-2, TL :30

Transkript

1 -2, TL :30 Kokouskutsu Tiistaina klo 16:30 kokoushuone Sevilla, Strengberginkatu 1 Päättäjät Varsinaiset jäsenet Henkilökohtaiset varajäsenet Johan Karjaluoto, puheenjohtaja Michael Östman Bjarne Kull, varapuheenjohtaja Marja-Liisa Boman Harald Wester Olav Sund Kristina Lundström-Björk Maria Hällis Marja Eriksson Christel Sandell Vuokko Piippolainen Mauri Korkeamäki Mervi Rantala Vesa Suvanto Eero Luomala Tauno Vornanen Peter Granholm Tua Mäenpää Muut läsnäolijat Peter Boström, kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jarmo Ittonen, kaupunginhallituksen edustaja Emil Isopahkala, nuorisovaltuuston edustaja Anne Ekstrand, kaupunginjohtajan sijainen Christer Tonberg, vt. kaupungingeodeetti Rune Hagström, vt. tekninen johtaja, talonrakennuspäällikkö Harri Kotimäki, kaupungininsinööri Pekka Elomaa, asemakaava-arkkitehti Jonny Wallsten, talouspäällikkö Ulla Lundell-Muittari, sihteeri Asiat Oheisen esityslistan mukaan. Toimeksi saanut: Ulla Lundell-Muittari sihteeri

2 64, TL :30 KOKOUSKUTSUN LAINMUKAISUUS JA KOKOUKSEN PÄÄTÖSVALTAISUUS Puheenjohtaja lulistaa kokouksen avatuksi ja toteaa sen olevan laillisesti kokoonkutsuttu ja päätösvaltainen.

3 65, TL :30 PÖYTÄKIRJANTARKASTUS Kahden pöytäkirjantarkastajan valinta.

4 66, TL :30 ILMOITUSASIAT Virkamiespäätökset Vt. tekninen johtaja: Liite 66 A Vt. kaupungingeodeetti: Liite 66 B Kaupungininsinööri: Liite 66 C Vastaava suunnittelija: Liite 66 D Mahdolliset muut asiat Ehdotus Vt. tekninen johtaja: Tekninen lautakunta merkitsee asiat tiedoksi.

5 66, TL :30 / :s bilaga: Liite 66 A, TL

6 66, TL :30 / :s bilaga: Liite 66 B, TL

7 66, TL :30 / :s bilaga: Liite 66 C, TL

8 66, TL :30 / :s bilaga: Liite 66 D, TL

9 67, TL :30 TV: 310/2015 TONI PELKONEN JA PETER STRÖMBERG MUODOSTETTAVAN YHTIÖN LU- KUUN: TONTIN NRO 13 VARAUS, KORTTELI 2, KAUPUNGINOSA 16, PEDERS TL Anomus: Liite 67 A Kartta: Liite 67 B Asemakaava: Liite 67 C Valmistelu: Vt. Kaupungingeodeetti Christer Tonberg, puh Toni Pelkonen anoo Peter Strömbergin kanssa muodostettavan yhtiön lukuun tontin 16:2:13 varausta. Tontti sijaitsee osoitteessa Yrittäjäntie 20 Pedersissä. Tarkoituksena on rakentaa tontille noin 1000 m2 suuruinen hallirakennus. Rakentaminen on suunniteltu alkavan vuonna Hakijoiden aikomus on liittää rakennus kaukolämpöverkostoon. Pelkonen ja Stömberg vuokraavat myös naapuritontin 16:2:12 teknisen lautakunnan päätöksen mukaisesti Vuonna 2008 hyväksytyn asemakaavan mukaan tontti on liike-, teollisuus- ja varastorakennusten korttelialuetta (KLT). Tontin pinta-ala on 3996 m2, sen tehokkuusluku on e=0,40. Tontti sijaitsee hintavyöhykkeessä III, jossa KLT-tontin vuosivuokra tänä päivänä on noin 0,69 /m2/v. Kaukolämpö on valmiiksi rakennettu Yrittäjäntiellä. Voimassa oleva asemakaava ei sisällä määräystä liittymisestä kaukolämpöverkostoon. Tekninen lautakunta päätti , että Pedersin teollisuusalueella tehdään asemakaavamuutos siten, että liittymisvelvollisuus kaukolämpöverkostoon määrätään kaavamääräyksellä. Koska aikomuksena on, että suunniteltu rakennus liitetään kaukolämpöverkostoon ja asian ollessa myös linjassa teknisen lautakunnan tekemään päätökseen asemakaavamuutoksesta, olisi mahdollista varata ja vuokrata tontti hakijoille. Vt. Kaupungingeodeetin ehdotus: Tekninen lautakunta päättää, että tontti nro 16:2:13 varataan Toni Pelkoselle ja Peter Strömbergille muodostettavan yhtiön lukuun. Varausaika on yksi (1) vuosi päätöspäivästä lukien. Varausmaksu on 2743,80 euroa. Vuokrasopimus on allekirjoitettava vuoden kuluessa päätöspäivämäärästä, jotta varausmaksu voidaan laskea hyödyksi varsinaisesta ensimmäisestä vuok-

10 67, TL :30 TV: 310/2015 ramaksusta. Tuotantorakennus on rakennettava tontille kolmen (3) vuoden kuluessa vuokrasopimuksen allekirjoittamisesta. Ehdotus Vt. tekninen johtaja: Tekninen lautakunta päättää vt. kaupungingeodeetin ehdotuksen mukaisesti.

11 67, TL :30 / :s bilaga: Liite 67 A, TL

12 67, TL :30 / :s bilaga: Liite 67 B, TL K Arrendetagare: Objekt: 7 Toni Pelkonen och Peter Strömberg 21 under bildning varande bolag. Rulltobaksgatan 8 Tomt nr i Jakobstad K P4 2 Yrittäjäntie Mällikatu P A = 3996 m K Lilla Mörviksvägen : Jakobstads Omfartsväg : : : /

13 68, TL :30 TV: 113/2015 LAUSUNTO JOKA KOSKEE LILLA TJUVÖREN ASEMAKAAVAEHDOTUSTA LUO- DON KUNNASSA TL Sijaintikartta: Liite 68 A Asemakaava: Liite 68 B Asemakaavaselostus: Liite 68 C Valmistelu: Asemakaava-arkkitehti Pekka-Elomaa, puh Lausuntopyyntö: Luodon kunta pyytää Pietarsaaren kaupungin lausuntoa Lilla Tjuvörenin asemakaavaehdotuksesta. Asemakaavaehdotus on asetettu nähtäville Lausunto: Pietarsaaren kaupunki kiittää lausuntopyynnöstä. Pietarsaaren kaupungin kaavoitusosasto on antanut lausunnon Lilla Tjuvörenin asemakaavaluonnoksesta, joka oli nähtävillä Pietarsaaren kaupungilla ei ollut huomautettavaa. Tekninen lautakunta kirjasi asian tiedoksi Asemakaavaluonnokseen on tehty vähäisiä tarkistuksia, tarkistuksilla ei ole ollut oleellista vaikutusta kaavan sisältöön tai siihen mitä kaavaosasto on luonnoksesta lausunut. Asemakaava-arkkitehti: Tekninen lautakunta esittää kaupunginhallitukselle, että tämä hyväksyy lausunnon kaupungin virallisena lausuntona. Tekninen lautakunta lähettää tämän päätöksen Luodon kunnan kaavoittajalle. Ehdotus Vt. tekninen johtaja: Tekninen lautakunta päättää asemakaava-arkkitehdin ehdotuksen mukaisesti.

14 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 A, TL LÄGESKARTA - SIJAINTIKARTTA Luodontie Nissasören Svanen, Joutsen Camping Simstrand Hästvägen n Västra Strandvägen ägen Kärrväg Vikarholmsgr. Korngr. Vetegr. Strandvägen Uimaranta Runebergs stuga Runebergin tupa en Lillys arholmsväg en Lysarholm antie 122 Rågvä gen Kornväg en Råggr. Havregr. 155 sv äg F a n d llgru Lilla Lysarholmen Stora Lysarholmen 83 Odlingslotter Viljelypalstat Hebenetta Tjuvören Varassaaret Östanpåvägen Lysarholmen Lysarholma Lilla Tjuvören Motionsstig-Skidspår Kuntopolku-Latu Fallbergsvägen Fallb.st. 39 Östangr. Lysarholmsvägen V.Fårho 3 lmsv. 24 Östra fårvägen danvägen begr. haut. Fotbollsplan Jalkapallokenttä an nttä r t ation ema Nötkråkeväg Svartkråkev. Vareksent Eko-p en rpv. Korpintie 72 1 Östanpå Itälä 8 17 Östanfjärdsv. 28 Palokärjentie M ä 15 Märän 30 K raträskkrök. k Itälahdentie orvenm Fiskaruddssvängen 22 alanie m 36 Fiskaruddsstråket 12 Kalliotöyryntie 1. kaarre Fisk.uddsst. 9 Eko-p Ström 10 s grundsvägen ntie Läntinen Lammassaare Västra Fårholmsvägen Lammassaari 15 Fårholmen Jakobstads Omfartsväg Eko-p Fårbergsvägen Öst r a Fårholmsv. Fårholmsberget 42 Lammasvuorentie Skrammelviksv Aligrundsvägen Itäinen Lammassaarentie 61 mmelvikintie Skra Aligrundintie Ko 48 tu 6 atu Ristisuonraitti 29 THA ermalm mi olpintie Terveyskeskus iraala 7 Fridhems Korsmosståget 30 Teollisuustie Fredsv Pohjantie Östandalsvägen Itälaaksontie Korsm.gr. 31 Rauh 13 Itälän koulu Industrivägen Castrens g. Castrenink. 18 Permosvängen Folkhälsan Östanlid Itäkunnaant. Dagh. Päiväk A-Bes. 21A-Kats Granndalsv Eko-p Östanlidv. 6 5 Dagh. 80 Hovslagarev. Vagnsmakarev Kiviaidantie 40 Sadelmakarev Itärann a n Villa Sveden 9 tie Simstrand Uimaranta Uusi- 4 Vaunusepänt Formansv. Ajurintie tie Björnholmsv Herme Lovägen Nyvägen Björnholmen Igelkottsvägen Eko-p 47 Karhusaari linvägen Karhusaarentie Båthamn Venesatama 2 18 Svedenvägen Uusitie Kirkko Rörgrundsv Saukont Bäverv. 20 Älggr Ilveksentie 3 Kärpänt. 2 Bisamv Älgvägen 1 Hirventie Kärpänpolku 8 8 Kytömäent. 5 Solringen 2 kehä Eko-p Hermelingr Stenströmsv Rosas höjden Rosasholmsvägen Kärpänku Sommarstigen Ruusasholmantie 68 Rosasholmen Ruusasholma Kesäpo 20 Rosash.sväng lku 5 14 Kesätie Sommarvägen Aligrundet 17 Ö. Rosasholmsv Widemansgrundet Widemaninkari Granholmen Laivavuorentie 12 Skutbe Småholmsvä g en Norrängarna rgsvägen 1:15000 Ka

15 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL LARSMO DETALJPLAN FÖR LILLA TJUVÖREN OCH TJUVÖRENS ÖSTRA DEL DETALJPLANEBESKRIVNING FÖRSLAG

16 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL LARSMO KOMMUN DETALJPLAN FÖR LILLA TJUVÖREN OCH TJUVÖRENS ÖSTRA DEL DETALJPLANEBESKRIVNING Detaljplanen gäller det ca 14,13 ha stora området på Lilla Tjuvören samt östra delen av Tjuvören som befinner sig på östra sidan av lv 749. Ca 5,81 ha av planeområdet är vattenområde. På området finns ingen detaljplan från tidigare. Detaljplanen gäller fastigheterna: 9:57, 9:58, 9:62, 9:72, 9:73, 9:74, 9:124, 9:176, 9:177, 9:191, 9:213, 9:227, 9:228, 9:243, 9:246, 9:268, 9:269, 9:270, 9:271, 9:272, 9:273, 9:274 samt delar av 2:2 och SMF. 876:4. Genom detaljplanen bildas kvarter jämte anslutande trafik-, gatu-, rekreations-, vatten- och specialområden. Detaljplanebeskrivningen rör detaljplanen som Larsmo kommunfullmäktige godkänt den Planområdets läge och namn Planområdet omfattar hela Lilla Tjuvören och östra delen av Tjuvören som genomkorsas av landsväg 749. Det ca 14,13 hektar stora detaljplaneområdet varav landområde ca 8.32 hektar ligger vid den invallade sötvattenbassängen Larsmosjön, nära intill kommungränsen till Jakobstad, ca 5 km från Jakobstad centrum. Detaljplanens namn är Detaljplan för Lilla Tjuvören och Tjuvörens östra del. Planens utarbetare Planen utarbetas av Arkitekt Ab Rajaniemi och som ansvarig person fungerar tekn.dr., arkitekt SAFA Juho Rajaniemi. Byggnadsingenjör AnneMo Kaitfors fungerar som planerare. Som Larsmo kommuns ansvarsperson fungerar markanvändningsingenjör Thomas Käldström. 2

17 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden 1.2 Detaljplanen 1.3 Genomförande av detaljplanen 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet Allmän redogörelse Naturomgivningen Bebyggd miljö Kommunalteknik Markägoförhållanden Områdets byggnadshistoria 2.2 Planeringssituation Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning Landskapsplan Generalplan Tidigare detaljplan 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering och detaljplaneändring 3.2 Planeringstart och beslut 3.3. Deltagande och samråd Intressenter Anmälan om anhängiggörande Deltagande och samarbete Myndighetssamarbete 3.4 Mål för detaljplan och detaljplaneändring Allmänna mål Utgångsmaterialets givna mål Intressenternas syften Planutarbetarens kvalitativa syften 4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 4.1 Planens struktur 4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter 4.3 Planens konsekvenser 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser 4.5 Namn 3

18 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Genomförande och tidsschema BILAGOR Bilaga 1. Detaljplanens uppföljningsblankett (ej med i förslagskedet) Bilaga 2. Program för deltagande och bedömning Bilaga 3. Naturinventering 4

19 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden Markägare på området lämnade in en anhållan om uppgörande av detaljplan för Lilla Tjuvören beslöt planeringssektionen anta Arkitekt Ab Rajaniemi som utarbetare av detaljplanen. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till allmänt påseende under tiden Planutkastet var framlagt till allmänt påseende under tiden hölls ett informationstillfälle för markägare och andra intresserade vid Larsmo kommun. 1.2 Detaljplanen Det ca 14,13 hektar stora detaljplaneområdet varav landområde ca 8,32 hektar ligger vid Larsmosjön, nära intill kommungränsen till Jakobstad, ca 5 km från Jakobstad centrum. Planområdets gränsdragning syns på pärmbilden. Området är kraftigt utbyggt med fritidsbostäder. På området finns 15 fritidshus. Inga arbetsplatser finns på området. Genom detaljplanen ändras tio RA-tomter till AO-tomter och två nya AO-tomter anvisas i detaljplanen, varav samtliga är i privat ägo. Åtta av AO-tomterna är bebyggda med fritidsbostad, varav tre bebos året runt i dagsläget. I detaljplanen anvisas även sju redan bebyggda RAtomter, varav en bebos året runt. 1.3 Genomförande av detaljplanen För genomförandet av detaljplanen står både den privata och offentliga sektorn. Planens genomförande kan tänkas börja sommaren

20 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet Allmän redogörelse Området är till största del bebyggd miljö. Området är låglänt med höjdskillnader på 0-2 m. På planeområdet finns fyra fast bosatta familjer Naturomgivningen För planeområdet har utarbetats en naturinventering. Naturinventeringen omfattar en översiktlig inventering av växter och naturtyper, samt en grundlig inventering av flygekorre. Naturinventeringen har gjorts hösten 2014 av FM biolog Mattias Kanckos från Essnature. Den södra delen av Tjuvören som ingår i detaljplanen är nästan helt utbyggd och ett enhetligt trädskikt saknas helt. På området norr om vägen till Lilla Tjuvören på Tjuvören finns en ca 70- årig, rätt gles granskog samt ett kraftigt försumpat område på den nordligaste delen av detaljplaneområdet. Norra delen av Lilla Tjuvören är mycket kraftigt utbyggd och modifierad. På den mellersta delen av Lilla Tjuvören finns ett område med ca 50-årig björkskog. Den södra delen av Lilla Tjuvören är tätt bebyggd med fritidsstugor och på området finns ingen skog, endast spridda träd mellan stugorna. Den sydligaste delen av Lilla Tjuvören är vegetationsfri eftersom man nyligen fyllt området med muddermassor. Allra längst i sydspetsen av Lilla Tjuvören finns ett litet område med en ca 30-årig blandskog. Se bilaga 3. Bild 1. Vy längs Lilltjuvörsvägen Bild 2. Vy längs Lilltjuvörsvägen 6

21 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Bild 3. Vy över Lilla Tjuvörens östra strand. Bild 4. Vy över Lilla tjuvörens sydligaste ända. Bild 5. Vy längs lv 749 söderut. Bild 6. Vy längs skogsväg på fastighet 9:243. Bild 7. Privat båtplats på Tjuvören. Bild 8. Vy från lv 749 mot Lilla Tjuvören Bebyggd miljö På området finns inga registrerade fornminnen. 7

22 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Största delen av området är bebyggt. På området finns 15 fritidsbostäder varav ca fyra bebos även vintertid. I huvudsak är de befintliga byggnaderna på området låga trähus. På området finns inga skyddsvärda byggnader. På planeområdet finns en privat båtplats. Nedan finns bilder på alla befintliga huvudbyggnader på planeområdet. Bild 9. Södra Larsmovägen 656 (RNr 9:227) Bild 10. Södra Larsmovägen 654 (RNr 9:72) Bild 11. Södra Larsmovägen 650 (RNr 9:73) Bild 12. Södra Larsmovägen 646 (RNr 9:74) Bild 13. Lilltjuvörsvägen 7 (RNr 9:246) Bild 14. Lilltjuvörsvägen 24 (RNr 9:269) 8

23 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Bild 15. Förråd på Lilltjuvörsvägen 22 (RNr 9:268) Bild 16. Lilltjuvörsvägen 20 (RNr 9:58) Bild 17. Lilltjuvörsvägen 27 (RNr 9:177) Bild 18. Lilltjuvörsvägen 29 (RNr 9:124) Bild 19. Lilltjuvörsvägen 33 (RNr 9:270) Bild 20. Lilltjuvörsvägen 35 (RNr 9:271) 9

24 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Bild 21. Lilltjuvörsvägen 37 (RNr 9:274) Bild 22. Lilltjuvörsvägen 36 (RNr 9:273) Bild 23. Lilltjuvörsvägen 32 (RNr 9:57) Bild 24. Lilltjuvörsvägen 30 (RNr 9:176) Kommunalteknik En privat förening har byggt ut vattenledningsnät på största delen av planområdet till befintliga fritidshushus samt avloppsnät på Lilla Tjuvören. På centrala delen av Lilla Tjuvören har ett mindre område utbyggts med självfallsavlopp. Resterande fastigheter ansluts med tryckavlopp och gårdsvisa pumpstationer. Från Lilla Tjuvören pumpas avloppsvattnet till kommunens avloppsledningsnät på Vikarholmen Markägoförhållanden Hela området är i privat ägo förutom vägområdet som ägs av staten och vattenområden och tillandning som ägs av Larsmo bys samfällda områdens delägarlag. Tillandning är en smal landremsa som bildas mellan vattenlinjen och stranden och uppstår då strandlinjen flyttar på sig. Tillandning bildas till följd av landhöjning eller sänkning av vattennivån. Enligt Finlands lag 1902/31 10 inverkar inte höjning eller sänkning av vatten- eller marknivån på en fastighets gräns mot en annan fastighets eller en bys samfällda vattenområde. Tillandningen ägs i regel av den som äger vattenområdet, dvs. Larsmo bys samfällda områden. Tillandningen hör således inte till den fastighet vid vilken den ligger. Om tillandningen försvårar en ändamålsenlig användning av strandområdet eller om tillandningen är mycket liten kan ägaren till den angränsande fastigheten i allmänhet inlösa den genom att hos lantmäteribyrån ansöka om lantmäteriförrättning, inlösning av tillandning. Vid ansökan om byggnadslov 10

25 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL granskas behov av lantmäteriförrättning. Vid förrättningen avgörs förutsättningarna för inlösning, området som ska inlösas samt de ersättningar som ägaren till fastigheten ska betala för inlösning av tillandningen Områdets byggnadshistoria Under 1920-talet byggdes den första sommarbostaden på Lilla Tjuvören, men den stugan finns inte längre kvar. Den äldsta byggnaden som finns kvar på området byggdes troligtvis 1948 och är tillbyggd på 1960-talet (bild 16). Byggnaden är ett bra exempel på områdets tidigare användning. Byggnaden bildar dock inte någon enhetlig helhet eller miljö och är i relativt dåligt skick. Ytterligare har de flesta skyddsvärden gått förlorad då stugan byggts till. Byggnaden skyddas inte i detaljplanen. Lilltjuvörsvägen byggdes 1959, tidigare hade en träbro funnits en bit längre norrut från Tjuvören till Lilla Tjuvören. Under 1960-talet byggdes de flesta fritidsbostäderna, men även nybyggda fritidsbostäder finns på området. 2.2 Planeringssituation Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning Enligt Markanvändnings- och bygglagen 24 skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja möjligheterna att uppnå dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och områdesanvändningen. Vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas. De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. I de riksomfattande särskilda målen nämns bland annat: Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Vid planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas bara om man med stöd av behovs och konsekvensutredningar kan påvisa att översvämningsriskerna kan kontrolleras och att byggandet är förenligt med hållbar utveckling. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bo- 11

26 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL stadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig Landskapsplan I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område med en enhetlig samhällsstruktur i Jakobstad, vilket innebär att Jakobstads ställning som ett regioncentrum i landskapet bör främjas. Vid områdesplanering skall stadsregionens nuvarande struktur vara utgångspunkt samtidigt som möjligheterna att utveckla produktions- och affärsverksamheterna säkerställs. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med hänsyn till kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Vid utveckling av stadens attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör man trygga den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning. Längs planeområdets västra gräns går en regional väg. På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. I landskapsplanen är området anvisat med beteckning som anger områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Vid områdesplanering bör förbättring av vattenkvaliteten främjas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å- och älvdalarnas avrinningsområden styras så att de främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Även de värden som hänför sig till kulturlandskapet bör beaktas i områdesplaneringen. När landsbygden utvecklas bör målen för landsbygdsnäringarna, den fasta bebyggelsen och fritidsbebyggelsen sammanjämkas. Områdets användning för rekreation och turism bör utvecklas. I Österbottens landskapsplan anges småbåtsled som är viktig för turismen på vattenområdet, samt vattenområde som lämpar sig för paddling. 12

27 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Bild 25. Del ur Österbottens landskapsplan Generalplan På området finns en strandgeneralplan från 2012 med rättsverkan. På planeområdet finns följande beteckningar; RA som innebär område för fritidsbostäder, VR som innebär friluft- och strövömråde och MU som innebär jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet. 13

28 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Bild 26. Del ur strandgeneralplan från Tidigare detaljplan På området finns ingen detaljplan från tidigare. Planeområdet gränsar i norr till Vikarholmens detaljplan som fastställdes samt en mindre revidering av Vikarholmens detaljplan som godkändes i kommunfullmäktige. 14

29 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering och detaljplaneändring Detaljplanens beredning har uppkommit av markägarnas behov av ökad byggrätt och två nya byggplatser. 3.2 Planeringstart och beslut beslöt planeringssektionen påbörja planering av detaljplan för Lilla Tjuvören och Tjuvörens östra del på markägarnas initiativ. Planeringsarbetet inleddes i december Deltagande och samråd Intressenter Enligt MBL 62 är intressenter markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen uttala sin åsikt i saken. Intressenter är alla som känner sig delaktiga, bland annat invånarna på området, markägare, grannar, Larsmo bys samfällda områdens delägarlag, samt företag som fungerar på området. Myndigheter är NTM-centralen i Österbotten, Österbottens förbund, Österbottens museum och Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk, social- och hälsovårdsverkets hälsoinspektion i Jakobstad och Staden Jakobstad Anmälan om anhängiggörande Planberedningen inleddes på markägarnas initiativ. Larsmo kommuns planeringssektion beslöt anta Arkitekt Ab Rajaniemi som utarbetare av detaljplanen Deltagande och samarbete hölls ett informationstillfälle för markägare och andra intresserade vid Larsmo kommun. Planutkastet var framlagt till allmänt påseende under tiden Det lämnades in en åsikt och sex utlåtanden under tiden för påseende till detaljplaneutkastet (bild 27). Tre utlåtanden lämnades in efter tiden för påseende. Nedan presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt (inom parentes) en bedömning om åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen. Peter Löfs önskade förstora tomt 1 i kvarter 125 mot grönområdet för att underlätta dragning av vägen samt vid själva byggandet. (ja) Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk påpekade att man vid uppgörande av planen bör beakta att räddningsfordonen kan nå alla områdets delar 15

30 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL obehindrat och att man för släcknings- och räddningsuppdrag har tillräckligt med släckningsvatten, t.ex. brandposter eller att man kan ta släckningsvatten från sjön. (ja) Staden Jakobstad hade inga anmärkningar. Larsmo bys samfällda områden hade inget att invända mot detaljplanen. Österbottens förbund önskade att det i beskrivningen skulle framgå vad syftet med rekreations- och skyddsgrönområden är och vad det finns för ambitioner att förverkliga dem och hur de ska skötas. (ja) De önskade även förklarning till varför rekreationsområdet i planområdets södra del har tagits bort. (ja) Österbottens förbund ansåg att man i detaljplanen kunde beakta havsområdet som är anvisat som område lämpligt för paddling i landskapsplanen. (delvis) Ytterligare önskade Österbottens förbund en förklaring i beskrivningen varför man anvisat förbindelser till bostadstomter med ajo och inte anslutit tomten via gatuförbindelser. (ja) Hälsoinspektionen ansåg att planeraren skall styra byggande av avlopp på planeområdet med planebestämmelser. (ja) Ytterligare påpekade de att det inte framgår i utkastet om riktvärden för bullernivån uppnås med det skyddande EV-området. Enligt hälsoinspektionen skall bullernivån som förorsakas av buller utifrån under dagen i bostadsrum underskrida riktvärdet 35 db och under natten riktvärdet 30 db. Enligt hälsoinspektionen finns inga skilda riktvärden för bullernivån inomhus i fritidsbostäder. (delvis) Österbottens museum ansåg att områdets äldsta byggnad, som ligger på Lilltjuvörsvägen 20, bör skyddas med sr-beteckning. Museet anser att byggnaden är ett exempel på fritidsbebyggelsens historia på Tjuvören och bör därför skyddas. (nej) NTM-centralen ansåg att detaljplaneutkastet avviker från innehållet i strandgeneralplan med rättsverkan i synnerhet i fråga om MU-området (Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet). Ytterligare anser de att områdena för närrekreation, VL, som ligger i landsvägens bullerområde bör anvisas som skyddsgrönområde, EV. (ja) NTM-centralen anser även att det bör göras upp en plan för vatten- och avloppssystemet på området. (delvis) Miljönämnden ansåg att båtarna som idag upplagras på östra sidan av Lilla Tjuvören, märkt som VL-område i utkastet, bör flyttas till annat ställe efter att planen verkställts. Ytterligare anser miljönämnden att den gamla byggnaden i sydöstra hörnet av fastighet 9:268 bör avlägsnas inom ett halvår efter att planen vunnit laga kraft då området anvisas som VL-område i utkastet. Tekniska nämnden ansåg att ett ET-område bör inritas där den befintliga områdespumpstationen är byggd. (ja) Vidare påpekade tekniska nämnden att gatorna bör planeras och byggas enligt kadunrakennuksen tekniset ohjeet (KATU 2002) och att kommunaltekniska avtal bör ingås med fastighetsägarna som reglerar kostnaderna vid utbyggnad av kommunalteknik. Ytterligare bör vatten- och avloppsledningsnät överlåtas till kommunens vattentjänstverk. 16

31 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Bild 27. Utkast till påseende under tiden

32 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Som följd av åsikterna förstorades tomt 1 i kvarter 125. Områdesreserveringar för vatten- och avloppsledningar, samt ET-område för pumpstation har märkts på plankartan. AO-1 och RA-tomterna i kvarter på Tjuvören har angivits med bestämmelse på ytterväggarnas, fönstrens och andra konstruktioners ljudisolering mot trafikbuller. Närrekreationsområdet (VL) som ligger i landsvägens bullerområde har ändrats till skyddsgrönområde (EV). Ytterligare har mindre kompletteringar på plankarta samt specificeringar och tillägg i detaljplanebeskrivning gjorts. På AO-1 tomterna i kvarter 122 och 125 har byggnadsruta för bastu, sa, anvisats. Planförslaget kungörs för allmänt påseende enligt MBL 65 och MBF 27 efter att den färdigställts. I detta skede har intressenterna och kommunmedlemmarna möjlighet att lämna en skriftlig anmärkning inom given tidsperiod. Samtidigt begärs myndigheternas utlåtande. Information om framläggande av planförslaget informeras på samma sätt som i utkastskedet. Detaljplanen godkänns av kommunfullmäktige. Godkännandet informeras enligt MBF 94 i tidningar och på den offentliga informationstavlan. Besvär i kommunens beslut som gäller godkännandet söks hos Vasa förvaltningsdomstol, så som har stiftats i kommunlagen. Ytterligare har intressenter enligt MBL 64 möjlighet att innan ett planförslag läggs fram föreslå Österbottens Närings-, trafik och miljöcentralen samråd huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Larsmo kommun har för avsikt att ingå planeringsavtal med ett antal markägare efter att planförslaget har lagts till allmänt påseende Myndighetssamarbete Vid behov ordnas ett myndighetssamråd. 3.4 Mål för detaljplan och detaljplaneändring Allmänna mål Målsättningen är ett trivsamt och fungerande bostadsområde för såväl nuvarande samt nya invånare. Avsikten är att utarbeta en detaljplan som möjliggör en trivsam, högklassig, intressant, trygg och fungerande miljö Utgångsmaterialets givna mål De riksomfattande målsättningarna för områdesanvändningen är att bl.a. erbjuda en tillräcklig tomtreserv samt att nya märkbara bostadsområden inte placeras lösryckt från den befintliga samhällsstrukturen. I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område med en enhetlig samhällsstruktur i Jakobstad, vilket innebär att Jakobstads ställning som ett regioncentrum i landskapet bör främjas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med hänsyn till kollektivtrafiken. 18

33 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Vid områdesplanering bör förbättring av vattenkvaliteten främjas och översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Områdets användning för rekreation och turism bör utvecklas. Enligt naturinventeringen hittades inga naturtyper som är skyddade enligt vattenlagen, naturskyddslagen eller skogslagen, inom det inventerade området. Några sällsynta eller utrotningshotade växter observerades inte heller i området. I området förekommer heller inte flygekorre. Enligt naturinventeringen är planeområdet redan i dagsläget så kraftigt utbyggt att det helt saknar naturvärden. Vid uppgörande av detaljplanen finns det inga naturvärden som behöver beaktas Intressenternas syften Planområdets markägare har som syfte att öka byggrätten på planeområdet samt skapa två nya bostadstomter Planutarbetarens kvalitativa syften Planutarbetarens kvalitativa syften är att skapa en trivsam och trygg bostadsmiljö med närhet till naturen. 19

34 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEUTKASTET 4.1 Planens struktur Planeområdet är till största del redan utbyggt med fritidsbostäder. Genom detaljplanen kompletteras området med två nya byggplatser (AO-1) på Tjuvörens östra del. Tio fritidsbostadstomter ändras till bostadstomter (AO-1), varav en byggplats flyttas från fastighet 9:268 till 9:177. Sju fritidsbostadstomter förblir fritidsbostadstomter (RA). Endast fyra av tomterna är obebyggda. Största delen av skogsområden på Lilla Tjuvören och den nordligaste delen av planeområdet anvisas som VL-områden. Ett ca 40 meter brett skogsområde anvisas som skyddsgrönområde (EV) längs lv 749 för att skydda mot buller. RA- och AO-1- tomterna intill lv 749 anvisas med bestämmelse på ytterväggarnas, fönstrens och andra konstruktioners ljudisolering mot trafikbuller. I planen skyddas inga byggnader. Områdesreserveringar: Yta (ha) byggrätt(k-m 2 ) Kvartersområde för fristående småhus (AO-1) 3, Kvartersområde för fritidsbostäder (RA) 1, Område för närrekreation (VL) 1,399 Kvartersområde för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET) 0,017 Skyddsgrönområde (EV) 0,857 Vattenområde (W) 5,809 Område för allmän väg (LT) 1,247 Gator 0,452 TOTALT 14, Tabell 1. Detaljplaneområdets ytor och byggrätter På området bebos ca tre av fritidstomterna som ändras till AO-1 tomter året runt. Uppskattningsvist kommer nio nya familjer att flytta till området. Genomförande av planen innebär ca 27 nya invånare beräknat med 3 invånare per bostad på de 9 nya bostadstomterna. På Lilla Tjuvören finns ett befintligt avloppsledningsnät och pumpstation. Från Tjuvören byggs tryckavlopp till Lilla Tjuvören varifrån avloppsvattnet pumpas vidare till kommunens avloppsledningsnät på Vikarholmen. Till kvarter 120 och 123 anvisas körförbindelse (ajo) istället för gatuförbindelse för att gatuområden skulle bli onödigt långa för dessa två tomter. En körförbindelse genom rekreationsområde är möjligt att anvisa för t.o.m. två tomter. I dessa två fall är körförbindelse lämpligt och mera ekonomsikt än gatuförbindelse. 20

35 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning har man genom detaljplanen ökat tomtutbudet som är koncentrerat till den befintliga strukturen. Enligt Österbottens landskapsplan är bostadsområdet placerat fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Jakobstads ställning som regioncentrum i landskapet stärks genom fast bosättning på planeområdet. Enligt de allmänna målen och planutarbetarens syften har ett trivsamt bostadområde planerats genom att komplettera den befintliga bebyggelsen med nya byggplatser och ökad byggrätt. Enhetliga helheter med grönområden och den direkta närheten av vatten skapar en trivsam, högklassig, intressant, trygg och fungerande miljö. Rekreations- och skyddsområden på detaljplaneområdet är tänkta att användas för rekreationssyften och för att skydda de nya bostadstomterna mot buller och insyn. Rekreations- och skyddsområden kommer att lämnas i naturtillstånd och skötas med normal skogsvård. Byggnadsytan på kvartersområden har planerats så att översvämningsrisken minimeras. Bostadshusens lägsta golvyta bör på planeområdet vara minst N-60 +1,60 m och ekonomibyggnadernas lägsta golvyta vara minst N ,00. Ifall vid beaktande av översvämningsrisken förutsätts en förhöjning av tomtens yta, så bör det göras med beaktande av landskapsmässiga faktorer. 4.3 Planens konsekvenser Planen förtätar och kompletterar området. Kompletteringsbyggande är ekologiskt och ekonomiskt förnuftigt. Rekreationsområdet på den sydligaste delen av Lilla Tjuvören har ersatts med beteckningen sp, trädområde som skyddas, då tillgängligheten till området begränsas då tomt 7 i kvarter 125 bebyggs. VL-området i strandgeneralplanen är till ytan litet och nära intill privat bebyggelse och känns till sin natur som privat mark varför området inte heller används eller skulle komma att användas som landstigningsplats vid exempelvis paddling. Dessutom finns en byggd landstigningsplats på Hebenetta, en ö som hör till Larsmo kommun, var det finns både toalett och grillplats. Hebenetta ligger ca 700 m nordväst om detaljplaneområdet. Uppskattningsvist bosätter sig ca 25 nya invånare längs Lilltjuvörsvägen, vilket betyder en ökning av ca 40 fordon per dygn. Beräkningarna är gjorda enligt Liikennetarpeen arviointi maankäytön suunnittelussa utgiven av miljöministeriet Korsningens kapacitet är tillräcklig för denna ökning. Planens konsekvenser för den byggda miljön är relativt små eftersom den största delen av området redan är bebyggd med fritidsbostäder varav en del redan bebos vintertid. Förverkligandet av planen kommer att marginellt öka behovet av dagvård, skolplatser och äldreomsorg. Markägarna står för planeringskostander som uppstår vid utarbetandet av detaljplanen. Kommunalekonomiskt kommer planens genomförande öka kommunens inkomster för en lång tid framöver då nya invånare flyttar till området. 21

36 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL Planbeteckningar och -bestämmelser Som planbeteckningar har använts beteckningar som ingår i Miljöministeriets förordning om beteckningar som används i planer enligt markanvändnings- och bygglagen samt av Larsmo kommun redan använda planbeteckningar. 4.5 Namn På plankartan finns inga nya namn 22

37 68, TL :30 / :s bilaga: Liite 68 C, TL GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Genomförande och tidschema I genomförandet av detaljplanen deltar både den privata och offentliga sektorn. Genomförande av planen förutsätter att kommunaltekniken byggs ut. Genomförande av planen förutsätter att nödvändiga markanvändningsavtal ingåtts. Gatuområdena övergår i kommunens ägo i enlighet med MarkByggL 94. Jakobstad Juho Rajaniemi Tekn.dr., arkitekt SAFA Planens utarbetare 23

38 69, TL :30 TV: 536/2013 ÖSTERBOTTENS RC CLUB/POHJANMAAN RC CLUB: ALUEEN VUOKRAAMINEN TL Anomus: Liite 130 A Anotun alueen kartta: Liite 130 B Vuokrasopimus: Liite 130 C Kartta ehdotus: Liite 130 D Valmistelu: Kiinteistöteknikko Leo Palmroos, puh Österbottens RC Club / Pohjanmaan RC Club anoo sopivan alueen vuokraamista RC autorataa varten. RC autot ovat kauko-ohjattavia autoja, jotka kulkevat paristojen tai polttomottoreiden avulla. Itse autoradan koko on noin 25 x 30 metriä ja alusta on sora. Laitos, jota tarvitaan, on kävelysilta kuljettajia varten. Yhdistyksellä on aikomus järjestää tapahtumia, kilpailuja sekä hoitaa rataa. Yhdistys on anonut aluetta joka sijaitsee Messukentän ja Masaholmatien välissä. Alue on lähellä kaupungin ydinkeskustaa ja mitään muuta toimintaa ei ole kyseisellä alueella. Jotta tätä aluetta voitaisiin vuokrata anottuun tarkoitukseen, niin ensin pitäisi selvittää autojen äänitaso ja muut mahdolliset haitat. Kiinteistöteknikon ehdotus: Kaupunki vuokraa yhdeksi (1) vuodeksi tontinosan Pedersin teollisuusalueelta. Vuokra-aikana suoritetaan äänentehon mittauksia harjoituksien aikana. Sen jälkeen Tekninen lautakunta ottaa kantaa sopiiko anottu alue, Masaholmatien varrella vuokrattavaksi anottuun tarkoitukseen. Ehdotus Päätös V.t. tekninen johtaja: Tekninen lautakunta päättää kiinteistöteknikon ehdotuksen mukaisesti ja antaa Österbottens RC Club / Pohjanmaan RC Club käyttää osaa tontista nro 16:2:17 Pedersissä noin 700 m 2 suuruista autorataa varten. Sopimus on voimassa yhdeksi vuodeksi 170 euron kertamaksusta. Tekninen lautakunta:

39 69, TL :30 TV: 536/2013 Tekninen lautakunta hyväksyi ehdotuksen. TL Hakemus: Liite 97 A Kartta alueesta: Liite 97 B Vuokrasopimus: Liite 97 C Valmistelu: Kiinteistöteknikko Leo Palmroos, puh Österbottens RC Club / Pohjanmaan RC Club on jättänyt uuden hakemuksen koskien sopivan alueen vuokraamista autorataa varten. Yhdistys anoo aiemmin anottua aluetta, joka sijaitsee Messukentän ja Masaholmintien välissä. Ero aikaisempaan anomukseen on, että käytettäisiin ainoastaan sähkökäyttöisiä autoja, mikä ei aiheuttaisi mainittavaa melua. Alue kunnostettaisiin talkoovoimin ja sponsorituen avulla. Yhdistys on vuokrannut alueen Pedersin teollisuusalueelta. Yhdistys ei halua investoida siellä olevaan rataan, johtuen epävarmuudesta kuinka kauan aluetta saadaan pitää. Yhdistys haluaa kuitenkin jatkaa toimintaansa Pedersin tontilla johtuen siitä, että siellä voi ajaa autoilla, jotka käyttävät polttoainetta. Nykyinen vuokrasopimus on 1vuotinen, mutta kun alueella ei ole esteitä toiminnan jatkamiseksi niin vuokraa voidaan jatkaa vuosi kerrallaan. Anottu alue sijaitsee asemakaavoitetulla alueella. Asemakaava on vahvistettu Nro 253. Asemakaavan mukaan anottu alue on VU aluetta eli urheilu- ja virkistyspalvelualue. Koska anottu toiminta on asemakaavan mukainen, vuokraamiseen ei ole esteitä. VU alueille ei ole vahvistettuja vuokrataksoja. Vuosivuokraksi ehdotetaan 0,34 /m 2 /v. Kiinteistöteknikon ehdotus: Kaupunki vuokraa noin 985 m 2 suuruisen alueen tilasta Pinonäs RNo 1:128 Pietarsaaressa Österbottens RC Club / Pohjanmaan RC Club:ille viideksi (5) vuodeksi 334,90 euron vuosivuokrasta.

40 69, TL :30 TV: 536/2013 Jatketaan vuosi (1) kerrallaan Pedersissä olevan tontin nro 16:2: m 2 suuruisen tonttiosan vuokrausta, 170 euron vuosivuokrasta. Ehdotus Vt. Tekninen johtaja: Tekninen lautakunta päättää kiinteistöteknikon ehdotuksen mukaisesti. Päätös Tekninen lautakunta: Tekninen lautakunta hyväksyi ehdotuksen. TL Kartta: Liite 69 A Asemakaava: Liite 69 B Anomus: Liite 69 C Valmistelu: Vt. kaupungingeodeetti Christer Tonberg, puh Österbottens RC Club / Pohjanmaan RC Club on vuokrannut noin 985 m² suuruisen alueen Pinonäsin tilasta RNo 1:128 Messukentän ja Masaholmantien välistä. Alueelle ei voitu myöntää toimipidelupaa ohjaustasanteen rakentamista varten, koska tämä on voimassa olevan asemakaavan vastaista. Tämän vuoksi vuokraaja irtisanoi vuokrasopimuksen ja anoo vastaavaa aluetta. Sopivampi alue voisi olla osa (noin 1310 m²) nk. FBK: aluetta Vanhassa Satamassa, koko FBK:n alue on noin m² suuruinen. Kohde sijaitsee Pinonäsin RNo 1:128 tilalla alueen kallioisella puolella, missä tanssipaviljonki sijaitsi ennen paloa. Voimassa olevan asemakaavan mukaan merkinnällä YV (Huvija viihdetarkoitusta palvelevien rakennusten korttelialue), rakennusoikeus 1000 m². RC kerho haluaa rakentaa alueelle radan hiljaisille sähkökäyttöisille autoille, sekä kevytrakenteisen ohjaustasanteen. Kaupungin kulttuuritoimisto hallinnoi FBK:n aluetta. Mittausosasto on pyytänyt lausuntoa sivistyslautakunnan kulttuurijaostolta, josko Pohjanmaan RC kerhon toiminta olisi sopivaa alueelle. Kulttuurijaosto suhtautuu myönteisesti asiaan.

41 69, TL :30 TV: 536/2013 YV alueelle ei ole mitään vahvistettua vuokrataksaa. Vuokramaksuksi ehdotetaan 0,34 euroa/m²/vuosi. Vt. kaupungingeodeetin ehdotus: Tekninen lautakunta päättää vuokrata noin 1310 m² suuruisen alueen Pinonäsin tilasta RNo 1:128 Österbottens RC Club / Pohjanmaan RC Clubille viideksi (5) vuodeksi vuosivuokraan 445,40 euroa. Ehdotus Vt. tekninen johtaja: Tekninen lautakunta päättää vt. kaupungingeodeetin ehdotuksen mukaisesti.

42 Köysikuja 69, TL :30 / :s bilaga: Liite 69 A, TL Arrendetagare: Österbottens/Pohjanmaan RC Club Objekt: Ett ca m2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 403:1:128 i Jakobstad Gamla Hamnvägen 8 3 1: P3 5 7K Repslagarbanan :128 Vanhanhaminantie : /

43 69, TL :30 / :s bilaga: Liite 69 C, TL

44 70, TL :30 TV: 355/2015 MIKAEL WÄRNMAN: ANOMUS TYÖVAPAASTA TL Liite 70 A: Anomus Valmistelu: Harri Kotimäki, Mikael Wärnman anoo työvapaata Sääntöjen mukaan työvapaata myönnetään enintään vuodeksi kun työssä on oltu viisi vuotta. Toista työtä varten myönnetään vapaata koeajaksi, joka on 4 tai 6 kuukautta. Yli kuukauden vapaan myöntää tässä tapauksessa tekninen lautakunta. Sijainen tarvitaan, mutta varikko puoltaa hakemusta. Kaupungininsinööri: Tekninen lautakunta myöntää työvapaan anomuksen mukaisesti. Ehdotus Vt. tekninen johtaja: Tekninen lautakunta päättää kaupungininsinöörin ehdotuksen mukaisesti.

45 70, TL :30 / :s bilaga: Liite 70 A, TL

46 71, TL :30 TV: 195/2015 TONI PELKONENJA PETER STRÖMBERG: TONTIN VARAAMINEN TL Anomus: Liite 71 A Kartta: Liite 71 B Asemakaava: Liite 71 C Valmistelu: VT. kaupungingeodeetti Christer Tonberg, puh Toni Pelkonen ja Peter Strömberg anovat muodostettavan yhtiön lukuun saada varata tontin 30:25:1, joka sijaitsee osoitteessa Vinkkelitie 1, Oinaansaari vahvistetun asemakaavan mukaan tontti kuuluu kerrostalo ja rivitalo korttelialueeseen. Tontin pinta-ala on 1441 m², rakennusoikeus on 540 m² asuinkerrosalaa sekä talousrakennuksille 120 m² kerrosalaa. Asuntokerrosluku voimassa olevan asemakaavan mukaan on ehdottomasti II ½. Tontti rajoittuu Oinaansaarentiehen ja on rivissä tontteja, joissa on 6 rakennettua yksikerroksista rivitaloa. Jotta tätä yhtenäistä rakennuslinjaa ei muutettaisi, tulisi tehdä poikkeus asemakaavasta, jotta voidaan rakentaa yhteen kerrokseen. Kaupunginhallitus määrää myyntihinnan ja vuokran tapauskohtaisesti. Tämä kyseinen tontti on ollut aiemmin vuokrattuna, mutta vuokraaja on omatahtoisesti irtisanonut vuokrasopimuksen. Kaupunginhallitus on aiemmin hyväksynyt vuokraehdot ja vahvistanut vuokrahinnan 0,41/m²/vuosi. Ottaen huomioon indeksikorotukset ja tuottovaatimukset, jotka ovat muuttuneet 4:stä % 5:een % olisi vuokra nyt 0,55 /m²/vuosi. Vt. kaupungingeodeetin ehdotus: Tekninen lautakunta päättää varata 1441 m² suuruisen rivitalotontin nro 30:25:1 Toni Pelkoselle ja Peter Strömbergille muodostettavan yhtiön lukuun. Varausmaksu on 787,20 euroa. Vuokrasopimus on allekirjoitettava yhden (1) vuoden kuluessa päätöspäivästä, jotta vuokraaja voi saada varausmaksun hyväkseen maksaessaan ensimmäistä varsinaista vuokramaksuaan. Tontti on rakennettava kolmen (3) vuoden kuluessa vuokrasopimuksen allekirjoittamisesta. Ehdotus Vt. tekninen johtaja:

47 71, TL :30 TV: 195/2015 Tekninen lautakunta päättää vt. kaupungingeodeetin ehdotuksen mukaisesti.

48 71, TL :30 / :s bilaga: Liite 71 A, TL

49 71, TL :30 / :s bilaga: Liite 71 A, TL

50 71, TL :30 / :s bilaga: Liite 71 A, TL

51 71, TL :30 / :s bilaga: Liite 71 B, TL Objekt: P11 Tomtreservering för: Tontinvaraus: 2 10 Toni Pelkonen / Peter Strömberg 11 under bildning varande bolag muodostettavan yhtiön lukuun Kohde: Tomt/ tontti nr 30:25: Västerleden P Baggholmsvägen K A = 1441 m2 Oinaansaarentie Baggränd Vinkelvägen K K P / P Vinkkelitie K : Oinaankuja K

52 72, TL :30 TV: 259/2015 ULLA GRÖNVALL-STRENG JA LASSE KANKAANPÄÄ Y.M.: RAUHANTIEN JA KOTIRINTEENTIEN KIINTEISTÖJEN SUOJAAMINEN MELULTA JA HIUKKASSAATEELTA TL Hakemus: Liite 72 A Pekka Elomaa: Liite 72, 1 Elinor Slotte: Liite 72, 2 Pietarsaaren Vesi: Liite 72, 3 Benita Herrmans: Liite 72, 4 Ote katusuunnitelmasta osa A, T2-2: Liite 72, 5 Ote istutussuunnitelmasta T6-1: Liite 72, 6 Parannussuunnitelmaehdotus: Liite 72, 7 Valmistelu: Johan Enlund, Asukkaat haluavat, että satamatiehankkeen vihersuunnitelmaa täydennetään ja laajennetaan niin, että Rauhantietä suojataan paremmin liikenteen melulta, päästöiltä ja pölyltä. Toimenpide-ehdotus Nykyisellään alue on hakattu paljaaksi, mistä seurauksena alue on entistä avonaisempi ja näkymä taloille on esteetön. Samalla kun iso kiertoliittymä rakennetaan, muuttuu myös maisema uusien puu- ja pensasistutusten myötä. Johtojen siirrot saattavat vaikuttaa uusien puiden istuttamiseen. Myös näkemäalueiden merkitys liikenneturvallisuudelle tulee ottaa huomioon puuston täydentämisessä. Kun tarkastellaan lähemmin suunnitelmia, osa A, T2-2 sekä T6-1, lienee mahdollista parantaa näkösuojaa ja ehkäistä pölyämistä tiheämmillä kuusi/puuistutuksilla. Myös Kolpintien- Koulukadun varteen rakennettavalla betonisella tai maameluvallilla ehkä voitaisiin parantaa asumisen edellytyksiä Permon

53 72, TL :30 TV: 259/2015 kaupunginosassa melun, näkösuojan ja pölyn leviämisen suhteen. Hanke rajoittuu Pietarsaaren sairaalan sisäänajoon ja samaa käytäntöä tulisi jatkaa jatkosuunnittelussa. Nopeusrajoitus alueella on 40 km/h, mutta liikennetiheys on suuri ja sen odotetaan kasvavan. Sen mukana myös ilman laatu heikkenee ja pölyäminen lisääntyy, ellei kunnossapitoa tehosteta tai istutuksilla osaksi vähennetä pölyn leviämistä. Tähän ei vaikuta se, rakennetaanko melusuojausta betonista tai maavallina. Liite 2 esittää, millaisia hiukkaspitoisuudet ja ilman laatu Kolpintien alueella ovat. Raportin on laatinut ympäristönsuojelupäällikkö Elinor Slotte. Liitteen arvot on otettu Pohjanlahdentien mittausasemalta vuosilta Kuluvan vuoden aikana (2015) on huonon hengitysilman raja-arvot ylitetty jo 12 kertaa. Mittaustulokset aiheutuvat tai niiden vaihteluun vaikuttaa suuresti sää, kunnossapitotaajuus ja myös se, että alueella on rakennustyömaa. Korkeat, usein toistuvat arvot vaikuttavat ihmisiin haitallisesti. Vanhemman asemakaavan ja uuden asemakaavan sisällöstä esittää asemakaava-arkkitehti Pekka Elomaa tarkemmin liitteessä 1. Kiertoliittymän yhteydessä tehdyistä johtosiirroista ja lähitulevaisuudessa uusimistarpeessa olevista johdoista kerrotaan Pietarsaaren Veden liitteessä 3. Uusi ja parempi kasvivalinta istutuksiin parantaisi kestävyyttä ja rehevämpi ympäristö toisi viihtyisyyttä apulaiskaupunginpuutarhuri Benita Herrmansin mukaan, Liite 4. Vastaavan suunnittelijan ehdotus: Istutussuunnitelman T6-1 täydentäminen lienee mahdollista. myös mahdollisen melusuojan rakentaminen lienee mahdollista osalla Kolpintietä (katso ehdotus parannuksista). Ehdotus voisi olla pohjana mahdolliselle lisäsuunnittelulle. Kaikki nämä muutostoimenpiteet vaativat tietenkin kummankin suunnitelman päivittämistä, mikä aiheuttaa kaupungille ja ELY:lle lisäkustannuksia Pohjantien suunnittelussa ja rakentamisessa. Jotta saadaan tarkempi kuva siitä, mitä lisäkustannuksia kaupungille aiheutuisi, ehdotetaan, että ELY-keskus tilaisi lisäsuunnittelun kyseiselle alueelle. Kaupunki kustantaisi suunnittelun ja rakentaminen jaettaisiin aiemman Pohjantietä koskevan päätöksen mukaisesti. Hanke kuuluu erillisinvestointeihin. Mikäli uusi suunnittelu tehdään valmiiksi ja hyväksytään, voisi Pohjantien rakennusurakoitsija myöhemmin pyytää hintaa yllä mainitusta lisätyöstä, josta tekninen lautakunta erikseen päättäisi.

54 72, TL :30 TV: 259/2015 Mahdollista meluvallia ja istutuksia harkittaessa myös vesijohdot, kaapelit, ilmajohdot ym. tulee ottaa huomioon, sekä niiden sijainti että myös niiden tulevat saneeraustarpeet. Ehdotus Vt. tekninen johtaja: Tekninen lautakunta päättää esittää asian valmistelun ehdotuksenaan Ely-keskuksen hankevastaavalle ja päättää, että suunnittelun lisäkustannukset maksetaan satamatiehankkeelle varatusta määrärahasta.

55 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

56 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

57 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

58 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

59 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

60 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

61 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

62 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72 A, TL

63 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,1, TL Harri Kotimäki Johan Enlund Rauhantie ja Kotirinteentie: Asukkaiden osoittama huoli elinympäristön laadun heikkenemisestä on ymmärrettävä. Surkea tilanne on erityisen korostunut keväällä ja nyt työmaan aikaan. On myös totta, että meluaidalla ja istutuksilla on mahdollista lisätä alueen viihtyisyyttä vaikka asiakirjat eivät niitä velvoitakaan. Alueella asettuu kahden voimassaolevan asemakaavan alueelle (SP158 / ja SP344 / ). Tiesuunnitelmat ja katupiirustukset ovat asemakaavojen mukaiset. Vanhemman asemakaavan alueella ei tielinjaus poikkea aikaisemmasta lainkaan eikä sen alueella ole tarvinnut kaataa puustoa. Uudemman asemakaavan alueella on perinteisen risteyksen sijaan suunniteltu kertoliittymä jonka seurauksena ajorata on siirtynyt hieman kauemmaksi kyseessä olevista kiinteistöistä ja istutusaluetta jää hieman enemmän liittymän ja kiinteistöjen väliin kuin aikaisemmin. Liittymän rakentamisen yhteydessä kunnostetaan muitakin kunnallisteknisiä linjoja ja puustoa on jouduttu ehkä senkin vuoksi kaatamaan. Liittymän valmistuttua ja ympäristösuunnitelman toteuduttua on liikenne sujuvaa ja sen aiheuttamat haitat monin tavoin vähäisemmät. Liikenteestä aiheutuvien haittojen edelleen vähentämiseksi ovat lisäistutukset ja meluaidat mahdollisia omana täydentävänä hankkeena. Ystävällisin terveisin Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt / Asemakaava-arkkitehti Strengbergsgatan 1 / Strengberginkatu Jakobstad / Pietarsaari gsm: Staden Jakobstad Planläggningsavdelning. PB 87, Jakobstad (06) , Pietarsaaren kaupunki Kaavoitusosasto. PL 87, Pietarsaari (06) ,

64 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,2, TL Partikelhalterna (PM 10 ) vid Bottenviksvägens mätstation åren Svävande partiklar De partiklar som svävar i luften härstammar dels från naturen och dels från mänsklig verksamhet. Stadsluftens svävande partiklar härstammar från energiproduktion, trafik och från olika industriprocesser. De högsta halterna svävande partiklar i stadsluft uppmäts på våren efter snösmältningen. Trafiken och vindar lyfter upp i luften pulveriserat sandningsgrus och slagg, som p.g.a. dubbdäck slitits bort från vägytan. De partiklar som har en diameter på mindre än 10 µg/m 3 kallas inandningsbara partiklar (PM 10 ). Statsrådet har genom sin förordning 38/2011 angående luftkvaliteten satt upp rikt-, gräns- och tröskelvärden. Med riktvärden strävar man i första hand till att förebygga skador för hälsan förorsakade av luftföroreningar. Riktvärdena är avsedda främst som direktiv för myndigheterna för att tillämpas i samband med bl.a. planering, annan byggnation eller trafikplanering samt behandling av miljötillstånd. Gränsvärden definierar de högsta halterna av luftföroreningar som får förekomma innan myndigheterna åläggs att vidta åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. Luftkvalitetsmyndigheterna övervakar genom sina befogenheter att gränsvärdena inte överskrids. Förorening Riktvärde µg/m 3 PM Gränsvärde µg/m 3 Genomsnittperiod Antalet tillåtna överskridningar/år h Kalenderår Halten av inandningsbara partiklar Det stipulerade dygnsgränsvärdet för inandningsbara partiklar får överskridas 35 gånger under kalenderåret. Nedanstående grafer presenterar antalet dygn per år då gränsvärdet har överskridits samt årsmedelvärdet i förhållande till årsgränsvärdet. Dygn Antal överskridningsdygn/år Antal tillåtna överskridningar 35 st µg/m Årsmedelvärde Årsgränsvärde 40 µg/m Antal överskridningar Årsmedelvärde Staden Jakobstad/Miljövårdsbyrån. PB 87, Jakobstad (06) , Pietarsaaren kaupunki/ympäristötoimisto. PL 87, Pietarsaari (06) ,

65 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,2, TL Särskilt under våren kan det förekomma höga halter av PM 10. Nedanstående grafer presenterar halterna inandningsbara partiklar i mars och april samt under sommarmånaderna åren Tidpunkten för när höga halter av inandningsbara partiklar förekommer kan variera från år till år, eftersom de rådande väderleksförhållandena har en betydlig inverkan på hur dampartiklarna blandas upp och sprids i luften. När gatorna har sopats minskar partikelhalterna i inandningsluften och sommartid förekommer det vanligtvis inga överskridningar av dygnsgränsvärdet. Staden Jakobstad/Miljövårdsbyrån. PB 87, Jakobstad (06) , Pietarsaaren kaupunki/ympäristötoimisto. PL 87, Pietarsaari (06) ,

66 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,2, TL Elinor Slotte Miljövårdschef Staden Jakobstad/Miljövårdsbyrån. PB 87, Jakobstad (06) , Pietarsaaren kaupunki/ympäristötoimisto. PL 87, Pietarsaari (06) ,

67 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,3, TL

68 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,3, TL

69 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,4, TL Kållbyvägens grönområde För att höja trivseln och av hälsomässiga skäl hos de boende i Permo, speciellt mot Fredsvägen och Fridhemsvägen kunde man på det kalhuggna området plantera blandskog bestående av barrträd och lövträd som skydd mot damm, avgaser, buller mm. På området finns begränsningar vad det gäller växternas placering i form av vattenledningar, kablar och även andra faktorer som måste tas i beaktande i planeringen. Träd Serbiska granar är mycket tåliga och klarar av förhållandena på trafikerade områden och står sig gröna året om. Växtsättet för denna gran är smalt och ståtligt med täta grenar som fungerar bra som skydd mot trafiken. Även vårtbjörken är ett mycket tåligt träd som klarar av den stress stadsluften innebär och dess lövverk är fenomenalt på att fånga upp smutspartiklar. Utöver dessa kan man även fylla i med rönnar för att pryda omgivningen med deras vackra blomning, fina höstfärg och bären som lockar småfåglarna till området. Buskar För att få mera lummighet till området och som på samma gång tar emot föroreningar på en lägre nivå än träd är det skäl att plantera in grupper bestående av städsegröna buskar. Enar och idegranar är gröna året om och finns i olika storlekar både vad det gäller höjd och bredd. Deras rotsystem är ytligare än trädens och kan därför planteras på sådana ställen där det är mindre av utrymme. Benita Herrmans Biträdande stadsträdgårdsmästare Staden Jakobstad Kommunaltekniska avdelningen. PB 87, Jakobstad (06) , Pietarsaaren kaupunki Kunnallistekninen osasto. PL 87, Pietarsaari (06) ,

70 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,5, TL

71 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,6, TL

72 72, TL :30 / :s bilaga: Liite 72,7, TL