Granskningsrapport: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Transkript

1 1 Mall fastställd av Rebus , rev Granskningsrapport: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vart tredje år ska en utbildningsrapport för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå lämnas till respektive områdesnämnd. Efter granskning av rapporten och annat underlag ska nämnden ge skriftlig återkoppling till berörd/-a institution/-er eller motsvarande. Återkopplingen sker bland annat genom en granskningsrapport som skrivs i mallen nedan. Kursiverad text är förtydliganden. Huvudområde/Program/ Utbildning Granskningsgrupp (namn, titel och organisatorisk tillhörighet) Kontaktperson Datum för slutversion Hur har studenterna medverkat under arbetet med framtagandet av rapporten? Uppskattad tidsåtgång för gruppens arbete med rapporten Specialpedagogik/ Speciallärarprogrammet/ 2 specialiseringar Rapporten avser två av programmets fem inriktningar: specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling specialisering mot utvecklingsstörning BUGA Pilot Johan Schelin Nej Cirka fem arbetsdagar. Bedömningsprocessen och eventuellt övrigt underlag Här beskriver granskningsgruppen kortfattat sina interna avstämningar i gruppen och upplägg av bedömningsarbetet, eventuella avstämningar, inklusive syfte, med berörd/-a institution/-er eller motsvarande efter att utbildningsrapport och annat underlag lämnats in till områdesnämnden samt eventuellt övrigt skriftligt underlag som använts under bedömningen (förutom utbildningsrapport, examensmålsmatriser, statistiska uppgifter samt lärartabell). Syftet med dessa tre punkter är att ge underlag till utvärderingen av delar av pilotens metod. Under ordinarie granskningar kvarstår förmodligen en eller flera punkter, men det återstår att se. Gruppen hade ett inledande möte och därefter ett möte avseende kalibrering av granskningsrapporterna.

2 2 Utbildningens utformning Som underlag för bedömning ska granskningsgruppen bland annat använda svar under rubriken Utbildningens utformning i utbildningsrapporten, dvs. institutionens beskrivning av eventuella program, inriktningar och studiegångar med fokus på progressionskurser samt övriga fristående kurser inom utbildningen. utbildningens utformning. Progression inom ramen för en utbildning kan antingen bestå i en breddning av kunskaper och färdigheter och/eller i en fördjupning av dessa. Beträffande speciallärarprogrammet gäller att genom den inledande kursen Specialpedagogik som tvärvetenskap 30 hp med dess olika delkurser studenten ges en bred kunskapsbas samtidigt som utbildningen sätts in i såväl ett vetenskapsteoretiskt och samhälleligt perspektiv. Under den andra terminen sker en specialisering och fördjupning mot yrkesspecifika kompetenser. Studenten kan här välja mellan fem olika inriktningar, däribland en specialisering mot utvecklingsstörning och en specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling. Under den tredje terminen fördjupar sig sedan studenten ytterligare genom ett självständigt arbete om 15 hp. Kursen föregås av en förberedande kurs i vetenskapsteori och forskningsmetod. Formellt sett kommer progressionen till uttryck genom bland annat förkunskapskravens utformning där det krävs att innan studenten tillåts att fördjupa sig ska studenten ha godkänt resultat på den grundläggande kursen Specialpedagogik som tvärvetenskap som inleder programmet. För att få skriva det avslutande självständiga arbetet krävs att studenten har godkänt resultat på kursen Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser 30 hp. Bedömningen här är att speciallärarprogrammet överlag är utformat så att progressionen i utbildningen i form av såväl bredd som fördjupning av kunskaper och färdigheter är väl tillgodosedd. Det synes finna en övergripande strategi för hur studenterna ska utvecklas efterhand som de läser de kurser som ingår i programmet. Intrycket är också att det finns en genomtänkt koppling mellan kurserna. Dessa är med andra ord inte endast staplade på varandra. Det framstår också som positivt i sammanhanget att det inom ramen för utbildningen bedrivs ett kvalitetsarbete. Ett sådant arbete kan med fördel inriktas på att utveckla progressionen ytterligare så att enskilda undervisnings- och examinationsmoment i de olika kurserna på programmet koordineras i syfte att ge studenterna kunskap och färdigheter som dessa sedan kan använda och bygga vidare på i de efterföljande kurserna. Bakgrundsuppgifter Som underlag för bedömning ska granskningsgruppen bland annat använda svar under rubriken Bakgrundsuppgifter i utbildningsrapporten, dvs. institutionens kommentarer om tillhandahållna statistiska uppgifter om studentgruppens sammansättning, genomströmning/prestationsgrad samt söktryck.

3 3 Gruppen av studenter på programmet är speciell i förhållande till många andra utbildningar vid Stockholms universitet i och med att det krävs praktisk yrkeserfarenhet för att kunna antas till programmet. Av redovisningen framgår att 93 % av studenterna är kvinnor. Kvinnodominansen kan eventuellt förklaras av kravet på yrkeserfarenhet i kombination med att det inom läraryrket som sådant råder en kvinnodominans. Även om det finns sådana förklaringar framstår det dock som angeläget att diskutera om åtgärder kan behöva vidtas för att söka åstadkomma en jämnare könsfördelning på programmet. En utbildning berikas av att såväl ett kvinnligt som manligt perspektiv kommer till uttryck i diskussionen vid seminarierna och andra undervisningsmoment. En sådan åtgärd skulle kunna vara att rikta särskild information till verksamma manliga lärare rörande speciallärarprogrammet i avsikt att få fler manliga sökande till detta. Det faktum att en stor andel av studenterna utgörs av deltidsstudenter som måste förena studierna med arbete synes påverka genomströmningen negativt. Enligt rapporten informerar institutionen i samband med upptaktsdagarna om de möjligheter som arbetsgivaren har att söka statligt stöd för de anställdas studier. Intrycket här är att den informationen kanske snarare borde riktas direkt till arbetsgivarna på ett tidigare stadium i syfte att underlätta för studenterna att få ledigt från sina ordinarie arbeten. Ett förslag kan här vara att information skickas ut redan i samband med antagningen av studenten eller att generell information går ut till arbetsgivarna direkt. Det skulle möjliggöra att arbetsgivare som är i behov av speciallärare tillsammans med en potentiell sökande kan förbereda ansökningen och finansieringen av utbildningen. I utbildningsrapporten saknas uppgifter om söktryck. Måluppfyllelse Som underlag för bedömning ska gruppen bland annat använda svar under rubriken Måluppfyllelse i utbildningsrapporten, det vill säga institutionens analys av hur utbildningens utformning, genomförande och examination främjar studenternas lärande och säkerställer att studenterna uppnått examensmålen när examen utfärdas, analys av hur utbildningens utformning visar på en progression samt kommentarer till och analys av ifylld/-a examensmålsmatris/-er, inklusive styrkor och svagheter som kan identifieras vad gäller måluppfyllelse inom utbildningen. De nationella examensmålen kan sägas utgöra statsmaktens beställning till universiteten avseende de krav som studenten ska uppfylla när studenten får ut sin examen. I och med att universitetet utfärdar en examen garanterar detta att studenten i fråga uppfyller samtliga examensmål. De förväntade studieresultaten (lärandemålen) i respektive kurs måste därför sammantaget täcka samtliga examensmål och examineras. De förväntade studieresultaten (lärandemålen) måste också visa på en progression i utbildningen. Specialpedagogik som tvärvetenskap 30 hp. (UQ1SPL) Det allmänna intrycket avseende samtliga delkurser är att de förväntade studieresultaten är påtagligt lågt satta för att vara ett utbildningsprogram på avancerad nivå. Det sagda gäller även om det här endast rör sig om en introducerande kurs. I stor utsträckning används lokutioner (verb) som att studenten ska redogöra, urskilja, beskriva vilket är uttryck som i den Krathwohls taxonomiska matris hamnar mycket långt ned på skalan. Endast i begränsad utsträckning krävs att studenten för att erhålla godkänt resultat på kursen ska analysera, kritiskt granska och problematisera stoffet. Vidare är antalet förväntade studieresultat stort. Det leder till att det kan bli svårt att säkerställa att

4 samtliga studieresultat verkligen examineras. 4 Delkurs 1 och 2 (i matrisen synes dessa anges som Testkurs 1) Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag, specialpedagogik som tvärvetenskap Tyngdpunkten i delkurserna 1 och 2 synes utifrån en läsning av de förväntade studieresultaten för delkurserna ligga på de examensmål som faller under rubriken Kunskap och förståelse samt i någon mån rubriken Värderingsförmåga och förhållningssätt. Däremot kan det till skillnad mot institutionens egen bedömningsmatris inte anses framgå av de förväntade studieresultaten att studenterna ska besitta sådan förmåga som kommer till uttryck i examensmålen under rubriken Färdighet och förmåga. Examensmålen under den sistnämnda rubriken synes i hög grad ta sikte på den praktiska yrkeskompetensen medan delkurserna 1 och 2 snarast ger intrycket av att vara avsedda att utgöra en introduktion till utbildningen och att lägga en teoretisk grund för de kommande studierna. Här verkar det således föreligga en diskrepans mellan vad de förväntade studieresultaten ger uttryck för och den egna självvärderingen av kurserna. Enligt kursplanen examineras delkurs 2 genom en skriftlig gruppuppgift. Gruppexamination framstår som problematisk i och med att betygen sätts i relation till studenterna individuellt. Med anledning av att betygsättning utgör myndighetsutövning framstår det som viktigt att det i gruppuppgiften går att urskilja vad varje student har presterat individuellt. Det sagda gäller särskilt om den skriftliga uppgiften betygsätts enligt ECTS-skalan. Detta kan ske genom att det i inledningen till promemorian framgår vem av studenterna som har haft huvudansvaret för ett visst avsnitt. Vidare ska bedömningskriterierna för såväl den muntliga presentationen som de skriftliga uppgifterna framgå av kursplanen. Detta synes inte vara fallet. Beträffande betygskriterierna räcker det däremot att dessa framgår av kursbeskrivningen. Delkurs 3 Vetenskapsteori och forskningsmetodik Samma kritik som i fråga om delkurserna 1 och 2. I matrisen anges exempelvis att ett viktigt moment i delkurs 3 utgörs av att visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar. Den färdigheten reflekteras emellertid inte i de förväntade studieresultaten. Dessa tar istället närmast sikte på kunskap om olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter och forskningsmetoder. En tanke är här att införa ett förväntat studieresultat som mynnar ut i att studenten ska visa att han eller hon har (grundläggande) förmåga att planera och genomföra en viss utredning/uppgift. Delkurs 4 Lärande och utveckling i pedagogiska lärmiljöer I huvudsak samma kritik som i fråga om delkurserna 1, 2 och 3. Rekommendationer avseende UQ1SPL: 1) Eftersom det rör sig om en kurs som ges på avancerad nivå rekommenderas att de förväntade studieresultaten skärps. 2) Relationen mellan förväntade studieresultaten och examensmålen ses över. De förväntade studieresultaten synes inte fullt ut återspegla de examensmål som avser färdighet och förmåga. 3) Antalet förväntade studieresultat minskas. (Det bör här noteras att så kallade lägre lärandemål ofta konsumeras av de högre lärandemålen Exempelvis måste en student för att kunna analysera en frågeställning visa kunskap på området) En kontroll görs av att studieresultaten examineras. Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling, 30 hp. (UQ2SPR) Avseende båda delkurserna gäller att antalet förväntade studieresultat är alltför stort. Vart och ett av

5 5 studieresultaten är också mycket omfattande. Det kan därför ifrågasättas om det finns möjlighet att examinera samtliga resultat. Det bör i sammanhanget anmärkas att det föreligger en skyldighet att examinera samtliga förväntade studieresultat och att studenterna måste ges klar och tydlig information om vad som förväntas vid examinationen. I förhållande till den inledande kursen UQ1SPL har de förväntade studieresultaten skärpts betydligt, vilket framstår som positivt. Däremot framstår det som mindre bra att ett par förväntade studieresultat inte knyts till en viss delkurs. Istället anges att studenten tillägg till de förväntade studieresultaten för delkurserna förväntas beskriva, pröva och kritiskt granska vissa teorier samt ge uttryck för ett etiskt förhållningssätt. Kursplanen bör här inte minst av rättssäkerhetsskäl förtydligas genom att dessa förväntade studieresultat knyts till en viss delkurs eller båda delkurserna. Det saknas förväntade studieresultat som ger uttryck för att studenten inom vissa tidsramar ska planera och genomföra vissa uppgifter. Bedömningskriterier för de muntliga redovisningarna och skriftliga uppgifterna saknas i kursplanen. Rekommendationer avseende UQ2SPR: 1) Antalet förväntade studieresultat minskas och förenklas. En kontroll av att samtliga förväntade studieresultat examineras genomförs. 2) Samtliga förväntade studieresultat knyts till en eller flera delkurser. 3) Förväntade studieresultat som inbegriper att studenten ska planera och genomföra skriftliga uppgifter/undersökningar samt redovisa dessa införs. 4) Bedömningskriterier avseende muntlig redovisning och skriftliga uppgifter införs i kursplanen. Speciallärares yrkesspecifika kompetenser, specialisering mot utvecklingsstörning 30 hp. (UQ2UTV) I förhållande till UQ2SPR framstår de förväntade studieresultaten i UQ2UTV som relativt lågt satta. I flera fall ska studenten endast visa insikt, synliggöra och beskriva olika teorier och perspektiv. Antalet förväntade studieresultat är här stort. Det bör i sammanhanget påpekas att de förväntade studieresultat som finns långt ned i den taxonomiska matrisen oftast konsumeras av de högre förväntade studieresultaten. Den student som förväntas analysera ett visst fenomen måste också kunna redogöra för fakta och teorier på området. Det leder till att antalet förväntade studieresultat kan begränsas utan att detta påverkar kraven på ren kunskapsinhämtning. Även här saknas förväntade studieresultat som relaterar till att studenten ska planera och genomföra vissa fältstudier. Vissa förväntade studieresultat är inte explicit knutna till delkurserna. Bedömningskriterier för den muntliga redovisningen, skriftliga uppgiften samt fältstudierapporten saknas i kursplanen. Rekommendationer avseende UQ2UTV: 1) Antalet förväntade studieresultat minskas och förenklas. En kontroll av att samtliga förväntade studieresultat examineras genomförs. Koordinering av de förväntade studieresultaten med övriga inriktningar genomförs. 2) Samtliga förväntade studieresultat knyts till en eller flera delkurser. 3) Förväntade studieresultat som inbegriper att studenten ska planera och genomföra skriftliga uppgifter/undersökningar samt redovisa dessa införs. 4) Bedömningskriterier avseende fältstudier, muntliga redovisningar och skriftliga uppgifter införs i kursplanen. Vetenskapsteori och forskningsmetod samt ämnesfördjupning 15 hp. (UQ3SPL) Precis som i fråga om övriga kurser gäller att antalet förväntade studieresultat är stort och att de i vissa fall är relativt enkla. Förväntade studieresultat som relaterar till genomförandet av fältstudier samt muntliga och skriftliga uppgifter saknas. Bedömningskriterier avseende fältuppgifter samt muntliga och skriftliga uppgifter saknas i kursplanen.

6 6 1) Antalet förväntade studieresultat minskas. 2) Förväntade studieresultat som inbegriper att studenten ska planera och genomföra skriftliga uppgifter/undersökningar samt redovisa dessa införs. 3) Bedömningskriterier avseende fältstudier, muntlig redovisning och skriftliga uppgifter införs i kursplanen. Självständigt arbete (UQ4SPL) De förväntade studieresultaten bör här svara mot de i högskoleförordningen relevanta fastställda examensmålen (dock utan att utgöra en ren avskrift av dessa). Intrycket här är att de förväntande studieresultaten kan skärpas något. Exempelvis bör det inte räcka med att studenten behandlar en relevant frågeställning utan denna bör även vara av någorlunda komplex natur. Det följer av examensmålet att studenten ska visa fördjupad förmåga att genomföra utredningar och analysera svårigheter för individen i lärmiljöer. Istället för att enbart granska resultatet i förhållande till tidigare forskning kan det också vara nödvändigt att värdera resultatet av undersökningen. Bedömningskriterier för det självständiga arbetet saknas i kursplanen. 1) Antalet förväntade studieresultat koordineras bättre med examensmålen. 2) Bedömningskriterier avseende det självständiga arbetet införs i kursplanen. Avslutande reflektioner avseende måluppfyllelse Ett allmänt intryck är att utbildningsprogrammet är av god kvalitet men att utbildningsansvariga behöver arbeta mer med att koordinera de förväntade studieresultaten mellan kurserna samt i förhållande till examensmålen i syfte att åstadkomma en progression som bättre leder fram till att examensmålen uppfylls i fråga om de studenter som tar examen. Antalet förväntade studieresultat behöver minska och skrivningarna förenklas/förtydligas. Vidare behöver de förväntade studieresultaten som relaterar till framförallt de examensmål som avser färdighet och förmåga stärkas. En läsning av de förväntade studieresultaten ger vid handen att stor vikt fästs vid studenternas teoretiska kunskaper (vilket i sig är positivt), men att examinationen av professionskunnandet hamnar i bakgrunden. I vissa fall gäller detta även värderingsförmåga och förhållningssätt. Exempelvis framgår det inte hur förmågan att visa empati examineras. Det sagda behöver inte vara fallet i verkligheten, men det pekar i så fall på att examinationen så som den bedrivs respektive kommer till uttryck i kursplanerna inte fullt ut stämmer överens. Institutionen behöver arbeta vidare med detta. Lärare och annan undervisande personal: Kompetens och kompetensutveckling Som underlag för bedömning ska gruppen bland annat använda svar under rubriken Lärare och annan undervisande personal: Kompetens och kompetensutveckling i utbildningsrapporten, det vill säga institutionens analys av sammansättningen av lärare och annan undervisande personal avseende vetenskaplig och professionsinriktad kompetens,

7 7 redogörelse för planerade rekryteringar samt analys av hinder och möjligheter för att stärka lärarnas vetenskapliga och pedagogiska (och i förekommande fall professionsinriktade) kompetens. Intrycket är här gott. Majoriteten av den undervisande personalen har vetenskaplig kompetens. För vissa yrkesspecifika perspektiv drar institutionen nytta av extern kompetens. Institutionen arbetar löpande med att stärka kompetensen. År 2022 beräknas institutionen flytta verksamheten till mer ändamålsenliga lokaler. Inga synpunkter utöver att institutionen uppmanas fortsätta med arbetet. Kurs- och utbildningsuppföljning Som underlag för bedömning ska gruppen bland annat använda svar under rubriken Kurs-och utbildningsuppföljning i utbildningsrapporten, det vill säga institutionens beskrivning av arbetet med uppföljning av samtliga kurser, inklusive examensarbeten, beskrivning av arbetet med uppföljning av hela utbildningen, inklusive progressionen mellan kurser, kommentarer och analys av kurser som institutionen anser har särskilda styrkor och som därmed kan utgöra goda exempel, kommenterar om kurser där svagheter har identifierats samt kommentarer till studenternas synpunkter på utbildningens styrkor och svagheter, i den mån det finns utvärderingar gjorda av hela utbildningen. Institutionen arbetar aktivt med att följa upp kursutvärderingar, vilket framstår som positivt. Det bör dock noteras att svarsfrekvensen är relativt låg (drygt hälften av studenterna synes lämna svar). Det finns här en risk att endast de studenter som är mycket nöjda respektive de som är missnöjda lämnar in svar. Det framstår också som svårt att veta vilka de bakomliggande skälen är till att en student reagerar på ett påstående på ett visst sätt. Av den anledningen framstår det som positivt att institutionen även använder sig av muntliga svar. En muntlig diskussion ger möjlighet att ställa följdfrågor. Det kan vara värt att fundera över om institutionen bör följa upp kursutvärderingarna med en alumnundersökning, det vill säga en undersökning av hela utbildningen. Det är först efter en tid som praktiskt verksam speciallärare som en tidigare student kan bedöma värdet av utbildningen. En sådan undersökning kan ge perspektiv på utbildningen som inte framkommer i samband med kursutvärderingarna. De kan i sin tur ge uppslag till förbättringar av programmet. Organisation av kvalitetsarbete Som underlag för bedömning ska gruppen bland annat använda svar under rubriken Organisation av kvalitetsarbete i utbildningsrapporten, det vill säga institutionens beskrivning av hur kvalitetsarbetet kring utbildningen är organiserat, hur samarbetet fungerar mellan institutioner på kurs- och programnivå, Samarbete med andra institutioner bör särskilt lyftas fram vid bedömning av institutionsöverskridande

8 8 programutbildningar på vilket sätt studentinflytandet säkras, hur plats ges för, i förekommande fall, externa intressenter, t.ex. representanter för arbetslivet och alumner, i arbetet med planering och uppföljning av utbildningen samt hur det säkerställs att utbildningen svarar mot arbetslivets behov. Av utbildningsrapporten framgår att institutionen idag saknar ordentliga rutiner för kvalitetsarbetet, men att det pågår ett arbete med att utveckla sådana (se även kommentaren ovan angående alumnundersökningar). Institutionen uppmanas arbeta vidare med att utveckla rutiner för att systematiskt ta tillvara såväl studenterfarenheter som alumnerfarenheter. En tanke kan vara att utveckla ett arbetsmarknadsråd med representanter från Specialpedagogiska skolmyndigheten, vissa skolor samt alumner i syfte att kunna utveckla utbildningen i takt med att behovet på arbetsmarknaden ändras. Övrig organisation och administration Som underlag för bedömning ska granskningsgruppen bland annat använda svar under rubriken Övrig organisation och administration i utbildningsrapporten, det vill säga institutionens beskrivning av hur administrationen av utbildningen fungerar, hur studie- och karriärvägledningen är organiserad samt hur studenterna informeras om en framtida arbetsmarknad samt hur institutionen samlar in och tar tillvara på alumners synpunkter på utbildningen. Inga synpunkter utöver att administrationen synes fungera väl på institutionen. Utvecklingsarbete Som underlag för bedömning ska granskningsgruppen bland annat använda svar under rubriken Utvecklingsarbete i utbildningsrapporten, det vill säga vilka förändringar som har genomförts inom utbildningen under den senaste treårsperioden samt beskrivning av åtgärder och resultat av dessa åtgärder, vilka förändringar som institutionen planerar att vidta men som ännu inte genomfört, inklusive tidsramen samt hur institutionen arbetar med att främja jämställdhet och breddat deltagande avseende utbildningens förutsättningar, innehåll och genomförande. Av utbildningsrapporten framgår att institutionen efter UKÄ:s granskning 2014 starkare betonat vetenskapsteori, forskningsmetod och etik i de olika kursplanerna. Som ovan konstaterats verkar detta arbete ha lett till att de övriga mer professionsinriktade examensmålen (färdighet och förmåga) hamnat alltför mycket i bakgrunden och i vissa fall glömts bort.. Möjligen har detta sin grund i institutionens iver att uppfylla UKÄ:s krav. Problemet med en akademisk yrkesutbildning ligger ofta i att såväl de teoretiska kraven som professionskraven ska tillfredsställas. Som ovan konstaterats bör det framtida

9 utvecklingsarbetet inriktas på att på ett tydligare sätt söka skriva fram även de professionsinriktade studieresultat som studenten förväntas uppfylla på respektive kurs. 9 Sammanfattande omdöme Granskningsgruppen ska på ett klart och tydligt sätt sammanfatta sina tidigare framförda överväganden och ställningstaganden. Det sammanfattande omdömet ska också ge återkoppling till institutionen om goda exempel och utvecklingsområden. Vidare ska det tydligt framgå vad som inte bedöms hålla tillräcklig kvalitet och som gruppen därmed föreslår ska/måste åtgärdas. Om granskningsgruppen anser att en fördjupad granskning bör genomföras anges det här, inklusive motivering. Utbildningen har väl kvalificerade lärare och bedriver ett arbete med att utveckla kompetensen hos dessa. Institutionen utgör här en god förebild. Det finns vissa brister avseende måluppfyllelsen. De förväntande studieresultaten i kursplanerna är i vissa fall alltför lågt satta för en utbildning på avancerad nivå. Vidare är de förväntade studieresultaten i kursplanerna alltför många och i vissa fall skrivna omständligt skrivna. Det föreligger därmed en osäkerhet om samtliga studieresultat verkligen examineras på kurserna. Vidare synes vissa examensmål inte reflekteras i de förväntade studieresultaten alternativt reflekteras i liten utsträckning. En läsning av de förväntade studieresultaten ger vid handen att tonvikten efter UKÄ:s granskning läggs vid de teoretiska kunskaperna medan de mer professionsinriktade examensmålen inte täcks på samma sätt. Vissa examensmål som exempelvis målet att studenten ska visa empatisk förmåga täcks inte in alls. Vidare saknas bedömningskriterier i kursplanerna för skriftliga och muntliga uppgifter. Institutionen ska se över de förväntande studieresultaten i kursplanerna i förhållande till de nationella examensmålen i syfte att se till att samtliga examensmål examineras under utbildningen. Det får inte föreligga någon osäkerhet om att ett examensmål inte uppfylls under utbildningen. Institutionen ska införa bedömningskriterier för muntliga och skriftliga uppgifter i kursplanerna. Institutionen har själv funnit att den bör gå vidare med att utveckla rutiner för att systematiskt följa upp kurser och utbildningar. Institutionen bör fortsätta detta arbete.