SVERIGES LANTBRUKSUNIVE
|
|
- Åsa Eriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVERIGES LANTBRUKSUNIVE I o Il!! 1111 ESU 1990 A FALTFO DETALJAVVt\TTNIN,MARKVÅRD MARKFORBATTRIN M Harry Unnar, Ragnar l Kerstin lund och rik Karlsson Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande 91:1 Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Communications Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 1991 Department of Soil Sciences ISSN Division of Agricuiturai Hydrotechnics ISRN SLU-HY-AVDM--91/1--SE
2 FÖRORD I denna skriftserie redovisas årligbil resultat av fältförsök utlagda av Avdelningen för hydroteknik, Institutionen för markvetenskap. Verksamheten vid försöksavdelningen är främst inriktad på de tillämpade delarna av hydrotekniken och agrohydrologin. Arbetet bedrivs inom sex program: 1. Odlingslandskapets hydrologi 2. Detaljavvattning 3. Markvård och markförbättring 4. Bevattning 5. Markbyggnad för rekreationsytor och tätortsmiljö 6. Internationella mark- och vatten frågor Program 1 omfattar avrinningsstudier i jordbrukslandskapets mindre vattendrag, huvl.ldavvattning och vattendragsunderhåll samt vattenanskaffning för bevattning. ProgTam 2 omfattar studier av dräneringsintensitet, olika kompletterande åtgärder såsom tubulering, slitsdränerlng och grund dränering, ytvattenavledning samt undersökningar av nya material och ny teknik för dränering. Program 3 tal' upp frågor som rör jordarnas fysikaliska egenskaper, främst markstruktur och genomsläpplighet för vatten. Program 4 innefattar stlldier av grödornas behov av vatten och samspelet mellan klimat, mark, vatten, och gröda. och vattenkvalitet studeras också inom programmet. Program 5 behandlar uppbyggnad, dränering, bevattning och effekter av olika skötselåtgärdel' på anlagda markprofiler för SpOTt och rekre~tion. ProgTammet finansieras huvudsakligen med externa medel. Program 6 innefattar bl a projekt rörande bevattning, och finansieras helt med externa medel. I denna skrift redovisas resultat av 1990 års fältförsök inom programmen 2 < 4. När fcirsölmserier avslutas redovisas de vanligen i en speciell rapporl Det gäller också för olika special.. undersökningar som utförs j anslutning till försöken, projekt som finansieras med externa medel, examensarbeten etc. SammanställningBl1 är uppdelad i avsnitten detalj avvattning (sidan ::3), markvård och markforbättring (sidan 15) och bevattning (sidan 32). Vmje avsnitt har en egen innehållsförteckning. Därefter följer en länsvis redovisning av försöksresultaten. Harry Linner
3 Innehållsförteckning sida INLEDNING 4 Malmöhus län Svedberga Rl-135 Slitsdränering 5 Västerbottens län Röbäcksdalen Röbäcksdalen IWbäcksdalen Rl 102 Olika dikesdjup RI-I08D Kombinerat diknings-, tegläggnings- och såtidsfcirsöh: Rl-134B Slitsdränering på teglagd mark Norrbottens län Grans lantbr.skola RI-I02 Olika dikesdjup Kal'ungi RJ. 145 Dikning - Ytvattensystem 11 12
4 4 INLEDNING Harry Linner och Sven-Erik Karlsson Hedogörelsen omfattar 6 riksforsök med detalj avvattning. I två forsök studeras effekten av olika dikesdjup på upptorkning, bärighet och avkastning. I ett forsök studeras dikesavstånd och ytplanering i kombination med sex olika såtider. I två försök studeras slitsdränering med fyllda och ofyllda slitsar. I ett forsök på mulljord prövas olika system för ytvattenavieding. Förutom de fältforsök som redovisas här pågår projekt rörande dräneringsfilter, rostutfällningar i dräneringsledningar och gtävfri dränering. Nya försök med s k gnll1d dränering och tubulering har lagts ut. I ett samarbetsprojekt mellan Sverige, Norge och Finland studeras de speciella dikningsproblemen i Nordkalottområdet.
5 5 MAUViÖHUS LÄN ---,------, , Försöksvärd: Mellansvenska Lantbruks AB Svedberga, Ödåkra,Jordart: ~--- Matjord Alv nmh styv lera mycket styv lera Nederbörd (Bjuv): Jan Nonnalvärde 51 Årets nederbörd 75 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året --~~ Rl-135 SLITSDRÄNERING. År 1990 Slitsarna är ca 50 cm djupa, 6-8 cm breda och körda vinkelrätt mot befintlig dränering. Halva försöket ligger på mark som har dränerats utläggningsåret (1986). Rören på denna del grustäcktes några cm ovan röret. Den andra halvan lades ut på en äldre dränering. Halva antalet slitsar (ylldes med grus upp till ca 10 cm under markytan. Avståndet mellan slitsarna är 5 och 10 meter. Gröda: Höstvete Skörd: N G A B O S C D E Gammal O(yllda slitsar Grus(yllda slitsar Obehandlat Hutar över slits Hutor mellan slits och mitten på 10-metersavstånd Hutor mitt på 10-metersavstånd Hutor mitt på 5-metersavstånd
6 6 fud" E Svedberga Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks " Kärna Rymd- Stråled vid 15q;:; vattenhalt vikt styrka kg/ha reual gli (0-) NAO S C D E ~3 804 BO S C D E GAO S G C D E BO LOO S C D E N 7500 G 'Iö70 lol A 7470 B 7490 O 7820 ('.:::> nlo 9(3 C D E
7 7 VÄSTERBOTTENS LÄN Distriktsförsöksstationen Röhäcksdalen Jordart: Matjord Alv Måttligt lllullhaltig finmo Mjälig finmo Nederbörd (Umeå): Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Nonnalvärde (1951" 80) Årets nederbörd "~-----"-~._---_._---_ '749 -~-_._-----~~-. RI-I02 OLHCA DHrnSDJUP. Är 1990 Gröda: Sådd: Skörd: Korn Dikesdjupet vid parcell l är 1,2 m. Det minskar därefter kontinuerligt till 0,5 m vid parcell 8. I försöket ingår 4 upprepningar. Dikesavståndet är 18 m. Parcell Dike~) E.ärna Tusen kol' n Strå nr djup vikt vikt vid 15 1 J{ vh kg/ha reual gli g (0 ) m , ~j G ,5 m 40GO 103 GGO 38,8 -_ ~--~~_._--_._--~----_._... _.. ~---_..~"-_.~.- Observatione.,r: Markytan var snöfri 22 april. Snösmältningen medförde inga stora vattenmängder. Det val' inga påtagliga skillnader i upptorkning eller bärighet under året.
8 ._---~-_. 8 forts Höbäcksdalen H1 108D J(OMBINERAT DIKNINGS, TEGLÄGGNINGS OCH SATIDSFÖRSÖK Ål' 1990 Försöksled: Gröda: korn och havre Dikesavstånd. 'I'egläggning: A. 20 m 'I'eglagd markyta B. 80 m". C. 20 m Plan markyta D. 80 m". Såtid: Sex olika, 1. 6 en1 nedan Datum (månad och dag) får uppkomst och axgång vid de olika såtiderna ~--~---" Såtid Sådd Skörd Havre Korn Havre r" L) ()
9 9 forts Hl~ 108D Höbäcksdalen AYkastning och kvalitet Försöks- Kärnskörd TLlsen~ Hymdvikt Tusen- Hymdvikt " ,- led kornvikt kornvikt kgjha reltal g gli kg/ha reltal g gli ----~,. --~_.. _~ Al ,8 G ,8 557 A ,1 G ,9 5GO A ,G G3G ,7 5GO A ,1 G ,4 515 A G 34,4 G21 14GO 32 ::30,2 508 AG ,7 G ,0 4G5 B l 41GO 41,8 GG ,0 5G4 B ,7 G ,8 5G2 B3 B4 B ,5 G ,9 t300 B ::34,1 G m 27,6 459 C l ,3 G44 43GO 28,8 572 C ,2 GG ,4 5GO C3 4Gt ,9 G6G ,7 554 C ö 41,ö GG2 ~ ,8 öl3 CÖ ,6 6t ,7 50ö C G,Ö 629 : ,6 450 D } ,6 G ~jo,5 569 D ,0 561 D3 D4 Dö 42t:iO ::39,0 644 ~n80 79 ~lo,o 496 DG :: ,9 6Of3 ::r76 O 94 4:38 A %0 loo B E> C D ~,----,-, l _._----~.._-,-,--_. --~_.._-~---".~~-'""~,.,-~" Såtid 3 (900521) har givit högst skörd för både korn och havre. På "dikesavstånd--tegiäggning" har plan mark givit högst skörd i år. Observationer: Fältet var snöfritt ca 20 april och marken tjälfri en vecka in i juni. Upptorkning, bärighet och såbäddskvalitet var "tillfredsställande" från såtid 1 och 2 och fullgott från såtid 3.
10 10 forts Höbäcksdalen R1 134 SLITSDRÄNERING PÅ TEGLAGD MARK Är _.._-_.~~----- Jordart: Matjord Alv Måttligt. mullhaltig lerig finmo-mjäla Moig mjällera Slitsarna är körda med kabelplog. Alla slitsar grusfylldes i samband med körningen. Slitdjupet är ca 60 cm. FÖl'söksled: A B C Utan slitsar En grusfylld slits i slutfåran (en slits inom skörderutan) En grusfylld slits i slutfåran samt ytterligare två gtusfyllda slitsar på 5 m avstånd på ömse sidor (tre slitsar inom skörderutan) Gröda: Vall I Skörd 1: Skörd 2: För TOt'l'substansskörd söksled l:a skörd 2:a skörd Totalt Hel.tal Lask. 2:a sk. kg/ha HeLtal kg/ha HeLtal (Yr) % A :310 1 Ii :l lg,o lg,o C 25GO G320 15,9 lg,6
11 ,_._----~,-~~-- 11 Grans lantbruksskola Försöksvärd: Grans lantbruksskola, Öjebyn Jordart:._~-- Matjord Alv Mullhaltig mjällera Mjällera Nederbörd (Piteå): jan feb mar apr maj Jun Normalvärde ( ) Årets nederbörd ~~~_._-----~.~- --~---~-,~---~ _.- jul aug sep okt nov dec Hela året Rl-102 OLIKA DIKESD,JUP. År 1990 Gröda: Korn Skörd: Dikec;djupet vid parcell L är m. Det minskar därefter kontinuerl till 0,5 m vid parcell 8. I försöket ingår 4 upprepningar. Dikesavståndet är 18.m. Parcell Dikes- Kärna Hymd Tusenkorn Strånr djup vikt vikt vid 15(Yt- vh kg/ha rel.tal g:/l g (0 ) 1 m , ;) 41, , ,6 70.._-~----._---'--'--"---'~--~- Observationer: Snösmältningen var avslutad omkring mitten av april utan att med fora några större vattenmängder. Några skillnader i upptorkning och bärighet för olika dikesdjup har inte märkts i år.
12 12 Karungt. Försöksvärd: Karin och Arne Resin, Karungi Mar kkaraktäristik: Skikt Jordart cm 0-20 lågförmultnad starrtorv stantorv m trädrester ph 5,6 5,2 5,2 12,3 8,7 Nederbörd (Karungi): Jan feb Inar apr maj Jun jul aug sep m,._._,~~'~~~_'~ " ~~~' okt nov dec Hela året Nonnalvärde ( ) ~,_._-----~--,----~"~~--~ Årets nederbörd Il Rl-145 Gröda: vall I (sådd 1990) Skörd: A. Plan mark B. mark o 1.. 0,70 2 0,60 m) a h Skörderutornas placering i förhållande till öppet dike (a c, h, b g, c f, d == a h närmast dike, d e rnitt emellan två öppna diken.
13 13 forts lu-145 Karungi A vkastnink2fh kvalitet För- Torrsubstansskörd Ts,halt, söksled kg/ha Rel.tal Ik' A ,4 B ,2 O G475 20,8 1 G , G 99 20,4 ah 57G9 22,1 bg ,7 cf G681 11G 20,6 de 665G ,8 AO ,8 Al ,0 A ,3 BO 65G6 20,9 Bl ,2 B ,6
14 14 RESULTAT AV 1990 ÅRS FÄLTFÖRSÖK AVSEENDE MARKVÅRD OCH MARK FÖRBÄTTRING sida INLEDNING 15 KALKI~NS STEUKTUEEFFEKTER VID YTLIG INBRUKNING PÄ LERJOED 16 Karlslund Stora Berga Rl-143 Rl-143 Grund kalkinbrukning Grund kalkinbrukning Västmanlands län Finnbo Vänd le Rl-143 Rl-143 Grund kalkinbrukning Grund kallönbrukning MED MAHKTÄCKl\TING 24 R \1 144 ca"""ullt:,, struktur, och 2G Yxe R1 144 JViarktäclming, struktur, och växtnäring:;effekter 28 Västmanlands län _.~--"~-_.- -~. Nibble Norrbäck Älbo RI-HG Rl-14G R1-146 Marktäckning och grund inbl'llkning av växtmaterial Marktäckning och grund inbrukning av växtmaterial Marktäckning och grund inbrulming av växtmaterial
15 INLEDNING Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson Hedogörelsen omfattar 10 riksförsök med markförbättrande åtgärder. I fyra fältförsök studeras kalkens struktureffekter vid ytlig inbrulming på ler.jqrq. Undersökningarna görs i plöjningfria odlingssystem och två olika kalkningsmedel, bränd kalk och kalkstensmjöl, prövas. Försöksserien kommer att utökas med fyra försök i Västsverige. Sex försök med yttäckning ingår i redogörelsen. I tre av försöken (El-14G) yttäcks halva försöket på våren (direkt efter sådd) och andra halvan på hösten efter skörd. Materialet inbrukas då gnmt med tallriksredskap eller kultivator. Under den treårsperiod som försöken beräknas pågå sker inte någon plöjning.
16 _._----,,----~-_.. ~.~~-~---~-~- 16 KALKENS STHUKTUREFFEKTER ÖSTERGÖTLANDS LÄN Karlslund Försöksvärd: Östergötlands läns hushållningssällskap Mar kkaraktäl'isti k: Skikt cm Jordart mmh styv lera styv lera styv lera ph 6,6 6,8 7,9 Analyser utförda 91/92 på samtliga i serien ingående försök Nederbörd: --~~----~._~--- Jcm feb mar _._-- Normalvärde (Norrköping, ) ~ D Årets nederbörd (Skärkind) apt' maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året of) :: HJ Gröda: Sådd: Skörd: 90040~ o Obehandlad B2 Bränd kalk 2 ton/ha B6 6" B18 " 18 " 112 Kalkstensmjöl 2 ton/ha K6 6" KI8 " 18 "
17 Hymd- Håfett Stråvikt styrka gli kg/ha (0-) ~--,-~.~---_._._---,- 17 forts El" 143 Karslund Kärnskörd och kärnkvalitet _. Försöks- Kärna led vid 18 % vattenhalt kg/ha reltal O B2 B6 B K2 K6 K1S o B K
18 18 KALKENS STHUKTUIU~FFEKTEH ÖSTERGÖTLANDS LÄN Stora~ Försöksvärd: Fredrik Jacobsson, St Berga Gårdsby, Söderköping MarkkaraktärisLik: cm Jordart mr styv lera styv lera lera ph 6,9 7,0 7,4 Analyser utforda 91/92 på samtliga i serien ingående försök Nederbörd (Söderköping): Jan feb mar Nonnalvärde ( ) nederbörd apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året._.. ~----~---~~~-, ~~-"~---~~._~ ;:3ö GO 54 Gl DD GO (l5 4ö ÖÖO 1990 Gröda: Sådd: Skörd: Höstvete O Obehandlad B2 Bränd kalk B6 B18 " 2 ton/ha 6 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha KG G " K18 " 18 "
19 19 forts Rl-14:3 Stora TIel'ga Kärnskörd och kärnkvalitet o B2 B6 B18 K2 K6 K18 o B K Kärna vid 15 (kl vattenhalt kg/ha reual EJ FÖRSÖKSSKÖRD FÖl'söksled Rymdvikt gli Tusenkol'nvikt vid 15 % vh g Grödan gulnade och uppvisade symptom på kvävebrist. Det blev mycket grönskott. Denna missväxt fanns över hela försöket oberoende av försöksled. Stråstyrka (0-)
20 ----_._-----~~--~-_.. 20 KALKENS ST11UKTUREF'F'EKTER VÄSTMANLANDS LÄN Finnbo ---- Försöksvärd: Ove Törnros, Finnbo, Västerfärnebo Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart nmh mjällättiera mjällättiera --- ph 6,0 Analyser utförda 91/92 på samtliga i serien 6,2 försök._ Nederbörd (Sala): jan feb mar apr maj jun jul aug sep..._-_.._~--~-~--~-~--_. okt nov dec Normalvärde ( ) Arets nederbörd : ~ Hela året Rl Gröda: Sådd: Skörd: Korn o Obehandlad B2 Bränd kalk ~2 ton/ha BG ()" B18 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha 1(6 () " KI8 " 18 "
21 21 fort::; H1,1!((3 Finnbo Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid~ (kl vattenhalt vikt vid 15 % vh styrka kg/ha reltal gli g (0-) O ,8 B ,5 B ,4 B18 b ,7 K ,5 K ,4 K ,8 O ,8 B ,9 K ,2
22 22 KALKENS STHUKTUREFFEKTEH VÄSTMANLANDS län Vändle --- Försöksvärd: Sten Skure, Vändle, Dingtuna, Västerås Mal'klmraktäristik: Skikt cm Jordart nmh styv lera styv lera ph 7,0 7,3 7,7 förråd Analyser utförda 91/92 försök KalLumtillstånd, mg/loo g förråd Nederbörd ev ästerås,): Jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Nonnalvärde ( ) G 44 GG nederbörd ~j Rl G o Obehandlad B2 Bränd kalk 2 ton/ha BG G" B18 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha KG 6" K18 " 18 "
23 forls H Vändlo Kärnskörd och käl'l1kvalitet F'örsöks- Kärna Hymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15 C;~) vattenhalt vikt vid 15 % vh styrka kg/ha rel.tal gli g (0-) O Analys ej u Hörd B G8 B B K K K O K
24 ----~_.~--<----_._._._~------_._-~ 24 FÖHSÖK MED MAHK'J'ÄCKNING SKARABORGS LAN Styrshult Försöksvärd: Göran Jonsson, Styrshult, Hjo Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart ph Fosfortillstånd lättlöslig förråd 0-20 nmh mj lättlera 6,6 III 3 III 4 Nederbörd (Skövde): Jan feb Normalvärde 5~i ~37 ( ) Årets nederbörd mar apr ~ maj Jun jul aug sep okt nov dec Helaål'et Rl-144 År 1990 Gröda: Sådd: Havre 90()::l~11 Skörd: Försöksled A B 5 ton Ls/ha Utan kvåvc 40 kg kväve/ha 80 " 120 "
25 25 forls iu-bli Styrshu!t Kärnskörd och kärnkvalitet För- Kärna vid Total-N, Rymd Tusenkorn- Strå- Kärnsöks 15 % vattenhaltl..,.. andel av vikt, vikt vid styrka, halt, led ts, 15 % vh, kg/ha rel.tal q\~, gli g (0-)._, (/0 A No , ,3 69,9 A N j , , ,6 A N , , ,3 AN ö , , ,5 B No , ,4 68,3 B N j 42~ , , ,8 B 5G , , ,7 B N , , ,2 1\ 4270 B No 1720 N j N N
26 ----~~.,,~._~_.~~-- ~m.._~.m_."_~ 26 FÖHSÖK MED MAHKTÄCKNING VÄRMLANDSLÄN Höjen Försöksvärd: Tore Ohlsson, Höjen, Kil Markkaraktäristik: Skikt Jordart Fosfortillstånd Kaliumtillstånd ~--_. ~._--~-~-- cm lättlöslig förråd lättlöslig förråd _~,,_"_"_W ' ' ~_' ~' ----,--~ mmhmj lättlera 6,3 III 5 III mellanlera 6,4 III 4 III ~.~y----~~-,.~-_._--~_.~--~._~~.._-~_._,_._~._.._---~~~~~..~.~,~._. Nederbörd (Karlstad): Jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde : ( ) Årets nederbörd lul : HJ~ Gröda: Korn Sådd: Skörd: Försöksled A B Utan Marktäckning med hackad halm, [) ton Utan kväve 40 kg kväve/ha 80 " 120 "
27 27 forts H I-löjen Kärnskörd och kärnkvalitet För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusonkorn- Stråsöks 15 q{, vattenhalt, andel av vikt, vikt vid styrka, led ts, 15(lr, vh, kg/ha rel.tal % 111 g (0-) A No , ,6 ANI , ,7 95 A N , ,2 95 A N , ,9 90 B No , ,6 B NI , ,2 B N , ,8 90 B n j ,0: ,7 95 A 2080 B No 1180 NI N N Försöksled S:a Vår (general) 60,5 30,4 90,9 Höst A No 11,7 8,3 20,0 13,3 9,3 8,4 6,4 14,8 n j 16,1 13,8 29,9 n No 10,6 4,9 l5,t) Ni 12,8 7,0 19,8 N 2 10,4 N ö 13,5 10,0 2::3,5
28 28 FÖRSÖK MF~D MAHKTÄCKNING ÖREBRO LÄN Yxe Försöksvärd: Karl Erik Andersson, Yxe, Lindesberg Markkaraktärisbk: cm Jordart 11mh mo lättlera moig lättlera ph 6,0 5,8 forråd _._-----~~"--~~~~~ Nederbörd (Lindesberg): Jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov Normalvärde ( ) Ärets nederbörd ::35 dec Hela året ~~~,._'~ ~------, Gröda: Korn Sådd: Försöksled A il fl ton Utan kväve 40 kg kväve{ha 80 " L20 "
29 29 forts Rl-144 Yxe Kärnskörd och kärnkvalitet För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkol'l1- Strå- Kärnsöks 15 % vattenh~ andel av vikt, vikt vid styrka, halt, led ts, 15(Yc, vh, kg/ha reltal % gli g (0-) (k, A No 3 1, ,6 90 AN) , ,6 90 A N , ,4 90 AN: l , ,5 90 ~-'~~'-~~--'-~--- B No , ,8 90 B N) , ,1 90 B N , ,7 90 B N: l , ,4 90 A 3730 B No 3290 N[ N N" F'örsöksled 30-G() S:ä Vår (general) 39,7 Höst A No 13,3 N) 1::3,8 1::3,G N 2 12,9 35,1 N:, 19,0 2 40,2 B No 16,3 16,2 32,5 N) 17,7 14,2 31,9 N 2 15,0 10,9 25,9 N" 18,4 16,8 35,2
30 30._------_._--_.._._....._-_._..._-_.. VÄSTMANLANDS LÄN Nibble Försöksvärd: Sven-Erik Johansson, Nibble, Västerås Marklmraktärishk: Skikt Jordart ph Fosfortillstånd '-~-'---'---- Kaliumtillstånd cm nmh mellanlera 6,6 lättlöslig V förråd 5 lättlöslig IV förråd lera 6,3 IV 4 V 5 Nederbörd (Västerås): Normalvärde ( ) Jan feb mar 22 apr m 8.,) Jun jul aug sep okt nov dec Hela året --~~--~~ '-----' nederbörd ~ Försöksled V H våren hösten A B C D b ton D.. ".. hackad ha11'n 5!\ Utan kväve 40 kg kväve/ha 80 " 120 " Gröda: Sådd: Skörd: Korn
31 31 Kärnskörd och kärnkvalitet vid marktäckning eå vårell forts 11,1-146 Nibble För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Strå- Halmsöks 15 CJb vattenhalt, andel av vikt, vikt vid styrka, vikt, led ts, 15% vh, ts, kg/ha reltal % gli g (0-) kg/ha A , , B , , C , , D , , No , , N j , , N , , N , ,0 ~i A No , , A NI , , A N , , A N~, , , B No , , B N j , , B N , , B N:J ~ , , C No , C N j , , C ,15 G56 36, C N;; ::3G ,28 G5G 35, D No 221(3 loo 67G 4::3,2 8b 1048 D 344ö lbb 1,96 6GO :36, D 36ö6 lgö GöG 39,ö 40 17G6 D 3ö9? 162 Gb2 ö5 Lb74 A No 3157 GG4 42, ö B No 32:)G 104 1,83 G7G 42,4 8ö llög C No ,77 G7G 42, D No 221G 70 1,G7 G7G 8ö 1048 A NI , ,G B N j ,98 GG4 ~38,G 'Tö 1499 C N j 38öG GG8 37,7 6ö 1722 D N j ,9G GGO 3G,4 Gb 14bG A N ,26 6GO 37,0 ::3 b logg B N~ , ö,0 3ö 1543 C N~ ,15 GöG 36,8 40 lg24 D N 2 3GöG 98 2,07 GöG 39,ö 40 17GG A N;l 3G74 2,28 G48 3G,8 ÖO 1444 B N;j 374G 102 2, ,3 lo lö8b C N;l :3G4ö 99 2,28 6ö6 3ö,8 40 1ö22 DN:, 3ö ,24 Gö2 3ö,2 öö lö ~
32 ,----~-_._-~~-~~~ 32 Kärnskörd och kärnkvalitet vid marktäckningllå hösten forts Hl-146 Nibble För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Strå- Halmsöks 15 (ro vattenhalt, andel av vikt, vikt vid styrka, vikt, led ts, 15% vh, ts, kg/ha reltal % gll g (0-) kg/ha A , , B , , C , , D , , No , , NI , , , , , , A No , , A NI , , A N , , AN:; , , B No , , B NI , , B , B N:; , ,0 G C 42E)5 2, , C NI , G C 46G ,33 G48 36, C 495:) 117 2,83 G52 38, D 29~38 1,72 G7G :3 D NI , J D ::W , D 4282 lljg 2, A 26ö2 1 (372 38,G B 2Göö ö, C No ,09 6ö2 36,4 ÖO 1934 D No , ,4 ge) 112~3 AN LOO 1, , B NI , G,6 90 lg78 C NI ,23 G48 ~l8,o 3ö 2306 DN] ,99 6G4 40,8 75 1(341 A N 2 4ö92 2, , B N ,22 (364 37,6 Gö 1581 C , , ö5 D N , ,3 6ö 1606 A N , ,ö ÖO 1748 B N s , ,0 6ö 1829 C N j ,38 6ö2 38, DN;; , ,
33 33 Mineralkväve i jord (ammonium + nitrat), kgll1a forts RI-146 Nibble Färsäksled markskikt, cm S:a Vår V A 28,5 25,7 54,2 B 28,9 29,4 58,3 C 29,3 31,1 60,4 D 27,9 32,8 GO,7 HA 32,0 34,5 GG,5 B 33,3 44,0 77,3 C 41,4 33,2 74,G D 30,0 ~:l2,g G2,G I-läst V A GG,5 31,7 98,2 B 7G,G 20,9 97,5 C 9G,4 28,7 125,1 D 115,0 24,5 139,5 HA 68,7 3G,8 105,5 B 102,2 43,3 145,5 C 88,0 55,2 143,2 D 10G,3 45,G 151,9 Provtagningen är utford i N~"ledet: vår, ; häst, 2 " :3 veckor efter skärd.
34 34 FÖRSÖK MED MARKTÄCKNING VÄSTMANLANDS LÄN Norrbäck Försöksvärd: Kurt Hansson, Norrbäck, Sala Markkaraktäristik: cm Jordart nmh mj mellanlera lera ph 6,2 Fosfortillstånd II III förråd 4 3 Nederbörd (Sala): jan feb mar Normalvärde ( ) Ärets nederbörd , apr maj _._ _.._---~~,--~~~-._~. Jun jul aug sep okt nov dec Helaål'et ~-~_._._._-----_._ _---_._... _-_._-.. _----~---, Rl-146 Försöksled V H A B C D Marktäckning vånm hösten 5 ton 11ack.ad ll.alrn ö 1! '" Utan kväve N l 40 kg kväve/ha N 2 80 " N: l 120" Gröda: Sådd: Skörd: Havre
35 35 Kärnskörd och kärnkvalitet vicl marktäckning Rå våren forts Hl-146 Norrbäck Föl'- Kärna vid Total-N, Hymd- Tusenkorn- Strå- Halm- Kärnsöks 15 % vattenhs!!!,l andel av vikt, vikt vid styrka, vikt, halt, led ts, 15% vh, ts, kg/ha mual % gli g (0-) kg/ha l/,,, A , , ,1 B , , ,0 C , , ,8 D , , ,0 No , , ,1 N j , , ,4 N , , ,2 N:, , , ,1 A No , , ,3 AN I , ,4 JOO ,5 A N , ,0 JOO 63J 79,5 A Ng , ,2 '712 77,9 B No 2897 JOO 1, , ,8 B NI , , ,2 B N , , ,9 B N: t592 34, ,0 C U305 1,7: , ,9 C , , ,'7 C , ,1 1:388 76,3 C , ,0 li316 77,1 D ,70 G04 :387 74,3 D (34, D JOO 1:345 7G,0 D 4; , :35, A No , ,6 222 B No , , ,8 C No ,73 G04 37, ,9 D No 2077 L42 1, , ,3 AN j , , ,5 B NI , , ,2 C NI , ,9 85G '74,7 DN t , ,0 loo 682 '76,1 A N , ,0 631 '79,5 B N , , ,9 C N , ,1 1(388 76,3 D N , , ,0 A N , , ,9 B Ng , , ,0 C N , ,0 1~n6 77,1 D N: l , , ,4._-----
36 36 Kärnskörd och kärnkvaiitet vid marktäckning I2å hösten forts Rl-146 Norrbäck För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Strå- HaIm- Kärn, söks 15 % vattenhalt, andel av vikt, vikt vid styrka, vikt, halt, led ts, 15% vh, ts, kg/ha reltal % gli g (0-) kg/ha q/j A , , ,6 B , , ,6 C , , ,0 D , , ,9 No , , ,7 N j , , ,9 N , , ,2 N" , , ,2 A No , , ,4 AN , , ,8 A N , , ,4 A N , , ,8 B No , , ,3 B N j , , ,9 B , , ,7 B N" , , ,6 C 1178 JOO 584 JOO 176 C NI , , ,8 C 3922 :334 1, , ,1 C N:, , , ,8 D No , ~:l3,8 188 D () 1,83 ö D , ,7 D 4097 ~)28 öd2 ::l5,0 64~j l A No , ö B No 171D 117 1, ::14,3 277 C , ,D ,6 D No , , ö,4 A ,84 fs88 83, ,8 B N] fS 1, ,8 6Ul 75,9 C N j 2788 lofs 1, ,fS ,8 DN j 240D ~n 1,83 5D6 3fS, l 40fS 75,3 A N , , ,4 B N ,ö6 5D6 34, ,7 C N D8 1,72 fs88 37, ,1 D N 2 3fS ,78 fs80 ::lfs, ,7 A N ,86 fs92 34,1 99:3 76,8 B N: ,68 fs84 34, fS,6 C N:, ,97 fs84 34, ,3 DN:, , fS,O , _._~--_.~-~_._ _-
37 88 FÖRSÖK MED MARKTÄCKNING V ÄSTMANLANDS LÄN Albo Försöksvärd: Göran Vangbo, Ålbo, Västerfärnebo Mar kkaraktäristik: cm Jordart mmh styv lera lera 5,8 6,2 4 3 Kaliumtillstånd lättlöslig förråd IV IV 5 Nederbörd (Sala): Jan feb N onnalvärde ( ) Årets nederbörd mar apr maj jun jul aug sep ~._-_.~~-" , '"---,-~--,-~ okt nov dec Hela året Ål' 1990 Försöksled V H A B C D Mal'ktäckning våren hösten b ton "hackat hö 5 II., hackad 11alrn Ö II m Utan kväve 40 kg kväve/ha N 2 80 " l'{, 120" Gröda: Sådd: Skörd: HaVTe Mitten av september
38 37.Mineralkväve i jord (ammonium + nitr~~a forts E1-l;46 Norrbäck' Färsäksled markskikt, cm S:a Vår V A 16,4 14,1 30,5 B 14,5 11,9 26,4 C 13,9 11,5 25,4 D 11,7 8,9 20,6 H A 16,3 9,3 25,6 B 13,4 8,1 21,5 C 7,7 12,0 19,7 D 9,9 9,6 19,5 Höst V A 11,6 15,0 26,6 B 10,1 4,7 14,8 C 7,1 3,8 10,9 D 9,4 4,2 13,6 HA 11,1 6,3 17,4 B 9,9 4,5 14,4 C 9,2 3,6 12,8 D 10,2 5,8 16,0 Provtagningen är utförd i vår ; höst
39 ~ 39 Kärnskörd och kärnkvalitet vid marktäckning på våren forts Rl-146 Älbo --~~- För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Strå- Halm- Kärn söks vattenhaltl- andel av vikt, vikt vid styrka, vikt, halt, led ts, 15% vh, ts, kg/ha reltal % gli g (0-) kg/ha I!{, A , , ,1 B , , ,6 C , , ,0 D , , ,9 No , , ,6 NI , , ,1 Nz , ,0 93 G92 74,7 N , , ,1 A No 806 1, , ,5 A NI , , ,1 A N , , ,7 A , ,2 G72 74,0 B No , , ,6 B NI ,11 58G 86, ,4 B N z ,02 ö28 34, ,4 B N:, 2936 l,öö ö28 82,9 98 ö14 74,0 C 2~382 b40 ~l8,7 329 C N) 4~nl 18ö l,b7 bg4 88, ö,ö C , ::3ö,6 80 'f4} 7b,3 C ,82 ö44 8G, ,9 D No }937 1,5:: ,} ::317 D N j G4 :39,0 79ö D 470G 248 1,38 ögo l 9ö 117ö D ö4 l,g8 öö ö A No 80G LOO ö44 33,0 181 il No 29~i3 364 ö48 3ö,G 438 C No l,b ,7 829 'lö,8 D No l,ö8 ög4 88,1 ::317 AN[ 2802 ölg 31,8 öll 74,1 il NI 3498 lö2 2,11 ö3g 3ö,4 7ö4 79,4 C N[ l,ö7 ög4 ~j8, ö,ö D NI ,44 ög4 89,0 'l9ö 75,4 A N~ ,OG ÖOO 29,2 :304 7:3,7 il N 2 :3272 1GG 2,02 ö28 :34,0 98 ö48 74,4 C N ,77 ö60 ::3ö, ö,:3 DNz :39 1,:38 ö60 :37,1 9ö 117ö 7ö,4 A N ,21 ö12 81,2 G72 74,0 B N s :3ö 1,öö ö28 32,9 98 ö14 74,0 C N ,82 ö44 86, ,9 DN;) ,68 öö2 34,G 83 99ö 74,ö ~ M'_.
40 40 Kärnskörd och kärnkvalitet vid marktäckning på hösten forts Rl-146 Älbo För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Strå- Halm- Kärnsöks 15 % vattenhalt, av andel vikt, vikt vid styrka, vikt, halt, led ts, 15% vh, ts, kg/ha rel.tai % gli g (0-) kg/ha lyt, A , , ,4 B , , ,1 e , , ,4 D , , ,0 No , , ,9 NI , , ,4 N , , ,1 N:, , , ,5 A No , , ,6 A N , , ,8 A N , , ,6 A N , , ,7 B No , , ,4 B NI , , ,8 B N , , ,0 B :: , ,3 e , , ,3 C NI , , ,5 C , , ,7 en , , ,1 D No 739 1, ,0 107 DN[ 2685 ~3G8 1, G,O ,G D 345G 4G8 560?::l 5 DN: l ::3 1,67 ö60 8G,2 LLOG A No 101G 1,GG 512 :n,0 2~32 B No ,81 b C No lggl lg4 1,5G b5g ::lg,o ,8 D No ,76 ö56 34,0 107 A lg74 1,G8 b20 30, ,8 B NI 2GIG 156 1,75 ö48 35,:: ,8 e NI ö 1,36 ö7g 33,7 G04 72,5 DN 1 2G85 lgo 1,40 5ö2 3G,0 5lö 73,6 A , , ,6 B N , ,5 öl7 70,0 e N ö5 1, , ,7 D N , , ,3 AN, , , ,7 B N: l ,89 ö28 32, ,3 e N ,G , ,1 D N , ,2 nog 75,8 ----_._._ _.~
41 41 Mineralkväve i jord (ammonium + nitrat), kgfl1a forts Hl-146 Älbo Försöksled markskikt, cm S:a Vår V A 27,5 19,7 47,2 B 11,2 6,0 17,2 C 7,7 3,7 11,4 D 6,6 3,7 10,3 HA 9,9 6,0 15,9 B 9,1 4,4 13,5 C 8,2 3,9 12,1 D 5,9 3,4 9,3 Höst V A 25,4 25,2 50,6 B 26,0 16,7 42,7 C 7,1 3,9 11,0 D 7,1 2,8 9,9 HA 15,1 12,6 27,7 B 6,1 3,6 9,7 C 4,6 2,5 7,1 D 5,3 2,8 8,1 Provtagningen är utförd i N 2,ledet: vår ; höst
42 42 RESULTAT AV 19~)o ÅRS BEVA TININGSI<'Ön,SÖK Innehållsförteckning INLEDNING sida 44 :U ppsala län Vrå Rl-245 Bevattning av ärter i olika utvecklingsstadier 45 Södermanlands län Tåå Rl-245 Bevattning av ärter i olika utvecklingsstadier 46 Östergötlands län Ugglebo Salvetorp Rl-245 Rl-254 Bevattning av ärter i olika utvecklingsstadier Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till matpotatis efter växtanalys Kalmar län Binga IU 237 Fastliggande bevattningsförsök 50 H.l 2:37 54 Stenstugu IU-245 Bevattning av ärter vid olika utvecklingsstadier 58 ~Leråkra Rl 2fS3 59 Ugerup Slättäng Listarum Lillevångsvägen 105 El 237 [1,) 240 H.l 245 EJ 248 Rl 250 Rl-253 Rl 24fS Rl-250 Rl-253 Intensiv och till Bevattning av ärter i olika utvecklingsstadier Bevattning av majs vid olika utvecklingsstadier Bevattningstidpunkter och planttäthet i sockerbetor Komplettel'ingsgödsling med kväve och kalilllll till fabrikspotatis efter växtanalys Bevattning av ärter vid olika utvecklingsstadier Bevattningstidpunkter och planttäthet i sockerbetor Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till fabrikspotatis efter växtanalys 61 GfS Malmöhus län Borgeby Rl-250 Bevattningstidpunkter och planttäthet i sockerbetor 77 Skaraborgs län Lanna Götala IU-237 Rl-254 Fastliggande bevattningsförsök Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till matpotatis efter växtanalys 79 83
43 43 sida Värmlands län Ängebäck Rl-254 Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till matpotatis efter växtanalys 85 Örebro län Vinala Hl-254 Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till matpotatis efter växtanalys 87 Västernorrlands län ~ - Offer Rl-237 Fastliggande bevattningsfårsök 89
44 44 INLEDNING Ragnar Persson och Sven-Erik Karlsson Redogörelsen omfattar 30 riksförsök med bevattning i jordbl'uksgrödol'. Av de redovisade försöken utgör sex bevattni:qg av ärter. I dessa forsök är målsättningen att utreda hur bevattning under olika utvecklingsstadier påverkar ärternas avkastning och kvalitet. Fem försök är s.k. ~gande bevattningsförsök. Dessa omfattar obevattnade och bevattnade forsöksled vid två olika nivåer av kvävetillförsel i växtföljdens alla grödor. Växtföljden är sexårig och har anpassats till respektive försöksplats. Bevattnade led bevattnas med hänsyn till rnarkens uttorkning och grödans behov av vatten for optimal tillväxt och utveckling. Avsikten är att bl.a. studera vad som på sikt händer med markens struktur, rotdjupet och växtnäringssituationen. Dessutom kan ekonomin för driftsinriktningar med och utan bevattning belysas. Effekter av bevattning under olika utvecklingsstadier i majs studeras i ett försök. Avsikten är att klargöra under vilket eller vilka stadier som majsen är särskilt känslig för torka. Tre forsök i serien hevattnblgstidpunkter. och Pianttäthet i sockerbeto~. har genomförts. Försöken omfattar obevattnat led och bevattning under fyra olika tidsperioder under säsongen. Två olika beståndstätheter, resp. 000 plantor/ha, gallras fram och är representerade i de olika bevattningsleden. Meningen är att serien ska ge svar på under vilken period sockerbetorna effektivast utnyttjar tillfort vatten. Bevattning tidigt, i syfte att snabbt åstadkomma ett effektivt och täckande bestånd, prövas liksom bevattning som sätts in tidigast i mitten av augusti. Det senare kan vara intressant eftersom maskinkapacitet för bevattning ofta friställs från vall och potatis sent på säsongen. Ekonomiskt bidrag till projektet länmas av Stiftelsen Svensk Sockerbeto:;odling. av i de olih:a leden LltfOl'S och bekostas av Sockernäl'ingens Samarbets kom mi t te. I redovisningen inge}r åtta försök i potatis. ~l'~tt av dessa benämns i.f.ltensi',, be:,?tt12.inkj2ch Bevattningen utförs där med dl'oppbevattning tre gånger pr'))' vecka under nio veckor från och med knölsättningens böljan. I försöket finns led där hela kvävegivan ges vid Oell andra led där delas upp mer eller mindre och tillförs med Sju potatisförsök avser I dessa försök, som i bevattnade potatisodlingar, behandlingar med uppdelad kväve- och kaliumgiva, Före k01llpletteringsgödsling uttas prover för enligt två olika metoder. Avsikten är att man genom att jämföra analysresultaten med ~;kördeutfall i olika led ~;ka kunna förbättra utvärdering av växtanalysen. Vid försöksplatsel'l1a mäts nederbörd och avdunstning. Dessa mätningar utnyttjas för beräkningar av markvattenunderskott. De utgör också en viktig dokumentering av tillväxtbetingdserna för olika försöksled under olika ål'. I de flesta försök bestäms bevattningstidpunkterna efter när ett visst markvattenunderskott uppnås. Det hal' under säsongen uppstått markvattenundel'skott som motiverat bevattning i alla utlagda försök. Nederbörden var i maj i stort sett normal eller något större än normal på försöksplatserna i sydligaste Sverige medan övriga försöksplatser hade torrare väder än normalt. Ijuni och juli var, med något undantag, avvikelserna från normal månadsnedel'böl'd måttliga vid samtliga föl'söksplatser. Augusti val' genomgående torrare än normalt medan september uppvisade mer nederbörd än normalt. Från månadsammanställningar från SMHI (Väder och vatten, - maj 1990; - juni 1990; - juli 1990; - augusti 1990) kan utläsas att maj, juni och augusti var varmare än normalt medan juli var svalare än normalt vid samtliga försöksplatser. Tyvärr inträffar ibland i försölmn, liksom vid praktisk bevattning, att stora regnmängder faller nära inpå en utförd bevattning. Någon positiv verkan av bevattningen under sådana förhållanden kan man naturligtvis inte förvänta sig.
45 45 UPPSALA LÄN Vrå Försöksvärd: Olle Lundborg, Brunna Nederbörd (Uppsala): maj jun jul aug maj-aug Normalvärde ( ) Ärets ----~~~ Rl-245 BEVATTNING AV ÄRTER I OLIKA UTVECKLINGSSTADIER. Är 1990 Markkaraktäristik: Skikt cm ,Jordart lllnh mellanlel'a styv mellan lera ph 6,2 6,4 IV V Sort: Capella Begynnande blomning: Förfrukt: Korn Avsl'utad Sådd: Skörd: Uppkomst: o C~ Obevattnat F före blomning: U under blornning: E~ efter blomning: FU Bevattning före och lmder FE UE före och efter blomning, Bevattning under och efter blomning, F1JE =: Bevattning före, under och efter blomning, " : 20 nm1, : 2ömm : lö mm behandlad clom led O : 20 rnm, : 2ö mm, : If) rnm behandlad,,;om led F U FU ---'~~~~--~~-----'-~'"--~-~---- ~------_.~-_.~-~~.. ~_._-.~-~- Försöks- Frö Totalkväve Tusenkornvikt Stjälkled Hymd- vid 15iJ{, vattenho andel av ts vid 151k vattenh. styrka vikt -,-~ kg/ha reltal % gtam (0-) --,-~~-~ _._---_._ O , E O) , F 50G8 95 4, '788 FE (= F) 461'7 87 4,82 26G U , UE (= U) , '788 FU , FUE (=: FU) ,47 2G
46 -,~~._-~~-----_ ~._---_. 4G SÖDERMANLAND S LÄN Tåå Fc~'söksvärd : John Jerlström, Tåå, Nyköping Nederbörd (Ålberga) Normalvärde ( ) Årets maj jun jul aug G8 G maj-aug RI-245 BEVATTNI~GAV ÄRTER I OLIKA UTVECKLINGSSTADIER, År 1990 Mar kkaraktäristik: Skikt cm Jordart mmh mo lättlera mellanlera ph G) G,l förråd 3 2 Kaliumtillstånd lättlöslig förråd III 3 III 4 Sort: Förfrukt: Sådd: UppkOlnst: Capella Havre ca Begynnande blomning: Avslutad blomning: Skörd: 900GO 5-1 O 900G Försöksled: O F U FU FE LJE FUE ObevaUnat före blomning: under blomning: efter före och efter blomning, Llnder och efter blomning, under och efter blomning;, " 900ö17: 27 mm, : 29 mm 900G13: 38 mm : 28 mm datum och en!. ovan Frö }s2x.<t.oclljlt2h: vq.ilted: Försöks- Frö Totalkväve Tusenkornvikt Stjälk Hymd. led ----_._=----_. vid 15IJ(:, vattenho andel av ts vid lö(jc; vattenho styrka vikt kg/ha rel.tal (k, gram (0-) O ,04 2G4 788 F 5214 lgö 3,89 2G9 792 U 45öl 144 4,30 2G5 79G E ,OG 2G3 788 FU 5G ,11 2G3 79G FE 4913 lög 4,1G UE ,18 2GG 800 FUE f:i ,23 2G6 804._~~---~
47 ~ o ~_~_. _.~ ~ ~ u~. 47 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Försöksvärd: Nederbörd (Malmslätt) maj jun jul aug maj-aug ~~ ~ ~ Normalvärde ( ) Årets _ Rl 245 BEVATTNING AV ÄRTER I OLIKA UTVECKJ~INGSSTADIER. Ål' 1990 Markkaraktäristik: Skikt,Jordart cm 0-20 mmh styv mellanlera lera ph 6,4 6,5 II I förråd 3 2 Sort: 'j'imo Förfrukt: Sådd: Uppkomst: Begynnande blomning: Avslutad Skörd: F U E F1J Bevattning före blomning: undm' blomning: efter blomning: före och under : 21 mm, : 25 mm : 26 mm behandlad som led O 900ö08: 21 mm, 900ö30: 25 mm : 26 mm FE Bevattning före och efter blomning, behandlad som led F 1JE Bevattning under och efter blomning, U FUE Bevattning före, under och efter blomning, ". FU Försöks Frö Totalkväve Tusenkorn vi kt Stjälko led andel av ts vid 15(Yt:, vattenho styrka % gram (0-) 0.0 O 3ölG 4,3ö 244 ÖO E O) , F G 4, ÖO FE (= F) ,24 22ö ÖO U , [SO UE (= U) ,2ö FU , FUE (= FU)._---_ , [SO._.~_._~---_.,- Hymdvikt 79G G 79G 80S S
48 48 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Salvetorl! Försöksvärd: Nederbörd (Malmslätt): Normalvärde ( ) Årets Göran Hogstadius maj 38 9 JLUl jul _. aug sep maj-sep _-- Rl-254 KOMPLETTERINGSGÖDSLING MED KVÄVE OCH KALIUM TILL MAT- POT NrIS EFTER VÄXT ANALYS År Mar kkaraktäristik: Skikt Jordart cm 0-20 nmb moig lättlera lätt!era p H 6,5 6,7 Kaliumtillstånd förråd lättlöslig förråd 2 III 3 3 II 3 Sort: Förfrukt: Sättning: Uppkomst: Skörd: Edward HavTe tJ BÖljan av oktober Bevattning: NPK enlkomplettel'ing av N och K enj plan x 2b mm, Sa nn11 Försök:;lcd A B C D Ii; Grundgödsling fore Kompletteringsgödsling, dagar efter uppkomst N 75 P K 150 N K kg/ha 7ö 7ö 7CS 7ö ÖO 70 ÖO 70 ÖO löo löo löo ÖO 50 ÖO ÖO
49 ._-~~~----_. -_._--~~~~ wo_ 49 Avkastning Försöksled, N K A B C D E Knölskörd, Skill- Re1.- t/ha nad tal 23,9 20,9-3, ,4 0, ,2 0, ,7-1,1 95 forts. 11,1-254 Sal vet or p < > 75._--- 3,7 64,4 81,5 0,4 3,1 56,6 ::39,6 0,6 3,0 53,8 42,2 0,9 2,2 52,9 43,4 1,4 3,0 48,8 47,0 1,2 K~ Försöksled, N K Torrsub- Kväve i knölar, stans, I!\:, 110 av ts Fosfor i knölar, Kalium i knölar, ----~-~ av ts kg/ha {k, av ts A B C D E 7ö LOO 22,2 1,39 73,8 21,0 1,58 67,2 21,0 1,70 87,1 18,9 2,00 91,5 21,8 1,48 78,2 0,24 12,7 2,09 110,9 0,22 9,7 2,07 90,9 0,22 11,8 2,21 118,2 0,27 12,8 2,ÖO 114,8 0,20 9,9 2,09 108,4 Vår, kg/ha kg/ha N K 0-80 cm cm 0 80 cm (W 60 cm A 7ö löo B 7Ö+ÖO 1[50 C 7[5 doo löo D 7Ö'I'ÖO 1öO+öO E '1 I I 7G' I I 18' I I.LO,8 16,0 12,ö 18,9 19,8 18,1 'Samlingsprov, led AE Bladskaft, Blad, Nitratkväve, Totalkväve, Kalium, % av ts % av ts lyt.. av ts Jord 0-80 cm, Minel'alkväv8, kg/ha 78 2,4 6,4 4,2
50 -~~,~._~~~._-~,~-~----~_.. 50 KALMAR LÄN Binga Försöksvärd: Sven-Olof Danielsson, Binga gård, Kalmar Nederbörd (Kalmar fp!): Normalvärde ( ) ÅTets maj j Lm jul aug sep maj-sep Rl-237 FASTLIGGANDE BEVATTNINGSFÖRSÖK. År 1990 Markkaraktäristik: cm Jordart nmh sandig mo mo ph 5,8 5,9 IV II fårråd 3 2 Kaliumtillstånd lättlöslig förråd II 1 I 1 Försöksled: A -- Korn med insildd B Vall C D '" Sockerbetor g:= Korn F -- PotatiE'\ BO Bl Obevattnat Bevattnat NI N2 "Låg" kvävenivå "Normal" kvävcnivfl Gröda N1 N2 OöOl OES ~ OBI'? 0831 Summa Korn m. insådd 40 Vall Höstråg 40 Sockerbetor 70 Korn ESO Potatis 60 '?ES GO-d30 'les G _"---~--<-_._ ES8 21 8B 30 G6
51 51 A. Korn med insådd forts. Rl-237 Binga Sort: Lina Sådd: Axgång: Skörd: Bevattning: mm mm Summa: 33 mm Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15% vattenho kg/ha reltal BO NI 2874 BO N Bl Nl 2600 Bl N BO 3865 Bl NI 2737 N Totalkväve Rymd- Tusenkornvikt Stråandel av ts vikt vid 15% vattenho styrka % gli g (0-) 1, ,6 2, ,1 1, ,1 1, ,5 1, ,4 1, ,3 1, ,8 1, ,8 Bo Van] Arter: Timotej, klöver, Skörd l: Skörd 2: Bevattning: mm mm m Summa: ö8 HUll ---~- Föl'- TOr1'substanssköl'd söksled Sk.l Sk.2 kg/ha kg/ha kg/ha BO NI 1418 Uppg BO N2 15ö4 saknas löö4 Bl NI Bl N BO Bl ö8 NI N Ts halt Klöverandel Totalkväve SILL Sk.2 fel.tal Ik) % lyr:. lyr:. Ik. IX. 26,0 25,9 1, ,68 1,94 25,8 2ö,4 1,68 1, ,3 18,7 2,49 l,5ö 24,1 23,6 1,74 1,69 12ö 23,5 22,1 2,08 1,35 25,9 25,7 1,74 1, ,7 20,0 2,08 1,74.. _------_.-
52 ._--~_.._--~._-~---~-~._- 52 c. Höstråg forts. R1-237 Binga Sort: Sådd: Axgång: Skörd: Danko Bevattning: mm Kärnskörd och kärnkvalitet BO NI BO N2 Kärna vid 15iJb vattenho kg/ha rel.tal Totalkväve Rymd- Tusenkornvikt Stråandel av ts vikt vid 15(}b vattenho styrka % gli g (0-).. ~ ,7 Uppg. 1, ,6 saknas Bl NI Bl N , ,1 1, ,3 BO Bl , ,2 1, ,7 NI N , ,4 1, ,5 Sort: Sådd: Skörd: uppg. c,aknas Bevattning: mm och mm på BO och Bl för att säkerställa plant :3 22 mm J8m.m mm m.m Summa: 88 mm Försöksled ---~- Försöksled Antal betor 0-1;a1/ha Rena betor Sockel" halt Sockerskörd K+Na i saft ton!ha rel.tal (fr:, kg/ha rel.tal lyr: BO NI BO N2 Uppg. saknas 29,:3 30,0 18, , , Bl NI Bl N2 37,5 40,0 17, , , ,88 BO Bl 29,7 38,7 17, , , ,95 NI N ,4 ~j5,0 18, , , ,65
53 53 forts. Hl~2::37 Binga E. Korn Sort: Lina Sådd: Axgång: Skörd: Bevattning: Summa: 20 mm 10 " 30 mm Kärnskörd och kärnkvalitet Kärna vid 15% vattenho kg/ha rel.tal Totalkväve andel av ts % Hymd~ vikt gli Tusenkornvikt vid 15% vattenho g Försöksled Stråstyrka (O~ ) BO Nl BO N ,42 1, ,3 53,1 Bl Nl Bl N ,30 1, ,9 52,8 BO Bl ,60 1, ,7 51,9 NI N ; ,36 1, ,6 5~3,0 fl'. Potatlls Sort: Skörd: Matpotatis 90050~ mm 19 " 21 " Summa 66 mm Försöks", led Knölar ton/ha roltal Procentuell knölstorleksfördeining < 35 mm ::35~5ö mm 5ö~75 mm >7ö mm BO Nl BO N2 25,5 28, O O Bl N1 Bl N2 30,1 32, 'lg 19 2 G8 ::30 O O BO Bl 2G,9 31, O O NI N2 27,8 30,5 110 ö G8 29 O O --~"
54 54 GOTLANDS LÄN Stensturo! Försöksvärd: Försöksstationen, Stenstugu, Endre Nederbörd (Stenstugu): Normalvärde ( ) Ärets maj jun jul aug sep maj-sep Rl-237 FASTLIGGANDE BEVATTNINGSFÖRSÖK. Är 1990 Marklmraktäristik: cm ,Jordart mf mellanlera mellanlera ph 7,2 7,4 IV II 2 2 Kaliumtillstånd.. n_~~~~ ~_~ lättlöslig förråd III 4 III 4 Försöksled ---- A 0= Rom med inscldd B -- Vall 1 C 0= Vall 2 D l i ; Höstvete F Sockerrxjtor BO~, Bl Obevattnat Bevattnat _. kvävenivå "Normal" kvävenivå Gröda N -gödsling, Bevattning, mm NI N :' S:a Rom m. insådd Vall : : Vall Höstraps G lg Höstvete Sockerbetor _..~._------_._ G _--~ _._ ~..
55 .-----,-,-~--~._--_.~~~._-- 55 A, Korn med insådd forts. R1 237 Stenstugu Sort: Golf Bevattning: mm Sådd: " Axgång: uppg. saknas " Skörd: " ~) " Kärnskörd och käl'nkvalitet Summa 155 mm Försöks- Kärna Totalkväve Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15q;:) vattenho andel av ts vikt vid 15% vattenho styrka kg/ha reltal % gli g (0 ).---'-~'--- BO NI ,49 53,6 BO N ,67 55,2 Bl NI ,35 49,2 Bl N ,40 52,2 BO ,58 54,4 Bl ,37 50,7 NI ,42 51,4 N ,54 53,7 Bo Van l Arter: Klöver, timotej, mm Skörd l: " Skörd 2: } o ~ " " ::16 " " F 2uD " Summa 185 mm För Torrsubstanssköl'd '['s-hajt IGöverandel Totalkväve söks (fältgrad.) led Sk.1 Sk.2 Skl Sk.2 Sk.l S1<.:.2 kg/ha kg/ha reltal % % Ik' (i{ IX, % ---,~-_.._-~------~.-~-_. BO NI ,3 29, ,74 3,21 BO N ,4 27, ,67 3,23 Bl NI ,3 19, ,68 2,53 Bl N ,0 18, ,77 2,46 BO ,3 28,3 2,70 3,22 Bl ,6 18,8 2,72 2,50 NI ,3 24,2 2,71 2,87 N ,7 23,0 2,72 2,84._ ,
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET o.... RESULTAT AV 1992 ARS FALTfORSOKAVSEENDE DETALJ~VV~TTNING, MARKVARD OCH MARKFORBATTRING SAMT BEVATTNING Harry Linner, Ragnar Persson, Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson
Havre. Sortbeskrivning
Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Det är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV
SLU,jordbearbetning Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141 Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02K071 LÄN-FNR: MX-201-2007 GRÖDA: Höstraps SORT: PR 46W31 NPK 20-4-8 2007-08-27
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn
Försökvärd: Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141-A Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02L060 LÄN-FNR: MX-210-2008 GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN 2008-09-02
Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET o... RESULTAT AV 1991 ARS FALTfORSOKAVSEENDE DETALJAVVATTNING, MARKVARD OCH MARKFORBATTRING SAMT BEVATTNING Harry Linner, Ragnar Persson, Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.
Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma
R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
SVERIGES LANTBRUKS UNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKS UNIVERSITET RESULTAT AV 1988 ARS FÄLTFÖRSÖK AVSEENDE DETALJAVVATTNING, MARKV ARD OCH MARKFÖRBÄTTRING SAMT BEVATTNING Harry Linner, Ragnar Persson, Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson,
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad Team 20/20 - Field
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!
Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import
Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Försöksplaner startade 1995 eller senare
10:40 måndag, november 01, 2010 1 1 OSD3-924 N-gödsling till Timotejfrövall 1998 2 H-0072A Kvävekomplettering i potatis samt mätn. m kalksalpeterm. 2000 3 L3-0093-2 N-EFFEKT AV PROCESSAD GÖDSEL 1995 4
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420
ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk
Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad
Vattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
R E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG
MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin
2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt
Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007
Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 26/27. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Författare Kynkäänniemi P.,
Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
St. Rycketofta 250, Påarp
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2009 SIDA 1 Viol Viol Stat: Viol Övr 1-år Övr 1-år Frekv örtogräs örtogräs Rel fältv Rel % av VIOSS Rel Rel fältv Rel st/m2 tal g/m2 tal block g/m2 tal st/m2 tal
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
September. Månadens statistik från AEA 684 301 (+1,0%) Medlemmar: KONTAKTA OSS. AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se
Månadens statistik från AEA Medlemmar: 684 301 (+1,0%) Ersättningstagare: 8 508 (1,2%) Deltagare i program: 4 688 (0,7%) Antal arbetslösa: 13 196 (1,9%) AEA kommenterar: Antalet medlemmar som får arbetslöshetsersättning
Ser du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:
RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal
R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on
S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Potatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 %
Medlemmar per förbund Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring -04-30 2011-12-31 antal procent Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % s:a direktaviserade 328105 306062 22043 7,20 % s:a förbundsaviserade
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 37-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
Oväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET
Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,
Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan
Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till
Arbetsmarknadsinformation nr 1 / 2006. Civilingenjörsförbundet
Arbetsmarknadsinformation nr 1 / 2006 Civilingenjörsförbundet Antal arbetslösa CF-medlemmar med ersättning från AEA per månad jan 2002 - april 2006 3000 2500 2000 1500 1553 1000 500 0 2002 2003 2004 2005
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
,l5~29e Vill Ni vara vänlig att räkna upp hur. många kostymer *Ni har för närvarande
,/ i 943 X U t SVENSKA GALLUP INSTITUTET AB Bla? ieholmstorg 1 * St him, C 9 KONFIDENTIELLT J- + + f + + + + +!* + + + + + + t + + + + + + + + + + + f* + + + + + + + + + +.+ JL U?522 Qtb. 1952 VI häller
Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008 SKEPPARSLÖV 2009-02-05 Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,