läns landsting? Synpunkter/frågor och svar: Det är en ambitionshöjning i Skärgårdspolitiska programmet. WÅAB kan inte trolla. Det gäller att hitta finansiering. (Gustav Andersson)

5 5 (10) WÅAB lever inte upp till RUFS bastrafik idag. Kanske bättre att komplettera fartygstrafiken med svävare vintertid. (Sven-Erik Hult) I Nämdöskärgården kändes helikopter överspelad i vintras eftersom man vid dåligt väder fick anlita svävare istället. Detta fick man dock betala ur egen ficka. Strukturen på kompletteringsinsatser bör ses över. En dialog är igång med WÅAB. Mindre båtar på öar utanför Vaxholm är det intressant? (Gunilla Lauthers) - Nej. (Eva Stenberg) Det finns behov av ytterligare tilläggsuppdrag. Den 5 maj beslutade Landstingsrådsberedningen om en plan för implementering och uppföljning av det Skärgårdspolitiska programmet. (Gustav Andersson) 5. Uppföljning av arbetsprogram 2009 Uppföljningen var utsänd till dagens möte. Den redovisar hur olika frågor i arbetsprogrammet behandlats i Regionala skärgårdsrådet. Uppföljningen lades till handlingarna. 6. Förslag till arbetsprogram 2009 Förslaget var utsänt till dagens möte. Förslaget är i huvudsak likalydande med arbetsprogrammet för 2009, dock med den ändringen att punkten om nationellt stödområde tagits bort. Gustav Andersson påpekade att det är viktigt att det finns ett intresse för frågorna och att det är frågor som rådet vill arbeta vidare med. Synpunkter/frågor och svar: Det är väldigt frustrerande när det finns intresse för frågorna men händer så lite. Bättre att ta tag i några konkreta saker. Lyft fram skolskjutsproblematiken och samarbeta över kommungränserna så att politikerna kan ta tag i frågan och göra gemensamma regeltolkningar.(camilla Strandman) Frågan om bostadsförsörjning och bebyggelseutveckling (p. 3) måste lösas. Skärgården måste vara livskraftig utan EU-bidrag. För besöksnäringen behövs bättre samarbete med intresseorganisationer. Tillgängligheten för funktionshindrade gäller inte bara rullstolsburna. Det bör skapas förutsättningar även för dessa att vistas i skärgården. Skärgårdsstiftelsen har börjat ta i frågan om småskalig företagsverksamhet och fört samtal med företrädare för sina entreprenörer och arrendatorer om vilka lagar, regelverk m.m. som är problem. EU-pengar kan vara bra igångsättningspengar. Det bör tas till vara.(raymond Svensson) Dumt att avfärda EU-bidrag, det finns t.ex. betespengar. (Sven-

6 6 (10) Erik Hult) Det krävs resurser för att utveckla skärgården. Skärgårdsfrågor behandlas som Skansen-frågor Det behövs väsentligt mer resurser. (Reynoldh Furustrand) När Regionala skärgårdsrådet bildades lades andra skärgårdsgrupper ner och man skulle kraftsamla. I det Interkommunala skärgårdsrådet fanns beslutskraft. Ledande kommunala tjänstemän och politiker saknas i Regionala skärgårdsrådet. Vilken organisation ska vi ha efter valet? (Staffan Holmberg) I och med att frågan om nationellt stödområde föreslås tas bort blir även många andra frågor berörda, t.ex. fraktstöd. (Kjell Burman) Regionala skärgårdsrådet bildades för att få en större bredd och färre möten. Man behöver inte vara KS-ordförande för att ha mandat. Är förutsättningen för att ta fram konkreta förslag t.ex. att rådet behöver bilda arbetsgrupper i olika frågor, t.ex. skolskjutsfrågan. (Monica Pettersson) EU har en ny programperiod från 2014 och förhandlingar pågår. Om man vill påverka måste man öka tempot. Lägg inte ner frågan. Här gäller det att kraftsamla. (Raymond Svensson) Tror inte på bidrag mer på arbete och entreprenörskap. Det finns olika förutsättningar i olika kommuner och det politiska hantverket. Exempel från Norrtälje är att förkortning av tid för bygglov, utbyggnad av VA, kommunalt vatten till Rådmansö. På Gräskö ordnar man skolskjutsar på grund av att man fått barn i skolåldern. När det gäller sophantering finns en arbetsgrupp från lokala skärgården, renhållningen och entreprenörer för att ta fram förslag till förfrågningsunderlag. (Kjell Jansson) Det inte finns någon anledning att ta bort punkten om nationellt stödområde. (Lennart Rohdin och Staffan Holmberg) Som tillägg till arbetsprogrammet bör rådet samarbeta med andra skärgårdsregionen i Sverige. (Camilla Strandman) - SIKO samarbetar redan med andra skärgårdar inom ramen för Skärgårdarnas Riksförbund (SRF). (Gunilla Söderqvist) SIKOs samarbete med SRF kan vara en kanal in i rådet. (Gustav Andersson) Bredbandskommunikation saknas i arbetsprogrammet. (Pia Södergren) Intressant diskussion enligt Gustav Andersson. Det handlar om alla ingående aktörers vilja att lösa frågor gemensamt och i samverkan. Marknadsföring av skärgården skulle vinna på samverkan. Det är ett samlat ansvar. Arbetsgrupper skulle vara bra om några kommunala företrädare tar tag i en fråga. I rådet förs breda diskussioner. Rådet är inte lika exekutivt som Exekutivkommittén. Rådet kanske behöver ta

7 7 (10) ytterligare ett steg att bredda ansvarstagande i samordningsfrågorna. Det är angeläget att flytta fram kommunernas ställning i rådet, t.ex. en form av presidium, för att få ett tydligare kommunalt engagemang. Gustav Andersson påpekade vidare att det inte finns något politiskt stöd för att riva upp det beslut om fraktbidrag som nu finns. Ordföranden sammanfattade diskussionen och föreslog att arbetsprogrammet godkänns med tillägget att återföra punkten om nationellt stödområde samt bearbetar den exakta lydelsen av p. 3 Strategier för bostadsförsörjning och bebyggelseutveckling Regionala skärgårdsrådet beslutade att anta arbetsprogrammet preliminärt och att punkten om nationellt stödområde återinförs. Gustav Andersson tittar på vad som kan utläsas av minnesanteckningarna och återkommer med förslag till justeringar till mötet den 23 september. Arbetsprogrammet bifogas minnesanteckningarna från dagens möte. 7. Arbetsformer reflektioner på hur rådet arbetat hittills och hur vi kan arbeta i fortsättningen Gustav Andersson menade att det finns anledning att fundera om vi kan ta ytterligare steg i sättet att arbeta. Det är viktigt att stärka kommunala företrädares roll. Frågorna om arbetsformer m.m. har delvis berörts under föregående punkt. Gustav åtog sig att tillsammans med rådets sekretariat tar fram en enkät till alla medlemmar om hur arbetet i rådet kan utvecklas. Förslag kommer därefter att presenteras utifrån resultatet av enkäten. Staffan Holmberg påpekade att det ska vara en seriös utvärdering, inte bara kryss-frågor. Det måste finnas möjlighet att skriva ner sina synpunkter. 8. Redovisning av länets replipunkter i RUFS 2010 Susanne Skärlund från Regionplanekontoret hade bjudits in för att informera om replipunkternas funktion och innehåll idag samt eventuella utvecklingsplaner. Inledningsvis redovisade hon vad som sägs om bastrafik med kärnöar och replipunkter i RUFS 2001, delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård samt förslaget till RUFS Ett frågeformulär hade skickats ut till skärgårdskommunerna. Kommunerna fick svara på frågor om Markägoförhållanden och planer Parkering

8 8 (10) Övrigt Hantering av gods Väntrum Vattendjup Vänd- och lastingsplats för bussar och lastbilar Service Bytespunkt Resultatet redovisades och Susanne kommenterade några replipunkter. Värmdö och Vaxholm har inte svarat ännu men om svar kommer in innan minnesanteckningarna skickas ut kommer de att läggas till i redovisningen. Det är viktigt med helhetssyn och kärnöar. Presentationen bifogas. Synpunkter/frågor och svar: Företagarna Skärgården kommer att utarbeta ett förslag om vilken funktion replipunkterna ska fylla. På Värmdö finns ett hamnbolag som fungerar bra. Tveksamt om kommunerna ska finansiera toatömning för fritidsbåtar. (Camilla Strandman) - Kommunerna kan stå för infrastrukturinvesteringen men driften kan läggas ut. (Gustav Andersson) Företagarna Skärgården erbjuds att redovisa sin syn på replipunkterna på nästa möte med Regionala skärgårdsrådet. 9. Information om båttvätt i Skärgården Elin Svensson från Stiftelsen Håll Sverige rent hade bjudits in för att informera om båtbottentvätt istället för att måla med giftiga bottenfärger. Det finns fyra huvudområden inom stiftelsen och Elin ansvarar för havsmiljö. Problem med påväxning är att det ökar bränsleförbrukningen. Stiftelsen har ett uppdrag från Naturvårdsverket att informera och sprida kunskap och man vill gärna stötta kommuner som vill arbeta med frågorna. LOVA-bidrag kan sökas för båtbottentvättar. Presentationen bifogas. Gustaf Douglas introducerade Företaget BoatWasher Swedem AB. En representant för företagen visade en film om båttvätt som kan ses på Rapporter från medlemmar Inga rapporter fanns.

9 9 (10) 11. Övriga frågor Raymond Svensson meddelade att Skärgårdsstiftelsen anställt Lena Nyberg som ny VD från den 1 juni Inom ramen för Skärgårdsstiftelsens strategiska utvecklingsplan kommer Skärgårdsrådet att få en kort dragning om ett pilotprojekt på Fejan när projektet är avslutat. 12. Nästa rådsmöte Nästa möte med Regionala skärgårdsrådet äger rum den 23 september kl Mötets avslutande Ordföranden förklarade mötet avslutat. Vid anteckningarna Barbro Städje Regionplanekontoret

10 10 (10) Deltagarlista, Regionala Skärgårdsrådet den 6 maj 2010 Ledamöter Pia Södergren Gunilla Söderqvist Gustav Andersson Kjell Jansson Christina Funhammar Monica Pettersson Raymond Svensson Kjell Bjurman Bo Ohlson Lennart Rohdin Staffan Holmberg Gunilla Lauthers Camilla Strandman Gunilla Lauthers Ersättare Raynoldh Furustrand Anna Kettner Anna Lundin Olle Jansson Gunnar Karlsson Urban Ryadal Sven-Erik Hult Länsstyrelsen Per Unckel Lars Nyberg Amanda Palmstierna Politiska sekreterare: Hannes Holmér Petri Salonen SIKO SIKO Landstingsstyrelsen Norrtälje kommun Österåkers kommun Värmdö kommun Skärgårdsstiftelsen Företagarna Skärgården Södertälje kommun Folkpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de Gröna Vänsterpartiet WÅAB Regionplanenämnden SIKO Norrtälje kommun Företagarna Skärgården Stockholms stad Södertälje kommun Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Regionplanekontoret: Peter Haglund Gunilla Nyberg Susanne Skärlund Barbro Städje WÅAB: Eva Stenberg Övriga: Gustav Myrsten, Utö Rederi AB Marie-Louise Kain, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning