Patienters upplevelse av tvångsvård i Sverige

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Patienters upplevelse av tvångsvård i Sverige En litteraturstudie Författare Emma Nihlén Lisa Olsson Handledare Anna T Höglund Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2018 Examinator Pranee Lundberg 1

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Inom den svenska vuxenpsykiatriska vården vårdas en del av patienterna under tvång. För att förbättra tvångsvården krävs en förståelse för patienternas upplevelser under vårdtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever och påverkas av tvångsvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa originalartiklar. Efter sökningar i databaserna PubMed, Cochrane och Cinahl har 10 artiklar valts ut för analys. Teoretisk referensram var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Sammanställningen av resultatet visade på gemensamma nämnare i samtliga artiklars resultat. En positiv upplevelse av tvångsvård kräver kompetent och ödmjuk personal som håller patienten informerad under hela vårdtiden samtidigt som personalen är ett stöd för patienten genom att visa respekt och förståelse. Patienter som har vårdats under tvång har samtliga resultat mer eller mindre upplevt någon form av negativ känsla kring vården. Upplevelser av kränkning av patientens integritet eller människovärde som i sin tur leder till ett försämrat mående gick att se i majoriteten av resultaten. Slutsats: Hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård i Sverige är individuellt och både upplevelsen och resultatet av vården är unikt för varje patient. Samma typ av vård kan ibland ge motsägelsefulla resultat mellan olika patienter. Oavsett upplevelse och resultat, finns dock vissa gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Som sjuksköterska har man stora möjligheter och ett ansvar att påverka patientens vård till det positiva, bland annat genom att ge personcentrerad vård, vara lyhörd, engagerad och göra patienten delaktig i sin vård. Nyckelord: Psykiatrisk tvångsvård, upplevelser, Sverige, vuxna patienter 2

3 ABSTRACT Introduction: In the Swedish psychiatric care for adults, some patients are treated under coercion. To improve the coercive care, there is a need for understanding the patients experiences during treatment. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in the Swedish psychiatric coercion care experienced their care and how they were affected by it. Methods: A literature review with qualitative original articles. After searches on the databases PubMed, Cochrane and Cinahl, 10 articles have been chosen for analysis. Framework of reference was Katie Erikssons theory of nursing. Results: The compilation of the results showed several similarities in all the articles results. A positive experience of coercion care requires qualified and humble staff that keep the patients informed during the entire treatment and at the same time supports the patient by showing respect and understanding. Patients who have been admitted to coercion care has in all the results more or less experienced some form of negative feelings about the care. Experiences of violation of patient privacy or dignity, which in turn leads to deterioration in health could be seen in the majority of the results. Conclusions: How the patient perceives and is affected by coercion care in Sweden is individual and both the experience and outcome of care is unique to each patient. The same type of care can sometimes provide contradictory results between different patients. Regardless of the experience and the results, however, some common denominators can be crucial to patients experiences. As a practicing nurse, there is great opportunity and responsibility to influence the patients care to be positive, for example by providing person-centred care, being responsive, committed and make the patient involved in their own care. Keywords: Psychiatric coercion care, experiences, Sweden, adult patients 3

4 SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 3 BAKGRUND... 1 LAGSTIFTNING... 1 RÄTTIGHETER SOM PATIENT... 2 OMVÅRDNAD... 2 TIDIGARE FORSKNING... 2 OLIKA TYPER AV TVÅNGSÅTGÄRDER... 3 ETISKT PERSPEKTIV... 3 TVÅNGSVÅRD I ANDRA LÄNDER... 5 VÅRDPERSONALENS PERSPEKTIV AV TVÅNGSVÅRD... 5 TEORETISK REFERENSRAM... 5 PROBLEMFORMULERING... 6 SYFTE... 6 Frågeställningar... 6 METOD... 7 DESIGN... 7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 7 SÖKSTRATEGI... 7 BEARBETNING OCH ANALYS... 7 Kvalitetsanalys... 7 Resultatanalys... 8 Tabell 1. Teman och subteman RESULTAT... 9 VÅRDPERSONAL Betydelsen vårdpersonalens engagemang har för patientens upplevelse och resultat INFORMATION OCH DELAKTIGHET Betydelsen information och delaktighet har för patientens upplevelser och resultat PÅVERKAN PÅ PATIENTEN Betydelsefulla faktorer för patientens upplevelse och välmående efter avslutad DISKUSSION RESULTATDISKUSSION Betydelsen vårdpersonalens engagemang har för patientens upplevelse och resultat Betydelsen information och delaktighet har för patientens upplevelser och resultat Betydelsefulla faktorer för patientens upplevelse och välmående efter avslutad METODDISKUSSION BEHOV AV VIDARE FORSKNING KLINISK IMPLIKATION SLUTSATS REFERENSER Bilaga Tabell 2. Översikt av litteratursökning Bilaga 2. SBU:s mall för kvalitetsgranskning Bilaga Tabell 3. Kvalitetsanalys av artiklar

5 BAKGRUND Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som bestämmer hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska fungera och bedrivas. Det övergripande målet med lagen är en god hälsa och vård på lika villkor för alla i samhället. Enligt HSL ska vården alltid ges med respekt för den enskilda människans värdighet (SFS 2017:30). Den psykiatriska vården har inte bara som uppgift att vårda den enskilda människan, utan har också gentemot samhället som uppdrag att under vissa specifika förutsättningar vårda människor mot deras vilja enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (SFS 1991:1128). Psykiatrisk tvångsvård får ges till patienter som lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av detta tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har behov av psykiatrisk tvångsvård. Det finns i Sverige två psykiatriska tvångsvårdslagar, dels LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128), och dels LRV, lagen om rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1129). Det finns flera olika skalor inom psykiatrin för att mäta graden av psykisk ohälsa. GAF, Global Assessment of Functioning är en skala som mäter graden av psykiatriska symtom mellan där 100 är inga symtom. Denna skala används till exempel inom den slutna psykiatriska tvångsvården (Monrad Aas, Sonesson & Torp, 2018). I Sverige får tvångsvård enbart tillämpas om patienten i fråga inte kan förmås att frivilligt medverka till nödvändig vård trots att individuellt anpassad information har givits patienten. Inom svensk psykiatri tillämpas tvångsvård som slutenvård eller öppenvård. Förutsättningen för tvångsvård är att patienten motsätter sig vård trots att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som enbart kan tillgodoses genom kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård, eller om det behövs iakttas särskilda villkor för att kunna ge nödvändig psykiatrisk vård. Tvångsvård får även tillämpas om det finns en grundad anledning för att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke. En patient som vårdas på en sluten psykiatrisk avdelning under tvångsvård får hindras att lämna vårdinrättningen med hjälp av tvång om detta krävs (SFS 1991:1128). 1

6 För att en patient ska kunna tvångsvårdas krävs det att ett vårdintyg utfört av en legitimerad läkare har utfärdats. I detta intyg ska det finnas en redogörelse för patientens psykiska sjukdom och vilka omständigheter som leder till att det finns ett behov av tvångsvård. Psykisk sjukdom innebär att man uppfyller kriterier för en diagnos (Folkhälsomyndigheten, 2017). Där ska det tydligt framgå att förutsättningar för sluten psykiatrisk tvångsvård är uppfyllda för patienten. Läkaren som utfärdat vårdintyget ser till att det kommer till en sjukvårdsinrättning där frågan om intagning sedan prövas. Efter att en patient fått detta vårdintyg får hen hållas kvar inom vården tills ett beslut om intagning har fattats. Detta intagningsbeslut fattas av en chefsläkare senast 24 timmar efter ankomst till vårdinrättningen, denna läkare tar också ett beslut kring om patienten ska vårdas inom öppen- eller slutenvård. För att tvångsvård ska tillåtas ska två läkare, oberoende av varandra, varit delaktiga i beslutsfattningen (SFS 1991:1128). Rättigheter som patient Som patient har man rätt att få information om sin vård, både den vård och medicinering som ges och eventuellt kommer att ges i framtiden. Man har också rätt till en stödperson, som ger dig stöd under tvångsvård och en månad efter. Tvångsvård ska vara den sista utvägen, när inget annat anses hjälpa patienten. Patienten har alltid rätt att överklaga tvångsvård till förvaltningsrätten (Socialstyrelsen, 2015). Omvårdnad Omvårdnaden kring en patient som vårdas under tvång kan vara komplex. Att vårda en person mot dennes vilja innebär att man går emot patientens självbestämmanderätt, något som skiljer sig från annan typ av sjukvård i Sverige. Ämnet värdighet lyfts ofta i forskning och politik fram som en av de viktigaste frågorna inom omvårdnad. Sjuksköterskor inom psykiatrin har som uppgift att ge värdig vård och ställs dagligen inför ett flertal utmaningar gällande denna typ av etiska frågor (Gustafsson, Lindwall & Wigerblad, 2014). Tidigare forskning Den psykiatriska tvångsvården är tungt belastad och idag tvångsvårdas ungefär 3000 patienter varje dag i Sverige (Socialstyrelsen, 2013). År 2017 publicerades en rapport där två av Förenta Nationernas granskningsorgan kritiserar Sveriges arbete för mänskliga rättigheter där psykiatrin främst kritiseras. Till exempel tvångsmedicinering och tvångselbehandling, 2

7 Electroconvulsive therapy (ECT) som ingår i tvångsvård, anses vara ett stort övergrepp (Länsstyrelsen, 2017). Tvångsåtgärder kan av patienten upplevas som en kränkning av mänskliga rättigheter och människans rätt till självbestämmande. Med hänsyn till detta finns det ett behov av fortsatt forskning kring tvångsvård för att skapa en förståelse för olika aspekter av hur vårdtagaren påverkas och upplever vården (Larsson-Kronberg, Öjehagen & Berglund, 2005). Antalet patienter som va rdas under tva ng har minskat i Sverige. Trots detta har reduktionen av va rdplatser a nda inneburit att den procentuella andelen patienter som tvångsvårdas har o kat (Socialstyrelsen, 2009). Idag finns det ingen konkret uppgift kring effektiviteten av tvångsvård gällande behandlingsresultatet. De studier som gjorts har ofta haft ett brett resultat med både fördelar och nackdelar. Studierna visar dock ofta på att patienterna som utsatts för tvångsvård har ogillat det (Sjöstrand et al., 2015). Olika typer av tvångsåtgärder Det finns olika typer av tvångsåtgärder som en patient kan utsättas för efter att tvångsvård har beviljats. Fastspänning eller bältning är en åtgärd som får ske om det finns en omedelbar fara för att patienten skulle skada sig själv eller någon annan. Bältningen ska vara kortvarig och patienten spänns fast med bälte eller annan anordning. Enligt lag ska personal alltid medverka under tiden patienten är bältad (SFS 1991:1128). En annan tvångsåtgärd inom psykiatrin är att hålla patienten avskild från andra patienter, detta görs om det är nödvändigt på grund av att patienten visar upp ett störande eller aggressivt beteende som försvårar vården av andra patienter, denna avskildhet gäller högst åtta timmar. En patient får också tvångsmedicineras om det finns en överhängande fara för patientens hälsa eller liv (SFS 1991:1128). Etiskt perspektiv Att den psykiatriska tvångsvården i dagens samhälle kan upplevas som förödmjukande och skapa en rädsla för vården, kan utveckla ett stort samhällsproblem. Om det utvecklas en rädsla för den svenska psykiatrin kan det i sin tur leda till att färre människor frivilligt söker vård. Det kan leda till en ökad andel människor i samhället som har psykiska problem utan att få hjälp eller uppmärksammas. Enligt en rapport av Socialstyrelsen (2017) som presenterar utvecklingen av psykisk ohälsa i åldrarna år, har den ökat med 70 % på tio år. I takt med att den psykiska ohälsan ökar i samhället behöver också den psykiatriska vården utvecklas och 3

8 förbättras för att fånga upp personer med psykisk ohälsa. En psykisk diagnos i tidig ålder riskerar sjukdomsförlopp under en lång period vilket påverkar förmågan att tillgodogöra sig högre studier. Denna utveckling som kan leda till att färre personer genomgår en högre utbildning, kan utvecklas till ett problematiskt samhällsproblem (Socialstyrelsen, 2017). Hälso- och sjukvårdslagen beskriver att den vård som ges ska bygga på respekt för patientens autonomi, patientens självbestämmanderätt och patientens integritet (SFS 2017:30). Begreppet autonomi kan förklaras som någonting som är kopplat till en människas förmåga och möjlighet att själv kunna bestämma och styra över sitt egna liv. Paternalism heter det begrepp som innebär att en persons autonomi begränsas eller kränks, genom att frånta en människa rätten till att själv bestämma kränks dennes integritet vilket i sin tur leder till att personens upplevelser blir negativa (Sandman & Kjellstro m, 2013). Denna företeelse kan kopplas ihop med tvångsvård då patienten i en sådan situation blir fråntagen sin självbestämmanderätt och vårdas trots att det inte är patientens vilja. År 2015 publicerades en rapport där ett antal svenska psykiater intervjuades gällande det etiska perspektivet kring tvångsvård. I Intervjuerna diskuterades det etiska perspektivet i relation till frågor om autonomi och patientens egen beslutsförmåga. Resultatet visade att frågor som berör patientens autonomi användes både som ett skäl för och emot tvångsvård. Ett mål som framhölls som ett argument för tvångsvård var att autonomin skulle återskapas hos icke-självständiga patienter, främst patienter drabbade av psykos. Respekt för rätten att fatta personliga beslut används som ett argument mot tvångsvård. Avseende patientens autonomi anses den vara en aspekt som ska värdesättas eller återställas, snarare än en rättighet att få sina beslut respekterade (Sjöstrand et al., 2015). I en rapport som publicerades av Socialstyrelsen år 2012 framgick det av ett antal intervjuer med patienter som vårdats under tvångsvård, att dessa patienter har svårt att redogöra för vilka regler som gäller för tvångsvården (Socialstyrelsen, 2012). Tvång ska utföras så skonsamt det går för patienten, trots detta kan vården upplevas som frihetsberövande vilket i sin tur kan leda till att patienten utsätts för ett stort lidande (SFS 1991:1128). 4

9 Tvångsvård i andra länder I en studie som gjordes i Norge under tre års tid undersöktes norska patienters upplevelser av tvångsvård (Nyttingnes, Ruud & Rugkåsa, 2016). I denna studies resultat beskrivs patienters upplevelser som mycket negativa och patienterna kände sig kränkta och förödmjukade på grund av de tvångsåtgärder som sattes in. I en annan studie gällande tvångsvård som genomfördes i England visade det sig att patienterna hade olika uppfattningar om tvångsvården, alltså inte enbart negativa upplevelser. De som ansåg tvångsvården som positiv menade att vården räddade dom från att skada sig själva och andra (Katsakou et al., 2012). Vårdpersonalens perspektiv av tvångsvård Gustafsson och Salzmann-Erikson (2016) publicerades en studie som undersökte hur sjuksköterskor i Sverige påverkades av att tvångsvårda. I denna studiens resultat framgick att sjuksköterskor i nästan alla situationer vårdade patienterna mot deras vilja och att detta upplevdes jobbigt och krävande. Personalen upplevde att de kände stor sympati för patienterna och tyckte det var jobbigt att se patienterna lida av sin sjukdom, trots detta så tyckte personalen ändå att tvångsåtgärderna var nödvändiga och utfördes på ett bra sätt. I resultatet framgår det även att sjuksköterskorna tycker att det är viktigt att samtala med patienterna efter behandlingen, inte bara för patienternas skull, utan också för att de skulle kunna bearbeta. Teoretisk referensram Ett mål för all typ av omvårdnad ska vara att minska lidande för att främja välbefinnande. Lidande är starkt förknippat med sjukdom och den behandling som efterföljer. Enligt Katie Erikssons omvårdnadsteori ska det onödiga lidandet som förorsakas av vårdpersonal eller andra yttre faktorer, elimineras (Eriksson, 1995). Enligt denna omvårdnadsteori är lidande en oundviklig del av människolivet som kan leda till upplösning eller förnyelse. En form av lidande är det som kallas vårdlidande, som är ett lidande som skapas av vården. Av den anledningen måste det finnas en fungerande vårdrelation mellan vårdgivare och patient för att minska vårdlidandet. Vårdlidandet kan sammanfattas i fyra kategorier; kränkning av patientens värdighet, fördömelse och straff, maktutövning samt utebliven vård. Den vanligaste formen av vårdlidande är kränkning av människans värdighet, till exempel genom att agera nonchalant, att inte se människan, eller att vid praktiska åtgärder, inte skydda människan (Eriksson, 1995). 5

10 Eriksson menar också att frihet även innebär att vara ansvarig. En människa som fråntas sin frihet, till exempel genom tvångsvård, blir också fråntagen ansvaret för sin frihet. När en annan människa, till exempel vårdpersonal, då blir ansvarig för en annan människas frihet, är det viktigt att inte orsaka lidande. Att uppleva lidande, är alltid att ens värdighet kränks, och att personen i fråga känner sig kränkt. Erikssons teori om den lidande människan är relevant för syftet, eftersom en person som blir fråntagen sin frihet genom tvångsvård också lämnar över ansvaret till en annan människa och blir då särskilt sårbar (Eriksson, 1995). Katie Erikssons omvårdnadsteori anser författarna är relevant för ämnet patientupplevelser kring tvångsvård, då lidande som Eriksson tar upp, är en stor del inom den psykiatriska tvångsvården. Detta går att koppla till sjuksköterskans fyra metaparadigm; patient, hälsa, miljö och omvårdnad som alla har en viktig del i den psykiatriska tvångsvården. Eriksson menar att när en människas frihet tas ifrån kan det skada människans hälsa och orsaka lidande, i detta skede är det sjuksköterskan som har makten att skapa en behaglig vårdmiljö genom en bra omvårdnad. Problemformulering Inom sjukvården finns idag olika typer av tvångsvård som man som patient kan utsättas för, exempelvis tvångsmedicinering, inlåsning och mekaniska tvångsåtgärder såsom bältning. Som patient är man utsatt i den bemärkelsen att man blir utlämnad till personal som förväntas ge den vård som krävs. I egenskap av vårdpersonal, till exempel sjuksköterska, är det därför viktigt att för patientens skull känna till på vilket sätt tvångsvård kan upplevas och på vilket sätt sjuksköterskan kan bidra till patientens välmående i en utsatt situation. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever och påverkas av tvångsvård. Frågeställningar Hur upplever en patient inom psykiatrisk slutenvård att vårdas under tvång? Hur påverkas patienten av tvångsvård? 6

11 METOD Design Denna litteraturstudie har gjorts med en beskrivande design (Forsberg & Wengstro m, 2008). Litteraturstudie som metod, valdes för att patienters upplevelse av tvångsvård är ett känsligt ämne och då det sedan tidigare finns studier på ämnet passade en litteraturstudie bra för att få ett brett och nyanserat resultat. Forskningsetiska överväganden Samtliga studier som ingår i denna litteraturstudie var godkända av en etisk kommitté, för att kunna säkerställa en god etisk kvalitet (Forsberg & Wengstro m, 2008). Eftersom denna litteraturstudie fokuserade på en patientgrupp där viss utsatthet finns, har författarna lagt stor vikt vid att de inkluderade artiklarna var godkända av en etisk kommitté. Författarnas syfte var att belysa patientens upplevelse av tvångsvård, för att sjukvården ska kunna bemöta patienten på bästa sätt, varför författarna anser att denna litteraturstudie etiskt kan motiveras. Sökstrategi Databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane har använts för att hitta relevanta artiklar till syftet. De sökord som använts är coercive care, Sweden, patient experience, patient admission, patient attitudes, coercive, patient experiences, involuntary admission, inpatient care, mechanical restraint, psychiatric patients, restraint, psychiatry, compulsory treatment, forced medication, experience. Se bilaga 1. Inklusionskriterier för de artiklar som har använts är att artiklarna är kvalitativa originalartiklar, att de berör psykiatrisk tvångsvård i Sverige och att de gått igenom och godkänts av en etisk kommitté. Artiklarna är publicerade efter år 2000, samt skrivna på svenska eller engelska. Kvantitativa artiklar har exkluderats. Artiklar där kvaliteten enligt granskningsmallen bedömts som låg har exkluderats. Bearbetning och analys Kvalitetsanalys Utvalda artiklar kvalitetsgranskades av Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall för kvalitetsgranskning [SBU] av studier med kvalitativ forskningsmetodik, se bilaga 2. Enligt denna mall bedömdes artiklarnas kvalitet som ho g, medelho g eller la g. SBUs granskningsmall innehåller förbestämda kriterier där varje kriterium har fyra svarsalternativ. Dessa kriterier fokuserar på urval, insamling av data, analys, syfte och resultat 7

12 (SBU, 2014). Endast artiklar där kvaliteten bedömts som medelhög eller hög inkluderades. Under granskningen undersökte författarna bland annat om det finns ett tydligt problem formulerat, vad syftet var, hur metoden såg ut, hur data analyserades och hur resultatet presenterades. SBUs granskningsmall besta r av 21 fra gor med fyra olika svarsalternativ: ja, nej, oklart eller ej tilla mpligt. Fo r att en artikel ska anses ha tillra ckligt ho g kvalitet ska minst 70% av fra gorna i granskningsmallen ha besvarats med ja. Artiklar med minst 80% ja, kommer anses ha hög kvalitet och således inkluderas. Artiklar med minst 70% ja kommer anses ha medelhög kvalitet. Artiklar med mindre än 70% positiva svar kommer att anses ha låg kvalitet och kommer att exkluderas. Resultatanalys De utvalda artiklarnas resultat har analyserats steg för steg enligt Fribergs granskningsmall. Författarna till denna litteraturstudie har läst igenom de valda artiklarna flera gånger för att få en bild av innehållet. En sammanställning över de utvalda studierna har gjorts för att lättare kunna sålla ut relevanta artiklar, se bilaga 3. De delar av artiklarnas resultat som är relevanta för uppsatsämnet har plockats ut och identifierats för att sedan jämföras med varandra. Likheter och skillnader avseende till exempel metod och resultat har sedan identifierats. Eftersom litteraturstudien är gjort med en kvalitativ metod har författarna utifrån likheter och skillnader i artiklarna, formulerat lämpliga teman och underrubriker (Friberg, 2006). Dessa teman är beskrivande för genomgående teman i samtliga artiklar och är gemensamma nämnare i många av de presenterade patientberättelserna. Samtliga teman och subteman presenteras i tabell. Se tabell 1. 8

13 Tabell 1. Teman och subteman. Tema Subtema Ingående artiklar Vårdpersonal Information Påverkan på patienten Betydelsen vårdpersonalens engagemang har för patientens upplevelse och resultat Betydelsen information och delaktighet har för patientens upplevelser och resultat Betydelsefulla faktorer för patientens upplevelse och välmående efter avslutad behandling Wallsten, Kjellin & Lindström 2006., Larsson-Kronberg, Öjehagen & Berglund 2005., Olofsson & Jacobsson 2001., Olofsson & Norberg 2001., Lanthén, Rask & Sunnqvist 2015., Ejneborn Looi, Engström & Sävenstedt 2015., Andreasson & Skärsäter Olofsson & Jacobsson 2001., Lanthén, Rask & Sunnqvist 2015., Andreasson & Skärsäter 2012., Olofsson & Norberg 2001., Johansson & Lundman 2002., Johansson, Skärsäter & Danielson 2009., Ejneborn Looi, Engström & Sävenstedt Kjellin & Wallsten 2010., Lanthén, Rask & Sunnqvist 2015., Andreasson & Skärsäter RESULTAT Efter genomförd datasökning har tio artiklar valts ut för dataanalys. Efter att ha bearbetat insamlade data har tre teman tagits fram för att kunna ge en bild av hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård. Samtliga artiklar syftar till att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård i Sverige har upplevt och påverkats av att vårdas under tvång på en psykiatrisk avdelning. Gemensamt för samtliga artiklar var att patienterna i varje undersökningsgrupp i stor utsträckning värderade personalens roll och mellanmänskliga relationer, och i mindre utsträckning vilken typ av behandling de upplevt. 9

14 Vårdpersonal Temat vårdpersonal beskriver vad personalen inom den svenska psykiatriska tvångsvården spelar för roll för patienterna. Detta tema har funnits med i samtliga analyserade resultat. Betydelsen vårdpersonalens engagemang har för patientens upplevelse och resultat Andreasson och Skärsäter (2012) presenterade i en studie hur patienter som vårdats under tvångsvård för psykossjukdom upplevde denna vård. Två kategorier presenterades i resultatet, få det stöd som behövs och få en respektfull vård. En patient som kunde tillgodogöra sig information på ett bra sätt kunde leda till bättre förståelse för situationen och detta kunde i sin tur bidra till att patienten kände mindre ångest. Enligt denna studies resultat var det också viktigt för patienter att få stöd som syftade till att tillåta dem att återvända till ett vanligt liv i samhället (Andreasson & Skärsäter, 2012). Om patienterna kände att personalen var pålitlig, närvarande och uppmärksamma ledde det till en bra vård som patienten behövde för att känna en trygghet. Personalen behövde vara kompetenta och erfarna och kunna ge patienten trygghet genom att sätta gränser och regler som patienten också tycker känns rimliga (Andreasson & Skärsäter, 2012). I en liknande studie om patienter som vårdats under tvångsvård, visade resultatet att majoriteten av patienterna upplevde en önskan om att bli förstådda och lyssnade på av personalen och inte försummade. När patienter upplevde försummelse och nonchalans av personal berodde det på att personalen inte visade intresse för patienternas behov. Personalens brist på förståelse ledde till att patienterna upplevde negativa känslor som frustration och skam vilket i sin tur ledde till ett ökat självskadebeteende för att dämpa ångesten. De patienter som i denna studien haft positiva erfarenheter av att personalen lyssnat och pratat med dom ansåg att tvångsåtgärderna i bästa fall inte var nödvändiga om personalen såg patienternas behov (Ejneborn Looi, Engström & Sävenstedt, 2015). Lanthén, Rask och Sunnqvist (2015) visade vikten av en bra personal för en bra vård. Patienterna att de negativa reaktioner som uppstått kring mekaniska tvångsåtgärder kunde undvikas med hjälp av bra personal med gott bemötande. Patienter i denna studie ansåg att med hjälp av stöd från personalen i form av samtal blev det också lättare att gå vidare efter upplevelsen (Lanthén et al., 2015). Patienter som utsätts för mekaniskt tvång har ett stort behov av kontakt med personalen. Under tvångsåtgärden var det viktigt för patienter att ha personal 10

15 nära till hands i rummet för att känna trygghet, personal som stod en bit bort från patienten kunde upplevas som negativt. Den fysiska kontakten ansågs också viktig i denna studie, bara att en personal la handen på patientens axel kunde förebygga och minska ångest och skapa ett lugn hos patienten (Lanthén et al., 2015). I en studie som undersökte patienters upplevelser av all typ av tvångsvård presenterades ett liknande resultat, patienterna i den studien upplevde att genom att personalen gav dem närhet och fysisk kontakt minskade patienternas rädsla (Olofsson & Norberg, 2001). I en liknande studie presenterades inte bara negativa upplevelser av personalens bemötande. Patienter beskrev hur personal tagit sig tid och behandlat patienterna med respekt vilket ledde till att patienterna i denna studie kände sig mer delaktiga i sin vård (Olofsson & Jacobsson, 2001). Olofsson och Norberg (2001) visade att en del patienter upplevde att tvångsvård kunde vara berättigat och att det kunde ge patienterna ett lugn och en trygghet, exempelvis kunde bältning skydda patienten från att i det läget uppträda aggressivt. Trots att patienterna upplevde tvångsvård som nödvändigt så upplevdes det också som att tvång ofta användes av personalen för att det fanns regler som tillät det och för att förenkla personalens arbete. Patienter kunde uppleva tvånget som ett sätt för personalen att hämnas eller straffa patienten. Patienterna upplevde att deras försök att få fram sina önskningar och tankar för att bli delaktiga i vården, istället ledde till straff. Exempelvis för en patient som önskade att bli utskriven, blev resultatet istället förlängd vårdtid, Simply because I said i wanted to be discharged they extended my involuntary status (Olofsson & Jacobsson, 2001). Alla som tvångsvårdas i Sverige har rätt till en stödperson, alltså en person som finns tillgänglig för patienten under vårdförloppet och stöttar patienten. Patienterna upplevde att det var positivt att de har haft samma personal under hela perioden av tvångsvård, däremot var patienterna inte nöjda med den stödperson de blivit tilldelade. Patienterna ansåg att de samtal de haft med sin stödperson ofta var slentrianmässiga och inte fokuserade på det egentliga problemet (Larsson- Kronberg et al., 2005). De patienter som åtminstone hade en bra kontaktperson ofta upplevde en större förbättring av vården. Vad som avgjorde resultatet av tvångsvård var hur personalen bemötte patienterna (Wallsten, Kjellin & Lindström, 2006). Respekt och integritet var två återkommande teman i de analyserade studiernas resultat. Andreasson och Skärsäter (2012) beskrev i sin studie om patienter som tvångsvårdas för psykossjukdomar, att en patient som tvångsvårdas behöver få fortsätta känna sig som en 11

16 människa bakom de symptom som hen vårdas för. Det var viktigt för patienterna att av personalen bli tagna på allvar och att bli behandlade med empati och respekt under hela vårdtiden. Resultatet visade också att det var av stor vikt för patienterna att bibehålla autonomin trots att de var under tvångsvård, det var viktigt att fortsätta få känna någon typ av kontroll även om vården var emot patientens vilja. I detta avseende var personalens roll avgörande, eftersom deras bemötande gjorde stor skillnad i hur patienter upplevde och påverkades av vården (Andreasson & Skärsäter 2012). Information och delaktighet Det behov patienter har av information och delaktighet i sin vård var ett genomgående tema i de analyserade artiklarnas resultat. Betydelsen information och delaktighet har för patientens upplevelser och resultat Flertalet studier visade den betydelse kontinuerlig information har för hur patienten upplevde tvångsvård. Negativa känslor som oro, brist på säkerhet och brist på kontroll ansågs i stor utsträckning kunna lindras genom att patienterna var informerade om vad som skedde, varför det skedde och vad som skulle ske härnäst. Att känna rädsla var förekommande i sammanhang av tvångsbehandling, vilket ofta också stod i samband till att patienterna upplevde sig dåligt informerade. Att ge patienten information bidrog alltså till att ge patienten en mer positiv inställning till tvångsvård (Lanthén et al., 2015). I en studie av Johansson, Skärsäter och Danielsson (2009) beskrev patienter att information i kombination med delaktighet kunde ha förbättrat vården, exempelvis genom att få ha en bra dialog med psykiatrikern där patienten fick dela sina tankar och få återkoppling. Patienter i denna studie ansåg också att den bristande informationen om deras vård gjorde det svårt för dom att själva kunna påverka (Johansson et al., 2009). I en studie av Andreasson och Skärsäter (2012), där patienterna som deltog hade vårdats under tvångsvård på grund av psykossjukdom beskrevs också vikten av information från personalen. Patienterna ville ha personcentrerad information om varför de utsattes för tvångsvård och vad de själva hade för rättigheter. Patienterna ansåg att tvångsvård kunde ha undvikits om personalen hade gett bra och konkret information om vad det var som gällde angående patientens kommande vård och vad det fanns för valmöjligheter för patienten. Att inte få 12

17 möjlighet att delta i sin egen vård och inte heller ha kravet på sig att vara tvungen att delta eller ha åsikter kunde också ses som något positivt för att patienterna då fick en paus från måsten och ansvar, vilket kunde vara skönt när man var sjuk. Tvångsvård kunde i flera fall upplevas som positivt och behjälpligt förutsatt att exempelvis personal behandlade patienterna väl och brydde sig. Kunde personalen uppnå detta kunde tvångsvård bli ett sätt för patienter att få vila från världen utanför (Andreasson & Skärsäter, 2012). Johansson och Lundman (2002) presenterar erfarenheten om att som patient inte vara delaktig och inkluderad i sin vård. Patienter erfar vård utan att känna sig delaktiga, lyssnade på och tagna hänsyn till. Därtill fanns en önskan om att ha en bättre relation till involverad personal, som istället ofta upplevdes ointresserad, distanserad och överordnad som människa. I en studie av Olofsson och Jacobsson (2001) visar resultatet på att patienterna inte kände sig lyssnade på och inte heller fått tillräcklig information angående sin behandling. För dessa patienter var det särskilt svårt att förstå vilken roll personalen spelade, samt vilka rättigheter man hade som tvångsvårdad patient. En vanlig upplevelse var att man av personalen inte fått några konkreta svar eller information angående sin vård och att de därför inte heller gavs någon möjlighet till delaktighet (Olofsson & Jacobsson, 2001). Bristen på information presenterades också i en studie av Olofsson och Norberg (2001) där resultatet visade att patienter upplevde det som ett problem att personalen inte informerade om vad som hände och inte fanns där med viktig information. Känslan av att inte få vara delaktig i sin vård har i de flesta resultat beskrivits som negativt, men i en studie av Johansson och Lundman (2002) beskrivs dock denna känslan som positiv av en del patienter. Genom mekanisk tvångsvård var det vanligt att patienter kände sig exkluderade och maktlösa i sin egen vård och genom detta kände en bristande respekt (Lanthén et al., 2015). Maktlösheten tas upp i en liknande studie där den uppstod till följd av att patienterna kände att personal ignorerade och lät bli att lyssna på dom, denna känsla av maktlöshet var extra stark i situationer då patienterna redan var utsatta för stark emotionell stress och behövde som mest stöd (Ejneborn Looi et al., 2015). Maktlöshet uppstod också av att patienter upplevde att de som patienter under tvångsvård inte hade någon som helst makt, vad de än sa eller gjorde skulle det ändå sluta med tvångsåtgärder. Detta kunde leda till att patienterna tappade hoppet och inte tyckte deras åsikter eller känslor spelade någon roll (Olofsson & Norberg, 2001). 13

18 Rädsla och oro var känslor som var tydligt beskrivna i flera resultat. Patienterna upplevde rädsla för mekaniska tvångsåtgärder, en rädsla som oftast uppstod av en känsla av oklarhet över vad som skulle ske härnäst och hur länge de mekaniska tvångsåtgärderna skulle pågå. Patienter kunde uppleva rädsla till följd av att de inte förstod varför tvångsvård var nödvändigt. Flera patienter önskade att få veta vad det fanns för anledningar till tvångsåtgärderna istället för att bara utsättas för det, ovetandes om varför (Lanthén et al., 2015; Olofsson & Jacobsson, 2001; Olofsson & Norberg, 2001). Patienter upplevde också att vetskapen om ens rättigheter som patient var viktigt för att få en förståelse och delaktighet i vården. Till följd av dessa upplevelser kunde patienten känna att personalen exempelvis hellre medicinerade än att faktiskt lyssna på patienterna. Detta kunde i sin tur leda till rädsla för medicinering (Olofsson & Norberg, 2001). Påverkan på patienten Hur patienten påverkas av tvångsvård är centralt i denna litteraturstudie. I detta tema tas de faktorer som påverkar patients upplevelse upp. Betydelsefulla faktorer för patientens upplevelse och välmående efter avslutad behandling Lanthén och medarbetare (2015) presenterade i sin studie ett resultat som visade att tvångsvård hade stor påverkan på patienter, antingen positiv eller negativ. En dålig erfarenhet av tvångsvård, till exempel dåligt bemötande av personal, dålig information och en dålig miljö som bidrog till negativa känslor hos patienterna, kunde leda till en påverkan hos patienten på lång sikt. Känslan av att personal inte lyssnade och var oprofessionella med en hård attityd kunde leda till att hela sjukhustiden påverkades av negativa känslor och att patienterna byggde upp en skepticism gentemot den psykiatriska vården i allmänhet. Många patienter framhävde att tvångsvård, i detta fall mekanisk tvångsvård, upplevdes som en traumatisk situation som patienterna upplevt som så hemsk och obehaglig att de blivit märkta av sina negativa upplevelser. En del patienter hade efter tvångsvården drabbats av sömnsvårigheter och upplevde att de tänkte och påverkades av tvångsvården i vardagen. Patienterna upplevde att det som behövs för att kunna bearbeta händelserna var att få prata om sina upplevelser och känslor kring det. Om personalen lyssnade och också fick möjlighet att diskutera situationen ur en utomståendes synvinkel så var det lättare för patienterna att påbörja bearbetningen. Patienterna föreslog debriefing som en metod för att bearbeta tvångsvården, detta kunde i sin tur leda till 14

19 att patienterna snabbare kunde gå vidare efter tvångsvården. Ett flertal av patienterna upplevde att tvångsvård ledde till lugn och trygghet. Dessa patienter upplevde att fysisk begränsning blev ett sätt att skydda kroppen mot sig själv så att självskadebeteendet minskade. Lugnet som uppstod berodde på att patienterna kände sig säkra i en annars främmande och obehaglig situation (Lanthén et al., 2015). Istället för att komma ihåg att de skadar sig själva kunde patienterna komma ihåg att någon hjälpte dom att inte skada sig själva genom att stoppa det genom tva ngsa tga rder, That part I remember quite a lot was not who did it and so on, but just that they did it and that it made me feel safe (Lanthén et al., 2015, s. 3). Kjellin och Wallsten (2010) undersökte i en studie huruvida sammanlagt antal gånger en patient blivit utsatt för tvångsvård, har något samband med hur man påverkas i efterhand. Varken patientens egna upplevelse eller GAF-resultat indikerade att det sammanlagda antalet tvångsåtgärder patienten varit med om, går att relatera till hur resultatet av vården blir. Patienterna önskade att få prata om sina upplevelser efter tvångsvården (Andreasson & Skärsäter 2012). Patienterna som hade vårdats under tvång inte enbart ville ha en kontaktperson under vårdtiden utan också en tid efter. Genom att patienterna fick prata om sina upplevelser och reflektera kring situationerna som uppstått under tvångsvården var det lättare att tänka kring hur framtida tvångsvård kunde bli lättare att hantera, eller i bästa fall undvikas helt. DISKUSSION Sammanställningen av resultatet visade på gemensamma nämnare i samtliga artiklars resultat. En positiv upplevelse av tvångsvård kräver kompetent och ödmjuk personal som informerade patienten under hela vårdtiden samtidigt som personalen är ett stöd för patienten genom att visa respekt och förståelse. Patienter som har vårdats under tvång har i alla resultat upplevt någon form av negativ känsla kring vården. Upplevelser av kränkning av patientens integritet eller människovärde som i sin tur leder till ett försämrat mående gick att se i majoriteten av resultaten. Resultatdiskussion Betydelsen vårdpersonalens engagemang har för patientens upplevelse och resultat En gemensam nämnare för majoriteten av de artiklar som granskats, var att upplevelsen av tvångsvård är starkt sammankopplad till hur man upplever bemötandet av personalen. Negativa 15

20 känslor och upplevelser kring tvångsvård var ofta relaterat till att man upplevde att man inte haft en ömsesidig relation till vårdpersonalen, att man upplevde att man inte blivit lyssnad på eller att man inte kände sig delaktig i beslut om sin vård (Ejneborn-Looi et al., 2015; Johansson & Lundman, 2002; Olofsson & Norberg, 2000; Andreasson & Skärsäter, 2012; Lanthén et al., 2015; Olofsson & Jacobsson 2001; Wallsten et al., 2006). Ejneborn Looi och medarbetare (2015) skrev till exempel att många patienter upplevt att vårdpersonalen inte varit engagerade och haft ett distanserat förhållningssätt till patienten. Lanthén och medarbetare (2015) skrev också att negativa känslor i samband med mekanisk tvångsvård kan förebyggas genom professionell, engagerad, stabil och lugn omvårdnad från personalen. Larsson-Kronberg och medarbetare (2005) skriver dock att majoriteten av deras undersökningsgrupp var nöjda med personalen på institutionen under sin vårdtid, och att de kunnat ställa krav på personalen och fått dem bemötta. Denna upplevelse kan kopplas till Erikssons teori om vårdlidande (1995), där vårdlidande främst orsakas av att patientens värdighet blir kränkt genom till exempel nonchalans från vårdpersonal. Patienter upplevde att det är viktigt med en kontaktperson som är tillräckligt bra. Ofta gav kontaktpersonen inte patienten tid och stöd. Patienter har även riktat kritik mot att personalen njöt av att använda tvångsvård (Larsson-Kronberg et al., 2005; Olofsson & Jacobsson, 2001). Patienter upplevde också att personalen pratade bakom deras ryggar, vilket upplevdes som mycket respektlöst (Ejneborn Looi et al., 2015). Antalet tvångsåtgärder var inte resulterat till det upplevda resultaten, men personalens bemötande var det. Tvångsvård i sig är inte det som avgör hur vården upplevs eller ger resultat eller inte, men personalens sätt att bemöta patienten under vårdtiden är avgörande för patientens resultat och upplevelse (Wallsten et al., 2006) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor fastställer att sjuksköterskans arbete ska utföras med respekt för varje individs värderingar. Detta sker genom att uppvisa bland annat respekt, medkänsla och lyhördhet gentemot patienten (Svensk Sjuksko terskefo rening, 2014). I flera studier framkommer att just detta brustit i relationen mellan patient och personal, och att man därför fått en sämre upplevelse av vården (Ejneborn Looi et al., 2015; Johansson & Lundman, 2002; Olofsson & Norberg, 2001; Andreasson & Skärsäter, 2012; Lanthén et al., 2015; Olofsson & Jacobsson 2001; Wallsten et al., 2006). Som sjuksköterska bör man vara observant 16

21 på den patient man arbetar med, för att undvika att en dålig relation mellan sjuksköterska och patient för att vården ska upplevas som mer positiv av patienten. Att vara sjuksköterska inom den psykiatriska tvångsvården innebär ett stort ansvar. Sjuksköterskor tyckte att situationen kring tvångsvård kan vara jobbigt för att det är krävande att vårda patienter mot sin vilja och man alltid kände empati för patienterna. Däremot upplevde sjuksköterskorna att trots att upplevelsen varit jobbig för patienten, går det att rättfärdiga eftersom det utförts korrekt och det varit oundvikligt (Gustafsson & Salzmann- Eriksson, 2016). Betydelsen information och delaktighet har för patientens upplevelser och resultat Vikten av att som patient bli informerad och inkluderad i sin vård var i flera resultat en viktig faktor för en välfungerande vård (Ejneborn Looi et al., 2015; Johansson & Lundman, 2002; Olofsson & Norberg, 2001; Andreasson & Skärsäter, 2012; Lanthén et al., 2015; Olofsson & Jacobsson 2001; Wallsten et al., 2006; Johansson et al., 2009). Patienter fick ofta en negativ upplevelse av tvångsvård på grund av att de själva inte fick vara delaktiga och ta ansvar över sin vård. Den bristande informationen om varför patienten i fråga behövde tvångsvård gjorde upplevelsen av vårdtiden ännu värre (Olofsson & Norberg, 2001). En del patienter framförde att de i bästa fall hade gått med på frivillig vård om de bara fått bättre information, detta betyder att patienter i vissa fall kanske tvångsvårdas i onödan vilket gör att vården skapar ett onödigt lidande. Patienterna upplevde inte att de fick information om sina rättigheter. Patienter som fått information om tvångsvården upplevde vården som bättre och fick en förståelse för sin vård som ledde till minskade ångestkänslor (Olofsson & Jacobsson, 2001; Andreasson & Skärsäter, 2012). Författarna menar, med grund i de resultat som framförts, att en välinformerad och delaktig patient är det första steget i en värdig vård. I bakgrunden beskrivs att det är sjuksköterskorna som har som uppgift att ge patienterna en värdig vård (Gustafsson et al., 2014). Enligt Erikssons vårdteori (Eriksson, 1995), innebär frihet att vara ansvarig. Genom tvångsvård fråntas människan sin frihet och blir då också av med sitt ansvar som då ligger i vårdpersonalens händer. Detta går att koppla till patienters känsla av att inte veta vad som händer, att inte veta 17

22 varför och att inte förstå tvångsåtgärdernas syfte och förväntade resultat, därför är information och delaktighet en mycket viktig del av en human och trygg vård, speciellt när vården inte är på patientens villkor som i fallet med tvångsvård. En känsla av säkerhet för patienten kunde uppstå under tvångsvård om personalen informerade om vad som hände och vad som skulle hända härnäst. Patienterna kunde uppleva tvångsvård som positivt och nödvändigt, men att det uppstod en rädsla som istället gav en negativ bild av vården på grund av bristande information. Att patienter kan få en helt annan upplevelse av tvångsvården bara genom bra information är i sig ett bra resultat enligt författarna då det visar att det inte är stora åtgärder som krävs för att förbättra tvångsvården (Lanthén et al., 2015). Patienterna i denna studie upplevde att den bristande informationen och bristande delaktigheten kunde leda till ökade självskadebeteenden på grund av frustration (Ejneborn Looi et al., 2015). Detta resultat kan kopplas till Sandman och Kjellström (2013), som skriver om att fråntagandet av en människas rätt till självbestämmande kan leda till att människans integritet kränks vilket kan resultera i att upplevelserna blir negativa, något som i sin tur kan leda till negativa handlingar. Att tvångsvårda är att frånta en människa dess självbestämmanderätt och det är därför av stor vikt att underlätta så mycket det går för patienten genom information och delaktighet för att minska det lidande som kan uppstå i samband med tvångsvård. Patienternas rapporter om önskan och behov av information och delaktighet i sin vård, stöds också i Hälsooch sjukvårdslagen, där det fastställs att den vård som ges ska utföras med respekt för patientens autonomi och integritet (SFS, 2017:30). Betydelsefulla faktorer för patientens upplevelse och välmående efter avslutad behandling I alla resultat som har analyserats har det dykt upp olika faktorer som har inverkan på patientens upplevelse och påverkan av tvångsvården, vad som gör det bättre och vad som gör det sämre. Att tvångsvårdas kan för många upplevas som ett trauma och kan påverka ens dagliga liv långt efter avslutad vård. Att patienterna får bra samtalsstöd efter avslutad behandling tror författarna är av stor vikt för att lämna vården med en bra upplevelse. Tvångsvården kunde i vissa fall vara kontraproduktiv då patienter kunde ha fler problem när de lämnade än när de påbörjade behandlingen, ett problem som kan skapa ett förakt gentemot den psykiatriska vården (Ejneborn-Looi et al.,2015). Hur patienter påverkas efter vården anser författarna är av stor vikt, tvångsvård ska inte vara en traumatisk upplevelse och att patienter kunde uppleva vården 18

23 som så traumatisk att de fått exempelvis sömnsvårigheter en lång tid efter, är inte bra omvårdnad (Lanthén et al., 2015). Sandman och Kjellström (2013) skriver om gränser personal och patient emellan. Att vårda en patient innebär att man som personal måste gå innanför den personliga sfären. Att gå innanför denna sfär kan i vissa fall upplevas som ett intrång som kanske inte är motiverat utifrån vårdandets mål. Detta intrång kan påverka patienter på ett djupt plan och finnas kvar hela livet. Hur patienten upplever sig ha blivit behandlad av personalen, är inte bara är avgörande för hur man som patient upplevt den vård man fått, utan också för vilken påverkan vården haft på resultatet (Wallsten et al., 2006). Det är därför av stor vikt att personal har stor respekt för vårdandet av en patient i en utsatt situation, en patient som får ett bra bemötande, bra information och blir respekterad lämnar antagligen vården med fler positiva känslor än negativa. Metoddiskussion En litteraturöversikt valdes som metod för att den har som funktion att visa en helhetsbild över ett specifikt område med hjälp av den forskning som finns (Friberg, 2006). Detta passade bra då det som beskrivs i denna uppsats är patienters upplevelser. Författarna valde ett antal inklusions- och exklusionskriterier för att få fram relevanta studier som passade ämnet. De inklusionskriterier som användes vid sökning av artiklar var att artiklarna skulle vara kvalitativa originalartiklar, att de berör psykiatrisk tvångsvård i Sverige, att de var på svenska eller engelska, att de var publicerade efter år 2000 och att de gått igenom och godkänts av en etisk kommitté. Författarnas första tanke var att enbart inkludera artiklar som publicerats efter år Detta gav dock ett för begränsat urval och beslutet togs därför att välja år 2000 istället. Detta kan anses vara en svaghet, eftersom studierna är äldre. Artiklar som varit kvantitativa eller bedömts ha låg kvalitet enligt SBUs granskningsmall, har exkluderats. Dessa kriterier ledde till ett relativt begränsat utfall men innehållande artiklar med god kvalité. Genom att exkludera artiklar som publicerats före år 2000 blev utfallet lättare att hantera och författarna fick en mer aktuell bild av ämnet än om äldre artiklar också inkluderats. En del av de artiklar som använts berör inte bara patientens upplevelse, utan även personalens upplevelser och annan fakta som inte var av relevans för syftet, i dessa artiklar har enbart patienters upplevelser och påverkan använts. 19

24 Efter att litteratursökningen gjordes, valdes 10 artiklar ut som alla granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Om artiklarnas kvalitet var tillräckligt hög analyserades resultaten enligt Fribergs granskningsmall (Friberg, 2006). Granskningen enligt Fribergs analysmodell innebär att författarna har läst alla valda artiklar flera gånger för att få en förståelse för vad resultatet visar i varje studie, författarna har markerat de resultat som besvarar syftet för att lättare hitta i artiklarna under arbetets gång. Studiernas resultat sammanställdes för att skapa en översikt, i sammanställningen skapades kategorier och subkategorier för en tydlig struktur, det blev då tydligt för författarna vilka studier som skulle användas under vilken kategori i resultatet. Skillnader och likheter mellan artiklarna har diskuterats och jämförts (Friberg, 2006). Samtliga studier som valts ut har blivit godkända av en etisk kommité för att säkerställa en hög etisk kvalitet (Forsberg & Wengström, 2008). Eftersom denna litteraturstudie fokuserar på en patientgrupp där viss utsatthet finns, har författarna lagt stor vikt vid att de inkluderade artiklarna är godkända av en etisk kommité. En studie av Kjellin och Wallsten (2010) som användes var till största del fokuserad på statistik i resultatet, detta såg författarna som en svaghet som gjorde att den studiens resultat inte var lika användbart som andra studier, dock ansåg författarna ändå att kvaliteten var tillräckligt hög för att inkludera studien. En svaghet med denna litteraturöversikt är att det i alla inkluderade studier har relativt få deltagare. Eftersom författarna valt en kvalitativ litteraturstudie har författarna accepterat lågt deltagarantal för att kunna få en nyanserad och mer detaljerad bild av patienternas upplevelser. En annan svaghet kan vara att vissa av studierna är äldre, den äldsta studien är publicerad för 18 år sedan, dock har författarna lagt extra stor vikt vid dessa studier och kommit fram till att kvalitén ändå är tillräckligt hög. Styrkor med denna litteraturöversikt är att deltagarna i varje studie har inkluderat både män och kvinnor och att alla deltagare har varit över 18 år. En annan styrka är att studierna har gjorts enbart i Sverige och även i olika delar av Sverige vilket gör att resultatet speglar en mer generell bild av den psykiatriska tvångsvården i Sverige. Behov av vidare forskning Författarna anser att det finns ett stort behov av vidare forskning då den forskning som finns idag är relativt begränsad. Det resultat som presenteras i de olika studierna, ger dock en relativt samstämmig bild av hur patienter upplever tvångsvård, varför resultatet känns tillförlitligt trots 20

25 liten datamängd. Författarna anser att det krävs vidare forskning ur både patient- och personalperspektiv. Klinisk implikation Denna litteraturstudies resultat visar att vårdpersonal i stor mån har möjlighet att påverka hur patienter upplever och påverkas av tvångsvård. För att kunna bidra till att patienter i större utsträckning får en positiv upplevelse av tvångsvård, är det viktigt att man som personal är medveten om vilken betydelse ett gott bemötande har och vilka faktorer som spelar roll för patientens upplevelse. Slutsats Hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård i Sverige är individuellt och både upplevelsen och resultatet av vården är unikt för varje patient. Samma typ av vård kan ibland ge motsägelsefulla resultat mellan olika patienter. Oavsett upplevelse och resultat, finns dock vissa gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Som sjuksköterska har man stora möjligheter och ett ansvar att påverka patientens vård till det positiva, bland annat genom att ge personcentrerad vård, vara lyhörd, engagerad och göra patienten delaktig i sin vård. Författarna anser att det finns ett stort behov av vidare forskning kring patientupplevelser inom tvångsvård för att på sikt förbättra och utveckla vården. 21

26 REFERENSER Andreasson, E. & Skärsäter, I. (2012). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(1), Doi: /j Ejneborn Looi, G., Engstöm, Å. & Sävenstedt, S. (2015). A self-destructive care: self-reports of people who experienced coercive measures and their suggestions for alternatives. Issues in Mental Nursing, 36(2), Doi: / Eriksson, K. (1995). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, L.K., Wigerblad, A. & Lindwall, L. (2014). Undignified care: violation of patient dignity in involuntary psychiatric hospital care from a nurse's perspective. Nurse Ethics, 21 (2), Doi: / Gustafsson, N. & Salzmann-Eriksson, M. (2016). Effect of Complex Working Conditions on Nurses Who Exert Coercive Measures in Forensic Psychiatric Care. Journal och psychosocial nursing, 54(9), Johansson, I. M. & Lundman, B. (2002). Patients experience of involuntary psychiatric care: good opportunities and great losses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 9(6), Johansson, I. M. & Skärsäter, I & Danielson, E. (2009). The meaning of care on a locked acute psychiatric ward: Patients experiences. Nordic Journal of Psychiatric, 63(6), Doi: /

27 Katsakous, C., Rose, D., Amos., T., Bowers, L., McCabe., R., Oliver, D., Wykes., T. & Priebe, S. (2012). Psychiatric patients views on why their involuntary hospitalization was right or wrong: a qualitative study. Social Psychiatry and Psychiatic Epidemiology, 47(7), Doi: /s z Kjellin, L. & Wallsten, T. (2010). Accumulated coercion and short-term outcome of inpatient psychiatric care. BMC Psychiatry, 10(53). Doi: / X Lanthén, K., Rask, M. & Sunnqvist, C. (2015). Psychiatric patients experiences with mechanical restraints: an interview study. Psychiatry J. Doi: /2015/ Larsson-Kronberg, M., Öjehagen, A. & Berglund, M. (2005). Experiences of coercion during investigation and treatment. International Journal of Law and Psychiatry, 28(6), Doi: /j.ijlp Länsstyrelsen. (2017). På tal om mänskliga rättigheter. Stockholm: Länsstyrelsen. Hämtad 2 oktober 2018, från C3%A5%20tal%20om%20m%C3%A4nsk liga%20r%c3%a4ttigheter% pdf Monrad Aas, I.H., Sonesson, O. & Torp, S. (2018). A Qualitative Study of Clinicians Experience with Rating of the Global Assessment of Functioning (GAF) Scale. Community Mental Health Journal, 54(1), Nyttingnes, O., Ruud, T. & Rugka sa., J. (2016) It's unbelievably humiliating Patients' expressions of negative effects of coercion in mental health care. International Journal of Law and Psychiatry, 49, Doi: Olofsson, B. & Jacobsson, L. (2001). A plea for respect: involuntary hospitalized psychiatric patients narratives about being subjected to coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 8(4),

28 Olofsson, B. & Norberg, A. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by patients, nurses and physicians. Journal of Advanced Nursing, 33(1), Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur. Sjöstrand, M., Karlsson, P., Sandman, L., Helgesson, G., Eriksson, S. & Juth, N. (2015). Conceptions of decision-making capacity in psychiatry: interviews with Swedish psychiatrists. BMC Medical Ethics, 16(34). Doi: /s Socialstyrelsen (2005). Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Hämtad 22 oktober 2018 från Socialstyrelsen. (2009). Innehållet i den psykiatriska tvångsvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 23 maj 2018, från 81_ pdf Socialstyrelsen. (2012). Det diffusa tvånget Patienters upplevelser av öppen tvångsvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 23 maj 2018, från Socialstyrelsen. (2013). Tvångsvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 23 maj 2018, från Socialstyrelsen. (2015). Dina rättigheter i tvångsvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 5 november 2018, från Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 23 maj 2018 från 24

29 Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 24 oktober 2018, från SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2 oktober 2018, från SFS 1991:1128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2 oktober 2018, från SFS 1991:1129 Lag om rättspsykiatrisk vård. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2 oktober 2018, från Wallsten, T., Kjellin, L. & Lindström, L. (2006). Short-term outcome of inpatient psychiatric care - impact of coercion and treatment characteristics. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 41(12), ). Doi: /s

30 Tabell 2. Översikt av litteratursökning. Databas # Sökord Antal träffar Lästa abstract Bilaga 1. Valda artiklar Pubmed #1 coercive care, sweden, psychiatry, patient experience #2 Patient admission, patient attitudes, coercive, sweden #3 patient experiences, coercive care, sweden #4 involuntary commitment, sweden, inpatient care #5 patient experiences, involuntary commitment, sweden #6 mechanical restraint AND sweden CINAHL #1 coercive care sweden experience #2 coercive care, sweden #3 patient admission patient attitudes psychiatric patients sweden #4 restraint psychiatry sweden #5 compulsory treatment psychiatry sweden #6 forced medication experience Cochrane #1 coercive care, sweden

31 #2 restraint, sweden

32 Bilaga 2. SBU:s mall för kvalitetsgranskning 28

33 29