Medlemsmöte februari 2014

Transkript

1 1 Medlemsmöte februari 2014 Deltagare: Maria Ehrenberg, Regionbibliotek Halland Katinka Borg, Länsbibliotek Jönköping Susanne Ljungström, Länsbiblioteket i Västerbotten Bengt Källgren, Kultur i Väst Ulla Solsmo, Länsbibliotek Sörmland, endast 13 februari Maria Törnfeldt, Länsbibliotek Dalarna, endast 13 februari till och med 4 Lisa Eriksson, Länsbibliotek Uppsala, 13 februari till och med 4 Cecilia Herdenstam, Gotlands Länsbibliotek Birgitta Markusson, Norrbottens länsbibliotek Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland Susanne Hägglund, Länsbiblioteket Västernorrland Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Kristina Hedberg, Länsbibliotek Sydost Kristina Elding, Region Skåne Ulf Hölke, Länsbibliotek Västmanland Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm Christer Bergqvist, Regionbibliotek Kalmar Förhinder Anna Ring, Jämtlands Läns Bibliotek Malin Norrby, Länsbibliotek Uppsala Ulf Nordström, Länsbiblioteket i Värmland Carin Isaksson, Länsbibliotek Gävleborg 1 Mötet öppnades av ordförande, Maria Ehrenberg som hälsade välkommen, varefter en kortare presentationsrunda genomfördes. 2 Roland Esaiasson, generaldirektör för MTM Roland Esaiasson presenterade aktualiteter från MTM och lyfte frågan om utvecklingsområden där myndigheten kan samverka med SLB. Roland Esaiassons presentation bifogas mötesanteckningarna. Aktuellt från MTM: Samverkan med e-boksleverantörer som Publit och Elib Samverkan med Axiell Dolly-projektet exempel på tillgängliggörandet av MTM:s bibliotek ( Nuvarande verksamhet: talböcker och e-textböcker finns tillgängliga i MTM:s katalog, användare betjänas,

2 2 I februari lanserades appen Legimus. 20 % av låneströmmarna har på någon vecka flyttat till appen. Appen innehåller förutom talböcker även taltidningar. Mer info på Lättlästutredningen: i MTM:s remissvar vill man se till individens behov. Man vill satsa på en ökad digitalisering av lättläst materia vilket betyder att tryckta böcker och nyhetsinformation kommer att finnas kvar men skapas på efterfrågan. Man menar att Centrum för lättläst ska inkorporeras med MTM. Kulturdepartementet avger en proposition om framtiden för stiftelsen för centrum för lättläst 18 mars, därefter fattas beslut i riksdagen. MTM:s webb har fått ny uppfräschad design som bl a gör den bättre anpassad till mobil. MTM planerar att inom kort skicka ut information om Legimus-appen och den nya webbsidan till folkbiblioteken. Samverkan mellan MTM och SLB: Vi kunde identifiera fyra huvudområden för samverkan mellan SLB/de regionala biblioteksverksamheterna och myndigheten: Det finns ett behov bilda opinion kring att personer med läshandikapp, fr a dyslektiker, i grundskola och gymnasium får stöd och tillgång till anpassad litteratur på samma sätt som högskoleelever. Utveckla och anpassa apier för lokala biblioteksdatasystem på kommunbiblioteken Nå nya målgrupper. I dagsläget når MTM kanske 10 % av målgruppen, hur kan vi samverka för att nå ut till ny användare? Läsfrämjande. Samverkan mellan MTM och KUR är på gång. Samarbete med den regionala biblioteksverksamheten kan ske i samband med detta. Roland Esaiasson avslutade med att uppmana medlemmarna att fundera över vilka län som vill samverka med MTM avseende apier till kommunbiblioteken. 3 Louise Andersson, handläggare vid SKL:s avdelning för tillväxt och samhällsbyggnade med speciellt ansvar för biblioteksfrågor Louise Andersson gav en bakgrund och en statusuppdatering av hur SKL arbetar med e-boksfrågan och folkbiblioteken. Under 2013 utsåg SKL:s förbundsledning e-boksfrågan till en prioriterad fråga för SKL. Under hösten genomfördes en kunskapsöversyn som utmynnade i det principiella ställningstagande som SKL antog i december. Biblioteken ska ha rådighet till det de erbjuder. Se Målet för SKL är nu att skapa en ramöverenskommelse som folkbibliotek och förlag. Överenskommelsen ska bygga på principen om urvalsprocesser på titelnivå. Louise Andersson efterlyser en diskussion om kvalitet och urvalsparametrar för åtkomst till medier i förhållande till kommunalbudget och medeltilldelning på det lokala biblioteket. Louise Andersson pekar även på ett problem med de nuvarande avtalen. Det finns inget om hur Elib kan eller får utnyttja data om användarna och deras läsvanor ur sekretessperspektiv. I vilken mån kan eller får Elib sälja användardata vidare till andra aktörer?

3 3 SKL har påbörjat en diskussion med en handfull förlag i januari 2014 med syfte få fram ramöverenskommelse. SKL jobbar processinriktat med e-boksfrågan vilket betyder att det inte finns någon tidsplan. En möjlig väg är att tidsmässigt kortare avtal tecknas med specifika förlag vilket snarare innebär flexibla än långsiktiga lösningar. Frågor och synpunkter: Kan ett bibliotek som inte har avtal med Elib hänvisa till de kommersiella e-boksleverantörerna på webb eller i opac? Louise Andersson uppmanar frågeställarna att kontakta SKLs jurister och fråga dem om ett sådant förfarande kan innebära kommunalt stöd till en kommersiell aktör. Länsbibliotek Östergötland: kollar om Atingo-modellen, folk skaffar lånekort i Stockholm och Malmö i stället. Enligt KerstinOlsson kommer Elib inte att erbjuda strömmande e-ljudböcker i framtiden. SKL tittar inte speciellt på skolornas e-boksnedladdningar från folkbiblioteken. Enligt Louise Andersson kan folkbiblioteken teckna avtal med skolorna för mediekostnader och därmed även för e- böcker. Det finns fler exempel på folkbibliotek som fått ökad budgetram för e-böcker. Det finns också exempel på bibliotek som inte fått det. 4 Cay Corneliusson, handläggare, Statens kulturråd Läsfrämjande Cay Corneliusson hade införmötet skickat ett informationsbrev till medlemmarna om KURs planering av genomförandet av läsfrämjandeuppdraget Cay Corneliusson berättade om den planerade strategi- och informationsdagen den 20 mars. SLB poängterade att det är viktigt att även länsbibliotekarierna också bjuds in till mötet eftersom det är frågor av strategisk karaktär som kommer att belysas. Hon berättade om uppdraget att i samverkan med idrottsrörelsen främja idrottande ungdomars läsintresse och då speciellt med fokus på samarbetet med den regionala biblioteksverksamheten och kommunbiblioteken. För har två mkr deltas ut till sex olika bidrag. Enligt Cay Corneliusson kommer det att finnas en möjlighet att koppla detta uppdrag till inköpsstödet. I blanketten för inköpsstödet kommer det att finnas en ruta där biblioteket kan ange ambitionsnivån för samverkan med idrottsrörelsen om läsfrämjande aktiviteter för ungdomar. Tanken är att etablera en modell där biblioteken kan söka medel för ersättning av bibliotekarietimmar för att användas i den uppsökande verksamheten gentemot idrottsföreningarna kr per förening kan sökas. Medlen, 4 mkr tas från läsfrämjandebidraget. Biblioteket ska i blanketten ange vilka föreningar de avser samverka med. Cay Corneliusson föreslår att de regionala biblioteksverksamheterna etablerar samarbete med Sisu på regional nivå. Länsbiblioteken kan söka bidrag från läsfrämjandepotten för samarbete på regional nivå. Våren utlysning är till den 27 mars. Exempel på sådant samarbete är uppstartsdagar där representanter från idrottsrörelsen och folkbiblioteken informerar varandra om varandra, författarmöten, lästävlingar. Regionala Sisu-företrädare kan ge biblioteken tips om lämpliga

4 4 idrottsföringar att samverka med om bibliotekarietimmar. En inspirationsskrift med goda exempel samt en övergripande läskampanj planeras också. Små barns språkutveckling Ett pilotprojekt inför ett nationellt Bookstart-projekt planeras i storstadsområdena (Stockholm, Göteborg, Malmö) vilket svarar mot regeringens satsning på utveckling av storstädernas utsatta områden. Tidigare har en, kunskapsöversikt genomförts med stöd av Regionbibliotek Halland och BHS: Kerstin Rydsjö Dags att höja ribban som kan laddas ner från 5 Ordinarie medlemsmöte började Ordförande: Maria Ehrenberg Sekreterare: Peter Alsbjer 6 Rapporter från arbetsgrupperna Beslut: Rapporteringen ajournerades till medlemsmötet i maj. Medlemmarna påminns om att till medlemsmötet i maj rapportera från de arbetsgrupper som finns. En aktuell förteckning finns i mötesprotokollet från medlemsmötet maj 2013, se SLB-webben 7 Styrgruppen för Digidel Christer Bergqvist rapporterade hur arbetet med digital delaktighet planeras efter Digidel2013:s avslutning. Dels finns en nationell nätverksledningsgrupp med ett rullande ordförandeskap bestående av KB, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet. Därtill kommer en samverkansledning bestående av SKL, Digitaliseringskommissionen, FBF (Folkbildningsförbundet), FBR (Folkbildningsrådet), KB, SBF, SE., SeniorNet, Statens Medieråd, Sambruk, IT & Telekomföretagen, Myndigheten för delaktighet och SLB. Näringsdepartementet har avsatt 1,5 miljoner kronor under tre år för bl a arbetet med Get Online Week. Frågan som styrgruppen för Digidel ville ha svar på handlade om hur SLB ska representeras på den nationella nivån i framtiden. Förslaget är att två länsbibliotekarier utses att delta i det strategiska och övergripande arbetet samt att två bibliotekskonsulenter/utvecklingsledare utses att delta i de mer praktiskt inriktade nätverksträffarna. Beslut: Styrgruppen lämnar förslag till representation under medlemsmötet under fredagen. 8 Rapport från Styrelsen: Styrelsen har bjudit in sig till strategiska överläggningar med representanter för SKL och KUR i april. En förfrågan finns även hos Kulturdepartementet. Överläggningen med SKL kommer att bl a handla om e-böcker. Överläggningen med KUR kommer att behandla litteratur- och läsfrämjande i samverkansmodellen. En förteckning över möjliga partners att föra strategiska överläggningar med finns i mötesprotokollet från medlemsmötet maj 2013, se SLB-webben

5 5 Till denna ska även de nationella folkbildningsorganisationerna föras. 9 Suppleant till MTM:s råd Beslut: till suppleant efter Anneli Reinhammar utsågs Ulla Solsmo, Länsbibliotek Sörmland 10 Regionalt nätverk för skönlitteratur för vuxna Frågan har ställts om SLB kan sanktionera ett nytt nätverk för skönlitteratur för vuxna. I diskussionen kopplades frågan till uppdraget om litteraturen som konstform inom samverkansmodellen och regionbibliotekens roll. Mötet konstaterade att det kan vara problematiskt när litteratur- och läsfrämjande blandas ihop. Det finns beröringspunkter, men skillnader också. Därför efterlyste mötet en fördjupad diskussion som berör såväl det läsfrämjande som litteraturfrämjande uppdraget. Länsbibliotek Jönköping har gjort en rapport Ett samlat litteraturår i Jönköpings län. Katinka skickar ut en länk till rapporten till SLB:s medlemmar när den är publicerad. Den/de som upplever behov av nätverk på regional kan mycket väl inbjuda andra intresserade att bilda sådana, om det skulle behövas. Om de inbjudna sedan väljer att delta eller ej, så handlar det om det egna regionbibliotekets prioriteringar och möjligheter. Beslut: Frågan om att föreningen sanktionerar ett nätverk för skönlitteratur för vuxna ajourneras till medlemsmötet i maj. [Här avbröts mötet för dagen och påbörjades igen 14 februari] 11 Peter Honeths uttalande Peter Alsbjer berättade om bakgrunden: I samband med en nationell konferens om forskningsbibliotekens nya roller gjorde statssekreteraren vid utbildningsdepartementet, Peter Honeth, ett viktigt uttalande: efter 27 m 35 sek slår han fast: "KB är ett forskningsbibliotek." Vidare säger Honeth att "KB har en viss roll mot folkbiblioteken" (29,26) samt gör en "... en tydlig markering av en tydlig huvudroll och en tydlig markering av en biroll..." Uttalandena finns på Att en så högt uppsatt statstjänsteman definierar KB:s uppdrag så ensidigt, utan att ta hänsyn till vare sig KB:s uppdrag som nationell samordnare av biblioteksverksamheterna eller uppdragen i bibliotekslagen är högst anmärkningsvärt. Beslut: Representanter från SLB tar upp frågan i de sammanhang där de medverkar: KB: s insynsråd (Kristina Hedberg) KB: s nationella referensgrupp (Maria Ehrenberg) KBs partnernätverk (Krister Hansson) SLBs styrelse formulerar ett brev till utbildningsdepartementet, samt för kännedom till riksbibliotekarien. Peter och Maria formulerar brevet som skickas ut till medlemmarna för

6 6 godkännande innan. SLB förslår KB:s kvalitetsnätverk att frågan tas upp på dagordningen vid mötet den 27 mars. 12 Bokcirklar.se Krister Hansson rapporterar: Finansiering finns för närvarande till april Framtiden för Bokcirklar hänger på om KUR ställer upp med mer medel. Om det inte kommer KUR-medel läggs Bokcirklar ner. Alternativet är att SLB driver tjänsten tillsammans vidare vilket skulle kosta 5000 kronor per län. En kommunikationsplan bifogas protokollet. Eventuell lyfts Stora Läsarpriset ut ur Bokcirklar. Medlemsantalet i Bokcirklar ökar stadigt. Beslut: De regionala biblioteken faktureras 5000 kronor per län för att hålla igång Bokcirklar tills det kommer beskes från KUR om tjänstens framtid. Vid negativt besked läggs Bokcirklar ner. 13 Höstkonferensen, Norrfällsviken den 3-5 september 2014 Susanne Hägglund presenterar konferensanläggningen. När det gäller boendet finns de 10 dubbelrum, 25 stugor för 3-6 personer samt vandrarhem med rum för 2-6 personer. Därtill finn konferenssalar i olika storlekar. Preliminära kostnader för två övernattningar är kronor per person inkl. mat. Möjlighet till kringarrangemang finns. Bokningarna av boende och konferens ska göras innan sommaren. För att ta sig till Norrfällsviken kan man åka tåg och flyg till Kramfors. Det kan arrangeras så deltagarna bussas från järnvägsstation och flygplats. Det går även att flyga till Timrå flygplats och t ex hyra bil därifrån. Programmet Maria Ehrenberg presenterade styrelsens förslag till program samt de synpunkter på det som inkommit. Konsulenternas och utvecklingsledarnas nätverk har haft synpunkter på att en halv dag för nätverkande inte räcker till. I diskussionen framhölls det viktiga i att programmet skulle behålla sitt fokus och inte splittras. Beslut: Programmet under konferensens andra dag ändras. Hela dagen ägnas åt att fokusera kring den regionala biblioteksverksamheten som den beskrivs i den nya bibliotekslagens 11 : Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Konferensen kommer därför inte att ägnas åt nätverksmöten. I den mån nätverken (barnverksamhet, tillgänglighet, IT etc) behöver träffas så är det OK, men det får göras i annat sammanhang. Gärna i anknytning till SLBs möte maj i Göteborg. Beslut: Generaldirektörer, eller motsvarande, bjuds in från de nationella aktörerna. Beslut: Inbjudan skickas ut i april, sista datum för anmälan förankras med hotellet via Susanne H.

7 7 14 SG Digidel Fortsättning från 7: Beslut: Krister Hansson, Christer Bergqvist, Kerstin Olsson och Ulf Hölke gör upp sinsemellan engagemanget i de olika nationella nätverken kring Digidel. Beslut: SLB ställer sig bakom Digidels fortsättning som signatär. 15 Ekonomi Föreningens kassör Susanne Ljungström informerade om att fakturor för medlemsavgifterna för 2012/13 och 2013/14 kommer att skickas ut inom kort. Det betyder att beslutet om ansvarsfrihet för 2013 görs vid årsmötet i maj FUNK-enkäten Maria Ehrenberg presenterar bakgrunden Beslut: Styrelsen tar med frågan till mötet med KUR i april. 17 Barn och IT SLB tackar de konsulenter och utvecklingsledare som genomfört rapporten. Föreningen noterar den problematik som rapporten beskriver och inser att det svåra i att påverka övergripande strukturer. Projekt och aktiviteter som nämndes i diskussionen: Hitta en bra bok -projektet vid Stockholms stadsbibliotek, underlag för boktips som kan läggas in i på webbsidorna, Koppling Biblioteksföreningens arbete med ämnesord/ Dewey för barn Axiells roll för att utveckla Arena med koppling till att skapa katalogposter så barn förstår dem Barnens biblioteks styrgrupp som träffas med jämna mellanrum, där dialog med länsbiblioteken efterfrågas och välkomnas. Det är viktigt att backa upp och behålla en nationell finansiering av Barnens bibliotek. Squoosh, Föreningen noterar att det behövs en översyn av gemensamma och överglänsande projekt. Beslut: Styrelsen skickar ut en fråga till medlemmarna om pågående och möjliga nationella samarbetsprojekt. Frågan om det behövs olika arbetsgrupper för detta hänförs till medlemsmötet i maj. Beslut: En närmare dialog med arbetsgruppen som skrivit rapporten behövs så att en handlingsplan för nationella lösningar kan skapas i dialog med KB. Birgitta Markusson och Kerstin Olsson ansvarar för kontakterna med rapportarbetsgruppen. 18 KB:s modell för projektmedel Maria rapporterade från KB:s nationella referensgrupp. KB:s projektmedel synkas i framtiden med nationella prioriteringar. Styrgrupper och expertgrupper samlar in idéer om utvecklingslinjer, dessa presenteras på höstens bibliotekschefskonferens för att sedan ligga till grund för utlysningarna

8 8 nästkommande år. Krister Hansson har skickat ut en förfrågan efter synpunkter om vilka prioriterade områden kommunbiblioteken och de regionala biblioteken ser. Det han fått in handlar om: - Barn och IT - samarbete och metodutveckling mellan lärcentra, folkbildning, universitet - Effektutvärdering, systematik kring biblioteks- och kulturverksamhet, på individuell och samhällsekonomisk nivå - Bemötandefrågor - personer med läshandikapp, fr a dyslektiker, i grundskola och gymnasium får stöd och tillgång till anpassad litteratur - Demokratiuppdraget, integration - Infrastrukturer för läsfrämjande (inkl. e-böcker) 19 Årsmötet 2014 Maria Ehrenberg informerade om att ordinarie årsmöte samt vårens medlemsmöte inträffar i Göteborg maj. 20 Laget runt Stockholm: Stadens kulturförvaltning flyttar till Rinkeby. Regionbiblioteket flyttar till Lånecentralens lokaler till sommaren. Anette Johansson har gjort en översyn av regionbiblioteket och IB. där det föreslås att regionbiblioteket styr medlen från landstinget till IB i framtiden. Ingen organisatorisk flytt till landstinget. På KB:s uppdrag genomför man biblioteksobservationer i Lindesberg, Avesta, Arvika, Umeå och Ystad. Malin Öglands rapport blir klar till bokmässan i Göteborg. Skåne: Omorganisation ny avdelning inklusive kulturarvsfrågor. Regional biblioteksverksamhet blir en del av en större enhet: Kultur Skåne. Funktionsansvarig för biblioteksfrågor är Kristina Elding. Prioriterade områden är bibliotek som kulturhus och läsfrämjande. Medel för kompletterande medieförsörjning frigörs, biblioteksplaner. Norrbotten: Mikromarc, mediesamarbete, transportsamarbete, gemensam organisation med folkbiblioteken med styrgrupp, Läslust strategi, fokus; barnpoesi Biblioteksplaner Västerbotten: Kvalitetsarbete, biblioteksplaner, Biblioteksdagarna Östergötland: avlutat ESF-projektet Besök, fått pengar för att utveckla Götabiblioteken som går in i Libris, läsfrämjandeprojekt, biblioteksplaner, regional biblioteksplan, regionbildning på gång Sydost: biblioteksplaner, regional biblioteksplan, reviderad kulturplan, kompletterande medieförsörjningen utreda, flyttar Blekingedelen till Karlskrona. Västernorrland: regionbildning på gång, effekterna av att Mittuniversitetets flytt blir att sambiblioteket upphör 2016, lång process avveckla kompletterande medieförsörjningen,

9 9 kulturarvssamarbete, regional biblioteksplan, översyn av länsbibliotekets organisation, uppdrag och lokaler. Gotland: Barnutvecklare har funnits, en tjänst är ute som regional biblioteksutvecklare vilket kommer att ge totalt 1,25 tjänst till länsbiblioteksverksamhet. Biblioteksutvecklaren handlar om regional barnbiblioteksverksamhet samt länsbibliotekariefunktion. Läsfrämjande. Uppsala: webbsamarbetet i länet med 8 kataloger, avtalet med CS Library går ut i år vilket skapar nya frågor om framtiden: bygga eget eller gemensamt mediebestånd? ESF-projektet KUB avslutas i vår. Läsfrämjande projekt, biblioteksplaner i kommunerna och regionalt. Västmanland: består av två kulturutvecklartjänster som jobbar med biblioteksområdet och är under omorganisering, verksamheten ligger under länsmuseet. Den regionala biblioteksplanen ska revideras, prioriterade områden i kulturplanen: bibliotekssamverkan gemensam katalog och webb, samt läsfrämjande. Digidel-aktiviteter görs i samarbete med studieförbunden. Samverkan över länsgränserna efter ESF-projektet Kompobib fortsätter inom Komposten med Örebro län och Sörmlands län, t.ex. genom gemensamt biblioteksting. Kalmar: revideringar av biblioteks- och kulturplaner, läsprojekt, två nya biblioteksutvecklare är på gång. Det finns ett politiskt uppdrag att planera regionbiblioteksverksamheten och se över organisation och uppdrag inför 2020, en konsult upphandlas för uppdraget. Samarbetet med Sydost ses över. Örebro: Komposten samarbetsmodell efter ESF-projektet Kompobib med workshops och Dela och Lär-aktiviteter. Läsfrämjande tema för 2014, medel tas från den kompletterande medieförsörjningen för läsfrämjandeprojekt. Ingår tillsammans med Västmanland och Sörmland i Läsrörelsens projekt Berätta, Leka, Läsa. Regional Digital Agenda. Halland: Har lagt ner den kompletterande medieförsörjningen, sponsrar inköp direkt till enskilda bibliotek i stället. En halv tjänst ligger för närvarande i malpåse men ska bli litteraturutvecklartjänst. Litteraturen som konstart finns med i kulturplanen. Man ska ta fram kriterier för kvalitet i samarbete med författarförbundet inför bidragsgivning till författare. Läsfrämjande: en forskningsrapport om bibliotek som arbetar med läsfrämjande blir eventuellt klar till Bokmässan i september. Små barns språkutveckling, Koha-utveckling, Sydlänssamarbete med gemensamt projekt att identifiera de lokala läsfrämjande projekten som pågår, konferens är planerad till mars [Här gick Christer Bergqvist] Västra Götaland: har haft svårt att fånga det regionala biblioteksuppdraget. I ett nytt målstyrningssystem - inom samhällsmålet ligger den regionala biblioteksverksamheten. Här finns tre huvudspår: arbetsprocesser, läsfrämjande och biblioteksplaner. Det finns en biblioteksgrupp som går på tvärs över Förvaltningarna vilket anses fånga uppdraget bättre. Det blir ingen ny regional biblioteksplan, i stället arbetas den in i kulturplanen. Koha utvecklas i Mölndal. Ny biträdande länsbibliotekarie tillsätts. Hen blir representant i SLB.

10 Jönköping: Regionbildning 2015, ny kultur- o biblioteksplan. Rapport om förutsättningar för mediesamverkan, litteraturrapport om samverkan ligger som grund för litteraturen som konstform en vakant tjänst ska jobba med litteratur. Kreativ läsning; projekt med en regional läsambassadör. Antecknat av Peter Alsbjer 10