PROJEKTERINGSANVISNING

Transkript

1 PROJEKTERINGSANVISNING VS Upprättad Datum: Version:

2 Innehållsförteckning Rörinstallationer allmänt Serviser Rörinstallationer allmänt Tillgänglighet och utrymmesplanering Rörinstallationer allmänt Demontering Rivning Rörinstallationer allmänt Rör och rörfogar Rörinstallationer allmänt Mätning Rörinstallationer allmänt Pumpar Rörinstallationer allmänt Filter och luftavskiljare Rörinstallationer allmänt Ventiler Rörinstallationer allmänt Dykrör Rörinstallationer allmänt Isolering av rörinstallationer Tappvattensystem Dimensioneringsförutsättningar Tappvattensystem Systemuppbyggnad VS Projekteringsanvisningar

3 Tappvattensystem Rörmaterial Tappvattensystem Blandare Gas Avloppssystem Dimensioneringsförutsättningar Avloppssystem - Systemuppbyggnad Avlopssystem Rörmaterial Avlopssystem Brunnar och golvrännor Avlopssystem Sanitetsapparater Värmesystem Dimensioneringsförutsättningar Värmesystem Systemuppbyggnad Värmesystem Rörmaterial Värmesystem Kärl Värmesystem Shuntgrupp i värmesystem VS Projekteringsanvisningar

4 Värmesystem Batterivärmeväxlare Värmesystem Värmeapparat VS Projekteringsanvisningar

5 Rörinstallationer allmänt Serviser VS-projektören ska kontakta berörda medieleverantörer och lämna erforderliga uppgifter så att avtal om serviser och leverans kan tecknas mellan beställaren och leverantören. VS-projektören ska i samråd med beställaren fylla i tekniska data för beställning av serviser och abonnemang. Uppgifter inhämtas från projektör för yttre VA beträffande dimension, läge och vattengång för spill- och dagvattenserviser. Uppgifter om BTA inhämtas från projektets arkitekt 5 VS Projekteringsanvisningar

6 Rörinstallationer allmänt Tillgänglighet och utrymmesplanering Teknikutrymmen ska utformas så att god arbetsmiljö kan möjliggöras vid service. Utformning av teknikutrymmen enligt Handboken, Rätt arbetsmiljö för VVS- montörer och driftspersonal, utgiven av VVS-företagen, bör eftersträvas. Tillträdesvägar till tekniska utrymmen bör om möjligt vara i entréplan eller med tillträde från entréplan. Vid placering av teknikutrymme på andra plan bör dessa om möjligt kunna nås via hiss. Spiraltrappor till teknikutrymmen bör undvikas. Tillträde till tekniska utrymmen bör kunna göras från utsidan för att slippa larma av hela byggnaden. Undantag är verksamheter med dygnet-runt-bemanning. Där går det bra att ha åtkomst inifrån förutsatt att tillträdesvägar inte sker via verksamhetsutrymmen. Undercentraler för fjärrvärmeinstallation bör placeras i byggnaden på sådant läge att kortast möjliga kulvertdragning inom tomtmark uppnås. 6 VS Projekteringsanvisningar

7 Rörinstallationer allmänt Demontering Rivning Komponenter som Stadsfastigheter inte vill behålla efter demontering ska bortforslas samt sorteras med föreskriven hantering t.ex. metall, plast, asbest o.s.v. Vid ombyggnader ska alla komponenter/rör som saknar funktion demonteras/rivas i sin helhet. Rivning av avlopp i golv ska tätning utföras på sådant sätt att fukt och luktsäkerhet erhålls. Vid demontering och proppning av tappvatten- och värmeledningar ska proppning utföras så nära medieförande ledning som möjligt. Proppningar av medieförande ledningar får inte utföras dolt i byggnadsdel. Vid förekomst av asbest vid ombyggnad ska all asbest saneras i sin helhet i det aktuella området för ombyggnaden. Asbestsanering utförs vanligen i separat entreprenad. 7 VS Projekteringsanvisningar

8 Rörinstallationer allmänt Rör och rörfogar Vid dold förläggning av rörledningar monteras rörledningarna skarvfritt. Där det inte är möjligt ska det finnas inspektionsmöjligheter. Läckindikatorer ska mynna på plats där man omedelbart kan upptäcka ett eventuellt läckage och där utläckande vatten inte orsakar skada. Vid rörgenomföring i vägg eller bjälklag ska täckbricka monteras. Vid rörgenomföring i våtutrymme ska väggbricka i metall användas. Rörgenomföringar i bottenplatta ska radontätas. Vid förläggning av synliga ledningar i utrymmen där det finns risk för åverkan t.ex. i allmänna utrymmen på skolor såsom korridorer och toaletter, ska rör klamras med ett avstånd på 300 mm. Som alternativ till förtätad rörklamring kan kopplingsledningarna förses med plåtinklädnad eller liknande. Rörstråk bör förläggas åtkomligt ovan undertak i korridorer eller andra allmänna utrymmen. Upphängning får inte komprimera rörisoleringen. Rörklamrar bör ha samma färg som röret och i utsatta utrymmen vara utförda i metall. 8 VS Projekteringsanvisningar

9 Rörinstallationer allmänt Mätning Mätare får inte vara batteridrivna. Avstängningsventiler monteras före och efter mätaren. Mätaren ska var försedd med kommunikationsmodul för Mbus. Mätare ska dimensioneras så att god mätnoggrannhet uppnås i såväl max- som minflöde. - Detta kan medföra parallellkopplade mätare, framför allt i anläggningar med stor variation i vattenanvändningen. Grundkravet är att energimätning av tillförd värme ska ske per byggnad. Om värme produceras från interna produktionskällor såsom värmepump, solfångare, gaspanna eller liknande, ska anläggningen kunna mätas så att den faktiska produktionen och prestandan (t ex COP, verkningsgrad) kan följas. Grundkravet för mätning av kallvatten är att totalt inkommande kallvatten mäts. Grundkravet för mätning av tappvarmvatten är att den mäts vid beredningsstället via flödesmätning. Mätare för varmvatten monteras på ingående kallvattenledning till varmvattenberedare eller motsvarande, eller på ett sådant sätt att konsekvens av en eventuell VVC beaktas. Projektspecifika krav beslutas inom respektive projekt: Erfoderliga raksträckor beaktas efter fabrikantens monteringsanvisningar. Behov av mätning av värmesystem kan exempelvis vara markvärme under ishall. Behov av mätning av kallvatten kan vara exempelvis bevattning eller spolning av pist i ishallar. Behov av mätning av varmvatten kan vara inom en badanläggning eller när varmvatten distribueras till byggnader där verksamheterna kan förväntas ha stora skillnader i varmvattenförbrukning. 9 VS Projekteringsanvisningar

10 Kontrollera med Eon beträffande möjligheten att koppla upp Eon:s energimätare till fastighetens styr- och övervakningssystem. 10 VS Projekteringsanvisningar

11 Rörinstallationer allmänt Pumpar Pumpar ska ha energiklass A och vara elektroniskt varvtalsstyrda. De ska vara försedda med kommunikationsmöjlighet för start, stopp, driftindikering eller larmutgång. Pumpar monterade i system med kondensrisk ska vara utförda i korrosivitetsklass C4 samt vara försedda med tråg med dränering. Inom respektive projekt beslutas om huvudpumpen ska vara en parallellkopplad dubbelpump. Exempelvis kan detta vara aktuellt i större anläggningar eller anläggningar som är känsliga för avbrott. 11 VS Projekteringsanvisningar

12 Rörinstallationer allmänt Filter och luftavskiljare Smutsfilter ska monteras före värmeväxlare, värmepump och liknande. Smutsfilter ska monteras servicevänligt. Smutsfilter förses med manometer och avtappningsledning med avstängningsventil. Vid montering av filter där det föreligger risk för kondens ska utföras i korrosivitetsklass C4. Central automatisk luft- och partikelavskiljare ska installeras och placeras på värmesystemets i tilloppsledningen efter fjärrvärmeväxlare/värmepump. Luft- och partikelavskiljaren väljs för fullflöde. Det ska även finnas uttag för portabel vakuumavgasare. Beakta eventuella ytterligare filterkrav på exempelvis värmepump. Vid större anläggningar ska inte automatiska avluftare installeras. Aktiv undertrycksavgasare eller likvärdigt, monteras i huvudledningen. Luftningar ska helst utföras med rörförstoringar och neddragen ledning på vägg med lättåtkomlig kulventil manuella klockor Automatiska luftklockor får ej användas. Smutsfilter bör monteras på ett sådant sätt att avtappningsledning kan dras till golvbrunn eller uppsamlingskärl. 12 VS Projekteringsanvisningar

13 Rörinstallationer allmänt Ventiler Tappvatten och värmesystem ska förses med avstängningsventiler i sådan omfattning att service av installationen kan ske utan att hela anläggningen berörs. Före varje sanitär apparat, blandare och dylikt ska föravstängningsventiler monteras, alternativt separata avstängningsventiler per våtrum. Injusteringsventiler ska monteras i sådan omfattning att injustering av samtliga delar kan ske. Samtliga grenledningar i VVC-system förses med injusteringsventil. Injusteringsventiler ska förses med mätuttag. Hetvatten som fördelas via rörkulvert till olika huskroppar ska förses med avstängningsventiler och manometer för att underlätta läcksökning. Avstängningsventiler med hög spindelhals ska föreskrivas på isolerade ledningar. Styrventiler ska vara av typen sätesventil, i storlek DN65 och större i flänsat utförande. Ventilen ska ingå i rörentreprenaden och ställdonet ska ingå i styrentreprenaden. Ventil och ställdon ska samordnas. Adapter mellan ventil och ställdon får ej förekomma. Sektioneringsventiler monteras för varje betjänat plan/schakt och placeras i allmänna lokaler och tekniska utrymmen. Varje sektion bör gå att tappa av individuellt Dimensionering av styrventiler för tappvarmvatten ska göras enligt Svensk Fjärrvärme Tekniska bestämmelser F:101 Februari 2014, avsnitt Styrventil. 13 VS Projekteringsanvisningar

14 Rörinstallationer allmänt Dykrör Införingslängd på dykrör för termometrars och givares känselkroppar anpassas till aktuell rördimension och material på röret. Givarens instickslängd anpassas till centrumlinjen av röret alternativt placeras i en rörböj. Reglerande ventiler ska alltid monteras i dykrör. Antal givare och placering samordnas med projektören för styr- och övervakning. Tappvattengivare är av instickstyp. 14 VS Projekteringsanvisningar

15 Rörinstallationer allmänt Isolering av rörinstallationer Isolering av rörledningar i system med kondensrisk utförs med diffusionstät isolering. Isolering av VV- och VVC ska då det är möjligt samisoleras. Komponenter, såsom ventiler avtappningar, termometrar, i rörsystem ska överisoleras enligt RBC.2 eller RDC.2 enligt AMA VVS & Kyl. Överisoleringen ska vara lätt att demontera. Synligt förlagda isolerade rörledningar i publika lokaler, om inte brandskyddsdokumentationen säger annat, ska utföras med plastplåt enligt RCB.41. Ytbeklädnad i utrymmesvägar ska utföras i enligt RCB.23. Isolering får ej brytas vid genomföring i väggar och bjälklag då det föreligger risk för kondens. Fråga alltid beställare inför varje nytt projekt vilken energiklass som ska gälla. 15 VS Projekteringsanvisningar

16 Tappvattensystem Dimensioneringsförutsättningar Dimensioneringskrav enligt tabell nedan ska följas. Dimensionerande tryck 10 bar Tappvarmvatten vid tappställe 55 C Temperatur på duschar som ej kan regleras max 38 C Lägsta tillåtna temperaturen i en VVC-ledning. min 50 C Dimensionerande tappkallvattentemperatur ~10 C Temperatur stillastående tappkallvatten max 24 C För tabell ovan gäller Värmekonduktivitet 0,037 W/(mK) vid medeltemperatur 50 C. Omgivningstemperatur VV/VVC, VS och FV: 20 C. Omgivningstemperatur KV: max 25 C. (Källa: AMA VVS Kyl 16, Tabell RA RB/1.) All tappvatteninstallation ska utföras i enlighet med Säker Vatteninstallation. 16 VS Projekteringsanvisningar

17 Tappvattensystem Systemuppbyggnad Inkommande tappvattenservis ska förses efter mätaranordning med kontrollerbar backventil. Mjukstängande ventil istalleras på inkommande tappvatten för läckagelarm och förses med by-passfunktion. Ställdon levereras av styrentreprenören. Omfattningen av VVC ska minimeras så långt det är möjligt. Vid låga flöden och långa rördragningar för VV och VVC så kan installation av elektrisk varmvattenberedare vara ett energieffektivt alternativ. Utgående VV-ledning från värmeapparat där risk för skada föreligger förses med skållningsskydd i form av elektroniskt styrd blandningsventil. Se inkopplingsalternativ nedan. VVC inkopplingar Alternativ 1: Används när börvärdet på GT51 är t.ex. 55º och börvärdet på GT52 är 60º d.v.s. SV52 står alltid 100 % öppen och bottenporten är stängd. 70 % av flödet ut på systemet och 30 % av flödet genom värmeapparat. 17 VS Projekteringsanvisningar

18 Alternativ 2: Används när börvärdet på GT51 är t.ex. 60º och börvärdet på GT52 är 55º d.v.s. SV52 reglerar och bottenporten är inte alltid stängd. 70 % av flödet ut på systemet via kallvattenporten och 30 % av flödet genom VVX. 18 VS Projekteringsanvisningar

19 Tappvattensystem Rörmaterial Rörledningar i huvudstråk för KV-, VV- och VVC-system utförs i första hand av formstyva plaströr (PP- eller PEX-rör). Dolda rörledningar utförs i enlighet med Säker Vatteninstallation. Tappvattenledningar i schakt, fördelningsskåp, inklädnader, undertak och bjälklag där temperaturen kan bli högre än rumstemperaturen ska isoleras så att temperaturen på stillastående kallvatten inte överskrider kraven i BBR (I BBR 21 är kravet att kallvatten inte blir högre än +24 C på 8 timmar). Synlig rördragning inom våtutrymmen utförs med förkromade kopparrör. Genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel ska förses med brandskydd. Tätning av genomföringarna ska utföras av ackrediterat företag. Markförlagda KV-ledningar utförs av PEM-slang. Kulvertledningar för VV- och VVC utförs av PEX. Detta samordnas med kulvertledningar för värme Beakta förminskning av rördiameter i kopplingar med plaströr med tanke på tryckfall. 19 VS Projekteringsanvisningar

20 Tappvattensystem Blandare Samtliga blandare ska var helt utförda i blyfri metall och försedd med s.k. kallstart. Blandare för disk- och tvättbänkar förses med spärrad pip. Tvättställsblandare i skolor ska företrädesvis vara av sensorstyrd, elektronisk typ. Spänningsmatas via transformator, batteri får inte användas. Alternativt kan vandalsäkra tryckknappsblandare med antiblockfunktion installeras i skolor 6-9 och gymnasium. Tvättställsblandare i förskolor, boende och liknande ska vara ettgreppsblandare. Varmvattentemperaturen maxbegränsas till +38 C vid tappställen i skolor, förskolor, boende eller liknande. Blandare i äldreboende förses med förlängd spak. Äldreboende ska ha legionellatestade duschslangar. I duschutrymmen i omklädningsdelar i idrottshallar o.d. installeras elektroniskt styrda system med förblandat vatten. Systemen ska ha funktion för hygienspolning. I projektet bestäms om någon eller några duschar i duschutrymmet ska förses med handdusch. I duschutrymme i anslutning till bastu ska en dusch vara möjlig att temperaturreglera. Utvändiga vattenutkastare ska vara placerade i låsbara skåp och försedda med avstängningsmöjlighet på insidan För att minska vattenåtgången bör lågflödesblandare väljas för tvättställ och diskbänksblandare o.dyl. Duschblandare ska inte vara av lågflödestyp. 20 VS Projekteringsanvisningar

21 Gas Se energigasnormer 2017 samt Installationsanvisningar e-on Gas Gassystem ska förses med läckageanordning. Gasledningar utförs företrädesvis med kopparrör. Fogning utförs med löd- alternativt presskoppling 21 VS Projekteringsanvisningar

22 Avloppssystem Dimensioneringsförutsättningar Dimensioneringskrav inomhus enligt tabell nedan ska följas. Dimensionerande tryck spillvatten 4 bar Dimensionerande tryck spillvatten fettberikad 4 bar Dimensionerande tryck dagvatten 4 bar 22 VS Projekteringsanvisningar

23 Avloppssystem - Systemuppbyggnad Spillvatten avleds till anslutningspunkt med självfall. I byggnader med källare avleds spillvatten via pumpanordning. Omklädningsrum, wc m.m. undviks i källarplan. Spillvatten från storkök och hemkunskap avleds till anslutningspunkt via fettavskiljare. Fettavskiljare installeras företrädesvis i mark. Avlopp i bottenbjälklag redovisas på separat ritning. Gräns mellan yttre VA och VS är 1 meter innanför husliv för självfallsledningar. Vid anslutningarna hänvisas till ritning över yttre VA. Dimensionerande flöden och antal portioner för fettbemängt spillvatten överlämnas till projektör för yttre VA för dimensionering av fettavskiljare i mark. 23 VS Projekteringsanvisningar

24 Avlopssystem Rörmaterial Spillvattenledningar utförs i första hand av tjockväggiga ljudabsorberande plaströr alternativt med gjutjärnsrör. Vid höga temperaturer på spillvattnet, i t.ex. storkök, så utförs frihängande spillvattenledningarna med rostfritt syrafast stål eller fiberförstärkta plaströr. Vid ingjutning i bjälklag kan plaströr av typen PP användas. Vid övergång från vertikal till horisontell spillvattenledning ska övergången ske med 2 st 45 -böjar. 24 VS Projekteringsanvisningar

25 Avlopssystem Brunnar och golvrännor Golvbrunnar, golvrännor och golvgropar ska vara utförda i rostfritt syrafast stål. Större golvrännor och golvgropar förses med delbara galler med hänsyn till arbetsmiljö. Golvbrunnar, golvrännor och golvgropar i storkök, städcentraler och duschar förses med silkorg. Golvavlopp installeras i duschar, städ, tvättstugor, skötrum, teknikutrymmen m.m. samt vid nöddusch. Brunnar med luktstopp sätts i utrymmen som inte används kontinuerligt t.ex. i teknikrum. 25 VS Projekteringsanvisningar

26 Avlopssystem Sanitetsapparater Vattenklosetter ska i första hand vara vägghängd med avtagbar sits. Vattenklosetter ska vara utförda med enkelspolning, spolmängd 6 liter. Golvmonterad vattenklosett av barnmodell installeras i omfattning enligt vad som beslutas i projketet. Tvättställ och vattenklosetter ska normalt vara av porslin. Avlopp från sanitetsapparat ska i första hand dras i vägg. Spillvattenledningar från tvättställ, diskbänkar, tvättrännor, utslagsbackar, skötbord m.m. ska vara försedda med fast anslutning med bräddavlopp till spillvattensystemet. Spolmängd från vattenklosett anpassas beroende på objekt. På högstadieskolor kan det vara aktuellt att välja golvstående vattenklosett ur hållfasthetssynpunkt. 26 VS Projekteringsanvisningar

27 Värmesystem Dimensioneringsförutsättningar Dimensioneringskrav enligt tabell nedan ska följas. Dimensionerande tryck fjärrvärme 16 bar Dimensionerande tryck värmesystem 6 bar Radiatorsystem systemtemperatur 50/35 C Golvvärme systemtemperatur 35/30 C Luftbehandling systemtemperatur 50/30 C - Rör dimensioneras för maximala tryckfall på 100 Pa/m. Rumstemperaturer Undervisningslokaler, kontor o.dyl. +21 C Idrottshallar och liknande +19 C Teknikutrymmmen +18 C Omklädningsrum, skötrum och övriga våtutrymmen +21 C Trapphus, kapprum, korridorer m.m. +20 C Ljudkrav ska beaktas enligt projketeringsanvisning Akustik. Kontrollera även anvisningar från värmeleverantör beträffande temperaturer och lokala bestämmelser. 27 VS Projekteringsanvisningar

28 Värmesystem Systemuppbyggnad Vid val av energilösning ska fjärrvärme prioriteras. För fjärrvärmeinstallationer gäller anvisningar från E.on. Det är också Eon som installerar fjärrvärme fram till fastighet. Vid nyproduktion eller renovering av fjärrvärmecentraler ska möjligheten att köpa fjärrvärmevatten grönt vatten för påfyllning till sekundärkretsen utredas. Installationen av påfyllning av grönt vatten görs enligt E.on:s anvisningar. Värmesystem kan antingen förses med gemensam eller separat värmeväxlare för uppvärmning av byggnaden respektive eftervärmning av ventilationsaggregat. Uppdelning objektanpassas från fall till fall. Värmesystemet delas upp i värmekretsar med shuntgrupper/värmeväxlare beroende på verksamhet och temperaturer i systemen. Hur uppdelningen ska göras objektanpassas, dock ska varje ventilationsaggregat ha separat shuntgrupp/växlare. Byggnader ska värmas upp med vattenburen värme. Luftning ska monteras på samtliga höjdpunkter. I befintliga byggnader med sämre klimatskal får högre framledningstemperatur föreskrivas än ovan nämnda temperaturer. Vid utomhusplacerat aggregat så ska glykolkrets med värmeväxlare föreskrivas 28 VS Projekteringsanvisningar

29 Värmesystem Rörmaterial Rörledningar i huvudstråk för värmesystem utförs i första hand av formstyva plaströr (PPeller PEX-rör) alternativt stålrör. Kulvertledningar utförs av PEX. Detta samordnas med VV och VVC. Synliga kopplingsledningar utförs av elförzinkade stålrör. Dold förläggning av rör accepteras om det utförs med isolerade rör-i-rör-system. Genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel ska förses med brandskydd. Tätning av av genomföringarna ska utföras av ackrediterat företag Beakta förminskning av rördiameter i kopplingar med plaströr med tanke på tryckfall 29 VS Projekteringsanvisningar

30 Värmesystem Kärl Före expansionskärl ska avstängningsventil monteras. Expansionskärl ska förses med manometer samt anslutning för en extern tryckgivare, levereras av styrentreprenören, kopplad till ett överordnat styrsystem. Mindre expansionskärl ska anslutas med löpande mutter och i demonteringsvänlig höjd. Blandningskärl ska installeras för alla system med frostbehandlat vatten. Blandningskärlet ska vara försedda med tättslutande lock. Rörgenomföringar ska tätas. Blandningskärlet förses med elektrisk påfyllningspump och backventil. Som frostskyddsmedel ska fabriksblandad propylenglykol användas. Påfyllning ska göras på sugsidan. 30 VS Projekteringsanvisningar

31 Värmesystem Shuntgrupp i värmesystem Shuntgrupp ska vara prefabricerad med pump, 2-vägsventil, backventil och termometrar inbyggda i gruppen. Shuntgrupp ska vara utförd för variabelt flöde i primärkretsen för system med huvudpump. Shuntgrupp ska var värmeisolerad och försedd med skyddskåpa. I leveransen ska även ingå avstängningsventiler, typ kulventiler, i tilloppsledningarna och reglerventiler med mätuttag i returledningarna. Styrventilen ska ingå i rörentreprenaden och ställdonet ska ingå i styrentreprenaden. Ventil och ställdon ska samordnas. Adapter mellan ventil och ställdon får ej förekomma Principutförande värmeshunt. 31 VS Projekteringsanvisningar

32 Värmesystem Batterivärmeväxlare Anslutning för tryckgivare monteras i återvinningskretsen. Dräneringsledning ska dras från batteriernas samt cirkulationspumpens dropplåtar Principutförande för batterivärmeväxlare. 32 VS Projekteringsanvisningar

33 Värmesystem Värmeapparat Byggnader ska värmas upp med vattenburen värme via 2-rörssystem. Undantagsvis i större hallar såsom gymnastiksalar där luftburen värme via ventilation med eftervärmningsbatterier alternativ fläktluftsvärmare anslutna till VS-system kan accepteras. Radiatorer eller konvektorer placerade i skolor, trapphus och liknande ska vara försedda med vandalsäkrad termostat alternativt utan termostat, undantag i personalutrymmen eller lokaler där endast lärare vistas. Rumsreglering av radiatorer för rum med VAV ska ej förkomma. I skolkorridorer, trapphus, omklädningsrum och liknande lokaler ska radiatorer och konvektorer ha förstärkt upphängning och anslutningsledningar ska vara av hårda rör eller förses med skyddshylsa av stål. Inklädnad eller inbyggnad av radiatorer ska undvikas. Uppvärmning via vattenburen golvvärme får normalt inte förekomma. Undantag kan dock vara golvvärme i exempelvis kapprum, vindfång, omklädningsrum och duschar. Golvvärme ska utförs med separat shuntgrupp. Luftridåvärmare ska inte installeras. Fönsterapparater ska inte installeras. Elkomfortvärmare ska inte installeras. Radiatorer och konvektorer monteras med hänsyn till städning 33 VS Projekteringsanvisningar